Generalplan för fastlandsområdet i Ingå

Transkript

1 SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA INGÅ KOMMUN Generalplan för fastlandsområdet i Ingå Beskrivning av planförslag FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P16317

2 Beskrivning av planförslag 1 (73) IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Kommun: Planens namn: Planläggare: Ingå kommun Generalplan för fastlandsområdet i Ingå Ingå kommun Planläggningschef Minna Penttinen p minna.penttinen@inga.fi Utarbetare av planen: Specialplanerare Jan Tvrdý tfn jan.tvrdy@fcg.fi Anhängiggörande: kungörelse Behandling: tekniska nämnden (anhängiggörande av planen, PDB till påseende) tekniska nämnden (dimensioneringsgrunder) kommunstyrelsen (dimensioneringsgrunder) kommunfullmäktige (dimensioneringsgrunder i aftonskolan) kommunfullmäktige (dimensioneringsgrunder) tekniska nämnden (generalplaneutkastet till kännedom) tekniska nämnden (generalplaneutkastet till påseende) samhällstekniska nämnden (presentation av inkommen respons över planutkastet) samhällstekniska nämnden (nya dimensioneringsgrunder) kommunstyrelsen (godkännande av nya dimensioneringsgrunder) samhällstekniska nämnden (presentation av färdigställd dimensionering och förslag) samhällstekniska nämnden (presentation av generalplaneförslag) samhällstekniska nämnden (generalplaneförslaget till påseende) , 68, 69

3 Beskrivning av planförslag 2 (73) SAMMANDRAG 2.1 Planområde 2.2 Planeringens centrala mål Planområdet täcker den norra delen av Ingå kommun i västra Nyland, det vill säga i regel fastlandsområdet. Planens centrala mål är: En definition av tyngdpunktsområdena för utvecklingen av samhällsstrukturen och kommunaltekniken, En totaldimensionering av boendet, i synnerhet glesbygdsboendet i olika områden, samt en förbättring av samhällets ekoeffektivitet och kolbalans på lång sikt. Arbetsplatsområdena granskas separat utan sådan särskild dimensionering som täcker hela kommunen. Planens målår är 2035 som tidigare har varit målår även för markanvändningsstrategin. I planen finns beredskap för en jämn befolkningsökning på 1,5 %, vilket skulle innebära ca 8000 invånare fram till år Generalplanelösningens centrala innehåll Syftet med generalplanen för fastlandsområdet i Ingå är att styra samhällsstrukturen och markanvändningen i stora drag och på lång sikt. I planen beskrivs olika typer av områden som ska utvecklas och bevaras. Dessutom definieras områden som kräver en mera detaljerad planering. Slutresultatet blir en plan som godkänts av kommunfullmäktige. Utarbetandet av generalplanen för fastlandsområdet inleddes i slutet av år 2011 och den förväntas bli färdig i början av I generalplaneutkastet anvisas kraftledningar på landskapsnivå, ledningar, landsvägar och huvudsamlargator, fartygsleder och rekreationsleder. Naturobjekten har anvisats enligt riksomfattande och regionala databaser och skyddszoner runt dem har beaktats i dimensioneringen. Fornlämningar och skyddade landskaps- och byggnadsobjekt har anvisats enligt inventeringar som gjorts för utarbetandet av generalplanen. 2.4 Generalplaneutkastets centrala konsekvenser Generalplanen kompletterar och stöder den nuvarande servicestrukturen samt de trafik- och kommunaltekniska nätverken. Generalplaneutkastet skapar förutsättningar för en förtätning av den nuvarande tätortsstrukturen i byarna och i centrum. Utvidgningsområdena för tätortsstrukturen finns i den omedelbara närheten av influensområdena för centrum och byarna.

4 Beskrivning av planförslag 3 (73) Den interna trafiken inom landsbygdsområdet sker företrädesvis med personbil också när generalplanen förverkligas. Den täta bebyggelsen riktas medvetet till områden i anslutning till den befintliga tätortsstrukturen. Utanför detaljplaneområdena betonas utvecklingen av samhällstekniskt förmånliga områden. Bild 1 Planområdets avgränsning och läge. (Bakgrundskarta: Lantmäteriverket 2015.)

5 Beskrivning av planförslag 4 (73) Innehåll 1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER SAMMANDRAG Planområde Planeringens centrala mål Generalplanelösningens centrala innehåll Generalplaneutkastets centrala konsekvenser PLANENS SYFTE OCH MÅL Planområde Planeringsskeden Målen för planeringen Mål som uppställts i markanvändningsstrategin Samhällsstruktur Trafik och resande Verksamhetsbetingelser för näringslivet Kostnader för den kommunala ekonomin Klimatkonsekvenser Mål som utkristalliserats vid planläggningssituationen Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapsplan Detaljplaner Byggnadsordning Bygginskränkningar och åtgärdsbegränsningar Övriga projekt UTGÅNGSANALYSER AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET Allmän beskrivning av området Näringar och företagsverksamhet Markägoförhållanden Naturmiljö Allmän beskrivning av planområdet Beaktande av naturvärden på generalplanekartan Rekommendationer som berör naturmiljön Landskap Landskapsstruktur Landskapsbild Kulturlandskap och värdefulla landskapsområden Beaktande av landskapet på generalplanekartan... 32

6 Beskrivning av planförslag 5 (73) Byggd miljö, byggnadskultur och fornlämningar Placering av bosättning och traditionellt byggande Fornlämningar Beaktande av byggd kulturmiljö och fornlämningar på generalplanekartan Service Offentlig service Handelns servicenät Beaktande av servicen på generalplanekartan Samhällsteknik Vattenförsörjning Avfallshantering Områden med risk för havsöversvämning Beaktande av samhällsteknik på generalplanekartan Trafik och resande Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Vattentrafik Beaktande av trafik och resande på generalplanekartan Zonanalys Inbördes viktning Lämplighetszoner som använts i utarbetandet av planförslaget Dimensionering Generalplanens totaldimensionering Dimensioneringsgrunder BESKRIVNING AV GENERALPLANEFÖRSLAG Planbestämmelser Byggområden Landsbygdsområden Områden för företagsverksamhet och service Strandområden för fritidsbyggande Utvidgningsområden för samhällsbyggande Natur- och rekreationsområden Samhällsteknisk försörjning Kulturhistoriska värden Trafik och resande Tekniska planbeteckningar PLANENS KONSEKVENSER De mest betydande förändringarna jämfört med de nuvarande generalplanerna... 57

7 Beskrivning av planförslag 6 (73) Konsekvensbedömningen och dess relation till målen för planläggningsarbetet Helhetsbedömning av planen Förhållandet till de riksomfattande målen för områdesanvändning och andra riksomfattande mål Förhållandet till landskapsplanen och andra regionala mål Förhållandet till de mål som ställts upp i markanvändningsstrategin Behovsprövning för Naturabedömning Förutsättningar som planen ger för att hantera exceptionella situationer orsakade av klimatförändringarna Bakgrund Generalplanens roll Riskbedömning GENOMFÖRANDE AV GENERALPLANEN Rättsverkningar Förverkligande Bilagor Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning Bilaga 2: Beskrivning av zonanalys Bilaga 3: Förteckning över naturobjekt Bilaga 4: Förteckning över kulturlandskapsobjekt Bilaga 5: Förteckning över byggnadshistoriska objekt Bilaga 6: Förteckning över fornminnesobjekt Bilaga 7: Behovsgranskning för Natura 2000 bedömning Bilaga 8: Byområdesspecifika granskningarna för byggandet Bilaga 9: Fastighetvisa dimensioneringsuppgifter Bilaga 10: Planläggarens bemötanden till utlåtanden och åsikter i utkastskede

8 Beskrivning av planförslag 7 (73) Övriga dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Naturen och landskapet: Skyddsprogram på riksnivå Databasen OIVA för miljö- och geodata ( Nätverket Natura 2000 i Finland och skyddsbestämmelserna för naturtyperna som omfattas av nätverket Inventering av fastlandsdelen i Ingå, Jaakko Pöyry Infra, Maa ja Vesi, Historiska geografiska uppgifter från Nyland Maisemahistoriallinen selvitys (Anna Riionheimo 2009) Maa ja Vesi Oy har gjort en komplettering av naturinventeringen utgående från kraven i den nya naturvårdslagen. Kommunens miljösekreterare Patrick Skult har ytterligare kompletterat naturinventeringarna år 2001 (Skult 2001). Naturinventering av byggnadsplaneområdet i Ingå kyrkby, LTkonsultit Oy, FM Thomas Bonn Landskapsinventering över Ingå kyrkby för utarbetande av byggnadsplan, september LT-konsultit Oy Naturskyddsområden, Nylands regionplaneförbunds publikation 31; Uudenmaan rannikon suojelualueet Naturinventering och fågelinventering (Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam & Thomas Bonn, Västra Nylands regionplansförbund 1993 och Inkoon linnustoselvitys 1993, Juha Laaksonen & Pekka Rusanen). Smultronställen för boende i Nyland och Östra Nyland. Förhandsutredning (Nylands förbund). Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam & Thomas Bonn, Luonnon- ja maisemasuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Uudenmaan läänissä, Punkari, Raunio, Inkoon linnustoselvitys 1993, Laaksonen & Rusanen. Skärgårdsbotanisk inventering i Ekenäs och Ingå. Thomas Bonn, Bjursin luonnon perusselvitys, Marja Koistinen, Risto Murto Tutkimuksia Uudenmaan läänin uhanalaisista kasveista 1, Tammisaaren ja Inkoon saaristo, Murto 1982.

9 Beskrivning av planförslag 8 (73) Trafik och jordmån: Trafiksäkerhetsplan för Ingå och Sjundeå, Vägförvaltningen, Nylands distrikt, 2008 Trafiksäkerhetsutredning för skolorna i Nylands vägdistrikt, Vägförvaltningen 2004 Keskustan alueiden rakennuskelpoisuusselvitys (utredning av byggdugligheten i centrumområdena). Työ 0359-C , Suunnittelukeskus Oy, 2000 Länsi-Uudenmaan tieliikenteen meluselvitys (utredning av bullernivån från trafiken i Västra Nyland), Vägverket, Nylands vägdistrikt Hautausmaan laaj.alueet A ja B, Rakennustapa ja alustava kustannusarvio (utvidgningsområdena A och B för begravningsplatsen, byggnadssätt och preliminär kostnadskalkyl), , Suunnittelutsto Autio Hautausmaan laaj.alue B, Rakennustapa ja kustannusarvio (utvidningsområde B för begravningsplatsen, Byggnadssätt och kostnadskalkyl), , Maa ja Vesi Oy Hautausmaan laajennusalue A, Rakennustapa ja kustannusarvio (utvidningsområde A för begravningsplatsen, Byggnadssätt och kostnadskalkyl), , C2329HK/C351, Maa ja Vesi Oy Kulturmiljö, fornlämningar: Inkoon kulttuurimaisemaselvitys (Anniina Sarlos 2012) Utredning över den byggda kulturmiljön (Stadionark 2012) Fornlämningsinventering i Ingå inre skärgård (Mikroliitti Oy 2012) Inkoon sisäsaariston arkeologinen vedenalaisinventointi (Rami Kokko / ARKsukellus ) Perinteisten saaristokylien elementit Inkoon saaristossa. Aalto-universitetet, Landskapsarkitektur. Anni-Maija Fincke, Inkoon sisäsaariston kulttuurimaiseman ominaispiirteet, uhat ja mahdollisuudet. Aalto-universitetet, Landskapsarkitektur. Kaisa Laine, Landskapshistorisk inventering i form av geodata. Inventeringen omfattar byarna från 1590-talet, byarna från 1780-talet, åkrar och ängar. Värdefulla kulturmiljöer på landskaps- och regionnivå. Museiverkets inventeringsblanketter över gamla byggnader.

10 Beskrivning av planförslag 9 (73) Inkoo prästgård, en arkeologisk dokumentation i samband med grävarbetet för fjärrvärmeledningen , Museiverket. Klippområden av betydande natur- och landskapsvärde i Nyland, Jukka Husa ja Jari Teeriaho 2004 (AY 350). Uudenmaan perinnemaisemat - Ängar, hagmarker och skogsbeten i Nyland. Juha Pykälä ja Thomas Bonn 2000 (AY178). Rapport över bebyggelseinventering inom Ingå centrumområde. Sigbritt Backman och Ekenäs museum, 1999 De ryska befästningsverken I, Ingå , Hilding Haglund, Ingå 1999 Fortsatta arkeologiska undersökningar på utvidgningsområdet för begravningsplatsen, Museiverket, DNR 11/201/1997 Fornminnesregister ( Fasta fornlämningar, inventering av planläggningsområdet, J. Lauren Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi, Härö Den byggda kulturmiljön. Byggda kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Museiverket/miljöministeriet Arvokkaat maisema-alueet, Maisema-aluetyöryhmän mietintö Skärgårdsbotanisk inventering i Ekenäs och Ingå. Thomas Bonn, Bjursin luonnon perusselvitys, Marja Koistinen, Risto Murto Inkoon rannikon ja saaristoalueen esihistoriallisten muinaisjäännösten inventointi 1984, Helena Edgren. Kulturlandskap i Barösund , Ympäristötoimisto Oy. Övriga utredningar: Selvitys mannermaa ja sisäsaariston alueiden mahdollisista suunnittelutarverajauksista, Oy Arkkitehtisuunnittelu Arkitekturum Ab 2011

11 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 10 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 3 PLANENS SYFTE OCH MÅL 3.1 Planområde 3.2 Planeringsskeden Planområdet täcker den norra delen av Ingå kommun i västra Nyland, det vill säga i regel fastlandsområdet. Grannkommunerna är Raseborg i väster, Lojo i norr och Sjundeå i öster. Ingå ligger ca 60 km väster om Helsingfors. Stamväg 51 går igenom kommunen i öst-västlig riktning. I slutet av 2014 var invånarantalet i Ingå personer, av vilka cirka 54 % har svenska som modersmål. Ungefär hälften av invånarna bor i Ingå centrum. Andra viktiga bycentra är Ingå station, Degerby, Täkter, Solberg, Fagervik, Svartå och Barösund. Planområdets areal är cirka 274 km² godkände kommunfullmäktige markanvändningsstrategin och det markpolitiska programmet i Ingå, vilka bildar grunden för generalplanen för fastlandsområdet valdes FCG Finnish Consulting Group till konsult för beredningen av generalplanen för fastlandsområdet hölls myndighetssamråd i startskedet under vilket myndigheterna gav instruktioner för generalplanearbetet fattade tekniska nämnden beslut om dimensioneringsgrunderna för generalplanen behandlade kommunfullmäktige dimensioneringsgrunderna för generalplanen i sin aftonskola fattade tekniska nämnden ett beslut om att lägga fram generalplaneutkastet till offentligt påseende generalplaneutkastet var framlagt som en strategisk generalplan som omfattar hela kommunen På basen av inkommen respons över planutkastet övergick man från att uppgöra en strategisk generalplan som omfattar hela kommunen till att uppgöra en konventionell generalplan för fastlandsområdet. Dimensioneringsgrunderna uppgjordes på nytt. I samband med beredningen av planförslaget avgränsades planområdet så att det endast omfattade kommunens fastlandsområden, ungefär enligt gränserna för den tidigare generalplanen för fastlandsområdena. Områdena för delgeneralplanerna för Kopparnäs och Ingarskila ingår inte i området för generalplanen.

12 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå hölls ett arbetsmöte med Nylands NTM-central angående dimensioneringsgrunderna och planbeteckningarna hölls ett arbetsmöte med Nylands NTM-central. 3.3 Målen för planeringen Samhällstekniska nämnden beslöt att ställa generalplaneförslaget till påseende. Syftet med generalplanen för fastlandsområdet i Ingå är att styra samhällsstrukturen och markanvändningen i stora drag och på lång sikt. I planen beskrivs olika typer av områden som ska utvecklas och bevaras. Dessutom definieras områden som kräver en mera detaljerad planering. Slutresultatet blir en plan som godkänts av kommunfullmäktige. Utarbetandet av generalplanen för fastlandsområdet inleddes i slutet av år 2011 och den förväntas bli färdig i början av Planens centrala mål är: Att fastställa tyngdpunktsområdena för utvecklingen av samhällsstrukturen och kommunaltekniken, Att dimensionera boendet och särskilt glesbebyggelsen på olika typer av områden, en totaldimensionering av boendet fram till granskningsåret 2035, Att förbättra samhällets ekoeffektivitet och kolbalans på lång sikt. Arbetsplatsområdena granskas separat utan sådan särskild dimensionering som täcker hela kommunen. Vid planering på generalplanenivå görs lösningar som påverkar samhällsfunktionerna långt in i framtiden då samhällena ska sträva till en så god kolbalans som möjligt. Därför bör utgångspunkten för planeringen om det är möjligt vara att skapa en sådan struktur som gör det möjligt att bygga upp ett kolneutralt samhälle. 3.4 Mål som uppställts i markanvändningsstrategin 2035 Samhällsstruktur I strukturmodellarbetet som genomfördes våren 2010 synades visionen för markanvändningen i Ingå med hjälp av scenariearbete i fullmäktige. Fullmäktige definierade tre alternativa strukturmodeller vilkas konsekvenser bedömdes. Som resultat av processen utkristalliserades en markanvändningsstrategi för Ingå som godkändes av fullmäktige Det betonas att nya invånare och arbetsplatser ska placeras inom eller i anslutning till nuvarande samhällsstruktur (centrum och byarna). Detta tryggar vitaliteten i de nuvarande samhällena och skapar förutsättningar för en behärskad utveckling av dem. Samhällen som förstärkts på detta sätt erbjuder ramar för val av varierande livsstilar och för olika åldersgrupper.

13 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 12 Trafik och resande Verksamhetsbetingelser för näringslivet Kostnader för den kommunala ekonomin Beredskap skapas för framtida detaljplanering i tillväxtriktningarna och bl.a. för eventuella reserveringar för nya stationer i näromgivningen. Obyggda områden struktureras enligt sin betydelse å ena sidan med tanke på jord- och skogsbruk och å andra sidan med tanke på natur- och landskapsvärden och detta beaktas vid planläggningen och tillståndsprövningen. Befolkningsökningen och utvedcklingen av arbetsplatser i centrum och området kring stationen samt längs huvudtrafiklederna till byarna betonas. Ökningen i östra Ingå koncentreras till Degerby influensområde längs busstrafikleden. Busstrafiken utvecklas för att betjäna förbindelserna till huvudstadsregionen, mot Lojo och öst-västaxeln. Även kommunens interna förbindelser exempelvis mellan centrum, Ingå station och djuphamnen utvecklas. I planläggningen och tillståndsprövningen finns beredskap för två tätorter med spårbunden trafik i Täkters och Solbergs områden. Beredskap finns för att bygga ett stickspår från Ingå hamn till kustbanan. Syftet är att i synnerhet få sådana arbetsplatser för vilka Ingå har särskilda konkurrensfördelar jämfört med orter med motsvarande läge. Målet för en rätt dimensionerad egenförsörjningsgrad gällande arbetsplatser definieras ur kommunens utvecklingsstrategiska perspektiv. Byggandet av arbetsplatser koncentreras till några lättillgängliga områden. De viktigaste områdena och som ska utvecklas i det första skedet är Ingå centrum (inkl. Torp område), Joddböle och Ingå station. Offentliga och kommersiella tjänster koncentreras huvudsakligen till Ingå centrum och Degerby. I kommunens östra del planeras samhällsstruktur som utgör en del av en kommungränsöverskridande samhällsstruktur (Degerby Sjundeå station Störsvik). Gemensam servicestruktur och gemensamt trafiknät som är oberoende av kommungränsen förverkligas i området. Ett tillräckligt befolkningsunderlag tryggas och därmed efterfrågan på service genom att planlägga nya och utvidgade bostadsområden så att de blir tillräckligt täta. Beredskap för utveckling av kommunens näringar skapas genom att med långsiktig markanskaffning och planläggning reservera markområden för olika aktörer. Den befintliga kommunaltekniska infrastrukturen utnyttjas så långt som möjligt med beaktande av dess kapacitet.

14 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 13 Klimatkonsekvenser Siktet är inställt på att minska servicetransporterna antingen genom att utveckla den lokala servicen i byarna eller genom att koncentrera nybyggnationen i närheten av den service som bevaras enligt principen till fots till skolan. Glesbyggandets omfattning och placering hålls behärskad. Det dyraste är att låta glesbyggnationen oplanerat växa ut till bosättningsområden som kommer att förutsätta kommunalteknik och kommunal service. När invånarantalet ökar ger det upphov till i förväg oplanerade behov av investeringar och tjänster utanför de detaljplanerade områdena. Nybyggnationen placeras i tillräckligt täta och stora tätorter eller detaljplanerade områden för att en koncentrerad värmeproduktion med förnybara energikällor (t.ex. flis) ska vara lönsam. Energieffektivitet och lokal energiproduktion främjas vid nybyggnation samt renovering och ombyggnad i tätorterna och glesbygden. Processer inom jordbruket tas tillvara i den lokala energiproduktionen (t.ex. biogas, flis, värmepumpar, små vindkraftverk). Verksamhetsförutsättningarna för lätt- och kollektivtrafik främjas. Förutsatt att samhällsstrukturen tillåter undviks placering av byggnation i skogsområden, då dessa fungerar som kolsvalg. 3.5 Mål som utkristalliserats vid planläggningssituationen Riksomfattande mål för områdesanvändningen Som utgångspunkter fungerar de riksomfattande mål för områdesanvändning (VAT) som avses i 24 i MBL av vilka i synnerhet följande punkter styr denna generalplan: En fungerande områdesstruktur: Utvecklingen av områdesstrukturen och områdesanvändningen baserar sig främst på faktorer som gäller områdenas egna styrkor och läge. Genom områdesanvändningen främjas samspelet mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av bynätet. En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. I planering på landskapsnivå och i generalplanering ska en mera sammanhållen (tätare) samhällsstruktur främjas och åtgärder som leder till en tätare samhällsstruktur framföras. Kultur- och naturarv, rekreationsbruk och naturvärden:

15 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 14 Bevarandet av det nationella kultur- och byggnadsarvet samt variationerna i dessas lokala särprägel främjas genom områdesanvändningen. Fungerande kontaktnät och energiförsörjning: Trafiksystemen planeras och utvecklas som helheter som omfattar olika trafikformer och betjänar både befolkningen och verksamhetsförutsättningarna för näringslivet. I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. Specialfrågor i Helsingforsregionen: I Helsingforsregionen främjas kollektivtrafiken, i synnerhet den spårbundna trafiken och en sammanhållen samhällsstruktur. Ett tillräckligt utbud på tomtmark bör tryggas i områdesanvändningen för att säkerställa en tillräckligt stor bostadsproduktion. Områdeshelheter som bildar särskilda natur- och kulturmiljöer: Med områdesanvändningen främjas bevarandet av områdeshelheter i kustområdet vilka är särskilt betydelsefulla med tanke på natur- och kulturvärden. Bevarandet av särpräglade by- och kulturmiljöer som anpassats till naturförhållandena stöds. Landskapsplan Landskapsplan för Nyland På området gäller landskapsplanen för Nyland. Planen fastställdes av miljöministeriet och den vann laga kraft med högsta förvaltningsdomstolens beslut I landskapsplanen för Nyland fastställs de grundläggande riktlinjerna för samhällsstrukturen. Planen är en helhetslandskapsplan som behandlar alla former av markanvändning. I planen fastställs områden som ska reserveras för byggande, grönnät, trafiknät och kommunaltekniska lösningar samt värdefulla områden, såsom naturskydds-, landskaps- och Natura 2000-områden. Etapplandskapsplan 1 Etapplandskapsplan 1 för Nyland kompletterar landskapsplanen för Nyland när det gäller teman som orsakar olägenheter för miljön. Planen fastställdes av miljöministeriet och den vann laga kraft genom högsta förvaltningsdomstolens beslut Etapplandskapsplan 2 Etapplandskapsplan 2 för Nyland förnyar, kompletterar och justerar de gällande landskapsplanerna för Nyland och Östra Nyland. De viktigaste lösningarna för etapplandskapsplan 2 är en fungerande och hållbar samhällsstruktur, ett

16 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 15 trafiksystem som stöder strukturen, handelns servicenät och ett byanät på landskapsnivå. Etapplandskapsplan 2 fastställdes av miljöministeriet Planen vann laga kraft 2016 genom högsta förvaltningsdomstolens beslut. Bild 2 Utdrag ur kartsammanställningen för landskapsplanerna i Nyland. Planområdets ungefärliga läge anvisas med röd linje. Etapplandskapsplan 4 Beredningen av etapplandskapsplan 4 för Nyland är under arbete. Avsikten är att planförslaget ska läggas fram offentligt i slutet av 2016, sannolikt i november-december. Avsikten med planen, som är mera strategisk än den tidigare, är att stöda en hållbar konkurrensförmåga och välmåendet i Nyland. I planen fastställs stora gemensamma riktlinjer för utvecklingen av närings- och innovationsverksamhet, logistik, vindkraft, grönbyggande och kulturmiljöer.

17 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 16 Bild 3 Utdrag ur planförslaget till etapplandskapsplan 4, som sänts ut för utlåtanden. Planförslaget preciseras utifrån utlåtandena och framläggs på nytt som förslag. Nylandsplanen 2050 Nylandsplanen 2050 är en tvåfasig helhetslandskapsplan som utarbetas för hela Nylands område. Planen tar sikte ända fram till år Utarbetandet av planen inleddes Programmet för deltagande och bedömning torde bli klart i slutet av Planen består av en översiktlig och långsiktig strukturplan och den preciseras av regionala etapplandskapsplaner. Planen kommer att vara mera strategisk och flexibel än tidigare, men samtidigt även mera fokuserad. I strukturplanen identifieras faktorer som är nödvändiga med tanke på nationella intressen och regionens utveckling. De regionala planerna svarar på de olika behoven i olika delområden i Nyland. Generalplaner Generalplaner med rättsverkningar gäller för Ingå kommun i sin helhet. Kommunens område är indelat i fyra generalplaner: generalplan för fastlandet (Sten Öhman 2000), delgeneralplan för inre skärgården (Suunnittelukeskus 1987), Delgeneralplan för yttre skärgården (Pöyry 2000) och delgeneralplan för Kopparnäs campingområde (Suunnittelukeskus 2004). Ytterligare har en generalplaneändring gjorts för Ingarskilaområdet för byggande av en golfplan (Sten Öhman 2008).

18 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 17 Detaljplaner Bild 4 De för Ingå kommuns område fastställda generalplanerna har betecknats med blått och de fastställda detaljplanerna med rött. ( SYKE) Detaljplanerna täcker Ingå centrum och Degerby områden samt djuphamnsområdet (Joddböle detaljplan). Markanvändningslösningarna i detaljplanerna (exempelvis stickspåret till hamnen) beaktas vid utarbetandet av generalplanen för fastlandsområdet. År 2015 aktualiserades detaljplanen för Ingåport som omfattar området mellan Björkbacka (Ingå kustväg 1199) och korsningen mellan Ingå kustväg och Bollstavägen. Avsikten med Ingåportsområdet är att skapa en trafikmässig fasad för framtidens Ingå centrum. Området berättar om Ingå centrums existens för bilisterna på en kilometers avstånd och ökar attraktionskraften för Ingå. Byggnadsordning De områden som är avsedda att detaljplaneras fastställs i generalplanen. Vid förverkligandet av de områden som ligger utanför dessa områden följs kommunens byggnadsordning (byggplatsernas storlek och dimensionering m.m.). Bygginskränkningar och åtgärdsbegränsningar Övriga projekt Inga områden har belagts med bygginskränkningar inför utarbetandet av generalplanen för fastlandsområdet. I det följande finns en förteckning över regionala och kommunala utredningar och planer som i bakgrunden inverkar på generalplanearbetet.

19 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 18 KOKO Västra Nyland: KOKO-programmet (Programmet för kohesion och konkurrenskraft) är en fortsättning på AKO-programmet (Regioncentrumprogrammet). KOKO i Västra Nyland inleddes år Syftet med programmet är att samla åtgärder i regionen under samma parasoll. I visionen för Nylands landskapsprogram ingår målet att öka välmåendet och konkurrenskraften i metropollandskapet. Huvudtemana i regionens KOKO-program vilka tjänar detta mål är Ett välmående Västra Nyland, Regionala tillämpningar av teknologi och miljöteknologi samt Service som utgår från användarna. Vid förverkligandet av KOKOprogrammets tyngdpunktsområden tas hänsyn till att näringarna, boendet, välfärden, kompetensen, regionstrukturen och trafiken i landskapsprogrammet samt delområdena inom miljön och infrastrukturen ska utvecklas i linje med varandra. Samarbete inom markanvändning, boende och trafik (MBT) i Västra Nyland: Syftet med samarbetsprojektet MBT som inleddes i Västnyland år 2008 var att stöda utvecklingen av de regionala näringarna och en balanserad regionstruktur. Samarbetet inom MBT sker enligt devisen hållbar utveckling för att förverkliga de riksomfattande målen för områdesanvändning. Utvecklingskorridoren Lännentiet: Inom ramen för projektet som genomfördes gjordes en regional markanvändningsutredning och en utredning av möjligheterna att utveckla kollektivtrafiken i de kommuner (Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Pojo, Karis, Ekenäs och Hangö) som påverkas av trafiklederna västerut (Kustbanan och stamväg 51). Utredningen styr kommunerna i riktning mot en enhetlig planläggning som stöder kommuninvånarnas resande och en så effektiv användning av kollektivtrafik som möjligt. Syftet är att ge en klar bild av de framtida planerna för markanvändning och att höja områdets attraktion för nya invånare, turister och företag. Ingå kommuns strategier: Energi- och klimatprogrammet Näringspolitiska programmet Markpolitiska programmet Markanvändningsstrategin Ingå kommuns strategi

20 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 19 4 UTGÅNGSANALYSER AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET 4.1 Allmän beskrivning av området Ingå är en tvåspråkig kommun i Västnyland som ligger intill Helsingforsregionen i Södra Finlands län. Det har hittats tecken på att bosättning funnits i Ingå redan för år tillbaka. Ingå som enligt indelningen av miljölandskap hör till Finska vikens kustregion sträcker sig från Lojoåsen till Finska viken, där fastlandet och de stora vikar som tränger in i det kantas av en stor skärgård i flera zoner. Stora skogsområden finns i Ingå skärgård samt i mellan- och norra området och skogarna avbryts av böljande åkerfält. Kommunens centrum ligger i mellanregionen. Cirka 10 kilometer öster om Ingå centrum ligger lokalcentrumet Degerby. Andra betydande byar i Ingå är: Ingå station, Täkter, Solberg och Barösund. Ingå har vuxit stadigt under årtiondena beroende på det korta pendlingsavståndet till huvudstadsregionen. De största tätorterna i Ingå är numera kommuncentrum och Degerby. Också Västerkulla- Heimgård och Haga väster om Ingå centrum samt Dal-Smeds på den östra sidan är betydande riktningar för utvidgning av bostadsområden och tätortsstrukturen. Folkmängd och utveckling I Ingå fanns invånare Befolkningsutvecklingen har varit relativt starkt stigande under de senaste årtiondena. Invånarna i kommunen väntas fortsätta öka även i framtiden. Tabell 1 Befolkningsutvecklingen i Ingå kommun, Helsingforsregionen, Nyland och hela Finland (Statistikcentralen 2015) Förändring antal % Ingå ,1 Helsingforsregionen ,7 Nyland ,4 Hela landet ,1

21 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 20 Enligt Statistikcentralens färskaste (2015) befolkningsprognos ökar både Ingås och hela Nylands befolkningstal också i framtiden. Enligt prognosen kommer även Ingås befolkningstal att öka fram till 2040, om än ganska måttligt. Enligt prognosen kommer befolkningen i Ingå att öka med cirka 116 personer fram till 2040 (tabell 1). Befolkningen är koncentrerad till Ingå centrumområde, Täkter och Degerby och på båda sidor om Ingarskilavägen. I slutet av år 2010 bodde ca invånare eller 42 % av befolkningen i tätortsområdena. Bild 5 Fördelningen av befolkningen inom kommunens område. Data: Statistikcentralen 2010, Bakgrundskarta: Logica, Lantmäteriverket Syftet är att med generalplanen för fastlandsområdet säkra en kommunal markanvändningsberedskap som med tanke på den kommunala ekonomin tar sikte på en balanserad befolkningsutveckling och utveckling av näringsverksamheten och skapar nya arbetsplatser. Samhällsstruktur År 2014 fanns cirka egnahemshus, 71 rad- och kedjehus och 24 flervåningshus i Ingå. De bostadsområden som domineras av flervåningshus finns i Ingå centrum, bland annat på området Betesmarken. Tätare rad- och kedjehusdominerad bebyggelse finns bara i Ingå centrum, bl.a. på området Smeds. År 2014 fanns det cirka fritidsbostäder i Ingå (jfr cirka i hela Helsingforsregionen). Antalet fritidsbostäder har ökat med cirka 680 (44 %) stugor åren

22 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 21 Tabell 2 Befolkningsutvecklingen i Ingå kommun, Helsingforsregionen, Nyland och hela Finland (Statistikcentralen 2015) Ingå Landskapet Nyland Helsingforsregionen Fritidsbostäderna i Ingå är i huvudsak koncentrerade till kommunens strandområden vid havet och i skärgården. Ett antal fritidsbostäder finns också vid Högbensjöns strandområde. Bild 6 Bostadsbyggnader i Ingå (blå punkter) och fritidshus (röda punkter). På kartan visas approximativa områden med tät befolkning (kommunen och Arkitekturum Oy 2012). Bakgrundskarta: Lantmäteriverket 2012.

23 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 22 Näringar och företagsverksamhet År 2012 fanns totalt ca arbetsplatser i Ingå. Största delen arbetsplatser (58,1 %) fanns inom servicebranscherna. Av arbetsplatserna fanns 30,2 % inom förädlingen och 9,1 % inom primärproduktionen. Andelen arbetsplatser inom servicen är betydligt mindre i Ingå jämfört med andelarna i hela landet. På motsvarande sätt är andelarna av arbetsplatser inom primärproduktionen och förädlingen större än i hela landet. Tabell 3 Arbetsplatser i Ingå, Helsingforsregionen och Nyland 2012 (Statistikcentralen 2015). Bransch Ingå Hela landet Primärproduktion 9,1 % 3,4 % Förädling 30,2 % 21,6 % Service 58,1 % 73,8 % Arbetsplatser i okända branscher 2,7 % 1,2 % Antalet arbetsplatser i Ingå har ökat med cirka 50 stycken under åren mellan 1995 och Ökningen har skett inom finansierings- och försäkringstjänsterna samt i byggbranschen. Antalet arbetsplatser har minskat mest inom jord- och skogsbruket samt inom el-, gas- och vattenförsörjningen. Tabell 4 Arbetsplatsutvecklingen enligt bransch i Ingå kommun (Statistikcentralen 2012). Bransch Förändring antal % Jord- och skogsbruk ,4 Gruvverksamhet och utvinning av mineral ,0 Industri ,5 El-, gas- och vattenförsörjning ,7 Byggande ,7 Handel, inkvarterings- och restaurangverksamhet ,7 Transport, lagring och datatrafik ,6 Finansierings-, försäkrings- o. dyl. verksamhet ,0 Samhällelig och personlig service ,1 Arbetsplatserna i Ingå är särskilt koncentrerade till Joddböle hamn- och industriområde. Arbetsplatserna inom servicen är koncentrerade till Ingå centrum.

24 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 23 Markägoförhållanden Bild 7 Spridningen av arbetsplatser i Ingåområdet. Bakgrundskarta: Logica, Lantmäteriverket Kommunägd mark finns företrädesvis i omgivningen runt Ingå centrum. Utöver privata markägare äger också bl.a. kommunerna i huvudstadsregionen och Föreningen Nylands fritidsområden rekreationsområden inom kommunens område.

25 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå Naturmiljö Allmän beskrivning av planområdet För det område som omfattas av generalplaneringen utarbetades en naturutredning Utredningen reviderades Naturutredningen gjordes av Anu Luoto, Susanna Pimenoff och Tuomas Seimola från Luontotieto Keiro Oy. Utredningen koncentrerades till att hitta de mest värdefulla naturområdena och helheterna i området samt till att beskriva dem på en allmän nivå. I valet av objekt betonades kartläggningen av helheter med en sådan noggrannhet som förutsätts av en generalplan. Mindre lantbruksmiljöobjekt kartlades i allmänhet inte. Genom en terrängkartläggning utreddes livsmiljöernas kvalitet och värden. Bland fågelbeståndet var strävan att observera betydande häckande arter på en allmän nivå. Nedan sammanställs en beskrivning av och rekommendationer för naturmiljön. Hela naturutredningen inklusive objektsbeskrivningar finns som bilaga till planbeskrivningen. Lantbruksmiljöer I landskapet i Ingå har lantbruksmiljöerna en betydande ställning. Sammanhållna och vidsträckta åkerslätter förekommer längs alla åar, och mindre åkerslätter finns på olika håll i kommunen. Mångsidiga skogsholmar skapar variation i åkerlandskapet. Numera används största delen av åkrarna aktivt för odling. I Ingå är åarna naturens pärlor. I åarna förekommer värdefulla vandringsfiskar och andra viktiga arter. Strömmande vatten utsätts för en stor näringsbelastning från lantbruket och glesbebyggelsen. Genom att öka antalet skyddszoner och genom att anlägga små våtmarker längs diken och åar kan den nuvarande näringsbelastningen till åarna minskas.

26 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 25 Bild 8 Mångsidiga lantbrukslandskap är typiska för Ingå. SP Landskapsmässigt vackra odlade ådalar med ett mångsidigt fågelbestånd och många skogsholmar finns i synnerhet längs Solbergsån, Ingå å och Ingarskila å samt i omgivningen av Västankvarn, men även på andra ställen. Skogar (moskogar, lundar och skogskärr) Skogarna i Ingå fastlandsområde används till största delen till effektivt skogsbruk. Unga gallringsskogar och ställvis även vidsträckta kalhyggen är vanliga framför allt i kommunens norra delar. Större obebyggda skogsområden finns på den norra sidan av Fagervik samt i kommunens norra del i Krämars och Solberg och i kommunens östra del i Kämpbacka och Tvära. Ingå ligger i den hemiboreala vegetationszonen, det vill säga i den så kallade ekzonen. Förekomsten av ädla lövträd och hasselbuskar och lundvegetationen vittnar om gynnsamma växtplatser. De resterande lundarna ligger ofta i närheten av odlingar samt i åarnas och sjöarnas strandzon. De största skyddade lundarna är Bonäslunden i Västankvarn samt Varsbergens ädelträdskog på den norra sidan av Marsjön. Fågelbeståndet i skogsmiljöerna i Ingå fastlandsområde är mycket mångsidigt när det gäller arterna. På området finns flera förhållandevis stora skogsområden där det förekommer hönsfåglar. Förutom gott om järpe förekommer även tjäder och orre. Dessa större skogsområden erbjuder även boplatser för rovfåglar, men enligt observationer är rovfåglarna ganska få i fastlandsområdet i Ingå. Vattendrag (sjöar, tjärnar, småvattendrag, bäckar, åar) De största insjöarna i Ingå, Bjurträsket och Marsjön samt Bjuseträsk som ligger mellan dessa, finns i den sydvästra delen av kommunen. Av de båda insjöarnas strandlinje är en avsevärd del obebyggd, vilket har underlättat bevarandet av många olika strandnaturtyper. I Fagerviksområdet finns även mindre insjöar

27 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 26 såsom Vitträsket, Svartträsket, Mortträsket, Lomträsket och Tåtelträsket. En del av dessa små insjöar i Fagervik är notblomstersjöar med klart vatten. På kommunens område strömmar två större åar: Ingå å och Ingarskila å. Av dessa strömmar Ingå å längre västerut och mynnar ut i havet i Ingå kyrkby. Ingarskila å ligger längre österut och mynnar ut i Långvassfjärden. Ingarskila å och Solbergsån förenas i Torbacka och bildar tillsammans Torbackaån. Dessa medelstora åar på lermarker strömmar till största delen i en lantbruksdominerad miljö. Åarnas vatten är grumligt av lera. En bäck i förhållandevis gott naturtillstånd som är värd att nämna finns alldeles vid kommunens norra gräns i Krämars. Båtsbäcken-Pärthyvelbäcken består av en slingrande nästan en kilometer lång fåra som påminner om naturtillstånd. Bild 9 Ingarskila å är fortfarande ett värdefullt vattendrag trots att den har rätats ut och utsätts för näringsbelastning. Bild: Keiron/SP I de sydvästra delarna av utredningsområdet i Ingå finns flera större sjöar som kan räknas nästan som ödemarkssjöar (bl.a. Bruksträsket, Marsjön, Bjuseträsk och Tåtelträsk). Insjöarna har klart vatten och i dem trivs sångsvan, fiskmås, fisktärna, drillsnäppa, storlom, storskrake och knipa. Även ett par mycket sällsynta smålommar har påträffats. Den lugna miljön erbjuder även fina häckplatser för fiskgjusar och gråhäger som är ovanliga i fastlandsområdet i Ingå. De åar som korsar fastlandsområdet i Ingå har en stor betydelse för hela det häckande fågelbeståndet i Ingå. Strandgräset, buskagen och den ställvis högvuxna skogen längs åarna erbjuder lämpliga häckningsmiljöer för både vattenfåglar och många andra arter. Myrar (tallmyrar och öppna kärr)

28 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 27 I fastlandsområdet i Ingå finns två större högmossar. Stormossen mellan Innanbäck och Ingarskila är i nästan naturligt tillstånd på samma sätt som Stormossen på den norra sidan av Ingå kyrkby. Utöver dessa finns det flera mindre öppna fattigmyrar och tallmyrar i omgivningen av Bruksträsket. På övriga ställen i fastlandsområdet finns några mindre myrar, men största delen av de myrar som finns i fastlandsområdet i Ingå har dikats ut och de har under årens lopp blivit beskogade. De två större myrarna som båda heter Stormossen används i stor utsträckning till torvproduktion. Tjärnmossen och Flytträsket som till största delen ligger på Sjundeå kommuns sida undersöktes inte. Dessa myrar är naturskyddsområden. Bild 10 Skogskärren är ofta små på samma sätt som detta grundvattenpåverkade skogskärr vid stranden av Tjärnan (objekt 4.54). AL Fågelbeståndet på öppna myrar är mycket representativt på Stormossen i Innanbäck. Bland de häckande arterna förekommer bland annat storspov, rödbena, skogssnäppa, enkelbeckasin samt tofsvipa som förekommer fåtaligt på myrar. Bland de häckande arterna förekommer även den i Nyland sällsynta grönbenan samt orre, tjäder och trana. Andra mindre myrar i fastlandsområdet i Ingå har en viss betydelse som häckningsmiljö för trana och orre. Beaktande av naturvärden på generalplanekartan De kända naturvärdena i planeringsområdet har sammanställts utgående från regionala och riksomfattande databaser och placerats på kartan. I den zonanalys som gjordes i planens beredningsskede fästes uppmärksamhet vid faktorer som är viktiga med tanke på naturmiljön, såsom naturskyddsområden (Natura 2000, skyddsområden, skyddsobjekt) samt andra faktorer (t.ex. vattendrag, sammanhållna skogsområden, klippområden, myrar, ekologiska förbindelser). Skogsbruksområden kan klassificeras och vidsträckta och enhetliga skogsområden och ekologiska förbindelser mellan dessa kan identifieras. Slutresultatet är en presentation av områdets ekologiska nätverk som betjänar granskningen på generalplanenivå.

29 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 28 Rekommendationer som berör naturmiljön Till exempel har vidsträckta (över 200 ha) och sammanhållna skogsområden samt över 70 hektar stora myrar eller över 25 hektar stora klippområden fungerat som faktorer som begränsar glesbebyggelse. Grundvattenområdena kan även begränsa nybyggnation i olika områden. I naturutredningen presenteras följande rekommendationer för beaktande av naturvärden. En del rekommendationer kan tillämpas i planläggningen och andra i tillståndsförfarandet, men mycket miljöpåverkan uppstår genom vardaglig verksamhet som markägarna i området kan påverka genom sina egna val. Ett särskilt ansvar för naturvärdena tillfaller de markägare som har möjlighet att sköta kulturmarker, utöva skogsbruk och använda skogen på andra sätt. Invånare kan genom sina egna aktiviteter sköta vattendrag och sin näromgivning. Genom att röra sig på ett sätt som beaktar naturen kan man till exempel trygga häckningsron för djur och fåglar. Nedan framförs olika rekommendationer för hur man kan värna om naturvärden: Vi rekommenderar att större värdehelheter bevaras sammanhållna i stället för att små objekt skyddas separat från varandra. Större områden kan upprätthålla artbeståndet och i fråga om vissa arter även ett lokalt artbestånd. Vi rekommenderar att värdefulla naturobjekt bevaras oförändrade eller att de upprätthålls genom traditionell vård. Med värdefulla objekt avses avgränsade objekt eller objekt med en värdeklass på minst 3 och 4, dvs. lokalt väldigt värdefulla och landskapsmässigt värdefulla objekt. Vi rekommenderar att man upprättar en skyddszon kring små objekt så att eventuella randeffekter inte sträcker sig till objektet i fråga. En del av objekten kan omfattas av frivilligt skydd genom finansiering från skyddsprogrammet METSO. Vi rekommenderar att skogarna skyddas genom dessa metoder. Vi rekommenderar att ekologiska förbindelser bevaras i sydnordlig riktning (landskapsmässiga förbindelser), men även mellan värdehelheter och objekt som ska skyddas (lokala förbindelser). Förbindelserna tryggar djurens möjligheter att röra sig i sitt revir samtidigt som de hjälper till att bevara livskraftiga populationer. Med tanke på rekreationen finns det också skäl att bevara stränder till insjöar och tjärnar för allmänt bruk. I Ingå finns förhållandevis få insjöar, vilket innebär att strandbyggnation försämrar kommuninvånarnas möjligheter att använda strandområden för rekreation. På sjöplatån i den sydvästra delen av planområdet rekommenderar vi att den ödemarksliknande naturen bevaras genom att man inför begränsningar för motordrivna vattenfordon. För vidsträckta myrhelheter i naturtillstånd, till exempel för båda Stormossarna rekommenderar vi att man i planeringen även beaktar

30 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 29 mossarnas avrinningsområden. Förändringar som sker i avrinningsområdena påverkar även myrens vattenhushållning. För att förbättra ånaturens tillstånd rekommenderar vi att det skapas våtmarker med många effekter och skyddszoner för åkrar på lämpliga platser. Våtmarker binder sediment och näringsämnen, vilket minskar muddringsbehovet vid åmynningen. Vi rekommenderar att man helt och hållet undviker rensningar eller uträtningar av åar eller bäckar. I fråga om källbäckarna rekommenderar vi att man bevarar träd i områdena längs bäckarna och låter bli att dika ut områdena. Lantbrukslandskapet i Ingå är på många ställen detaljerat och mångsidigt. Vi rekommenderar att kulturmarker bevaras och att de vårdas med traditionella metoder. Detta gynnar även utrotningshotade arter som är bundna till kulturmarker. Vackra kulturmarker är en attraktionsfaktor för turismen på den levande landsbygden.

31 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå Landskap Landskapsstruktur Landskapets grundstomme bildas av tre ådalar (Bruksträskets och Marsjöns vattendrag, Ingå ås vattendrag och Ingarskila ås vattendrag) samt av de bergiga ryggarna mellan dem. Brytningslinjerna går huvudsakligen i nordvästlig sydostlig riktning vilket även syns i åarnas läge i förhållande till terrängformationerna. Knutpunkterna för landskapsbilden ligger i huvudsak kring de byggda miljöerna. Till dem hör Ingå centrum, Fagerviks bruksområde, Joddböle industriområde med sitt kolkraftverk, vindkraftverket i skärgården som syns långt inne på fastlandet samt Salpausselkäområdet med sitt ålandskap i kommunens nordvästra del. Visuellt viktiga element i närmiljön är vanligen enskilda träd eller byggnader. Allmänna landmärken i fjärrlandskapet är master, skorstenar och andra höga konstruktioner samt kyrkorna i närheten av tätorterna. Landskapsbild Bild 11 Ingå som en del av landskapsstrukturen i västra Nyland. På kartan syns åkerdalarna med ljus färg och skogbevuxna klippryggar med mörk färg. Utdrag ur landskapsutredningen för Nyland (Nylands miljöcentral 2007). Ingå är en mosaik av sjöar, bergsryggar och åkrar där landskapsbilden domineras av odlade fält med små skogsöar, åar och sjöar omgivna av buskvegetation. De stora åkerfälten är viktiga öppna områden som öppnar vyer där man ställvis ser mycket långt. Landskapet hålls öppet också genom bete och slåtter. Skogarna som omger odlingarna domineras av lövträd, högre upp

32 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 31 av barrträd och uppe på höjderna av tallhällskog. Nuförtiden är skogarna företrädesvis ekonomiskogar där kalhyggen, fröträdsområden, gallrade skogar och unga plantor har förändrat landskapsbilden. Kulturlandskap och värdefulla landskapsområden Huvudnäringarna i Ingå är jordbruk, boskapsskötsel och fiske vars långa traditioner har lämnat sina spår i landskapet fram till denna dag. (Grönholm, Piironen & Tarjanne, 2010.) Till dagens kulturlandskap hör talrika by-, odlingsoch traditionslandskap samt fornlämningar som påminner oss om kommunens långa kulturhistoria. Nuvarande RKY-områden (kulturområden av riksintresse) är Degerby bycentrum, Fagerviks bruksområde, Ingå kyrka och prästgård, Täkter by och Österkullabäckens by- och odlingslandskap, vilka är bybilds- och landskapsmässigt intressanta och harmoniska miljöer. Enligt Härö (1993) hör också Vassböle och Solberg i norra delen av Ingå till de bästa av byhelheter. Den nybyggnation som skett under den senaste tiden har förändrat bymiljöerna särskilt i Ingå centrum och Degerby. Odlingsmarkerna med de vindlande åarna (räknat från väster Ingå å, Ingarskila å och Degerby å) utgör en stor del av det som nu uppfattas som det mest värdefulla av kulturlandskapen i Ingå. Den medeltida (1300-talet) Stora strandvägen eller Kungsvägen som genomskär kommunen är landskapsmässigt sett en betydelsefull trafikled som har en avsevärd betydelse för bevarandet av kulturlandskapets identitet. Också kusten och vattendragen har kulturhistoriska och landskapliga värden. I inventeringen av kulturlandskapen i Ingå (Sarlos 2012) beskrivs följande landskapsmässigt värdefulla områden: Degerby-Pickalaåns-Palojoki kulturlandskap i Ingå Finnböle by Gumböle och Dams kulturlandskap Miljön kring Hälldals torp Ingå centrums (kyrkbyns), Ingå ås och Ingåvikens kulturlandskap Johannesbergs kulturlandskap Kuruddens villa Långvik-Marsjö gruvor Linkulla odlingslandskap Marieberg gård Mossaböle kulturlandskap Österkullabackens odlingslandskap Solberga by och kulturlandskap Pålsböle kulturlandskap Rankila by och odlingslandskap Snappertuna-Fagerviks kulturlandskap i Ingå Storolars gård Ströms gård Täkter by och bybebyggelsen längs Ingarskila å Vassböle by och kulturlandskap Västankvarn lantmannaskola med omgivningar Västerby strandäng Westerby och Lågnäs odlingslandskap Ålö sunds landskap Bredslätts odlingslandskap Degerö odlingslandskap och havsvik

33 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 32 Kopparnäs Kärrby odlingslandskap Beaktande av landskapet på generalplanekartan Vid zonanalysen som användes i planens beredningsskede fästes uppmärksamhet vid landskapets topografi (lutning, sluttningarnas riktning) och landskapsbilden (åkrarnas enhetlighet, visuell exponering). Om marken exempelvis har en lutning på över 10 % eller om det handlar om en norrsluttning rekommenderas inte nybyggnation på området. Å andra sidan utgör små åkrar (under 9,5 ha) och områden som inte har stor visuell betydelse platser som rekommenderas för byggnation. Landskapsmässigt känsliga (visuellt exponerade) områden identifierades med en synlighetsanalys genom vilken den landskapsmässiga exponeringen av öppna landskapsrum har mätts från observationspunkter vid de nuvarande trafiklederna och i bebyggelsestrukturen. Slutresultatet var en granskning av den landskapsmässiga användningsgraden av olika landskapsrum eller med andra ord för en hur stor användargrupp ett visst landskapsrum är lämpat. Utgående från detta kunde landskapsområden klassificeras med tanke på mängden och arten av byggande. Landskapsmässigt värdefulla områden begränsar också nybyggnationen på olika områden (MA-områden).

34 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå Byggd miljö, byggnadskultur och fornlämningar Placering av bosättning och traditionellt byggande Fornlämningar De äldsta tecknen på historisk bosättning har daterats till ca år bakåt. Under bronsåldern skaffade människorna sitt uppehälle genom jordbruk och boskapsskötsel. Under stenåldern låg havsytan på en ca meter och under bronsåldern på en över 10 meter högre nivå än i dag. En stor del av de förhistoriska fynd som har gjorts på fastlandet härstammar från den dåtida skärgården eller närheten av den dåtida strandlinjen. De tidigaste permanenta bosättarna kom från Sverige till Ingå i början av talet, under den tid då den kyrkliga sockenindelningen inleddes i Nyland. (Riionheimo 2011) De nya invånarna byggde upp små bysamfund i kusttrakten. I de medeltida byarna stod husen nära varandra, gårdarna inhägnades för att skydda husdjuren mot rovdjur och de omgivande åkrarna delades mellan hushållen i smala tegar för att alla i jämlikhetens namn skulle ha lika god odlingsmark. En stor del av de nuvarande byarna och byggplatserna ligger fortfarande på samma platser som på 1560-talet. Byarna skingrades på talet då tegindelningen övergavs och man inledde storskiften. Som församling är Ingå en av de äldsta i Nyland det tidigaste omnämnandet som har bevarats är redan från år 1369 (beskrivning 2007). Sankt Nikolaus kyrka i Ingå (1540) är en av vårt lands äldsta kyrkor och fortfarande ett viktigt landmärke och byggnadsobjekt i Ingå. Den medeltida Stora strandvägen eller Kungsvägen (1300-talet) som genomskär kommunen är landskapsmässigt sett en viktig trafikled som har en stor betydelse för bevarandet av kulturlandskapets identitet. Längs vägen finns stora lantegendomarnas ekonomigårdsplaner, gamla kyrkor med sina gravgårdar och brukssamhällen som Fagerviks herrgård med omgivningar (Jokela, 1996). Fagervik är också på riksnivå betraktat en mycket välbevarad gammal bruksmiljö från 1600-talet liksom också dess samhälle och kulturmark. Antalet fasta fornlämningar från förhistorisk tid som har hittats i Ingå är 92, av vilka en stor del är boplatser (20 st), gravplatser (32 st) och stenkonstruktioner (36 st). (Museiverket 2011). Fornlämningarna har anvisats i planförslaget utgående från det nationella fornlämningsregistret. Efter undervattensinventeringen som utförts i den inre skärgården känner man till nästan 20 undervattensfornlämningar i Ingå. Största delen av dessa är vrak som har sjunkit över hundra år sedan. I samband med den noggrannare planeringen finns det behov av att låta uppgöra en noggrannare undervattensinventering för Fagerviken, som ingår i konsekvensområdet för brukets historiska hamn.

35 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 34 Beaktande av byggd kulturmiljö och fornlämningar på generalplanekartan 4.5 Service Offentlig service Handelns servicenät De byggnadshistoriska objekten och fornlämningarna har anvisats med objektbeteckningar på generalplanekartan. De betecknade objekten är försedda med en indexnumrering som hänvisar till objektförteckningen som finns som bilaga till planbeskrivningen. De byggnadshistoriska objekten grundar sig på den byggnadsinventering som utfördes av arkitektbyrå Stadionark sommaren I Ingå finns tre daghem och fyra lågstadieskolor av vilka en är finskspråkig. Högstadiet (åk 7-9) går Ingåeleverna numera i Virkby (tidigare i Karis). Gymnasier finns i de närliggande kommunerna Karis, Lojo och Kyrkslätt. I centrum finns en hälsocentral och ett bibliotek, och lite utanför centrum Ingå FBK som hör till Västra Nylands räddningsverk. Ingå Sjuktransport Ab erbjuder ambulanstjänster. En avdelning av Ingå FBK finns också i Barösund. Avdelningen sköter främst brådskande förstahjälpuppgifter i skärgården. Biblioteket har en filial i Degerby. I Ingå centrum finns några butiker och en bank. År 2007 färdigställdes det nya köpcentret Strand i Ingå centrum i den omedelbara närheten av båthamnen. I Degerby finns en liten butik. I Barösund finns en butik och en restaurang.

36 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 35 Beaktande av servicen på generalplanekartan Det nuvarande servicenätet i kommunen samt tillgängligheten till servicen med olika färdsätt analyserades med hjälp av geodatamaterialet. Utgående från analysen avgränsades zoner för tillgänglighet och förmånlighet vilka beskriver en samhällsstruktur som är gynnsam med tanke på servicenätet. Exempelvis områden, från vilka det tar över 30 minuter att nå servicen med kollektivtrafik eller områden som ligger på över 1,5 kilometers cykelavstånd, definieras som områden där nybyggnation inte rekommenderas. Däremot definieras områden som lätt kan nås till fots eller med cykel (avståndet under 400 m) som områden där nybyggnation rekommenderas. Servicen finns i generalplanens centrumområde eller de områden som är avsedda att detaljplaneras och de har inte anvisats separat med egen objekteller områdesbeteckning i generalplanen. De områden som är lättillgängliga med tanke på servicen har ytterligare beaktats som en riktgivande faktor i styrningen av glesbyggandet.

37 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå Samhällsteknik Vattenförsörjning Ingå Vattens verksamhetsområde täcker tätortsområdet i centrum. Vattenledningsnätets totala längd är ca 32 kilometer. Till vattenledningsnätet hör ett vattentorn som har en kapacitet på ca 400 m3. Vattentornet står i nordöstra delen av verksamhetsområdet. Ingå Vattens nätverk har kopplats ihop med Fortum AB:s nätverk. Ingå Vatten tar sitt vatten från Brännbollstads grundvattentäkt som ligger på Storgårds grundvattenområde 2 km nordväst om centrum. Enligt vattendomstolens tillstånd kan i medeltal 400 m3/d pumpas från vattentäkten. Den vattenvolym som pumpades år 2010 var ca 300 m3/d. Vattenbehandlingsmetoderna är luftning med tryck och klarning. Degerby vattenandelslag tar sitt vatten från en vattentäkt som ligger på Degerby grundvattenområde, söder om stamväg 51. I Ingå fungerar fyra vattenverk: Vattentjänstverket Ingå Vatten, Degerby vattenandelslag, Täkter vattenandelslag och Barösunds vattenandelslag. Ytterligare har Fortum Ab en egen vattentäkt och ett eget avloppsreningsverk. Till Degerby vattenandelslags vattendistribution är cirka 55 hushåll anslutna eller cirka 150 invånare samt Degerby skola och daghem. Till Täkter vattenandelslags vattendistribution är 17 fastigheter eller ca 35 invånare anslutna och till Barösunds vattenandelslags vattendistribution hör 7 fastigheter. Avloppsvattenhanteringen sköts av fastigheterna själva med hjälp av sedimenteringsbrunnar, slutna tankar eller småreningsverk. I Degerby har man dessutom för några fastigheter byggt avlopp som leder till en sluten tank. I Barösund har man också byggt ett avlopp och ett eget litet reningsverk. Totalt invånare eller cirka 46 % av invånarna i Ingå är anslutna till Vattentjänstverket Ingå Vatten, Degerby vattenandelslag, Täkter vattenandelslag eller Barösunds vattenandelslag. I glesbygden sköter hushållen själva sin vattenförsörjning fastighetsvis. Västankvarn skola som ligger utanför vattenledningsnätet tar sitt vatten ur egen brunn. Avloppsvattnet från skolor som ligger utanför avloppsnätet leds till en sluten tank eller behandlas i eget reningsverk. Affärsverket Ingå vatten Enhet 2010 Invånarantalet i Ingå inv Anslutna till vattenverket inv Procent anslutna till % 43 vattenverket Kalkylerad vattenmängd m³/d 298 Specificerad l/ inv./d 125 vattenkonsumtion Anslutna till avloppsnätet as 2270 Procent anslutna till % 41 avloppsnätet Behandlad m³/d 387 avloppsvattenvolym Fakturerad avloppsvattenvolym m³/d 283

38 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 37 Avfallshantering Områden med risk för havsöversvämning Fakturerat slam från m³/d 29 avskiljningsbrunnar Läckvatten m³/d 75 Procent läckvatten % 19,4 Specifierad l/ inv./d 170 avloppsvattenvolym (inkl. överrinningsvatten) Nyckeltal för Ingå Vatten i nuläget (Ramboll 2011) Ingå Vattens avloppsnät täcker samma områden som vattenverkets vattenledningsnät. Avloppsledningsnätets överrinningsprocent var cirka 19 % år Avloppsvattnet från centrum behandlas i Joddböle reningsverk. Ett avlopp från reningsverket har dragits till gränsen för Fortums kraftverksområde, vilket gör det möjligt att leda samhällsavloppsvatten från Fortum till Joddböle för behandling. Avloppsvattnet från Barösunds vattenandelslag hanteras i eget småreningsverk som färdigställdes år Cirka 54 % (2 900 invånare) av Ingås befolkning står utanför vattenledningsnätet och cirka 58 % (3 150 invånare) utanför avloppsnätet. Dessas vattenanskaffning ordnas från fastigheternas egna brunnar och avloppshanteringen fastighetsspecifikt eller gemensamt för flera fastigheter. På Ingå kommuns område fungerar Rosk'n Roll Oy Ab, ett kommunägt avfallsbolag som sköter återvinningstjänster och insamling av hushållens avfall, tar emot farligt avfall och handhar avfallsrådgivningen i Västra Nyland. Bolaget svarar för konkurrensutsättningen av tömningen av blandavfallskärl, sopbilarnas rutter och avfallstransporter samt för faktureringen av ekoavgifter. Västra Nylands avfallsnämnd är en gemensam nämnd för nio kommuner vars ansvar är att sköta myndighetsuppgifter i anslutning till avfallshanteringen inom medlemskommunernas område. Som kontaktperson och tjänsteman för Västra Nylands avfallsnämnd fungerar avfallsombudet. Östersjöns vattenstånd påverkas tydligast av vindstyrkan, lufttrycket, strömningen genom de danska sunden samt av isläget. Åska och starka vindar kan medföra överraskande snabba fluktuationer i vattenståndet. Under åskväder som vi har haft under den senaste tiden har Meteorologiska institutet observerat exceptionellt snabba fluktuationer i vattenståndet och starka strömmar längs Finlands kust. Lågtryck som rör sig snabbt orsakar fluktuationer i havsvattenståndet, vilka lokalt kan vara både snabba och kraftiga. Växlingarna i vattenståndet kan vara betydligt kraftigare i grunda vikar än på observationsstationen. Enligt observationerna stiger eller sjunker havsvattenytan som högst över en halv meter under en timme. De snabbaste fluktuationerna i havsvattenståndet kan inte observeras med hjälp av mareografen, då denna har konstruerats så att den filtrerar bort de snabbaste variationerna som exempelvis vågsvall. Vid Finlands kust varierar havsvattenståndet mellan cirka -130 cm och +200 cm. (Östersjöportalen 2010).

39 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 38 Havsvattenståndet mäts vid Finlands kust på Meteorologiska institutets sammanlagt 13 mareografstationer. Tre av dem finns i området från Nyland in i Finska vikens vikbotten. På Helsingforsstationen har observationer gjorts sedan år 1904, på Hangöstationen sedan år 1887 och på stationen i Fredrikshamn sedan år OBS.STATION DATUM FÖR OBS. HÖGSTA OBS. (MWTEOR) HÖGSTA OBS (N60) HANGÖ ,32 M +1,24 M HELSINGFORS ,51 M +1,45 M FREDRIKSHAMN ,97 M +1,95 M Observationer av det högsta havsvattenståndet vid Nylands kust (Östersjöportalen 2010) OBS.STATION HW MHW MW MNW NW HANGÖ N60 1,24 N60 0,66 N60-0,08 N60-0,57 N60-0,86 HELSINGFORS N60 1,45 N60 0,83 N60-0,06 N60-0,69 N60-0,98 FREDRIKSHAMN N60 1,95 N60 1,13 N60-0,02 N60-0,80 N60-1,12 Extrem- och medelvärden för havsvattenståndet (Havsforskningsinstitutet ) Det högvattenstånd (MHW) som uppstår i medeltal en gång per år var under observationsperioden 0,89 m (N60+0,83 m) i Helsingfors och 0,74 m (N60+0,66 m) i Hangö. Beaktande av samhällsteknik på generalplanekartan Kommunaltekniska nätverk (vatten- och energiförsörjning) och planer (bl.a. en översiktsplan för vattenförsörjningen) sammanställdes i en geodatabas. Dessutom utarbetades zoner och utifrån dem fastställdes byggnadsområdenas läge med tanke på investerings- och underhållsbehovet för kommunaltekniken. Områdena för samhällsteknisk försörjning har anvisats i planen som ETområden. Till dessa hör bl.a. anvisning av reserveringar för master för datatrafik.

40 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå Trafik och resande Stommen i trafiknätet i Ingå utgörs av stamväg 51 och riksväg 25. Stamväg 51 går igenom Ingå i öst-västlig riktning och längs den går kontakterna i riktningarna Helsingfors och Karis. Stamväg 51 betjänar både områdets interna trafik och mera långväga trafik. Riksväg 25 tangerar Ingå i nordväst. Båda huvudvägarna är tvåfiliga och korsningarna i huvudsak plankorsningar. Det finns två planskilda korsningar: i korsningen mellan stamväg 51 och regionväg 186 väster om Ingå centrum samt mellan riksväg 25 och regionväg 186 intill Svartå. En utvecklingsutredning som gällde riksväg 25 färdigställdes år Enligt den anvisas riksvägen inom Ingås område som en tvåfilig väg med omkörningsfiler. Regionvägarna i Ingå är två till antalet och de betjänar både den interna och den regionala trafiken. Trafiken i riktning mot Virkby och Lojo går längs regionväg 112 (Virkbyvägen) och längs regionväg 186 (Södra Salovägen/Hamnvägen) i riktning mot Svartå och Salo i nordväst och Ingå hamn i söder. De övriga landsvägarna i området är förbindelsevägar. De viktigaste av dem är förbindelseväg 1050 från centrum i riktning mot Raseborg (Fagerviksvägen), 1104 från Fagervik till Barösund (Barösundsvägen) och 1121 (Oljehamnsvägen). Det finns även lägre klassade förbindelsevägar i Ingåområdet, vilka förenar byarna och går mellan stam-, region- och förbindelsevägarna. Dessa vägar betjänar lokaltrafiken. Trafikvolymerna i Ingå kommun. Bakgrundskarta: SYKE, Lantmäteriverket Trafikvolymerna är störst på riksväg 25 och stamväg 51. Den genomsnittliga dygnstrafiken på riksväg 25 varierar inom Ingås område mellan och fordon per dygn. Den genomsnittliga tunga fordonstrafiken på riksväg 25 är cirka 700 fordon i dygnet. Den genomsnittliga dygnstrafiken på stamväg 51 i Ingå ligger mellan och fordon per dygn och den tunga trafiken varierar mellan fordon per dygn. Trafikvolymerna är mindre på

41 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 40 regionvägarna. Den genomsnittliga dygnstrafiken på regionväg 112 är fordon per dygn och motsvarande tal för regionväg 186 är fordon per dygn. Den genomsnittliga tunga trafiken på stamväg 112 ligger mellan 60 och 120 fordon per dygn och på regionväg 186 mellan 100 och 170 fordon per dygn. Gång- och cykeltrafik Huvudtrafiknätet i Ingå kommun. Bakgrundskarta: SYKE, Lantmäteriverket Antalet lättrafikleder är litet och de är koncentrerade till Ingå centrumområde. Lättrafiklederna följer huvudväg- och gatunätet i centrum. En lättrafikled utanför centrum finns endast vid förbindelseväg (Degerbyvägen) i Degerby. Det finns ingen lättrafikled som förbinder byarna och inte heller någon lättrafikled till Ingå station. Målet är att i tätorterna och deras utvidgningsområden (områden avsedda att detaljplaneras) åstadkomma en sådan miljö som gör det möjligt att förverkliga en bilfri livsstil. Centrala förutsättningar för detta är

42 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 41 Kollektivtrafik - trygga och miljömässigt högklassiga lättrafikförbindelser till offentlig och privat service och till busshållplatserna och järnvägsstationen - rimliga avstånd inom området med tanke på gång- och cykeltrafiken - fungerande och trygga cykelleder mellan tätorterna. I planeringen på generalplanenivå kan dessa faktorer möjliggöras genom placeringen av tätorterna, deras storlek och inbördes avstånd. Den egentliga kvalitativa planeringen av livsmiljöerna och rutterna görs i ett senare skede, i samband med den mera detaljerade planeringen. När det gäller byområden som blir utanför detaljplaneringen finns en fara för att man inte inser konsekvenserna för hela byområdets utveckling när enskilda byggprojekt planeras. Det vore därför att rekommendera att man antingen skulle utarbeta en delgeneralplan för byområden som blir utanför detaljplaneringen eller åtminstone ett schema över den ungefärliga markanvändningen för förbindelser och byggande. Kustbanan Helsingfors Åbo går igenom Ingå och banan är enkelspårig inom Ingå område. Kustbanan är elektrifierad och den högsta tillåtna hastigheten i Ingå är 180 km/h. År 2011 utnyttjades banavsnittet Helsingfors Karis av 1,5 miljoner fjärrtrafiksresenärer. Antalet personer som anländer till Ingå station med närtåget har de senaste åren varit cirka 60 i dygnet. Ingås område tangeras i nordväst av förbindelsebanan Hyvinge Hangö för vilken Trafikverket håller på att utarbeta en elektrifieringsplan. Banans största tillåtna axeltryck i Ingå är 25 ton. Godstransporterna var cirka 1,2 miljoner ton i Ingå år Det finns ingen persontrafik på banan. I landskapsplanen för Nyland har ytterligare anvisats en riktgivande linje för ett stickspår från Ingå hamn till kustbanan. Den nuvarande servicenivån och den eftersträvade nivån för åren har fastslagits i en publikation utgiven av NTM-centralen i Nyland år 2011 i vilken kollektivtrafikens servicenivå i Västnyland definieras. Från Ingåområdet går busstrafik till Helsingfors och Karis och dessutom i riktning Lojo. Andelen kollektivtrafik av resorna till arbete eller studier är minst i Ingå i hela Västra Nyland, cirka 8 %. Ingå nerladen järnvägsstation ligger cirka sex kilometer nordväst om kommuncentrum. De närmaste järnvägshållplatserna i bruk finns tills vidare i Karis och Kyrkslätt. Busstrafiken i Ingå baseras på ordinarie och snabbturer som går mellan Helsingfors och Karis längs stamväg 51. Snabbturerna stannar i Ingå bara i centrum och vid Degerbykorsningen. De ordinarie turerna stannar oftare och betjänar både tätorterna och byarna bättre. Några ordinarie turer går också i riktning mot Virkby och Lojo. Busstrafiken till huvudstadsregionen och Karis ligger för närvarande på basservicenivå. Förbindelserna i riktning Lojo och Virkby ligger på basservicenivå och de betjänar i synnerhet skolelever. Målet är att busstrafiken på de ovan nämnda rutterna ska ligga på basservicenivå. Servicenivån för förbindelserna mellan centrum och byarna varierar. Förbindelserna från Degerbykorsningen och Täkter till centrum ligger på basservicenivå, men från stationstrakten och Barösund ligger de endast på miniminivå. Den eftersträvade servicenivån för de interna bussförbindelserna i Ingå är medelnivå från Degerby till centrum, basservicenivå från Ingå station och Täkter och miniminivå från Barösund.

43 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 42 Den nuvarande servicenivån inom kollektivtrafiken. Bakgrundskarta: SYKE, Lantmäteriverket Den eftersträvade servicenivån inom kollektivtrafiken Bakgrundskarta: SYKE, Lantmäteriverket 2012.

44 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 43 Vattentrafik Zoner för tillgänglighet till kollektivtrafiken i olika områden i kommunen. En 13,0 meter djup havsfarled klassificerad som huvudfarled för handelssjöfarten leder in till Ingå. Ingå havsområde tangeras av den 10,0 meter djupa Kantviksfarleden som också är en huvudfarled för handelssjöfarten. Till de övriga havsfarlederna i Ingåområdet hör den 5,0 5,5 meter djupa farleden som går i öst-västlig riktning. Den totala godstrafiken i Ingå hamn var år 2011 cirka 1,8 miljoner ton varav utlandsgodstrafiken var cirka 1,7 miljoner ton. Av godstrafiken utgjordes cirka 1,3 miljoner ton av import. De viktigaste varugrupperna inom importen år 2011 var stenkol samt råmineraler och cement. De viktigaste exportvarorna var råmineraler och cement. Beaktande av trafik och resande på generalplanekartan Synen på trafik och resande har varit närvarande under hela planläggningsprocessen. Uppgifter om de olika områdenas tillgänglighet baserad på olika färdsätt producerades för utarbetandet av generalplanen eller med andra ord bedömdes servicenivån för olika färdsätt i olika områden för att kunna anvisa de mest rekommenderbara tillväxtområdena med tanke på trafik och resande. Behovet att utveckla trafiknätet och -förbindelserna och samtidigt ekonomiskt förnuftiga utvecklingsmöjligheter granskades i samband med planeringen av generalplanen. Trafikutredningarna som hör samman med planläggningen ansluter sig också till placeringen av servicen och miljökonsekvensbedömningen.

45 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 44 I planförslaget anvisas friluftsleder som har anvisats i landskapsplanen med en noggrannhet som förutsätts av en generalplan.

46 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå Zonanalys Vid beredningen av planutkastet analyserades samhällsstrukturen i Ingå genom geodatamaterial. Samtidigt söktes lämpliga områden för ny byggnation utgående från olika faktorer som exempelvis tillgång till service, landskap, naturvärden, resande samt tekniska nätverk. I arbetet utvecklades även helt nya arbetssätt som på ett mångsidigt sätt framhävde frågor i anslutning till samhällsstrukturen. Grunderna för zonanalyserna av de olika temana beskrivs mera omfattande i beskrivningens bilaga 2. Inbördes förhållanden mellan de teman som granskats underströks genom att försöka få dem att motsvara de grundläggande mål och dimensioneringsgrunder som hade uppställts i markanvändningsstrategin. Lämplighetszonerna användes även för placeringen av glesbyggnadsrätten i generalplaneutkastet och för simuleringen av konsekvenserna. I takt med att arbetet framskred upptäcktes emellertid att det var besvärligt att samordna den behandling av glesbyggnadsrätten i den gällande generalplanen i Ingå med den teoretiska zonanalysen. Detta berodde på att glesbyggnadsrätten i den gällande generalplanen starkt grundade sig på markägoförhållanden (och inte fastigheter). Av denna orsak bestämde man sig för att göra en uppdatering av dimensioneringen för hand för den nuvarande generalplanen. De teoretiska lämplighetszonerna och betoningarna av olika teman från utkastsskedet beaktas i tillämpliga delar i planförslaget. Schema över det arbetssätt som tillämpas i zonanalysen.

47 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 46 Inbördes viktning Analyser som gjorts över olika teman och utgångspunkter kan givetvis inte mätas med samma mått. Exempelvis kan inte landskapets lutning och zoner som rekommenderas med tanke på tillgängligheten till vattenförsörjningen jämföras direkt med varandra. Därför måste deras inbördes viktning hittas genom att pröva sig fram för att utforma en slutgiltig karta över hur förmånligt zonerna ligger. Teoretiskt möjliga småhusområden och byområden enligt olika scenarier. Som resultat av zonanalysen utvecklades fyra olika scenarier enligt vilka placeringen av eventuella småhusområden och byområden definierades. De ovan presenterade exemplen på dessa preliminära samhällsstrukturmodeller visar att man genom att betona olika faktorer kan komma till mycket olika resultat. En modell som starkt betonar landskaps- och miljöfaktorer splittrade byggandet så att det blev gynnsamt ur landskapsperspektivet men placerades med tanke på tillgängligheten på omöjliga platser i hela kommunen (nere till vänster). Å andra sidan koncentrerades byggandet starkt kring influensområdena för de befintliga nätverken i en modell som betonade tillgången till dem (ovan till höger).

48 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 47 I det arbetsskede som följde på zonanalysen uteslöts naturskyddsområden och andra områden som inte kan byggas helt från de potentiella byggområdena. Efter diskussioner med kommunen och utgående från gällande generalplan infördes beteckningar för arbetsplatsområden och områden för teknisk försörjning, trafiknät, kraftlinjer, grundvattenområden m.fl. vilka grundar sig på färdigt material. Kulturhistoriska objekt och delområden har betecknats utgående från material på riksnivå och kulturhistoriska inventeringar. Lämplighetszoner som använts i utarbetandet av planförslaget I samband med att zonanalysen bearbetades vidare upptäcktes att zonerna för resande, service och tekniska nätverk gav mest tilläggsvärde i granskningen på generalplanenivå. Natur- och landskapsgranskningarna lämpar sig bättre för detaljerad hantering och anpassning av byggandet eftersom de har en detaljerad karaktär. I placeringen av byggnadsmöjligheter utanför detaljplanerade områden och i fördelningen av dem mellan A- och M-1-områdena användes denna indelning av lämplighetszoner som grund i generalplaneförslaget. Då zonerna definierades kombinerades analyser av tekniska nätverk, resande och service. Dessa förklaras noggrannare i bilaga 2. Kartsammanställning av lämplighetszonerna för tekniska nätverk, resande och service som använts i utarbetandet av generalplanen.

49 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå Dimensionering Generalplanens totaldimensionering Utgångspunkten för generalplanens totaldimensionering har varit det uppskattade behovet av byggplatser i glesbygdsområdena år 2035, vilket skulle innebära 500 byggplatser under antagande att den årliga befolkningsökningen är 1,5 %, jämnt fördelad över åren kommunens invånarantal 2012 ca 6000 invånare invånarantalet 2035 (med en tillväxt på 1,5 %) ca 8500 invånare Dimensioneringsgrunder dimensionerad befolkningsökning ca 2500 invånare förmodat antal invånare per småhus 2,5 invånare det totala behovet av byggplatser 1000 st. hälften placeras inom detaljplaneområden 500 st. andel som dimensioneras i glesbygdsområden 500 st. Eftersom förverkligandet av den teoretiska byggrätten inte kan antas bli 100 % på privatägd mark har man i generalplanen reserverat en tredubbel mängd byggplatser på glesbygdsområden utanför detaljplanerade områden i förhållandet till behovet. Det är svårt att göra en pålitlig bedömning av totaldimensioneringen i den tidigare generalplanen för fastlandet då den har baserats på märkägosituationen som den var då planen utarbetades. Då ägarförhållandena och avgränsningarna av fastigheterna har ändrats har fördelningen av byggrätter inte kunnat förverkligas, som följd av vilket byggnationen i praktiken har avstannat totalt i byområdena. Dimensioneringsgrunder för torrmark Dimensioneringen för torrmark har uppgjorts som kommunens egna arbete och baseras på markägarvis byggrättsgranskning i den generalplan som ersätts. Som tvärsnittstidpunkter för dimensioneringsgranskningen har använts och Den tidigare tvärsnittstidpunkten är det datum då byggnadslagen trädde i kraft. En fastighet som har registrerats före är enligt tolkningen en s.k. stomlägenhet. De fastigheter som har utbrutits och byggts fram till mars betraktas i dimensioneringen som använda byggrätter för stomlägenheten. Kommunfullmäktige har godkänt dimensioneringsgrunderna enligt vilka byggrätten beräknas utgående från markägoenhetens totalareal. Markägoenheten består som huvudregel av alla fastigheter, som ägs av samma markägare. Den utnyttjade byggrätten beräknas från och med Tidpunkten är överlåtelsedatum för det område som berättigar till byggrätt. Fullmäktige har slagit fast hur den arealbaserade byggrätten bestäms.

50 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 49 Byggnadsrätterna för de markägoenheter som uppfyller byggnadsordningens minimikrav definieras enligt följande: areal Kalkylerad byggrätt < 3,0 ha 1 >= 3,0 ha och < 6,0 ha 2 >=6,0 ha och < 10,0 ha 3 >= 10,0 ha och < 16,0 ha 4 >= 16,0 ha och < 24,0 ha 5 >= 24,0 ha och < 32,0 ha 6 >= 32,0 ha och < 40,0 ha 7 >= 40,0 ha och < 60,0 ha 8 >= 60,0 ha och < 80,0 ha 9 >= 80,0 ha och < 100,0 ha 10 >= 100,0 ha och < 150,0 ha 11 >= 150,0 ha och < 200,0 ha 12 >= 200,0 ha och < 250,0 ha 13 >= 250,0 ha och < 300,0 ha 14 >= 300,0 ha 15 utökat med 1 byggnadsrätt per hela 100 ha som arealen överstiger 300 ha. I den gällande generalplanen har dimensioneringen av byggrätten godkänts i tabellform. På plankartan anvisades byggrätterna antingen som byggnadsområden eller så att de hänfördes till jord- och skogsbruksområden. I den nu aktuella generalplanen uppdateras dimensioneringen av bebyggelsen i enlighet med de dimensioneringsgrunder som fullmäktige preciserat. Den beräknade byggnadsrätten för bostäder och fritidsbostäder är st i enlighet med tabell 5. Därutöver finns det byggrätter t.ex. på områden för företagsverksamhet och service, så att byggplatsernas sammanlagda mängd är st. Jämförelsevis har helhetsmängden byggnadsmöjligheter i generalplanen över fastlandet som nu ersätts varit 4950 st, varav 2150 var förverkligade då planarbetet inleddes. Av det oförverkligade byggandet var ca 60 %, eller ca 1700 byggnadsmöjligheter, belägna på planens byområden, dit dimensioneringsgrunderna för den plan som ersätts inte möjliggjorde

51 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 50 byggande. Dessutom fanns det som följd av under åren uppgjorda markköp inte längre klar kunskap om till vilken fastighet eller markägare som byggnadsmöjligheterna tillhörde. Därmed fanns det i samband med förnyandet av generalplanen ett behov att fästa byggnadsmöjligheterna till specifika fastigheter för kommande behov. Tabell 5 Förverkligat byggande samt nya byggnationsmöjligheter. För strandområdena har man inte anvisat nya byggnationsmöjligheter, utan planbeteckningarna har hämtats från den nuvarande planen som denna generalplan ersätter. Förverkligat byggande Nya byggnationsmöjligheter * Sammalagt Utanför strandområdet A AM AT M RA På strandområde A AT M RA Sammanlagt *OBS. I de nya byggnationsmöjligheterna ingår även det byggnationspotential som fanns i den plan som ersätts, men som inte förverkligats. Därmed har man inte i samband med förnyandet av generalplanen anvisat nya byggnationsmöjligheter till strandområdena. För den byggrätt som utnyttjats efter början av år 1959 har dimensioneringstabellen för den plan som ersätts uppdaterats i enlighet med de ändringar som skett i markägoförhållandena. Tillämpning av dimensioneringsgrunderna De av fullmäktige godkända dimensioneringsgrunderna har tillämpats enligt följande: 1. Byggrätten som anvisats som byggplatser på plankartan i den gällande generalplanen består. Byggnadsplatserna i fråga kan dock flyttas på motiverade grunder. 2. Ändringarna i markägoförhållanden har beaktats så att byggrätten markägarvis i den gällande planen åtföljer överlåtelserna till den nya ägaren. Om markägoenheten har fördelats delas byggrätten i förhållande till arealen om inget annat överenskommits i överlåtelsen. Arealer för markägoenheter på minst 48 hektar korrigeras i enlighet med de arealgränser fullmäktige godkänt. 3. Byggrätten anvisas i planen markägarvis och fastighetsvis. Byggrätten markägarvis framförs i en tabell, där även den utnyttjade byggrätten framgår. Byggrätten fastighetsvis framförs i en separat tabell och den hänför sig på

52 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 51 plankartan till en fastighet eller en del av en sådan. På plankartan anvisas byggrätten som bostadsområden (A, AT, AM, RA) eller hänförs till jord- och skogsbruksområden (M-1). Byggrätterna är placerade på plankartan så fördelaktigt som möjligt med tanke på samhällsstrukturen. Dimensioneringsgrunder för strandområden I området för den tidigare generalplanen för fastlandsområdena kvarstår dimensioneringen för strandområdena som tidigare. Därför har planbeteckningarna som gäller strandområdena överförts från den tidigare generalplanen till denna generalplan. För jord- och skogsbruksområden som är belägna på strandområden finns ingen glesbyggnadsrätt, utan den har i samband med de tidigare generalplanerna för fastlandet och Kopparnäs överförts i samband med en granskning till samma markägares A-, RM- och RA-områden som finns på strandområden. Dimensionerade torrmarksområden (områden utanför strandområdena). Bakgrundskarta: Lantmäteriverket 2016.

53 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 52 5 BESKRIVNING AV GENERALPLANEFÖRSLAG 5.1 Planbestämmelser Byggområden Det viktigaste syftet med utarbetandet av generalplanen för fastlandsområdet är att tolka de principiella riktlinjer som framförts i markanvändningsstrategin och att fungera som en juridisk plan som anvisar områdesreserveringar med beaktande av de lokala förhållandena och de faktorer som framkommit i utredningarna. Detta har skett genom att dimensionera placeringen av bostadsbyggandet på områden som omfattas av olika planbestämmelser samt genom att anvisa rekommendationer för sådana områden som ska utvecklas genom detaljplanering. Målåret för planen är 2035, vilket tidigare även var målåret för markanvändningsstrategin. I planutkastsskedet var arbetet starkt strategiskt och planen omfattade hela kommunens område. I förslagsskedet beslutades att det egentliga planområdet avgränsas så att det omfattar kommunens fastlandsområden. Generalplanegranskningen kompletteras av uppdateringen av generalplanen för den inre skärgården som pågår samtidigt. Planeringsgreppet och bland annat planbeteckningarna har i tillämpliga delar samordnats med planen för den inre skärgården. I generalplanen används generella beteckningar för områdesreservering, vilka beskriver det huvudsakliga användningsändamålet för olika områden. De beskriver också den dimensionering som ska tillämpas utanför detaljplaneområdena. Generalplanens beteckningar och bestämmelser finns i sin helhet i beskrivningens bilaga. Nedan de beteckningar som används i planförslaget samt motiveringar till dem. Som områden för centrumfunktioner (C) och byområden (AT) anvisas centrala tätortsområden och deras utvidgningsområden. Avsikten är att den noggrannare planeringen av markanvändningen på C-områden ska ske genom detaljplanering. C-områdena avgränsas utanför dimensioneringsgranskningen för glesbyggnationen, medan AT-områden har uppmärksammats i dimensioneringsgranskningen. På AT-områden har byggnationsplatserna granskats byavis så att generalplanen kan användas som grund för att med stöd av MBL 44, utan hinder av MBL moment, bevilja byggnadstillstånd. Byaområdesvisa granskningar och placeringen av den kompletterande byggnationen har presenterats i planbeskrivningens bilaga 8. På AT-områdena är enskilda byggnadsplatser mindre än på A-områdena, vilket framhäver områdenas byliknande karaktär. Kvartersområden för fast boende (A) anvisas till centrala byområden som ska utvecklas, och de har beaktats i den totala dimensioneringen av glesbygdsområdena. På A-områdena har placeringen av byggandet undersökts specifikt för byarna så att generalplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov för bostadsbyggnader med högst två bostäder med stöd av 44 i MBL, utan hinder av i MBL. De byområdesspecifika granskningarna och placeringen av kompletterande byggande presenteras i planbeskrivningens bilaga 8.

54 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 53 Landsbygdsområden Område för lantbrukslägenheters driftcentran (AM) anvisar områden för lantgårdar. På AM-områden får byggas bostads-, produktionsbyggnader som betjänar jord- och skogsbruket, byggnader som betjänar andra näringar samt logibyggnader som betjänar lantgårdsturism. På AM-områdena har placeringen av byggandet undersökts specifikt för byarna så att generalplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov med stöd av 44 i MBL, utan hinder av i MBL. De byområdesspecifika granskningarna och placeringen av kompletterande byggande presenteras i planbeskrivningens bilaga 8. Sådana jord- och skogsbruksdominerade områden där glesbygdsliknande byggande är tillåten genom sådan prövning av planeringsbehov som beskrivs i 137 i MBL anvisas med planbeteckningen jord- och skogsbruksdominerat område (M-1). På dessa områden bör nybyggnationen styras så att den placeras i anslutning till befintlig bebyggelse, i skogsdungar och i kanten av åkerslätter samt längs befintliga vägar. Nya byggnader bör inte placeras på öppna åkrar. Dessa områden anvisas som planeringsbehovsområde i enlighet med 16 i MBL, och den teoretiska mängden av glesbyggande grundar sig på en separat dimensioneringsberäkning (se kapitel 4.9 Dimensionering samt bilaga 8). Den verkliga mängden av byggmöjligheter kan förbli mindre än den teoretiska dimensioneringen. Med beteckningarna jord- och skogsbruksdominerat område (M-2) och landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA) anvisas områden som är avsedda för utövande av jord- och skogsbruk. På ett M-2-område är det tillåtet att placera produktions- och ekonomibyggnader som betjänar jord- och skogsbruk och därtill anslutna sidonäringar. I planbestämmelsen MA fastställs att områdena ska bevaras öppna och användas för odling. Byggrätten för M-2- och MA-områdena har flyttats till markägarens andra områden och för områdena gäller en sådan bygginskränkning som avses i 43 2 momentet i MBL. Områden för företagsverksamhet och service Strandområden för fritidsbyggande Områden för företagsverksamhet (T) anvisas efter diskussioner med kommunen och enligt den tidigare generalplanen i områden som lämpar sig för utveckling av företagsverksamheten. Också för dessa områden är avsikten att den noggrannare planeringen ska ske genom detaljplanering med beaktande av målen för kommunens tomtreserv som framgår av det markpolitiska programmet. Områden för offentlig service och förvaltning (PY) har anvisats i enlighet med den generalplan som ska ersättas. Områden för fritidsbyggande i strandzonerna vid havet och insjöarna har anvisats som områden för fritidsbostäder (RA) i enlighet med den generalplan som ska ersättas. På området kan byggas fritidsbostäder samt därtill hörande byggnader. Byggnadernas slutliga lägen fastställs i samband

55 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 54 Utvidgningsområden för samhällsbyggande Natur- och rekreationsområden med bygglovsbehandlingen. Fördelningen av byggmöjligheterna för fritidsbyggandet har inte ändrats i denna generalplan. Utvidgningsområden för samhällsbyggande anvisas som reservområde för fast boende och företagsverksamhet (A-res och T-res). Med beteckningarna anvisas de områden till vilka den kommande utvidgningen och förtätningen av samhällsstrukturen riktas. Områdesavgränsningen är riktgivande och preciseras i samband med mera detaljerad planering (delgeneralplanering eller detaljplanering). Reservområdena för fast boende (A-res) anvisas för att komplettera områdena för centrumfunktioner (C) i kyrkbyn i utvidgningsriktningarna för det område som ska detaljplaneras i öst och sydväst. Reservområdena för företagsverksamhet (T-res) anvisas vid kyrkbyn längs Kustvägen (rv 51) på Ingåports utvecklingsområde. Inom Ingås område finns fem områden som upptagits i nätverket Natura 2000 och som har anvisats i generalplaneutkastet med rasterbeteckningen område som hör till nätverket Natura 2000 (nat) i enlighet med miljöförvaltningens databas Oiva. Naturskyddsområden som är grundade eller avsedda att grundas har anvisats med beteckningen naturskyddsområde (SL) i enlighet med den riksomfattande databasen Oiva. Vid zongranskningen har det anvisats en skyddszon runt dessa områden, vars byggrätt har styrts till andra delar av stomlägenheten. Förteckning över skyddsområden som bilaga 3 till planbeskrivningen. Frilufts- och rekreationsområden (VR) har anvisats enligt de nuvarande generalplanerna. Friluftsrutterna anvisas med grön bollinje. De anvisas med en sådan noggrannhet som förutsätts i en generalplan, tolkade utifrån landskapsplanen för Nyland. Den noggrannare dragningen och förverkligandet av rutterna sker utifrån närmare planering. Behoven av ekologiska korridorer har anvisats för att sammanbinda enhetliga skogs- och naturområden. Behoven av förbindelserna har utifrån granskning av kartan anvisats så att de följer växtkorridorer mellan skogsområden och i vissa fall så att de går längs med diken eller vattendrag. Den noggrannare placeringen och förverkligandet av korridorerna sker utifrån närmare planering. Som värdefulla geologiska formationer har utgående från kartmaterial anvisats stora sammanhängande bergsområden.

56 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 55 Samhällsteknisk försörjning Kulturhistoriska värden Trafik och resande Grundvattenområdena har anvisats i enlighet med den riksomfattande databasen Oiva. Områdena för skjutbanor (EA), begravningsplatser (EH) och samhällsteknisk försörjning (ET) har anvisats enligt Generalplanen för fastlandet som ska ersättas. Kraftlinjerna (440 kv och 110 kv) har anvisats i enlighet med landskapsplanen. Naturgasledningen har anvisats i enlighet med Gasums planutkast för gasledningslinjer. Linjedragningen har gjorts utgående från en granskning av terrängen och kartor samt på basen av befintligt utredningsmaterial (meddelande från Gasum ). Kulturmiljöer av riksintresse (rk/n) har anvisats i enlighet med områdesgränserna för RKY 2009 (Byggda kulturmiljöer av riksintresse). Landskapsmässigt värdefulla områden (ma/n) har anvisats utgående från rekommendationerna i den kulturhistoriska utredningen i Ingå (Sarlos 2012). Med beteckningen fast fornlämning (sm/n) anvisas fasta fornlämningar som är fredade med stöd av lagen om fornminnen (295/1963). Nummerindexet hänvisar till förteckningen som finns som bilaga 6 till planbeskrivningen. Om byggnadsprojekten eller grävarbetena berör fornlämningar bör Museiverket kontaktas i ett så tidigt skede av projektet som möjligt. Skyddade byggnadsobjekt (sr/n) har anvisats i enlighet med den byggnadshistoriska inventering som gjorts för generalplanen (Stadionark 2012). Som objekt som har skyddats med stöd av byggnadsskyddslagen (srs/n) anvisas objekt som omfattas av skyddsbeslut. Nummerindexet för de byggnadshistoriska objekten hänvisar till förteckningen som finns som bilaga till planbeskrivningen. Som hamnområde (LS) anvisas områden för hamnfunktioner som ligger på detaljplaneområdet för Ingå djuphamn. Småbåtshamnar anvisas med objektsbeteckningar utifrån landskapsplanen för Nyland. Huvudtrafiklederna har anvisats utgående från terrängdatabasen och Landskapsplanen för Nyland. Stickspåret till djuphamnen har anvisats som anslutningsbana. En konsulteringszon i enlighet med direktivet Seveso har anvisats kring funktioner i Ingå djuphamn vilka underlyder direktivet. Anvisningen följer Landskapsplanen för Nyland.

57 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 56 Tekniska planbeteckningar Områden som omfattas av detaljplanering har anvisats med snedraster. Generalplaneområdets gräns har anvisats med en röd linje med tre punkter.

58 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 57 6 PLANENS KONSEKVENSER En generalplan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar (MBL 9 ). När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, samt de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen och av de undersökta alternativen utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område för vilket planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. I samband med planläggningen ska också konsekvenserna i enlighet med 1 i markanvändnings- och byggförordningen (MBF) granskas för följande angelägenheter: människornas levnadsförhållanden och livsmiljö; jordmånen och berggrunden, vattnet, luften och klimatet; växt- och djurarterna, naturens mångfald och naturresurserna; områdes- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiken; stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Konsekvensbedömningen följer upp planen under hela den tid som planläggningsarbetet pågår. Den speglar på ett centralt sätt hur väl slutresultatet motsvarar de riksomfattande, regionala och lokala mål som ställdes upp i början av arbetet och som har ställts upp under arbetets lopp. Ett sammandrag av målen finns i kapitel 5. I det följande presenteras en preliminär bedömning av konsekvenserna av genomförandet av generalplaneutkastet. Konsekvensbedömningen uppdateras under processens lopp fram till godkännandet på det sätt som förutsätts av ändringarna i planlösningen. Då generalplanen utarbetades betonades lämplighetsanalyserna av olika bakgrundsfaktorer (resande, samhällsstruktur, service, natur, landskap och tekniska nät) enligt de mål som ställts upp för planen och enligt de lokala förhållandena. På detta sätt kunde den samhällsstruktur som planlösningen formar styras i en gynnsam riktning med tanke på dessa faktorer genom hela planprocessen. 6.1 De mest betydande förändringarna jämfört med de nuvarande generalplanerna A- och AT-områden som indikerar en tätare samhällsstruktur har utgående från analysskedet koncentrerats till områden som konstaterats vara fördelaktigast. Som sekundära utvidgningsområden för byggande som stöder dessa områden anvisas M-1-områden som omfattas av planeringsbehovsprövning. Möjligheten till glesbyggande har flyttats bort helt från de enhetliga skogsområdena på åsryggarna (M-2) och från öppna åkerområden (MA) till M-1- och A-områdena. Av denna orsak har det varit möjligt att avgränsa skogs- och åkerområden helt utanför bostadsbyggandet. Samhällsstrukturen återspeglar tidigare gjorda linjedragningar i kommunens markanvändningsstrategi vid behandlingen av olika typer av områden.

59 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå Konsekvensbedömningen och dess relation till målen för planläggningsarbetet Helhetsbedömning av planen Generalplanelösningen medför ingen betydande förnyelse i den befintliga tätortsstrukturen i kommunen. Generalplanen stöder utvecklingen av centrum och de byområden som i markanvändningsstrategin 2035 definierats som områden som bör utvecklas. Detta sker då glesbyggande som riktas mot landsbygden styrs till områden med gynnsam samhällsstruktur i enlighet med kriterierna i kommunens markanvändningsstrategi. Generalplanen förverkligar de linjedragningar för utveckling av olika typer av områden som gjorts i kommunens markanvändningsstrategi. DELOMRÅDE Människans levnadsförhållanden och livsmiljö Vatten, luft och klimat Jordmån och berggrund Natur och naturmiljö Samhällsstruktur Samhälls- och energihushållning Trafik och resande BEDÖM- NING ++ - MOTIVERING Tillgängligheten till tjänster och arbetsplatser är god Planen främjar ett mångsidigt utbud av boendemöjligheter på kommunens område för invånare i olika åldrar. Planen tryggar mångsidiga rekreationsområden med särskilda naturvärden. Placeringen av funktioner i Ingå kyrkby på delvis lågt område vid havsstranden medför att det är nödvändigt att vid den närmare planering ha beredskap för förvärrade havsöversvämningar. Funktioner som finns eller nya funktioner som placeras i grundvattenområdena ska i den närmare planeringen beaktas enligt den allmänna bestämmelsen. + Inga betydande konsekvenser Planlösningen tryggar värdefulla och känsliga naturområden samt deras mångfald med skyddsbeteckningar samt främjar bevarandet av ekologiska korridorer. Planen skapar förutsättningar för förtätning och komplettering av samhällsstrukturen. Nya betydande byggområden placeras inom kyrkbyns och huvudtrafikledernas influensområde. På glesbygdsområdet stöder de sig på befintliga byområden och byggande. Service och arbetsplatser är lättillgängliga. Planlösningen skapar förutsättningar för att utveckla kyrkbyn och övriga byar som områden för service, boende, arbetsplatser och fritid. Reserveringarna av områden för företagsverksamhet i Ingåportsområdet stöder en balanserad utveckling av tätorten i kyrkbyn. Planen stöder utvecklingen av hamnfunktionerna i djuphamnen. Planlösningen stöder sig på den befintliga samhällsstrukturen och energiförsörjningsnätverken. Planen hindrar inte utvecklingen av lokala hållbara former för energiproduktion på landsbygden. Planen omfattar inga särskilda reserveringar för främjande av förnybara energikällor. Planen möjliggör en utveckling av persontrafiken på Kustbanan i form av en regional bana. Planen möjliggör även nya hållplatser (Täkter, Solberg) ifall trafikeringen förändras genom den eventuella Lojobanan.

60 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 59 Tätortsbild och landskap Kulturarv och byggd miljö Handel och service Planen stöder utvecklingen av djuphamnens verksamhet genom att anvisa ett stickspår dit från Kustbanan samt genom beteckningen för en naturgasledning. Planen skapar ramar för utvecklingen av ett lättrafiknät och främjar gång- och cykeltrafiken i byarna och i centrum. Friluftslederna på landskapsnivå har på generalplanenivå tolkats så att de stöder det regionala nätet av rekreationsrutter. Generalplaneförslaget skapar förutsättningar för att på ett hållbart sätt främja landsbygdens kulturlandskap och skydda centrala byggnadshistoriska objekt. De landskapsmässigt känsligaste öppna åkerfälten har anvisats särskilt i planen. Inventeringen av det värdefulla arkeologiska, landskapliga och kulturhistoriska arvet har beaktats med skyddsbeteckningar. Generalplaneförslaget strävar till att skapa förutsättningar för utveckling av handelsservicen i centrum och byarna. Områdesreserveringar som splittrar handelns strukturer har inte föreslagits i generalplanen. Förhållandet till de riksomfattande målen för områdesanvändning och andra riksomfattande mål I det följande har generalplanen bedömts i relation till de väsentliga riksomfattande målen för områdesanvändning. Samtidigt fördjupas till dessa delar de ovan beskrivna allmänna konsekvenserna. MÅL BEDÖM- NING MOTIVERING En mera sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön Utnyttjande av befintliga konstruktioner och en mångsidigare verksamhetsbas för näringsverksamheten och annan verksamhet. ++ Generalplanen kompletterar och stöder den nuvarande servicestrukturen samt de trafik- och kommunaltekniska nätverken. Tillgängligheten till tjänster och arbetsplatser och en minimering av personbilstrafiken. + Generalplanen skapar förutsättningar för en förtätning av den nuvarande tätortsstrukturen i centrum och i byarna. Utvidgningsområdena för tätortsstrukturen finns i den omedelbara närheten av centrums och byarnas influensområde. Den interna trafiken inom landsbygdsområdet sker företrädesvis med personbil också när generalplanen förverkligas. En övergång till ökad användning av kollektivtrafik för arbetsresor utanför kommunen har stötts genom att betona utvecklingen av en samhällsstruktur som stöder kollektivtrafik. Förbättring av trafiksäkerheten och förutsättningarna för kollektiv-, gång- och cykeltrafik genom att reservera tillräckliga + Friluftleder på landskapsnivå har på generalplanenivå tolkats så att de stöder det regionala nätet av rekreationsleder.

61 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 60 områden för täckande gång- och cykeltrafiknät samt främja dessas kontinuitet, säkerhet och kvalitet. Främjande av verksamhetsförutsättningarna för näringslivet genom att anvisa tillräckliga etableringsmöjligheter under utnyttjande av befintlig samhällsstruktur. Styrning av sådana näringslivsfunktioner som kräver mycket persontrafik till platser med befintlig samhällsstruktur eller där det finns goda kollektivtrafikförbindelser; Utveckling av centrumområdet till ett mångsidigt område med tillgång till service, boende, arbetsplatser och fritidsmöjligheter. ++ Områdesreserveringar för industriverksamhet som medför miljöolägenheter har anvisats i anslutning till djuphamnsområdet i detaljplanen för området. Generalplaneförslaget möjliggör även ett stickspår till området. Reserveringar för arbetsplatsområden görs även på logistiskt förmånliga platser längs stamväg 51. Offentliga och kommersiella tjänster koncentreras till Ingå centrum, vilket stöder upprätthållandet av vital lokal service. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förebygga olägenheter som utgör en risk för människors hälsa samt vid att avlägsna redan befintliga risker. ++ Den koncentrerade placeringen av funktionerna för hamnen och den tunga industrin tryggar att den tunga trafik som betjänar dessa hålls på huvudlederna och att den inte äventyrar trafiksäkerheten eller omedelbart försämrar hälsosamheten i livsmiljön. Utvidgningen av samhällsstrukturen norr om stamväg 51 ökar den tvärgående trafiken över stamvägen, vilket ska beaktas i den närmare planeringen. Skapande av förutsättningar för anpassningen till klimatförändringar. ++ Som helhet klarar kommunens landsbygdsliknande samhällsstruktur väl av sådana stressfaktorer som klimatförändringen medför, såsom havsnivåhöjning, vanligare undantagstillstånd hos koncentrerade tekniska system och fenomen som försämrar samhällsron. Generalplanen skapar förutsättningar för en förtätning av den nuvarande samhällsstrukturen. Glesbyggandet koncentreras till närheten av byarna och till förmånliga zoner. Samhällsstrukturen fortsätter att vara beroende av personbilstrafik och spridd energiförsörjning varför satsningar bör göras för att förbättra kolbalansen och minska utsläppen från trafiken och energiproduktionen. Kommunens totala kolbalans förblir positiv, eller med andra ord binds mera koldioxid än vad som släpps ut i kommunens område. Svalgeffekten försämras dock i någon mån av att byggnationen breder ut sig. Främjande av att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet samt att skapa förutsättningar för en god tätortsbild; +++ Generalplanen skapar förutsättningar för att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet samt stöder bevarandet av den historiska tätortsbilden och kulturlandskapet. Man bör sörja för att grönområden bildar sammanhängande helheter; +++ I generalplanen har stora, sammanhållna grönområden beaktats liksom ekologiska korridorer mellan dem.

62 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 61 Man bör sörja för att utbudet på tomtmark är tillräckligt för bostads- och arbetsplatsbyggande; +++ Byggmöjligheter för bostäder och arbetsplatser har reserverats i generalplaneförslaget både i detaljplane- och glesbygdsområden utgående från den uppskattade tillväxten. Områden med översvämningsrisk bör beaktas och risker för översvämning förebyggas samt beredskap finnas för ökade stormar, störtregn och översvämningar i tätorter. ++ Kommunens samhällsstruktur är med undantag av låglänta strandområden inte känslig för extrema väderförhållanden. Olägenheter som orsakas av buller, vibrationer och luftföroreningar bör förebyggas och strävan finnas att minska redan uppkomna olägenheter. Nya bostadsområden eller andra bullerkänsliga funktioner ska inte placeras på ett bullerområde utan att säkra att bullerbekämpningen är tillräcklig. ++ Hamnområdena och den tunga trafik som riktas till dem ligger separat från den övriga samhällsstrukturen. Trafikbullret från stamväg 51 och landsvägarna norr om den ska beaktas i den närmare planeringen. Betingelserna för att spara energi samt för att utnyttja förnybara energikällor och fjärrvärme bör främjas. +/- Tätortsstrukturerna i centrum och i byarna erbjuder möjligheter att bygga ut och utnyttja fjärrvärmenätet. I glesbygden finns möjligheter att satsa på förnybara energikällor för den lokala energiproduktionen. Det finns inga ståndpunktstaganden i generalplaneförslaget som gäller en hållbar energiförsörjning, som t.ex. områdesreserveringar.

63 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 62 Kultur- och naturarv Bevarandet av den nationella kulturmiljön och byggnadstraditionen samt dessas lokala särprägel främjas. De av myndigheterna utförda nationella inventeringarna används som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. +++ I generalplanen beaktas värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse. Miljöer som har ett kulturhistoriskt och landskapsmässigt värde beaktas med skyddsbeteckningar. Att främja bevarandet av mångfalden på områden som är värdefulla och känsliga med tanke på både levande och icke levande natur. ++ Generalplanen tryggar värdefulla och känsliga naturområden med skyddsbeteckningar. Planen ger förutsättningar för att beakta natur- och rekreationsvärden sida vid sida med kulturvärdena. Bevarandet av ekologiska korridorer mellan skyddsområden och vid behov också mellan andra värdefulla naturområden främjas. +++ Ekologiska korridorer och sammanhängande naturområden har beaktats i generalplaneförslaget. I generalplanen ska även behovet av skydd och användning av grund- och ytvatten beaktas. Anläggningar och funktioner som medför risker för att grundvattnet förstörs eller förändras ska placeras tillräckligt långt ifrån grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen och lämpliga som vattentäkter. ++ Grundvattenområdena har beaktats i generalplaneförslaget. Fungerande kontaktnät och energiförsörjning Förutsättningarna tryggas för fortsatt användning och utveckling av befintliga järnvägar, landsvägar och sjöleder samt hamnar av riksintresse. ++ Möjligheterna att utvidga djuphamnen har tryggats i generalplanen. Banförbindelser som hamnen förutsätter har anvisats i generalplaneförslaget. Rese- och transportkedjornas funktionalitet främjas och förutsättningarna för offentlig trafik samt för utvecklingen av samarbete mellan olika trafikformer tryggas. + Stommen i kollektivtrafiken utgörs av busstrafiken. Järnvägshållplatsen i Ingå ligger avsides med tanke på de naturliga resekedjorna vilket lett till att få använder tågtrafik. Situationen kunde förbättras genom att utveckla matartrafiken. Busstrafiken betjänar dem som åker till sina arbeten från centrum och Degerby. Vid områdesplaneringen för ovannämnda kontaktoch energinät ska man beakta riskerna för extrema klimatfenomen och översvämningar, markanvändningen i omgivningen och behovet av att utveckla den samt näromgivningen - särskilt bebyggelsen, värdefulla natur- och kulturobjekt och kulturområden samt särdrag i landskapet. ++ Kommunens samhällsstruktur är med undantag av låglänta strandområden inte känslig för extrema väderförhållanden. Hamnområdet och den tunga trafiken dit är avskilda från den övriga samhällsstrukturen.

64 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 63 Specialfrågor i Helsingforsregionen Betydande byggande ska placeras inom serviceområde för kollektivtrafik, i synnerhet på områden med spårbunden trafik. Förutsättningarna för kollektivtrafikverksamheten och dess utnyttjande ska förbättras genom dimensionering av områdesanvändningen. Glesbyggande utanför den befintliga samhällsstrukturen ska förebyggas genom områdesanvändningen. ++ Reservområden för byggande placeras i naturliga riktningar från kyrkbyn. Generalplanen möjliggör på lång sikt (2035+) att två nya järnvägshållplatser öppnas, vilket medför att nya områden kommer in i järnvägstrafikens influensområde. Vid reserveringarna för detaljplaneområden och vid dimensioneringen av glesbygdsområden utgås från att minst hälften av nybyggnationen placeras på detaljplaneområden. Iakttagelser av byggnationen från de senaste åren stöder denna utveckling. Vid planeringen av områdesanvändning ska, för att tillgodose befolkningens behov av rekreation, lämpliga, tillräckligt stora och attraktiva överkommunala områden tryggas liksom kontinuiteten i de nätverk av grönområden som förenar dem. +++ I generalplaneförslaget har sammanhängande skogs- och jordbruksområden identifierats och deras bevarande vid placeringen av dimensioneringarna i glesbygden har tryggats. Ekologiska kärnområden, sammanhängande skogsområden och ekologiska korridorer som anvisats i planförslaget bildar ett logiskt nätverk. Förhållandet till landskapsplanen och andra regionala mål Som utgångspunkt för landskapsplanens markanvändningslösningar har i landskapsplaneringen gjorts en granskning av var befolkningen placerar sig. I granskningen förutsätts beredskap för en befolkningstillväxt, särskilt i Helsingforsregionen. Målet för styrningen av tillväxten är att utnyttja den nuvarande strukturen och bygga ut strukturerna med små resurser. Generalplanen för Ingå fastlandsområde tolkar Landskapsplanen i Nyland på kommunnivå. Områdesreserveringarna har delvis preciserats utifrån mera detaljerade analyser. Landområdena i generalplaneområdet ligger till största delen inom områden som i landskapsplanen har anvisats för tätortsfunktioner. Djuphamnens hamnområden har avgränsats i enlighet med landskapsplanen och objektbeteckningarna för småbåtshamnen har tagits direkt ur landskapsplanen. Förverkligandet av banförbindelsen till hamnen har tryggats i generalplanen. De öar som i landskapsplanen anvisats för rekreationsbruk och områdena som hör till nätverket Natura-2000 har betecknats i generalplanen. Områden och objekt som är viktiga för kulturmiljön eller för att värna om landskapet har beaktats i generalplanen. Områdesreserveringarna har kompletterats för generalplanen genom en noggrannare inventering. Generalplanens förhållande till huvudmålen i landskapsplanen:

65 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 64 MÅL BEDÖMNING MOTIVERING Regionstrukturen i Nyland är sammanhållen och lättillgänglig En fungerande, trygg och trivsam regionstruktur stöds genom att styra tillväxten till befintliga tätorteroch bycentra så att boendetrivseln och tillräckliga områden för rekreation bevaras. +++ Tyngdpunkten i boendet och övriga funktioner ligger i förtätning och utvidgning av den befintliga samhällsstrukturen. Boendet har riktats till områden som är de fördelaktigaste med tanke på tillgänglighet, service, tekniska nätverk och landskaps- och naturvärden. Näringsverksamheten är livlig och landskapets ställning stark både nationellt och internationellt Verksamhetsförutsättningarna för industri, handel och annan företagsverksamhetstöds med tillräckliga områdesreserveringaroch ändamålsenliga arrangemang för trafik och teknisk försörjning. ++ Förutsättningarna för att utveckla djuphamnen har beaktats i generalplanen genom områdesreserveringar och trafikförbindelser. Områden för lokal industriverksamhet har reserverats längs stamväg 51 på en plats som är fördelaktig med tanke på invånarna och trafikförbindelserna. Trafiknätet är smidigt och den samhällstekniska försörjningen fungerar effektivt Förutsättningarna för att utveckla flyg- och sjötrafiken förbättras. Trafiklösningar som krävs för en fungerande samhällsstruktur tryggas och beredskap skapas för att utgående ifrån planeringen av trafiksystem bygga ut nödvändiga riksomfattande trafikleder och spårbunden trafik. ++ Utvecklingsmöjligheterna för trafiken på havet har tryggats i generalplanen samt en reservering har gjorts för att förverkliga ett stickspår från Kustbanan till djuphamnen. En trygg, hälsosam och trivsam miljö är en resurs för landskapet Ett nätverk av rekreationsleder och grönkorridorer i landskapet tryggasdärockså en mångsidig användning som baserar sig på allemansrätten i mark- och skogsområden har en stor betydelse. Särskilt på stränderna bevaras sammanhängande, obyggda fritidsområden. Skyddet av vatten- och strandnatur främjas. ++ Sammanhängande skogs-, bergs- och kärrområden, landskapsområden och värdefulla naturområden har beaktats i generalplanen vid placeringen av boende.

66 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 65 Förhållandet till de mål som ställts upp i markanvändningsstrategin 2035 Målen för markanvändningsstrategin för Ingå kommun presenteras i kapitel 3.3. MÅL BEDÖMNING MOTIVERING Mål som ställts upp i markanvändningsstrategin 2035 Samhällsstruktur Betonas att nya invånare och arbetsplatser ska placeras inom eller i anslutning till nuvarande samhällsstruktur (centrum och byarna). Detta tryggar vitaliteten i de nuvarande samhällena och skapar förutsättningar för en behärskad utveckling av dem. På detta sätt förstärkta samhällen erbjuder ramar för val av mångsidiga livsstilar och olika åldersgrupper. Beredskap skapas för framtida detaljplanering i tillväxtriktningarna och bl.a. för eventuella reserveringar för nya stationer i näromgivningen. Obyggda områden struktureras enligt sin betydelse å ena sidan med tanke på jord- och skogsbruk och å andra sidan med tanke på natur- och landskapsvärden och detta beaktas vid planläggningen och tillståndsprövningen. Trafik och resande Befolkningsökningen och utvecklingen av arbetsplatser i kyrkbyn och stationsområdet samt längs huvudtrafiklederna till byarna betonas. Ökningen i östra Ingå koncentreras till Degerby influensområde längs busstrafikleden. Busstrafiken utvecklas för att betjäna förbindelserna till huvudstadsregionen, mot Lojo och ost-västaxeln samt också kommunens interna förbindelser exempelvis mellan centrum, stationsområdet och Djuphamnen. Beredskap finns i planläggningen och tillståndsprövningen för två tätorter för spårbunden trafik i Täkter och Solberg områden. Beredskap finns för att bygga ett stickspår från Ingå hamn till Kustbanan Generalplaneförslaget möjliggör en behärskad befolkningstillväxt, erbjuder förutsättningar för att producera en tillräcklig detaljplaneringsreserv samt för mångfacetterat boende. Generalplanen erbjuder goda förutsättningar för att förverkliga de mål som uppsatts för trafik och resande. Tyngdpunkten i samhällsstrukturen som förlagts till utvecklingszonerna längs landsvägarna skapar också förutsättningar för att utveckla busstrafiken. Generalplanen möjliggör på lång sikt nya hållplatser i Täkter och Solberg samt långsiktig utveckling av omgivningen till dessa hållplatser. I planen finns en reservering för ett stickspår till djuphamnen. Verksamhetsbetingelser för näringslivet Syftet är i synnerhet att få sådana arbetsplatser för vilka Ingå har särskilda konkurrensfördelar jämfört med orter med motsvarande läge. Målet för en rätt dimensionerad egenförsörjningsgrad i arbetsplatser sett ur den 0 (++) Placeringen och dimensioneringen av arbetsplatsområdena följer den nuvarande generalplanen för fastlandet. Reservområdet för företagsverksamhet

67 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 66 kommunala utvecklingsstrategins perspektiv definieras. Byggandet av arbetsplatser koncentreras till några lättillgängliga områden. De viktigaste områdena som ska utvecklas i det första skedet är Ingå centrum (inkl Torp område), Joddböle och Ingå station. Offentliga och kommersiella tjänster koncentreras huvudsakligen till Ingå centrum och Degerby. anvisas på Ingåports utvecklingsområde längs Kustvägen. Generalplaneförslaget erbjuder förutsättningar för att utveckla djuphamnen och industriell verksamhet i anslutning till den. I kommunens östra del planeras samhällsstruktur på Ingåsidan som ingår i en kommungränsöverskridande samhällsstruktur (Degerby - Sjundeå station Störsvik). Gemensam servicestruktur och gemensamt trafiknät som är oberoende av kommungränsen förverkligas i området. Ett tillräckligt befolkningsunderlag tryggas och därmed efterfrågan på service genom att planlägga nya och utvidgade bostadsområden som blir tillräckligt täta.beredskap för utveckling av kommunens näringar skapas genom att med långsiktig markanskaffning och planläggning reservera markområden för att olika aktörer ska kunna etablera sig. Kostnader för den kommunala ekonomin Den befintliga kommunaltekniska infrastrukturen utnyttjas så långt som möjligt med beaktande av dess kapacitet. Siktet är inställt på att minska servicetransporterna, antingen genom att utveckla den lokala servicen i byarna eller genom att koncentrera nybyggnationen i närheten den service som bevaras enligt principen till fots till skolan. Glesbyggandets omfattning och placering är behärskad.. Det dyraste är att låta glesbyggnationen oplanerat växa ut till bosättningsområden som förutsätter kommunalteknik och kommunal service. När invånarantalet ökar ger det upphov till i förväg oplanerade behov av investeringar och tjänster utanför de detaljplanerade områdena. Klimatkonsekvenser Nybyggnationen placeras i tillräckligt täta och stora tätorter eller detaljplanerade områden för att en koncentrerad värmeproduktion med förnybara energikällor (t.ex. flis) ska vara lönsam. Energieffektivitet och lokal energiproduktion främjas vid nybyggnation samt renovering och ombyggnad i tätorterna och glesbygden Generalplaneförslaget betonar en utveckling av samhällsstrukturen inom influensområdet för samhällstekniska nätverk samt inom områden som är de fördelaktigaste med tanke på tillgängligheten till service. Utvidgningsområdena vid den nuvarande samhällsstrukturen stöds på nuvarande eller planerade kommunaltekniska nätverk. På områden som är avsedda att detaljplaneras finns möjlighet att utnyttja centraliserad värmeproduktion.

68 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 67 Processer inom jordbruket tas tillvara i den lokala energiproduktionen (t.ex. biogas, flis, värmepumpar, små vindkraftverk). Verksamhetsförutsättningarna för lätt- och kollektivtrafik främjas. Förutsatt att samhällsstrukturen tillåter undviks placering av byggnation i skogsområden, då dessa fungerar som kolsvalg. Särskild uppmärksamhet har fästs vid kontinuiteten i nätet av grönområden. I generalplaneförslaget har inte särskilt anvisats åtgärder som stöder spridd, lokal energiproduktion, men detta är möjligt och naturligt på jordbruksområdena. Vidsträckta jord- och skogsbruksområden har beaktats vid placeringen av boende i glesbygden. 6.3 Behovsprövning för Naturabedömning Konsekvenserna av generalplanen för fastlandsområdet i Ingå för naturvärdena på Stormossens (FI ) och Svarvarsmossens (FI ) områden bedöms i en separat behovsprövning för Naturabedömning. Stormossens (FI ) och Svarvarsmossens (FI ) Naturaområden är SAC-områden, vilket innebär att deras skydd baserar sig på naturtyper som nämns i habitatdirektivet och på arter i bilaga II. Planlösningen orsakar inga direkta konsekvenser för Naturaområdena. Eftersom endast en liten mängd förändrad markanvändning riktas till Naturaområdenas näravrinningsområdet förblir även de indirekta konsekvenserna mycket lindriga. Utifrån behovsprövningen av Natura-bedömning minskar eller försvagar inte genomförandet av planen de skyddsvärden som skyddet av Naturaområdena baserar sig på i någon större utsträckning. Slutsatsen av behovsprövningen är att generalplanens konsekvenser inte kräver någon separat Naturabedömning enligt 65 i naturvårdslagen. De Naturaområden som finns i Ingå skärgård ligger på området för de nuvarande skärgårdsgeneralplanerna som fortsätter att vara i kraft. Markanvändning som berör dessa områden fastställs därför inte i generalplanen för fastlandsområdet och planen orsakar därför inga konsekvenser för Naturaområdena i fråga. 6.4 Förutsättningar som planen ger för att hantera exceptionella situationer orsakade av klimatförändringarna Hanteringen av klimatförändringarna har varit föremål för bedömning i arbetet med de markanvändningsstrategier som föregick generalplanearbetet. I en tidigare process gjordes bedömningen att Ingå kommuns förmåga att fungera som kolsvalg försämrades med CO2-ekv.ton/år i och med att markanvändningsstrategin genomförs. Ett styrande bedömningskriterium för utarbetandet av generalplanen är att minska de negativa konsekvenserna så långt som möjligt när det gäller de faktorer som styr planen. Samhällsstrukturen i Ingå följer en traditionell långsiktig lantbrukskultur som skapar goda grundläggande förutsättningar för att främja en lokal livsstil med en god kolbalans. Den viktigaste utmaningen som de nya tiderna fört med sig är en pendlande livsstil som grundar sig på att människor har en lång väg till arbetet. Detta innebär att boendet ligger separat från arbetsplatserna i

69 Generalplan för fastlandsområdet i Ingå 68 Bakgrund stadscentrumen. De negativa sidorna av fenomenet kan i viss mån lindras genom satsningar på lokal energiproduktion och tillgång till närservice och fritidsfunktioner. De pågående förändringarna i sammansättningen av jordklotets atmosfär beror på att omfattande mängder koldioxid på grund av människans verksamhet lösgjorts från geosfären och släppts ut i det system som bildas av atmosfären och haven. En av dess centrala följder är klimatuppvärmningen, kraftiga och även lokala klimatförändringar och en försurning av haven som väntas leda till att havens ekosystem kollapsar under de närmaste åren eller årtiondena. Om atmosfärens koldioxidhalt ökar och höjningen av temperaturen därmed överskrider den kritiska gränsen, fruktar man för att detta ska orsaka en ohanterbar kedjereaktion i jordklotets kretslopp och leda till att planetens livsduglighet äventyras på stora områden. Enligt den internationella klimatpanelen IPCC:s bedömning är den kritiska gränsen för temperaturhöjningen 2 grader celsius i medeltal, vilken skulle orsakas av en koldioxidhalt på ca 450 ppm i medeltal. I september 2016 överskred halten över 400 ppm, och den kalkylerade kritiska gränsen närmar sig i jämn takt. International Energy Agency IEA, den internationella organisation som representerar de ledande industriländerna, uppskattade i sin årligen utkommande energirapport att den infrastruktur som byggs fram till år 2017 kommer att leda till att koldioxidutläppen når den högsta tillåtna nivån eller att man, för att kunna stoppa uppvärmningen, efter år 2017 skulle kunna bygga enbart infrastruktur som ersätter nuvarande struktur. (källa: )