INRE SKÄRGÅRDENS GENERALPLAN

Transkript

1 INGÅ KOMMUN INRE SKÄRGÅRDENS GENERALPLAN uppdaterad Granskning av Ingå inre skärgårds generalplan

2 1 (62) 1 INDETIFIKATIONSUPPGIFTER Kommun: Planens namn: Planläggare: Ingå kommun Inre skärgårdens generalplan Ingå kommun Planläggningschef Sten Öhman p sten.ohman@inga.fi Planen utarbetas av: Arkitekturum Ab Fredrik Lindberg, arkitekt SAFA tel fl@arkitekturum.fi Anhängiggörande: PDB:n till påseende Behandling: Kommunstyrelsen (beslut om planläggningen) Tekniska nämnden (beslut om PDB:ns upphovsman) Tekniska nämnden (PDB:n till påseende) Tekniska nämnden (beslut om planens upphovsman) Kommunstyrelsen (dimensioneringsgrunder, strategiska planen) Fullmäktige (dimensioneringsgrunder, strategiska planen) Tekniska nämnden (generalplansutkastet till påseende)

3 2 (62) 2 SAMMANDRAG 2.1 Planeringsområde Planeringsområdet omfattar planområdet för den nuvarande generalplanen för inre skärgården i ingå kommun. Till området har även införlivats Vormö, som tidigare har hört till den sydöstra delgeneralplanen i Sjundeå. Inre skärgårdens generalplan överspänner området mellan fastlandet och yttre skärgården längs med hela kommunens bredd, omfattandes både fastland och skärgård. Kopparnäs område, som har en ny fastställd generalplan, har lämnats utanför planeringsområdet. Planområdets angränsning och placering. Grundkarta: Logica, Lantmätericentralen 2012.

4 3 (62) 2.2 Centrala mål för planeringen och planläggningens bakgrund Den ikraft varande generalplanen för inre skärgården, fastställd , har föråldrats och på vissa områden motsvarar den förverkligade markanvändingen inte längre planens innehåll. Samtidigt råder på planeringsområdet, som exempelvis i Barösund, vissa markanvändningsmässiga utvecklingsbehov. Därmed är planens uppdateringsbehov aktuellt. Ingå kommunstyrelse har beslutit påbörja uppdateringsarbetet av inre skärgårdens generalplan i enlighet med verksamhets- och ekonomiplanen för 2008 och gett till uppgift att sammanställa ett arbetsprogram över planeringsarbetet. Tekniska nämnden har beslutit att i första skedet låta uppgöra ett program för deltagande och bedömning och att man påbörjar inventerings- och informationsinsamlingsarbetet som är för planen behövligt. Programmet för deltagande och bedömning färdigställdes under hösten 2010 och i början av 2011 uppgjordes en s.k. 0-plan över området på vilken den gamla planens markanvändning sattes uppdaterad information om naturvärden och kulturlandskapet. Den egentliga utkastsfasen påbörjades i december 2011 och diskussioner med områdets markägare påbörjades under våren Planläggarens mottagning har för detta ändamål hållits i kommunens utrymmen i kommunhuset. Under våren och sommaren 2012 påbörjades även de behövliga inventeringarna av naturförhållandena, fornminnena och kulturlandskapet. De centrala målen för granskningen inre skärgårdens generalplan är: Uppdatera och förtydliga den nuvarande generalplanen för inre skärgården så att den enhetligt fungerar tillsammans med generalplanerna för fastlandet och yttre skärgården. Kartlägga eventuella markägarvisa ändringsbehov och utföra dem genom att följa likvärdighetsprincip. Följa den nuvarande planens dimensionering för strandzonerna. Uppgöra en plan som kan fungera som grund för beviljande av byggnadslov. Uppdatera föråldrad och bristfällig information angående områdets natur- och landskapsförhållanden och beakta detta i planläggningen. Utgångläget är även att den nuvarande markanvändningen i stora drag bevaras och att områdets markägare behandlas jämlikt. 2.3 Generalplanens innehåll I generalplaneutkastet visas den nuvarande markanvändingens utbredning och omfång, gjorda ändringar jämfört med nuläget och den gamla planen samt de områden, som är tilltänkta att delgeneral- eller detaljplaneras. Exempelvis

5 4 (62) områdets viktigaste och enda knutpunkt för service, Barösunds byområde, är avsett att utvecklas genom noggrannare planering. Den fasta bosättningen är betecknad enligt sin placering med A-beteckningar. Fritidsbosättningen är betecknad med olika RA-beteckningar och skogs- och jordbruksområdena med M-beteckningar. De med undantagslov till åretrunboende ändrade fritidsbosättningar och noggrannare stranddetaljplaner som finns på området har beaktats. I samband med eventuellt öppnande av planområdets dimensionering utfördes i början av planeringsarbetet provmätningar av strandzonerna på Själö och Skämmö (FCG Group) och på basen av dessa visade det sig att öppnandet av inre skärgårdens dimensionering verkade medföra en betydligt minskad byggnadsrätt jämfört med nuläget. På grund av detta beslöt kommunstyrelsen att inre skärgårdsområdet dimensionering inte öppnas i sin helhet. Beslutet var att strandzonernas dimensionering kopplas även i fortsättningen till den nuvarande planens dimensioneringsnormer och att byggnadsrätterna för fastmarksområde utanför strandområdena dimensioneras på samma sätt som för fastlandsområdena. Nya byggnadsplatser utöver den gamla planens dimensionering har därför inte bildats. Dimensioneringen av torrmarken berör på planområdet förekommande torrlandsmarkens M-områden som är belägna utanför fastlandets strandområde och på stora öar som har vägförbindelse. Den ursprungliga principen är att alla de på M-områdena i den nuvarande planen varande befintliga, redan bildade byggnadsplatser, samt de tilläggsplatser som dimensioneringen medför, skall märkas ut i plankartan. Denna princip uppdateras i samband med att den strategiska planen process fortskrider. I enskilda fall har dimensionering inom strandområde granskats och möjliga fel i förhållande till gamla planens dimensionering rättats till. Granskningarna utförs som enskilda kontroller i enlighet med markägarnas behov. Alla, enligt den gamla planens dimensionering förekommande, byggnadsplatser på strandområde har markerats ut i plankartan som antingen utnyttjade eller outnyttjade. I samband med granskningen av inre skärgården generalplan har det genomförts en del omplaceringar av nuvarande byggnadsplatser, lokala justeringar av områdesgränser och ändringar av användningsändamål så som ändrandet av en byggnadsplats från fritidsbosättning (RA) till fast boende (A) eller från A till AM (område för lantbruks- och fiskelägenheters driftcentra), det senare för att befrämja förutsättningar för näringsidkande och fast boende på öar, utan vägförbindelse. Ändringarna bottnar i markägarbehov och de ändringsbehov inventeringarna (närmast natur) har fört fram. Ändringarnas helhetsantal på planområdet är i planutkastet 45st och hur de är placerade framkommer ur bilaga 3 (karta 11 och förteckning 11.1). De lokala ändringarnas slutliga antal specificeras under planförslagsfasen. Områdena utanför strandzonerna på öar utan vägförbindelse har i den gamla planen inte innehållit byggandsplatser. Dessa områden har anvistas med egen beteckning, M-1, och innehåller inte glesbyggnadsrätt.

6 5 (62) Naturobjekten har anvisats enligt riksomfattande och regionala databaser samt enligt den i samband med planeringen uppgjorda naturinveteringen (Keiron Ab). Även den gamla planens naturobjekt och skyddsområden som bildats efter planen uppgjorts har beaktats. Planområdets rekreationsområden har i stort sett bevarats. Fornlämningar och skyddade landskaps- och byggnadsobjekt har anvisats enligt fornminnesregistret och de inventeringar som gjorts för utarbetandet av generalplanen (Mikroliitti Oy, ARK-sukellus, Stadion ARK). Utöver detta har i plankartan gjorts otaliga små uppdateringar av områdesavgränsningar och användningsändamål som baserar sig på den nuvarande genomförda markanvändningen. Uppgifterna om plankartans ändringar i förhållande till den tidigare planen specificeras under generalplanens förslagsfas. 2.4 Planeringens olika faser beslöt kommunstyrelsen om påbörjandet av granskningen av inre skärgårdens generalplan valde tekniska nämnden Arkitekturum Ab för utarbetandet av PDB:n hölls begynnelsefasens myndighetsöverläggning där myndigheterna gav sina kommentarer för planeringsarbetets fortsättning beslöt tekniska nämnden att lägga PDB:n till offentligt påseende. PDB:ns påseendetid valde tekniska nämnden Arkitekturum Ab för utarbetandet av generalplanen. Under vårvintern 2012 har diskussioner med markägare och fastighetsvisa granskningar inletts. Under våren 2012 behandlade och beslöt kommunen om generalplanens dimensioneringsprinciper i samband med den pågående strategiska generalplanen. Under våren och sommaren 2012 har områdets inventeringar påbörjats. I maj 2013 torde tekniska nämnden besluta om att lägga fram generalplaneutkastet till offentligt påseende

7 6 (62) 2.5 Generalplaneutkastets centrala konsekvenser En av planens centrala konsekvenser är dess rättsverkan. Generalplanen för Ingå inre skärgård är ämnad att ha rättsverkningar på hela planområdet. I planbestämmelserna omnämns att generalplanen kan användas för beviljande av byggandslov med stöd av MBL Markanvändningen inom inreskärgårdens generalplaneområde är redan förhållandevis långt förverkligad enligt den nuvarande planen och till exempel inom strandzonerna ryms just inte mera nya byggplatser. Detta visar också provdimensioneringarna uppgjorda av FCG (Finnish Consulting Group), öppnandet av inre skärgårdens dimensionering skulle snarare leda till en betydande minskning av byggrätterna jämfört med den nuvarande situationen. Generalplaneutkastet grundar sig därmed rätt långt på den nuvarande markanvändningens strukturer och dimensionering och konsekvenserna på miljön och landskapet jämfört med den nuvarande situationen är därmed tämligen små. I och med granskningen av planen upprätthålls områdets levnadsförhållanden, servicestruktur och förhållandena till serviceknutpunkterna utanför området och den fasta bosättningens förhållande till fritidsbosättningen förändras inte märkbart. Byggnadsplatsernas antal förändras heller inte i någon större grad. Utgångsläget har varit att de outnyttjade byggnadsplatsernas antal och placering i huvudsak följer den gamla planen. Vid värdefulla natur- och landskapsobjekt har outnyttjade byggnadsplatser flyttats i mån av möjlighet till andra lägen. Outnyttjade byggnadsplatser har dock inte borttagits helt och hållet. På markägares begäran har outnyttjade byggnadsplatser kunnat flyttas till andra lägen ifall förutsättningar funnits. Flyttningarna är dock lokala och genomförda inom samma markägoförhållande. I viss mån har nuvarande fritidsbosättningar ändrats på markägarnas begäran till åretruntboende ifall förutsättningar funnits. Områdets invånarantal stiger dock inte i betydande grad. Inom Barösunds byområde och i dess närområde skapas förutsättningar till ett effektiverande av den nuvarande markanvändningen så att de nuvarande serviceformerna kunde kvarstå förutsättningar för nya möjligtvis kunde bildas. Barösunds byområde anvisas i generalplanen som ett område på vilket det bör uppgöras en noggrannare delgeneralplan eller detaljplan. Utvecklandet av Barösunds område och dess servicenivå skulle påverka positivt på möjligheterna till näringsidkande och den fasta bosättningens förhållanden i den västra skärgården. Nuvarande trafik- och kommunaltekniska nätverk bibehålls som sådana. Inom området rör man sig i huvudsak med bil eller båt. De nuvarande kollektivtrafikförbindelserna bibehålls.

8 7 (62) Innehållsförteckning 1 Indetifikationsuppgifter Sammandrag Planeringsområde Centrala mål för planeringen och planläggningens bakgrund Generalplanens innehåll Planeringens olika faser Generalplaneutkastets centrala konsekvenser Planens syfte och mål Planeringsområde Allmänna målsättningar och principer för planeringen Planläggningssituationen och härledda mål ur denna Riksomfattande mål för områdesanvändning Landskapsplan Generalplaner Stranddetaljplaner Byggnadsordningen Bygginskränkningar och åtgärdsbegränsningar Övriga projekt Mål härledda ur främjandet av skärgårdens utveckling Dimensioneringens allmänna mål och principer Dimensionering gjord i samband med granskningen av planen Målsättningar verksamhetsvis Fast boende Fritidsboende Naturmiljö, landskap och skyddsobjekt Näringsidkande Rekreation Trafik, hamnar och tekniskt underhåll Vindkraft Utgångsanalys av förhållandena inom planområdet Allmän beskrivning av området Markägoförhållande Befolkning och arbetsplatser Samhällsstruktur och bosättning Näringsidkande och företagsverksamhet Naturmiljön Natura 2000 områden Naturskyddsområden PATRIK... 29

9 8 (62) Specialobjekt på basen av jordmån eller berggrund Grundvattenområde Störande faktorer i miljön Landskap Kulturlandskapet och värdefulla landskapsområden Den byggda miljön, byggandskultur och fornlämningar Service Samhällsteknik Vattenförsörjning och avloppsvattenhantering Avfallshantering Elförsörjning Områden med risk för havsöversvämning Trafik Vägnätverket Kollektivtrafik Farleder och båthamnar Beskrivning av generalplaneutkastet Fast bosättning Fritidsboende Naturmiljö och skyddsobjekt Fornminneslämningar och kulturlandskap Näringsidkande Rekreation Trafik, hamnar och tekniskt underhåll Dimensionering Generalplanens helhetsdimensionering Ändringar i plankartan i förhållande till tidigare planen Planbestämmelser, områdesreserveringar Planens konsekvenser De mest betydande förändringarna jämfört med den nuvarande planen Konsekvensbedömningen och dess relation till planläggningsarbetet målsättningar Förhållandet som uppställts i markanvändningsstrategin Förverkligandet av generalplanen Generalplanens rättsverkningar Förverkligande... 61

10 9 (62) Bilagor 1. Program för deltagande och bedömning 2. Kommunens byggnadsordning 3. Kartbilagor och tabeller 4. Generalplanekartan i A3-format. Övriga dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Naturen och landskapet: Generalplanen för Ingå Inre Skärgård Naturinventering Luontotieto Keiron Oy Skyddsprogram på riksnivå Databasen OIVA för miljö- och geodata ( Nätverket Natura 2000 i Finland och skyddsbestämmelserna för naturtyperna som omfattas av nätverket. Historiska geografiska uppgifter från Nyland Maisemahistoriallinen selvitys, Anna Riionheimo 2009 Naturskyddsområden, Nylands Regionplaneförbunds publikation 31; Uudenmaan rannikon suojelualueet Naturinventering och fågelinventering (Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam&Thomas Bonn, Västra Nylands regionplansförbund 1993 och Inkoon linnustoselvitys 1993, Juha Laaksonen & Pekka Rusanen). Smultronställen för boende i Nyland och Östra Nyland. Förhandsutredning (Nylands förbund). Trafik och jordmån: Trafiksäkerhetsplan för Ingå och Sjundeå, Vägförvaltningen, Nylands distrikt, Trafiksäkerhetsutredning för skolorna i Nylands vägdistrikt, Vägförvaltningen 2004 Länsi-Uudenmaan tieliikenteen meluselvitys (utredning av bullernivån från trafiken i Västra Nyland) Vägverket, Nylands vägdistrikt Kulturmiljön, fornlämningar:

11 10 (62) Ingå kommun, utredning över den bebyggda kulturmiljön (Stadionark 2012) Fornlämningsinventering i Ingå inre skärgård (Mikroliitti Ab 2012) Inkoon sisäsaariston arkeologinen vedenalaisinventointi (ARK-sukellus 2012) Barösundin alueen merenpohjan kartoitus (ARK-sukellus 2012) Inkoon kulttuurimaisemaselvitys (Anniina Sarlos 2012) Perinteisten saaristokylien elementit Inkoon saaristossa. Aalto-universitetet, Landskapsarkitektur. ( Anni-Maija Fincke, 2011) Inkoon sisäsaariston kulttuurimaiseman ominaispiirteet, uhat ja mahdollisuudet Aalto-universitetet, Landskapsarkitektur. Kaisa Laine, Landskapshistorisk inventering i form av geodata. Inventeringen omfattar byarna från 1590-talet, byarna från 1780-talet, åkrar och ängar. Värdefulla kulturmiljöer på landskaps- och regionnivå. Museiverkets inventeringsblanketter över gamla byggnader. Klippområden av betydande natur- och landskapsvärde i Nyland, Jukka Husa och Jari Teeriaho 2004 (AY 350). Uudenmaan perinnemaisemat - Ängar hagmarker och skogsbeten i Nyland. Juha Pykälä och Thomas Bonn 2000 (AY178). De ryska befästningsverken I, Ingå , Hilding Haglund, Ingå 1999 Suomen merimuseon hylkyarkisto 1997, Museiverket. Fasta fornlämningar, inventering av planläggningsområdet, J. Laurén Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi, Härö Den bebyggda kulturmiljön. Byggda kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Museiverket/miljöministeriet Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam & Thomas Bonn, Luonnon- ja maisemasuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Uudenmaanläänissä, Punkari, Raunio, Arvokkaat maisema-alueet, rapport av arbetsgruppet för landskapsområderna Skärgårdsbotanisk inventering i Ekenäs och Ingå. Thomas Bonn, 1992.

12 11 (62) Bjursin luonnon perusselvitys, Marja Koistinen, Risto Murto Inkoon rannikon ja saaristoalueen esihistoriallisten muinaisjäännösten inventointi 1984, Helena Edgren. Kulturlandskap i Barösund , Ympäristötoimisto Oy. Tutkimuksia Uudenmaan läänin uhanalaisista kasveista 1, Tammisaaren ja Inkoon saaristo, Murto Övriga utredningar: Ingå kommuns Utvecklingsplan för vattentjänsterna (Ramboll 2012) Selvitys mannermaa ja sisäsaariston alueiden mahdollisista suunnittelutarverajauksista, Oy Arkkitehtisuunnittelu Arkitekturum Ab 2011 Uudenmaan liiton teettämä tuulivoiman tuotantoon soveltuvien alueiden kartoitus: vaikutusten arviointi maakuntakaavoitusta varten (Uudenmaan Liitto 2003). Valtakunnallinen saaristopoliittinen toimenpideohjelma (Työ- ja Elinkeinoministeriö 2012).

13 12 (62) Granskning av Ingå inre skärgårds generalplan 3 PLANENS SYFTE OCH MÅL 3.1 Planeringsområde Planeringsområdet omfattar planområdet för den nuvarande generalplanen för inre skärgården i Ingå kommun och till vilken även Vormö har införlivats. Inre skärgårdens generalplan överspänner området mellan fastlandet och yttre skärgården längs med hela kommunens bredd, omfattandes både fastland och skärgård. Kopparnäs område, som har en ny fastställd generalplan, har lämnats utanför planeringsområdet. Grannkommunerna är Raseborg i väst och Sjundeå i öst. I norr angränsar området till Ingå kommuns fastlandsgeneralplan och i söder till yttreskärgårdens generalplaneområde. De viktigaste knutpunkterna för service, som påverkar området, ligger utanför själva planområdet. Dessa är Kyrkobyns kommunscenter och Degerby. De närmaste städerna är Karis och Lojo. Den viktigaste och enda knutpunkten för service inom planområdet är Barösunds byområde. Planeringsområdets storlek är ca 190 km². Av detta är markområde ca 76 km² (fastland ca 30 km² och öar ca 46 km²). Öarnas och kobbarnas antal är totalt ca 250 st (över 0,2 ha). 3.2 Allmänna målsättningar och principer för planeringen Syftet med inre skärgårdens generalplan är att i stora drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen. Generalplanen fungerar som grund vid uppgörandet och ändring av stranddetaljplaner(mbl 35 och 42 ), Målsättningen är att uppgöra en rättskraftig generalplan som enligt MBL 72 kan användas som grund för beviljandet av bygglov på strandområdena. Arbetets primära mål är att uppdatera och granska den nuvarande planen så att den enhetligt fungerar med yttre skärgårdens och fastandets generalplaner. Som grund står den gamla planens olika markanvändningar med sina principer och dimensioneringar. Målsättningen är därtill att kartlägga möjliga utvecklingsbehov och avgöra deras konskevenser samt uppdatera tidigare uppgjorda inventeringar som gjorts på området och vid behov uppgöra nya. Planeringens allmänna målsättningar: Vid upprättande av generalplan skall följas vad som finns stadgat i markanvändnings- och bygglagen, naturvårdslagen samt övriga lagar som styr planeringen. Bestämmelserna i den fastställda landskapsplanen skall beaktas.

14 13 (62) Principen om hållbart utnyttjande av naturresurserna skall ligga som grund för planeringen. De i vatten- och skogslagstiftningen skyddade naturtyperna skall beaktas. De olika inventeringar, bl.a. natur- och kulturlandskapsinventeringar, arkeologisk inventering, inventeringar angående byggnadsbeståndet samt de statliga skyddsprogrammen skall utgöra grund för planeringen. Markägarnas önskemål och behov bör beaktas. Generalplanens rättsverkningar skall vara sådana att den enligt MBL 72 kan användas som grund för beviljande av byggnadslov. I planeringsarbetet följs även målsättningarna som är uppställda i fullmäktiges markanvändningsstrategi från De väsentliga med tanke på inre skärgårdens generalplaneområde är: Det betonas att nya invånare och arbetsplatser ska placeras inom eller i anslutning till nuvarande samhällsstruktur (centrum och byarna). Detta tryggar vitaliteten i de nuvarande samhällena och skapar förutsättningar för en behärskad utveckling av dem. På detta sätt förstärkta samhällen erbjuder ramar för val av varierande livsstilar och för olika åldersgrupper. Beredskap skapas för framtida detaljplanering i tillväxtriktningarna och bl.a. för eventuella reserveringar för nya stationer i näromgivningen. Obyggda områden struktureras enligt sin betydelse å ena sidan med tanke på jord- och skogsbruk och å andra sidan med tanke på natur- och landskapsvärden och detta beaktas vid planläggningen och tillståndsprövningen. Den befintliga kommunaltekniska infrastrukturen utnyttjas så långt som möjligt med beaktande av dess kapacitet. Siktet är inställt på att minska servicetransporterna antingen genom att utveckla den lokala servicen i byarna eller genom att koncentrera nybyggnationen i närheten av den service som bevaras enligt principen till fots till skolan. Glesbyggandets omfattning och placering hålls behärskad. Det dyraste är att låta glesbyggnationen oplanerat växa ut till bosättningsområden som kommer att förutsätta kommunalteknik och kommunal service. När invånarantalet ökar ger det upphov till i förväg oplanerade behov av investeringar och tjänster utanför de detaljplanerade områdena. Nybyggnationen placeras i tillräckligt täta och stora tätorter eller detaljplanerade områden för att en koncentrerad värmeproduktion med förnybara energikällor (t.ex. flis) ska vara lönsam. Energieffektivitet och lokal energiproduktion främjas vid nybyggnation samt renovering och ombyggnad i tätorterna och glesbygden.

15 14 (62) Processer inom jordbruket tas tillvara i den lokala energiproduktionen (t.ex. biogas, flis, värmepumpar, små vindkraftverk). Verksamhetsförutsättningarna för lätt- och kollektivtrafik främjas. Förutsatt att samhällsstrukturen tillåter undviks placering av byggnation i skogsområden, då dessa fungerar som kolsvalg. Huvudsakliga målsättningar för inre skärgårdens planläggning är: Stöda och utveckla skärgårdens traditionella näringar (fiske, jord- och skogsbruk, gårdsturism m.m.) samt skapa förutsättningar för nya näringsformer som inte är skadliga för miljön. Förbättra den fasta bosättningens förhållanden och definiera dess byggnadsplatsvisa dimensionering så att den är enhetlig med fastlandets och yttreskärgårdens generalplaner. Definiera den nuvarande glesbyggnadsrätten inom jord- och skogbruksområdena (M) i den nuvarande planen så att den är enhetlig med fastlandets och yttreskärgårdens generalplaner. Definiera fritidsbosättningens (RA) byggnadsplatsvisa dimensionering så att den är enhetlig med fastlandets och yttreskärgårdens generalplaner. Stöda skärgårdens särprägel och traditioner, trygga tillgången till service och arbetsplatser samt beakta turismens behov i skärgården. Befrämja utvecklingen av Barösunds byområde vad gäller servicen, möjligheterna till näringsidkande och den fasta bosättningen. Befrämja förverkligandet av olika skyddsprogram och skyddande av natur- och kulturområden. Beakta skärgårdens biologiska särprägel och bevara den biologiska mångfalden. Bemöta markägare likvärdigt samt beakta deras behov i mån av möjlighet och enligt jämbördesprincip. Förenkla handläggningen av byggnadslov och byggnadsprojekt genom att definiera dimensioneringen så att byggande kan i huvudsak skötas enligt generalplanen utan stranddetaljplanering. Stöda och utveckla fritidsbosättningen beaktande de övriga målsättningarna.

16 15 (62) 3.3 Planläggningssituationen och härledda mål ur denna Riksomfattande mål för områdesanvändning Som utgångspunkter fungerar de riksomfattande mål för områdesanvändning (VAT) som avses i 24 MBL av vilka i synnerhet följande punkter styr denna generalplan: En fungerande områdesstruktur: Utvecklingen av områdesstrukturen och områdesanvändningen baserar sig främst på faktorer som gäller områdenas egna styrkor och läge. Genom områdesanvändningen främjas samspelet mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av bynätet. En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. I planering på landskapsnivå och i generalplanering ska en sammanhållnare (tätare) samhällsstruktur främjas och åtgärder som leder till en tätare samhällsstruktur framföras. Kultur- och naturarv, rekreationsbruk och naturvärden: Bevarandet av det nationella kultur- och byggnadsarvet samt variationerna i dessas lokala särprägel främjas genom områdesanvändningen. Fungerande kontaktnät och energiförsörjning: Trafiksystemen planeras och utvecklas som helheter som omfattar olika trafikformer och betjänar både befolkningen och verksamhetsförutsättningarna för näringslivet. I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. Specialfrågor i Helsingforsregionen: I Helsingforsregionen främjas kollektivtrafiken, i synnerhet den spårbundna trafiken och en sammanhållen samhällsstruktur. Ett tillräckligt utbud på tomtmark bör tryggas i områdesanvändningen för att säkerställa en tillräckligt stor bostadsproduktion. Områdeshelheter som bildar särskilda natur- och kulturmiljöer: Med områdesanvändningen främjas bevarandet av områdeshelheter i kustområdet vilka är särskilt betydelsefulla med tanke på natur- och kulturvärden.

17 16 (62) Bevarandet av särpräglade by- och kulturmiljöer som anpassats till naturförhållandena stöds. Landskapsplan Landskapsplanen för Nyland är i kraft på planläggningsområdet. Planen fastställdes av miljöministeriet Landskapsfullmäktige godkände 20 mars 2013 etapplandskapsplanen 2 för Nyland. I beskrivningens kartbilagor 1 och 2 syns ändringarna jämfört med den ikraft varande landskapsplanen. Centrala beteckningar för ändringar är: områden för centrumfunktioner (brunt) och områden som ska förtätas (rutraster) uppdatering av kulturlandskapsområden av riksintresse (RKY 2009) (grönt). behov av havskabelanslutning och försvarsmaktens bullerområde på havsområdet kring Mäkiluoto. Generalplaner Generalplaner med rättsverkningar gäller för Ingå kommun i sin helhet. Kommunernas område är indelat i fyra generalplaner: generalplan för fastlandet (Sten Öhman 2000), delgeneralplan för inre skärgården (Suunnittelukeskus 1987), Delgeneralplan för yttre skärgården (Pöyry 2000) och delgeneralplan för Kopparnäs campingområde (Suunnittelukeskus 2004). Ytterligare har en generalplaneändring gjorts för Ingarskilaområdet för byggande av en golfplan (Sten Öhman 2008). Samtidigt med granskningen av inre skärgårdens generalplan är under arbete en strategisk generalplan för hela kommunen (Finnish Consulting Group). Denna har som planutkast varit offentligt till påseende Meningen är att skärgårdens generalplaner som sådana införlivas i den strategiska planen när den fastställs. Stranddetaljplaner De stranddetaljplaner på som finns på planeringsområdet beaktas vid uppgörandet av generalplanen. Stranddetaljplanerna är beskrivna i bilaga 3 (karta 3 och förteckning 3.1). Byggnadsordningen Kommunens byggnadsordning är godkänd i kommunen Utanför detaljplanerade områden följs generalplanens planbestämmelser och kommunens byggnadsordning (byggplatsernas storlek och dimensionering m.m.).

18 17 (62) Byggförbud och åtgärdsbegränsningar Övriga projekt Inga områden har belagts med bygginskränkningar inför utarbetandet av den inre skärgårdens generalplan. Övriga projekt som påverkar inre skärgårdens planläggning är följande strategier i Ingå: Energi- och klimatprogrammet Näringslivpolitiska programmet Markpolitiska programmet Mål härledda ur främjandet av skärgårdens utveckling I enlighet med skärgårdslagens 2 bör man med åtgärder av stat och kommun sträva efter att bevara den fasta bosättningen i skärgården genom att för befolkningen skapa tillräckliga möjligheter till utkomst, samfärdsel och basservice samt efter att skydda skärgårdens landskapsbild och natur för miljöskador. I planer som avses i markanvändnings- och bygglagen samt i motsvarande planer som rör skärgården och till denna hörande vattenområden bör särskilt beaktas de mål som anges i 2. Målsättningen för granskningen av inre skärgårdens generalplan är att trygga den fasta bosättningen samt skapa möjligeter så områdets näringar kan utvecklas och att nya kan bildas. I planeringsområdets östra del är skärgårdszonen förhållandevis smal och den fasta bosättningen som där finns är närmast belägen inom fastlandets strandområde eller bakom den, anknuten till befintliga vägar. Den östra delens bosättning grundar sig inte i stor utsträckning på skärgårdsmässigt lokalt näringsidkande. De nämnvärda knutpunkterna för service är Kyrkobyn och Degerby, som ligger utanför planområdet. I generalplaneområdets västra del är den egentliga skärgårdens zon betydligt större och djupare jämfört med den östra. Där är även den gamla bosättningens andel på öar större. Vägförbindelsen till Barölandet och via färja över till Orslandet möjliggör fastboende och upprätthållandet av service rätt långt ut i skärgårdszonen. Barösund är det västra områdets knutpunkt för lokal och kommunal service, vars utbud under senare år tyvärr har minskat. Utvecklandet av Barösunds byområde skulle på ett positivt sätt påverka den västra delen av inre skärgården och även förhållandena i den yttre. Samtidigt skulle det vara i enlighet med kommunens markanvändningsstrategi. På Bergvallas område äger kommunen mark, omkring finns befintlig fast bosättning och på byns centrum en del service. Boendet kunde ökas samtidigt som Barösunds privata andelslag kunde utvidgas. Detta skulle föra med sig förutsättningar för nya serviceformer. Utvecklandet av Barösunds byområde kräver dock en noggrannare planering på delgeneral- eller detaljplanenivå. Utökandet av den fasta bosättningen på andra håll i inre skärgården och till exempel på öar utan vägförbindelse är i sin tur inte ekonomiskt hållbart ur kommunens synvinkel. Organiserandet av förbindelser och vattenhushållningen

19 18 (62) skulle bli dyr och konsekvenserna för miljön och landskapet skulle vara större än den nuvarande semesterbosättningen p.g.a. större byggnadsrätt per varje byggnadsplats. I samband med granskningen av inre skärgårdens generalplan ändras eller borttas dock inte på öar utan vägförbindelser nuvarande eller i den gamla planen betecknade byggplatserna för fast bosättning. Förutsättningarna för idkandet av näringar undersöks i samband med granskningen av planen och förutsättningarna för att stärka de nuvarande, näringarna, skapa möjligheter för nya och i mån av möjlighet bilda nya driftcentra för jord- och fiskelägenheter med binäringar och fast bosättning är en av planarbetets målsättningar. Dessa kan vara belägna på öar utan vägförbindelse. 3.5 Dimensioneringens allmänna mål och principer I den gällande generalplanen för inre skärgården från år 1989 har strandområdena dimensionerats men holmarnas inre delar eller de områden på fastlandet som blir utanför strandområdet har inte dimensionerats alls. Detta har gett upphov till oklarheter vid behandlingen av ansökningar om bygglov utanför strandområde. Vid uppgörandet av planen från år 1989 har lämpliga dimensioneringsnormer för Ingås skärgård ansetts vara fritidbosättningarnas antal per strandkilometer, markyta hektarsvis per fritidsbostad och den obyggda andelen av den totala strandlinjen angiven i procent. Byggrätten har uträknats och tolkats lägenhetsvis så, att grannlägenhetens byggrätt inte har inverkat minskande av byggrätten på ifråga varande lägenhet. I dimensioneringen har sålunda inte tillämpats stomlägenhetsgranskning. Bygglov som beviljats för icke utbrutna fritidsbostadstomter, lägenhet eller icke utbruten byggplats samt undantagslov för fritidsbostäder har betraktats som använd byggrätt för lägenheten. Enligt dimensioneringsgrunderna har i regel minst % av strandlinjen lämnats obebyggd. Till obyggd strandlinje har räknats över 250 meter långa strandområden som inte hör till byggplatserna. För naturskyddsområden och fredade områden har en teoretisk byggrätt uträknats och adderats till lägenhetens byggrätt. Byggplatser har inte anvisats på de ovan nämnda områdena utan eventuella byggplatser har anvisats på andra strandområden som hör till lägenheten. De begränsningar som ingår i den ikraft varande regionplanen har beaktats vid dimensioneringen och placeringen av fritidsbostäderna. Vid dimensioneringsgranskningen för planen från år 1989 har strandzonens bredd varit 300 m på fastlandsområdet. Någon modifiering av strandlinje har inte gjorts, utan strandlinjen har räknats ut som s.k. kartstrandlinje. Vid dimensioneringsgranskningen har byggrätten för 1-3 ha stora holmar anvisats utgående från arealen, för ha stora holmar utgående från strandlinjen och arealen samt för holmar över 100 ha antingen utgående från strandlinjen eller arealen, beroende på vilket sätt som ger större byggrätt. Fastigheter på fastlandet som gränsar till stranden har dimensionerats utgående från strandlinjen men utgående från fastighetens areal om den inte den inte har

20 19 (62) någon strandlinje. Byggrätt som dimensionerats utgående från strandlinjen har kunnat anvisas i inlandsområde multiplicerad med 1,5 om byggplatsernas avstånd från stranden har varit minst 100 m. Dimensionering gjord i samband med granskningen av planen Dimensioneringen i generalplanen för inre skärgården undersöktes med hjälp av två försöksdimensioneringar (FCG-Group), som del av dimensioneringsarbetet som gjordes för strategiska generalplanen. Den ena gjordes för Själö- och den andra för Skämmö. Som tvärsnittstidpunkter för dimensioneringsgranskningen användes mars Den tidigare tvärsnittstidpunkten är det datum då byggnadslagen trädde i kraft. En fastighet som har registrerats före tolkas vara en s.k. stomlägenhet. De fastigheter som har utbrutits före den senare tidpunkten betraktas i dimensioneringen som använda byggrätter på stomlägenheten. I försöksdimensioneringen användes sex byggplatser per kilometer modifierad strandlinje som norm. I själva verket vore talet sannolikt stramare på en del av de granskade strandområdena. Strandlinjen modifierades enligt Södra Savolaxmodellen som används allmänt vid strandgeneralplanering. Modifieringen påverkar den verkliga strandlinjens längd så som bilden visar. Modifieringskoefficienterna är beroende av strandlinjens form, stranden mittemot och t.ex. närheten till en holme samt storleken på uddar och vikar. Utgående från försöksdimensioneringen såg det ut som om en dimensionering av inre skärgården skulle medföra en betydligt minskad byggnadsrätt jämfört med nuläget. Rekommendationen var därför att dimensionering av skärgårdsområdet som helhet inte skulle tillämpas, utan eventuella justeringar görs efter behov med hjälp av separata granskningar. Därmed beslöt kommunstyrelsen att skärgårdsområdets dimensionering inte öppnas i sin helhet. På generalplaneområdet för inre skärgården utförs eventuella granskningar av dimensioneringen inom strandområdena enligt markägarnas behov och byggrätterna för torrmarksområde utanför strandområdena dimensioneras på samma sätt som för fastlandsområdena. Sammanfattningsvis är dimensioneringens allmänna utgångspunkter följande: På fastlandets strandzoner och på öar följs dimensioneringsprinciperna från planen 1989 och på fastlandets torrmarksområde, och på stora öar med vägförbindelse, följs utanför strandzonen dimensioneringen som uppgörs för fastlandet i samband med den strategiska generalplanen. Markera byggnadsplatserna på plankartan. Som använd byggnadsplats räknas uppförda fritidsbostäder och bostäder samt gällande byggnadslov och undantagslov. Byggnadsrätten räknas enligt rådande situation och givna dimensioneringsprinciper och anges i form av antal byggnadsplatser.