Dagvatten i Borås Stad

Transkript

1 Dagvatten i Borås Stad

2 1 INLEDNING 3 2 DAGVATTEN MÖJLIGHETER DAGVATTENPROBLEMATIKEN FÖREKOMST AV FÖRORENINGAR I DAGVATTEN OCH DESS EFFEKTER FYSISK PLANERING TILLÄMPNING I PLANÄRENDEN LAGAR SOM BERÖR DAGVATTENFRÅGOR DRIFT OCH UNDERHÅLL 10 3 DAGVATTENHANTERINGEN I BORÅS STAD HUR SER DET UT I BORÅS I DAGSLÄGET? TEKNIKER FÖR ATT MINSKA PROBLEMEN FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN MILJÖMÅL MED SIKTE PÅ DAGVATTEN 17 4 ORDFÖRKLARINGAR 18 5 REFERENSER OCH LÄSTIPS BILAGOR 22 BILAGA 1. PRINCIPLÖSNINGAR OCH BRA BORÅS EXEMPEL 22 BILAGA 2. LAGSTIFTNINGAR 38 BILAGA 3. FÖRORENINGAR OCH KÄLLOR 48 BILAGA 4. DAGVATTEN KLASSIFICERING 50 2

3 1 INLEDNING På initiativ av Gatukontoret påbörjades hösten 2004 arbetet med en dagvattenpolicy för Borås Stad. Medverkande i framtagandet av dokumenten var Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret, Kommunledningskansliet och Miljöskyddskontoret. Tanken var att de som kommer i kontakt med dagvattenfrågor ska vara representerade i arbetet. Att alla parter är delaktiga är viktigt för att kunna ta ett gemensamt grepp om dagvattenfrågorna i Borås Stad. Dagvatten kan definieras som Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t ex regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. Dagvatten från bebyggda områden innehåller mer eller mindre föroreningar beroende på att det tvättar av de ytor som det kommer i kontakt med. Målet med arbetet är att skapa en bättre dagvattenhantering både miljömässigt och ekonomiskt. Vidare eftersträvas att dagvattnet i framtiden skall upplevas som en tillgång istället för ett problem. I det arbete som nu påbörjats kommer det i inledningsskedet att utarbetas tre dokument: Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Borås Stad Dagvatten i Borås Stad Åtgärder för dagvatten i Borås Stad Meningen är att dessa dokument skall komplettera varandra och belysa olika delar inom dagvattenområdet. Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Borås Stad är ett politiskt antaget policydokument. Här preciseras vilka värderingar och mål som skall gälla, ansvar för att de uppsatta målen nås, m.m. Dagvatten i Borås Stad innehåller bakgrundsmaterial, reningstekniker och fakta om dagvatten. Denna del ger även en bild av hur det arbetas med dagvatten i Borås i dagsläget och lite om hur vi vill utveckla arbetet. Det finns fördjupningar inom vissa delar lagt i bilagor och gott om litteraturtips för den som vill läsa mer. Åtgärder för dagvatten i Borås Stad innehåller studier av de olika avrinningsområdena inom Borås Stad med prioriteringar och åtgärdsförslag. Rapporterna vänder sig till personer som är aktiva inom samhällsplanering och byggprocessen, men även fastighetsägare och andra intresserade kan ha nytta av dem. 3

4 2 DAGVATTEN 2.1 Möjligheter Det finns olika syften med dagvattenbehandling. De vanligaste är minskning och utjämning av flöden och rening av förorenat dagvatten. Detta kan göras antingen högt upp i systemen genom att hindra förorening av dagvattnet och minska dagvattenvolymerna eller genom större centrala anläggningar längre ner i systemet dit dagvattnet leds. Då dagvattnet angrips vid källan, s.k. lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, krävs det relativt små anläggningar, medan vid de centrala anläggningarna långt ner i systemet krävs stora anläggningar. Detta för att kunna behandla hela avrinningsområdets dagvattenavrinning vid ett häftigt regn. Ytterligare fördelar med att angripa problemet vid källan är att det inte behövs så stora dimensioner på dagvattennätets ledningar. Vidare kan syftet vara att lyfta fram vattnet och på så sätt synliggöra det och skapa attraktiva miljöer. 2.2 Dagvattenproblematiken Traditionell avledning av dagvatten inom tätort De system som används för att samla upp spill- och dagvatten för bortledning i slutna ledningsnät är duplikat-, separat- och kombinerade system. Duplikatsystemet har två ledningar en för spillvatten och en för dagvatten. Det separata systemet kan sägas vara föregångaren till duplikatsystemet med enbart en ledning för spill och dräneringsvatten. All dagvattenuppsamling sker i detta fall med öppna diken. De kombinerade systemen har enbart en ledning för både spill och dagvatten. Problemet med duplikatsystemet är att förorenat dagvatten kommer till en recipient där det kan skapa föroreningsproblem. Förutom att föroreningarna i sig kan slå ut växt- och djurliv i en recipient så kan det uppkomma fler negativa effekter av att leda bort dagvattnet. Exempel på ytterligare effekter är erosion p.g.a. kraftiga flöden vid regn alternativt uttorkning av vattendrag då det inte kommer något dagvatten alls. Vid duplikat- och separat ledningssystem ska inte något dagvatten vara anslutet till spillvattenledningen. Det händer dock ibland att så är fallet. Varje sådan anslutning belastar spillvattennätet mycket, då ledningen inte dimensionerats för detta. Det kombinerade systemets nackdel är höga stötvisa belastningstoppar som inkommer till reningsverket och ger försämrad drift. Detta resulterar i svårigheter att få en optimal rening med de stora variationerna i flödet in till reningsverket. Dagvattnets föroreningar hamnar till stor del i slammet, vilket kan medföra att det exempelvis inte kan spridas över grönytor. Ytterligare en negativ konsekvens är att det ger upphov till bräddning av orenat spillvatten till recipienten vid häftiga regn, då reningsverket inte kan klara dessa stora flöden. Nuförtiden läggs oftast inga kombinerade system utan det som tillämpas är duplikatsystem och en övergång till ekologisk dagvattenhantering. Separata system används ibland vid ensligt belägna gårdar och liknande. Översvämningar och fastighetsskador Ett stort problem vid kraftiga regn är uppdämningar i ledningssystemet för dagvatten. Följden kan bli att källare svämmas över av mer eller mindre förorenat vatten. I många fall blir det huvudmannen för avloppsnätet som blir ansvarig för de skador som uppstått. 4

5 Bild 1 Översvämning foto Mariestads kommun Grundvattensänkning Genom asfaltering och betongtäckning av landytor hindras den naturliga infiltrationen. Detta sänker grundvattennivåerna i känsliga områden, vilket i sin tur leder till reduktion av tillgängligt grundvatten. Grundvattensänkningen har betydelse för tillgången på grundvatten som dricksvattenresurs och påverkar också tillförseln av grundvatten till ytvattensystemen. Det sistnämnda är av stor betydelse för upprätthållandet av basflöden i vattendrag, som har viktiga termiska effekter. Små basflöden leder bl.a. till förhöjd temperatur under sommaren med negativ påverkan på många vattenlevande organismer. Minskade flöden innebär ökade koncentrationer av föroreningar och lägre syrehalter. 1 Ytterligare resultat av en grundvatten-sänkning kan vara sättningsskador på byggnader. 2.3 Förekomst av föroreningar i dagvatten och dess effekter 4, 3, 6 Källor till föroreningar i dagvatten Undersökningar som genomförts av Stockholm Vatten visar att föroreningar oftast är kopplade till mängden suspenderat material i dagvattnet. Trafikdagvatten har generellt sett de högsta föroreningshalterna. Dessa ökar med ökande trafikintensitet, men är även beroende av andra faktorer som vägyta och terrängförhållanden. I trafikdagvatten förekommer bl.a. metaller, PAH, olja och näringsämnen. Vissa metaller som koppar och zink härrör till stor del från koppar- och plåtytor som t.ex. tak på byggnader. Byggnadsmaterial, färg, lim, fogmassor m.m. ger också ifrån sig organiska föroreningar som PCB och andra miljöstörande ämnen (t.ex. ftalater, klorparaffiner). Andra källor är långväga atmosfärisk transport främst vissa metaller och kväve samt närings- och bekämpningsmedelsläckage från odlingsmark. 10 För en sammanställning av schablonvärden och källor, se bilaga 3. Under vinter och vår förekommer de högsta halterna av föroreningar i dagvatten. Orsaken till det är de ofta mycket stora mängderna av suspenderat material. I samband med t.ex. snö-smältning kan mycket kraftiga föroreningshalter uppnås i trafikdagvatten. 5

6 Utsläpp vid bränder och olyckor En källa till förorening av dagvatten är utsläpp i samband med bränder, inte minst via släckvatten, samt andra olyckor. För en orientering om dessa frågor se Vägledning vid bränder och utsläppsberedskap 26. På industrier och andra anläggningar där kemikalier och oljeprodukter hanteras ska det finnas möjlighet att snabbt täta dagvattenbrunnarna i händelse av olyckor. Bild 2 Visar modell för tätning av dagvattenbrunn foto L Lind Effekter av och risker med dagvattenutsläpp 6 Resultat från olika biologiska undersökningar tyder på att dagvatten skapar instabilitet bland växt- och djurliv i vattendragen. Det har även en giftverkan, vilket kan leda till att känsliga arter slås ut. Det är dock svårt att kvantifiera effekten av olika föroreningar, då andra faktorer såsom ph, syrehalt och temperatur påverkar ämnenas giftighet. Ämnen som var och en för sig är ofarliga kan tillsammans ge giftverkan, s.k. synergism. 1 Det första regnet efter en regnfri period, s.k. first flush spolar med sig det mesta av de föroreningar som ansamlats på vägar m.m. Effekten blir en tillfällig koncentrationshöjning av föroreningar i dagvattnet, vilket kan ha stor effekt på främst mindre vattendrag och våtmarker. I first flush - dagvatten kan halterna av olika ämnen komma upp i nivåer som är direkt giftiga för vissa djur. Metaller 1 Utsläpp av dagvatten sker i allmänhet till recipienters grundområden, vilka är mycket viktiga för den biologiska produktionen. Metaller som följer med dagvattnet genomgår olika processer när de når ekosystemen. En del adsorberas till lerpartiklar, upptas av växter och djur medan andra förblir i löst form. Tungmetaller som ackumuleras i sedimenten anrikas i sin tur uppåt i näringskedjan med utgångspunkt i organismer som livnär sig på just sediment. Metallers toxicitet kan reducera antalet arter och få till följd att känsliga organismer ersätts med mer tåliga. Olika undersökningar har visat på höga koncentrationer av metaller i växtplankton, sediment och bioackumulation i bl.a. alger och kräftor. Toxiciteten är beroende av i vilken form metallerna förekommer. Ett exempel är koppar som är avsevärt mer toxiskt i jonform än i organiskt bunden form. 11 Näringsämnen 1 Ökat innehåll av näringsämnen i vattendrag leder till eutrofiering med ökad växtproduktion följt av ökad produktion av djur, men med färre arter. Ändrade konkurrensförhållanden mellan arter leder till förändrade ekosystem. Långtgående effekter av övergödning är bl.a. syrebrist, fiskdöd och igenväxning. Partiklar Med dagvatten följer också mycket partikulärt material, både organiskt och oorganiskt. Detta avsätts i recipienterna och medför bl.a. förändring av bottenmiljöer, vilket påverkar växtoch djurlivet. Dels kan viktiga uppväxtmiljöer för fisk förstöras och syrehalterna sänkas p.g.a. ökad nedbrytning av organiskt material och dels följer giftiga ämnen med materialet. 1 En annan viktig effekt av partiklar är ökad grumlighet och ändrade ljusförhållanden i recipienten, vilket kan leda till ökad dödlighet bland flera djurarter. 3 6

7 Vägsalter Vägsalt som följer med dagvatten kan ha toxisk verkan på växter och djur. Bl.a. kan höga saltkoncentrationer påverka reproduktionen hos alla levande arter. 1 Vägsalt för dammbindning på grusvägar 19 Ett flertal oorganiska salter kan användas som dammbindningsmedel. De viktigaste anses vara kalcium-, magnesium- och natriumklorid. Även andra ämnen än oorganiska salter kan användas. Eftersom avrinning från grusvägar är en marginell fråga för dagvattenhantering redovisas detta inte närmare här. Organiska föroreningar 3, 6 Dagvatten kan också innehålla en rad olika organiska miljögifter som polycykliska aromatiska kolväten (PAH), olja och industrikemikalier som PCB och bromerade flamskyddsmedel. Bland dessa finns flera som är bioackumulerande och giftiga respektive cancerogena för vatten- och landdjur. Undersökningar har visat att olja kan skada fiskägg och påverka snäckor och kräftdjur. Fria oljeföreningar som bensin kan i små mängder lösas i vatten och därmed ge ökad giftverkan på vattenlevande organismer. Olja i högre koncentrationer är akut giftigt för växtplankton. I dagvatten härrör den till stor Bild 3 Olja från ett dagvatten utlopp. Foto Jonas Edin del från transporter, d.v.s. vägar och läckage från fordon, men också från industrimark, bensinstationer, cisterner och utsläpp vid trafikolyckor. 2.4 Fysisk planering Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. I översiktsplaner bör dagvattenfrågan behandlas. Genom rätt planering av mark- och vattenanvändningen kan goda förutsättningar för ett lokalt omhändertagande av dagvatten skapas. Det är därför viktigt att frågan lyfts fram tidigt i planeringsprocessen. Planarbetet bör när det gäller dagvatten och andra VA-frågor bedrivas i samråd med kommunens VA-avdelning. Översiktsplan Översiktsplanens, ÖP, nivå ger oftast utrymme för allmänt hållna principer när det gäller frågan om dagvattnet. I ÖP skall inarbetas de mål för dagvattenhanteringen som uttrycks i policyn. I ÖP bör också redovisas förutsättningarna för en god dagvattenhantering genom att bl.a. Redovisa olika recipienters värde ur vattenanvändningssynpunkt och känslighet mot föroreningar 7

8 Redovisa områden med känsliga grundvattenförhållanden Redovisa de översiktliga geologiska förutsättningarna Redovisa områden för större dagvattenhanteringsanläggningar Peka på behov av ytterligare studier för olika delområden i ÖP Tidigt uppmärksamma konflikter mellan markanvändning och önskemålet om en god dagvattenhantering Detaljplan I detaljplanen följs anvisningar från översiktsplanen och ev. upprättad miljökonsekvensbeskrivning upp. Ytterligare utredningar om dagvattnet kan behöva göras. I detaljplanen införes planbestämmelser om dagvattenhanteringen. Nära samarbete bedrivs med kommunens VAenhet. Förstudie Om översiktsplan saknas för ett område som ska detaljplaneläggas eller om detaljplanen strider mot gällande översiktsplan, krävs det som regel en förstudie alternativt ett planprogram, som anger utgångspunkter och mål för planeringen. I samband med förstudien bör en hänvisning till dagvattenpolicyn ske. Det bör även göras en uttolkning och precisering av dagvattenstrategin för det aktuella området. 2.5 Tillämpning i planärenden I detaljplaner ges en samlad bild av förutsättningarna för dagvattenhanteringen och konsekvenserna av den föreslagna bebyggelseutformningen avseende hydrologi. Det ges även förslag till tekniska lösningar och översiktliga ekonomiska konsekvenser redovisas. Planutformningen ska ske med beaktande av dagvattenhanteringen. Planläggningen sker oftast innan projektering av mark och byggnader kommit så långt att planen detaljerat kan reglera huslägen, vägar och andra anläggningar. Planhandlingarna och ev. upprättad miljökonsekvensbeskrivning, MKB, bör i dessa fall redovisa olika aspekter och intentioner att beakta i projekterings- och genomförandeskedet. Det kan t.ex. gälla att spara tillräckligt stora ytor för infiltration, att placera hus, vägar, p-platser med mera så, att det finns tillräckligt med gröna ytor emellan. Andelen hårdgjorda ytor bör minimeras. Byggnadernas avvattning bör beakta kraven på god dagvattenhantering. Sedan ett noggrant underlag tagits fram kan detaljplanen med bestämmelser reglera byggnaders, parkeringsytors och tillfartsvägars lägen, markytors utformning samt bebyggelse-utformningen, t.ex. takmaterial. Ytor för dagvattenanläggningar bör alltid redovisas i planhandlingarna och vid behov ges särskild användningsbestämmelse. Huvudprincipen är att lokalt omhändertagande av dagvattnet alltid ska eftersträvas. En generell planbestämmelse kan anges som t.ex.: Lokalt omhändertagande av dagvatten ska eftersträvas inom planområdet Inom vissa typer av områden, till exempel villaområden och förtätningsområden, är det inte rimligt att i detaljplaneskedet klarlägga möjligheterna till dagvattenhanteringen på respektive tomt i detalj, men inom området som helhet är det klarlagt. En mer nyanserad bestämmelse kan i detta fall användas: Dagvatten ska i första hand omhändertas på fastigheten/tomtmarken genom att infiltreras. I andra hand ska vattenflödet fördröjas innan avledning sker 8

9 Ovan nämnda förslag till planbestämmelser är något diffusa. För att bestämmelserna ska efterlevas och kunna följas upp bör något precisare bestämmelser införas i detaljplanen, se exempel nedan. Dagvatten från hårdgjorda ytor ska ledas till fördröjningsmagasin eller infiltrationsanläggning inom fastigheten Nedanstående formuleringar kräver att det genomförts utredningar som klargör huruvida det finns möjligheter att uppfylla de ställda kraven. Markyta inom kvartersmark ska möjliggöra fördröjning och infiltration av dagvatten så att 50 % av ett dimensionerande 2-årsregn med 10 minuters varaktighet kan fördröjas Dagvatten ska omhändertas lokalt genom fördröjning och/eller infiltration. Minst 20 % av fastighetens markyta ska vara anordnad så att den är tillgänglig för infiltration av dagvatten Väl genomtänkta lösningar av dagvattenhanteringen med därtill anpassade planbestämmelser utgör en förutsättning för att man ska kunna ställa krav i bygglov- och byggsamrådsskedena. 2.6 Lagar som berör dagvattenfrågor Här ges en kortfattad översikt över vilka lagar, förordningar och föreskrifter som berör dagvatten och några regler i dessa som är viktiga att känna till. För ytterligare lite fördjupning se bilaga 2. Miljöbalken Miljöbalkens, MB, övergripande mål är att främja en hållbar utveckling och säkra en god och hälsosam miljö. MB innehåller allmänna hänsynsregler för t.ex. hantering av dagvatten samt reglerar miljöfarlig verksamhet. Dagvatten från allmän plats behandlas i balken som avloppsvatten, vilket ska avledas och renas eller omhändertas på annat sätt. I normalfallet krävs tillstånd för vattenverksamhet. Vattenverksamhet kan t.ex. vara omledning av vattendrag. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH, reglerar bl.a. tillståndsplikt- och anmälningsplikt för utsläpp av dagvatten. Lagen om allmänna vattentjänster Lagen om allmänna vattentjänster efterträder lagen om allmänna vattentjänstlagen från Den reglerar allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Lagen har regler om brukningsrätt, avgifter, rätt att stänga av vatten m.m. ABVA ABVA står för allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Dessa omfattar såväl dricksvatten som dag- och spillvatten och är de bestämmelser som huvudmannen för en allmän VA-anläggning beslutat om. Plan och bygglag Plan och bygglagen, PBL, innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. 9

10 Av PBL 1:2 framgår att planläggningen är kommunens ansvar. Byggande och andra åtgärder får endast ske i enlighet med den aktuella detaljplanens bestämmelser. I detaljplanen kan finnas bestämmelser om vatten- och avloppsförsörjning samt att det finns krav på att göra Miljökonsekvensbeskrivning. Det innebär att dagvattenhanteringen inom ett detaljplane-område kan regleras genom planbestämmelserna. Detaljplaner och områdesbestämmelser kan därmed bli ett viktigt redskap för att förverkliga kommunens dagvattenstrategi. PBL reglerar också bl.a. bygglov. I samband med bygglovsprövningen kan byggnadsnämnden även ställa krav som rör dagvattnet, t.ex. hur dagvatten ska hanteras eller anslutas till ledningsnät. Jordabalken Jordabalken, JB, handlar bl.a. om rättsförhållanden för fast egendom d.v.s. jord. Avseende rättsförhållandet mellan grannar ska var och en ta skälig hänsyn till omgivningen så att inte skada uppstår. Vid grävning eller likande arbeten ska man vidta de skyddsåtgärder som är nödvändiga för att förebygga skada på angränsande mark. Fastighetsbildningslagen Enligt FBL ska en fastighet vara lämplig för sitt ändamål. Ska fastigheten användas för bebyggelse ska det finnas möjlighet till anordningar för vatten och avlopp. Fastighetsbildning får inte ske i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om detaljplanen föreskriver lokalt omhändertagande bör det alltså var möjligt att uppfylla även ur fastighetsbildningshänseende. 2.7 Drift och underhåll Underhåll av öppet dike omfattar rensning och återställande av vattengångens nivå. I diken som har en dränerande funktion skall även tillses att vattengenomsläppligheten i innerslänten är tillfredställande. Vegetationen i öppna diken slås årligen. Vid dikesslåtter bör vegetationen samlas upp och föras bort eftersom den annars samlas på botten och långsiktigt försämrar dikets funktion. Vid rensning av diken finns det flera fördelar med att behålla grässvålen på innerslänten: Risken för erosionsproblem minskas Mängden dikesmassor, som kan vara förorenade, minskas En gräsbevuxen slänt fungerar som en fälla för vägrelaterade föroreningar Den biologiska mångfalden gynnas Dagvatten- och intagsbrunnar, trumändar och ledningsdetaljer kräver kontinuerlig tillsyn. Igensatta brunnslock, brunnar eller ledningar måste rensas för att anläggningens kapacitet skall bibehållas. Brister i skötseln av nämnda anläggningar kan få stora konsekvenser i form av översvämningar vid sådana nederbördsmängder som anläggningen egentligen är dimensionerad för. Behovet av skötsel varierar kraftigt mellan olika anläggningar. Skötselbehovet är normalt större avseende tekniska funktioner hos brunnar, ventiler, filter etc. än för de naturbaserade funktionerna som sedimentation, infiltration och föroreningsfastläggning. 27 Anläggningstyp Aktivitet Skötselschema Grovrensning efter skyfall Rensning av brunnar och galler Reparation av erosionsskador En gång per år (ca 1 mandag) 10

11 Våt fördröjnings- och sedimentationsdamm Infiltrationsyta/gräsklätt dike Våtmark Borttagning av sediment från Vart 5 30 år dammen - Vegetationsslåtter Vid behov (ca 2-3 mandagar) Vegetationsslåtter Årligen Rensning Underhåll/reparation av erosionsskador Rening av sediment/dikesmassor Ca vart 5:e år Rensning av inlopp och utlopp Tillsyn ca en gång per år (ca 1 Reparation av skador längs mandag) stränderna Reparation av ev. staket och dyl. Rensning av sediment från Vart 5:e 10:e år sedimentfälla Rensning av brunnar, in- och utlopp Tillsyn en gång per år (ca 1 mandag) Perkolationsmagasin - Magasinsrensning Ca vart 10:e 20:e år Tabell1 Uppskattat skötselbehov för några dagvattenanläggningar 27 11

12 3 DAGVATTENHANTERINGEN I BORÅS STAD 3.1 Hur ser det ut i Borås i dagsläget? Allmänt om dagvattennätet Borås kan delas upp i centralorten och mindre tätorter utanför denna. I centralorten är det till största delen duplikatsystem, dagvatten i en ledning och spillvatten i en annan ledning. Det finns äldre kombinerade system kvar på ett fåtal platser. I tätorterna är dagvattennätet inte lika utbyggt. I vissa finns det ett duplikatsystem även om det inte alltid täcker upp hela orten. Vanligast är dock att dagvattnet i tätorterna tas omhand lokalt. Den totala längden dagvattenledningar som tillhör Borås stads VA-verksamhet är ungefär 350 km. Till detta kommer de ledningar som är kombinerade. Utöver dessa har Vägverket och andra aktörer egna dagvattenledningar inom kommunen. Dagvattennätet är uppdelat på 346 avrinningsområden där varje avrinningsområde har en utloppspunkt till recipient. Exempel på recipient kan vara en sjö, ett dike, Viskan eller annat vattendrag. Den påverkan som dagvattnet har på recipienten beror på många olika faktorer och varierar även beroende på årstid. Vissa recipienter kan vara mycket känsliga för störningar av olika slag medan andra är mindre känsliga. Omhändertagande av dagvatten från parkmark En stor del av Borås Stads parkers dagvatten infiltreras naturligt i marken. Överskottet tas om hand i brunnar som i sin tur är kopplade till det allmänna dagvattennätet. Visst överskott förs också till vattendrag som Viskan eller Ramnasjön. Detta sker i de fall som parkmarken ligger i direkt anslutning till ett vattendrag. I nyanläggningar eller restaureringar av parkmark görs tydliga ansatser att minska andelen hårdgjorda ytor för att öka infiltrationen av dagvatten direkt i marken. Asfaltytor förändras till grusytor eller andra genomsläppliga material. För framtiden kan man se möjligheten att minska hårdgjorda ytor mot genomsläppliga material än mer. Kantstenar och annat kantmaterial bör undvikas i största möjliga mån så att dagvatten kan spridas ut över stora genomsläppliga ytor som t.ex. gräsmattor. På detta sätt bör brunnar till stor del kunna undvikas och därmed minskas belastningen på det allmänna nätet. Där problemen med dagvatten är stora kan det anläggas dammar eller dylikt som ett naturligt inslag. Detta kan skapa fördröjningsmagasin åt dagvattnet i parkmark. Möjligheter finns också att släppa dagvatten på översilningsytor i närbelägen natur. Vägdagvatten Gatuavdelning vid Gatukontoret i Borås Stad har hand om vissa ledningar, brunnar och intag för vägdagvatten. Vägdagvatten bildas genom avrinning från vägytan och andra mer eller mindre hårdgjorda ytor inom vägområdet. Det skiljer sig från dränvatten som samlas upp i ledningar eller diken från vägkroppen eller omgivande mark. Både dagvatten och dränvatten måste tas omhand vid all väg- och gatubyggnad men dagvattnet, kan kräva särskilda åtgärder på grund av dess innehåll av föroreningar. 12

13 Avvattning och dränering Vägbanan måste avvattnas och vägområdet liksom vägkroppen måste dräneras för att bl.a. upprätthålla trafiksäkerheten, vägkonstruktionens bärighet och tjältålighet. Avvattningssystem skall kunna samla upp och avleda dagvatten från vägytan och vägområdet så att det inte uppstår översvämning, skadlig grundvattensänkning, skador på vattentäkter eller annan känslig miljö. Dagvatten från vägytan avleds genom öppet dike eller genom en dagvatten-ledning. Vid nybyggnation eller omfattande ombyggnader skall eventuella krav på rening av vägdagvatten eller skydd av vattentäkter framgå av objektets miljökonsekvensbeskrivning. Dräneringssystem kan bestå av antingen dränledningar, öppna diken eller stenfyllda diken. Dränerings vattnet avleds ofta tillsammans med dagvattnet. Dräneringen av en vägöverbyggnad skall säkerställa att överbyggnaden hålls torr så att konstruktionens bärighetsegenskaper bevaras. Det måste säkerställas att god hydraulisk kontakt erhålls mellan dräneringen och överbyggnaden. Dikesbotten i ett öppet dike eller vattengången i en dräneringsledning skall normalt ligga minst 30 cm under terrassytan. Vid ogynnsamma grundvattenförhållanden, t.ex. i djupa skärningar eller starkt lutande terräng dräneras även undergrunden och underbyggnaden. Detta är viktigt att känna till när man planerar för någon typ av fördröjnings- eller infiltrationsanläggning som kan medverka till en höjning av grundvattenytan. Vägutformning med hänsyn till dagvattenhantering När gator skall utformas för lokalt omhändertagande av dagvatten krävs vanligtvis ett större utrymme än vid traditionell dagvattenhantering. För lokalgator i bostadsområden där Gatukontoret skall stå som förvaltare av den färdiga anläggningen gäller bl a följande: Mått för belagd yta: Gatutyp min bredd max lutning tvärfall Bostadsgata 6,0 m 10 % 2,5 % Matargata, 7,0 m 8 % 2,5 % Bussgata Mot mjuka ytor skall en 25 cm bred stödremsa av grus anläggas. Öppna diken skall utföras med dikesbotten minst 0,3 m under gatans terrassnivå och största tillåtna släntlutning för innerslänt 1:3 och för ytterslänt 1:2. Där gatan ansluter till park eller annan ordnad gräsyta skall dike utföras som svackdike med slänter och skålformad botten som medger gräsklippning med de maskiner som används på ytan i övrigt. När makadamfyllda diken eller andra typer av infiltrations- eller perkolationsanläggningar ordnas får vatten från anläggningen inte läcka in i vägens överbyggnad eller i övrigt försämra vägens dränering. I t ex lågpunkter skall bräddningsmöjlighet finnas. Alla typer av anläggningar skall placeras så att de är åtkomliga vid underhåll. 13

14 Snöhantering Ett väl fungerande dagvattensystem skall klara att ta hand om de flöden som kan uppstå under snösmältningen. För att anläggningarna skall fungera är det viktigt att brunnar o dyl är fria från is och snö när snön börjar smälta. Olika delar av tätorterna är byggda efter skilda planeringsideal med avseende på bl a storleken på öppna ytor. Därför finns det varierande möjligheter att magasinera snö direkt där den skottas. I vissa stadsdelar måste i stort sett all snö transporteras bort direkt. Under snörika vintrar kan det även bli aktuellt med en mer storskalig borttransport av snö från gator, parkeringsplatser, hustak och industrier mm. Vid borttransport ska den snö som är mest förorenad köras till en deponi där smältvattnet kan tas om hand på ett kontrollerat sätt. Reningskrav för olika recipienter Reningskraven för dagvatten varierar med föroreningsinnehåll och recipientens känslighet. En recipients känslighet beror på om den är opåverkad eller påverkad. Inom Borås finns delar av fem stora avrinningsområden; Viskan, Rolfsån, Ätran, Nossan och Göta älv. Det dominerande är Viskan följt av Rolfsån. Viskan är påverkad av utsläpp från jord- och skogsbruk, bebyggelse, industrier och vägar. Uppströms Borås tätort är Viskan relativt opåverkad av bebyggelse. Från och med Borås tätort och nedströms är Viskan starkt påverkad av mänskliga aktiviteter. Från Viskan vid Sjöbovallen och ned till Jössabron mäts påverkan av metaller regelbundet. Under åren har påverkan av tungmetaller konstaterats när vattnet rinner genom tätorten. Dessa kommer framför allt från trafiken, men de förhöjda halterna av koppar kan även härröra från t.ex. koppartak. Den del av Rolfsåns avrinningsområde som påverkas av tätbebyggelse och vägar är Viaredssjön med tillrinnande vattendrag. En sedimentundersökning som gjordes i Viaredssjön visade bl.a. på mycket höga halter av koppar och förhöjda halter av övriga tungmetaller. De delar av övriga avrinningsområden som ligger inom kommunen har begränsad tätbebyggelse och påverkas därför i begränsad omfattning av dagvatten. Fosfor och kväve mäts regelbundet i de fem avrinningsområdena av vattenvårdsförbunden. I Borås finns mätpunkter i Viskans, Rolfsåns och Ätrans avrinningsområden. I de två sistnämnda är det dock endast enstaka. Påverkan av tungmetaller mäts regelbundet endast i Viskan (genom prover med vattenmossa ). Under 2001 och 2002 genomförde Gatukontoret mer omfattande undersökningar i Viskan inom tätorten. Provtagningspunkter finns från Fristad ned till Bogryd. Som bakgrundsvärde används mätningarna vid Sjöbovallen. Mätningarna har skett med hjälp av vattenmossa som planterats ut i vattendraget under två till tre veckor. Båda undersökningarna visar att påverkan av tungmetaller ökar i Viskan genom Borås tätort. Reningskraven på dagvatten skall utgå från vilka halter av föroreningar recipienten tål. Stockholm Vatten har sammanställt reningskraven enligt tabellen nedan som ett översiktligt hjälpmedel. Det går inte generellt ange hur och var dagvattnet skall renas utan det måste bedömas från fall till fall utifrån recipienten och de tekniska och ekonomiska förutsättningarna. 14

15 Recipient Föroreningshalter i dagvatten Låga Lämplig för infiltration Infiltration och fördröjning Mark Inte lämplig för infiltration Dagvattenlednin g eller dike Mycket känslig Sjöar och vattendrag Känslig Mindre känslig Ej rening Ej rening Ej rening Måttliga Infiltration och fördröjning Dagvattenledning eller dike Viss rening eller dagvatten till annan recipient Viss rening eller dagvatten till annan recipient Ej rening Höga Rening före infiltration Dagvattenledning, rening Rening Rening Rening Tabell 3 Reningskrav för dagvatten sammanställt från Stockholm vatten 3.2 Tekniker för att minska problemen EOD och LOD Ekologisk Dagvattenhantering, EOD, och Lokalt Omhändertagande av Dagvatten, LOD, är två begrepp inom dagvattenhantering som har till syfte att bl.a.: Rena dagvattnet från föroreningar Skapa rikare närmiljöer Upprätthålla den hydrologiska balansen och skapa jämna flöden Minska behovet av slutna dagvattensystem för uppsamling och bortledning av dagvatten till en recipient EOD är ett samlingsnamn för LOD och öppen utjämning av dagvatten som syftar till att bromsa upp det avrinnande dagvattnet tidigt i avrinningsskedet och låta de naturliga processerna få en möjlighet att behandla dagvattnet. EOD utförs praktiskt genom att skapa och bevara eventuella befintliga öppna vattenytor, bäckflöden, dammar, våtmarker, översilningsytor m.m. De processer i vattnets kretslopp man avser att gynna genom att bromsa upp flödet är: Infiltration och perkolation av vatten i marken Fastläggning och nedbrytning av föroreningar i de övre sediment- och marklagren Växternas upptag av vatten, växtnäringsämnen och föroreningar En naturlig dämpning av flödestoppar vid avledning av vatten i öppna vattendrag Avskiljning av bland annat kväve vid avledning av vatten i öppna vattendrag LOD innebär att dagvatten från enskilda fastigheter helt eller delvis tas omhand inne på tomtmark och endast i begränsad omfattning belastar det allmänna avloppsnätet. Många av de processer som utnyttjas i LOD är samma som för EOD 11. En stor skillnad mellan begreppen LOD och öppen utjämning, som beskrivs ovan, är att LOD sker till största delen på privat mark medan öppen utjämning oftast sker på allmän Mark. Detta underlättar planeringen och genomförandet. Kommunen har idag ansvaret för att se till att privat tomtmark kan hållas torr inom planlagt område. En LOD anläggning på tomtmark räknas som en enskild VA-anläggning, vilket gör fastighetsägaren är ansvarig för funktionen m.m. VA-verket har endast ansvar för den allmänna anläggningen som är utanför tomtgränsen (förbindelsepunkten). Det som eftersträvas är bland annat att öka uppehållstiden för dagvattnet innan det når ledningsnätet och recipienten. Då uppehållstiden ökar så ökar också sedimentationen av partikulärt material och hindras från vidare transport nedströms. Toxiska metaller och andra 15

16 föroreningar adsorberas till materialet. De kan därför antas minska i korrelation till den minskade partikeltransporten. I Bilaga 1 ges en orientering om olika tekniker för ekologisk dagvattenhantering. 3.3 Fördelar och nackdelar med lokalt omhändertagande av dagvatten 20 Allmänt Till fördelarna med avledning av dagvatten till omgivande marklager räknas: Sättningar undviks genom att grundvattennivån eller grundvattentrycket (eller porvattentrycket) bibehålls Vegetationen ges bättre förutsättningar Minskad föroreningsbelastning av ytvatten Avlastning av stora kortvariga flöden till recipienter och reningsverk Minskning av risken för källaröversvämningar Minskade kostnader för anläggande och underhåll av ledningsnät Till nackdelarna hör bl.a.: Förorenat dagvatten kan medföra risker för skador av grundvattentäkter Driftstörningar kan uppstå vid igensättning av magasin. Anläggningarna kräver därför regelbunden tillsyn och skötsel Förhöjd vattenhalt i markytan kan tidvis medföra ytuppmjukning Höjning av normal grundvattennivå eller grundvattentrycksnivå (eller porvattentryck) kan ge ökad skredrisk i vissa områden Biologisk mångfald Anläggande av dammar och öppna diken för omhändertagande av dagvatten bidrar inte bara till en minskad miljöbelastning utan också i de flesta fall till den biologiska mångfalden. Våtmarker, småvatten och mindre vattendrag utgör livsmiljö för en mängd växter och djur. En del organismer tillbringar större delen av sin livscykel i vattnet, andra utnyttjar våtmarkerna för födosök. Till den första gruppen hör många insekter som t.ex. ryggsimmare och dykarskalbaggar. Till den senare hör fåglar och fladdermöss. För groddjur och många insekter är vatten nödvändigt i samband med reproduktionen. För att öka den biologiska mångfalden i anlagda dagvattendammar bör variation i vattenståndet eftersträvas. Variationen skapar olika vattendjup och områden som delvis och med varierad varaktighet är översvämmade under året. Den ger dessutom upphov till ett bredare utbud av olika livsmiljöer där fler arters specifika miljökrav kan uppfyllas. Det är också viktigt att se till den närmaste omgivningen. Inom 100 meter från dammen bör finnas skilda miljöer som stenrösen, rishögar, murken ved och gärna också fler våtmarker. Djur som trollsländor, grodor och vattensalamandrar lever på land under delar av sin livscykel och behöver då dessa miljöer likväl som vattnet. Skall befintliga våtmarker utnyttjas för att ta om hand dagvatten är det viktig att tänka på huruvida dagvattnet är kraftigt förorenat eller om det är stor risk för tillfälliga utsläpp. Om så är fallet bör dagvattnet inte ledas till känsliga våtmarker med höga naturvärden i form av t.ex. sällsynta arter. Varierat och förskönat stadslandskap Förutom att öka den biologiska mångfalden kan vatten i stadsmiljön bidra till att göra stadslandskapet mera tilltalande. Öppna vattenspeglar uppfattas av de flesta människor som något positivt. Även teknik att ta hand om dagvattnet där det uppkommer t.ex. tak 16

17 med planterad växtlighet s.k. gröna tak eller öppna vägslänter med gräs ger staden en grönare och en mer inbjudande inramning. Vatten och grönområden har också en gynnsam effekt på stadens lokalklimat. Variationer i temperatur och luftfuktighet dämpas. Som undervisningslokal är gölar och småvatten en resurs för skolor och dagis. Få miljöer gör barnen lika fulla av upptäckarglädje som när de får möjlighet till att på närmare håll studera groddjur och vattenödlor i sina rätta miljöer Miljömål med sikte på dagvatten Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen är inte bindande men bör vara styrande för all verksamhet och för alla åtgärder som berör vår miljö. De nationella miljökvalitetsmål som berör dagvatten är följande: Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Länsstyrelsen fastställde regionala miljömål Målen uppdaterades, under våren 2008, enligt de ändringar som riksdagen beslutat om. Grundtanken är att alla har ett ansvar och för att stimulera diskussion och underlätta åtgärdsarbetet har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen tagit fram förslag på åtgärder. I förslagen till åtgärder nämns dagvatten under några rubriker: Ingen övergödning: Införa skyddsåtgärder vid avledning av dagvatten., Ta tillvara på möjligheten att motverka övergödning och direktutsläpp av orenat dagvatten i översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Grundvatten av god kvalitet: Anlägg reningsanordningar för dagvatten från det högtrafikerade vägnätet där grundvattnets kvalitet i vattentäkter kan påverkas negativt. God bebyggd miljö: Dagvatten bör omhändertas lokalt på ett ekologiskt hållbart sätt. Dessutom har flera delmål och föreslagna åtgärder mer eller mindre koppling till dagvattenproblematiken. I mars 2008 antog kommunfullmäktige nya miljömål för Borås. Det är dels mål för boråsarna, dels mål för kommunkoncernen Borås Stad. Miljömålen är indelade i sex avsnitt och i avsnittet Vatten finns mål för dagvattenhanteringen: Miljömål för Borås Stad 2010: Åtgärdsprogram finns för dagvattenutsläpp. Miljömål för alla boråsare 2015: Vi har minskat påverkan från dagvattenutsläpp i tätorterna. 17

18 4 ORDFÖRKLARINGAR Adsorbera Avvattning Basflöde BOD Brädda Bräddavlopp Dagvatten Dränering Dränvatten Duplikatsystem EOD Evapotranspiration Grundvatten Hårdgjorda ytor Infiltration Kombinerade system LOD En partikel binder en annan partikel till sig t.ex. en jordpartikel binder en förorening i en lösning. Kan vara antingen fysisk eller kemisk. Uppsamling och avledning av dagvatten. Ett grundflöde som alltid tillförs anläggningen även vid torka. Biokemisk syreförbrukning. Är ett mått på hur förorenat vattnet är. Inkommande vatten leds obehandlat förbi den aktuella anläggningen genom bräddavloppet, vilket oftast går direkt till recipient. Ett utlopp från t.ex. ett magasin som träder i funktion då magasinet är fullt. Detta för att förhindra tex. översvämningar. Ytligt avrinnande vatten på t.ex. gator, parkmark och tak. Avvattning av jord, byggnadsdelar o.d. genom avledning av vatten. Vatten som passerat marklager och som avleds genom dränering Spillvatten och dagvatten leds i olika ledningar. Ekologisk dagvattenhantering. Vattenflödet, avdunstningen, till atmosfären från mark och vegetation. Består av summan av de två delflödena evaporation och transpiration. Vatten som fyller hålrum i jord och berg och vars hydrostatiska tryck är större eller lika med atmosfärstrycket. Ytor som gjorts eller belagts med t.ex. asfalt så vattnet hindras från att infiltrera ner i marken. Vattnets inträngande i jord eller berglager, den vertikala vattentransporten genom markytan. Spill- och dagvatten leds i en gemensam ledning. Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 18

19 Markavvattning MKB Omättad zon Perkolation Personekvivalent Recipient Resuspension Sedimentation Separat system Servis, servisledning Spillvatten Svackdiken Suspenderat material Toxisk Vägdagvatten Åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (11 kap 2, pkt 4 miljöbalken). Miljökonsekvensbeskrivning. Den övre luftade delen i mark eller bergprofilen. Vattnets transport i den omättade zonen. Kvoten mellan belastningen av BOD 7 och den specifika föroreningsmängden (70 g BOD 7 per person och dygn). Oftast en å, sjö, bäck eller hav som är slutmottagare av ett vattenutsläpp. Att avskiljt, sedimenterat material åter blandas in i vattenvolymen. Avskiljning av partiklar ur en vätska eller gas med hjälp av gravitationen. System som består av en ledning för enbart spill- och dränvatten medan dagvatten avleds i öppna diken. Ledning som förbinder byggnad eller fastighet med vaanläggnings ledningsnät. Den delas av förbindelsepunkten i den allmänna anläggningens del och i fastighetens del. Förorenat vatten från hushåll, industrier m.m. Flacka diken med gräsvegetation. Dagvatten som leds i svackdiken kommer att till stor del infiltreras i marken via dikets slänter/botten. Partiklar större än 1,8 m (0,0018 mm). Giftig. Dagvatten som runnit av från en väg yta, ofta relativt förorenat vatten. 19

20 5 REFERENSER OCH LÄSTIPS 1 Dagvattnets sammansättning, recipientpåverkan och behandling en kunskaps- och erfarenhetsstudie, Thomas Larm, VA-Forsk rapport VAV s 2 Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav - del 1. Recipientklassificering. Stockholm Vatten m.fl Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav - del 2, Dagvattenklassificering. Stockholm Vatten s. (inkl. bilagor). 4 Dagvattenundersökningar i Stockholm , Stockholm Vatten Rapport nr 3/ s. 5 Källor till föroreningar i dagvatten i Stockholm Stad. Del 1. Metaller. Stockholm Vatten m.fl Källor till föroreningar i dagvatten i Stockholm stad. Del 2. Organiska miljögifter, olja, näringsämnen och bakterier. Stockholm Vatten m.fl s. 7 Dagvattenstrategi för Stockholm stad s. 8 Dagvattnets sammansättning. Malmqvist m.fl. VA-Forsk Rapport nr VAV s. 9 Dagvattenhantering. Planering och miljöeffekter. SNV meddelande 1/ s. 10 Dagvattnet och miljölagstiftningen. Föredrag av Kerstin Rosén Nilsson, vid VA-mässan i Göteborg den 5 september Naturvårdsverket s. 11 Ekologisk dagvattenhantering i Halmstad, Svensson Jonas m.fl. VA-Forsk Rapport nr s Review of the use of stormwater BMPs in Europe, Report 5.1 DayWater Project s Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse, VA-verket Malmö, Rening av dagvatten genom filtrering och sedimentation, Carina Färm, VA-Forskrapport 2003: Ta hand om ditt vatten, Inspirationsskrift om lokalt omhändertagande av dagvatten, maj 2001 Stockholms stad 16 Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar, Thomas Larm, VA- Forskrapport 2000:10 20

21 17 Miljömål för Västra Götalands län. December Vägverkets webbplats januari2004. (Information som refererats här kan hittas på webbplatsen via dess sökfunktion). 19 Miljöeffekter av dammbindning av grusvägar. VTI Notat s VA Handbok Projektering, Svensk Byggtjänst, Stockholm, s 21 Lokalt omhändertagande av dagvatten - LOD, VAV P46, Stockholm, s. Enligt uppgift från Svenskt Vatten finns ambitionen att uppdatera denna publikation, det kommer dock inte att ske under ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Svenskt Vatten. Publikation P87 (uppdaterad version av VAV P18 från 1985), s. 23 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Svenskt Vatten publikation P90, s. (Har ersatt P28) 24 En långsiktigt hållbar dagvattenhantering, planering och exempel. Peter Stahre. Svenskt Vatten s. 25 Entreprenörer och Entreprenadverksamhet. Miljösamverkan Västra Götaland 2002 (rev. 2003) 82 s Vägledning vid bränder och utsläppsberedskap, Miljösamverkan Västra Götaland, september s Vägdagvatten- Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd. Vägverket 2004 VV Publ. 2004: Vägdikenas funktion och utformning- en beskrivning av multifunktionella diken. Vägverket 2004 VV Publ. 2003: ATB-väg 2004 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion. Vägverket 2004 VV Publ. 2004: Miljömålen i korthet och en sammanfattning av miljömålsrådets utvärdering. Miljömålsrådet s Publ. 2004:111 Miljömål för Borås

22 6. BILAGOR Bilaga 1. Principlösningar och bra Borås exempel Bilaga 1 består av två huvudavsnitt. Dagvattenanläggningar som redovisar olika tekniker för omhändertagande av dagvatten. Förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten ger vägledning till bedömning av vilka förutsättningar de geohydrologiska förhållandena måste uppfylla för olika lösningar. Bilagan är tänkt att kunna användas som en fristående del. Syftet är att kunna ge en kort orientering om olika typer av anläggningar, vad som krävs för att dessa skall fungera bra och lite för och nackdelar. Dagvattenanläggningar Här följer en kort översikt över de vanligaste alternativen att behandla och ta omhand dagvatten på. För ytterligare och mera utförliga beskrivningar se förslagsvis Dagvattnets sammansättning, recipient påverkan och behandling samt En långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Där återfinns många och tydligt illustrerade teknikexempel. Dammar Anläggande av dammar är en mycket vanlig metod att använda i dagvattenhanteringen. De har en magasinerande och fördröjande effekt, men även en renande påverkan på dagvattnet. De används ofta för att ta omhand vägdagvatten, men är också lämpliga att anlägga i närheten av bostadsområden. De kan mer eller mindre infiltrera vatten beroende på konstruktion och lokala förutsättningar. Det finns två huvudtyper av dammar. De har lite olika funktion och syfte, och benämns våta och torra dammar. Dammar bör utföras med möjlighet till bräddning så att inte den svämmar över vid stora flöden. Säkerhet vid dammar Om dagvattendammar skall anläggas i miljöer som är åtkomliga för barn i olika åldrar bör säkerheten runt vattnet uppmärksammas och värderas. Vatten innebär alltid en risk, men säkerheten kan bli bra genom olika åtgärder. Grundläggande är att dammen utformas med svagt sluttande strandzoner och ett fastare bottensubstrat t.ex. av grövre grus. Större stenar i vattnet bör inte placeras i närhet av dammens djupare delar. Det gör det svårare för små barn att snabbt hamna på djupt vatten. Att däremot undvika större djup än de cm som bl.a. Svenska Naturskyddsföreningen rekommenderar i sin handok om dammar är i det närmaste omöjligt i dagvattensammanhang. Anlagda dagvattendammar behöver oftast ha en större volym, och med det ett större djup, för att praktiskt kunna fungera som utjämningsmagasin vid större flöden. En lösning kan vara att över de djupare delarna placera någon form av kraftigt nät eller galler för att undvika risken för att barn trillar i. Nätet eller gallret placeras under vattenytan för att inte störa dammens naturliga intryck. Denna typ av säkerhetsåtgärd kräver emellertid regelbunden översyn då ett skadat galler innebär en ytterligare risk. 22

23 Staket förespråkas ofta som en åtgärd för att tillgodose säkerheten kring dammar. Bland många kommuner finns emellertid en ovilja att sätta upp staket. Nyttan anses tveksam, då större barn lätt tar sig över. Ofta saboteras det då med följden att små barn kan ta sig igenom. Föräldrar och övriga invaggas i en falsk säkerhet. Öppet vatten finns dessutom naturligt i sjöar och vattendrag i vår omgivning och därför är det något som alla måste lära sig att leva med. Staketen förfular vidare stadsmiljön och motverkar syftet med att försköna stadsparkerna med en öppen vattenspegel. Inför anläggandet av en damm kan information till närboende om säkerhetsåtgärderna vara viktigt. För att motverka opinion mot dammen kan det ibland vara bra att engagera något näraliggande dagis eller en förskola som får medverka i planerandet och anläggandet. På så vis kan dammen ges ytterligare betydelse, då den utnyttjas i barnomsorgens och skolornas verksamhet. Våta dammar Våta dammar utförs så att de alltid har en vattenspegel. För att kunna klara detta krävs att det inte är för litet basflöde kopplat till dammen. Det bör vid osäkra basflöden finnas en möjlighet att fylla på med vatten från renvattennätet vid risk för uttorkning. Våta dammar utförs ofta med ett tätt bottenskikt för att hindra infiltration och därmed minska risken för uttorkning. Vattenytans läge bör vara relativt konstant över tiden för att skapa bra levnadsförhållanden för växter och djur. Dammens djup ska gärna varieras och den ska vara grund vid kanterna och djupare ut mot mitten. För att skapa ett naturligt utseende kan man konstruera uddar och liknande. Det är dock viktigt att dammen utförs hydrauliskt riktigt. Torra dammar Torra dammar utförs så att de torkar ut med jämna mellanrum. Detta gör det relativt enkelt att rensa dammarna från sediment som avsatts. De kan eventuellt uppfattas som mindre estetiska än de våta dammarna. Anledningen är det varierande vattenståndet, vilket medför annorlunda växtlighet än i de våta dammarna. Våtmarker Det finns två typer av våtmarker, naturliga och konstruerade. Det är viktigt att beakta att det finns en risk med att utnyttja de naturliga för dagvattenhantering, då det kan påverka det existerande ekosystemet mycket negativt. Våtmarker är effektiva renare av dagvattnet, då det sker en effektiv fastläggning och sedimentering av föroreningar. De har även en bra utjämnande funktion av flödet, men är beroende av stora ytor då de inte får ha för stort djup. De kräver även ett relativt konstant basflöde för att inte torka ut. Våtmarker anläggs ofta i kombination med andra anläggningar. Vanligt är en damm innan våtmarken, en så kallad försedimenteringsdamm, som ger ett jämnt flöde ut. I denna försedimenteringsdamm sker det även en sedimentering av det grövsta materialet som förs med dagvattnet. På så sätt slipper man få ut det i våtmarken. Det är även vanligt att ha en liten damm efter för att erhålla en utjämnande funktion och ytterligare rening innan vattnet leds till recipienten. Själva våtmarken utformas lämpligen med lite olika djup. Detta ger ett rikare växt- och djurliv i och kring anläggningen. 23