Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten"

Transkript

1 Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten RKP RAPPORT 2010:2 Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten Finanspolisen Oktober 2010

2 Utgivare Rikskriminalpolisen Box Stockholm Telefon RKP-R-2010/2-SWE A /10 Rikskriminalpolisens serie för rapporter RIKSPOLISSTYRELSEN

3 SÄNDLISTA Finansdepartementet Justitiedepartementet Advokatsamfundet Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Skåne Svenska bankföreningen Fastighetsmäklarnämnden Revisorsnämnden Lotteriinspektionen Finansinspektionen Kronofogdemyndigheten Tullverket Skatteverket Ekobrottsmyndigheten Riksåklagaren Kriminalvården Försäkringskassan Kustbevakningen Migrationsverket Inom Polisen Rikspolischefen Rikspolisstyrelsen/POA Rikspolisstyrelsen/Controllerenheten Säkerhetspolisen Rikskriminalchefen Chefen Kriminalpolisenheten Chefen Ordningspolisenheten Chefen Enheten för internationellt polissamarbete Chefen Centrala gränskontrollenheten Samtliga polismyndigheter Samtliga regionala underrättelsecenter 3

4 1 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Avgränsning och frågeställningar Metod LAGSTIFTNINGEN SAMORDNINGSORGANET MOT PENNINGTVÄTT, TILLSYNSMYNDIGHE- TERNA OCH VERKSAMHETSUTÖVARNA/ RAPPORTÖRERNA Låg rapporteringsbenägenhet bland rapportörerna Utbildningsbehov av verksamhetsutövare i nya branscher Hinder för tillsynsutövande PENNINGTVÄTT INOM DEN GROVA ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN Huvudaktörerna Särskilda yrkesroller, specialister, gångare, kurirer, målvakter och bulvaner Särskilda yrkesroller och specialister Gångare, kurirer, målvakter och bulvaner Nyttjande av företag för penningtvätt Vart tar pengarna vägen? Indirekt penningtvätt INTERNATIONELL UTBLICK Penningtvätt på Internet SVAGHETER I DET FINANSIELLA SYSTEMET OCH KOMMANDE HOT SLUTDISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER

5 1 Sammanfattning De huvudsakliga incitamenten för kriminella inom den grova organiserade brottsligheten är att skaffa sig mer pengar och makt. I detta sammanhang är därför penningtvätt, dvs. att vinningen från brott döljs, en förutsättning för att tillgodose behovet av till synes legalt förtjänade pengar. Penningtvätten är även en förutsättning för att många grovt kriminella öppet ska kunna leva ett vidlyftigt liv på samhällets bekostnad. Granskningen av ett stort antal brottsärenden rörande den grova organiserade brottsligheten visar samtliga att minst någon av de misstänkta i ett brottsupplägg har ägnat sig åt penningtvätt. Utifrån detta har tre huvudsakliga tillvägagångssätt konstaterats, som handlar om att dölja det brottsliga värvet, skydda pengarna från myndigheterna eller försvåra upptäckt eller utredningar. Ett sätt som är vanligt är att sprida riskerna genom att investera pengarna i en mängd olika typer av egendom och att sprida ut pengarna i olika länder och på olika kontinenter, gärna geografiskt sett så långt ifrån huvudaktören som möjligt. Inom samtliga granskade ärenden innehar åtminstone någon av de misstänkta företag. Generellt sett används företag i två syften: antingen används de för brottens genomförande eller som en fasad. Den första kategorin företag är den mest förekommande och utgörs av verksamheter som utnyttjas för ekonomisk brottslighet. Företag som utgör en fasad är konstruerade för att dölja den kriminella verksamheten eller för att skydda de fysiska personerna som står bakom brotten. Huvudaktörerna hanterar som regel även stora summor kontanter för att undvika koppling mellan sig själva och konton. Resor, hotell och vardagskonsumtion betalas kontant. Det är även vanligt att pengar från brott investeras hos nära släktingar eller personer som huvudaktörerna har stort förtroende för och som inte kan knytas till den brottsliga verksamheten. Det ligger i sakens natur att kriminella oupphörligen söker nya och ur deras perspektiv säkrare sätt att tvätta pengar och att dölja de illegala förtjänsterna i samma takt som lagstiftningen förändras och myndigheter ökar sin kunskap om tillvägagångssätten. Ett antal områden som verkar vara av allt större intresse för grovt kriminella är styrelseuppdrag i bostadsrättsföreningar, låneavtal för egendom, handel med fastigheter och mark, virtuella världar, pokerklienter, utsläppsrätter och elcertifikat. Det enskilt största problemet ur ett brottsbekämpande perspektiv är att det saknas en straffrättslig reglering av penningtvätt där förbrottet inte måste styrkas. En sådan reglering skulle sannolikt allvarligt försvåra för den grova organiserade brottsligheten att utnyttja det finansiella systemet. Ett annat problem är den låga rapporteringsbenägenheten. Mindre än 1 procent av de rapporteringspliktiga företagen har under 2009 inkommit med en penningtvättsanmälan till Finanspolisen. För att på bred front kunna påverka verksamhetsutövarna så att den befintliga penningtvätten i högre grad rapporteras behöver såväl Finanspolisen som tillsynsmyndigheterna tillräckliga resurser. 5

6 2 Inledning Den 1 mars 2009 trädde lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) ikraft. Med detta implementerades EU:s tredje penningtvättsdirektiv (2005/60/EG). Detta är en lagstiftning som ska förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Finanspolisen, som är en del av Rikskriminalpolisen, har till uppdrag att hantera misstänkta fall av penningtvätt medan Säkerhetspolisen bär utredningsansvaret för misstänkt finansiering av terrorism. Finanspolisen åtar sig även att informera och utbilda rapportörer och tillsynsmyndigheter om penningtvätt, i vissa fall i samarbete med Samordningsorganet för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I det tredje penningtvättsdirektivet (2005/60/EG) har en rad särskilt sårbara branscher och områden identifierats. Exempel på dessa branscher är revisorer, bolagsbildare och alla som säljer varor kontant för större summor, motsvarande euro eller mer. Dessa branscher omfattas nu av penningtvättslagen. En effektiv bekämpning av penningtvätt kräver dock en större kunskap om de kriminellas tillvägagångssätt. Finanspolisen har genom denna rapport för avsikt att bidra till kunskap om hur grov organiserad brottslighet utnyttjar det finansiella systemet för att dölja illegala tillgångar och dess kriminella ursprung. 2.1 Bakgrund Ett av den grova organiserade brottslighetens tydligaste kännetecken är att den syftar till ekonomisk vinning eller makt. Den kriminella ekonomin går att dela in i en lång rad kriminella marknader som alla har sina särdrag. Generellt kan dock sägas att den kriminella ekonomin förknippas med höga risker, såväl individuella som finansiella. I syfte att diversifiera de individuella och finansiella riskerna återinvesterar de kriminella vinningen från brott i såväl illegal som legal verksamhet. De kriminella bygger upp företagsstrukturer och skaffar sig kunskaper om olika illegala och legala marknader för att hantera sina vinster. Att följa pengarna har blivit en stående devis inom den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. 1 Ett ökat fokus på brottspengar från flera olika myndigheters perspektiv ökar följaktligen de finansiella riskerna för de kriminella och gör det ännu mer angeläget för dem att investera brottsutbyte i legal verksamhet. Samtidigt innebär satsningen att fler myndigheter samarbetar mot den grova organiserade brottsligheten av vilka flera har begränsad erfarenhet av att arbeta mot grov organiserad brottslighet. Detta ställer stora krav på de direkt brottsbekämpande myndigheterna vad gäller kunskapsöverföring i samarbetet. 1 På uppdrag av regeringen inleddes sommaren 2009 en gemensam mobilisering mot grov organiserad brottslighet. I mobiliseringen arbetar Polisen tillsammans med åtta andra myndigheter för att bekämpa grov organiserad brottslighet (GOB). De myndigheter som tillsammans med polisen ingår i mobiliseringen är Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Även Försäkringskassan och Migrationsverket bidrar till mobiliseringen genom att medverka i inhämtningen av underrättelseinformation. 6

7 2.2 Avgränsning och frågeställningar Denna rapport fokuserar på penningtvätt i direkt samband med grov organiserad brottslighet. Som det även framgår under rapportens metodbeskrivning så utgår undersökningens kartläggning av tillvägagångssätt från ärenden som rör grov organiserad brottslighet. Detta är en viktig avgränsning då en övervägande del av de anmälningar om misstänkt penningtvätt som kommer Finanspolisen tillhanda inte kan kopplas till denna typ av brottslighet. Undersökningen tar heller inte ställning till om de tillvägagångssätt som identifieras inom den grova organiserade brottsligheten är representativa även för annan brottslighet. I arbetet med denna rapport har följande frågor ställts: Vilka är huvudaktörerna? Vilka yrkesroller och vilken specialistkompetens krävs? På vilket sätt används företag för att tvätta pengar? Vilka är investeringsmålen för de illegala förtjänsterna? Vilka tillvägagångssätt för att tvätta pengar har observerats i andra länder? Vilka trender och kommande hot kan förväntas de närmaste åren? Går det att identifiera svagheter i det finansiella systemet? I denna rapport fokuseras på de branscher och tillsynsmyndigheter som omfattas av det tredje penningtvättsdirektivet. Flera av dessa omfattas sedan tidigare av penningtvättslagen. 2.3 Metod Denna rapport grundar sig på en genomgång av polisiära och myndighetsgemensamma ärenden som rör grov organiserad brottslighet. Samtliga ärenden, så kallade operativa beslutsunderlag, från fem Regionala Underrättelsecenter (Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Mellersta och Öst) har gåtts igenom. Beslutsunderlagen beskriver ärenden som myndigheterna i de regionala underrättelsecentrena har arbetat upp i samverkan, vilket innebär att penningtvättsflödet i beslutsunderlagen är beskrivna utifrån flera myndigheters perspektiv. Även Underrättelsesektionen vid Rikskriminalpolisen har bidragit med beskrivningar av ärenden och annan relevant information. Avslutningsvis har det inhämtats information från andra länder för att kunna identifiera nya trender inom penningtvättsområdet. 2 Några av frågeställningarna kan inte besvaras enbart med en genomgång av myndighetsgemensamma ärenden riktade mot den grova organiserade brottsligheten. Ett tiotal intervjuer har därför genomförts med tillgångsutredare och handläggare, främst från Finanspolisen men även från andra myndigheter. Intervjuerna har i första hand handlat om de tillvägagångssätt att tvätta pengar som har identifierats. Dessutom har intervjuer gjorts med företrädare för de tillsynsmyndigheter som är representerade i Samordningsorganet mot penningtvätt (Samordningsorganet). 3 2 Av utrymmesskäl redovisas inte tidigare forskning om penningtvätt. Men det finns såväl internationella som vissa nationella forsknings- och myndighetsrapporter som helt eller delvis handlar om ämnet. 3 I Samordningsorganet som är ett författningsreglerat myndighetssamarbete ingår följande myndigheter: Finansinspektionen, Lotteriinspektionen, Fastighetsmäklarnämnden, Revisorsnämnden, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Skåne, Länsstyrelsen i Stockholm. Sveriges Advokatsamfund deltar på frivillig basis. Finanspolisen och Bolagsverket är adjungerade deltagare. 7

8 Rapporter om misstänkt penningtvätt hanteras av Finanspolisen i ett särskilt ärendehanteringssystem, DAR. Informationsunderlaget från detta system är omfattande och behandlar alla de cirka rapporter som årligen upprättas. 4 Emellertid är DAR inte användbart som kvantitativt empiriskt underlag för att kunna besvara frågeställningarna. Det rapportörerna är skyldiga att rapportera är misstänkt penningtvätt, en misstanke som i de flesta fall, i varje fall initialt, varken kan bekräftas eller avfärdas. Den potentiella felmarginalen är därför så stor att ett statistiskt underlag baserat på inkomna anmälningar blir oanvändbart för rapportens syfte. Dessutom är syftet med denna rapport att undersöka på vilket sätt personer med koppling till grov organiserad brottslighet tvättar pengar. I DAR är det inte möjligt att göra distinktionen huruvida den rapporterade personen har koppling till grov organiserad brottslighet eller inte. DAR används dock för att göra registerslagningar på personer som är bekräftat grovt kriminella. 4 År 2008 inrapporterades misstänkta fall av penningtvätt och under 2009 var motsvarande siffra Minskningen berodde på omläggningar i vissa rapportörers rutiner. Antalet rapporter förväntas öka under kommande år. 8

9 3 Lagstiftningen Svensk lagstiftning behandlar idag penningtvätt på två ställen, dels i brottsbalken och då som penninghäleri och penninghäleriförseelse, dels i lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism, även kallad penningtvättslagen. För penninghäleri kan den dömas som inte har varit direkt delaktig i förbrottet, men som på annat sätt hanterat vinningen från brott så att vinningens kriminella ursprung har dolts. Den som varit direkt involverad i det vinstgivande brottet kan således inte åtalas för penninghäleri utan kommer då att stå åtalad för förbrottet. När en person som genomfört förbrottet vidtar åtgärder med den brottsligt förvärvade egendomen för att dölja dess koppling till brottet kallas detta fackmannamässigt för självtvätt och för detta saknas en straffrättslig reglering. Ett exempel på självtvätt är om en rånare själv försöker tvätta rånbytet. Rånaren kan endast åtalas för förbrottet och inte för att denne försökt dölja vinningens kriminella ursprung. Däremot faller förfarandet in under definitionen av penningtvätt i penningtvättslagen, denna är dock inte någon straffrättslig reglering. I penningtvättslagen definieras vad som ska anses vara misstänkt och som ska rapporteras till Finanspolisen, nämligen sådana åtgärder som: a) med brottsligt förvärvad egendom, som kan medföra att egendomens samband med brott döljs, att den brottslige får möjlighet att undandra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras, samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller brukande av egendomen, b) med annan egendom än som avses i a (ovan), om åtgärderna är ägnade att dölja att någon har berikat sig genom brottslig gärning, Penningtvättslagen omfattar således fler åtgärder som en person kan vidta med brottslighet förvärvad egendom än de som denne skulle kunna dömas för. Penningtvättslagen kan således anses mer omfattande än den straffrättsliga regleringen. Penningtvättslagen är även vidare i den bemärkelsen att den nämner brottsligt förvärvad egendom utan avgränsning till finansiella medel. 9

10 4 Samordningsorganet, tillsynsmyndigheterna och verksamhetsutövarna/rapportörerna Sedan den 1 juni 2009 finns det en särskild funktion inom Finansinspektionen med samordningsansvar för tillsyn när det gäller lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism. Funktionen administrerar och leder arbetet i Samordningsorganet, som består av representanter från ett antal tillsynsmyndigheter och Advokatsamfundet, som deltar på frivillig basis. I Samordningsorganets arbetsuppgifter ingår bl.a. att ha ett övergripande samordningsansvar för tillsynsmyndigheternas verksamhet när det gäller metoder, regelgivning, utvärdering och uppföljning av den utförda tillsynen. För att belysa hur implementeringen av den nya lagstiftningen har fortlöpt har intervjuer genomförts med företrädare för några av de myndigheter som ingår i Samordningsorganet: Finansinspektionen, Revisionsnämnden, Fastighetsmäklarnämnden och Länsstyrelsen i Stockholms län. Samtliga tillsynsmyndigheter har gett ut särskilda föreskrifter som ett komplement till penningtvättslagen. Där preciseras kraven ytterligare på verksamhetsutövarna. Advokatsamfundet har gett ut en bindande vägledning. 4.1 Låg rapporteringsbenägenhet bland rapportörerna Det tredje penningtvättsdirektivet innebär att inte bara de finansiella instituten omfattas av penningtvättslagens krav utan även ett antal nya typer av verksamhetsutövare är skyldiga att rapportera till Finanspolisen om de misstänker penningtvätt. 5 Rapporteringsbenägenheten är dock låg, bland såväl de verksamhetsutövare som har varit skyldiga att rapportera sedan länge som bland de nya utövarna. Av de omkring drygt rapporteringsskyldiga verksamhetsutövare har 140 dvs. ca 1 procent inkommit till Finanspolisen med minst en rapport under Tre branscher har en relativt sett högre andel verksamhetsutövare som har rapporterat minst en gång: bankoch finansbranschen (47 procent), penningförmedlingsföretagen (40 procent) samt valutaväxlingsföretagen (33 procent). Genomsnittet bland de övriga 14 rapporteringsskyldiga branscherna är att 0,4 procent av verksamhetsutövarna har rapporterat minst en gång under En intressant fråga är vad den låga andelen rapporterande verksamhetsutövare bland de nämnda 14 branscherna beror på. Det beror sannolikt inte på att kriminella inte tvättar kriminellt förvärvade pengar via dessa branscher och att det inte finns någon misstänkt penningtvätt att anmäla. Utifrån de operativa beslutsunderlagen och från de genomförda intervjuerna med handläggare kan man konstatera att kriminella i stor utsträckning tvättar sina pengar via flertalet av de 14 branscherna. Snarare finns för- 5 De rapporteringsskyldiga är indelade enligt följande: advokater, bank och finans, penningförmedling, bilhandlare (handel med transportmedel), företag som driver kasino enligt kasinolagen, fastighetsmäklare, fondbolag, försäkringsrörelse, handel med antikviteter och konst, handel med ädelstenar och ädelmetaller, handel med skrot, kreditmarknadsbolag, pensionsstiftelse, revisorer, skatterådgivare, valutaväxlingsföretag, verksamhet för utgivning av elektroniska pengar och värdepappersrörelse. 6 Kasinon i Sverige drivs av en enda verksamhetsutövare, Svenska Spel, och är därför exkluderad som bransch. 10

11 klaringen i att det är en mycket låg rapporteringsbenägenhet bland verksamhetsutövarna i de 14 branscherna. En viktig förklaring till den låga rapporteringsbenägenheten är sannolikt att det saknas nödvändig kunskap hos verksamhetsutövarna i vad som är misstänkt penningtvätt. En annan förklaring kan vara att kundrelationerna kan påverkas negativt om verksamhetsutövarna ställer frågor om kundens förehavanden. Det kan också finnas en rädsla hos verksamhetsutövaren att rapportera en i deras ögon uppenbarligen kriminell individ. Det finns även konkreta exempel från de operativa beslutsunderlagen på att grovt kriminella har goda kontakter med verksamhetsutövare vilket underlättar penningtvättsuppläggen. I dessa fall har det handlat om såväl genomförande av en tjänst mot ersättning som vänskapstjänster. Även om rapporteringsbenägenheten var högre i de tre först nämnda branscherna (bank och finans, penningförmedling 7 samt valutaväxling) är mörkertalet stort även i dessa vilket blir tydligt när man betänker följande. Andelen rapporterande verksamhetsutövare var i dessa tre branscher i genomsnitt 43 procent. Det innebär i sin tur att 57 procent av verksamhetsutövarna inte rapporterade en enda gång till Finanspolisen under Verksamhetsutövarna i den första gruppen rapporterade i genomsnitt 100 fall av misstänkt penningtvätt under året, medan de övriga alltså inte rapporterade ett enda fall. Slutsatsen utifrån ovan resonemang är att en person som försöker tvätta illegala förtjänster via någon av de rapporteringsskyldiga verksamhetsutövarna löper liten risk att rapporteras som misstänkt för penningtvätt. Anstränger sig den kriminelle och ser till att välja rätt bransch och rätt verksamhetsutövare sjunker risken ytterligare. 4.2 Utbildningsbehov av verksamhetsutövare i nya branscher Vissa av verksamhetsutövarnas uppdrag har historiskt sett aldrig omfattats av att de ska identifiera penningtvätt och för många av dem är det oklart varför de ska omfattas av penningtvättslagstiftningen. Eftersom tillsynsmyndigheten ska tillse att regelverket ska följas upplever en del av verksamhetsutövarna att de riskerar att hamna i tillsynsmyndighetens fokus även i andra frågor om de rapporterar om misstänkt penningtvätt. Emellertid är det precis tvärtom: om misstänkt penningtvätt rapporteras visar det på att verksamhetsutövaren har fungerande rutiner, system och utbildningsprogram. Vissa tillsynsmyndigheter har framhållit att det är viktigt att resurser fördelas för att bibehålla och förbättra dialogen mellan dem och verksamhetsutövarna. Tillsynsmyndigheterna har även uppmärksammat att verksamhetsutövarna i vissa fall är oroliga över huruvida deras anonymitet kan garanteras i de fall de rapporterar misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. I de fall innehållet i rapporterna innehåller misstanke om brott och bör delges brottsutredande myndigheter inom polisen, bearbetas uppgiften av Finanspolisen i ett underrättelseuppslag. Själva innehållet i rapporten omarbetas så att dess ursprung inte framgår. Många tror även att en rapport om misstänkt penningtvätt är att likställa med en polisanmälan, vilket det inte är. 7 Fr.o.m. 1 augusti 2010 regleras denna verksamhet genom Betalningstjänstlagen. Institutgruppen har i samband med detta bytt namn till dels betalningsinstitut och dels registrerade betalningstjänstleverantörer. 11

12 Det har även framkommit att verksamhetsutövarna saknar återkoppling om vad som händer efter att de har rapporterat en misstänkt penningtvätt. Denna återkoppling är mycket viktig, både för verksamhetsutövarna som behöver veta om det var en korrekt rapportering och för Finanspolisen som i möjligaste mån vill främja relevanta rapporteringar. Detta är naturligtvis en viktig del av att förbättra kvaliteten på det som inrapporteras men återkopplingen har begränsats av resursbrist samt av att det i vissa fall saknas laglig grund att återkoppla till verksamhetsutövaren. Sammantaget kan det konstateras verksamhetsutövarna behöver utbildas inom området, så att de får en större förståelse för vad penningtvätt är och vikten av att granska misstänkta transaktioner och i förekommande fall rapportera till Finanspolisen. De behöver också hjälp med att identifiera vilka mönster och indikatorer som de ska vara särskilt vaksamma på. Mönster och indikatorer skiljer sig dessutom väsentligt åt mellan de olika branscherna, vilket diskuteras nedan. Men generellt kan sägas att i kontanthanteringsfasen finns det relativt god uppfattning om vad som ska anses vara misstänkt, medan ju längre in i penningtvättskedjan pengarna förs desto mindre letar eller känner verksamhetsutövarna igen indikatorer och mönster som kan förknippas med penningtvätt. 4.3 Hinder för ett effektivt tillsynsutövande Under intervjuerna med tillsynsorganen har de pekat på ett antal hinder för tillsynsverksamhetens utförande. För att ta Länsstyrelserna, som exempel, så saknar de den exekutiva makt som finns hos Finansinspektionen samtidigt som uppdragen är identiska. 8 Flera verksamhetsutövare för vilka länsstyrelsen är tillsynsmyndighet skall själva anmäla sig till Bolagsverket för att bli kategoriserade som rapportörspliktigt enligt penningtvättslagen. Länsstyrelsen kan inte tvinga fram en sådan anmälan varför skyldigheten inte nödvändigtvis efterlevs. Länsstyrelsen kan förvisso i dessa fall begära in material från verksamhetsutövaren som påvisar om denne ska anmäla sig som rapportör och om verksamhetsutövaren väljer att inte tillhandahålla den informationen kan länsstyrelsen besluta om åtgärd (så långt som till näringsförbud). Men om verksamhetsutövaren i stället tillhandahåller informationen som påvisar att denne ska anmäla sig som rapportör men ändå motsätter sig detta kan länsstyrelsen inte besluta om åtgärd. Det finns således inget tvingande incitament för verksamhetsutövaren att anmäla sig som rapportör. Ytterligare en svaghet är att länsstyrelserna idag saknar behörighet till misstanke- och brottsregistren för prövning av vandel för verksamhetsutövare som berörs av penningtvättslagstiftningen. Enligt länsstyrelsen skulle detta kunna åtgärdas genom en förändring i förordningen. 8 Dessa verksamhetsutövare har fördelats över tre länsstyrelser (Stockholm, Västra Götaland och Skåne). 12

