Arbetsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmaterial 2013-01-20"

Transkript

1 Arbetsmaterial Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt den Reviderat Nästa revision jan 2016 Barnöverviktsenheten Region Skåne på uppdrag av Södra Sjukvårdsregionen och fastställt av Södra Regionvårdsnämnden

2 Arbetsmaterial

3 Arbetsmaterial Innehåll INNEHÅLL... 3 FÖRORD... 5 BAKGRUND... 5 INLEDNING OCH SYFTE... 6 REFERENSGRUPPERNA UNDER VÅRDPROGRAMSPROCESSEN... 7 ÄRFTLIGHET KRÄVER LIVSLÅNG BEHANDLING... 7 DEFINITION AV ÖVERVIKT OCH FETMA... 8 INDIKATORER MEDICINSK UTREDNING REMISSFLÖDE ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN 2 ÅR TILL SKOLSTART PRIMÄRVÅRD SPECIALISERAD VÅRD ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN FRÅN SKOLSTART TILL 18 ÅR PRIMÄRVÅRD SPECIALISERAD VÅRD BEHANDLING PSYKOLOGISKA ÄTSTÖRNINGAR GENETISK UTREDNING KOST FYSISK AKTIVITET

4 Arbetsmaterial ARENOR FÖR PREVENTION REFERENSER

5 Arbetsmaterial Förord Text Rita Jedlert, Medicinsk direktör, Koncernkontoret, Region Skåne Bakgrund Fetma hos barn och ungdomar har ökat kraftigt de senaste åren i många länder och så även i Sverige. Det definieras enligt iso-bmi 30 motsvarande BMI 30 (dvs fetma) hos vuxna 1. På samma sätt definieras övervikt över iso-bmi 25. Förr använde termen övervikt som ett samlingsnamn för bägge definitionerna (övervikt+fetma), vilket kan göra terminologin förvirrande. Enligt den senaste skolundersökningen 2011 av alla tioåringar i Malmö har ca 20% av barnen övervikt och till detta kommer att 7-8 % av alla barn har utvecklat fetma 2,3. Totalt har således nästan 30% av barnen problem med sin vikt (dvs övervikt enligt det gamla samlingsnamnet). Det innebär en kraftig ökning av fetma sedan mitten av talet. Liknande siffror finns från andra undersökningar i Sverige och resten av världen. Fetma är ett problem som omfattar alla världens länder 4. En avplaning har setts i vissa undersökningar dvs ingen fortsatt ökning utan en kvarstående förhöjd nivå 5. Så har dock inte skett i Malmö utan under de senaste 10 åren ses en fortsatt ökning. De unga vuxna som idag utvecklar komplikationer av sin fetma grundlade problematiken i barnaåren. Då fanns fetma hos 1% av barnen och har således idag ökat med 7-8 gånger. Framtida konsekvenser för hälsoekonomi och resurser kan bli betydande utan brådskande insatser. Andel med fetma enl BMI Fetma pojkar Fetma flickor Medel Expon. (Medel) År Fig 1. Andelen barn med fetma (över iso-bmi 30) i Malmö under år(skurs) 4 (10-11 års ålder) Risken för att drabbas av komplikationer i form av diabetes i tonåren eller som ung vuxen ökar kraftigt vid barnfetma 6,7. Idag är diabetes typ 2 ovanligt bland barn men kraftigt ökande i USA, framförallt i vissa grupper av befolkningen. Olika typer av psykoterapi har använts vid behandlingen av barnfetma. De mest effektiva behandlingsprogrammen för barn är familjeterapi och kognitiv beteendeterapi som fokuserar på livsstilsförändringar kombinerade med ett icke skuldbeläggande förhållningssätt. 5

6 Arbetsmaterial Väsentligt att notera är att målet för behandlingen bör vara viktstabilisering och inte viktnedgång. Barn är växande individer och ett stillastående i vikt innebär en relativ minskning av andelen fettväv. Vidare är åldern en avgörande faktor vid valet av behandling. Pedagogiska program utövade i grupp är bäst i förskoleåldern för att senare följas av mer individuell behandling i förpuberteten dvs. fram till års ålder 8. Ursprungsfamiljen är då viktig framförallt till 16 års ålder då den unge vuxne börjar kunna fatta sina egna beslut och ta eget ansvar 9. Dock kan ursprungsfamiljen ge ett avgörande stöd fram till 25 års ålder då den unge vuxne kanske själv bildat familj. Troligen kan familjeterapi vara av värde även i vuxen ålder även om detta inte har studerats. Det är lättare att vidmakthålla livsstilsförändringar som initieras i barnåren än i vuxen ålder. De kontrollerade studier som finns stödjer denna hypotes. För att kunna behandla fetma hos barn är det viktigt att aktivera familjens nätverk. Det blir då särskilt viktigt med samverkan i olika nätverk mellan vårdgivare, habilitering och skola. Framsteg inom genetiken kan komma att hjälpa oss men basen i all behandling kommer under överskådlig tid att vara förändringar av kost och motion. Vi måste börja tro på vad patienterna berättar för oss och hjälpa dem att ändra livsstil. Inledning och syfte Barnöverviktsenheten är sedan hösten 2001 en regiongemensam funktion och tillika ett kunskapscentrum inom Region Skåne. Barnöverviktsenheten har i uppdrag från Region Skåne att: Ha ett regionalt utvecklings- och samordningsansvar i Region Skåne rörande övervikt och fetma hos barn genom att: - Informera och sprida kunskap om sjukdomen barnfetma och dess konsekvenser hos barn och ungdomar. - Upprätthålla en dialog med barnhälsovård, skolhälsovård och andra befintliga och framtida samarbetspartners - Föra ut en evidensbaserad behandlingsmodell. Behandla barn och ungdomar med betydande fetma Syftet med vårdprogrammet är att samordna behandling och medicinsk utredning av fetma hos barn och ungdomar i Södra Sjukvårdsregionen. Det ursprungliga vårdprogrammet antogs först i Region Skåne och godkändes senare av Södra Regionvårdsnämnden efter beredning av det Regionala medicinska rådet för Barn- och ungdomssjukvård. Detta är således en del i Barnöverviktsenhetens ursprungliga uppdrag beslutat av Hälso- och sjukvårdsnämnden i december Till detta kommer ett uppdrag att göra en revision av det gällande vårdprogrammet av Region Skånes 6

7 Arbetsmaterial medicinske direktör Rita Jedlert. Den nyligen bildade expertgruppen för obesitas i Region Skåne står också bakom revisionen av vårdprogrammet Referensgrupperna under vårdprogramsprocessen Referensgrupper vid revisionen har varit Barnläkarföreningens nationella barnfetmagrupp (rörande övergripande principiella frågor), Expertgrupp Obesitas, Region Skåne, Primärvården Skåne (två AKO, allmänmedicinska konsulter samt Kunskapscentrum för Barnhälsovård), SPESAK (specialistsakkunniga) pediatrik, Region Skåne, (Barnendokrinologiskt Centrum) och en referensgrupp från skolläkarna i Region Skåne. Vårdprogrammet baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. I en del fall saknas tillräckligt vetenskapligt underlag. Vårdprogrammet baseras då på sk expert opinion och synpunkter från enheter som behandlar fetma vid UCLH (University College of London Hospitals), Barnkliniken i Richmond, Virginia samt vid Childrens Hospital, Denver, Colorado, USA genom externt finansierade studiebesök. Carl-Erik Flodmark har reviderat vårdprogrammet tillsammans med teamet för Barnöverviktsenheten Region Skåne och involverade referensgrupper och är medicinskt ansvarig på Barnöverviktsenheten samt metodansvarig för samtalsmodellen som tillämpas där. Ärftlighet kräver livslång behandling Många olika behandlingar av fetma har studerats; det kan vara enbart kost, enbart motion, kirurgi eller läkemedel. Ingen av dem har ensam visat sig ge tillräcklig effekt. I stället är man överens om att kombinationer krävs och att behandlingen måste vara långsiktig. Detta är nu mer självklart sedan den genetiska effekten blivit allmänt accepterad av fetmaforskare 10. Givetvis måste en sjukdom som så starkt påverkas av generna få en livslång behandling. Ett starkt genetiskt inflytande utesluter inte ett starkt miljöinflytande. Att se fetma som en allergi mot kalorier för de som har detta problem är tilltalande. Givetvis kan fetma utvecklas ändå men kräver ett kraftigt ökat matintag eller låg fysisk aktivitet oftast en kombination. Forskningen fokuseras idag på early/developmental programming dvs att tidig uppfödning kanske kan påverka genernas reglering och förklara fetmautvecklingen 11. Andra nya möjliga förklaring är förändringar i ämnesomsättningen kopplat till infektion med adenovirus Detta betyder att i framtiden kan den tidiga uppfödningen kan få större betydelse för att förebygga fetma eller att vaccination kan bli aktuell. Idag har vi dock inget alternativ till samtalsbehandling hos barn som redan utvecklat fetma. Har generna blivit reglerade på ett ogynnsamt sätt kvarstår dagens problematik. Detta betyder att när fetman debuterar hos barn, vanligen vid 5-10 års ålder krävs den behandling vi har tillgång till idag dvs samtalsbehandling. Inga läkemedel är godkända vid barnfetma och kirurgi är på forskningsstadiet. Ett vanligt synsätt är att när barn med fetma gått ned i vikt kan de utan fortsatt hjälp klara sig framöver. Detta är en tydlig effekt av teorierna inom beteendeterapin där man ser fetma som ett inlärt felaktigt beteende som kan läras bort. När detta är gjort är problemet 7

8 Arbetsmaterial borta. Tyvärr har det visat sig att det inte är så enkelt. Generna spelar oss där vid lag ett spratt. Vid varje tillfälle man går upp i vikt efter ett bantningsförsök ökar mängden fettväv. Detta försvårar nästa försök till viktnedgång. Skulle nästa bantningsförsök vara mindre framgångsrikt ökar detta risken för en ännu kraftigare viktökning och en högre vikt än den man startade med innan försöket. Således är fetma närmast en progressiv sjukdom. Detta är bakgrunden till att långsamma livsstilsförändringar bör rekommenderas, då de håller lättare av rent biologiska skäl. Ifall barnet har ärvt risken att utveckla fetma är det troligen inte tillräckligt att leva som normalviktiga gör barnet måste leva hälsosammare än vad andra gör. Vår egen forskning har visat att man inte kan hjälpa någon om man själv tror att ens patient lämnar ofullständiga uppgifter om sitt födointag medvetet eller omedvetet. Det är viktigt att ta vara på patientens berättelse. Genom en icke skuldbeläggande frågeteknik är det lättare att få fram den information som både behandlaren och familjen har nytta av. Definition av övervikt och fetma BMI (Body Mass Index; vikten i kg delat med längden i meter i kvadrat) används för att i en stor befolkning kunna hitta de som har fetma eller övervikt. Fördelen är att mätningen är enkel och billig eftersom man endast behöver mäta vikt och längd. BMI är ett sätt att göra alla människor lika långa. På så sätt kan man lättare hitta de som har för mycket kroppsfett. BMI har olika gränser för barn och vuxna. För vuxna är gränsen för övervikt 25 och fetma 30. För barn ligger gränsen för fetma vid iso-bmi 30 och övervikt vid iso-bmi 25. Detta betyder att för en 10 åring är gränsen för övervikt BMI=20 istället för BMI=25 som för en vuxen. På samma sätt är BMI=20 för en 6,5 åring samma som BMI=30 för en vuxen. Se Fig 2. Detta begrepp är inspirerat av termen iso-bar inom meterologin där en linje anger samma lufttryck. Här anger linjen istället samma fetmagrad och utgör en anpassning efter det växande barnet dvs. till barnets olika åldrar. Denna gräns baseras på en internationell standard som ligger till grund för kurvorna nedan 1, 8

9 Arbetsmaterial Fig 2 BMI kurvan från Region Skånes journaldatabas (PC-PAL Tillväxtjournalen version 2.0). Kurvan anger gränsen för remiss till Barnöverviktsenheten Region Skåne upptill 10 års ålder vid avsaknad av ärftlighet. Linjen märkt obesitas motsvarar iso-bmi 30 och linjen för övervikt motsvarar iso-bmi 25. Fettmätning och fettfördelning Vid en BIA (=Bioeletrical Impedance Assessment) mätning mäts kroppens impedans med elektroder på händer och fötter. Det finns numera även alltmer exakta mätare jämförbara med DEXA (se nedan) som möjliggör segmentell mätning, dvs ger en uppdelning på extremiteter och bål 13. Med hjälp av impedansen får man ett mått på vattenhalten i kroppen. Därefter kan man göra en uppskattning av mängden fettväv med hjälp av en formel. Metoden har precis som alla mått av kroppssammansättningar en osäkerhet. Den kan dock vara ett värdefullt tillägg för en erfaren fetmabehandlare. Metoden rekommenderas på alla enheter som behandlar barnfetma varje vecka. Den finns för närvarande tillgänglig på Barnöverviktsenheten Region Skåne. Där finns även en BodPod som mäter kroppssammansättningen med luftpletysmografi 14. Denna är för närvarande en referensmetod. Med DEXA (=Dual Energy X-ray Absorptiometry) mäter man med hjälp av röntgenstrålning främst hur mycket benmassa man har 15. Indirekt kan man sedan räkna ut mängden fettväv i kroppen. Metoden har en osäkerhet eftersom man lätt hittar skillnader mellan olika fabrikat och inställningar för undersökningen. Dock kan den precis som BIA vara ett hjälpmedel. En nackdel rörande barn är dock att man använder röntgenstrålning även om dosen är liten. Metoden rekommenderas främst för forskningsprojekt. Bilder tagna med magnetkamera (MRI=Magnetic Resonance Imaging) kan användas för att mäta det viscerala fettet. Det är visat att bukomfång är ett 9

10 Arbetsmaterial gott mått på det viscerala fettet 16. Samtidigt visade man att det subkutana fettet bäst uppskattas med BMI. Metoden rekommenderas endast för forskningsprojekt. En särskild bukhöjdsmätare är framtagen vid Barnöverviktsenheten Region Skåne och patenterad av Innovator Skåne, ett regionägt bolag. Metoden är validerad mot magnetkamera och ger ett bättre mått på hjärt- kärlrisk och risk för diabetes än midjeomfång 17. Midjeomfång hos barn saknar validerade och enhetliga normalkurvor. De skiljer alldeles för mycket mellan olika länder. Indikatorer Strukturindikatorer För att få tillräcklig erfarenhet rörande obesitasmottagning bör fetmabehandling bedrivas minst en gång per vecka. Tillgång måste finnas till läkare, sjuksköterska, dietist och psykolog. Huvudbehandlare kan vara någon av dessa yrkesgrupper och det är en fördel om patientmötet sker i team, dvs alla yrkesgrupper som deltar i patientmötet måste vara närvarande under hela patientmötet. Processindikatorer Alla barn som söker behandling skall erbjudas behandling. Inga begränsningar får finnas rörande ålder. Om patienten uppfyller kriterierna för BMI för remiss till Barnöverviktsenheten Region Skåne kan 1 patienten remitteras dit. Vid allvarliga medicinska riskindikatorer enligt vårdprogrammet oavsett BMI kan patienten diskuteras med Barnöverviktsenheten Region Skåne och eventuellt remitteras därefter. Barnmottagningar har skyldighet att följa gränssnittet mot primärvården och skall erbjuda fetmabehandling. 2 Metodtrohet rörande SOFT (Standardiserad Obesitas Familjeterapi se under behandling) kan tillförsäkras genom en kortare grundutbildning följt av evaluering och feedback kring inspelade patientmöten. Metodtrohet för andra evidensbaserade modeller kan kräva andra verktyg för att dessa skall kunna valideras. Resultatindikatorer Rapportering skall ske till Boris (nationellt kvalitetsregister) av alla enheter som bedriver obesitasmottagning. Eftersom selektion kan påverka utvärderingen skall alla patienter som önskar behandling och uppfyller behandlingskriterier få behandling och alla patienter som får behandling skall registreras utan undantag. 1 Tidigare har såväl skall som bör angivits här. Vad skall väljas? Var skall huvudvolymen av barnfetma behandlas? Barnöverviktsenheten eller inom barnsjukvården? Idag tas 300 nya fall per år emot av Barnöverviktsenheten och 600 av barnsjukvården. 2 Här beskrivs att barnsjukvården har skyldighet att behandla barnfetma. 10

11 Arbetsmaterial Medicinsk utredning Rutinutredning vid behandlingens start Barnfetma föreligger vid iso-bmi>30 (se nationella BMI-kurvor från Kommentus förlag samt Fig 2). Barn med övervikt (iso-bmi 25-30) bör också utredas vid bukfetma för att hitta individer med metabola komplikationer som ofta betingas av en ökad mängd visceral fettväv. Midjeomfång är svårmätt och några enhetliga internationella gränser finns ej. En individuell bedömning får göras. Rutinprover fastevärden: Lipider: Kolesterol HDL-kolesterol LDL-kolesterol TG* Övrigt: ALAT GT TSH TPO Insulin* Glukos HbA1c * Kan uteslutas om det är svårt få fasteprover. Utvidgad utredning på såväl barn som föräldrar** vid LDL 3,4 hos barnet: Kolesterol HDL-kolesterol LDL-kolesterol TG Apo B*** Apo A1*** ** Utredning av föräldrar för att man skall kunna diagnostisera barnet bekostas av barnsjukvården. Därefter remitteras patologiska fall till primärvården. *** Kan uteslutas. Anger mer risk för hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. Utvidgad utredning vid förhöjt ALAT 0,75 el GT 0,75 ASAT ALAT GT ALP Bilirubin Bilirubin konjug. Hepatit B och C serologi ANA (anti nukleära ak) 11

12 Arbetsmaterial Glatt muskel antikroppar p-igg ttg (anti-tissue transglutaminas) IgA CK 18 (Cytokeratin 18 fragment 3 ) p-antitrypsin (AAT) Om ALAT 5,0 remiss till barnhepatolog Om tecken på tecken på autoimmun hepatit, celiaki eller alfa-1-antitrypsinbirst remiss till barnhepatolog Om CK remiss till barnhepatolog Efter 6 månaders behandling kontroll av leverprover ALAT GT CK 18 (cytokeratin 18 fragment) Om ALAT 1,0 och CK avslutas kontrollerna Om ALAT > 1,0 eller CK 18 > 75 görs ultraljud lever med frågeställning fettinlagring Om fettinlagring i levern saknas remiss till barnhepatolog Om fettinlagring i levern årskontroll av ALAT, GT och CK 18 Utvidgad utredning vid förhöjt TSH T3 T4 TSH TPO antikroppar Avslutas om TPO neg och TSH<6,0 Utvidgad utredning vid förhöjt blodtryck 130/90 Normalvärden för förhöjt blodtryck finns på En högre gräns har valts här eftersom det ej finns visat att behandling av essentiell hypertoni hos barn tillför en hälsovinst. Det är dock viktigt att hitta malign hypertoni hos barn och dessa remitteras traditionellt till nefrolog. För att värdera ett upprepat förhöjt viloblodtryck rekommenderas 24 timmars blodtryck. 4 3 CK 18 fragment analysen är ännu ej uppsatt vid Laboratoriemedicin men kommer inom kort 4 Nytillkommen text. Finns angivet även under familjär hyperkolesterolemi och remissgränser för skolhälsorvården. 12

13 Bedömning och åtgärder rörande lipidrubbningar (enhet mmol/l) Familjär Hyperkolesterolemi (FH) LDL-kolesterol 4,2 (behandling) + prover på föräldrar Risk för FH ofta familjär kombinerad hyperlipidemi (FCH) LDL-kolesterol 3,4 utökat lipidstatus på barn och föräldrar HDL TG HDL<0,91 TG > 1,5 (>1,2 vid 2-9 års ålder) Info per brev om livsstilsförändring (ökad fysisk aktivitet). Ingen ytterligare uppföljning annat än om TG är > 3,0. I så fall fortsatta lipidkontroller årligen. För lågt HDL (<0,91) krävs även att LDL/HDL kvoten 3,0-4,0 dvs man får ha lägre HDL om LDL är lägre än normalt dvs att LDL/HDL kvoten är < 3,0-4,0. Då ingen åtgärd. TG TG> 1,5 (>1,2 vid 2-9 års ålder) Info per brev om livsstilsförändring. Ingen ytterligare uppföljning Ref: 21 Se: Statinbehandling Denna rekommenderas i följande fall: Åder > 10 år med LDL kolesterol > 4.1 mmol/l (160 mg/dl) och Kliniska tecken på FH (xanthom i senor eller arcus cornealis i ögat) eller kranskärlssjukdom eller perifer kärlsjukdom eller En förälder med FH diagnos (LDL kolesterol over 4,9 (190 mg/dl) eller Ett syskon med FH diagnos eller En mor- eller farförälder med hjärtinfarkt före 50 resp 55 års ålder (kvinna resp man) eller En förälder med hjärtinfarkt före 50 resp 55 års ålder (kvinna resp man) eller DNA analys som bekräftar FH och förhöjt blodtryck stadium 1 eller högre (se ) I första hand rekommenderas pravastatin i denna åldersgrupp. Ett flertal andra statiner har barnindikation och kan väljas vid bristande effekt. Före och efter behandlingsstart kontrolleras leverstatus (se FASS). Behandlingsalgoritmen ovan baseras på programmet i Holland för primärprevention vid FH. Där screenas släkter med symptomgivande FH. Screeningen i vårdprogrammet baseras på att barn med fetma redan har en ytterligare riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom förutom FH. Enligt 7

14 de holländska erfarenheterna är den vanliga screeningen genom ärftlighet i familjen otillräcklig 22,23. Istället rekommenderas en allmän screening av barn som dock först måste studeras i kliniska studier. Ifall barn upptäckes i detta vårdprogram utan någon symptomgivande FH i familjen krävs två riskfaktorer (förutom fetma även hypertoni) och att diagnosen bekräftas genom genetiskt test. Detta test kan utföras via Barnöverviktsenheten Region Skåne som har samarbetsprojekt med den holländska gruppen. Bedömning och åtgärder vid nedsatt glukostolerans Årskontroll vid pre-diabetes (f-glukos, f-insulin och HbA1c) Faste p-glukos 5,6 6,9 mmol/l (100 mg/dl 125 mg/dl) eller HbA1c mmol/mol (5,7-6,4%) eller Fasteinsulin 40mIE/L eller 2 timmar p-glukos 7, mmol/l efter 75 g OGTT (modifierad peroral glukosbelastning) OGTT rekommenderas inte rutinmässigt vid diagnostik. Centra specialiserade på typ 2 diabetes hos barn undviker testet av flera skäl och följer sina patienter med fasteglukos och HbA1c. I detta vårdprogram har ett tillägg gjorts med insulin. Vid p-glukos över prediabetesvärdena föreligger diabetes och patienten bör remitteras till diabetesläkare. Vid pre-diabetes sker utvecklingen till typ 2 diabetes långsamt över flera år och årskontroll räcker men information till patienten om symptom vid diabetes bör ges. Insulin är åldersberoende men skall under puberteten aldrig ligga över 25 mie/l. På grund av bristande koppling mellan hyperinsulinism och diabetes har gränsen 40 valts på empirisk grund. En så hög hyperinsulinism innebär en sannolikt ökad risk för utveckling till pre-diabetes och i avvaktan på ytterligare evidens är den höga nivån befogad. Insulin ger ytterligare en indikator på behovet att följa patienten. Övrigt Metforminbehandling kan sättas in vid diabetes typ 2 men bör undvikas vid pre-diabetes. Aktuella evidens talar för att livsstilsbehandling har bättre effekt än metformin och bör prövas först via en evidensbaserad behandling på ett regioncenter såsom Barnöverviktsenheten Region Skåne 24. Acanthosis nigricansförändringar är ett mer osäkert tecken än blodprover och föranleder ingen åtgärd vid normala prover. Vid tecken på hyperandrogenism bör patienten ses på endokrinmottagningen. 14

15 Bakgrund till leverutredningen Fetma, hepatit B och alkohol är de tre viktigaste orsakerna till levercancer. Fetma leder till en fettleversjukdom (NAFLD nonalcoholic fatty liver disease) där leverbiopsi kan avgöra om NAFL (nonalcholic liver disease) föreligger eller om sjukdomen gått vidare i ett allvarligare stadium (NASH nonalcoholoic steatohepatitis) 25,26. En möjlig indikator på ett allvarligare stadium av leversjukdom är cytokeratin 18 fragment 26,27. Metoden är under uppsättning av Klinisk kemi, Labmedicin Skåne. Fördelen med att använda metoden är att det sannolikt gör leverbiopsi och ultraljud onödiga. Bland barn med fetma har 20% patologiska ALAT värden och ca 10% ligger över 1,0 (opublicarede data från BÖR, Barnöverviktsenhetens register). I de fall ett patologiskt ALAT upptäcks vid screening och hepatit eller andra leversjukdomar har uteslutits bör man kunna avsluta kontrollerna av ALAT ifall cytokeratin 18 är normalt. I de fall cytokeratin 18 fragment är förhöjt bör patienten remitteras till en hepatolog för närmare utredning. En närmare beskrivning av kunskapsläget med förslag till riktlinjer och behandling efterlyser mer kunskap kring cytokeratin 18 fragment men om man följer dessa äldre ruinter krävs således mer invasiva undersökningar istället för att använda cytokeratin 18 fragment 26. I avvaktan på ett ökat kunskapsläge följs dessa barnpatienter med cytokeratin 18 fragment och närmare utredning reserveras för de som har höga värden. Ett cut-off värden på 395 U/l predikterar definitiv NASH mot icke NASH med en specificitet på 99,9%, sensitivitet på 85,7% och ett positiv prediktivt värde på 94,4% och ett negativt på 89,5% hos vuxna 28. Cytokeratin 18 fragment är mer oprövat hos barn och kan inte säkert användas ännu som ersättning för ultraljud 29. Provet används dock för att följa patienter med ökad risk för leversjukdom efter grundläggande utredning och ultraljud. Cut-off har därvid sänkts till baserat på expert opinion. Leverutredningen har tagits fram i samråd med överläkare Marie Krantz, Drottning Silvias Barnsjukhus även tjänstgörande vid SUS. Bakgrund till utredningen rörande hypotyreos Det är känt att vid fetma förekommer ofta en lätt ökning av TSH. Detta leder tyvärr ofta till omfattande utredningar inom barnsjukvården när detta upptäcks accidentellt. Evidens saknas rörande långtidsrisker men några risker med förhöjt TSH vid fetma är inte kända. Därför avslutas kontrollerna av lätt förhöjda TSH upp till 6 mie/l om TPO antikroppar är normala. Det är mycket ovanligt att barn med fetma har en hypothyreos även om thyreoiditer förkommer i enstaka fall. Förhöjningen av TSH synes vara en konsekvens och inte en orsak till fetma varför behandling ej rekommenderas

16 Remissflöde Barnhälsovården Skolhälsovården Primärvården Specialistmottagning på barnklinik Regional Barnöverviktsenhet Skola och barnhälsovård Remiss skrives av BVC-läkare eller sjuksköterska, skolläkare eller skolsköterska till närmsta barnmottagning/barnklinik. Till remissen skall bifogas barnets aktuella vikt- och längdkurvor med mätvärden för vikt och längd så de kan införas i tillväxtkurvan gemensam för sjukhusen som har Melior, 5 samt vikt- och längduppgifter på föräldrarna. Uppgifter om skolform, till exempel särskola, krävs. Övervikt och fetma hos barn 2 år till skolstart Primärvård Barnhälsovården informerar alla om hälsofrämjande vanor t ex enligt Grunda Sunda Vanor. Dialog om en hälsosam livsstil avseende kost och rörelse. Specialiserad vård Barn 2-6 år med iso BMI 30 och hereditet för fetma 6. Kommentar: Fetma är en sjukdom som kräver insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. 5 Tillägg på begäran av Barnöverviktsenheten 6 Föreslagen revision av gränssnitt mot primärvården. Gränsen är sänkt för remiss till barnsjukvården i åldern 2-4 år för att barn med allvarlig fetma skall få snabbare stöd. 16

17 Barnöverviktsenheten Region Skåne är ett regionalt kunskapscentrum med samordnande uppdrag för hela Region Skånes insatser rörande övervikt och fetma hos barn. Övervikt och fetma hos barn från skolstart till 18 år Primärvård Primärvården informerar alla sökande i riskgruppen om hälsofrämjande vanor. Dialog om en hälsosam livsstil avseende kost och rörelse. Specialiserad vård Barn med fetma (iso BMI 30). Primärvård Basal medicinsk utredning görs enligt detta vårdprogram. Grundläggande rådgivning och uppföljning. Uteslutande av endokrina sjukdomar. Primärvården handlägger barn med övervikt enligt gällande gränssnittsdokument. Se länken metoder/granssnitt-allmanmedicin---specialistvard/barn---granssnitt-allmanmedicinspecialistvard/overvikt-och-fetma-hos-barn-2-ar-till-skolstart/ Skolhälsovården För skolhälsovårdens roll se Arenor för prevention. Specialiserad barnsjukvård Barn med mildare grader av fetma omhändertas på respektive allmänpediatrisk mottagning. Under 2011 diagnostiserades fetma hos 900 barn i Region Skåne varav 300 beräknas kunna erbjudas vård på Barnöverviktsenheten Region Skåne. Evidensbaserade metoder bör eftersträvas ur ett patientperspektiv men även ur ett ekonomiskt perspektiv 7. Remisskriterier Remiss till specialistmottagning Remiss till Barnöverviktsenheten Ålder (fyllda år) Inom Region Skåne Inom Södra Sjv.reg (även=förtur (30 d) till BÖE) Båda föräldrarna BMI>30 En förälder BMI>30 Oavsett ärftlighet (motsvarar iso-bmi 30) Istället för bör har tidigare skall använts. Vilken ambitionsnivå skall vi ha? 17

18 Barnöverviktsenheten Region Skåne Tvärprofessionellt team bistår med evidensbaserad behandling för svårare fall. Genetisk screening. Ställningstagande till läkemedelsbehandling eller kirurgi. Metodutveckling och kvalitetssäkring. Målet är också regelbundna möten med vårdgrannar samt att tillhandahålla utbildningar. I de fall som remissen ej uppfyller kraven för att komma till Barnöverviktsenheten bör remiss skickas till närmsta barnmottagning. Barnöverviktsenheten kan därvid erbjuda handledning till dessa mottagningar rörande enskilda patientfall men ej för att införa en evidensbaserad behandlingsmetod utan ökade resurser för att erbjuda utbildning och handledning. 8 Remisskriterier Remisskriterier gäller om patienten är symptomfri och har en normal längdutveckling, det vill säga följer sin kanal. Särskild observans på längdutvecklingen om längden ligger under 0+- SD eftersom de flesta överviktiga är långa för åldern. För remissbedömning krävs uppgift om föräldrarnas vikt och längd! I annat fall bedöms remissen som om föräldrarna inte har fetma. Ange inte uppskattat värde enlig BMI kurvor med en rad olika benämningar. För säker bedömning krävs absoluta värden av vikt och längd dvs absolut BMI. Remiss som ej följer kriterierna återsänds till inremitterande för ny remiss till rätt instans. Förtur kan övervägas om barnet är inskrivet i habiliteringen, går i särskolan eller har allvarlig psykosocial problematik. För BMI gränser se tabellen. Undersökning i skolan. Remiss bör övervägas tidigt till specialiserad barnsjukvård eller Barnöverviktsenheten Region Skåne vid - Blodtryck 130/90 - hereditet för hjärt- kärlsjukdom hos föräldrar eller far/morföräldrar före 50 år för män och 55 år för kvinnor Indikationer för högspecialiserad vård inom Södra Sjukvårdsregionen bedrivet vid Barnöverviktsenheten Region Skåne Tidigare vårdprogram godkändes 2006 av Södra Regionvårdsnämnden efter beredning av det Regionala medicinska rådet för Barn- och ungdomssjukvård. Gränserna indikerar fetma med hög risk för allvarliga komplikationer och motsvarar gränsen för förtur till 8 Hur skall en evidensbaserad metod kunna få spridning i Region Skåne med dagens styrsystem? Hur skall det kunna spridas utanför Region Skåne om intresse finns? Barnöverviktsenheten har förlorat resurser för kunskapsspridning som fanns från starten. 18

19 Barnöverviktsenheten Region Skåne. Vid samtidig förekomst av leversjukdom (NASH eller NAFLD), pre-diabetes, familjär hyperkolesterolemi och/eller hypertoni är risken hög för tidiga kardiovaskulära komplikationer och remiss kan övervägas vid lägre BMI. Behandling med framtida ev läkemedel eller kirurgi bör endast ske på Barnöverviktsenheten Region Skåne. Behandling Behandling av barnfetma En viktig faktor vid en behandling som syftar till en ändrad livsstil är förhållningssättet gentemot barnet och familjen. Vårdpersonal med lång erfarenhet inom barnsjukvården har ofta lärt sig vad som är framgångsrikt i patientmötet. Genom att lära sig olika samtalsmodeller är det lättare att nå goda resultat utan lika lång erfarenhet. Det finns flera olika psykologiska metoder som man kan ha som grund för denna process och några olika behandlingsmodeller kommer att beskrivas nedan. Det är ofta lättare att arbeta i team för att kunna möta familjens olika behov. Det är dock inte nödvändigt att göra så på en vanlig barnmottagning eller inom skola och barnhälsovård. Grundläggande modeller för ett gott samtal går att både lära sig och tillämpa i detta sammanhang. Ett exempel är Karl Tomms modell för att ställa nyfikna frågor på hur vardagslivet ser ut för familjen Denna frågemodell används t ex som en del av SOFT (standardiserad obesitas familjeterapi). Se följande avsnitt. Ofta diskuteras vad som är mått på en bra fetmabehandling. En minskning av BMI-SDS på 0.5 betyder att ett växande barn är stabilt i sin vikt under ett helt år, vilket leder till en tydlig minskning av hälsorisker 40. Tekniken mer än innehållet påverkar resultatet och förutom beteendeterapi finns systemisk och lösningsfokuserad behandling 40. SOFT som beskrivs nedan är ett exempel på en systemisk och lösningsfokuserad behandlingsmodell. Det saknas jämförande studier mellan olika behandlingsmodeller så det går ej att rekommendera någon modell framför någon annan. När det gäller beteendeterapi finns uppföljande studier på 5-10 års sikt 41,42. Vid systemisk och lösningsfokuserad behandling är uppföljningstiden från studiestart 2,5 år 43. När barn med mindre allvarlig fetma behandlas (BMI SDS 2,5) har man vid efter en uppföljning på fyra år kunnat visa på en nedgång på 0,4 BMI SDS. Metoden som användes har stora beröringspunkter med SOFT (personlig kommunikation Thomas Reinehr). Detta motsvarar 0,1 BMI SDS per år. SOFT har studerats vid BMI SDS på 3,7 då en signifikant nedgång på 0.12 erhållits under en behandlingstid på ett år 44. Gränsen för fetma ligger på BMI SDS 2,5 och gränsen 3,5 har föreslagits för svår barnfetma. Även en annan studie som använt SOFT har visat att man kan behandla svår fetma hos barn med samtalsbehandling där behandlingseffekten även mättes med fettfördelning mätt med hudveck och kondition 45. Att enbart använda BMI istället för andra mått på kroppssammansättningen innebär att man inte fångar om fett byts mot muskler kopplat till en ökad fysisk aktivitet. Det är därför värdefullt att använda BIA mätare (se sid 9 under Fettmätning och fettfördelning ). Ett mått på en god behandling vid barnfetma är om BMI ligger stilla och en minskning med BMI SDS på 0,1 per år är också ett gott resultat. Mitt under puberteten är tillväxten stark och det brukar vara lättare att få tydligare effekt av alla åtgärder efter puberteten. 19

20 Vilken behandlingsmodell man skall välja som behandlare beror på praktiska omständigheter men utgångspunkten bör vara att utnyttja en metod som är evidensbaserad även om det vetenskapliga underlaget vid barnfetma behandling inte har svar på alla frågor. Trots brister i kunskapsunderlaget råder sedan länge konsensus om att det är nödvändigt att vidta åtgärder mot barnfetma redan idag 46. Denna slutsats upprepades under WHOs ministerkonferens i Istanbul Familjebehandling enligt SOFT Familjen är basen för barnets psykologiska utveckling och en huvudfaktor för att avgöra barnets livskvalitet. Familjeterapi har använts för barn med beteendemässiga och känslomässiga problem men även för barn med kroniska sjukdomar. Familjens betydelse har visats i flera studier av behandling av fetma hos barn och ungdomar och i en översiktsartikel framhåller Kitzmann och Beech (2006) nyttan med ett vidgat familjeperspektiv vid barnfetmabehandling 48. I en studie av Flodmark visades effekten av behandling med en kombination av strukturell familjeterapi och lösningsfokuserad korttidsterapi vilket senare bekräftats i senare studier hemmahörande i medicinsk familjeterapi 43,44,49,50. I en studie av Rudolf visades effekt av att förmedla det lösningsfokuserade arbetssättet till personal utan vårdutbildning i barnets omgivning 51. Det som familjerna vanligen ville diskutera var svårigheterna att genomföra rekommenderade kost- och motionsförändringar, inte själva rekommendationen i sig. Fokus lades på att hitta lösningar och det var då väsentligt att lyssna på familjens svårigheter. Det fanns alltid en önskan hos familjerna att hjälpa sitt barn att stabilisera sin vikt. Hemuppgifter användes ofta till nästa samtal och särskilt viktigt var barnets tankar och värderingar. Integreringen av familjeterapi inom somatiken kallas familjebehandling där somatiskt utbildad personal utbildas i familjeterapeutiska tekniker. På så sätt skapas bättre förutsättningar för ett professionellt samtal och möte med patienten. Vid familjeterapi anpassas de individuella råden till familjens behov. Detta förhållningssätt verkar leda till mer realistiskt genomförda program än som hittills prövats. Baserad på tidigare forskning utvecklade Barnöverviktsenheten Region Skåne en behandling, SOFT-modellen (Standardiserad Obesitas Familjeterapi). SOFT är en vetenskapligt utvärderad modell som är bra både för övervikten och det psykologiska välbefinnandet 52. Modellen bygger på lösningsfokuserad familjeterapi, där varje barn ses i ett större sammanhang. Barnets omgivning är mycket viktig för behandlingen och det är familjens och barnets egna resurser som leder fram till en förändring. När metoden tillämpas på ett multidisciplinärt/tvärprofessionellt team uppstår ett sk interprofessionellt lärande. Detta arbetssätt eftersträvas och rekommenderas inom vården 53. Se även Att tänka på vid familjebehandling Ge familjen en lågintensiv icke- ifrågasättande kontakt Identifiera familjens resurser och bekräfta dem Visa respekt för familjen och använd inte något verktyg som kan uppfattas som skuldbeläggande Bjud in viktiga individer i familjens nätverk 20

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare Reviderat vårdprogram v vid barnfetma Skånska skolläkarn karnätverket Carl-Erik Flodmark Överläkare 2013-10-14 Ökning av barnfetma i Malmö Andel med fetma enl BMI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2004 2006 2008

Läs mer

Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt 2006-12-01 Revideras senast 2008-12-31

Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt 2006-12-01 Revideras senast 2008-12-31 Vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra Sjukvårdsregionen Fastställt 2006-12-01 Revideras senast 2008-12-31 Barnöverviktsenheten Region Skåne i samarbete med Nätverk mot Obesitas

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar SIFU AB - ett dotterbolag till Överviktiga barn och ungdomar forskning, praktik och evidensbaserad familjeviktskola Ny unik behandlingsmetod! Familjeviktskolan lär dig tillämpa den effektiva behandlingsmetoden

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

KBT som behandlingsmetod för överviktiga barn och ungdomar

KBT som behandlingsmetod för överviktiga barn och ungdomar KBT som behandlingsmetod för överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om barnfetma trender och utveckling Lär dig identifiera grupper som löper ökad risk för övervikt och fetma! Kognitiv beteendeterapi

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Ann Christin Lindgren, MD, PhD Enheten för Pediatrisk Endokrinolog, Institutionen för Kvinnor och Barn hälsa Astrid Lindgrens Barnsjukhus,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal Kapitel Vilka patienter bör uppmärksammas? BMI >30 kg/m² (fetma). BMI >28 kg/m² med minst två riskfaktorer. BMI

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar vårdprogram för uppsala-örebroregionen Övervikt och fetma hos barn och ungdomar prevention och behandling Gäller från den 1 september 2008 Revideras senast den 1 september 2010 Innehåll Förord 3 Arbetsgrupp

Läs mer

INGET ANNAT. hjälper NÄR

INGET ANNAT. hjälper NÄR NÄR INGET ANNAT hjälper Nystart. Nu söker forskare i Göteborg svar på om det är försvarbart att magsäcksoperera tonåringar med sjuklig fetma. Dajana Mdalal, 17 år, vill inget annat. TEXT JENNY KALLIN FOTO

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Hypotalamisk obesitas

Hypotalamisk obesitas Hypotalamisk obesitas Jovanna Dahlgren Sektorsöverläkare och docent Centrum för Pediatrisk Tillväxtforskning Göteborgs Universitet Orsaker till fetma Huvudsakligen en genetisk komponent (många olika gener)

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar vårdprogram för uppsala-örebroregionen Övervikt och fetma hos barn och ungdomar prevention och behandling Gäller från den 1 mars 2012 Revideras senast i maj 2015 Innehåll Förord 3 Arbetsgrupp för regionala

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.

Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska. Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.se 1 Rikscentrum Barnobesitas Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Förebyggande arbete med kostråd och fysisk aktivitet Viktnedgång med hjälp av KBT

Läs mer

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Hypotyreos N

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges)

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) Datum 2012-01-26 Meddelande 1/20 2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-02-15 (om inget annat datum anges) B-Celler, svarsrapportering Vid differentialräkning av

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer