Dagvatten. teknik, lagstiftning och underlag för policy

Transkript

1 Dagvatten teknik, lagstiftning och underlag för policy juni 2004

2

3 Dagvatten - teknik, lagstiftning och underlag för policy Miljösamverkan Västra Götaland 2004 Denna vägledning har tagits fram av Miljösamverkans projektgrupp Dagvatten under hösten våren Slutlig redigering och sammanställning av materialet har projektledare Lasse Lind ansvarat för, i samråd med övriga i projektgruppen. Följande har deltagit i projektgruppen: Jenny Andersson, Miljö- och stadsbyggnadskontoret Lysekils kommun Elisabeth Eickhoff, Kommunledningskansliet/Miljö och planering Borås stad Jörgen Hammarström, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet Jonas Edin, Miljöskyddskontoret Borås stad Erik Carlsson, Gatukontoret Borås stad Lars Sylvén, Miljökontoret Mariestads kommun Carl-Henry Rask, Tekniska förvaltningen Mariestads kommun Jörgen Olsson, Miljöförvaltningen Trollhättans stad Lasse Lind, projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Projektgruppen. Från vänster till höger som uppifrån till ner ovan. Omslagsfoton: Jan Fleischmann (hö över), John Dolecek (hö under), Lasse Lind (vä ö,u)

4 Läsanvisning...5 Inledning...5 Syfte (5) Bakgrund och definitioner (5) Sammanfattning (6) Problem och möjligheter...8 Problem (8) Översvämningar och fastighetsskador (8); Kvittblivning (8); Grundvattensänkning (9); Förekomst av föroreningar i dagvatten och dess effekter (9) Möjligheter (13) Tekniker för att minska problemen (13); Fördelar med lokalt omhändertagande av dagvatten (15); Förutsättningar för lokalt omhändertagande (15); Biologisk mångfald (15); Varierat och förskönat stadslandskap (16) Säkerhetsaspekter (16) Lagstiftning och miljömål...18 Miljömål (18) Miljöbalken, MB (20) VA-lagen (22) Plan och bygglag, PBL (26) Fastighetsbildningslagen (26) Jordabalken (27) Väglagen (27) Styrmedel - och vem hanterar dem Planer (28) Lokala föreskrifter (ABVA) (28) Avgifter och bidrag (29) Förelägganden (30) Försäkringar (31) Policy (31) Miljömål (32) Information (33) Vem gör vad...34 Vilka hanterar dagvatten (34) Kommunala aktörer (34) Kommunledning (34); Gatukontor och VA-verk (34); Miljökontor (35); Plan- och byggavdelningar (36); Andra (36) Övriga (37) Länsstyrelsen (37); Vägverket (38); Andra (39) Mall för framtagande av dagvattenpolicy...40 Policyns innehåll (40) Ansvariga för att ta fram policyn (40) Fastställande och genomförande av dagvattenpolicyn (40) Projektgruppens förslag (41) Var man hittar mer kunskaper och information...43 Miljösamverkans projektgrupp (43) Webbplatser (43) Litteratur och referenser (44) Bilagor Begreppsförklaringar, definitioner 2 Data om dagvatten (mängder, föroreningar, från olika slags ytor m.m., samt inventering av dagvatten.) 3 Lagstiftning 4 Exempel på tekniker för dagvattenhantering 5 Exempel på hantering av dagvatten i planer 6 Checklista/manual för dagvatten i plan- och byggärenden 7 Vägverkets hantering av dagvatten 8 Exempel på disposition av kommunal dagvattenpolicy

5 Läsanvisning Börja gärna med att läsa de inledande avsnitten Syfte, Bakgrund och Sammanfattning. Läs övriga avsnitt och bilagor i den utsträckning det beroende på förkunskaper och intresse finns behov av att ta del av. Avsnittet Mall för framtagande av dagvattenpolicy som börjar på sid 40 (och som kompletteras av bilaga 8) bör man dock inte hoppa över. Det sista avsnittet före bilagorna, Var man hittar mer kunskaper och information, ger vägledning till litteratur, webbplatser, myndigheter m.m. Här finns också litteratur- och referenslistan. De upphöjda siffrorna i dokumentets text, och i bilagorna, syftar på denna lista. Bilaga 1 innehåller några begreppsförklaringar och definitioner som kan underlätta läsandet av övriga avsnitt och bilagor. Inledning Syfte Syftet med Miljösamverkans Delprojekt dagvatten är att ge stöd till i första hand kommunernas hantering av dagvatten genom att orientera om tekniker för dagvattenhantering, problem och möjligheter, juridiska förutsättningar samt att ge förslag till hur en kommunal policy kan tas fram. Andra viktiga dagvattenaktörer än kommunerna såsom Länsstyrelsen och Vägverket ska också uppmärksammas. Här föreliggande dokument ska kunna tjäna som underlag och stöd för att ta fram en dagvattenpolicy. Inriktningen bör vara lokal och ekologisk dagvattenhantering för att minska risker för översvämningar, förorening och belastning på kommunala nät och avloppsverk, och få vinster i form av minskad resursåtgång, ökad biologisk mångfald och ett förskönat stadslandskap. Bakgrund och definitioner Delprojekt dagvatten har tagits med i Miljösamverkans verksamhetsplan efter önskemål som framförts av miljökontoren i den årliga enkäten om kommande års verksamhet. Det finns alltså behov av en gemensam strategi när det gäller typen av krav samt en redovisning av erfarenheter av provtagningar, reningsåtgärder m.m. 5

6 Vad är dagvatten, hur hanteras det? Se bilaga 1 för mer begreppsförklaringar och definitioner Dagvatten är enligt den tekniska nomenklaturen (TNC) Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t ex regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. Dagvatten avser med andra ord det regnvatten som på hårdgjorda ytor i bebyggelsemiljö förhindras att infiltrera i mark till grundvatten och vattendrag. Istället för att infiltreras, rinner detta vatten av på ytor, dvs. i dagen, och därmed bildas så kallat dagvatten. Detta vatten måste, för att tekniskt säkerställa byggnader, anläggningar, vägnät, m.m. avledas. I tätorter med stora hårdgjorda ytor är det årligen stora volymer vatten som måste avledas. Stora investeringar krävs i det ledningsnät som avleder dagvattnet eftersom detta måste vara dimensionerat för att momentant kunna hantera mycket stora flöden vid avsmältning, häftiga regn och skyfall. 11 Som redovisas i denna vägledning finns system och tekniker för dagvattenhantering som kan minska behovet av omfattande ledningsnät, utan att ekonomiska värden riskeras och samtidigt som fördelar ur miljösynpunkt nås. Snö Enligt definitionen av dagvatten ovan blir snö dagvatten då den smälter och bildar smältvatten. Detta smältvatten kan vara mycket förorenat om det legat länge i trafikmiljö, då det samlats stora mängder föroreningar i snön. Dessutom har smältvatten från snö ofta ett lågt ph-värde vilket kan ge kraftiga surstötar i recipienten. Sammanfattning Detta dokument ger fakta i olika frågor som rör dagvatten med syftet att det ska tjäna som underlag och stöd för att ta fram en kommunal dagvattenpolicy. Här ges bl.a. orientering om olika tekniker för dagvattenhantering, problem och möjligheter, juridiska förutsättningar och vilka som på olika sätt hanterar dagvatten och dagvattenfrågor, med tyngdpunkten på de kommunala aktörerna. I ett särskilt avsnitt, Mall för framtagande av dagvattenpolicy, anges de mål som bör sättas upp för dagvattenhanteringen, och de prioriteringar som bör tillämpas: Mål Dagvattenhanteringen ska säkerställa att: Skador på fastigheter och andra anläggningar inte uppkommer Grundvattenbalansen bibehålls Dagvattnets föroreningar inte släpps ut i miljön Bebyggelsemiljön berikas och att vattenprocesserna synliggörs 6

7 Prioritering Prioritetsordningen för att förebygga och komma tillrätta med problem ska vara följande: 1. Lokalt omhändertagande av dagvattnet (LOD) på eller i nära anslutning till den fastighet där dagvattnet uppkommer. 2. Flödesutjämning och rening av dagvattnet i ekologisk dagvattenanläggning inom avrinningsområdet. 3. Rening i kommunalt reningsverk först i sista hand. i Dessutom, oavsett på vilken nivå (1, 2 eller 3 enligt ovan) åtgärder sker, ska förebyggande åtgärder vid källan normalt prioriteras, d.v.s. så långt möjligt hindra att dagvatten alls uppkommer eller att dagvatten förorenas. Även när varken lokalt omhändertagande, fördröjning eller infiltrering i närområdet av praktiska skäl är möjligt fullt ut, finns det dock så gott som alltid möjlighet att vidta några lokala åtgärder, som minskar behovet av avledning och centraliserad behandling. Dessa möjligheter ska tas till vara. Genom dokumentets hänvisningar till litteratur, webbplatser, myndigheter m.m. samt till några kommuner som gått före kan de ytterligare fakta och exempel hittas, vilka säkert behövs när kommunen arbetar fram sin policy - och sedan ska tillämpa den. 7

8 Problem och möjligheter Problem Översvämningar och fastighetsskador Ett stort problem vid kraftiga regn är uppdämningar i ledningssystemet för dagvatten. Följden kan bli att källare svämmas över av mer eller mindre förorenat vatten. I många fall blir det huvudmannen för avloppsnätet som blir ansvarig för de skador som uppstått. Med eventuellt vanligare förekommande skyfall kan detta bli ett växande ekonomiskt problem, se vidare om försäkringar på sid 31. Foto Mariestads kommun Kvittblivning De system som används för att samla upp spill- och dagvatten för bortledning i slutna ledningsnät är duplikat-, separat- och kombinerade system. Det duplikata systemet har två ledningar en för spillvatten och en för dagvatten, det separata systemet kan sägas vara föregångaren till det duplikata systemet med enbart en ledning för spill och dräneringsvatten, all dagvattenuppsamling sker i detta fall med öppna diken. De kombinerade systemen har enbart en ledning för både spill och dagvatten. Problemet med det duplikata systemet är att förorenat dagvatten kommer till en recipient där det kan skapa föroreningsproblem. Förutom att föroreningarna i sig kan slå ut växt- och djurliv i en recipient så finns det fler negativa effekter av att leda bort dagvattnet. Exempel på ytterligare effekter är erosion p.g.a. kraftiga flöden vid regn då det kan vara stora områden som är anslutna, och uttorkning av vattendrag då det inte kommer något dagvatten. Vid duplikat och separat ledningssystem ska det inte vara anslutet något dagvatten till spillvattenledningen enligt tidigare sagt, men det händer ibland att så är fallet och detta gör att varje sådan anslutning belastar spillvattennätet mycket då det inte tagits med vid dimensioneringen av ledningen. 8

9 Det kombinerade systemets nackdel är även här höga stötvisa belastningstoppar som i detta fallet kommer in till reningsverket och försämrar driften där. Det blir då svårt att få en optimal rening med de stora variationerna i flödet in till reningsverket, dagvattnets föroreningar hamnar till stor del i slammet vilket gör att detta inte kan användas vidare, exempelvis för spridning på grönytor. Ytterligare en negativ konsekvens är att det ger upphov till bräddning av orenat spillvatten till recipienten vid häftiga regn, då reningsverket inte kan klara dessa stora flöden. Nuförtiden läggs oftast inga kombinerade system utan det som tillämpas är duplikata system och en övergång till ekologisk dagvattenhantering. Separata system används ibland vid ensligt belägna gårdar och liknande Grundvattensänkning Genom asfaltering och betongtäckning av landytor hindras den naturliga infiltrationen. Detta sänker grundvattennivåerna i vissa områden vilket i sin tur leder till reduktion av tillgängligt grundvatten. Det har betydelse för tillgången på grundvatten som dricksvattenresurs och påverkar också tillförseln av grundvatten till ytvattensystemen. Det sistnämnda är av stor betydelse för upprätthållandet av basflöden i vattendrag, vilket har viktiga termiska effekter. Detta leder bl.a. till förhöjd temperatur under sommaren med negativ påverkan på många vattenlevande organismer som följd. Vidare innebär minskade flöden ökade koncentrationer av föroreningar samt lägre syrehalter. 1 Ytterligare resultat av en grundvattensänkning kan vara sättningsskador på byggnader. Anledningen till att dessa kan uppstå är att vid en grundvattensänkning då grundvattenytan sjunker så torrläggs mark som tidigare varit vattenmättad. Det kan exempelvis vara så att huset har en grundförstärkning av träpålar eller rustbädd som var skyddade under grundvattenytan mot röta men då de kommer ovanför grundvattenytan och det blir syre tillgängligt börjar de ruttna, vilket förstör husets grundläggning med sättningar som följd. Förekomst av föroreningar i dagvatten och dess effekter Tabeller över föroreningsinnehåll i olika typer av dagvatten finns i bilaga 2. 4, 3, 6 Källor till föroreningar i dagvatten Undersökningar som genomförts av Stockholm Vatten visar att föroreningar oftast är kopplade till mängden suspenderat material i dagvattnet. Trafikdagvatten har generellt sett de högsta föroreningshalterna och dessa ökar med ökande trafikintensitet men är även beroende av andra faktorer som vägyta och terrängförhållanden. I trafikdagvatten förekommer bl.a. metaller, PAH, olja och näringsämnen. Vissa metaller som koppar och zink härrör till stor del från koppar- och plåtytor som t.ex. tak på byggnader. Byggnadsmaterial, färg, lim, fogmassor m.m. ger också ifrån sig organiska föroreningar som PCB och andra miljöstörande ämnen (t.ex. ftalater, klorparaffiner). Andra källor är långväga atmosfärisk transport (främst vissa metaller och kväve) samt närings- och bekämpningsmedelsläckage från odlingsmark. 9

10 Årstiden spelar också in; under vinter och vår förekommer de högsta halterna av föroreningar i dagvatten. Orsaken till det är de ofta mycket höga halterna av suspenderat material. I samband med t.ex. snösmältning kan mycket höga föroreningshalter uppnås i trafikdagvatten. Utsläpp vid bränder och olyckor En speciell källa till förorening av dagvatten är utsläpp i samband med bränder, inte minst via släckvatten, samt andra olyckor. För en orientering om dessa frågor se Vägledning vid bränder och utsläppsberedskap 26. Allmänt om effekter 6 Resultat från olika biologiska undersökningar tyder på att dagvatten skapar instabilitet bland växt- och djurliv i vattendragen och att det även har en På industrier och andra anläggningar där kemikalier och oljeprodukter hanteras ska det finnas möjlighet att snabbt täta dagvattenbrunnarna i händelse av olyckor. Foto L Lind giftverkan vilket kan leda till att känsliga arter slås ut. Det är dock svårt att kvantifiera effekten av olika föroreningar då andra faktorer såsom ph, syrehalt och temperatur påverkar ämnenas giftighet. Ämnen som var och en för sig är ofarliga kan tillsammans ge giftverkan, s.k. synergism. 1 Det första regnet efter en regnfri period, s.k. first flush spolar med sig det mesta av de föroreningar som ansamlats på vägar m.m. Effekten blir en tillfällig koncentrationshöjning av föroreningar i dagvattnet vilket kan ha stor effekt på främst mindre vattendrag och våtmarker. I first flush -dagvatten kan halterna av olika ämnen komma upp i nivåer som är direkt giftiga för vissa djur. Metaller 1 Utsläpp av dagvatten sker i allmänhet till recipienters grundområden vilka är mycket viktiga för den biologiska produktionen. Metaller som följer med dagvattnet genomgår olika processer när de når ekosystemen. En del adsorberas till lerpartiklar, upptas av växter och djur medan andra förblir i löst form. Tungmetaller som ackumuleras i sedimenten anrikas i sin tur uppåt i näringskedjan med utgångspunkt i organismer som livnär sig på just sediment. Metallers toxicitet kan reducera antalet arter och få till följd att känsliga organismer ersätts med mer tåliga. Olika undersökningar har visat på höga koncentrationer i växtplankton, sediment och bioackumulation i bl.a. alger och kräftor. Toxiciteten är beroende av i vilken form metallerna förekommer. Ett exempel är koppar som är avsevärt mer toxiskt i jonform än i organiskt bunden form. 10

11 Näringsämnen 1 Ökat innehåll av näringsämnen i vattendrag leder till eutrofiering med ökad växtproduktion följt av ökad produktion av djur men med färre arter. Ändrade konkurrensförhållanden mellan arter leder till förändrade ekosystem. Långtgående effekter av övergödning är bl.a. syrebrist, fiskdöd och igenväxning. Partiklar Med dagvatten följer också mycket partikulärt material, både organiskt och oorganiskt. Detta avsätts i recipienterna och medför bl.a. förändring av bottenmiljöer vilket påverkar växt- och djurlivet. Dels kan viktiga uppväxtmiljöer för fisk förstöras och syrehalterna sänkas p.g.a. ökad nedbrytning av organiskt material och dels följer giftiga ämnen med materialet. 1 En annan viktig effekt av partiklar är ökad grumlighet och ändrade ljusförhållanden i recipienten vilket kan leda till ökad dödlighet bland flera djurarter. 3 Vägsalter Vägsalt som följer med dagvatten kan ha toxisk verkan på växter och djur. Bl.a. kan höga saltkoncentrationer påverka reproduktionen hos alla levande arter. 1 Vägverket ger bl.a. följande information om vägsalt för halkbekämpning: 18 Vägsalt innehåller minst 98 % ren natriumklorid, NaCl. De resterande två procenten är till största delen fukt och gips, CaSO 4. I saltet finns också mindre än en hundradels procent av natriumferrocyanid (Na 4 Fe(CN) 6 x 3H2O). Det finns även i vanligt bordssalt (E535) och är tillsatt för att saltet inte ska klumpa ihop. I ämnet är den annars giftiga cyanidjonen mycket stabilt bunden till järnet. Därför är ämnet ofarligt. Vägsaltet innehåller ingen dieselolja och inga påvisbara mängder tungmetaller. Ytvattentäkter i vägens närhet påverkas nästan inte alls, främst för att vattnets genomströmning är så stor. Grundvattnets kvalitet kan påverkas, då de geologiska och hydrologiska förutsättningarna runt vägbanan är ogynnsamma. Det finns alltså en risk för att vattentäkter påverkas av vägsaltet. En del växter i vägens närmaste omgivning kan påverkas negativt. Framför allt de gröna växtdelarna är känsliga för salt. Barrträd, särskilt granar, är känsligare än lövträd, eftersom de inte fäller sina barr varje år. Saltet kan hämma trädens tillväxt. Skador på trädens rötter på grund av salt förekommer bara i mycket utsatta stadsmiljöer, där området runt träden är asfalterat eller stensatt. Där kan saltvattnet komma nästan direkt till rotsystemet utan att först spädas ut i marken. Salthalterna längs vägarna har på en del ställen åstadkommit en förskjutning i växternas konkurrens. Arter som tål salt bättre har gynnats på andras bekostnad. Kalciummagnesiumacetat (CMA) är det enda ersättningsmedel som har lika goda halkbekämpningsegenskaper och något bättre miljö- och korrosionsegenskaper än salt. Tyvärr är det gånger så dyrt som salt Se även bilaga 7 om Vägverkets dagvattenhantering. 11

12 Vägsalt för dammbindning på grusvägar 19 Ett flertal oorganiska salter kan användas som dammbindningsmedel. De viktigaste anses vara kalciumklorid, magnesiumklorid och natriumklorid. Också andra ämnen än oorganiska salter kan användas. Eftersom avrinning från grusvägar är en marginell fråga för dagvattenhantering redovisas detta inte närmare här. Organiska föroreningar 3, 6 Dagvatten kan också innehålla en rad olika organiska miljögifter som polyaromatiska kolväten (PAH), olja och industrikemikalier som PCB och bromerade flamskyddsmedel. Bland dessa finns flera som är bioackumulerande och giftiga/cancerogena för vatten- och landdjur. Undersökningar har visat att olja kan skada fiskägg och påverka snäckor och kräftdjur. Fria oljeföreningar som bensin kan i små mängder lösas i vatten och därmed ge ökad giftverkan på vattenlevande organismer. Olja i högre koncentrationer är akut Foto Jonas Edin giftigt för växtplankton. Olja i dagvatten härrör till stor del från transporter, d.v.s. vägar och läckage från fordon, men också från industrimark, bensinstationer, cisterner och utsläpp vid trafikolyckor. 12

13 Möjligheter Det finns olika syften med dagvattenbehandling. De vanligaste är minskning/utjämning av flöden och rening av förorenat dagvatten. Detta kan göras antingen högt upp i systemen genom att hindra förorening av dagvattnet och minska dagvattenvolymerna, eller genom större centrala anläggningar längre ner i systemet dit dagvattnet leds. Då dagvattnet angrips vid källan, s.k. Lokalt Omhändertagande av Dagvatten, krävs det relativt små anläggningar, medan vid de centrala anläggningarna långt ner i systemet krävs stora anläggningar för att kunna behandla hela avrinningsområdets dagvattenavrinning vid ett häftigt regn. Ytterligare fördelar med att angripa problemet vid källan är att det inte behövs så stora dimensioner på dagvattennätets ledningar, om de behövs överhuvudtaget p.g.a. de minskade flödena, vilket är bra även ur en ekonomisk synvinkel. Tekniker för att minska problemen EOD (Ekologisk Dagvattenhantering) och LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) är två begrepp inom dagvattenhantering som har till syfte att bl.a.: Rena dagvattnet från föroreningar Skapa rikare närmiljöer Upprätthålla den hydrologiska balansen och skapa jämna flöden Minska behovet av slutna dagvattensystem för uppsamling och bortledning av dagvatten till en recipient EOD är ett samlingsnamn för LOD och öppen utjämning av dagvatten som syftar till att bromsa upp det avrinnande dagvattnet tidigt i avrinningsskedet och låta de naturliga processerna få en möjlighet att behandla dagvattnet. EOD utförs praktiskt genom att skapa och bevara eventuella befintliga öppna vattenytor, bäckflöden, dammar, våtmarker, översilningsytor m.m. De processer i vattnets kretslopp man avser att gynna genom att bromsa upp flödet är: Infiltration och perkolation av vatten i marken Fastläggning och nedbrytning av föroreningar i de övre sediment- och marklagren Växternas upptag av vatten, växtnäringsämnen och föroreningar En naturlig dämpning av flödestoppar vid avledning av vatten i öppna vattendrag Avskiljning av bland annat kväve vid avledning av vatten i öppna vattendrag LOD innebär att dagvatten från enskilda fastigheter helt eller delvis tas omhand inne på tomtmark och endast i begränsad omfattning belastar det allmänna avloppsnätet. Många av de processer som utnyttjas är samma som för EOD

14 En stor skillnad mellan begreppen LOD och öppen utjämning som beskrivs ovan är att LOD sker till största delen på privat mark medan öppen utjämning oftast sker på allmän mark vilket underlättar planeringen och genomförandet. Kommunen har idag ansvaret för att se till att privat tomtmark kan hållas torr inom planlagt område. En LOD anläggning på tomtmark räknas som en enskild VA-anläggning vilket gör ägaren ansvarig för funktionen m.m. VA-verket har endast ansvar för den allmänna anläggningen som är utanför tomtgräns (förbindelsepunkt). Detta gör att det finns ett motstånd mot att bryta mönstret med att koppla på fastigheten till det allmänna nätet, som ju är ett relativt billigt och beprövat sätt för fastighetsägaren. Det som eftersträvas är bland annat att öka uppehållstiden för dagvattnet innan det når ledningsnätet och recipienten, för att då uppehållstiden ökar så ökar också sedimentationen av partikulärt material och hindras från vidare transport nedströms. Toxiska metaller och andra föroreningar adsorberas till partikulärt material och kan därför antas minska i transport i korrelation till minskad partikeltransport. 11 Inga rännstenar här! Svackdike i nyanlagt villaområde. Foto Lars Sylvén I Bilaga 4 ges en orientering om olika tekniker för ekologisk dagvattenhantering. Snöhantering Vid planering av snöhanteringen finns det olika modeller att gå på. En modell är att dela in staden i olika zoner, svarta, gråa och vita. De svarta zonerna är de där snön är smutsig hela vintern, de vita där det är ren snö hela vintern och de gråa är där snön i början är ren men blir med tiden förorenad. Denna indelning måste göras specifikt för varje stad med hänsyn till de lokala förutsättningar som råder. Sedan gör man upp strategier för hur snön från respektive område skall tas omhand, den mest förorenade snön körs kanske iväg till en central snödeponi där smältvattnet kan tas omhand kontrollerat. Medan den vita snön ligger kvar i området den föll, här är det viktigt att det finns ett fungerande system för att kunna leda bort smältvattnet. 12 Närbild från snödeponi. Är detta läge intill sjöstranden det rätta för starkt förorenad snö? Foto Lasse Lind 14

15 Fördelar med lokalt omhändertagande av dagvatten 20 Till fördelarna med avledning av dagvatten till omgivande marklager räknas: Sättningar undviks genom att grundvattennivån eller grundvattentrycket (eller porvattentrycket) bibehålls Vegetationen ges bättre förutsättningar Minskad föroreningsbelastning av ytvatten Avlastning av stora kortvariga flöden till recipienter och reningsverk Minskning av risken för källaröversvämningar Minskade kostnader för anläggande och underhåll av ledningsnät Till nackdelarna hör bl.a.: Förorenat dagvatten kan medföra risker för skador av grundvattentäkter Driftstörningar kan uppstå vid igensättning av magasin. Anläggningarna kräver därför regelbunden tillsyn och skötsel Förhöjd vattenhalt i markytan kan tidvis medföra ytuppmjukning Höjning av normal grundvattennivå eller grundvattentrycksnivå (eller porvattentryck) kan ge ökad skredrisk i speciella områden Förutsättningar för lokalt omhändertagande För att lokalt omhändertagande av dagvatten ska kunna ske måste de geohydrologiska förhållandena var sådana att marklagren kan föra bort vattnet. Även vid svåra förhållanden finns det dock så gott som alltid möjlighet att vidta några lokala åtgärder, som minskar behovet av avledning och centraliserad behandling. De åtgärder som väljs måste alltså anpassas efter de lokala förhållandena. I bilaga 4 sid 10 f ges vägledning i dessa frågor. Biologisk mångfald Anläggande av dammar och öppna diken för omhändertagande av dagvatten bidrar inte bara till en minskad miljöbelastning utan innebär också i de flesta fall ett tillskott till den biologiska mångfalden. Våtmarker, småvatten och mindre vattendrag utgör livsmiljö för en mängd växter och djur. En del organismer tillbringar större delen av sin livscykel i vattnet, andra utnyttjar våtmarkerna för födosök. Till den första gruppen hör många insekter som t.ex. ryggsimmare och dykarskalbaggar. Till den senare hör fåglar och fladdermöss. För groddjur och många insekter är vatten nödvändigt i samband med reproduktionen. För att öka den biologiska mångfalden i anlagda dagvattendammar bör variation i vattenståndet eftersträvas. Variationen skapar olika vattendjup och områden som delvis och med varierad varaktighet är översvämmade under året. Variationen ger upphov till 15

16 ett bredare utbud av olika livsmiljöer där fler arters specifika miljökrav kan uppfyllas. Det är också viktigt att se till den närmaste omgivningen. Där bör inom 100 meter från dammen finnas skilda miljöer som stenrösen, rishögar, murken ved och gärna också fler våtmarker. Djur som trollsländor, grodor och vattensalamandrar lever på land under delar av sin livscykel och behöver då dessa miljöer likväl som vattnet. Dagvattendamm vid bostadsområde. Foto Jörgen Olsson Skall befintliga våtmarker utnyttjas för att ta om hand av dagvatten är det viktig att tänka på om dagvattnet är kraftigt förorenat eller om det är stor risk för tillfälliga utsläpp. Om så är fallet bör dagvattnet inte ledas till känsliga våtmarker med höga naturvärden t.ex. i form av mer sällsynta arter. Varierat och förskönat stadslandskap Förutom att öka den biologiska mångfalden kan vatten i stadsmiljön bidra till att göra stadslandskapet mera tilltalande. Öppna vattenspeglar uppfattas av de flesta människor som något positivt. Även teknik att ta hand om dagvattnet där det uppkommer t.ex. tak med planterad växtlighet s.k. gröna tak eller öppna vägslänter med gräs ger staden en grönare och en mer inbjudande inramning. Vatten och grönområden har också en gynnsam effekt på stadens lokalklimat. Variationer i temperatur och luftfuktighet dämpas. Som undervisningslokal är gölar och småvatten en spännande resurs för skolor och dagis. Få miljöer gör barnen lika fulla av upptäckarglädje som när de får möjlighet till att på närmare håll studera groddjur och vattenödlor i sina rätta miljöer. Säkerhetsaspekter Om dagvattendammar/magasin skall anläggas i miljöer som är åtkomliga för barn i olika åldrar bör säkerheten runt vattnet uppmärksammas och värderas. Vatten innebär alltid en risk men säkerheten kan förbättras genom olika åtgärder. Grundläggande är att dammen utformas med svagt sluttande strandzoner och ett fastare bottensubstrat t.ex. av grövre grus. Större stenar i vattnet bör inte placeras närhet av dammens djupare delar. Det gör det svårare för små barn att snabbt hamna på djupt vatten. Att däremot undvika större djup än de cm som bl.a. Svenska Naturskyddsföreningen rekomenderar i sin handok om dammar är i de närmaste omöjligt i dagvattensammanhang. Anlagda dagvattendammar behöver oftast ha en större volym, och med det ett större djup, för att praktiskt kunna fungera som utjämningsmagasin vid 16

17 större flöden. En lösning kan vara att över de djupare delarna placera någon form av kraftigt nät eller galler för att undvika risken för att barn trillar i. Nätet eller gallret placeras under vattenytan för att inte störa dammens naturliga intryck. Denna typ av säkerhetsåtgärd kräver emellertid regelbunden översyn då ett skadat galler innebär en ytterligare risk. Staket förespråkas ofta som en åtgärd för att tillgodose säkerheten kring dammar. Bland många kommuner finns emellertid en ovilja att sätta upp staket. Nyttan anses tveksam då större barn lätt tar sig över och att staket ofta saboteras med följden att små barn kan ta sig igenom. Föräldrar och övriga invaggas i en falsk säkerhet. Öppet vatten finns dessutom naturligt i sjöar och vattendrag i våran omgivning och därför är det något som alla måste lära sig att leva med. Staketen förfular vidare stadsmiljön och motverkar syftet med att försköna stadsparkerna med en öppen vattenspegel. Mot ett sådant förhållningssätt finns ett beslut i regeringsrätten ( , mål nr ) där Svedala kommun föreläggs av polismyndigheten i Skåne med stöd av 3 kap 5 ordningslagen att sätta upp ett minst 90 cm högt staket runt två dammar för att förhindra barnolyckor. Dammarna var belägna i ett bostadsområde. Kommunen hade tidigare överklagat föreläggandet till såväl länsrätten som kammarrätten vilka avslog överklagandet. Kommunen ansåg att dammarnas utformning med flacka slänter och släta stenar utgjorde tillräckliga skyddsåtgärder enligt 5 kap ordningslagen. Regeringsrätten hänvisade emellertid till Boverkets byggregler BBR 94 (BSS1993:57) där staket på minst 90 cm anges som lämplig skyddsåtgärd mot barnolyckor för simbassänger. Regeringsrätten ansåg att uppförandet av staket var det säkraste sättet att undvika olyckor och avslog därför Svedala kommuns överklagande. Inför anläggandet av en damm kan information till närboende om säkerhetsåtgärderna vara viktigt. För att motverka opinion mot dammen kan det ibland vara bra att engagera något näraliggande dagis eller en förskola som får medverka i planerandet och anläggandet. På så vis kan dammen ges ytterligare betydelse då den utnyttjas i barnomsorgens och skolornas verksamhet. 17 Foto John Dolecek

18 Lagstiftning och miljömål Här ges en kortfattad översikt över vilka lagar, förordningar och föreskrifter som kan beröra dagvatten och några regler i dessa som bör vara viktiga att känna till. Avsnittet ger ingen eller bara mycket kortfattad orientering om lagarnas syfte, tillämpningsområde eller baskunskaper i övrigt om de olika lagarna. Läsaren förutsätts vara bekant med detta. Något utförligare referat av bestämmelser, och med några citat ur lagstiftningen finns i bilaga 3 som alltså kompletterar detta avsnitt. Före referaten av lagstiftningen finns en orientering om miljömål. Miljömål Utförlig information om miljömålen finns på webbplatsen Allmänt Miljömålen är i sig inte juridiskt bindande, men ett viktigt styrmedel för miljöarbetet. Riksdagens miljökvalitetsmål (15 stycken idag) och tillhörande c:a 70 delmål bör vara styrande för all verksamhet och för alla åtgärder som berör vår miljö. Utifrån dessa har de centrala myndigheterna tagit fram sektorsmål, regionala myndigheter tagit fram regionala mål samt en hel del åtgärdsförslag. Slutligen bör kommunerna ta fram lokala mål och åtgärdsplaner som ska omfatta samtliga kommunmedborgare. Dessa mål och åtgärder bör, i tillämpliga delar, vara styrande för hanteringen av dagvatten. Nationella miljökvalitetsmål Våren 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål, som beskriver den kvalité miljön bör ha uppnått inom en generation. Av dessa mål är det åtminstone fem som direkt eller indirekt berör dagvattenhantering. Dessa är: Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 18

19 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmål, sektorsmål I anslutning till vart och ett av de 15 miljökvalitetsmålen (ev. är ett sextonde om Biologisk mångfald på gång) finns det definierat nationella, av Riksdagen fastställda, delmål. De centrala myndigheterna har tagit fram sina sektorsmål. Måluppfyllelsen är för de 15 miljökvalitetsmålen satt till år 2020 och för riksdagens delmål till Regionala miljömål för Västra Götaland De regionala miljömål som länsstyrelsen i respektive län fastställer kan innebära kompletteringar eller preciseringar av de nationella delmålen. Regionala miljömål för Västra Götaland 17 har fastställts av Länsstyrelsen Flera av dessa, med tillhörande delmål och åtgärdsförslag, har tillämpning på dagvattenproblematiken. Dagvatten har visserligen inte nämnts mer än på ett ställe och det är under Ingen övergödning och där under delmålet Minskade utsläpp av kväveföreningar till havet. Den föreslagna regionala och lokala åtgärden är att Införa fördröjningsmagasin för dagvattenavledning genom lokalt omhändertagande (ansvariga kommunerna, berörda fastighetsägare, livsmedelsindustrin samt Länsstyrelsen). Dock har många delmål och föreslagna exempel på regionala och lokala åtgärder mer eller mindre koppling till dagvattenproblematiken. Lokala miljömål Varje kommun kan också anta lokala miljömål. Det kan bl.a. innebära preciseringar eller kompletteringar av de regionala miljömålen. 19

20 Miljöbalken, MB SFS 1998:808 Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Hänsynsreglerna Miljöbalkens allmänna hänsynsregler (se bilaga 3), med krav bland annat på kunskaper och på att skyddsåtgärder ska vidtas när det är skäligt är generella. De gäller alltså också för hantering av dagvatten, och för verksamheter som t.ex. kan förorena dagvatten, oavsett de särskilda regler som finns i balken som rör dagvatten. Miljöfarlig verksamhet Huvudsakligen efter Dagvattnet och miljölagstiftningen 10. Utöver hänsynsreglerna finns särskilda regler i balken under kapitel 9, miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Dagvatten är avloppsvatten Av 9 kap. framgår att Dagvatten från tätbebyggelse och från begravningsplats räknas som avloppsvatten. Utsläpp av sådant dagvatten räknas som miljöfarlig verksamhet. Krav på rening Vidare finns i samma kapitel ett särskilt krav (MB 9:7) om rening av avloppsvatten, däribland alltså också dagvatten. Det innebär att Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på annat sätt så att olägenhet för hälsa eller miljö inte uppkommer. Lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar ska utföras för detta. I förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) som kompletterar 9 kap. finns ett ytterligare krav på rening av avloppsvatten (12 FMH). Innebörden för dagvatten är: Allt dagvatten från tätbebyggelse som släpps ut till vattenområden - men inte till grundvatten - måste renas, och det mer än bara genom slamavskiljning. Bara om det är uppenbart att utsläppet kan göras utan risk för olägenhet får utsläpp ske utan sådan rening. Kommentar: Innebörden av detta är att det måste göras en bedömning dels av det aktuella dagvattnets föroreningar, dels av känsligheten hos det vattenområde till vilket det ska släppas ut. Om den bedömningen inte tydligt ( uppenbart ) visar att utsläppet 20

21 kan ske utan olägenhet, så måste dagvattnet renas. I bilaga 2 finns ett exempel på schablon: Dagvattenstrategi markanvändning och reningskrav för dagvattnet (Stockholm) som kan vara ett hjälpmedel för sådan bedömningar. Prövning av dagvatten Enligt FMH och dess bilaga gäller tillståndsplikt för avloppsanläggning som är dimensionerad för mer än 2000 personekvivalenter (B-verksamhet a ), och anmälningsplikt om den är dimensionerad för mer än 25 men högst 2000 personekvivalenter (Cverksamhet) b. Detta omfattar drift av avloppssystem och reningsanläggningar samt dagvattennät, spillvattennät och pumpstationer som är anslutna till avloppsanläggningen. Ändring av tillståndspliktig verksamhet kräver också tillstånd, men mindre ändring som inte innebär någon olägenhet kräver bara anmälan. Ändring av anmälningspliktig verksamhet är anmälningspliktig om ändringen har betydelse ur störningssynpunkt. Även om ovannämnda krav på tillstånd eller anmälan primärt syftar på spillvattenanläggningar så gäller alltså att dagvattennät (med eller utan dagvattenreningsanläggningar) som på något sätt är anslutet till avloppsanläggningen bör bedömas tillsammans med övriga avloppsanläggningen vid en tillståndsprövning eller ett anmälningsärende. Normalt prövas alltså hela systemet med såväl spill- som dagvatten vid ett tillfälle. Dagvattenanläggningen behöver då inte klassificeras för sig som tillstånds- eller anmälningspliktig. Vid ändringar i dagvattenanläggningar i avloppsystemet gäller följande: Är ändringen, t.ex. en ny sedimentationsdamm, mindre och inte innebär någon olägenhet räcker det med en anmälan till tillsynsmyndigheten, om det är en B-anläggning det handlar om. Annars krävs en ny tillståndsprövning, av hela anläggningen. Handlar det om en C-anläggning (t.ex. mindre kommunalt reningsverk), så ska anmälan ske till tillsynsmyndigheten om ändringen har betydelse ur störningssynpunkt. Är det en helt fristående dagvattenanläggning utan anslutning till spillvattenanläggning kan den inte klassificeras varken som B- eller C-verksamhet. Krav på rening gäller ändå ofta, se ovan, och att de kraven uppfylls kan kontrolleras genom tillsyn. a B-verksamheter tillståndsprövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, om inte tillsynen överlåtits till kommunens miljönämnd eller motsvarande b C-verksamhet ska anmälas till kommunens miljönämnd eller motsvarande. Miljönämnden är tillsynsmyndighet. 21

22 Även när förbindelser finns mellan spill- och dagvattenanläggningarna kan ibland hela eller en del av dagvattenanläggningen vara sådan att den inte påverkas av spillvattnet eller själv påverkar spillvattnet, och därmed inte omfattas av krav på tillstånd eller anmälan vid en ändring eller vid en nytillkommande del av ett dagvattennät. Exempel med påverkan: Dagvattennät som leds till spillvattennät (kan orsaka flödestoppar som stör reningsverket). Hela dagvattennätet omfattas då av prövningsplikt. Exempel utan påverkan: Dagvattennät med bräddning till spillvattennät. Den del av dagvattennätet som ligger nedströms bräddningspunkten varken påverkar eller påverkas av spillvattnet. Den delen omfattas då inte av någon prövningsplikt. Exempel utan påverkan: Spillvattennät med bräddning till dagvattennät. Den del av dagvattennätet som ligger uppströms bräddningspunkten varken påverkar eller påverkas av spillvattnet. Den delen omfattas då inte av någon prövningsplikt. För utförligare kommentarer och exempel, se Dagvattnet och miljölagstiftningen 10. Icke kommunala anläggningar m.m. Dagvattenanläggningar som hör till andra huvudmän än kommunen ( t.ex. Vägverket) prövas i samband med prövningen av huvudverksamheten (t.ex. anläggandet av en väg). Riktigt stora dagvattenanläggningar kan, om de inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt, omfattas av kraven på samråd enligt MB 12:6. Krav på MKB enligt miljöbalken Vid tillståndsprövning enligt miljöbalken skall en ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Syftet med en MKB är att visa de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten och luft. En tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning ska om det är aktuellt för verksamheten beskriva avloppsvattnets karaktär och vilka skyddsåtgärder som planeras för att minimera effekterna på miljön. VA-lagen Lag om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, SFS 1970:244 VA-lagen reglerar allmänna va-anläggningar. Kommunen ska sörja för eller tillse att allmän va-anläggning kommer till stånd när det behövs för hälsoskyddet. Länsstyrelsen kan förelägga kommun att tillse att allmän va-anläggning kommer till stånd. Lagen har regler om brukningsrätt, avgifter, rätt att stänga av vatten m.m. Avstängning av vatten får göras bl.a. när avgifter inte betalats, om avstängning inte medför att olägenhet för människors hälsa uppkommer Statens VA-nämnd prövar vissa frågor rörande tvist m.m. mellan fastighetsägare och huvudman. (VA-nämndens uppgifter regleras närmare i Lag om statens VA-nämnd SFS 1976:839). Ett urval paragrafer i VA-lagen som innehåller några av de centrala reglerna: 22

23 Lagtext 1 : Med allmän vatten- och avloppsanläggning (allmän va-anläggning) avses anläggning, som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drives av kommun eller, om den drives av annan, förklarats för allmän enligt : Behöver med hänsyn till hälsoskyddet vattenförsörjning och avlopp för viss befintlig eller blivande bebyggelse ordnas i ett större sammanhang, skall kommunen sörja för eller tillse, att allmän va-anläggning kommer till stånd, så snart det kan ske. Länsstyrelsen kan vid vite ålägga kommunen att fullgöra skyldighet enligt första stycket. Ur 5 : Huvudman för allmän va-anläggning bestämmer anläggningens verksamhetsområde... 7 Huvudman för allmän va-anläggning skall meddela länsstyrelsen vad han bestämt om anläggningens verksamhetsområde. Försummas det, kan länsstyrelsen vid vite ålägga huvudmannen att fullgöra vad som åligger honom. Uppgift om allmän va-anläggnings verksamhetsområde skall finnas tillgänglig hos länsstyrelsen. Ur 8 : Huvudman för allmän va-anläggning är skyldig att låta ägare av fastighet inom anläggningens verksamhetsområde bruka anläggningen, om fastigheten behöver anordningar för vattenförsörjning och avlopp samt behovet ej kan med större fördel tillgodoses på annat sätt.... Ur 9 : Ägare av fastighet inom en allmän va-anläggnings verksamhetsområde skall betala avgifter till huvudmannen, om fastigheten behöver anordningar för vattenförsörjning och avlopp samt behovet inte kan med större fördel tillgodoses på annat sätt än genom anläggningen Utöver vad som följer av 9 har huvudmannen för en allmän va-anläggning rätt att av ägare till sådan fastighet inom en detaljplan som är avsedd för bebyggande ta ut Nyckelord, kommentarer Definition av allmän va-anläggning Kommunens skyldigheter allmänt Länsstyrelsen kan ingripa Verksamhetsområde Huvudmannen kan vara ett bolag eller en kommun beroende på driftsform Uppgiftsskyldighet till länsstyrelsen Huvudmannens skyldighet mot fastighetsägare Bestämmelsen innebär också att huvudmannen inte är skyldig att ta emot dagvatten om det är fördelaktigare att det tas om hand lokalt på fastigheten. Avgifter Avgift för avledning av dagvatten från gata Statens VA-nämnd har prövat rätten 23

24 avgift för att vatten från allmänna platser inom planområdet avleds genom anläggningen. Avgift får inte tas ut innan åtgärder för avledandet blivit utförda. Ur 12 : En allmän va-anläggning skall utföras och drivas så att den uppfyller de krav som från miljö- och hälsoskyddssynpunkt skall tillgodoses.... En allmän va-anläggning får inte inrättas i strid mot detaljplan, områdesbestämmelser eller andra bestämmelser för markens bebyggande eller så att ändamålsenlig bebyggelse eller lämplig planläggning försvåras. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelse göras. Ur 21 : En allmän va-anläggning skall brukas så att det inte uppkommer olägenhet för huvudmannen eller annan samt så att det inte uppstår svårigheter för huvudmannen att uppfylla kraven från miljö- och hälsoskyddssynpunkt eller : Huvudman för allmän va-anläggning meddelar allmänna bestämmelser för anläggningens brukande. Fastighetsägares möjlighet att utnyttja anläggningen för dess ändamål får ej genom sådana bestämmelser oskäligt begränsas eller försvåras. 29 : Har huvudman eller fastighetsägare överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldighet i förhållande till den andre, skall han återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts samt ersätta skadan. att ta ut avgift i ett flertal fall. Bland annat har man fastställt att för att fastighetsägare skall vara skyldig att betala avgifter enligt 10 VA-lagen måste åtgärder för dagvattenavledning från allmänna platser ha utförts inom just det detaljplaneområde där fastigheten ligger. Det har inte ansetts tillräckligt att sådana åtgärder utförts inom ett angränsande detaljplaneområde. Miljö- och hälsoskyddskrav (huvudmannens skyldigheter) Inte i strid mot planbestämmelser. Miljö- och hälsoskyddskrav (brukares skyldigheter) ABVA Huvudmannen beslutar om ABVA: Allmänna bestämmelser för anläggningens brukande. Se under rubrik ABVA nedan. Skadeståndsfrågor Statens VA-nämnd har prövat skadeståndskraven i ett flertal fall. Här ett antal exempel på ärenden: På fastigheter anslutna till allmän VA-anläggning har källaröversvämningar inträffat till följd av uppdämning i det till anläggningen hörande ledningsnätet vid regnväder som inte varit svårare än vad som var normalt för orten. Kommunen har ansetts skyldig att svara för uppkomna skador oavsett om kommunen varit försumlig eller inte. 24

25 En fastighetsägare har förpliktats att lägga om fastighetens dagvattenservis så att dagvatten inte, i strid mot i ABVA meddelat förbud, skulle läcka över till kommunens spillvattenanläggning. En fastighetsägare som i strid mot förbud i ABVA fortsatt att avleda dagvatten till allmän spillvattenledning har förpliktats att utge skadestånd till huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen. Ovanligt stora nederbördsmängder har inte befriat en kommun från skadeståndsskyldighet vid översvämning från separerad spillvattenledning. Mer information om dessa ärenden finns att hämta på Statens VA-nämnds webbplats ( KRAV PÅ MKB enligt VA-lagen 12 a När en allmän VA-anläggning eller en utvidgning av en sådan planeras skall, om anläggningen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, huvudmannen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som möjliggör en samlad bedömning av den inverkan anläggningen har på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurerna. Denna paragraf tillkom 1992 och är alltså inte ändrad sedan miljöbalken infördes. Några exempel på tillämpning av ett MKB-förfarande enligt VA-lagen känner vi inte till. I de fall en MKB ska tas fram så är det huvudmannen för det planerade verksamhetsområdet som är ansvarig. ABVA ABVA står för Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (omfattande såväl dricksvatten som dag- och spillvatten), och är de bestämmelser som huvudmannen för en allmän VA-anläggning beslutat om med stöd av ovan citerade 22. I ABVA kan bland mycket annat också tas in bestämmelser som rör lokalt omhändertagande av dagvatten. För närmare vägledning till hur bestämmelser i ABVA kan och bör utformas, se Svenskt Vattens publikation P Där ges förslag till text i ABVA, och kommentarer till dessa förslag. På sid 28 finns exempel på bestämmelser avseende dagvatten i en ABVA. 25

26 Plan och bygglag, PBL SFS 1987:10 Se också bilaga 6, Checklista/manual för dagvatten i plan- och byggärenden, som har en ganska utförlig redogörelse av PBLs regler om planläggning och byggande och hur de bör tillämpas på dagvattenfrågor. Plan och bygglagens syfte är att med beaktande av den enskildes frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Planer PBL innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Av PBL 1:2 framgår att planläggningen är kommunens ansvar. En översiktsplan (ÖP) ska finnas för hela kommunen. ÖP är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för beslut om mark- och vattenanvändningen. Mark-, vatten och bebyggelseanvändning kan för olika områden regleras genom detaljplaner. Detaljplanerna är juridiskt bindande. Byggande och andra åtgärder får endast ske i enlighet med den aktuella detaljplanens bestämmelser. Ett alternativ till detaljplaner är områdesbestämmelser, vilka också är juridiskt bindande. Se vidare om planer som styrmedel för dagvattenhanteringen på sid 28. Lite utförligare redogörelse för planer enligt PBL finns i bilaga 3. Byggande PBLs bestämmelser om byggande innefattar bestämmelser om bl.a. bygglov. I samband med bygglovsprövningen kan byggnadsnämnden även ställa krav som rör bl.a. dagvattnet, exempelvis hur dagvatten ska hanteras eller anslutas till ledningsnät. Krav på MKB enligt PBL I plan- och bygglagen sägs att MKB ska tas fram om behov föreligger. Regeln är att behovet ska utgå ifrån bedömningen av användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark eller vatten och andra resurser. Boverket har tagit fram ett stöd för denna bedömning i en skrift kallad Boken om MKB för detaljplan. Fastighetsbildningslagen SFS 1970:988 Den fastighetsrättsliga lagstiftningen utgörs i första hand av Jordabalken (JB) och Fastighetsbildningslagen (FBL). I 3 kap FBL finns de allmänna lämplighets- och planvillkoren för fastighetsbildning (avstyckning, klyvning m.m.). En fastighet ska vara lämplig för sitt ändamål. Ska fastigheten användas för bebyggelse ska finnas möjlighet 26