13 5 Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten Genomgången av de polisiära och myndighetsgemensamma ärenden som rör grov organiserad brottslighet visar att penningtvätt, så som den beskrivs i penningtvättslagen, finns i samtliga av dessa ärenden. Slående är att det finns en mycket stor variation i penningtvättskedjan i de olika ärendena. Faktum är att just hanteringen av vinningen från brott tycks vara det led i brottsuppläggen som skiljer sig mest från ärende till ärende. När det gäller ursprungsbrotten och dess olika brottstyper, exempelvis rån, narkotikabrott eller människosmuggling är tillvägagångssätten inom respektive brottstyp relativt sett mer likartade jämfört med de efterföljande tillvägagångssätten för penningtvätt i ärendena. Penningtvätten är ett led mellan det vinstgivande brottet och investeringsmålet. Penningtvätten sker i flera steg innan investeringsmålet nås och kan liknas vid en transportsträcka snarare än en fristående process. Penningtvätten utgörs av sättet att förflytta vinningen från brottet till investeringsmålet och det finns en stor variationsrikedom. Nedan beskrivs tre typiska tillvägagångssätt. I det första typfallet verkar penningtvätten härröra ur en strävan att ligga lågt eller att inte sticka ut snarare än att ägna sig åt omfattande och avancerad penningtvätt. Sådan penningtvätt går ut på att dölja vinningen genom att undvika uppmärksamhet. Det kan ske genom att dela upp internationella transaktioner för att minska beloppen och därmed minska risken för att rapporteras som misstänkt för penningtvätt. Döljande penningtvätt kan även innebära att upprätta falska fakturor för att dölja hur pengar förs in i ett företags kassa. Ett annat tillvägagångssätt går ut på att skydda sig själv och pengarna från brottsbekämpande myndigheter. Sådana upplägg bygger ofta på användning av så kallade målvakter och bulvaner. Det innebär att huvudaktören distanserar sig själv från såväl brottet som vinningen genom att agera genom andra fysiska eller juridiska personer. Att skydda pengar på det sättet visar ofta på att de kriminella har kunskap om dels de brottsbekämpande myndigheternas arbetsmetoder, dels systemets svagheter. Ett tredje tillvägagångssättet är mer förslaget och bygger på en strävan efter att förvirra och förleda. Tillvägagångssättet observeras ofta i sammanhang där mycket stora brottsvinster ska hanteras, som regel från internationella narkotikaaffärer. Brottsvinsterna transfereras ofta till flera länder och investeras tillfälligt i olika bolag och egendomar för att först på längre sikt komma tillbaka till huvudaktören. Ofta saknar dessa transfereringar någon egentlig funktion och kan inte förklaras på annat sätt än att den kriminella personen gör detta för att försvåra en eventuell utredning och för att undanröja misstanke. Bakgrunden antas vara att den kriminella aktören gör bedömningen att så stora summor inte kan döljas inom det svenska finansiella systemet och därför väljer att föra ut pengarna till länder som förknippas med mindre risker att upptäckas. I många ärenden består penningtvätten av en blandning av alla tre ovannämnda typiska tillvägagångssätt. I denna rapport beskrivs därför huvudaktörerna, hur företag används, investeringsmål och andra enskilda förutsättningar för att lyckas med penningtvätten istället för att bryta ner de tre huvudsakliga tillvägagångssätten i mer detaljerade beskrivningar. 13

14 5.1 Huvudaktörerna Vid en genomgång av ett antal kända grovt kriminella i DAR-registret visade det sig att endast knappt en tredjedel har blivit rapporterade trots att även de andra två tredjedelarna kontinuerligt tjänar pengar på sin kriminella verksamhet. Det finns flera möjliga förklaringar till detta, bl.a. att de branscher och verksamhetsutövare som är skyldiga att rapportera till Finanspolisen inte har gjort det. En annan trolig förklaring är att det inte är den kända kriminella själv som hanterar de illegala förtjänsterna utan i stället använder han sig av personer i sin närhet, såsom släkt, vänner eller kriminella kontakter. Ytterligare en förklaring är att delar av de kontanta illegala förtjänsterna återinvesteras i illegala varor eller tjänster och att de aldrig passerar rapportörernas verksamheter. Brottsbekämpande myndigheter, kan under vissa omständigheter, framställa en förfrågan till Finanspolisen huruvida en brottsmisstänkt person finns med i penningtvättsregistret. Om personen återfinns i registret kan Finanspolisen begära in uppgifter om individen från samtliga verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättslagen. Sådana uppgifter kan på olika sätt bidra till en ökad förståelse för, på vilket sätt den kriminella verksamheten bedrivs. Ett problem är dock att endast en del av de grovt kriminella återfinns i DAR-registret. De som inte gör det kan på ett underrättelsestadium inte granskas närmare av Finanspolisen. 9 Det är därför viktigt att penningtvättsrapporteringen fungerar tillförlitligt inom alla branscher som omfattas av penningtvättslagen. Vid en genomgång av den taxerade inkomsten under 2009 för de drygt 50 grovt kriminella individerna, kan man konstatera att hälften av dem nolltaxerade och att endast ett tiotal av dem har deklarerat inkomster över kronor. Det innebär att majoriteten, 80 procent, av dem har en inkomst under det som benämns som fattigdomsgränsen. Att de alltså har andra illegala förtjänster blir särskilt tydligt eftersom flera av dem lever ett vidlyftigt liv, har exklusiva boenden och kör en eller flera dyra bilar och båtar. 10 Över hälften av de drygt 50 individerna har skulder hos Kronofogdemyndigheten, i flera fall på miljonbelopp. Följaktligen ser de till att endast använda och inte stå som ägare till egendomen för att undvika att Kronofogdemyndigheten ska kunna utmäta den. Som faktisk ägare står släktingar, vänner eller kriminella kontakter. Återigen används alltså dessa personer som täckmantel, inte bara för förtjänster som nämnts ovan utan även för egendom. Det går därmed att konstatera att de illegala förtjänsterna från den kriminella verksamheten har omvandlats till egendom som den kriminella individen brukar. De illegala förtjänsterna har i många fall passerat en eller flera rapporteringsskyldiga verk- 9 Finanspolisen har dock möjlighet att initiera penningtvättsutredningar utan föregående rapportering under förutsättning att det föreligger en konkret misstanke om att penningtvätt eller finansiering av terrorism. 10 Samtidigt ska det betonas att alla kriminella som lever på att begå brott knappast har illegala förtjänster i den storleksordning som krävs för att leva ett vidlyftigt liv. Precis som i den legala sfären finns det inom den illegala sfären konkurrens vilket pressar priserna på och därmed förtjänsterna från exempelvis narkotikabrottslighet. Att många grovt kriminella lever knapert kan även konstateras utifrån husrannsakningar. 14

15 samhetsutövare utan att en rapport om misstänkt penningtvätt har lämnats till Finanspolisen. 5.2 Särskilda yrkesroller, specialister, gångare, kurirer, målvakter och bulvaner Det finns ett antal typer av yrken som kriminella är särskilt intresserade av att involvera i den kriminella verksamheten. I några av brottsuppläggen innehar de kriminella själva yrkesrollen och i andra fall har de nära kontakt med personen som innehar yrkesrollen. Dessa personer har inte nödvändigtvis särskild specialistkunskap, men yrkesrollen innebär att de har tillgång till särskilda befogenheter att utföra vissa handlingar och tjänster. Emellertid är även specialister av stort intresse när brottsuppläggets karaktär kräver sådan kompetens. Även tillgång till bulvaner, målvakter och kurirer är vanligtvis centralt för den kriminella verksamheten. Gemensamt är ett de alla fyller en specifik funktion i brottsupplägget men sällan har en större roll i den kriminella verksamheten som helhet. I en absolut majoritet av ärendena som gåtts igenom finns det antingen en bulvan, en målvakt, en gångare, en kurir, en specialist eller en person som innehar en särskild yrkesroll. Faktum är att i flertalet av ärendena ingår flera av de olika funktionerna Särskilda yrkesroller och specialister Ett exempel på hur grovt kriminella riktar sitt intresse mot särskilda yrkesroller är att flera växlingskontor i Sverige ägs eller kontrolleras av grovt kriminella och därmed kontrolleras även de anställda. På så sätt kan de riskfritt föra in sina egna och även andras illegala förtjänster i banksystemet. Det finns även flera exempel på att banktjänstemän mot betalning har hjälpt grovt kriminella att få deras målvakter beviljade som låntagare för stora banklån vilket normalt sett inte skulle ha beviljats. I några fall har banktjänstemännen blivit avskedade. Ytterligare en typ av yrkesroll som är särskilt utsatt är fastighetsmäklare. Om kriminella lyckas knyta en sådan till sig kan det underlätta penningtvätt. De kan exempelvis betala insatsen i en bostad kontant genom kriminellt åtkomna pengar, eller på olika sätt utnyttja fastighetsmäklarens klientmedelskonto. När det gäller banktjänstemäns och fastighetsmäklares inblandning i kriminell verksamhet är det viktigt att understryka att det bedöms vara ovanligt men att det förekommer och att graden av inblandning, medveten eller omedveten, varierar. Somliga av dem hjälper till som vän eller släkting, andra gör det mot betalning och ytterligare några är djupt involverade i brottsligheten och även i förbrottet som genererade de illegala förtjänsterna. Ytterligare exempel på betydelsefulla yrkesroller ur den grova organiserade brottslighetens perspektiv är att själva kontrollera en guld- eller konsthandel. En kriminell kan då få avsättning för stöldgods, handla guld och konst kontant, samt få stulet guld nedsmält för att dölja ursprunget. Banktjänstemän och fastighetsmäklare har egentligen inte särskilda specialistkunskaper som kriminella är intresserade av men däremot befogenheter att utföra tjänster och handlingar som är knutna till yrkesrollen som är av intresse. Men ibland är det just specialistkunskaper som är intressanta och inte yrkesrollen. Det är exempelvis vanligt 15

16 att huvudaktörerna förlitar sig på ekonomiska rådgivare för att trygga sina tillgångar i bolag och säkra investeringar utomlands. Ett konkret exempel på detta är att en före detta anställd på en svensk myndighet med god kunskap om myndigheternas metoder numera hjälper kriminella att tvätta, gömma och skydda deras illegala förtjänster i utlandet. Även juridisk konsultation av mer tvivelaktigt slag efterfrågas. Det finns även exempel på advokater som har varit direkt inblandade i olika brottsupplägg och som är dömda för det Gångare, kurirer, målvakter och bulvaner Det kan konstateras att kriminella inom den grova organiserade brottsligheten vidtar omfattande åtgärder för att undvika att själva hantera illegala varor och förtjänster. De undviker även att stå som företrädare för bolag, som ägare av egendom och som kontoinnehavare. För att åstadkomma detta använder sig grovt kriminella av gångare, kurirer, målvakter och bulvaner. Gångarna används för att hämta kontanta medel på växlingskontor. Användningen av gångare kan betecknas som en form av standardförfarande när svart arbetskraft ska betalas. Kurirer används för att transportera illegala varor eller kontanta medel geografiskt. Penningkurirer innehar en viktig roll i flera av de genomgångna ärendena. I flera fall har det konstaterats att de bland annat åker till något av länderna i Baltikum med illegalt tillskansade kontanter och via kontakter inom växlingskontorsbranschen sätter in dem där. Därefter skickas pengarna via banksystemet till ett svenskt konto. Samma tillvägagångssätt fast i omvänd ordning observeras ibland när pengarna ska tas ut för betalning av svart arbetskraft. Både gångare och penningkurirer används av de kriminella högre upp i hierarkin för att de själva inte vill röra de kriminella pengarna och därmed ta onödiga risker. Målvakter och bulvaner är mycket vanligt förekommande i brottsuppläggen. De används i huvudsak för att stå som företrädare för bolag, ägare av egendom eller innehavare av personkonton. Likheterna mellan en målvakt och en bulvan är att båda är en fysisk (eller juridisk) person som mot ersättning eller av andra skäl för annans räkning företar handlingar och tar på sig ansvar som den kriminelle av olika skäl inte kan eller vill företa eller ansvara för själv. Däremot skiljer sig syftet åt. En målvakt har varken möjlighet eller avsikt att fullfölja ansvaret och står redan utanför samhället och har inget eller lite att förlora på att straffas ytterligare. Målvakten avser redan från början att ta det straffrättsliga ansvaret som en omedelbar del av brottsupplägget. En bulvan å andra sidan har såväl möjlighet som avsikt att fullfölja ansvaret vilket denne normalt sett även gör. Syftet är istället att dölja vem som egentligen kontrollerar bolaget, äger egendom eller är innehavare av ett personkonto för att försvåra för brottsbekämpande myndigheter att exempelvis förverka tillgångar. I exemplet ovan med penningkuriren som åker till Baltikum med kontanter, är det sannolikt att det svenska bankkonto som pengarna så småningom hamnar på innehas av en bulvan. Huvudaktören har inloggningsuppgifterna till bankkontot och bankärendena görs via Internet av denne. Även kontokort kan vara knutna till bankkontot. Bulvanen har själv aldrig kontroll över bankkontot. Brottsuppläggen inkluderat penningtvättsdelarna är vanligtvis inte särskilt komplexa. Utmaningen för brottsbekämpande myndigheter är istället att komma åt huvud- 16

17 aktörerna bakom brottsuppläggen och inte bara de utbytbara nyttiga idioterna för att verkligen störa och skada den grova organiserade brottsligheten. 5.3 Nyttjande av företag för penningtvätt Inom samtliga ärenden som granskats under arbetet med denna rapport innehar åtminstone någon av de brottsmisstänkta individerna i varje enskilt ärende minst ett företag. Generellt sett används företag i två syften: antingen för brottets genomförande eller som en fasad. Den första kategorin företag är de vanligaste. Dessa företag utnyttjas för ekonomisk brottslighet, som till exempel skattebrott och nyttjande av svart arbetskraft. Ofta innehar företaget särskilda tillstånd som skapar möjligheter för kriminella som de annars inte hade haft. Uppläggen är ganska typiska och går som regel ut på att undanhålla medel från beskattning. Det finns även mer avancerade upplägg där bolag är skapade för att offras och lämnar som regel skuldtyngda konkursbon bakom sig. Upplägg som bygger på bedrägerier genom punktskatt och så kallade momskaruseller är några exempel på brott där företag används på det sättet. Punktskattebrotten, som bygger på att varor med stort skattepåslag säljs innan skatten är betald, genererar enorma vinster till den grova organiserade brottsligheten. Företaget som står som ägare till varorna i det skattebefriade lagret försätts i konkurs innan skatten från försäljningen betalats in och skulden belastas konkursboet. Företagen företräds av i princip alltid av en målvakt. Försäljningen av varorna, vanligtvis cigaretter, sker ofta kontant till mindre butiker och återförsäljare. Exemplet ovan är även ett exempel på när penningtvätten sker i ett senare skede i en längre penningtvättskedja. Trots att pengarna är införlivande i det finansiella systemet kan de spåras till sitt ursprung. Det gäller därför för de kriminella att snabbt omsätta pengarna för att ytterligare försvåra för myndigheterna att följa pengarna. Som nämnts tidigare i rapporten sker penningtvätten både när kontanterna möter verksamhetsutövarna och längre in i det finansiella systemet. Så länge åtgärder vidtas för att ytterligare dölja pengarnas ursprung är det att anse som penningtvätt. Den andra kategorin, företag som används som fasad, har till syfte att dölja den kriminella verksamheten, alternativt att skydda de fysiska personerna som står bakom brotten. Ofta finns det en verksamhet inom dessa företag som stämmer överens med den registrerade verksamhetsbeskrivningen. Ett exempel på detta är att ett företag betalar ut lön till en kriminell person utan att denne utför något arbete. Eftersom den kriminelle på detta sätt får en taxerad inkomst skaffar denne sig rätt till a-kassa, sjukpenning med mera och en möjlighet att undvika att nolltaxera. Företagaren som betalar ut lön ersätts naturligtvis med illegalt förvärvade kontanta medel eller egendom som motsvarar lönen och det är här penningtvätten sker i detta fall. Sammanfattningsvis ger genomgången av ärendena vid handen att företag används i stor omfattning som en del av brottsupplägg och penningtvätt. I penningtvättsavseende används företagen som ytterligare ett steg för att försvåra för brottsbekämpande myndigheter att spåra och förverka de illegala förtjänsterna. 17

18 5.4 Vart tar pengarna vägen? De kriminella som har varit framgångsrika med sin kriminella verksamhet och därmed förfogar över mycket pengar vidtar vanligtvis omfattande åtgärder för att skydda och dölja pengarna. Ett vanligt sätt att sprida riskerna och skydda pengarna är att investera brottsvinster i olika typer av egendom. Det är även vanligt att investeringarna görs i olika länder och på olika kontinenter, gärna geografiskt sett så långt ifrån huvudaktören som möjligt. Kriminella är väl medvetna om att investeringar utanför Sverige gör det mer tidskrävande (men inte nödvändigtvis mer komplicerat) för polisen och andra brottsbekämpande myndigheter att spåra pengarna. En tydlig likhet mellan nästan alla större narkotikaärenden är att vinningen från brott inte investeras i Sverige eftersom brottsutbytena från dessa verksamheter ofta är för stora för att kunna döljas i Sverige. Det är även vanligt att pengar från brott investeras hos nära släktingar eller personer som inte kan knytas till den brottsliga verksamheten men som huvudaktörerna har stort förtroende för. Pengar som går till att täcka diverse omkostnader för den brottsliga verksamheten utomlands går ibland via det finansiella systemet till utlandet. En variant som har observerats är att mindre summor går från ett stort antal personkonton i Sverige till ett motsvarande antal konton i utlandet. Ofta står såväl avsändarkontona som mottagarkontona på okända och ostraffade kvinnor i medelåldern. Dessa pengar tros sällan vara själva betalningen för, i det här exemplet, narkotika utan är snarare till för att täcka just omkostnader som uppstår vid hanteringen av narkotikan. Ett annat vanligt sätt att skydda egendom är att kriminella köper exempelvis en bil eller ett hus för lånade pengar. Under 2009 har det observerats flera fall av att förfalskade arbetsgivarintyg har uppvisats i samband med låneansökan. Penningtvätten sker i detta fall när de illegala förtjänsterna sedan används för att betala ränta och amorteringar. Syftet med detta förfarande är att myndigheter inte kan förverka belånad egendom eftersom den ägs av någon annan än den kriminelle. Som nämnts tidigare står sällan huvudaktören som ägare av egendom. Av den anledningen är det heller inte enkelt att kartlägga egendom genom exempelvis registerslagningar i bilregistret eller fastighetsregistret. Från spaning kan polisen dock konstatera vilken egendom de brukar. Det går egentligen inte att peka ut några enskilda populära investeringsmål hos kriminella utan det handlar snarare om ett brett spektrum av olika typer av investeringar; alltifrån återinvestering i illegala varor, exempelvis ett nytt narkotikaparti, till exklusiva boenden utomlands. Men investeringsmålen skiljer sig åt beroende på vilken typ av brottslighet de kriminella ägnar sig åt. Generellt sett tenderar rånare, som vanligtvis håller en hög profil efter ett lyckat rån, att spendera pengarna på lyxkonsumtion, statusprylar och på kasinon. Tvärtom tenderar människosmugglare och kriminella som tjänar pengar på människohandel att hålla en låg profil, trots att de i vissa fall tjänar omfattande summor. De kan ofta bo billigt och använda kollektivtrafik. Pengarna skickas i stället företrädesvis till släktingar i utlandet och investeras i fastigheter och mark där. Något som har observerats i Sverige och i andra länder är att ett vanligt investeringsmål för de grovt kriminella är byggbranschen, både i det egna landet och i andra EUländer. Flera länder uttrycker sin oro för att de illegala pengarna används till invester- 18

19 ingar inom byggsektorn. De illegala pengarna kommer på så sätt lättare in på den legala marknaden och i de legala banksystemen, vilket försvårar kontrollen av dess ursprung för myndigheterna. 5.5 Indirekt penningtvätt Indirekt penningtvätt innebär att de kriminella förtjänsterna används för utlägg som kan betalas kontant medan annan legal inkomst används till utlägg som kräver att pengarna finns inom det finansiella systemet. Det behöver inte nödvändigtvis vara den kriminella individen som tjänar de legala inkomsterna utan det kan vara partnern, en släkting eller en vän. På detta sätt går de kriminella förtjänsterna till kontanta utgifter för mat, nöjen, vardagskonsumtion och kapitalvaror, som tv, vitvaror och båtar. Den legala inkomsten går till bil, hus, resor, aktie- och fondinnehav, med mera. Syftet är att de kriminella vinsterna inte ska passera någon kontrollfunktion. Det är enkelt uttryckt ett skifte av pengar där den som spenderar de legala pengarna i det finansiella systemet för den kriminelles räkning ersätts med kontanter för kontantutgifter. Dessutom är det vanligt att grovt kriminella uppbär ersättning från välfärdssystemen på olika sätt. För att kunna ta del av välfärdssystemet krävs att den kriminella personen kan uppvisa en historisk och till synes legal inkomst. Ett vanligt tillvägagångssätt är att den kriminelle på pappret anställs av en arbetsgivare utan att utföra något arbete. Ett annat tillvägagångssätt kan vara när en arbetsgivare köper en tjänstebil som den kriminella individen brukar utan att utföra något arbete. Motprestationen kan då bestå i att den kriminella personen använder sitt byggföretag för att renovera arbetsgivarens bostad. Vinningen från den kriminella verksamheten används till att avlöna svart arbetskraft och till inköp av material som betalas kontant. Pengarna tvättas på så sätt indirekt genom skiftet av pengar och tjänster. 19

20 6 Internationell utblick För att identifiera möjliga nya tillvägagångssätt för att tvätta pengar har viss inhämtning av internationella rapporter gjorts. Ett antal länder har valts ut som är särskilt intressanta för svensk del: Finland, Storbritannien, Tyskland, Norge, Polen, Spanien, Belgien, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. Det har tidigare konstaterats att dessa länder ofta haft brottstyper och tillvägagångssätt inom den organiserade brottsligheten som senare även har observerats i Sverige. Merparten av de vanligaste tillvägagångssätten inom penningtvätt som beskrivs i andra länder återfinns även i Sverige. Precis som i Sverige försöker de kriminella få in delar av de illegala förtjänsterna i det finansiella systemet. För att nå dit används ofta bolag och förfalskade dokument, så att bankkonton kan öppnas och att transfereringar göras, både inom och utanför det egna landet. Parallellt med de traditionella banksystemen används också alternativa betalningsöverföringar som till exempel Western Union och Moneygram, vilket även är vanligt i Sverige. Den internationella penningtvätten kännetecknas också av att de kriminella använder sig av personer med goda kunskaper i det finansiella systemet och det legala banksystemet. Ibland har de också egna kontakter som är specialiserade på att registrera och förvalta bolag, öppna bankkonton, utföra kontantuttag och förfalska dokument. Kriminella söker specialistkunskaper inom de riskområden som också har pekats ut av FATF, till exempel inom juridik och ekonomi. Med sådan hjälp kan de kriminella skapa en legitim affärsstruktur runt sin kriminella verksamhet. Precis som i Sverige använder sig kriminella av specialister, bulvaner, målvakter, kurirer och gångare och individer med särskilda yrkesroller. Trots att tillvägagångssätten inom penningtvätt på många sätt liknar varandra i de olika länderna, finns det dock mönster som vi i Sverige ännu inte sett, eller sett relativt lite av. I Storbritannien är exempelvis valutasmuggling just nu ett av de mest populära tillvägagångssätten att tvätta pengar. Det sker främst i pund men också i euro. Valutan smugglas till andra länder där kontanterna lättare kan hanteras utan insyn eller kontroll av myndigheter. Litauen används enligt flera europeiska brottsbekämpande myndigheter som transitland för kontanthantering av pengar. Tillvägagångssättet är likadant som det som har observerats i Sverige och är beskrivet ovan: en penningkurir för pengarna till Litauen där pengarna förs in i det finansiella systemet. I Lettland lyfter brottsbekämpande myndigheter fram att många bolagsägare, styrelser och arbetsgivare mer eller mindre medvetet deltar i penningtvättsprocessen. De lettiska myndigheterna vidtar inte tillräckliga åtgärder för att förhindra detta, vilket är ett stort problem. I Lettland använder sig kriminella även i stor uträckning av offshorebolag där en målvakt står som registrerad för bolaget och för det erhåller de en mindre kompensation. Också bolag registrerade i annat EU-land finns med i olika penningtvättsprocesser som upptäckts i Lettland. I Norge är kriminella från Baltikum, Bulgarien och Rumänien ett växande problem. Olika former av bedrägerier ökar och de kriminella använder sig ofta av förslagna finansiella metoder som verktyg. Vad gäller kriminella från dessa länder har det också 20

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism

Rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism Vägledning för dig som enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism måste granska och rapportera misstänkta transaktioner. Rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering

Läs mer

Kent Madstedt juni 2016

Kent Madstedt juni 2016 Kent Madstedt juni 2016 Betänkande av 2015 års penningtvättsutredning Ytterligare åtgärder mot PENNINGTVÄTT OCH FINANSIERING AV TERRORISM fjärde penningtvättsdirektivet samordning ny penningtvättslag m.m.

Läs mer

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT FI Dnr 16-3153 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund 5 Typologier 7 Beställarbolag 7 Fakturaskrivande bolag 7 Finansiella

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt; SFS 2004:1182 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad 2 december 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Inledning Den 1 januari 2005 träder ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2010:80. En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt. Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010

Kommittédirektiv. Dir. 2010:80. En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt. Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010 Kommittédirektiv En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt Dir. 2010:80 Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över kriminaliseringen av penningtvätt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Misstänkta illegala avfallstransporter av uttjänta bilar

Misstänkta illegala avfallstransporter av uttjänta bilar Misstänkta illegala avfallstransporter av uttjänta bilar RKP RAPPORT 2008:7 Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten September 2008 Utgivare Rikskriminalpolisen Box 12256 102 26 Stockholm Telefon 08-401

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Lotteriinspektionens författningssamling

Lotteriinspektionens författningssamling Lotteriinspektionens författningssamling Utgivare: Johan Röhr, Lotteriinspektionen, Box 199, 645 23 Strängnäs. ISSN Lotteriinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism;

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Tematisk tillsyn om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Tematisk tillsyn om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism PM 1 (5) Emil Cargill-Ek 08-580 069 06 Tematisk tillsyn om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Reviderad version) Tillsynsprojektet I juni 2015 beslutade Fastighetsmäklarinspektionen

Läs mer

Fokus Penningtvättsdirektivet

Fokus Penningtvättsdirektivet Den 15 mars i år trädde den nya penningtvättslagen i kraft. Sverige implementerade därmed, som ett av de sista EU-länderna, det tredje penningtvättsdirektivet. Redan den gamla lagen satte advokaterna i

Läs mer

En bättre riskhantering

En bättre riskhantering Penningtvätt och finansiering av terrorism 18 april 2013 18 april 2013 Dnr 13-4387 innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Finansinspektionens iakttagelser 6 Enkätundersökningen 6 Iakttagelser i tillsyns-

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar. Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting

Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar. Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting Agenda Åtgärder mot penningtvätt (AML) och finansiering av terrorism (CFT) ökat fokus

Läs mer

Regler rörande penningtvätt och särskilt allvarlig brottslighet/terroristfinansiering 1

Regler rörande penningtvätt och särskilt allvarlig brottslighet/terroristfinansiering 1 Regler rörande penningtvätt och särskilt allvarlig brottslighet/terroristfinansiering 1 Regelverk Den grundläggande lagstiftningen mot penningtvätt finns i Lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

Årsrapport Finanspolisen 2009

Årsrapport Finanspolisen 2009 Årsrapport Finanspolisen 2009 Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten Finanspolisen 2010-07-06 RAPPORT 2 (25) INNEHÅLL 1 FINANSPOLISEN...3 1.1 Definition av Finanspolisen som internationellt kallas för

Läs mer

Rapport 2011:5. Finanspolisens årsrapport 2010

Rapport 2011:5. Finanspolisens årsrapport 2010 Rapport 2011:5 Finanspolisens årsrapport 2010 Utgivare Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr A-423-796/11 Foto: Sid 9 Scanpix, Magnus Hjalmarson Neideman, sid 13 överst Ragnar Lilliestierna,

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Finanspolisens årsrapport 2011

Finanspolisens årsrapport 2011 Finanspolisens årsrapport 2011 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Rikspolisstyrelsen PVS / Informationsenheten Rikspolisstyrelsen Kundcentrum, tfn 114 14 Dnr A-423-706/12 Foto Kristoffer Thessman

Läs mer

Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet - betänkande av utredningen om åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering

Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet - betänkande av utredningen om åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering YTTRANDE Verkssekretariatet Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten 2007-07-26 VS-000-2623/07 verksjurist Yvette Glantz Er referens Fi2007/2472 Regeringskansliet Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer 832 6511-13/121 1(6) Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer (Ersätter ställningstagande 9/08/IND) De riktlinjer för urvalet av S-gäldenärer som anges i bifogade promemoria ska tills vidare gälla för

Läs mer

Penningtvätt RättsPM 2015:2 Dnr ÅM-A 2014/0360, EBM A-2014/0187 Utvecklingscentrum Stockholm och Ekobrottsmyndigheten, maj 2015

Penningtvätt RättsPM 2015:2 Dnr ÅM-A 2014/0360, EBM A-2014/0187 Utvecklingscentrum Stockholm och Ekobrottsmyndigheten, maj 2015 Penningtvätt RättsPM 2015:2 Dnr ÅM-A 2014/0360, EBM A-2014/0187 Utvecklingscentrum Stockholm och Ekobrottsmyndigheten, maj 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Reglering på området... 5 1.1

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i polisdatalagen (2010:361); SFS 2014:597 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om polisdatalagen

Läs mer

Nu kan du ge dina sparpengar en god uppväxt

Nu kan du ge dina sparpengar en god uppväxt Nu kan du ge dina sparpengar en god uppväxt För att kunna öppna ditt sparkonto så att du kan sätta in dina sparpengar, behöver du fylla i de bifogade blanketterna och skicka tillbaka dem till oss. Ansökningsblankett

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, P.O. Box 6750, SE-113 85 Stockholm, Tel +46 8 787 80 00, Fax +46 8 24 13 35. Prenumerera via e-post på www.fi.se. ISSN

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43)

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43) Yttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Bitr. chefsjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-11-28 Ju2007/9805/PO Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian

Läs mer

Beskrivning enligt 4 kap. 2 offentlighetsoch sekretesslagen

Beskrivning enligt 4 kap. 2 offentlighetsoch sekretesslagen Bra för alla att veta om offentlighet och sekretess Beskrivning enligt 4 kap. 2 offentlighetsoch sekretesslagen 1. Fastighetsmäklarnämndens organisation och verksamhet Fastighetsmäklarnämndens organisation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekobrottsmyndigheten; SFS 2015:744 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret

Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-02-13 Dnr 111-2013 Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2012-12-18 KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Bakgrund Det tredje penningtvättsdirektivet, Europaparlamentets

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma

Läs mer

Ordbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär

Ordbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär Ordbok Bokföring Alla som har ett företag måste varje dag bokföra allt som köps och sälj i företaget. Kvitton ska sparas och skrivas in i en kassabok eller registreras i ett datorprogram. Den som har restaurang,

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

2016-2017. Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet

2016-2017. Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet Nationella underrättelsecentret, Nuc, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet 2016-2017

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation Promemoria 2017-05-02 Ju2017/03958/LP Justitiedepartementet Straffrättsenheten Ämnesråd Marie Skåninger 08-405 35 82 076-140 84 59 marie.skaninger@regeringskansliet.se Uppdrag att överväga ett särskilt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Åklagardatalag; utfärdad den 25 juni 2015. SFS 2015:433 Utkom från trycket den 7 juli 2015 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 14/2013

Föreskrifter och anvisningar 14/2013 Föreskrifter och anvisningar 14/2013 Handelsparter från tredjeland Dnr FIVA 15/01.00/2013 Utfärdade 10.6.2013 Gäller från 1.7.2013 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Skärpta regler mot penningtvätt

Skärpta regler mot penningtvätt Justitieutskottets betänkande 2004/05:JuU7 Skärpta regler mot penningtvätt Sammanfattning I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:156 Skärpta regler mot penningtvätt jämte två

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-03-27 Dnr 14-2013 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

RP 25/2008 rd. lämna ut beskattningsuppgifter och identifieringsuppgifter

RP 25/2008 rd. lämna ut beskattningsuppgifter och identifieringsuppgifter RP 25/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism samt om ändring av vissa lagar som har samband med

Läs mer

Ombudsanmälan för registrerade betaltjänstleverantörer eller betalningsinstitut

Ombudsanmälan för registrerade betaltjänstleverantörer eller betalningsinstitut Betaltjänster Anmälan av ombud Ombudsanmälan för registrerade betaltjänstleverantörer eller betalningsinstitut Denna anmälningsblankett kan användas vid anmälan av ombud för registrerade betaltjänstleverantörer

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen.

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen. Hans Öhlander Presentation av Finanspolisen Rikskriminalpolisen Finanspolisen vid Kriminalunderrättelsetjänsten Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen Rikskriminalchef Sekretariat Huvudenhet för Kriminalunderrättelseverksamhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2015-02-18 Dnr 2095-2014 Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret 1. SAMMANFATTNING

Läs mer

Roller och ansvar transporter enligt EG-förordningen 1013/2006

Roller och ansvar transporter enligt EG-förordningen 1013/2006 Roller och ansvar transporter enligt EG-förordningen 1013/2006 Denna vägledning gäller ansvarsfördelning vid hantering av illegala gränsöverskridande avfallstransporter. Dokumentet vänder sig till de myndigheter

Läs mer

Lagrådsremiss. Skärpta regler mot penningtvätt. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Skärpta regler mot penningtvätt. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Skärpta regler mot penningtvätt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 29 april 2004 Gunnar Lund Johan Lundström (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks

Läs mer

Formulär 1 a: Ägaranmälan för registrerade utgivare av elektroniska pengar fysisk person

Formulär 1 a: Ägaranmälan för registrerade utgivare av elektroniska pengar fysisk person Formulär 1 a: Ägaranmälan för registrerade utgivare av elektroniska pengar fysisk person Ägaranmälan fysisk person En registrerad utgivare ska i följande situationer anmäla uppgifter om ägare som är fysiska

Läs mer

Finanspolisens årsrapport 2014. Polismyndigheten

Finanspolisens årsrapport 2014. Polismyndigheten Finanspolisens årsrapport 2014 Polismyndigheten Innehåll Innehåll Inledning...5 Kort om Finanspolisen 2014 en del av Rikskriminalpolisen...7 Finanspolisens organisation 2014...7 Finanspolisens organisation

Läs mer

Anmälan av betaltjänstombud för institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare

Anmälan av betaltjänstombud för institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare Anmälan av betaltjänstombud för institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

RIKTLINJER GÄLLANDE MINIMIFÖRTECKNINGEN ÖVER TJÄNSTER OCH FACILITETER EBA/GL/2015/ Riktlinjer

RIKTLINJER GÄLLANDE MINIMIFÖRTECKNINGEN ÖVER TJÄNSTER OCH FACILITETER EBA/GL/2015/ Riktlinjer EBA/GL/2015/05 07.08.2015 Riktlinjer för fastställandet av när likvidation av tillgångar eller skulder enligt normala insolvensförfaranden kan få negativa effekter på en eller flera finansiella marknader

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; Utkom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 december 2005 B 2448-03 KLAGANDE JW Ombud och offentlig försvarare: advokaten TM MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut II:4 Justitiedepartementet 2016-12-20 Ju2016/02312/Å Ju2016/07568/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 10422 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Remissyttrande: förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FI Dnr 08-6304)

Remissyttrande: förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FI Dnr 08-6304) 2009-03-27 Till: Finansinspektionen Remissyttrande: förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FI Dnr 08-6304) Fondbolagens Förening lämnar härmed följande

Läs mer

1 Inriktningen på den kommande RUBICON-samverkan

1 Inriktningen på den kommande RUBICON-samverkan 1(5) RUBICON 2016 Denna rapport utgör en utvärdering av verksamheten i RUBICON. Utvärderingen utgår från hur genomförda aktiviteter sedan den senaste Rubiconrapporten år 2015 kan förväntas ha bidragit

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av överenskommelser som avses i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål; SFS 2012:605 Utkom från trycket den 2 oktober 2012 beslutat den

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Remissexemplar 2015-08-31 Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning

Människohandel Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning Människohandel 2015-03-24 Kajsa Wahlberg, Kommissarie, Polismyndighetens Utvecklingsavdelning 1 Polismyndighetens arbete Rikspolisstyrelsen (RPS) utsågs 1997 till Nationell Rapportör (NR) i frågor som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-03-25 Dnr 46-2014 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-03-21 Dnr 153-2012 Användning av kvalificerade skyddsidentiteter vid Rikskriminalpolisen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Finanspolisens årsrapport 2012. Rikskriminalpolisen

Finanspolisens årsrapport 2012. Rikskriminalpolisen Finanspolisens årsrapport 2012 Rikskriminalpolisen innehåll 3 Innehåll Inledning...4 Annual Report 2012...7 Organisationsförändring för effektivare kamp mot penningtvätt...8 Finanspolisens organisation...8

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:245

Regeringens skrivelse 2013/14:245 Regeringens skrivelse 2013/14:245 En nationell strategi för en effektiv regim för bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om ägar- och ledningsprövning; FFFS 2007:22 Utkom från trycket den

Läs mer

Privata aktörers ansvar

Privata aktörers ansvar Privata aktörers ansvar Riksrevisor Gudrun Antemar, Sverige Bekämpningen av den svåraste brottsligheten och de mest samhällsskadliga företeelserna måste i framtiden bygga på ett tätare samarbete mellan

Läs mer

Finanspolisens årsrapport 2015. Polismyndigheten

Finanspolisens årsrapport 2015. Polismyndigheten Finanspolisens årsrapport 2015 Polismyndigheten Innehåll Innehåll Förord...5 Omorganisationen...6 Vad är dispositionsförbud?...7 Finansiering av terrorism...8 Exempel på finansiering...8 Antalet ärenden

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

(6) Kammaråklagaren Katarina Mörnstad Ert diarienummer Dnr Fi2016/00300/B EBM A-2016/0083

(6) Kammaråklagaren Katarina Mörnstad Ert diarienummer Dnr Fi2016/00300/B EBM A-2016/0083 Datum Sida 2016-04-27 1 (6) Kammaråklagaren Katarina Mörnstad Ert diarienummer Dnr Fi2016/00300/B EBM A-2016/0083 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Bankenheten Yttrande över Ytterligare åtgärder

Läs mer

Tillämpningsområde och definitioner

Tillämpningsområde och definitioner 2013-xx-xx Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den X xxxx 2013. Fastighetsmäklarinspektionen föreskriver 1 följande med stöd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

penningtvätt En nationell riskbedömning

penningtvätt En nationell riskbedömning penningtvätt En nationell riskbedömning 30 augusti 2013 Gemensam rapport Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten,

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen YTTRANDE 1 (5) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelning Enheten för bank och försäkring 103 33 Stockholm Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen Fi2014/2420 Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer