Arbetsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmaterial 2013-01-20"

Transkript

1 Arbetsmaterial Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt den Reviderat Nästa revision jan 2016 Barnöverviktsenheten Region Skåne på uppdrag av Södra Sjukvårdsregionen och fastställt av Södra Regionvårdsnämnden

2 Arbetsmaterial

3 Arbetsmaterial Innehåll INNEHÅLL... 3 FÖRORD... 5 BAKGRUND... 5 INLEDNING OCH SYFTE... 6 REFERENSGRUPPERNA UNDER VÅRDPROGRAMSPROCESSEN... 7 ÄRFTLIGHET KRÄVER LIVSLÅNG BEHANDLING... 7 DEFINITION AV ÖVERVIKT OCH FETMA... 8 INDIKATORER MEDICINSK UTREDNING REMISSFLÖDE ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN 2 ÅR TILL SKOLSTART PRIMÄRVÅRD SPECIALISERAD VÅRD ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN FRÅN SKOLSTART TILL 18 ÅR PRIMÄRVÅRD SPECIALISERAD VÅRD BEHANDLING PSYKOLOGISKA ÄTSTÖRNINGAR GENETISK UTREDNING KOST FYSISK AKTIVITET

4 Arbetsmaterial ARENOR FÖR PREVENTION REFERENSER

5 Arbetsmaterial Förord Text Rita Jedlert, Medicinsk direktör, Koncernkontoret, Region Skåne Bakgrund Fetma hos barn och ungdomar har ökat kraftigt de senaste åren i många länder och så även i Sverige. Det definieras enligt iso-bmi 30 motsvarande BMI 30 (dvs fetma) hos vuxna 1. På samma sätt definieras övervikt över iso-bmi 25. Förr använde termen övervikt som ett samlingsnamn för bägge definitionerna (övervikt+fetma), vilket kan göra terminologin förvirrande. Enligt den senaste skolundersökningen 2011 av alla tioåringar i Malmö har ca 20% av barnen övervikt och till detta kommer att 7-8 % av alla barn har utvecklat fetma 2,3. Totalt har således nästan 30% av barnen problem med sin vikt (dvs övervikt enligt det gamla samlingsnamnet). Det innebär en kraftig ökning av fetma sedan mitten av talet. Liknande siffror finns från andra undersökningar i Sverige och resten av världen. Fetma är ett problem som omfattar alla världens länder 4. En avplaning har setts i vissa undersökningar dvs ingen fortsatt ökning utan en kvarstående förhöjd nivå 5. Så har dock inte skett i Malmö utan under de senaste 10 åren ses en fortsatt ökning. De unga vuxna som idag utvecklar komplikationer av sin fetma grundlade problematiken i barnaåren. Då fanns fetma hos 1% av barnen och har således idag ökat med 7-8 gånger. Framtida konsekvenser för hälsoekonomi och resurser kan bli betydande utan brådskande insatser. Andel med fetma enl BMI Fetma pojkar Fetma flickor Medel Expon. (Medel) År Fig 1. Andelen barn med fetma (över iso-bmi 30) i Malmö under år(skurs) 4 (10-11 års ålder) Risken för att drabbas av komplikationer i form av diabetes i tonåren eller som ung vuxen ökar kraftigt vid barnfetma 6,7. Idag är diabetes typ 2 ovanligt bland barn men kraftigt ökande i USA, framförallt i vissa grupper av befolkningen. Olika typer av psykoterapi har använts vid behandlingen av barnfetma. De mest effektiva behandlingsprogrammen för barn är familjeterapi och kognitiv beteendeterapi som fokuserar på livsstilsförändringar kombinerade med ett icke skuldbeläggande förhållningssätt. 5

6 Arbetsmaterial Väsentligt att notera är att målet för behandlingen bör vara viktstabilisering och inte viktnedgång. Barn är växande individer och ett stillastående i vikt innebär en relativ minskning av andelen fettväv. Vidare är åldern en avgörande faktor vid valet av behandling. Pedagogiska program utövade i grupp är bäst i förskoleåldern för att senare följas av mer individuell behandling i förpuberteten dvs. fram till års ålder 8. Ursprungsfamiljen är då viktig framförallt till 16 års ålder då den unge vuxne börjar kunna fatta sina egna beslut och ta eget ansvar 9. Dock kan ursprungsfamiljen ge ett avgörande stöd fram till 25 års ålder då den unge vuxne kanske själv bildat familj. Troligen kan familjeterapi vara av värde även i vuxen ålder även om detta inte har studerats. Det är lättare att vidmakthålla livsstilsförändringar som initieras i barnåren än i vuxen ålder. De kontrollerade studier som finns stödjer denna hypotes. För att kunna behandla fetma hos barn är det viktigt att aktivera familjens nätverk. Det blir då särskilt viktigt med samverkan i olika nätverk mellan vårdgivare, habilitering och skola. Framsteg inom genetiken kan komma att hjälpa oss men basen i all behandling kommer under överskådlig tid att vara förändringar av kost och motion. Vi måste börja tro på vad patienterna berättar för oss och hjälpa dem att ändra livsstil. Inledning och syfte Barnöverviktsenheten är sedan hösten 2001 en regiongemensam funktion och tillika ett kunskapscentrum inom Region Skåne. Barnöverviktsenheten har i uppdrag från Region Skåne att: Ha ett regionalt utvecklings- och samordningsansvar i Region Skåne rörande övervikt och fetma hos barn genom att: - Informera och sprida kunskap om sjukdomen barnfetma och dess konsekvenser hos barn och ungdomar. - Upprätthålla en dialog med barnhälsovård, skolhälsovård och andra befintliga och framtida samarbetspartners - Föra ut en evidensbaserad behandlingsmodell. Behandla barn och ungdomar med betydande fetma Syftet med vårdprogrammet är att samordna behandling och medicinsk utredning av fetma hos barn och ungdomar i Södra Sjukvårdsregionen. Det ursprungliga vårdprogrammet antogs först i Region Skåne och godkändes senare av Södra Regionvårdsnämnden efter beredning av det Regionala medicinska rådet för Barn- och ungdomssjukvård. Detta är således en del i Barnöverviktsenhetens ursprungliga uppdrag beslutat av Hälso- och sjukvårdsnämnden i december Till detta kommer ett uppdrag att göra en revision av det gällande vårdprogrammet av Region Skånes 6

7 Arbetsmaterial medicinske direktör Rita Jedlert. Den nyligen bildade expertgruppen för obesitas i Region Skåne står också bakom revisionen av vårdprogrammet Referensgrupperna under vårdprogramsprocessen Referensgrupper vid revisionen har varit Barnläkarföreningens nationella barnfetmagrupp (rörande övergripande principiella frågor), Expertgrupp Obesitas, Region Skåne, Primärvården Skåne (två AKO, allmänmedicinska konsulter samt Kunskapscentrum för Barnhälsovård), SPESAK (specialistsakkunniga) pediatrik, Region Skåne, (Barnendokrinologiskt Centrum) och en referensgrupp från skolläkarna i Region Skåne. Vårdprogrammet baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. I en del fall saknas tillräckligt vetenskapligt underlag. Vårdprogrammet baseras då på sk expert opinion och synpunkter från enheter som behandlar fetma vid UCLH (University College of London Hospitals), Barnkliniken i Richmond, Virginia samt vid Childrens Hospital, Denver, Colorado, USA genom externt finansierade studiebesök. Carl-Erik Flodmark har reviderat vårdprogrammet tillsammans med teamet för Barnöverviktsenheten Region Skåne och involverade referensgrupper och är medicinskt ansvarig på Barnöverviktsenheten samt metodansvarig för samtalsmodellen som tillämpas där. Ärftlighet kräver livslång behandling Många olika behandlingar av fetma har studerats; det kan vara enbart kost, enbart motion, kirurgi eller läkemedel. Ingen av dem har ensam visat sig ge tillräcklig effekt. I stället är man överens om att kombinationer krävs och att behandlingen måste vara långsiktig. Detta är nu mer självklart sedan den genetiska effekten blivit allmänt accepterad av fetmaforskare 10. Givetvis måste en sjukdom som så starkt påverkas av generna få en livslång behandling. Ett starkt genetiskt inflytande utesluter inte ett starkt miljöinflytande. Att se fetma som en allergi mot kalorier för de som har detta problem är tilltalande. Givetvis kan fetma utvecklas ändå men kräver ett kraftigt ökat matintag eller låg fysisk aktivitet oftast en kombination. Forskningen fokuseras idag på early/developmental programming dvs att tidig uppfödning kanske kan påverka genernas reglering och förklara fetmautvecklingen 11. Andra nya möjliga förklaring är förändringar i ämnesomsättningen kopplat till infektion med adenovirus Detta betyder att i framtiden kan den tidiga uppfödningen kan få större betydelse för att förebygga fetma eller att vaccination kan bli aktuell. Idag har vi dock inget alternativ till samtalsbehandling hos barn som redan utvecklat fetma. Har generna blivit reglerade på ett ogynnsamt sätt kvarstår dagens problematik. Detta betyder att när fetman debuterar hos barn, vanligen vid 5-10 års ålder krävs den behandling vi har tillgång till idag dvs samtalsbehandling. Inga läkemedel är godkända vid barnfetma och kirurgi är på forskningsstadiet. Ett vanligt synsätt är att när barn med fetma gått ned i vikt kan de utan fortsatt hjälp klara sig framöver. Detta är en tydlig effekt av teorierna inom beteendeterapin där man ser fetma som ett inlärt felaktigt beteende som kan läras bort. När detta är gjort är problemet 7

8 Arbetsmaterial borta. Tyvärr har det visat sig att det inte är så enkelt. Generna spelar oss där vid lag ett spratt. Vid varje tillfälle man går upp i vikt efter ett bantningsförsök ökar mängden fettväv. Detta försvårar nästa försök till viktnedgång. Skulle nästa bantningsförsök vara mindre framgångsrikt ökar detta risken för en ännu kraftigare viktökning och en högre vikt än den man startade med innan försöket. Således är fetma närmast en progressiv sjukdom. Detta är bakgrunden till att långsamma livsstilsförändringar bör rekommenderas, då de håller lättare av rent biologiska skäl. Ifall barnet har ärvt risken att utveckla fetma är det troligen inte tillräckligt att leva som normalviktiga gör barnet måste leva hälsosammare än vad andra gör. Vår egen forskning har visat att man inte kan hjälpa någon om man själv tror att ens patient lämnar ofullständiga uppgifter om sitt födointag medvetet eller omedvetet. Det är viktigt att ta vara på patientens berättelse. Genom en icke skuldbeläggande frågeteknik är det lättare att få fram den information som både behandlaren och familjen har nytta av. Definition av övervikt och fetma BMI (Body Mass Index; vikten i kg delat med längden i meter i kvadrat) används för att i en stor befolkning kunna hitta de som har fetma eller övervikt. Fördelen är att mätningen är enkel och billig eftersom man endast behöver mäta vikt och längd. BMI är ett sätt att göra alla människor lika långa. På så sätt kan man lättare hitta de som har för mycket kroppsfett. BMI har olika gränser för barn och vuxna. För vuxna är gränsen för övervikt 25 och fetma 30. För barn ligger gränsen för fetma vid iso-bmi 30 och övervikt vid iso-bmi 25. Detta betyder att för en 10 åring är gränsen för övervikt BMI=20 istället för BMI=25 som för en vuxen. På samma sätt är BMI=20 för en 6,5 åring samma som BMI=30 för en vuxen. Se Fig 2. Detta begrepp är inspirerat av termen iso-bar inom meterologin där en linje anger samma lufttryck. Här anger linjen istället samma fetmagrad och utgör en anpassning efter det växande barnet dvs. till barnets olika åldrar. Denna gräns baseras på en internationell standard som ligger till grund för kurvorna nedan 1, 8

9 Arbetsmaterial Fig 2 BMI kurvan från Region Skånes journaldatabas (PC-PAL Tillväxtjournalen version 2.0). Kurvan anger gränsen för remiss till Barnöverviktsenheten Region Skåne upptill 10 års ålder vid avsaknad av ärftlighet. Linjen märkt obesitas motsvarar iso-bmi 30 och linjen för övervikt motsvarar iso-bmi 25. Fettmätning och fettfördelning Vid en BIA (=Bioeletrical Impedance Assessment) mätning mäts kroppens impedans med elektroder på händer och fötter. Det finns numera även alltmer exakta mätare jämförbara med DEXA (se nedan) som möjliggör segmentell mätning, dvs ger en uppdelning på extremiteter och bål 13. Med hjälp av impedansen får man ett mått på vattenhalten i kroppen. Därefter kan man göra en uppskattning av mängden fettväv med hjälp av en formel. Metoden har precis som alla mått av kroppssammansättningar en osäkerhet. Den kan dock vara ett värdefullt tillägg för en erfaren fetmabehandlare. Metoden rekommenderas på alla enheter som behandlar barnfetma varje vecka. Den finns för närvarande tillgänglig på Barnöverviktsenheten Region Skåne. Där finns även en BodPod som mäter kroppssammansättningen med luftpletysmografi 14. Denna är för närvarande en referensmetod. Med DEXA (=Dual Energy X-ray Absorptiometry) mäter man med hjälp av röntgenstrålning främst hur mycket benmassa man har 15. Indirekt kan man sedan räkna ut mängden fettväv i kroppen. Metoden har en osäkerhet eftersom man lätt hittar skillnader mellan olika fabrikat och inställningar för undersökningen. Dock kan den precis som BIA vara ett hjälpmedel. En nackdel rörande barn är dock att man använder röntgenstrålning även om dosen är liten. Metoden rekommenderas främst för forskningsprojekt. Bilder tagna med magnetkamera (MRI=Magnetic Resonance Imaging) kan användas för att mäta det viscerala fettet. Det är visat att bukomfång är ett 9

10 Arbetsmaterial gott mått på det viscerala fettet 16. Samtidigt visade man att det subkutana fettet bäst uppskattas med BMI. Metoden rekommenderas endast för forskningsprojekt. En särskild bukhöjdsmätare är framtagen vid Barnöverviktsenheten Region Skåne och patenterad av Innovator Skåne, ett regionägt bolag. Metoden är validerad mot magnetkamera och ger ett bättre mått på hjärt- kärlrisk och risk för diabetes än midjeomfång 17. Midjeomfång hos barn saknar validerade och enhetliga normalkurvor. De skiljer alldeles för mycket mellan olika länder. Indikatorer Strukturindikatorer För att få tillräcklig erfarenhet rörande obesitasmottagning bör fetmabehandling bedrivas minst en gång per vecka. Tillgång måste finnas till läkare, sjuksköterska, dietist och psykolog. Huvudbehandlare kan vara någon av dessa yrkesgrupper och det är en fördel om patientmötet sker i team, dvs alla yrkesgrupper som deltar i patientmötet måste vara närvarande under hela patientmötet. Processindikatorer Alla barn som söker behandling skall erbjudas behandling. Inga begränsningar får finnas rörande ålder. Om patienten uppfyller kriterierna för BMI för remiss till Barnöverviktsenheten Region Skåne kan 1 patienten remitteras dit. Vid allvarliga medicinska riskindikatorer enligt vårdprogrammet oavsett BMI kan patienten diskuteras med Barnöverviktsenheten Region Skåne och eventuellt remitteras därefter. Barnmottagningar har skyldighet att följa gränssnittet mot primärvården och skall erbjuda fetmabehandling. 2 Metodtrohet rörande SOFT (Standardiserad Obesitas Familjeterapi se under behandling) kan tillförsäkras genom en kortare grundutbildning följt av evaluering och feedback kring inspelade patientmöten. Metodtrohet för andra evidensbaserade modeller kan kräva andra verktyg för att dessa skall kunna valideras. Resultatindikatorer Rapportering skall ske till Boris (nationellt kvalitetsregister) av alla enheter som bedriver obesitasmottagning. Eftersom selektion kan påverka utvärderingen skall alla patienter som önskar behandling och uppfyller behandlingskriterier få behandling och alla patienter som får behandling skall registreras utan undantag. 1 Tidigare har såväl skall som bör angivits här. Vad skall väljas? Var skall huvudvolymen av barnfetma behandlas? Barnöverviktsenheten eller inom barnsjukvården? Idag tas 300 nya fall per år emot av Barnöverviktsenheten och 600 av barnsjukvården. 2 Här beskrivs att barnsjukvården har skyldighet att behandla barnfetma. 10

11 Arbetsmaterial Medicinsk utredning Rutinutredning vid behandlingens start Barnfetma föreligger vid iso-bmi>30 (se nationella BMI-kurvor från Kommentus förlag samt Fig 2). Barn med övervikt (iso-bmi 25-30) bör också utredas vid bukfetma för att hitta individer med metabola komplikationer som ofta betingas av en ökad mängd visceral fettväv. Midjeomfång är svårmätt och några enhetliga internationella gränser finns ej. En individuell bedömning får göras. Rutinprover fastevärden: Lipider: Kolesterol HDL-kolesterol LDL-kolesterol TG* Övrigt: ALAT GT TSH TPO Insulin* Glukos HbA1c * Kan uteslutas om det är svårt få fasteprover. Utvidgad utredning på såväl barn som föräldrar** vid LDL 3,4 hos barnet: Kolesterol HDL-kolesterol LDL-kolesterol TG Apo B*** Apo A1*** ** Utredning av föräldrar för att man skall kunna diagnostisera barnet bekostas av barnsjukvården. Därefter remitteras patologiska fall till primärvården. *** Kan uteslutas. Anger mer risk för hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. Utvidgad utredning vid förhöjt ALAT 0,75 el GT 0,75 ASAT ALAT GT ALP Bilirubin Bilirubin konjug. Hepatit B och C serologi ANA (anti nukleära ak) 11

12 Arbetsmaterial Glatt muskel antikroppar p-igg ttg (anti-tissue transglutaminas) IgA CK 18 (Cytokeratin 18 fragment 3 ) p-antitrypsin (AAT) Om ALAT 5,0 remiss till barnhepatolog Om tecken på tecken på autoimmun hepatit, celiaki eller alfa-1-antitrypsinbirst remiss till barnhepatolog Om CK remiss till barnhepatolog Efter 6 månaders behandling kontroll av leverprover ALAT GT CK 18 (cytokeratin 18 fragment) Om ALAT 1,0 och CK avslutas kontrollerna Om ALAT > 1,0 eller CK 18 > 75 görs ultraljud lever med frågeställning fettinlagring Om fettinlagring i levern saknas remiss till barnhepatolog Om fettinlagring i levern årskontroll av ALAT, GT och CK 18 Utvidgad utredning vid förhöjt TSH T3 T4 TSH TPO antikroppar Avslutas om TPO neg och TSH<6,0 Utvidgad utredning vid förhöjt blodtryck 130/90 Normalvärden för förhöjt blodtryck finns på En högre gräns har valts här eftersom det ej finns visat att behandling av essentiell hypertoni hos barn tillför en hälsovinst. Det är dock viktigt att hitta malign hypertoni hos barn och dessa remitteras traditionellt till nefrolog. För att värdera ett upprepat förhöjt viloblodtryck rekommenderas 24 timmars blodtryck. 4 3 CK 18 fragment analysen är ännu ej uppsatt vid Laboratoriemedicin men kommer inom kort 4 Nytillkommen text. Finns angivet även under familjär hyperkolesterolemi och remissgränser för skolhälsorvården. 12

13 Bedömning och åtgärder rörande lipidrubbningar (enhet mmol/l) Familjär Hyperkolesterolemi (FH) LDL-kolesterol 4,2 (behandling) + prover på föräldrar Risk för FH ofta familjär kombinerad hyperlipidemi (FCH) LDL-kolesterol 3,4 utökat lipidstatus på barn och föräldrar HDL TG HDL<0,91 TG > 1,5 (>1,2 vid 2-9 års ålder) Info per brev om livsstilsförändring (ökad fysisk aktivitet). Ingen ytterligare uppföljning annat än om TG är > 3,0. I så fall fortsatta lipidkontroller årligen. För lågt HDL (<0,91) krävs även att LDL/HDL kvoten 3,0-4,0 dvs man får ha lägre HDL om LDL är lägre än normalt dvs att LDL/HDL kvoten är < 3,0-4,0. Då ingen åtgärd. TG TG> 1,5 (>1,2 vid 2-9 års ålder) Info per brev om livsstilsförändring. Ingen ytterligare uppföljning Ref: 21 Se: Statinbehandling Denna rekommenderas i följande fall: Åder > 10 år med LDL kolesterol > 4.1 mmol/l (160 mg/dl) och Kliniska tecken på FH (xanthom i senor eller arcus cornealis i ögat) eller kranskärlssjukdom eller perifer kärlsjukdom eller En förälder med FH diagnos (LDL kolesterol over 4,9 (190 mg/dl) eller Ett syskon med FH diagnos eller En mor- eller farförälder med hjärtinfarkt före 50 resp 55 års ålder (kvinna resp man) eller En förälder med hjärtinfarkt före 50 resp 55 års ålder (kvinna resp man) eller DNA analys som bekräftar FH och förhöjt blodtryck stadium 1 eller högre (se ) I första hand rekommenderas pravastatin i denna åldersgrupp. Ett flertal andra statiner har barnindikation och kan väljas vid bristande effekt. Före och efter behandlingsstart kontrolleras leverstatus (se FASS). Behandlingsalgoritmen ovan baseras på programmet i Holland för primärprevention vid FH. Där screenas släkter med symptomgivande FH. Screeningen i vårdprogrammet baseras på att barn med fetma redan har en ytterligare riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom förutom FH. Enligt 7

14 de holländska erfarenheterna är den vanliga screeningen genom ärftlighet i familjen otillräcklig 22,23. Istället rekommenderas en allmän screening av barn som dock först måste studeras i kliniska studier. Ifall barn upptäckes i detta vårdprogram utan någon symptomgivande FH i familjen krävs två riskfaktorer (förutom fetma även hypertoni) och att diagnosen bekräftas genom genetiskt test. Detta test kan utföras via Barnöverviktsenheten Region Skåne som har samarbetsprojekt med den holländska gruppen. Bedömning och åtgärder vid nedsatt glukostolerans Årskontroll vid pre-diabetes (f-glukos, f-insulin och HbA1c) Faste p-glukos 5,6 6,9 mmol/l (100 mg/dl 125 mg/dl) eller HbA1c mmol/mol (5,7-6,4%) eller Fasteinsulin 40mIE/L eller 2 timmar p-glukos 7, mmol/l efter 75 g OGTT (modifierad peroral glukosbelastning) OGTT rekommenderas inte rutinmässigt vid diagnostik. Centra specialiserade på typ 2 diabetes hos barn undviker testet av flera skäl och följer sina patienter med fasteglukos och HbA1c. I detta vårdprogram har ett tillägg gjorts med insulin. Vid p-glukos över prediabetesvärdena föreligger diabetes och patienten bör remitteras till diabetesläkare. Vid pre-diabetes sker utvecklingen till typ 2 diabetes långsamt över flera år och årskontroll räcker men information till patienten om symptom vid diabetes bör ges. Insulin är åldersberoende men skall under puberteten aldrig ligga över 25 mie/l. På grund av bristande koppling mellan hyperinsulinism och diabetes har gränsen 40 valts på empirisk grund. En så hög hyperinsulinism innebär en sannolikt ökad risk för utveckling till pre-diabetes och i avvaktan på ytterligare evidens är den höga nivån befogad. Insulin ger ytterligare en indikator på behovet att följa patienten. Övrigt Metforminbehandling kan sättas in vid diabetes typ 2 men bör undvikas vid pre-diabetes. Aktuella evidens talar för att livsstilsbehandling har bättre effekt än metformin och bör prövas först via en evidensbaserad behandling på ett regioncenter såsom Barnöverviktsenheten Region Skåne 24. Acanthosis nigricansförändringar är ett mer osäkert tecken än blodprover och föranleder ingen åtgärd vid normala prover. Vid tecken på hyperandrogenism bör patienten ses på endokrinmottagningen. 14

15 Bakgrund till leverutredningen Fetma, hepatit B och alkohol är de tre viktigaste orsakerna till levercancer. Fetma leder till en fettleversjukdom (NAFLD nonalcoholic fatty liver disease) där leverbiopsi kan avgöra om NAFL (nonalcholic liver disease) föreligger eller om sjukdomen gått vidare i ett allvarligare stadium (NASH nonalcoholoic steatohepatitis) 25,26. En möjlig indikator på ett allvarligare stadium av leversjukdom är cytokeratin 18 fragment 26,27. Metoden är under uppsättning av Klinisk kemi, Labmedicin Skåne. Fördelen med att använda metoden är att det sannolikt gör leverbiopsi och ultraljud onödiga. Bland barn med fetma har 20% patologiska ALAT värden och ca 10% ligger över 1,0 (opublicarede data från BÖR, Barnöverviktsenhetens register). I de fall ett patologiskt ALAT upptäcks vid screening och hepatit eller andra leversjukdomar har uteslutits bör man kunna avsluta kontrollerna av ALAT ifall cytokeratin 18 är normalt. I de fall cytokeratin 18 fragment är förhöjt bör patienten remitteras till en hepatolog för närmare utredning. En närmare beskrivning av kunskapsläget med förslag till riktlinjer och behandling efterlyser mer kunskap kring cytokeratin 18 fragment men om man följer dessa äldre ruinter krävs således mer invasiva undersökningar istället för att använda cytokeratin 18 fragment 26. I avvaktan på ett ökat kunskapsläge följs dessa barnpatienter med cytokeratin 18 fragment och närmare utredning reserveras för de som har höga värden. Ett cut-off värden på 395 U/l predikterar definitiv NASH mot icke NASH med en specificitet på 99,9%, sensitivitet på 85,7% och ett positiv prediktivt värde på 94,4% och ett negativt på 89,5% hos vuxna 28. Cytokeratin 18 fragment är mer oprövat hos barn och kan inte säkert användas ännu som ersättning för ultraljud 29. Provet används dock för att följa patienter med ökad risk för leversjukdom efter grundläggande utredning och ultraljud. Cut-off har därvid sänkts till baserat på expert opinion. Leverutredningen har tagits fram i samråd med överläkare Marie Krantz, Drottning Silvias Barnsjukhus även tjänstgörande vid SUS. Bakgrund till utredningen rörande hypotyreos Det är känt att vid fetma förekommer ofta en lätt ökning av TSH. Detta leder tyvärr ofta till omfattande utredningar inom barnsjukvården när detta upptäcks accidentellt. Evidens saknas rörande långtidsrisker men några risker med förhöjt TSH vid fetma är inte kända. Därför avslutas kontrollerna av lätt förhöjda TSH upp till 6 mie/l om TPO antikroppar är normala. Det är mycket ovanligt att barn med fetma har en hypothyreos även om thyreoiditer förkommer i enstaka fall. Förhöjningen av TSH synes vara en konsekvens och inte en orsak till fetma varför behandling ej rekommenderas

16 Remissflöde Barnhälsovården Skolhälsovården Primärvården Specialistmottagning på barnklinik Regional Barnöverviktsenhet Skola och barnhälsovård Remiss skrives av BVC-läkare eller sjuksköterska, skolläkare eller skolsköterska till närmsta barnmottagning/barnklinik. Till remissen skall bifogas barnets aktuella vikt- och längdkurvor med mätvärden för vikt och längd så de kan införas i tillväxtkurvan gemensam för sjukhusen som har Melior, 5 samt vikt- och längduppgifter på föräldrarna. Uppgifter om skolform, till exempel särskola, krävs. Övervikt och fetma hos barn 2 år till skolstart Primärvård Barnhälsovården informerar alla om hälsofrämjande vanor t ex enligt Grunda Sunda Vanor. Dialog om en hälsosam livsstil avseende kost och rörelse. Specialiserad vård Barn 2-6 år med iso BMI 30 och hereditet för fetma 6. Kommentar: Fetma är en sjukdom som kräver insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. 5 Tillägg på begäran av Barnöverviktsenheten 6 Föreslagen revision av gränssnitt mot primärvården. Gränsen är sänkt för remiss till barnsjukvården i åldern 2-4 år för att barn med allvarlig fetma skall få snabbare stöd. 16

17 Barnöverviktsenheten Region Skåne är ett regionalt kunskapscentrum med samordnande uppdrag för hela Region Skånes insatser rörande övervikt och fetma hos barn. Övervikt och fetma hos barn från skolstart till 18 år Primärvård Primärvården informerar alla sökande i riskgruppen om hälsofrämjande vanor. Dialog om en hälsosam livsstil avseende kost och rörelse. Specialiserad vård Barn med fetma (iso BMI 30). Primärvård Basal medicinsk utredning görs enligt detta vårdprogram. Grundläggande rådgivning och uppföljning. Uteslutande av endokrina sjukdomar. Primärvården handlägger barn med övervikt enligt gällande gränssnittsdokument. Se länken metoder/granssnitt-allmanmedicin---specialistvard/barn---granssnitt-allmanmedicinspecialistvard/overvikt-och-fetma-hos-barn-2-ar-till-skolstart/ Skolhälsovården För skolhälsovårdens roll se Arenor för prevention. Specialiserad barnsjukvård Barn med mildare grader av fetma omhändertas på respektive allmänpediatrisk mottagning. Under 2011 diagnostiserades fetma hos 900 barn i Region Skåne varav 300 beräknas kunna erbjudas vård på Barnöverviktsenheten Region Skåne. Evidensbaserade metoder bör eftersträvas ur ett patientperspektiv men även ur ett ekonomiskt perspektiv 7. Remisskriterier Remiss till specialistmottagning Remiss till Barnöverviktsenheten Ålder (fyllda år) Inom Region Skåne Inom Södra Sjv.reg (även=förtur (30 d) till BÖE) Båda föräldrarna BMI>30 En förälder BMI>30 Oavsett ärftlighet (motsvarar iso-bmi 30) Istället för bör har tidigare skall använts. Vilken ambitionsnivå skall vi ha? 17

18 Barnöverviktsenheten Region Skåne Tvärprofessionellt team bistår med evidensbaserad behandling för svårare fall. Genetisk screening. Ställningstagande till läkemedelsbehandling eller kirurgi. Metodutveckling och kvalitetssäkring. Målet är också regelbundna möten med vårdgrannar samt att tillhandahålla utbildningar. I de fall som remissen ej uppfyller kraven för att komma till Barnöverviktsenheten bör remiss skickas till närmsta barnmottagning. Barnöverviktsenheten kan därvid erbjuda handledning till dessa mottagningar rörande enskilda patientfall men ej för att införa en evidensbaserad behandlingsmetod utan ökade resurser för att erbjuda utbildning och handledning. 8 Remisskriterier Remisskriterier gäller om patienten är symptomfri och har en normal längdutveckling, det vill säga följer sin kanal. Särskild observans på längdutvecklingen om längden ligger under 0+- SD eftersom de flesta överviktiga är långa för åldern. För remissbedömning krävs uppgift om föräldrarnas vikt och längd! I annat fall bedöms remissen som om föräldrarna inte har fetma. Ange inte uppskattat värde enlig BMI kurvor med en rad olika benämningar. För säker bedömning krävs absoluta värden av vikt och längd dvs absolut BMI. Remiss som ej följer kriterierna återsänds till inremitterande för ny remiss till rätt instans. Förtur kan övervägas om barnet är inskrivet i habiliteringen, går i särskolan eller har allvarlig psykosocial problematik. För BMI gränser se tabellen. Undersökning i skolan. Remiss bör övervägas tidigt till specialiserad barnsjukvård eller Barnöverviktsenheten Region Skåne vid - Blodtryck 130/90 - hereditet för hjärt- kärlsjukdom hos föräldrar eller far/morföräldrar före 50 år för män och 55 år för kvinnor Indikationer för högspecialiserad vård inom Södra Sjukvårdsregionen bedrivet vid Barnöverviktsenheten Region Skåne Tidigare vårdprogram godkändes 2006 av Södra Regionvårdsnämnden efter beredning av det Regionala medicinska rådet för Barn- och ungdomssjukvård. Gränserna indikerar fetma med hög risk för allvarliga komplikationer och motsvarar gränsen för förtur till 8 Hur skall en evidensbaserad metod kunna få spridning i Region Skåne med dagens styrsystem? Hur skall det kunna spridas utanför Region Skåne om intresse finns? Barnöverviktsenheten har förlorat resurser för kunskapsspridning som fanns från starten. 18

19 Barnöverviktsenheten Region Skåne. Vid samtidig förekomst av leversjukdom (NASH eller NAFLD), pre-diabetes, familjär hyperkolesterolemi och/eller hypertoni är risken hög för tidiga kardiovaskulära komplikationer och remiss kan övervägas vid lägre BMI. Behandling med framtida ev läkemedel eller kirurgi bör endast ske på Barnöverviktsenheten Region Skåne. Behandling Behandling av barnfetma En viktig faktor vid en behandling som syftar till en ändrad livsstil är förhållningssättet gentemot barnet och familjen. Vårdpersonal med lång erfarenhet inom barnsjukvården har ofta lärt sig vad som är framgångsrikt i patientmötet. Genom att lära sig olika samtalsmodeller är det lättare att nå goda resultat utan lika lång erfarenhet. Det finns flera olika psykologiska metoder som man kan ha som grund för denna process och några olika behandlingsmodeller kommer att beskrivas nedan. Det är ofta lättare att arbeta i team för att kunna möta familjens olika behov. Det är dock inte nödvändigt att göra så på en vanlig barnmottagning eller inom skola och barnhälsovård. Grundläggande modeller för ett gott samtal går att både lära sig och tillämpa i detta sammanhang. Ett exempel är Karl Tomms modell för att ställa nyfikna frågor på hur vardagslivet ser ut för familjen Denna frågemodell används t ex som en del av SOFT (standardiserad obesitas familjeterapi). Se följande avsnitt. Ofta diskuteras vad som är mått på en bra fetmabehandling. En minskning av BMI-SDS på 0.5 betyder att ett växande barn är stabilt i sin vikt under ett helt år, vilket leder till en tydlig minskning av hälsorisker 40. Tekniken mer än innehållet påverkar resultatet och förutom beteendeterapi finns systemisk och lösningsfokuserad behandling 40. SOFT som beskrivs nedan är ett exempel på en systemisk och lösningsfokuserad behandlingsmodell. Det saknas jämförande studier mellan olika behandlingsmodeller så det går ej att rekommendera någon modell framför någon annan. När det gäller beteendeterapi finns uppföljande studier på 5-10 års sikt 41,42. Vid systemisk och lösningsfokuserad behandling är uppföljningstiden från studiestart 2,5 år 43. När barn med mindre allvarlig fetma behandlas (BMI SDS 2,5) har man vid efter en uppföljning på fyra år kunnat visa på en nedgång på 0,4 BMI SDS. Metoden som användes har stora beröringspunkter med SOFT (personlig kommunikation Thomas Reinehr). Detta motsvarar 0,1 BMI SDS per år. SOFT har studerats vid BMI SDS på 3,7 då en signifikant nedgång på 0.12 erhållits under en behandlingstid på ett år 44. Gränsen för fetma ligger på BMI SDS 2,5 och gränsen 3,5 har föreslagits för svår barnfetma. Även en annan studie som använt SOFT har visat att man kan behandla svår fetma hos barn med samtalsbehandling där behandlingseffekten även mättes med fettfördelning mätt med hudveck och kondition 45. Att enbart använda BMI istället för andra mått på kroppssammansättningen innebär att man inte fångar om fett byts mot muskler kopplat till en ökad fysisk aktivitet. Det är därför värdefullt att använda BIA mätare (se sid 9 under Fettmätning och fettfördelning ). Ett mått på en god behandling vid barnfetma är om BMI ligger stilla och en minskning med BMI SDS på 0,1 per år är också ett gott resultat. Mitt under puberteten är tillväxten stark och det brukar vara lättare att få tydligare effekt av alla åtgärder efter puberteten. 19

20 Vilken behandlingsmodell man skall välja som behandlare beror på praktiska omständigheter men utgångspunkten bör vara att utnyttja en metod som är evidensbaserad även om det vetenskapliga underlaget vid barnfetma behandling inte har svar på alla frågor. Trots brister i kunskapsunderlaget råder sedan länge konsensus om att det är nödvändigt att vidta åtgärder mot barnfetma redan idag 46. Denna slutsats upprepades under WHOs ministerkonferens i Istanbul Familjebehandling enligt SOFT Familjen är basen för barnets psykologiska utveckling och en huvudfaktor för att avgöra barnets livskvalitet. Familjeterapi har använts för barn med beteendemässiga och känslomässiga problem men även för barn med kroniska sjukdomar. Familjens betydelse har visats i flera studier av behandling av fetma hos barn och ungdomar och i en översiktsartikel framhåller Kitzmann och Beech (2006) nyttan med ett vidgat familjeperspektiv vid barnfetmabehandling 48. I en studie av Flodmark visades effekten av behandling med en kombination av strukturell familjeterapi och lösningsfokuserad korttidsterapi vilket senare bekräftats i senare studier hemmahörande i medicinsk familjeterapi 43,44,49,50. I en studie av Rudolf visades effekt av att förmedla det lösningsfokuserade arbetssättet till personal utan vårdutbildning i barnets omgivning 51. Det som familjerna vanligen ville diskutera var svårigheterna att genomföra rekommenderade kost- och motionsförändringar, inte själva rekommendationen i sig. Fokus lades på att hitta lösningar och det var då väsentligt att lyssna på familjens svårigheter. Det fanns alltid en önskan hos familjerna att hjälpa sitt barn att stabilisera sin vikt. Hemuppgifter användes ofta till nästa samtal och särskilt viktigt var barnets tankar och värderingar. Integreringen av familjeterapi inom somatiken kallas familjebehandling där somatiskt utbildad personal utbildas i familjeterapeutiska tekniker. På så sätt skapas bättre förutsättningar för ett professionellt samtal och möte med patienten. Vid familjeterapi anpassas de individuella råden till familjens behov. Detta förhållningssätt verkar leda till mer realistiskt genomförda program än som hittills prövats. Baserad på tidigare forskning utvecklade Barnöverviktsenheten Region Skåne en behandling, SOFT-modellen (Standardiserad Obesitas Familjeterapi). SOFT är en vetenskapligt utvärderad modell som är bra både för övervikten och det psykologiska välbefinnandet 52. Modellen bygger på lösningsfokuserad familjeterapi, där varje barn ses i ett större sammanhang. Barnets omgivning är mycket viktig för behandlingen och det är familjens och barnets egna resurser som leder fram till en förändring. När metoden tillämpas på ett multidisciplinärt/tvärprofessionellt team uppstår ett sk interprofessionellt lärande. Detta arbetssätt eftersträvas och rekommenderas inom vården 53. Se även Att tänka på vid familjebehandling Ge familjen en lågintensiv icke- ifrågasättande kontakt Identifiera familjens resurser och bekräfta dem Visa respekt för familjen och använd inte något verktyg som kan uppfattas som skuldbeläggande Bjud in viktiga individer i familjens nätverk 20

Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning

Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning Carl-Erik Flodmark Överläkare, ordförande SFO 2015-10-12 ECOG/Svensk Förening för Obesitasforskning/Boris 9 8 Ökning av barnfetma i

Läs mer

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare Reviderat vårdprogram v vid barnfetma Skånska skolläkarn karnätverket Carl-Erik Flodmark Överläkare 2013-10-14 Ökning av barnfetma i Malmö Andel med fetma enl BMI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2004 2006 2008

Läs mer

Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma

Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram

Läs mer

Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt den 2006-12-01 Revideras senast den 2008-12-31

Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt den 2006-12-01 Revideras senast den 2008-12-31 Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt den 2006-12-01 Revideras senast den 2008-12-31 Barnöverviktsenheten Region Skåne i samarbete med NOBIS Barn

Läs mer

Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt 2006-12-01 Revideras senast 2008-12-31

Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt 2006-12-01 Revideras senast 2008-12-31 Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt 2006-12-01 Revideras senast 2008-12-31 Barnöverviktsenheten Region Skåne i samarbete med Nätverk mot Obesitas

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext PATIENTINFORMATION Obligatoriska uppgifter vid nyregistrering Personnummer De fyra sista sifforna lagras kodat och visas inte. De fyra sista sifforna i personnumret lagras kodat och visas inte efter man

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Viktigaste Ändringar

Viktigaste Ändringar Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Välkomna till BORIS-dagen 2016! Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar SIFU AB - ett dotterbolag till Överviktiga barn och ungdomar forskning, praktik och evidensbaserad familjeviktskola Ny unik behandlingsmetod! Familjeviktskolan lär dig tillämpa den effektiva behandlingsmetoden

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen. Måste den psykiatriska

Läs mer

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014 Fetma Bakgrund Prevalens För närvarande är 47% (dvs 3,6 miljoner invånare) av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år överviktiga eller feta. Fördelat på kön är 2,1 miljoner män och 1,5 miljoner kvinnor

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Barnfetma Carl-Erik Flodmark, docent. och överläkare vid Barnöverviktsenheten

Barnfetma Carl-Erik Flodmark, docent. och överläkare vid Barnöverviktsenheten Överviktiga barn- och ungdomar Vetenskapligt och medicinskt perspektiv Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne 1 nov 2013 Internationella initiativ Globalt hälsoproblemh Tillräcklig bevis

Läs mer

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Leverpåverkan vid obesitas

Leverpåverkan vid obesitas Leverpåverkan vid obesitas Charlotte Söderman GE-sekt, Medicinkliniken Capio St Görans sjukhus Steathos 1 Steathos NAFLD Begreppet Non Alcoholic Fatty Liver Disease (NAFLD) inbegriper ett brett spektrum

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

KBT som behandlingsmetod för överviktiga barn och ungdomar

KBT som behandlingsmetod för överviktiga barn och ungdomar KBT som behandlingsmetod för överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om barnfetma trender och utveckling Lär dig identifiera grupper som löper ökad risk för övervikt och fetma! Kognitiv beteendeterapi

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Sena problem på mottagningen

Sena problem på mottagningen Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer