INRE SKÄRGÅRDENS GENERALPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INRE SKÄRGÅRDENS GENERALPLAN"

Transkript

1 INGÅ KOMMUN INRE SKÄRGÅRDENS GENERALPLAN uppdaterad Granskning av Ingå inre skärgårds generalplan

2 1 (62) 1 INDETIFIKATIONSUPPGIFTER Kommun: Planens namn: Planläggare: Ingå kommun Inre skärgårdens generalplan Ingå kommun Planläggningschef Sten Öhman p Planen utarbetas av: Arkitekturum Ab Fredrik Lindberg, arkitekt SAFA tel Anhängiggörande: PDB:n till påseende Behandling: Kommunstyrelsen (beslut om planläggningen) Tekniska nämnden (beslut om PDB:ns upphovsman) Tekniska nämnden (PDB:n till påseende) Tekniska nämnden (beslut om planens upphovsman) Kommunstyrelsen (dimensioneringsgrunder, strategiska planen) Fullmäktige (dimensioneringsgrunder, strategiska planen) Tekniska nämnden (generalplansutkastet till påseende)

3 2 (62) 2 SAMMANDRAG 2.1 Planeringsområde Planeringsområdet omfattar planområdet för den nuvarande generalplanen för inre skärgården i ingå kommun. Till området har även införlivats Vormö, som tidigare har hört till den sydöstra delgeneralplanen i Sjundeå. Inre skärgårdens generalplan överspänner området mellan fastlandet och yttre skärgården längs med hela kommunens bredd, omfattandes både fastland och skärgård. Kopparnäs område, som har en ny fastställd generalplan, har lämnats utanför planeringsområdet. Planområdets angränsning och placering. Grundkarta: Logica, Lantmätericentralen 2012.

4 3 (62) 2.2 Centrala mål för planeringen och planläggningens bakgrund Den ikraft varande generalplanen för inre skärgården, fastställd , har föråldrats och på vissa områden motsvarar den förverkligade markanvändingen inte längre planens innehåll. Samtidigt råder på planeringsområdet, som exempelvis i Barösund, vissa markanvändningsmässiga utvecklingsbehov. Därmed är planens uppdateringsbehov aktuellt. Ingå kommunstyrelse har beslutit påbörja uppdateringsarbetet av inre skärgårdens generalplan i enlighet med verksamhets- och ekonomiplanen för 2008 och gett till uppgift att sammanställa ett arbetsprogram över planeringsarbetet. Tekniska nämnden har beslutit att i första skedet låta uppgöra ett program för deltagande och bedömning och att man påbörjar inventerings- och informationsinsamlingsarbetet som är för planen behövligt. Programmet för deltagande och bedömning färdigställdes under hösten 2010 och i början av 2011 uppgjordes en s.k. 0-plan över området på vilken den gamla planens markanvändning sattes uppdaterad information om naturvärden och kulturlandskapet. Den egentliga utkastsfasen påbörjades i december 2011 och diskussioner med områdets markägare påbörjades under våren Planläggarens mottagning har för detta ändamål hållits i kommunens utrymmen i kommunhuset. Under våren och sommaren 2012 påbörjades även de behövliga inventeringarna av naturförhållandena, fornminnena och kulturlandskapet. De centrala målen för granskningen inre skärgårdens generalplan är: Uppdatera och förtydliga den nuvarande generalplanen för inre skärgården så att den enhetligt fungerar tillsammans med generalplanerna för fastlandet och yttre skärgården. Kartlägga eventuella markägarvisa ändringsbehov och utföra dem genom att följa likvärdighetsprincip. Följa den nuvarande planens dimensionering för strandzonerna. Uppgöra en plan som kan fungera som grund för beviljande av byggnadslov. Uppdatera föråldrad och bristfällig information angående områdets natur- och landskapsförhållanden och beakta detta i planläggningen. Utgångläget är även att den nuvarande markanvändningen i stora drag bevaras och att områdets markägare behandlas jämlikt. 2.3 Generalplanens innehåll I generalplaneutkastet visas den nuvarande markanvändingens utbredning och omfång, gjorda ändringar jämfört med nuläget och den gamla planen samt de områden, som är tilltänkta att delgeneral- eller detaljplaneras. Exempelvis

5 4 (62) områdets viktigaste och enda knutpunkt för service, Barösunds byområde, är avsett att utvecklas genom noggrannare planering. Den fasta bosättningen är betecknad enligt sin placering med A-beteckningar. Fritidsbosättningen är betecknad med olika RA-beteckningar och skogs- och jordbruksområdena med M-beteckningar. De med undantagslov till åretrunboende ändrade fritidsbosättningar och noggrannare stranddetaljplaner som finns på området har beaktats. I samband med eventuellt öppnande av planområdets dimensionering utfördes i början av planeringsarbetet provmätningar av strandzonerna på Själö och Skämmö (FCG Group) och på basen av dessa visade det sig att öppnandet av inre skärgårdens dimensionering verkade medföra en betydligt minskad byggnadsrätt jämfört med nuläget. På grund av detta beslöt kommunstyrelsen att inre skärgårdsområdet dimensionering inte öppnas i sin helhet. Beslutet var att strandzonernas dimensionering kopplas även i fortsättningen till den nuvarande planens dimensioneringsnormer och att byggnadsrätterna för fastmarksområde utanför strandområdena dimensioneras på samma sätt som för fastlandsområdena. Nya byggnadsplatser utöver den gamla planens dimensionering har därför inte bildats. Dimensioneringen av torrmarken berör på planområdet förekommande torrlandsmarkens M-områden som är belägna utanför fastlandets strandområde och på stora öar som har vägförbindelse. Den ursprungliga principen är att alla de på M-områdena i den nuvarande planen varande befintliga, redan bildade byggnadsplatser, samt de tilläggsplatser som dimensioneringen medför, skall märkas ut i plankartan. Denna princip uppdateras i samband med att den strategiska planen process fortskrider. I enskilda fall har dimensionering inom strandområde granskats och möjliga fel i förhållande till gamla planens dimensionering rättats till. Granskningarna utförs som enskilda kontroller i enlighet med markägarnas behov. Alla, enligt den gamla planens dimensionering förekommande, byggnadsplatser på strandområde har markerats ut i plankartan som antingen utnyttjade eller outnyttjade. I samband med granskningen av inre skärgården generalplan har det genomförts en del omplaceringar av nuvarande byggnadsplatser, lokala justeringar av områdesgränser och ändringar av användningsändamål så som ändrandet av en byggnadsplats från fritidsbosättning (RA) till fast boende (A) eller från A till AM (område för lantbruks- och fiskelägenheters driftcentra), det senare för att befrämja förutsättningar för näringsidkande och fast boende på öar, utan vägförbindelse. Ändringarna bottnar i markägarbehov och de ändringsbehov inventeringarna (närmast natur) har fört fram. Ändringarnas helhetsantal på planområdet är i planutkastet 45st och hur de är placerade framkommer ur bilaga 3 (karta 11 och förteckning 11.1). De lokala ändringarnas slutliga antal specificeras under planförslagsfasen. Områdena utanför strandzonerna på öar utan vägförbindelse har i den gamla planen inte innehållit byggandsplatser. Dessa områden har anvistas med egen beteckning, M-1, och innehåller inte glesbyggnadsrätt.

6 5 (62) Naturobjekten har anvisats enligt riksomfattande och regionala databaser samt enligt den i samband med planeringen uppgjorda naturinveteringen (Keiron Ab). Även den gamla planens naturobjekt och skyddsområden som bildats efter planen uppgjorts har beaktats. Planområdets rekreationsområden har i stort sett bevarats. Fornlämningar och skyddade landskaps- och byggnadsobjekt har anvisats enligt fornminnesregistret och de inventeringar som gjorts för utarbetandet av generalplanen (Mikroliitti Oy, ARK-sukellus, Stadion ARK). Utöver detta har i plankartan gjorts otaliga små uppdateringar av områdesavgränsningar och användningsändamål som baserar sig på den nuvarande genomförda markanvändningen. Uppgifterna om plankartans ändringar i förhållande till den tidigare planen specificeras under generalplanens förslagsfas. 2.4 Planeringens olika faser beslöt kommunstyrelsen om påbörjandet av granskningen av inre skärgårdens generalplan valde tekniska nämnden Arkitekturum Ab för utarbetandet av PDB:n hölls begynnelsefasens myndighetsöverläggning där myndigheterna gav sina kommentarer för planeringsarbetets fortsättning beslöt tekniska nämnden att lägga PDB:n till offentligt påseende. PDB:ns påseendetid valde tekniska nämnden Arkitekturum Ab för utarbetandet av generalplanen. Under vårvintern 2012 har diskussioner med markägare och fastighetsvisa granskningar inletts. Under våren 2012 behandlade och beslöt kommunen om generalplanens dimensioneringsprinciper i samband med den pågående strategiska generalplanen. Under våren och sommaren 2012 har områdets inventeringar påbörjats. I maj 2013 torde tekniska nämnden besluta om att lägga fram generalplaneutkastet till offentligt påseende

7 6 (62) 2.5 Generalplaneutkastets centrala konsekvenser En av planens centrala konsekvenser är dess rättsverkan. Generalplanen för Ingå inre skärgård är ämnad att ha rättsverkningar på hela planområdet. I planbestämmelserna omnämns att generalplanen kan användas för beviljande av byggandslov med stöd av MBL Markanvändningen inom inreskärgårdens generalplaneområde är redan förhållandevis långt förverkligad enligt den nuvarande planen och till exempel inom strandzonerna ryms just inte mera nya byggplatser. Detta visar också provdimensioneringarna uppgjorda av FCG (Finnish Consulting Group), öppnandet av inre skärgårdens dimensionering skulle snarare leda till en betydande minskning av byggrätterna jämfört med den nuvarande situationen. Generalplaneutkastet grundar sig därmed rätt långt på den nuvarande markanvändningens strukturer och dimensionering och konsekvenserna på miljön och landskapet jämfört med den nuvarande situationen är därmed tämligen små. I och med granskningen av planen upprätthålls områdets levnadsförhållanden, servicestruktur och förhållandena till serviceknutpunkterna utanför området och den fasta bosättningens förhållande till fritidsbosättningen förändras inte märkbart. Byggnadsplatsernas antal förändras heller inte i någon större grad. Utgångsläget har varit att de outnyttjade byggnadsplatsernas antal och placering i huvudsak följer den gamla planen. Vid värdefulla natur- och landskapsobjekt har outnyttjade byggnadsplatser flyttats i mån av möjlighet till andra lägen. Outnyttjade byggnadsplatser har dock inte borttagits helt och hållet. På markägares begäran har outnyttjade byggnadsplatser kunnat flyttas till andra lägen ifall förutsättningar funnits. Flyttningarna är dock lokala och genomförda inom samma markägoförhållande. I viss mån har nuvarande fritidsbosättningar ändrats på markägarnas begäran till åretruntboende ifall förutsättningar funnits. Områdets invånarantal stiger dock inte i betydande grad. Inom Barösunds byområde och i dess närområde skapas förutsättningar till ett effektiverande av den nuvarande markanvändningen så att de nuvarande serviceformerna kunde kvarstå förutsättningar för nya möjligtvis kunde bildas. Barösunds byområde anvisas i generalplanen som ett område på vilket det bör uppgöras en noggrannare delgeneralplan eller detaljplan. Utvecklandet av Barösunds område och dess servicenivå skulle påverka positivt på möjligheterna till näringsidkande och den fasta bosättningens förhållanden i den västra skärgården. Nuvarande trafik- och kommunaltekniska nätverk bibehålls som sådana. Inom området rör man sig i huvudsak med bil eller båt. De nuvarande kollektivtrafikförbindelserna bibehålls.

8 7 (62) Innehållsförteckning 1 Indetifikationsuppgifter Sammandrag Planeringsområde Centrala mål för planeringen och planläggningens bakgrund Generalplanens innehåll Planeringens olika faser Generalplaneutkastets centrala konsekvenser Planens syfte och mål Planeringsområde Allmänna målsättningar och principer för planeringen Planläggningssituationen och härledda mål ur denna Riksomfattande mål för områdesanvändning Landskapsplan Generalplaner Stranddetaljplaner Byggnadsordningen Bygginskränkningar och åtgärdsbegränsningar Övriga projekt Mål härledda ur främjandet av skärgårdens utveckling Dimensioneringens allmänna mål och principer Dimensionering gjord i samband med granskningen av planen Målsättningar verksamhetsvis Fast boende Fritidsboende Naturmiljö, landskap och skyddsobjekt Näringsidkande Rekreation Trafik, hamnar och tekniskt underhåll Vindkraft Utgångsanalys av förhållandena inom planområdet Allmän beskrivning av området Markägoförhållande Befolkning och arbetsplatser Samhällsstruktur och bosättning Näringsidkande och företagsverksamhet Naturmiljön Natura 2000 områden Naturskyddsområden PATRIK... 29

9 8 (62) Specialobjekt på basen av jordmån eller berggrund Grundvattenområde Störande faktorer i miljön Landskap Kulturlandskapet och värdefulla landskapsområden Den byggda miljön, byggandskultur och fornlämningar Service Samhällsteknik Vattenförsörjning och avloppsvattenhantering Avfallshantering Elförsörjning Områden med risk för havsöversvämning Trafik Vägnätverket Kollektivtrafik Farleder och båthamnar Beskrivning av generalplaneutkastet Fast bosättning Fritidsboende Naturmiljö och skyddsobjekt Fornminneslämningar och kulturlandskap Näringsidkande Rekreation Trafik, hamnar och tekniskt underhåll Dimensionering Generalplanens helhetsdimensionering Ändringar i plankartan i förhållande till tidigare planen Planbestämmelser, områdesreserveringar Planens konsekvenser De mest betydande förändringarna jämfört med den nuvarande planen Konsekvensbedömningen och dess relation till planläggningsarbetet målsättningar Förhållandet som uppställts i markanvändningsstrategin Förverkligandet av generalplanen Generalplanens rättsverkningar Förverkligande... 61

10 9 (62) Bilagor 1. Program för deltagande och bedömning 2. Kommunens byggnadsordning 3. Kartbilagor och tabeller 4. Generalplanekartan i A3-format. Övriga dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Naturen och landskapet: Generalplanen för Ingå Inre Skärgård Naturinventering Luontotieto Keiron Oy Skyddsprogram på riksnivå Databasen OIVA för miljö- och geodata (www.ymparisto.fi/oiva) Nätverket Natura 2000 i Finland och skyddsbestämmelserna för naturtyperna som omfattas av nätverket. Historiska geografiska uppgifter från Nyland Maisemahistoriallinen selvitys, Anna Riionheimo 2009 Naturskyddsområden, Nylands Regionplaneförbunds publikation 31; Uudenmaan rannikon suojelualueet Naturinventering och fågelinventering (Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam&Thomas Bonn, Västra Nylands regionplansförbund 1993 och Inkoon linnustoselvitys 1993, Juha Laaksonen & Pekka Rusanen). Smultronställen för boende i Nyland och Östra Nyland. Förhandsutredning (Nylands förbund). Trafik och jordmån: Trafiksäkerhetsplan för Ingå och Sjundeå, Vägförvaltningen, Nylands distrikt, Trafiksäkerhetsutredning för skolorna i Nylands vägdistrikt, Vägförvaltningen 2004 Länsi-Uudenmaan tieliikenteen meluselvitys (utredning av bullernivån från trafiken i Västra Nyland) Vägverket, Nylands vägdistrikt Kulturmiljön, fornlämningar:

11 10 (62) Ingå kommun, utredning över den bebyggda kulturmiljön (Stadionark 2012) Fornlämningsinventering i Ingå inre skärgård (Mikroliitti Ab 2012) Inkoon sisäsaariston arkeologinen vedenalaisinventointi (ARK-sukellus 2012) Barösundin alueen merenpohjan kartoitus (ARK-sukellus 2012) Inkoon kulttuurimaisemaselvitys (Anniina Sarlos 2012) Perinteisten saaristokylien elementit Inkoon saaristossa. Aalto-universitetet, Landskapsarkitektur. ( Anni-Maija Fincke, 2011) Inkoon sisäsaariston kulttuurimaiseman ominaispiirteet, uhat ja mahdollisuudet Aalto-universitetet, Landskapsarkitektur. Kaisa Laine, Landskapshistorisk inventering i form av geodata. Inventeringen omfattar byarna från 1590-talet, byarna från 1780-talet, åkrar och ängar. Värdefulla kulturmiljöer på landskaps- och regionnivå. Museiverkets inventeringsblanketter över gamla byggnader. Klippområden av betydande natur- och landskapsvärde i Nyland, Jukka Husa och Jari Teeriaho 2004 (AY 350). Uudenmaan perinnemaisemat - Ängar hagmarker och skogsbeten i Nyland. Juha Pykälä och Thomas Bonn 2000 (AY178). De ryska befästningsverken I, Ingå , Hilding Haglund, Ingå 1999 Suomen merimuseon hylkyarkisto 1997, Museiverket. Fasta fornlämningar, inventering av planläggningsområdet, J. Laurén Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi, Härö Den bebyggda kulturmiljön. Byggda kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Museiverket/miljöministeriet Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam & Thomas Bonn, Luonnon- ja maisemasuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Uudenmaanläänissä, Punkari, Raunio, Arvokkaat maisema-alueet, rapport av arbetsgruppet för landskapsområderna Skärgårdsbotanisk inventering i Ekenäs och Ingå. Thomas Bonn, 1992.

12 11 (62) Bjursin luonnon perusselvitys, Marja Koistinen, Risto Murto Inkoon rannikon ja saaristoalueen esihistoriallisten muinaisjäännösten inventointi 1984, Helena Edgren. Kulturlandskap i Barösund , Ympäristötoimisto Oy. Tutkimuksia Uudenmaan läänin uhanalaisista kasveista 1, Tammisaaren ja Inkoon saaristo, Murto Övriga utredningar: Ingå kommuns Utvecklingsplan för vattentjänsterna (Ramboll 2012) Selvitys mannermaa ja sisäsaariston alueiden mahdollisista suunnittelutarverajauksista, Oy Arkkitehtisuunnittelu Arkitekturum Ab 2011 Uudenmaan liiton teettämä tuulivoiman tuotantoon soveltuvien alueiden kartoitus: vaikutusten arviointi maakuntakaavoitusta varten (Uudenmaan Liitto 2003). Valtakunnallinen saaristopoliittinen toimenpideohjelma (Työ- ja Elinkeinoministeriö 2012).

13 12 (62) Granskning av Ingå inre skärgårds generalplan 3 PLANENS SYFTE OCH MÅL 3.1 Planeringsområde Planeringsområdet omfattar planområdet för den nuvarande generalplanen för inre skärgården i Ingå kommun och till vilken även Vormö har införlivats. Inre skärgårdens generalplan överspänner området mellan fastlandet och yttre skärgården längs med hela kommunens bredd, omfattandes både fastland och skärgård. Kopparnäs område, som har en ny fastställd generalplan, har lämnats utanför planeringsområdet. Grannkommunerna är Raseborg i väst och Sjundeå i öst. I norr angränsar området till Ingå kommuns fastlandsgeneralplan och i söder till yttreskärgårdens generalplaneområde. De viktigaste knutpunkterna för service, som påverkar området, ligger utanför själva planområdet. Dessa är Kyrkobyns kommunscenter och Degerby. De närmaste städerna är Karis och Lojo. Den viktigaste och enda knutpunkten för service inom planområdet är Barösunds byområde. Planeringsområdets storlek är ca 190 km². Av detta är markområde ca 76 km² (fastland ca 30 km² och öar ca 46 km²). Öarnas och kobbarnas antal är totalt ca 250 st (över 0,2 ha). 3.2 Allmänna målsättningar och principer för planeringen Syftet med inre skärgårdens generalplan är att i stora drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen. Generalplanen fungerar som grund vid uppgörandet och ändring av stranddetaljplaner(mbl 35 och 42 ), Målsättningen är att uppgöra en rättskraftig generalplan som enligt MBL 72 kan användas som grund för beviljandet av bygglov på strandområdena. Arbetets primära mål är att uppdatera och granska den nuvarande planen så att den enhetligt fungerar med yttre skärgårdens och fastandets generalplaner. Som grund står den gamla planens olika markanvändningar med sina principer och dimensioneringar. Målsättningen är därtill att kartlägga möjliga utvecklingsbehov och avgöra deras konskevenser samt uppdatera tidigare uppgjorda inventeringar som gjorts på området och vid behov uppgöra nya. Planeringens allmänna målsättningar: Vid upprättande av generalplan skall följas vad som finns stadgat i markanvändnings- och bygglagen, naturvårdslagen samt övriga lagar som styr planeringen. Bestämmelserna i den fastställda landskapsplanen skall beaktas.

14 13 (62) Principen om hållbart utnyttjande av naturresurserna skall ligga som grund för planeringen. De i vatten- och skogslagstiftningen skyddade naturtyperna skall beaktas. De olika inventeringar, bl.a. natur- och kulturlandskapsinventeringar, arkeologisk inventering, inventeringar angående byggnadsbeståndet samt de statliga skyddsprogrammen skall utgöra grund för planeringen. Markägarnas önskemål och behov bör beaktas. Generalplanens rättsverkningar skall vara sådana att den enligt MBL 72 kan användas som grund för beviljande av byggnadslov. I planeringsarbetet följs även målsättningarna som är uppställda i fullmäktiges markanvändningsstrategi från De väsentliga med tanke på inre skärgårdens generalplaneområde är: Det betonas att nya invånare och arbetsplatser ska placeras inom eller i anslutning till nuvarande samhällsstruktur (centrum och byarna). Detta tryggar vitaliteten i de nuvarande samhällena och skapar förutsättningar för en behärskad utveckling av dem. På detta sätt förstärkta samhällen erbjuder ramar för val av varierande livsstilar och för olika åldersgrupper. Beredskap skapas för framtida detaljplanering i tillväxtriktningarna och bl.a. för eventuella reserveringar för nya stationer i näromgivningen. Obyggda områden struktureras enligt sin betydelse å ena sidan med tanke på jord- och skogsbruk och å andra sidan med tanke på natur- och landskapsvärden och detta beaktas vid planläggningen och tillståndsprövningen. Den befintliga kommunaltekniska infrastrukturen utnyttjas så långt som möjligt med beaktande av dess kapacitet. Siktet är inställt på att minska servicetransporterna antingen genom att utveckla den lokala servicen i byarna eller genom att koncentrera nybyggnationen i närheten av den service som bevaras enligt principen till fots till skolan. Glesbyggandets omfattning och placering hålls behärskad. Det dyraste är att låta glesbyggnationen oplanerat växa ut till bosättningsområden som kommer att förutsätta kommunalteknik och kommunal service. När invånarantalet ökar ger det upphov till i förväg oplanerade behov av investeringar och tjänster utanför de detaljplanerade områdena. Nybyggnationen placeras i tillräckligt täta och stora tätorter eller detaljplanerade områden för att en koncentrerad värmeproduktion med förnybara energikällor (t.ex. flis) ska vara lönsam. Energieffektivitet och lokal energiproduktion främjas vid nybyggnation samt renovering och ombyggnad i tätorterna och glesbygden.

15 14 (62) Processer inom jordbruket tas tillvara i den lokala energiproduktionen (t.ex. biogas, flis, värmepumpar, små vindkraftverk). Verksamhetsförutsättningarna för lätt- och kollektivtrafik främjas. Förutsatt att samhällsstrukturen tillåter undviks placering av byggnation i skogsområden, då dessa fungerar som kolsvalg. Huvudsakliga målsättningar för inre skärgårdens planläggning är: Stöda och utveckla skärgårdens traditionella näringar (fiske, jord- och skogsbruk, gårdsturism m.m.) samt skapa förutsättningar för nya näringsformer som inte är skadliga för miljön. Förbättra den fasta bosättningens förhållanden och definiera dess byggnadsplatsvisa dimensionering så att den är enhetlig med fastlandets och yttreskärgårdens generalplaner. Definiera den nuvarande glesbyggnadsrätten inom jord- och skogbruksområdena (M) i den nuvarande planen så att den är enhetlig med fastlandets och yttreskärgårdens generalplaner. Definiera fritidsbosättningens (RA) byggnadsplatsvisa dimensionering så att den är enhetlig med fastlandets och yttreskärgårdens generalplaner. Stöda skärgårdens särprägel och traditioner, trygga tillgången till service och arbetsplatser samt beakta turismens behov i skärgården. Befrämja utvecklingen av Barösunds byområde vad gäller servicen, möjligheterna till näringsidkande och den fasta bosättningen. Befrämja förverkligandet av olika skyddsprogram och skyddande av natur- och kulturområden. Beakta skärgårdens biologiska särprägel och bevara den biologiska mångfalden. Bemöta markägare likvärdigt samt beakta deras behov i mån av möjlighet och enligt jämbördesprincip. Förenkla handläggningen av byggnadslov och byggnadsprojekt genom att definiera dimensioneringen så att byggande kan i huvudsak skötas enligt generalplanen utan stranddetaljplanering. Stöda och utveckla fritidsbosättningen beaktande de övriga målsättningarna.

16 15 (62) 3.3 Planläggningssituationen och härledda mål ur denna Riksomfattande mål för områdesanvändning Som utgångspunkter fungerar de riksomfattande mål för områdesanvändning (VAT) som avses i 24 MBL av vilka i synnerhet följande punkter styr denna generalplan: En fungerande områdesstruktur: Utvecklingen av områdesstrukturen och områdesanvändningen baserar sig främst på faktorer som gäller områdenas egna styrkor och läge. Genom områdesanvändningen främjas samspelet mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av bynätet. En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. I planering på landskapsnivå och i generalplanering ska en sammanhållnare (tätare) samhällsstruktur främjas och åtgärder som leder till en tätare samhällsstruktur framföras. Kultur- och naturarv, rekreationsbruk och naturvärden: Bevarandet av det nationella kultur- och byggnadsarvet samt variationerna i dessas lokala särprägel främjas genom områdesanvändningen. Fungerande kontaktnät och energiförsörjning: Trafiksystemen planeras och utvecklas som helheter som omfattar olika trafikformer och betjänar både befolkningen och verksamhetsförutsättningarna för näringslivet. I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. Specialfrågor i Helsingforsregionen: I Helsingforsregionen främjas kollektivtrafiken, i synnerhet den spårbundna trafiken och en sammanhållen samhällsstruktur. Ett tillräckligt utbud på tomtmark bör tryggas i områdesanvändningen för att säkerställa en tillräckligt stor bostadsproduktion. Områdeshelheter som bildar särskilda natur- och kulturmiljöer: Med områdesanvändningen främjas bevarandet av områdeshelheter i kustområdet vilka är särskilt betydelsefulla med tanke på natur- och kulturvärden.

17 16 (62) Bevarandet av särpräglade by- och kulturmiljöer som anpassats till naturförhållandena stöds. Landskapsplan Landskapsplanen för Nyland är i kraft på planläggningsområdet. Planen fastställdes av miljöministeriet Landskapsfullmäktige godkände 20 mars 2013 etapplandskapsplanen 2 för Nyland. I beskrivningens kartbilagor 1 och 2 syns ändringarna jämfört med den ikraft varande landskapsplanen. Centrala beteckningar för ändringar är: områden för centrumfunktioner (brunt) och områden som ska förtätas (rutraster) uppdatering av kulturlandskapsområden av riksintresse (RKY 2009) (grönt). behov av havskabelanslutning och försvarsmaktens bullerområde på havsområdet kring Mäkiluoto. Generalplaner Generalplaner med rättsverkningar gäller för Ingå kommun i sin helhet. Kommunernas område är indelat i fyra generalplaner: generalplan för fastlandet (Sten Öhman 2000), delgeneralplan för inre skärgården (Suunnittelukeskus 1987), Delgeneralplan för yttre skärgården (Pöyry 2000) och delgeneralplan för Kopparnäs campingområde (Suunnittelukeskus 2004). Ytterligare har en generalplaneändring gjorts för Ingarskilaområdet för byggande av en golfplan (Sten Öhman 2008). Samtidigt med granskningen av inre skärgårdens generalplan är under arbete en strategisk generalplan för hela kommunen (Finnish Consulting Group). Denna har som planutkast varit offentligt till påseende Meningen är att skärgårdens generalplaner som sådana införlivas i den strategiska planen när den fastställs. Stranddetaljplaner De stranddetaljplaner på som finns på planeringsområdet beaktas vid uppgörandet av generalplanen. Stranddetaljplanerna är beskrivna i bilaga 3 (karta 3 och förteckning 3.1). Byggnadsordningen Kommunens byggnadsordning är godkänd i kommunen Utanför detaljplanerade områden följs generalplanens planbestämmelser och kommunens byggnadsordning (byggplatsernas storlek och dimensionering m.m.).

18 17 (62) Byggförbud och åtgärdsbegränsningar Övriga projekt Inga områden har belagts med bygginskränkningar inför utarbetandet av den inre skärgårdens generalplan. Övriga projekt som påverkar inre skärgårdens planläggning är följande strategier i Ingå: Energi- och klimatprogrammet Näringslivpolitiska programmet Markpolitiska programmet Mål härledda ur främjandet av skärgårdens utveckling I enlighet med skärgårdslagens 2 bör man med åtgärder av stat och kommun sträva efter att bevara den fasta bosättningen i skärgården genom att för befolkningen skapa tillräckliga möjligheter till utkomst, samfärdsel och basservice samt efter att skydda skärgårdens landskapsbild och natur för miljöskador. I planer som avses i markanvändnings- och bygglagen samt i motsvarande planer som rör skärgården och till denna hörande vattenområden bör särskilt beaktas de mål som anges i 2. Målsättningen för granskningen av inre skärgårdens generalplan är att trygga den fasta bosättningen samt skapa möjligeter så områdets näringar kan utvecklas och att nya kan bildas. I planeringsområdets östra del är skärgårdszonen förhållandevis smal och den fasta bosättningen som där finns är närmast belägen inom fastlandets strandområde eller bakom den, anknuten till befintliga vägar. Den östra delens bosättning grundar sig inte i stor utsträckning på skärgårdsmässigt lokalt näringsidkande. De nämnvärda knutpunkterna för service är Kyrkobyn och Degerby, som ligger utanför planområdet. I generalplaneområdets västra del är den egentliga skärgårdens zon betydligt större och djupare jämfört med den östra. Där är även den gamla bosättningens andel på öar större. Vägförbindelsen till Barölandet och via färja över till Orslandet möjliggör fastboende och upprätthållandet av service rätt långt ut i skärgårdszonen. Barösund är det västra områdets knutpunkt för lokal och kommunal service, vars utbud under senare år tyvärr har minskat. Utvecklandet av Barösunds byområde skulle på ett positivt sätt påverka den västra delen av inre skärgården och även förhållandena i den yttre. Samtidigt skulle det vara i enlighet med kommunens markanvändningsstrategi. På Bergvallas område äger kommunen mark, omkring finns befintlig fast bosättning och på byns centrum en del service. Boendet kunde ökas samtidigt som Barösunds privata andelslag kunde utvidgas. Detta skulle föra med sig förutsättningar för nya serviceformer. Utvecklandet av Barösunds byområde kräver dock en noggrannare planering på delgeneral- eller detaljplanenivå. Utökandet av den fasta bosättningen på andra håll i inre skärgården och till exempel på öar utan vägförbindelse är i sin tur inte ekonomiskt hållbart ur kommunens synvinkel. Organiserandet av förbindelser och vattenhushållningen

19 18 (62) skulle bli dyr och konsekvenserna för miljön och landskapet skulle vara större än den nuvarande semesterbosättningen p.g.a. större byggnadsrätt per varje byggnadsplats. I samband med granskningen av inre skärgårdens generalplan ändras eller borttas dock inte på öar utan vägförbindelser nuvarande eller i den gamla planen betecknade byggplatserna för fast bosättning. Förutsättningarna för idkandet av näringar undersöks i samband med granskningen av planen och förutsättningarna för att stärka de nuvarande, näringarna, skapa möjligheter för nya och i mån av möjlighet bilda nya driftcentra för jord- och fiskelägenheter med binäringar och fast bosättning är en av planarbetets målsättningar. Dessa kan vara belägna på öar utan vägförbindelse. 3.5 Dimensioneringens allmänna mål och principer I den gällande generalplanen för inre skärgården från år 1989 har strandområdena dimensionerats men holmarnas inre delar eller de områden på fastlandet som blir utanför strandområdet har inte dimensionerats alls. Detta har gett upphov till oklarheter vid behandlingen av ansökningar om bygglov utanför strandområde. Vid uppgörandet av planen från år 1989 har lämpliga dimensioneringsnormer för Ingås skärgård ansetts vara fritidbosättningarnas antal per strandkilometer, markyta hektarsvis per fritidsbostad och den obyggda andelen av den totala strandlinjen angiven i procent. Byggrätten har uträknats och tolkats lägenhetsvis så, att grannlägenhetens byggrätt inte har inverkat minskande av byggrätten på ifråga varande lägenhet. I dimensioneringen har sålunda inte tillämpats stomlägenhetsgranskning. Bygglov som beviljats för icke utbrutna fritidsbostadstomter, lägenhet eller icke utbruten byggplats samt undantagslov för fritidsbostäder har betraktats som använd byggrätt för lägenheten. Enligt dimensioneringsgrunderna har i regel minst % av strandlinjen lämnats obebyggd. Till obyggd strandlinje har räknats över 250 meter långa strandområden som inte hör till byggplatserna. För naturskyddsområden och fredade områden har en teoretisk byggrätt uträknats och adderats till lägenhetens byggrätt. Byggplatser har inte anvisats på de ovan nämnda områdena utan eventuella byggplatser har anvisats på andra strandområden som hör till lägenheten. De begränsningar som ingår i den ikraft varande regionplanen har beaktats vid dimensioneringen och placeringen av fritidsbostäderna. Vid dimensioneringsgranskningen för planen från år 1989 har strandzonens bredd varit 300 m på fastlandsområdet. Någon modifiering av strandlinje har inte gjorts, utan strandlinjen har räknats ut som s.k. kartstrandlinje. Vid dimensioneringsgranskningen har byggrätten för 1-3 ha stora holmar anvisats utgående från arealen, för ha stora holmar utgående från strandlinjen och arealen samt för holmar över 100 ha antingen utgående från strandlinjen eller arealen, beroende på vilket sätt som ger större byggrätt. Fastigheter på fastlandet som gränsar till stranden har dimensionerats utgående från strandlinjen men utgående från fastighetens areal om den inte den inte har

20 19 (62) någon strandlinje. Byggrätt som dimensionerats utgående från strandlinjen har kunnat anvisas i inlandsområde multiplicerad med 1,5 om byggplatsernas avstånd från stranden har varit minst 100 m. Dimensionering gjord i samband med granskningen av planen Dimensioneringen i generalplanen för inre skärgården undersöktes med hjälp av två försöksdimensioneringar (FCG-Group), som del av dimensioneringsarbetet som gjordes för strategiska generalplanen. Den ena gjordes för Själö- och den andra för Skämmö. Som tvärsnittstidpunkter för dimensioneringsgranskningen användes mars Den tidigare tvärsnittstidpunkten är det datum då byggnadslagen trädde i kraft. En fastighet som har registrerats före tolkas vara en s.k. stomlägenhet. De fastigheter som har utbrutits före den senare tidpunkten betraktas i dimensioneringen som använda byggrätter på stomlägenheten. I försöksdimensioneringen användes sex byggplatser per kilometer modifierad strandlinje som norm. I själva verket vore talet sannolikt stramare på en del av de granskade strandområdena. Strandlinjen modifierades enligt Södra Savolaxmodellen som används allmänt vid strandgeneralplanering. Modifieringen påverkar den verkliga strandlinjens längd så som bilden visar. Modifieringskoefficienterna är beroende av strandlinjens form, stranden mittemot och t.ex. närheten till en holme samt storleken på uddar och vikar. Utgående från försöksdimensioneringen såg det ut som om en dimensionering av inre skärgården skulle medföra en betydligt minskad byggnadsrätt jämfört med nuläget. Rekommendationen var därför att dimensionering av skärgårdsområdet som helhet inte skulle tillämpas, utan eventuella justeringar görs efter behov med hjälp av separata granskningar. Därmed beslöt kommunstyrelsen att skärgårdsområdets dimensionering inte öppnas i sin helhet. På generalplaneområdet för inre skärgården utförs eventuella granskningar av dimensioneringen inom strandområdena enligt markägarnas behov och byggrätterna för torrmarksområde utanför strandområdena dimensioneras på samma sätt som för fastlandsområdena. Sammanfattningsvis är dimensioneringens allmänna utgångspunkter följande: På fastlandets strandzoner och på öar följs dimensioneringsprinciperna från planen 1989 och på fastlandets torrmarksområde, och på stora öar med vägförbindelse, följs utanför strandzonen dimensioneringen som uppgörs för fastlandet i samband med den strategiska generalplanen. Markera byggnadsplatserna på plankartan. Som använd byggnadsplats räknas uppförda fritidsbostäder och bostäder samt gällande byggnadslov och undantagslov. Byggnadsrätten räknas enligt rådande situation och givna dimensioneringsprinciper och anges i form av antal byggnadsplatser.

180 Smedsby Kvarter 281

180 Smedsby Kvarter 281 180 Smedsby Kvarter 281 Ändring av detaljplan i kvarter 281 samt till kvarteret angränsande vägoch rekreationsområde. Planläggningsavdelningen 16.5.2013 Planen godkänd av samhällsbyggnadsnämnden _..201_

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING. Lantmätare Ab Öhman

PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING. Lantmätare Ab Öhman PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING Lantmätare Ab Öhman BEHANDLINGSSKEDEN Meddelande om inledande av planläggning kungjorts i Pargas Kungörelser 29.1.2015

Läs mer

Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia RNr 4:265 i Iskmo by

Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia RNr 4:265 i Iskmo by Bilaga 1 S i d a 1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen 6.2.2013 Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226

Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226 Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) 24.1.2012 2/11 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) Syftet med program för deltagande och bedömning (PDB) beskrivs

Läs mer

Hemhamnen kvalitativt boende i skärgården

Hemhamnen kvalitativt boende i skärgården Hemhamnen kvalitativt boende i skärgården Yrjö Sahlstedt arkitekt SAFA Ordf. Miljönämnden, Hangö 2009 - Stadsarkitekt, planläggare, Ekenäs 2000 2008 Biträdande stadsarkitekt, Åbo 1996-2000 Stadsarkitekt,

Läs mer

DALSBRUKS DELGENERALPLAN

DALSBRUKS DELGENERALPLAN 1 KIMITOÖNS KOMMUN DALSBRUKS DELGENERALPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Syftet med programmet för deltagande och bedömning (PDB) beskrivs i markanvändnings och bygglagen 63 bl.a. som följande:

Läs mer

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Detaljplanebeskrivning: Bilaga 53 B. Staden Jakobstad äger all mark på området.

Detaljplanebeskrivning: Bilaga 53 B. Staden Jakobstad äger all mark på området. UPPGÖRANDE AV DETALJPLAN FÖR STADSDEL 7 KITTHOLMEN, INNEHÅL- LANDE CAMPINGOMRÅDE, SMÅBÅTSHAMN, OMRÅDE FÖR BAD- STRAND OCH -REKREATION SAMT VATTEN- OCH GATUOMRÅDEN Detaljplanekarta: Bilaga 53 A Detaljplanebeskrivning:

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää

Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää Stadsfullmäktige 136 10.12.2014 Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää Stadsplaneringsnämnden 19.8.2014 115 1) Bakgrund Via centralförvaltningen har en försäljning av ett frilufts- och strövområde

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Initiativet har gjorts av Karleby stad. Arbetet

Läs mer

Tekniska nämnden nr 6/2013 18.6.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Tekniska nämnden nr 6/2013 18.6.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING nr 6/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEKN 50 TEKN 51 TEKN 52 Mötets konstituering Ändring av delgeneralplanen för norra (lägenheten Kurki 1:39, ändring av byggnadsrätt på glesbygdsområde) Ansökan om ändring

Läs mer

Val av enterprenör för byggandet av lättrafikleden i Störsvik

Val av enterprenör för byggandet av lättrafikleden i Störsvik nr 8/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEKN 83 TEKN 84 TEKN 85 TEKN 86 TEKN 87 TEKN 88 TEKN 89 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Ändring av generalplanen för västra (ändring

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Val av entreprenör för byggandet av vägar och kommunalteknik till detaljplaneområdet på norra sidan av stamväg 51 i Sunnanvik

Val av entreprenör för byggandet av vägar och kommunalteknik till detaljplaneområdet på norra sidan av stamväg 51 i Sunnanvik nr 10/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEKN 105 TEKN 106 TEKN 107 TEKN 108 TEKN 109 TEKN 110 TEKN 111 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Ändring av generalplanen för Västra (ändring

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Vindkraft. Landsbygdens möjlighet. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. FOTO: Tore Snickars

Vindkraft. Landsbygdens möjlighet. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. FOTO: Tore Snickars FOTO: Tore Snickars Vindkraft Landsbygdens möjlighet Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Vindkraften och markägarna Klimatdebatten och frågan om hur klimatförändringen kan motverkas

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Kartan om ändringsområden är som bilaga till föredragningslistan.

Kartan om ändringsområden är som bilaga till föredragningslistan. Kommunfullmäktige 18 27.04.2015 ÄNDRING AV BROBY DETALJPLAN / STRANDTOMTER Kfullm 27.04.2015 18 Kommunstyrelsen 26 augusti 2013 215 I Pyttis liksom i alla andra havskustkommuner finns betydande efterfrågan

Läs mer

KONSEKVENSBEDÖMNING Godkänd av landskapsfullmäktige 12.5.2014

KONSEKVENSBEDÖMNING Godkänd av landskapsfullmäktige 12.5.2014 KONSEKVENSBEDÖMNING Godkänd av landskapsfullmäktige 12.5.2014 Pärmbild: Pirjo Niemi ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN ETAPPLANDSKAPSPLAN 2 FÖRNYBARA ENERGIFORMER OCH DERAS PLACERING I ÖSTERBOTTEN (VINDKRAFTSPLAN)

Läs mer

Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten 25.2.2015 om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet

Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten 25.2.2015 om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten 25.2.2015 om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet Vid mötet närvarade Forststyrelsens representanter Jouko Högmander

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

PLANBESKRIVNING Antagandehandling

PLANBESKRIVNING Antagandehandling Datum 2014-02-03 Diarienummer 0901/07 Sida 1/7 PLANBESKRIVNING Antagandehandling DETALJPLAN FÖR RÖRÖ 1:108 M FL. RÖRÖ, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2014-02-03 Diarienummer 0901/07 Sida 2/7 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Läs mer

Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Förslag INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Inledning 2 2. Planeringsområde 2 3. Landskapsplanens

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN

DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN FCG Finnish Consulting Group Oy Sibbo kommun DELGENERALPLAN FÖR SKÄRGÅRDEN OCH KUSTEN Planbeskrivning, förslag 630-C8968 FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning, förslag 1 (111) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

MARKÄGARENS HANDBOK ANDRA UPPLAGAN

MARKÄGARENS HANDBOK ANDRA UPPLAGAN Som markägare berörs SLC: s medlemmar av en mängd lagstiftning. Bland annat markanvändnings- och bygglagen, naturvårdslagen, miljöskyddslagen, grundlagen och offentlighetslagen innehåller regler som påverkar

Läs mer

Mottagare. Nykarleby stad. Dokument. Planebeskrivning. Datum 30.1.2014 NYKARLEBY STAD DELGENERALPLAN FÖR KRÖPULN VINDKRAFTSPARK PLANEBESKRIVNING

Mottagare. Nykarleby stad. Dokument. Planebeskrivning. Datum 30.1.2014 NYKARLEBY STAD DELGENERALPLAN FÖR KRÖPULN VINDKRAFTSPARK PLANEBESKRIVNING 3 Mottagare Nykarleby stad Dokument Planebeskrivning Datum 30.1.2014 NYKARLEBY STAD DELGENERALPLAN FÖR KRÖPULN VINDKRAFTSPARK PLANEBESKRIVNING 1-2 Författare Jonas Aspholm Datum 30.1.2014 Granskare Jonas

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

HAGA II, ÄNDRING AV STRANDDETALJPLANEN

HAGA II, ÄNDRING AV STRANDDETALJPLANEN ERIKSSON ARKKITEHDIT OY ERIARC FORUM www.eriarc.fi KYRKSLÄTTS KOMMUN HAGA II, ÄNDRING AV STRANDDETALJPLANEN Ändringen gäller kvarteren 1-7 samt park-, badstrands-, jord- skogsbruks- och trafikområden.

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Eeva Lehtimäki, politisk redaktör, MTV3 Eeva Lehtimäki är en erfaren och mångsidig journalist. Hon är konferencier för seminariepanelen.

Eeva Lehtimäki, politisk redaktör, MTV3 Eeva Lehtimäki är en erfaren och mångsidig journalist. Hon är konferencier för seminariepanelen. SEMINARIETS TALARE Outi Mäkelä, riksdagsledamot, landskapsstyrelsens ordförande, Saml. Outi Mäkelä leder Nylands landskapsstyrelse, organet som styr och beslutar om beredningen av landskapsplanen. Outi

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-04-30 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2011-02-16, rev. 2012-06-19 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för fastigheterna Solö 1:5 och 1:15, Marholmen, i Länna församling - enligt ÄPBL Dnr 07-10189.214

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) Detaljplan för Blåklockan mm inom Prästängen, Arvika kommun PLANBESKRIVNING Handlingar Planen omfattar följande handlingar: 1. Planbeskrivning 2. Genomförandebeskrivning

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5)

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5) Plats och tid Kommunhuset, Torget 5, Leksand, kl 8.00-10.00 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

skärgårdsstiftelsens pärlor

skärgårdsstiftelsens pärlor skärgårdsstiftelsens pärlor Lena Nyberg Lena Nyberg Vd SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Syfte och stadgar Skärgårdsstiftelsen ska verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt

Läs mer

Tekniska nämnden nr 5/2011 7.6.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Tekniska nämnden nr 5/2011 7.6.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING nr 5/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEKN 42 TEKN 43 TEKN 44 TEKN 45 TEKN 46 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Uppgörande av detaljplan för Slussenområdet Detaljplaneprojektet

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

%?'v:/r \^\ -',..^s^-^^ f'

%?'v:/r \^\ -',..^s^-^^ f' KYRKSLÄTTS KOMMUN PLANLÄGGNINGS- OCH TRAFIKSYSTEMTJÄNSTER Projektnummer: 33000 Arendenummer: 1119/10.02.02/2011 St-nämnden:21.11.2013 MASABY DELGENERALPLAN Program för deltagande och bedömning (MBL 62

Läs mer

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet

INNEHÅLL PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Sid. INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet INNEHÅLL Sid PLANBESKRIVNING INLEDNING 2 Handlingar Bakgrund Planens syfte och huvuddrag Planområdet TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3 Översiktsplan Detaljplaner AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 3 Riksintressen

Läs mer

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda?

Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? - Sid 1(8) Hur gör man för att stycka av mark för en tomt i Hedesunda? Det är attraktivt att bo eller ha fritidshus i Hedesunda! Det finns en efterfrågan på bostads- och fritidshus och de få hus som kommer

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

KORSNÄS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR HARRSTRÖM VINDKRAFTSPARK. Korsnäs kommun. Planebeskrivning. 9.10.2013, teknisk justering 18.2.2015. Kommun.

KORSNÄS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR HARRSTRÖM VINDKRAFTSPARK. Korsnäs kommun. Planebeskrivning. 9.10.2013, teknisk justering 18.2.2015. Kommun. Kommun Korsnäs kommun Dokument Planebeskrivning Datum 9.10.2013, teknisk justering 18.2.2015 KORSNÄS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR HARRSTRÖM VINDKRAFTSPARK 1 Författare Jonas Aspholm Datum 6.2.2013, 9.10.2013,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Utredning över utvecklingsmöjligheter för bostadsbebyggelse i Nedervetil byacentrum

Utredning över utvecklingsmöjligheter för bostadsbebyggelse i Nedervetil byacentrum Utredning över utvecklingsmöjligheter för bostadsbebyggelse i Nedervetil byacentrum Linda Svartsjö Examensarbete för ingenjör (YH)-examen Utbildningsprogrammet för lantmäteriteknik Vasa 2015 EXAMENSARBETE

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Delgeneralplan för Eriksnäs. Program för deltagande och bedömning

Delgeneralplan för Eriksnäs. Program för deltagande och bedömning Delgeneralplan för Eriksnäs Program för deltagande och bedömning Uppdaterad 8.3.2013 Planläggningsprocess Begynnelseskede Kvalitetsmål (25.5.2010 (KS 173)) Planprojektet görs anhängigt (kungörelse 23.9.2011)

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Detaljplan för område vid småbåtshamnen, del av Rörvik 1:159, Rörviks samhälle, Sävsjö kommun

Detaljplan för område vid småbåtshamnen, del av Rörvik 1:159, Rörviks samhälle, Sävsjö kommun Detaljplan för område vid småbåtshamnen, del av Rörvik 1:159, Rörviks samhälle, Sävsjö kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING (andra utställningen) INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad BN 2012-136 Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad Denna handling ska läsas tillsammans med gällande områdesbestämmelser för del av Viared Hälasjöområdet (laga kraft

Läs mer

Geta kommun, beslutsprotokoll

Geta kommun, beslutsprotokoll Byggnadsnämnden, sammanträde nr 1/2015, 27.01.2015 PROTOKOLL Tid och plats Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 19:00- Kommunkansliet i Geta (vid Furulund), Vestergeta, Geta Närv. Beslutande Yngve Österlund,

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

PEDERSÖRE KOMMUN. Planläggningssektionen PROTOKOLL 13.03.2014 18. Sammanträdestid: Torsdagen 13.03.2014, kl. 10.00-11.40. Vanha Paukku, Lapua

PEDERSÖRE KOMMUN. Planläggningssektionen PROTOKOLL 13.03.2014 18. Sammanträdestid: Torsdagen 13.03.2014, kl. 10.00-11.40. Vanha Paukku, Lapua 13.03.2014 18 Sammanträdestid: Torsdagen 13.03.2014, kl. 10.00-11.40 Sammanträdesplats: Vanha Paukku, Lapua Beslutande Borgmästars, Yvonne Forsblom, Greger Käldman, Leif Lindfors, Ralf Wiklund, Senja ordförande.

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 3, Viby Godkänt dokument, 0-05-5, Katarina Kämpe Antagandehandling 0-05-07 Dnr 0/079 KS 03 Innehåll Planbeskrivning 3 Syfte 3 Handlingar

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

VÖRÅ KOMMUN. Byggnadsordning

VÖRÅ KOMMUN. Byggnadsordning VÖRÅ KOMMUN Byggnadsordning Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 Träder i kraft 01.02.2013 2 Innehåll 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH MYNDIGHETER... 3 1.1 Tillämpningsområde... 3 1.2 Byggnadstillsynsmyndighet...

Läs mer

G 20 Delgeneralplan för Tallmo. Beskrivning

G 20 Delgeneralplan för Tallmo. Beskrivning G 20 Delgeneralplan för Tallmo Beskrivning Markanvändningssektionen 20.5.2015 Kommunstyrelsen 2.6.2015 Fullmäktige 15.6.2015 ÄRENDE 1011/2010 Sibbo, delgeneralplan för Tallmo, plan G 20. Delgeneralplanen

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer