Skogsindustrin är död länge leve skogsindustrin

Transkript

1 NUMMER 4 / DECEMBER 2012 SKOG & EKONOMI NYHETER FRÅN DANSKE BANK Energi Bio-olja DME Elektricitet Etanol FT-diesel Värme Lignin Skogsrester Svartlut Lignin Hemicellulosa Fastabränslen Extraktivämnen Massa, papper och cellulosa Kemikalier/material Fenoler Kolfiber Bindemedel Dispergering Aktivt kol Fiber additiv Barriärer Geler Termoplaster Läkemedel Antioxidanter Bioaktiva kemikalier Terpentin Skogsindustrin är död länge leve skogsindustrin! Skogsindustrin, en tidigare ohipp men stabil bransch, beskrivs nu av medierna som en sektor i djup kris. Är skogsindustrin på väg att dö? Nej, är vårt bestämda svar. Däremot är delar av industrins traditionella helintegrerade enheter med bulkorienterade produktpaletter döende. Något nytt börjar istället växa fram, pådrivet av en svag Europamarknad och en stärkt krona. En tydlig omställning från Skandinaviens paradgren - grafisk papper - sker nu snabbt. Istället utvecklas nya produkter och avancerade försäljningsmodeller där man fokuserar på totallösningar i samarbete med kunden. Specialiserade industrier växer fram och marknadsfokus flyttas från mogna till yngre marknader. Tidigare har industrin egentligen bara utnyttjat halva stocken och helt fokuserat på cellulosafibern. Nu sker en spännande utveckling där hela stocken med alla dess beståndsdelar används för att skapa helt nya innovativa material. Alla dessa förändringar gör att vi ändå ser tydliga tecken på att skogen och den svenska skogsindustrin kan bli lika viktig för ekonomin i detta århundrade som under det förra. Men för det krävs nytänkande, mod och beslutsamhet. Länge leve skogsindustrin! (Läs mer i temaartikel sid 2.) BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 2 4 TEMAARTIKEL Den nya skogsindustrin SÅGADE TRÄVAROR Nu sjunker produktionen i sågverken Brist på timmer med början i Sydsverige Höjda trävarupriser i vår? 6 7 MASSAMARKNADEN Banken spår prishöjningar, men inget rally TIMMER OCH MASSAVED Kraftig dämpning av aktiviteten i skogen Virket väller in över norska gränsen 8 TIPS TILL SKOGSÄGARNA Fortsätt vara aktiv men med förnuft Välj åretruntposter vid slutavverkning 8 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Anders Ek. Marknadsdirektör på SCA Timber: Nu begränsas produktionen alltmer även i Sverige beroende på det lägre timmerflödet från skogen FASTIGHETSMARKNADEN Skogsfastighetsmarknaden har nyktrat till Karl Danielsson. Ordförande AREAL: Större fastigheter, framförallt med många byggnader är i dag mycket svårsålda. RÄNTA & VALUTA Politisk akrobatik inger inte förtroende

2 2 Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på Temaartikel av Oskar Lindström och Johan Freij. Skogsindustrin är död länge leve skogsindustrin Det inte svårt att se svart på framtiden med medias beskrivning av svensk skogsindustri. Industrin har gått från att vara en ohipp men stabil bransch till en sektor som verkar vara i en allt brantare utförsbacke, pådrivet av en svag konjunktur och en stark krona. Sedan 2011 har över personer varslats eller sagts upp och fler varsel kommer. Bara i år har två pappersbruk, flera pappersmaskiner, ett massabruk och fem sågverk lagts ned eller aviserat om nedläggning. Detta är delvis en senfärdig anpassning av finanskrisens effekter då kronkollapsen sköt över nedläggningarna till den finska industrin. Utöver dessa konjunkturella faktorer finns också en strukturell nedgång i efterfrågan på grafiska papper, ett segment som länge varit den absoluta kärnan i den svenska skogsindustrin, se figur 1. Efter toppåret 2007 har efterfrågan på tidningspapper i Europa minskat med hela 25 % och minskningen fortsätter. Se figur 2. Rörelsemarginalen för Holmens tryckpappersdivision talar sitt tydliga språk, från över 20 % åren efter millennieskiftet till strax över nollstrecket det senaste året. Figur 1: Svensk pappersproduktion Bilden visar att nästintill 50 % av produktionen ligger i de grafiska sortimenten. (Grafisk papper är markerat med grönt.) Övrigt papper 9% Tidningspapper 19% Från förändring på sparlåga till blåslampa Är skogsindustrin döende? Nej men i dess traditionella form är delar döende. När allt är som mörkast föds dock ofta något nytt och det är just vad som händer mitt i denna kris. Strategier läggs om, bolagen hittar nya produktsegment och marknader för att ersätta de som försvinner, samtidigt utvecklas mängder av nya produkter. Mycket av denna förändring har pågått en längre tid, men på sparlåga. Krisen har bytt sparlågan till blåslampa och många aktörer inser att de inte har decennier på sig att ställa om utan kanske fem år. En ny skogsindustri är på väg att växa fram. Figur 2: Efterfrågan på tidningspapper i Europa, 12 m rullande genomsnitt (tusentals ton) dec/03 dec/04 dec/05 dec/06 dec/07 dec/08 dec/09 dec/10 dec/11 Källa: EuroGraph, Danske Bank Markets Den gamla skogsindustrin Den gamla skogsindustrin utvecklades under efterkrigstiden och i basen fanns ofta egen skog som försörjde bolagens sågverk samt vertikalt integrerade massa- och pappersbruk. Fokus var breda bulksegment som tidnings och journalpapper, sulfatmassa samt konstruktionsvirke för export till Europa. Detta gav stora produktionsenheter med nödvändiga skalekonomier. Investeringar och utveckling låg på processteknik snarare än produktutveckling. Affärsutvecklingen fokuserade på konsolidering i befintliga marknader snarare än nya affärsområden. Megaförvärven i Tyskland och Nordamerika under -90 talet och början av 2000-talet är typiska exempel. Kartong 23% Kraftliner 12% Säckpapper 5% Källa: Skogsindustrierna Mjukpapper 3% Finpapper 11% Journalpapper 18% Billig el och svag krona Två faktorer var avgörande för att hålla modellen vid liv. Relativt billig el som kompensation för ett sämre geografiskt läge och en svag svensk valuta - en faktor som räddade industrin så sent som I takt med att dessa faktorer mattats av har modellens svagheter blottats. Ett talande exempel är när SCA nyligen betalade för att bli av med sin hälft av tidningspappersbruket Aylesford söder om London. För några år sedan värderades bruket till över en miljard kronor.

3 3 Omställning Vi ser nu ett allt tydligare fokus på omställning till områden utanför grafiskt papper. SCA har sedan länge använt sina kassaflöden från skogs- och pappersindustrin för att expandera sin hygienverksamhet. I dag kommer 80 % av skogsindustrijättens totala omsättning från hygiensegmentet, en del som växer kraftigt utanför den traditionella hemmamarknaden i Europa. Denna förändring har i princip gjort SCA okänsligt för konjunktursvängningar vilket bidragit till aktiens uppgång på 50 % i år. Många lockas av förpackningssegmenten där globalisering och ökad handel leder till ökat behov av mer avancerade transportförpackningar. Miljömedvetenheten gynnar papper som förpackningsmaterial på bekostnad av framförallt plast. Här krävs nu avancerad produktutveckling för att åtgärda pappersmaterialets svaga punkter, framförallt i konkurrensen med plastförpackningar, vad gäller styrka, formbarhet och vätskebeständighet. I dag är det självklart med krossade tomater i fyrkantig pappersförpackning, från exempelvis Korsnärs, istället för en rund plåtburk. Vad blir självklart i morgon? Helhetslösning - en väg från prispress Även försäljningsmodellen utvecklas. I stället för att sälja papper till prispressande grossister strävar industrin mot helhetslösningar direkt till kunderna. Billerud fokuserar nu direkt på slutanvändarna, ofta globala varumärkesägare som exempelvis Nike. Målet är att lösa kundens totala behov vad gäller såväl effektiv transport som exponering i butik. I SCAs fall så utvecklas inkontinensprodukterna i samarbete med sjukhuspersonalen för att underlätta själva bytet parallellt med att man utvecklar en blöja som känner av urinvägsinfektioner. En utveckling som ger bättre vård och samtidigt sparar tid och personalkostnader. Från mogna till yngre marknader Från ett extremt fokus på Europa och Nordamerika är nya geografier en viktig del av förändringen. Vägen har gått från billig fiber i Sydamerika till att fokusera på växande konsumentmarknader. Stora Ensos jätteinvestering (1,6 miljarder EUR) i en ny kartongfabrik i södra Kina är ett exempel på detta. Utöver Kina och Brasilien diskuteras Mellanöstern och Afrika allt oftare hos bolagen och som exempel söker nu en av SCAs mest erfarna affärsområdeschefer förvärvsmöjligheter i Mellanöstern. Dessutom börjar tillgången på lämplig mark för plantager tryta i Brasilien vilket gör att blickarna vänds mot länder i södra Afrika. Gröna tankar Sedan länge har industrin helt fokuserat på cellulosafibrerna vilka utgör ca 50 % av stocken. Resten har eldats upp, ofta med dålig effektivitet i en så kallad sodapanna. Nu ser vi en eskalerande utveckling mot helt nya produkter baserade på dels cellulosafiber, dels på alla övriga beståndsdelar och kemikalier i stocken. Det dyker upp så kallade bioraffinaderier. Där är biodiesel det område som kommit längst i kommersialiseringen och skogsråvaror är sannolikt den enda storskaliga lösningen. Med etablerade vedflöden är skogsindustrin väl placerad att leda denna utveckling. I samarbetsprojektet mellan Sveaskog, Södra och Preem i Piteåbaserade Sunpine är man först i världen med storskalig biodieselproduktion från tallolja. Ett liknande, men betydligt större projekt, planeras av UPM-Kymmene i Finland. Figur 3: Genomsnittspriser EUR/ton på grafiskt papper samt förpackningsmaterial Jan 03 Jan 04 Jan 05 Jan 06 Jan 07 Jan 08 Jan 09 Jan 10 Jan 11 Jan 12 Grafiska papper Källa: RISI, Danske Bank Förpackningsmaterial Utdömd industri blev guldägg Domsjö Fabriker är ett slående exempel på nytänkandet inom skogsindustrin. I slutet på -90 talet ville Holmen (då Modo) lägga ned sulfitbruket Domsjö som inte passade in i strategin med storskalig tryckpappersproduktion. År 2000 tog privata investerare över bruket med visionen att utveckla ett bioraffinaderi. Idag producerar Domsjö dissolvingmassa för tillverkning av viskos som ersätter bommull. Dessutom utnyttjar man den tidigare restprodukten lignin bl.a. till förstärkningsmedel i betong samt producerar bioetanol till fordonsbränsle och köldmedium. Domsjö Fabriker såldes förra året till indiska viskostillverkaren Aditya Birla för cirka 2,1 miljarder kronor,

4 4 medan det idag knappt går att ge bort tryckpappersbruk i Europa. Detta är ett slående monument över omsvängningen i industrin. Figur 4: Bioraffinering - Fullt utnyttjande av skogsråvara Energi Källa: Innventia 2012 Lignin Skogsrester Svartlut Lignin Hemicellulosa Bio-olja DME Elektricitet Etanol FT-diesel Värme Fastabränslen Extraktivämnen Massa, papper och cellulosa Kemikalier/material Fenoler Kolfiber Bindemedel Dispergering Aktivt kol Fiber additiv Barriärer Geler Termoplaster Läkemedel Antioxidanter Bioaktiva kemikalier Terpentin Tunna fibrer Den senaste produkten som röner stor uppmärksamhet är nanocellulosa. Materialet utvinns ur träfiber och har exceptionella styrkeegenskaper i klass med Kevlar. Hittills har tillverkningsprocessen varit för energikrävande, men nu har det svenska forskningsinstitutet Innventia utvecklat en process med 98 % (!) lägre energiförbrukning. Detta öppnar vägen för storskalig produktion. Här är potentialen svindlande med produktegenskaper vi bara kunnat drömma om. Så även om delar av den gamla skogsindustrin är döende så ser vi egentligen mer positivt på skogsindustrin i dag än för några år sedan. En hel del pekar på att skogen och den svenska skogsindustrin kan bli lika viktig för svensk ekonomi i detta århundrade som under det förra. Men för det krävs nytänkande, mod och beslutsamhet. - Länge leve skogindustrin! BANKEN ANALYSERAR TRÄVARUMARKNADEN Först nu sjunker produktionen i sågverken! Ingen har nog missat att det är kris i sågverksbranschen. Med en genomklappad Europamarknad, starkare krona och höga timmerpriser har lönsamheten raderats ut för många sågverk. Däremot har produktionen, i stort sett, fortsatt att rulla på med undantag för de enheter som slagits ut. Inte heller lagren av sågade trävaror har ökat i Sverige utan ligger snarare på mycket låga nivåer historiskt sett, vilket visar på att man fått sålt sina produkter, naturligtvis till låga priser, men ändå. Fram till oktober låg den svenska sågproduktionen marginellt lägre (-1 till -2 %) än samma period förra året. Det är i Sydsverige som vi sett en minskning medan man ökat produktionen i norra Sverige och det är på gran som det skett ett produktionsfall. Samtidigt har produktionen sänkts betänkligt i våra konkurrentländer. Prognosen för helåret 2012 jämfört med 2013 är 10 % i Österrike, -8 % i Tyskland, -7 % i Finland och endast 3 % i Sverige. Brist på timmer i Sydsverige Det är först i dagsläget som vi bedömer att även svensk sågverksproduktion kommer att mattas av tydligare. Naturligtvis är det delvis en effekt av att vi går in i vintersäsong med lägre byggaktivitet. Men i huvudsak är inte vår prognostiserade produktionssänkning en anpassning till efterfrågan, utan snarare en följd av att sågverken får brist på timmer. En effekt av den allt lägre aktiviteten i skogen. Rotlagren töms nu och de flesta sågverksägare kan inte använda prishöjningsvapnet för att stimulera marknaden. Dels har man dragit erfarenheter av förra gångens prisrally då den potentiella vinsten skänktes direkt till skogsägarna. Dels går inte företagens finansiärer med på ökade kostnader i det utsatta läget. Lagret av timmer vid sågverken i Sydsverige var under september och oktober rekordlågt. Se figur 5 på nästa sida. Det är också i Sydsverige som detta sannolikt blir mest smärtsamt. Råvarusituationen där är redan ansträngd och dessutom har SÖDRA, den största aktören i området, annonserat om ökad sågverksproduktion i vår. Vi bedömer att sågverk i hela landet lokalt kommer att uppleva en mycket knapp råvarusituation under det närmaste halvåret. Allt detta sammantaget gör att vi tror på en tydlig produktionssänkning i vinter, som startar och blir

5 5 störst i Sydsverige och sedan sprider sig norrut för att knappt bli märkbar i landets nordligaste delar. För enskilda sågverk kan detta bli mycket smärtsamt. För hela sektorn är det däremot positivt med en produktionsminskning då det bidrar till en förbättrad balans på trävarumarknaden vilket förhoppningsvis hjälper prisspiralen att vända från ned- till uppåtgående. Figur 5: Lagren av sågtimmer vid sågverken på rekordlåga nivåer i Sydsverige. (Balansområde 1) M3fub 700, , , , , , ,000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Skogsindustrierna Prishöjningar på trävaror i vår? Den bild vi får av marknadsläget är att trävarupriserna fortfarande sjunker, om än mycket marginellt. Fortfarande är pressen störst på bulkbetonat konstruktionsvirke medan finare kvaliteter, som i större utsträckning används för renovering och tillbyggnad, drabbas något mindre. Vi upplever också att företag som tar sig in på nya marknader eller ökar leveranserna drabbas i särklass hårdast i prispressen. Flera nämner att det är just i den här fasen av konjunkturcykeln man har extra stor glädje av långa relationer, specialanpassade produkter och kundspecifika kvaliteter. När nu produktionen beräknas sjunka är det framförallt på konstruktionsgran som minskningen blir störst. Det kan också vara där vi kan förutspå lokala bristsituationer för köparna senare i vår. Om detta räcker för att ge en prishöjningssignal återstår att se. Men skulle USAmarknaden visa behov av europeiska varor är sannolikheten hög för att situationen vänder i vår. Med detta vill vi poängtera att vi talar om smärre prishöjningar från låg nivå och definitivt inget prisrally. Nordafrika mattas, Japan stabilt och Norge ökar Sågproduktionen har nästintill legat oförändrad medan den svenska marknaden mattats av betänkligt ( 8 % fram till augusti). Exportandelen har därmed ökat. Nordafrika-Mellanöstern tar nu knappt 30 % av svensk trävaruexport. På bara några år har denna marknad blivit lika stor som Storbritannien och Tyskland tillsammans, våra tidigare huvudmarknader i Europa. Alla är nog oerhört tacksamma för denna förändring men samtidigt innebär detta också risker. Bara Egypten ensamt köper över 10 % av den totala trävaruexporten. Detta gäller ett land som i dagsläget knappats kan betecknas som politiskt stabilt. Sågverken har också märkt en ordentlig nedgång i Egypten de senaste månaderna beroende på höga köparlager. Många anser att nedgången bara är tillfällig och att köpmönstret traditionellt är mer oregelbundet där än i exempelvis Europa. Vi hoppas att de har rätt. En marknad som upplevs mer stabil än andra är Japan, där efterfrågan sakta ökar. Japan har en positiv trend i husbyggnationen och andelen trähus ökar, inte minst beroende på de positiva erfarenheter man har av trähus i jordbävningsområden. Norge är också en trävarumarknad som utvecklats mycket positiv under det senaste året. Ökningen i import av svenska trävaror fram till augusti låg på hela 16 % vilket måste anses som remarkabelt på en sedan tidigare viktig marknad för Sverige. Det kommer dock allt fler signaler om en överhettad byggmarknad i Norge vilket gör att det kan vara riskfyllt att vara alltför exponerad på Norge. Danska erfarenheter avskräcker. Figur 6: Försäljning av svenska trävaror på olika marknader. Januari - augusti 2012 Mellanöstern 5% USA 0% Japan 5% Frankrike 3% Egypten 8% Övr. Europa 6% Tyskland 7% Nederländerna 5% Källa: Skogsindustrierna, SCB Övriga Nordafrika 8% Övrigt 1% Norge 6% Sverige 26% Storbritannien 15% Danmark 5%

6 6 MASSAMARKNADEN Oskar Lindström. Skogsanalytiker. Danske Markets Sverige. Banken spår massaprishöjning men inget rally Under hösten har massapriserna börjat röra sig uppåt så sakteliga och producenterna är nu i färd med att driva igenom sin senaste prishöjning från 790 till 820 dollar per ton för långfibrig sulfatmassa. Om de lyckas, vilket vi tror att de gör, kommer priset att ha stigit med nästan 60 dollar jämfört med senaste prisbotten i september. Däremot tror vi inte att man ska vänta sig för mycket av Vår prognos är att vi får se en fortsatt uppgång till närmare 850 USD under senvintern innan priserna börjar falla mot slutet av våren och sommaren följt av en stabilisering under andra halvan av året. Vi räknar med ett genomsnittpris på 825 dollar per ton nästa år, en ökning med 1,2 % jämfört med genomsnittspriset hittills i år (9,8 % i svenska kronor). Till att börja med är de faktorer som ligger bakom höstens uppgång av tillfällig, säsongs- eller cyklisk karaktär. Främst är det ökat intresse från kinesiska köpare som fått efterfrågan, och priserna, att stiga. I oktober importerade Kina 1,38 miljoner ton massa, en ökning med ca 4 % jämfört med september. Hitintills i år har importen därmed ökat med 16,3 %. Även om Kinas efterfrågan fortsätter att öka i takt med att deras pappersindustri byggs ut och moderniseras, så lär efterfrågan minska igen framåt våren när handlarna byggt upp sina lager. För det andra har flera stora producenter haft underhållsstopp under hösten, vilket tillfälligt minskat utbudet och gynnat prisuppgången. Den främsta faktorn som kommer att begränsa massapriserna nästa år är den dramatiska ökningen av produktionskapacitet. Redan i november startade Eldorado världens största massalinje på 1,5 miljoner ton i Brasilien. Första kvartalet nästa år beräknas Ilim Pulp starta sin nya massalinje i Bratsk i Sibirien med en produktionskapacitet på ton långfibrig sulfatmassa. Totalt beräknas nästan tio miljoner ton ny kapacitet att starta de kommande två åren, huvudsakligen kortfibermassa. Detta motsvarar drygt 15 % av den totala installerade marknadsmassakapaciteten i världen! Givet att den globala efterfrågan för marknadsmassa ökat med i omkring 5 % per år sedan finanskrisen så behöver den nya kapaciteten inte betyda någon katastrof, likväl bör den begränsa massapriset. Det finns dock en bättre potential för nischtillverkare inom långfibersegmentet, d.v.s. huvuddelen av de nordiska producenterna. Samtidigt som långfiberkapacitet fortsätter att stängas i Kanada finns det bara ett fåtal nya långfiberprojekt i världen, varav Bratsk är det största. Mekanisk massa har lidit av låga priser de senaste åren. Utsikter har dock förbättrats något under hösten i takt med att kapacitet stängts i Kanada och tidigare marknadsmassakapacitet i Kina integrerats i nystartade kartongmaskiner. Hyfsat positivt för långfiber alltså. Figur 6. Lager av lång- och kortfibermassa globalt samt pris på barrmassa (NBSK) EUR & USD 1,100 1, Pris NBSK (USD) Pris NBSK (EUR) Lager globalt Källa: PPPC, RISI, Danske Bank Markets

7 7 TIMMER OCH MASSAVED Kraftig dämpning av aktiviteten i skogen De senaste tre kvartalens prissänkningar på både timmer och massaved visar sig nu tydligt i aktivitetsnivån i skogen. Flera av de tillfrågade indikerar en låg till mycket låg kontraktering för tillfället. Det syns också tydligt på slutavverkningsanmälningarna som sjunkit dramatiskt efter sommaren. Anmälda hektar gällande slutavverkning låg under perioden augusti till oktober cirka 22 % lägre än genomsnittet för dessa månader. Normalt sker det en förskjutning mot ökad gallringsandel under prissänkningsperioder. De indikationer vi får visar på att så är fallet även denna gång i Sydsverige. I Mellansverige hör vi att trenden inte är lika tydlig. Detta beror sannolikt på att massavedspriserna är nere på nivåer där man inte får något netto i vissa förstagallringar. Skogsägarna har ju vant sig vid netton även i klena gallringar där man tidigare slarvat med röjningen. Fortsatt gott om massaved i delar av Sverige Under det senaste halvåret har industrin haft ett kraftigt överskott av barrmassaved i hela landet. Denna situation börjar nu förändras. Vår uppfattning är att vi är nära balans i Sydsverige samt börjar närma oss balans i nordligaste Sverige. Däremot är det fortsatt stora lager från norra Mälardalen upp till Västernorrland. Vi bedömer att massavedspriserna, i huvudsak, ligger fast det närmaste kvartalet. Det finns en risk för prissänkningar i södra och mellersta Norrland. Vår tro är ändå att industrin inte vågar riskera ytterligare minskad aktivitet i skogen. Det kan bli mycket kostsamt för företagen att veva igång aktiviteten till våren, samtidigt ger det en ryckighet i marknaden vilket inte gynnar någon. Vårt stalltips är alltså oförändrat pris. kommer att bestå är högst osäkert. Vi ser i dag en prisspridning mellan olika aktörer i norr vilket inte är uthålligt. I norra Mälardalen är det minskat tryck från biobränslesidan som gjort att gränsen flyttats söderut. När denna bränslemarknad vaknar till liv igen så räknar vi med en återställare i området. Frågan är bara när? Virket väller in över norska gränsen Efter att man stängt industrikapacitet med ett vedbehov på cirka 1,5 miljoner m3fub, bara under 2012, så väller i dagsläget norskt virke in över gränsen. Om man räknar bort träavfall så importerade svenska företag cirka 1,1 milj. m3 ved från Norge under perioden januari till augusti 2012, vilket är en fördubbling jämfört med samma period under såväl 2010 som 2011, se figur 7. Sedan många år har man endast avverkat knappt halva tillväxten i Norge, vilket gör att förrådet ökat väldigt kraftigt. Nu har svenska företag etablerat fungerande logistiklösningar med terminaler och järnvägstransporter. Samtidigt ser vi ingen potential för ökad industriproduktion i Norge under överskådlig tid. Allt detta gör att vi tror den ökade importen är här för att stanna och sannolikt öka på sikt. Det i sin tur gör att gränsområden som framförallt Värmland/Dalsland men även Härjedalen/Jämtland drabbas prismässigt vad gäller framförallt massaveden. Vi ser heller inte att detta är tillfälligt utan en trend som kommer att fortsätta. Figur 7: Virkesimport från Norge perioden januari - augusti. (Exkl. träavfall och spån) M3 1,200,000 AVVERKNINGSTIPS TILL SKOGSÄGARNA 1,000, , , , , Källa: Skogsstyrelsen Lågprisdiket har vidgats Vi har nu sett virkesprissänkningar över hela landet. Det som skett är att det klassiska lågprisdiket i norra Svealand och södra Norrland expanderat framförallt norrut men även ned mot Mälardalen. Om detta

8 8 Fortsätt vara aktiv med förstånd Även denna gång ser vi ingen anledning att dela upp råden regionalt då bilden är relativt likartad över landet. Det som skiljer är att det ganska snart uppstår lokala bristsituationer för enskilda sågverk i framför allt södra Sverige. Detta kan möjliggöra tillfälliga lokala premier på slutavverkningar. Massavedspriserna i södra Norrland och Mellansverige är nu så låga att en del klenare gallringar inte går ihop. Vi tycker ändå inte att du skall avstå från gallring i dessa bestånd. Risken är stor att gallringen sedan kommer in försent och du ökar din exponering mot stormskador. Våra råd för vintern är: Fortsätt vara aktiv som skogsägare men undvik att avverka dina största och mest virkesrika bestånd. Fokusera gärna på röjning som nästan alltid är lönsamt. Än är det lite snö. Prioritera lövavverkningar där vi har de högsta massavedspriserna. Gallra dina klenaste bestånd även om massavedspriserna är låga. Glöm inte att tidig förstagallring är en investering för framtiden i grövre dimensioner och minskar risken för kommande stormskador. Nu har du tid och sannolikt finns det gott om avverkningsresurser. Undvik grövre gallringar där massavedsandelen är hög. Fokusera på något sämre slutavverkningsbestånd. Om du slutavverkar undvik dina finaste bestånd som du ofta kan spara till ett bättre konjunkturläge. Välj ut åretruntposter. Det är mycket svåra avverkningsförhållanden i stora delar av landet beroende på hög nederbörd och milt väder. I detta läge kan du få extra betalt för avverkningar med god bärighet som kan tas när som helst. Kontrollera med dina olika virkesköparkontakter. Ta ut pengar från skogskonto före årsskiftet Glöm inte att du måste ta ut pengar från dina skogskonton före årsskiftet om du vill ha intäkten på Däremot skall du vänta med att sätta in pengar på skogskonto tills du deklarerat i vår. Först då vet du hur mycket du kan sätta in och dessutom blir det bättre skattemässigt att behålla pengarna på ditt Gårdskonto över årsskiftet. Säkerställ att din skog växer även efter avverkning. Vi tror faktiskt att vi har haft Sveriges högsta skogskontoränta de senaste tio åren. Varför nöja sig med lägre förräntning på ditt skogskapital. Skogskontoränta: 2,90 % ( ) Det är lätt att flytta dina skogskontopengar till oss. Kontakta oss på telefonnummer så hjälper vi dig. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKES- MARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på marknaden och råvarusituationen. Karl-Erik Andersson. Koncernchef Derome AB. Familjeägd trävarukoncern i Västsverige med allt från sågverk till husfabriker och byggvaruhandel. Trävaror: Det är oerhört tufft nu men vi lyckas sälja våra varor och vi räknar med ett plus på sågverksamheten även i år. Det är i sådana här tider som hög servicegrad och långa stabila relationer betalar sig. Vi har rullat på med produktionen under hösten men vid årsskiftet gör vi ett sex veckors stopp för investeringar i vår Deromeanläggning. Trävarupriserna sjunker fortfarande marginellt men jag bedömer att vi nu nått botten och tror på försiktiga prishöjningar i vår. Samtidigt ser 2013 ut att bli minst lika tufft som 2012, men det är USA som avgör utvecklingen. Nordafrika har blivit lite tuffare vilket gör att största pressen finns på furuvarorna. Timmer: Utbudet har sjunkit beroende på minskad avverkning och milt väder. Även om priserna behöver komma ned ytterligare så tror jag de ligger kvar på nuvarande nivå. Massaved: Jag tror att prisnivån ligger fast under vintern. Anders Ek. Marknadsdirektör SCA Timber. Trävaror: Marknaden är mycket svag i Europa. I Japan är det mer positivt och Kina ökar successivt. Nordafrika har mattats av beroende

9 9 på höga lager men jag bedömer det som tillfälligt. Till USA levererar vi årligen ca m3 förädlade varor och nu känner vi tydligt av den positiva trenden där. Sågproduktionen i Europa har gått ned ordentligt, framförallt i Österrike och Tyskland beroende på de höga råvarupriserna där. Nu begränsas produktionen alltmer även i Sverige beroende på det lägre timmerflödet från skogen. Därför upplever jag att vi prismässigt är på eller väldigt nära botten. Jag tror på en försiktig prisuppgång från låga nivåer i vår. Santhe Dahl. Koncernchef och delägare i VIDA AB. Ett av Sydsveriges största sågverksföretag. Trävaror. Med den sämsta lönsamheten i mannaminne blir det en vargavinter för sågverken. Europamarknaden blir fortsatt dålig även Ljusglimten är USA där priserna, efter fraktkostnader, börjar närma sig europeisk nivå. För varje prisuppgång så ökar kanadensarna exporten för att täppa till hål i marknaden. För första gången sedan 2007 körde vi i höst över en båtlast med m3 till USA, för att avlasta Europamarknaden. Timmer: Det finns inget utrymme prishöjningar, går de åt något håll så sjunker dom. Samtidigt har sågverken brist på timmer beroende på lägre aktivitet i skogen. Då skall man komma ihåg att vi ligger på 2009 års timmerprisnivå som då ansågs som bra. Vi är nu i en tillvänjningsfas hos skogsägarna som sen går över i normalt flöde. Vi har hittills kört för fullt men i december drar vi ned produktionen med ca 10 %. Då går vi permanent går från 3- till 2-skift på två anläggningar. Massaved: Vi har levt med överskott av fiber en period. Med minskad avverkning går vi nu in i balans. Samtidigt drar sågverken ned produktionen, vilket ger mindre flis och därmed underskott på fiberved. Priserna ligger nu still för att sannolikt stiga marginellt senare i vår. Anders Dahlkvist. Försäljningschef Sveaskog. Timmer: Efterfrågan är god men betalningsförmågan är svag. Fram till oktober var försäljningsvolymerna för trävaror på höga nivåer, men nu kyls marknaden av. Det skett en tydlig attitydförändring från tidigare. Nu drar man ned på produktionen istället för att höja priset, om man saknar timmer. Det är ingen dramatik i timmerprissänkningen och de regionala prisskillnaderna består även om det mellansvenska området med lägre priser vidgats. Jag ser inga förändringar av timmerpriserna i närtid. Massaved: Vi har haft ett överskott fram tills nu då det blivit balans i södra och norra Sverige och sakta på väg in i balans i Mellansverige. Samtidigt ser vi nu ett inflöde av massaved från Norge. Även massavedspriserna lär ligga fast. En ytterligare prissänkning skulle sänka aktiviteten i skogen ytterligare, vilket skulle bli besvärligt för industrin. FASTIGHETSMARKNADEN Skogsfastighetsmarknaden har nyktrat till Den trend vi beskrivit det senaste året fortsätter att accentueras. Fina, rena skogsfastigheter i attraktiva lägen både lokalt och regionalt håller sig hyfsat i pris. Däremot sämre fastigheter med dålig arrondering i mindre attraktiva lägen och med byggnation faller nu klart i pris i de fall de säljs. Mycket förblir osålt då säljarna i många fall inte accepterat den nya marknadssituationen. Man kan därmed säga att marknaden nyktrat till och i dag ställs det allt större krav på mäklaren för att lyckas slutföra försäljningen. Det vi också hör från flera mäklare är att på större egendomar, där grannar inte är den viktigaste köparkategorin, upplever man ett kraftigare prisfall. Här förutspår vi att en hel del fastigheter, som bara för något halvår sedan såldes utan några problem, kommer att förbli osålda. Figur 8: Priser nedan visar LRF Konsults genomsnittspriset under våren 2012 och jämförelse med helåret kr/ m3sk - 3 % Källa: Lantmäteriet 364 kr/ m3sk - 3% + 2 % 497 kr/ m3sk 274 kr/ m3sk - 4 % - 4 % 297 kr/ m3sk

10 10 Enligt Lantmäteriet prisundersökning Minienkäten har snittpriset i höstens mätning sjunkit med ca 2 % jämfört med mätningen våren Vår tro är att den försiktiga trenden nedåt forstätter. Däremot ser vi inga som helst tecken på dramatiska prisfall, men vi bedömer att snittprisnivån om ett år kommer att vara något lägre än för tillfället. Vi grundar detta antagande på en rad faktorer. Den allmänna marknadstron i samhället har mattats av. Virkespriserna har sjunkit rejält och för tillfället finns inga signaler på en vändning. Räntenivån kan knappast bli så mycket lägre även om räntan kommer att fortsätta vara låg framåt. Andelen skogsägare som tror på stigande priser har fallit från 72 % 2010 till 42 % enligt Skogsbarometern som tas fram av Swedbank och LRF Konsult. Även om 42 % är en hög siffra så är det den lägsta på tio år. Minskningen indikerar att markägarna och därmed grannarna, den i särklass viktigaste köparkategorin som står för cirka 2/3 delar av köpen, definitivt dämpat köplusten. Figur 9: Andelen skogsägare som tror på stigande skogsmarkspriser % Källa: Skogsbarometern 2012 Större krav på mäklaren För er som fundera på att sälja finns det enligt vår åsikt ingen anledning att vänta. Vi har fortfarande exceptionellt höga priser historiskt. Däremot är det i dag viktigare än på länge att välja rätt mäklare. Låt dig inte förledas att välja den mäklare som kommer med den högsta prisindikationen. Det kan tyda på att han har dåligt med jobb och det är ju inte mäklaren som skall köpa din fastighet. Går man ut med ett för högt pris blir det ofta en dålig start med lågt intresse. Vi ser det som en självklarhet för både säljare och köpare att rådfråga någon opartisk person i rådande marknadsläge. Kontakta gärna någon av våra erfarna Skogs- & Lantbruksspecialister för en genomgång i god tid innan köp eller försäljningen. Vi garanterar att det är väl använd tid. Karl Danielsson. Ordförande på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. Vi ser en ordentlig förändring där marknaden blir än mer lokal jämfört med tidigare. Fastigheter upp till tio miljoner går fortfarande bra att sälja eftersom grannarna då är den största köparkategorin. Större fastigheter, framförallt med mycket byggnader är i dag mycket svårsålda. Det största prisfallet ser vi Norrland medan snittpriserna i Sydsverige fallit mindre. Nu är det viktigt att säljarna förstår läget och att man inte börjar med en för hög prisambition. Då kan man lätt hamna i en nedåtgående spiral. Mats Andersson. Delägare i mäklarföretaget Skogsmark i Jönköpings län. Citat: Marknaden tuggar på. Eftersom vi oftast har mindre och medelstora fastigheter så får vi avslut på samma nivåer som i fjol, med ett snitt på 556 kr/m3sk. Jag tycker priserna har stått still de senaste tre åren. Är det däremot hus inblandade så går det trögare. Thomas Lundmark. Mäklaransvarig för Norrland på LRF Konsult, Sveriges största gårdsmäklare. Än har vi inte sett någon större prisnedgång på snittfastigheten. De lägre virkespriserna har inte spritt sig till skogsfastigheterna ännu. Däremot blir det inga extrema toppriser som vi tidigare sett på enskilda objekt. Vi ligger fortfarande runt 300 kr/m3sk utmed Norr- och Västerbottens kustland. I Norrlands inland på fastigheter med lägre boniteter är det betydligt lägre priser och mindre efterfrågan.

11 11 Danske Bank i Sverige är en fullservicebank som består av ett nätverk med lokala banker. Vi är en del av Danske Bank-koncernen, en av Nordens största finanskoncerner med verksamhet i flera länder. Våra kunder är ambitiösa företag och privatpersoner, med höga krav på sin bank i form av hög kompetens, snabba besked och ett personligt engagemang utöver det vanliga. I Sverige har vi cirka medarbetare, ett 50-tal bankkontor och fyra finanscenter. RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränte- och valutasituationen. Politisk akrobatik inger inte långsiktigt förtroende Världsekonomin har lyckats hoppa från tuva till tuva under hösten. De flesta av de händelser vi bara för ett par månader sedan fruktade skulle välta hela det ekonomiska lasset har därmed undvikits; ECB-chefen Draghi gjorde vad som än krävs och mer därtill; FED-chefen Bernanke konstruerade inte bara QE3, utan QE4-ever. (QE avser de likviditetsinjektioner som många centralbanker har ägnat sig åt för att stabilisera finansieringskostnaden för finansiella institutioner.) Inte ens rödrockarna i den tyska författningsdomstolen förmådde skapa dålig stämning på finansiella marknader. Utvecklingen på såväl aktie-, som ränte- och valutamarknaderna har därför varit tja lugn. Kronans styrka (mot EUR, USD och GBP) har dämpats även om nivåerna från ett historiskt perspektiv är fortsatt låga (låga nivåer ger en stark krona). Räntemarknaderna har också trendat lägre, i princip helt utan dramatik. Höstens västgötaklimax har fått knallarna på de finansiella marknaderna att bete sig tämligen obekymrat, vilket bekymrar oss på Danske Bank. Höstterminen är inte över än, debatten om det amerikanska statsfinansiella stupet ( fiscal cliff ) är fortfarande i sin linda och endast ett orakelsvar kan ges på frågan om Greklands vara eller icke-vara i Euroområdet. Under nådens år 2013 riskerar det därför att göra särskilt ont när vårens knoppar brister. Det är nämligen valår i Tyskland och Italien, två nationer där den europeiska ekonomin står i det politiska högsätet, om än från diametralt motsatta perspektiv Sparas och Slösas. Ovanstående belyser omständigheter vi tror kommer att prägla världsekonomin de närmaste månaderna: (1) Politiker har en önskan och en förmåga att krångla sig själva och sina ekonomier förbi akuta problem, medan svåra, långsiktiga beslut skjuts på framtiden. (2) Det finns en uppsjö av nära förestående risker som alla har potential att skaka global ekonomi i sina grundvalar. Denna politiserade konjunkturcykel torde för den relativt välskötta svenska ekonomin innebära en stark valuta, låg inflation och låg tillväxt, vilket våra prognoser avspeglar. På 12 månaders sikt bedöms kronan stärkas något mot Euron (8.40) och mer tydligt mot USD (6.46). Även mot det brittiska pundet (GBP) förutspås en viss förstärkning (10.37). Marknadsräntorna talar för korta bindningstider (kring 2 år), men delar ni vår syn på ränteläget, finns det goda skäl att hålla en stor del av er ränteportfölj till rörlig ränta. Ränta % 3 mån SSVX 5 år SSOB Valuta % Källa: Danske Bank GBP/SEK EUR/SEK Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon USD/SEK Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se