Strategisk generalplan

Transkript

1 S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A INGÅ KOMMUN Strategisk generalplan FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P16317

2 Beskrivning av planutkastet 1 (108) 1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Kommun: Planens namn: Planläggare: Ingå kommun Strategisk generalplan Ingå kommun teknisk chef Emilia Horttanainen t , emilia.horttanainen@inkoo.fi Planen utarbetas av: FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy arkitekt SAFA Anssi Savisalo tfn anssi.savisalo@fcg.fi Anhängiggörande: kungörelse Behandling: tekniska nämnden (anhängiggörande av planen, PDB till påseende) tekniska nämnden (dimensioneringsgrunder) kommunstyrelsen (dimensioneringsgrunder) kommunfullmäktige (dimensioneringsgrunder i aftonskolan) kommunfullmäktige (dimensioneringsgrunder) tekniska nämnden (generalplaneutkastet till kännedom) tekniska nämnden (generalplaneutkastet till påseende) nn FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

3 Beskrivning av planutkastet 2 (108) 2 SAMMANDRAG 2.1 Planområde 2.2 Centrala mål för planeringen Planområdet täcker hela Ingå kommuns område i Västnyland. Planens centrala mål är: 2.3 Generalplanens centrala innehåll En definition av tyngdpunktsområdena för utvecklingen av samhällsstrukturen och kommunaltekniken, En totaldimensionering av boendet, isynnerhet glesbygdsboendet i olika områden, samt en förbättring av samhällets ekoeffektivitet och kolbalans på lång sikt. Arbetsplatsområdena granskas separat utan sådan särskild dimensionering som täcker hela kommunen. Planens målår är 2035 som tidigare har varit målår också för markanvändningsstrategin. I planen finns beredskap för en jämn befolkningsökning på 1,5 %, vilket skulle innebära ca 8000 invånare fram till år I generalplaneutkastet anvisas utvidgningsområden för den befintliga samhällsstrukturen och syftet är att dessa områden ska detaljplaneras. Byområdet har utgående från deras läge anvisats med beteckningarna AT eller A. Landsbygdsområdena har anvisats med olika M-beteckningar (MTH, MY, MA) utgående från hur de lokala förhållandena tillåter placering av glesbyggnation. Arbetsplatsområdena har anvisats enligt den nuvarande generalplanen. I generalplaneutkastet har anvisats kraftledningar på landskapsnivå, ledningar, landsvägar och huvuduppsamlingsgator, fartygsleder och rekreationsleder. Naturobjekten har anvisats enligt riksomfattande och regionala databaser och skyddszoner runt dem har beaktats i dimensioneringen. Fornlämningar och skyddade landskaps- och byggnadsobjekt har anvisats enligt inventeringar som gjorts för utarbetandet av generalplanen. 2.4 Generalplaneutkastets centrala konsekvenser Generalplanen kompletterar och stöder den nuvarande servicestrukturen samt de trafik- och kommunaltekniska nätverken. Generalplaneutkastet skapar förutsättningar för en förtätning av den nuvarande tätortsstrukturen i byarna och centrum. Utvidgningsområdena för tätortsstrukturen finns i omedelbar närhet av influensområdena för centrum och byarna. FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

4 Beskrivning av planutkastet 3 (108) Den interna trafiken inom landsbygdsområdet sker företrädesvis med personbil också när generalplanen förverkligas. En övergång till ökad användning av kollektivtrafik för arbetsresor utanför kommunen har stötts genom att betona utvecklingen av en samhällsstruktur som stöder kollektivtrafik. Planområdets avgränsning och läge. Grundkarta: Logica, Lantmäteriverket FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

5 Kaavaluonnoksen selostus 4 (108) Innehållsförteckning 1 Identifikationsuppgifter SAMMANDRAG Planområde Centrala mål för planeringen Generalplanens centrala innehåll Generalplaneutkastets centrala konsekvenser Planens syfte och mål Planområde Planeringsskeden Målen för planeringen Mål som uppställts i markanvändningsstrategin Samhällsstruktur Trafik och resande Verksamhetsbetingelser för näringslivet Kostnader för den kommunala ekonomin Klimatkonsekvenser Mål som utkristalliserats vid planläggningssituationen Riksomfattande mål för områdesanvändning Landskapsplan Generalplaner Detaljplaner Byggnadsordning Bygginskränkningar och åtgärdsbegränsningar Övriga projekt Utgångsanalys av förhållandena i planområdet Allmän beskrivning av området Näringar och företagsverksamhet Markägoförhållanden Naturmiljö Natura 2000 områden Naturskyddsområden Specialobjekt på basen av jordmån eller berggrund Ekologiska nätverk Grundvatten och vattendrag Beaktande av naturvärden på generalplanekartan Landskap FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

6 Kaavaluonnoksen selostus 5 (108) Landskapsstruktur Landskapsbild Kulturlandskap och värdefulla landskapsområden Beaktande av naturvärden på generalplanekartan Byggd miljö, byggnadskultur och fornlämningar Placering av bosättning och traditionellt byggande Fornlämningar Beaktande av byggd kulturmiljö och fornlämningar på generalplanekartan Service Offentlig service Handelns servicenät Beaktande av servicen på generalplanekartan Samhällsteknik Vattenförsörjning Avfallshantering Områden med risk för havsöversvämning Beaktande av samhällsteknik i generalplanekartan Trafik Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Vattentrafik Beaktande av trafik och resande på generalplanekartan Beskrivning av generalpaneutkastet Zonanalys Analyser enligt teman Inbördes viktning Dimensionering Generalplanens totaldimensionering Dimensioneringsgrunder Planbestämmelser Byggområden Strandområden för fritidsbyggande Utvidgningsområden för samhällsbyggande Landsbygdsområden Natur- och rekreationsområden Kulturhistoriska värden Trafik Tekniska planbeteckningar FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

7 Kaavaluonnoksen selostus 6 (108) 6 Planens konsekvenser De mest betydande förändringarna jämfört med de nuvarande generalplanerna Generalplan för fastlandet Delgeneralplaner för inre skärgården och yttre skärgården Delgeneralplan för Kopparnäs Konsekvensbedömningen och dess relation till målen för planläggningsarbetet Helhetsbedömning av planen Förhållandet till de riksomfattande målen för områdesanvändning och andra riksomfattande mål Förhållandet till landskapsplanen och andra regionala mål Förhållandet till de mål som uppställts i markanvändningsstrategin Behovsprövning för en Naturabedömning Förutsättningar som planen ger för att hantera exceptionella situationer orsakade av klimatförändringarna Bakgrund Generalplanens roll Riskbedömning genomförande av generalplanen Rättsverkningar Förverkligande Bilagor Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning... 1 Bilaga 2: Dimensioneringsgrunder (kommunfullmäktige )... 1 Bilaga 3: Bakgrundslitteratur... 1 FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

8 Kaavaluonnoksen selostus 7 (108) Övriga dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som gäller planen Naturen och landskapet: Skyddsprogram på riksnivå Databasen OIVA för miljö- och geodata ( Inkoon kulttuurimaisemaselvitys (Inventering av kulturlandskapen i Ingå) (Anniina Sarlos 2012) Nätverket Natura 2000 i Finland och skyddsbestämmelserna för naturtyperna som omfattas av nätverket. Historiska geografiska uppgifter från Nyland Maisemahistoriallinen selvitys, Anna Riionheimo 2009 Inventering av fastlandsdelen i Ingå, Jaakko Pöyry Infra, Maa ja Vesi, Maa ja Vesi Oy har gjort en komplettering av naturinventeringen utgående från kraven i den nya naturvårdslagen. Kommunens miljösekreterare Patrick Skult har ytterligare kompletterat naturinventeringarna år 2001 (Skult 2001). Naturinventering av byggnadsplaneområdet i Ingå kyrkby, LT-konsultit Oy, FM Thomas Bonn Landskapsinventering över Ingå kyrkby för utarbetande av byggnadsplan, september LT-konsultit Oy Naturskyddsområden, Nylands regionplaneförbunds publikation 31; Uudenmaan rannikon suojelualueet Naturinventering och fågelinventering (Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam&Thomas Bonn, Västra Nylands regionplansförbund 1993 och Inkoon linnustoselvitys 1993, Juha Laaksonen & Pekka Rusanen). Smultronställen för boende i Nyland och Östra Nyland. Förhandsutredning (Nylands förbund). Trafik och jordmån: - Trafiksäkerhetsplan för Ingå och Sjundeå, Vägförvaltningen, Nylands distrikt, Trafiksäkerhetsutredning för skolorna i Nylands vägdistrikt, Vägförvaltningen Keskusta-alueinden rakennuskelpoisuus (utredning av byggdugligheten i centrumområdena). Työ 0359-C , Suunnittelukeskus Oy Länsi-Uudenmaan tieliikenteen meluselvitys (utredning av bullernivån från trafiken i Västra Nyland) Vägverket, Nylands vägdistrikt FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

9 Kaavaluonnoksen selostus 8 (108) - Hautausmaan laaj.alueet A ja B Rakennustapa ja alustava kustannusarvio (utvidgningsområdena A och B för begravningsplatsen, Byggnadssätt och preliminär kostnadskalkyl, , Suunnittelutsto Autio - Hautausmaan laaj.alue B, Rakennustapa ja kustannusarvio(utvidgningsområde B för begravningsplatsen, Byggnadssätt och kostnadskalkyl, , Maa ja Vesi Oy - Hautausmaan laaj.alue A, Rakennustapa ja kustannusarvio (utvidgningsområde A för begravningsplatsen, Byggnadssätt och kostnadskalkyl, , C2329HK/C351, Maa ja Vesi Oy Kulturmiljön, fornlämningar: Inkoon kulttuurimaisemaselvitys (Anniina Sarlos 2012) Ingå kommun, utredning över den byggda kulturmiljön (Stadionark 2012) Fornlämningsinventering på fastlandsområden i Ingå (Mikroliitti Ab 2012) Fornlämningsinventering i Ingå inre skärgård (Mikroliitti Ab 2012) Perinteisten saaristokylien elementit Inkoon saaristossa. Aalto-universitetet, Landskapsarkitektur.Anni-Maija Fincke, Inkoon sisäsaariston kulttuurimaiseman ominaispiirteet, uhat ja mahdollisuudet Aaltouniversitetet, Landskapsarkitektur. Kaisa Laine, Landskapshistorisk inventering i form av geodata. Inventeringen omfattar byarna från 1590-talet, byarna från 1780-talet, åkrar och ängar. - Värdefulla kulturmiljöer på landskaps- och regionnivå. - Museiverkets inventeringsblanketter över gamla byggnader. - Ingå prästgård, en arkeologisk dokumentation i samband med grävarbetet för fjärrvärmeledningen , Museiverket. - Klippområden av betydande natur- och landskapsvärde i Nyland, Jukka Husa och Jari Teeriaho 2004 (AY 350). - Uudenmaan perinnemaisemat - Ängar hagmarker och skogsbeten i Nyland. Juha Pykälä och Thomas Bonn 2000 (AY178). - Rapport över bebyggelseinventering inom Ingå centrumområde. Sigbritt Backman och Ekenäs museum, De ryska befästningsverken I, Ingå , Hilding Haglund, Ingå Fortsatta arkeologiska undersökningar på utvidgningsområdet för begravningsplatsen Museiverket, DNRO 11/201/ Suomen merimuseon hylkyarkisto 1997, Museiverket. FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

10 Kaavaluonnoksen selostus 9 (108) - Fasta fornlämningar, inventering av planläggningsområdet, J. Laurén Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi, Härö Den byggda kulturmiljön. Byggda kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Museiverket/miljöministeriet Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam & Thomas Bonn, Luonnon- ja maisemasuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet Uudenmaanläänissä, Punkari, Raunio, Fågelinventering i Ingå 1993, Laaksonen & Rusanen. - Arvokkaat maisema-alueet, rapport av arbetsgruppet för landskapsområderna Skärgårdsbotanisk inventering i Ekenäs och Ingå. Thomas Bonn, Bjursin luonnon perusselvitys, Marja Koistinen, Risto Murto Inkoon rannikon ja saaristoalueen esihistoriallisten muinaisjäännösten inventointi 1984, Helena Edgren. - Kulturlandskap i Barösund , Ympäristötoimisto Oy. - Tutkimuksia Uudenmaan läänin uhanalaisista kasveista 1, Tammisaaren ja Inkoon saaristo, Murto Övriga utredningar: - Selvitys mannermaan ja sisäsaariston alueiden mahdollisista suunnittelutarverajauksista, Oy Arkkitehtisuunnittelu Arkitekturum Ab 2011 FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB950, Helsingfors Tfn , fax , FO-nummer Hemort Helsingfors

11 10 (108) Ingå strategisk generalplan 3 PLANENS SYFTE OCH MÅL 3.1 Planområde 3.2 Planeringsskeden Planområdet täcker hela Ingå kommuns område i västra Nyland. Grannkommunerna är Raseborg i väster, Lojo i norr och Sjundeå i öster. Ingå ligger ca 60 km väster om Helsingfors. Stamväg 51 går igenom kommunen i öst-västlig riktning. Invånarantalet i Ingå är ( ) av vilka cirka 55 % har svenska som modersmål och cirka 42 % har finska som modersmål. Ungefär hälften av invånarna bor i Ingå centrum. Andra viktiga bycentra är Ingå station, Degerby, Täkter, Solberg, Fagervik, Svartå och Barösund. Planområdets areal är cirka 849 km². Av detta är cirka 348 km² landområde, 492 km² havsområde och cirka 9 km² insjöområde godkände kommunfullmäktige Utvecklingsbilden för markanvändningen i Ingå och det markpolitiska programmet, vilka bildar grunden för den strategiska generalplanen valdes FCG Finnish Consulting Group till konsult för beredningen av den strategiska generalplanen hölls myndighetssamråd i startskedet under vilket myndigheterna gav instruktioner för generalplanearbetet tog tekniska nämnden beslut om dimensioneringsgrunderna för generalplanen behandlade kommunfullmäktige dimensioneringsgrunderna för generalplanen i sin aftonskola torde tekniska nämnden ta beslut om att lägga fram generalplaneutkastet till offentligt påseende. 3.3 Målen för planeringen Syftet med Ingå kommuns strategiska generalplan är att styra samhällsstrukturen och markanvändningen i stora drag och på lång sikt. I planen beskrivs olika typer av områden som ska utvecklas och bevaras samt definieras områden som kräver en mera detaljerad planering. Slutresultatet blir en plan som godkänts av kommunfullmäktige. Utarbetandet av den strategiska generalplanen inleddes i slutet av år 2011 och den förväntas bli färdig under våren Planens centrala mål är: Fastställande av tyngdpunktsområdena för utvecklingen av samhällstrukturen och kommunaltekniken,

12 11 (108) Dimensionering av boendet och särskilt glesbygdsboendet på olika typar av områden, en totaldimensionering av boendet fram till granskningsåret 2035, Förbättring av samhällets ekoeffektivitet och kolbalans på lång sikt. Arbetsplatsområdena granskas separat utan sådan särskild dimensionering som täcker hela kommunen. Vid planering på generalplanenivå görs lösningar som påverkar samhällsfunktionerna långt in i framtiden då samhällena ska sträva till en så god kolbalans som möjligt. Därför bör utgångspunkten för planeringen vara, om möjligt, en sådan struktur som gör det möjligt att bygga upp ett kolneutralt samhälle. Ekoeffektiviteten i den eftersträvade planlösningen bedöms utgående från sameffekten mellan tillgängligheten, energieffektiviteten och natur- och landskapsfaktorerna med hjälp av kalkyleringsmetoden AVE CARBON som har utvecklats av FCG. Resultatet av granskningen är en bedömning av markanvändningslösningens kolbalans på strateginivå samt rekommendationer för en förbättring av kolbalansen under planläggningens lopp. 3.4 Mål som uppställts i markanvändningsstrategin 2035 Samhällsstruktur Trafik och resande I strukturmodellarbetet som genomfördes våren 2010 synades visionen för markanvändningen i Ingå med hjälp av scenariearbete i fullmäktige. Fullmäktige definierade tre alternativa strukturmodeller vilkas konsekvenser bedömdes. Som resultat av processen utkristalliserades en markanvändningsstrategi för Ingå som godkändes av fullmäktige Det betonas att nya invånare och arbetsplatser ska placeras inom eller i anslutning till nuvarande samhällsstruktur (centrum och byarna). Detta tryggar vitaliteten i de nuvarande samhällena och skapar förutsättningar för en behärskad utveckling av dem. På detta sätt förstärkta samhällen erbjuder ramar för val av varierande livsstilar och för olika åldersgrupper. Beredskap skapas för framtida detaljplanering i tillväxtriktningarna och bl.a. för eventuella reserveringar för nya stationer i näromgivningen. Obyggda områden struktureras enligt sin betydelse å ena sidan med tanke på jord- och skogsbruk och å andra sidan med tanke på natur- och landskapsvärden och detta beaktas vid planläggningen och tillståndsprövningen. Befolkningsökningen och utvecklingen av arbetsplatser i centrum och området kring stationen samt längs huvudtrafiklederna till byarna betonas. Ökningen i östra Ingå koncentreras till Degerby influensområde längs busstrafikleden. Busstrafiken utvecklas för att betjäna förbindelserna till huvudstadsregionen, mot Lojo och ost-västaxeln samt också kommuens interna förbindelser exempelvis mellan centrum, Ingå station och Djuphamnen.

13 12 (108) Verksamhetsbetingelser för näringslivet Kostnader för den kommunala ekonomin Klimatkonsekvenser I planläggningen och tillståndsprövningen finns beredskap för två tätorter med spårbunden trafik i Täkter och Solberg områden. Beredskap finns för att bygga ett stickspår från Ingå hamn till Kustbanan. Syftet är att i synnerhet få sådana arbetsplatser för vilka Ingå har särskilda konkurrensfördelar jämfört med orter med motsvarande läge. Målet för en rätt dimensionerad egenförsörjningsgrad gällande arbetsplatser definieras ur kommunens utvecklingsstrategiska perspektiv. Byggandet av arbetsplatser koncentreras till några lättillgängliga områden. De viktigaste områdena och som ska utvecklas i det första skedet är Ingå centrum (inkl. Torp område), Joddböle och Ingå station. Offentliga och kommersiella tjänster koncentreras huvudsakligen till Ingå centrum och Degerby. I kommunens östra del planeras samhällsstruktur som utgör en del av en kommungränsöverskridande samhällsstruktur (Degerby - Sjundeå station Störsvik). Gemensam servicestruktur och gemensamt trafiknät som är oberoende av kommungränsen förverkligas i området. Ett tillräckligt befolkningsunderlag tryggas och därmed efterfrågan på service genom att planlägga nya och utvidgade bostadsområden så att de blir tillräckligt täta. Beredskap för utveckling av kommunens näringar skapas genom att med långsiktig markanskaffning och planläggning reservera markområden för olika aktörer. Den befintliga kommunaltekniska infrastrukturen utnyttjas så långt som möjligt med beaktande av dess kapacitet. Siktet är inställt på att minska servicetransporterna antingen genom att utveckla den lokala servicen i byarna eller genom att koncentrera nybyggnationen i närheten av den service som bevaras enligt principen till fots till skolan. Glesbyggandets omfattning och placering hålls behärskad. Det dyraste är att låta glesbyggnationen oplanerat växa ut till bosättningsområden som kommer att förutsätta kommunalteknik och kommunal service. När invånarantalet ökar ger det upphov till i förväg oplanerade behov av investeringar och tjänster utanför de detaljplanerade områdena. Nybyggnationen placeras i tillräckligt täta och stora tätorter eller detaljplanerade områden för att en koncentrerad värmeproduktion med förnybara energikällor (t.ex. flis) ska vara lönsam. Energieffektivitet och lokal energiproduktion främjas vid nybyggnation samt renovering och ombyggnad i tätorterna och glesbygden.

14 13 (108) Processer inom jordbruket tas tillvara i den lokala energiproduktionen (t.ex. biogas, flis, värmepumpar, små vindkraftverk). Verksamhetsförutsättningarna för lätt- och kollektivtrafik främjas. Förutsatt att samhällsstrukturen tillåter undviks placering av byggnation i skogsområden, då dessa fungerar som kolsvalg. 3.5 Mål som utkristalliserats vid planläggningssituationen Riksomfattande mål för områdesanvändning Som utgångspunkter fungerar de riksomfattande mål för områdesanvändning (VAT) som avses i 24 MBL av vilka i synnerhet följande punkter styr denna strategiska generalplan: En fungerande områdesstruktur: Utvecklingen av områdesstrukturen och områdesanvändningen baserar sig främst på faktorer som gäller områdenas egna styrkor och läge. Genom områdesanvändningen främjas samspelet mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av bynätet. En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. I planering på landskapsnivå och i generalplanering ska en sammanhållnare (tätare) samhällsstruktur främjas och åtgärder som leder till en tätare samhällsstruktur framföras. Kultur- och naturarv, rekreationsbruk och naturvärden: Bevarandet av det nationella kultur- och byggnadsarvet samt variationerna i dessas lokala särprägel främjas genom områdesanvändningen. Fungerande kontaktnät och energiförsörjning: Trafiksystemen planeras och utvecklas som helheter som omfattar olika trafikformer och betjänar både befolkningen och verksamhetsförutsättningarna för näringslivet. I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. Specialfrågor i Helsingforsregionen: I Helsingforsregionen främjas kollektivtrafiken, i synnherhet den spårbundna trafiken och en sammanhållen samhällsstruktur. Ett tillräckligt utbud på tomtmark bör tryggas i områdesanvändningen för att säkerställa en tillräckligt stor bostadsproduktion. Områdeshelheter som bildar särskilda natur- och kulturmiljöer:

15 14 (108) Med områdesanvändningen främjas bevarandet av områdeshelheter i kustområdet vilka är särskilt betydelsefulla med tanke på natur- och kulturvärden. Bevarandet av särpräglade by- och kulturmiljöer som anpassats till naturförhållandena stöds. Landskapsplan Landskapsplanen för Nyland är i kraft på planläggningsområdet. Planen fastställdes av miljöministeriet Utdrag ur Landskapsplanen för Nyland (förslag ). Ingå kommuns läge markerat med en röd linje.

16 15 (108) En revidering av Landskapsplanen för Nyland har väckts. Förslaget till landskapsplan var framlagt till påseende I kartutdragen nedan syns ändringarna jämfört med den ikraft varande landskapsplanen. Centrala beteckningar för ändringar är: områden för centrumfunktioner (brunt) och områden som ska förtätas (rutraster) uppdatering av kulturlandskapsområden av riksintresse (RKY 2009) (grönt) behov av havskabelanslutning och försvarsmaktens bullerområde på havsområdet kring Mäkiluoto. Utdrag ur etapplandskapsplan 2 för Nyland (förslag )

17 16 (108) Generalplaner Generalplaner med rättsverkningar gäller för Ingå kommun i sin helhet. Kommunenas område är indelat i fyra generalplaner: generalplan för fastlandet (Sten Öhman 2000), delgeneralplan för inre skärgården (Suunnittelukeskus 1987), Delgeneralplan för yttre skärgården (Pöyry 2000) och delgeneralplan för Kopparnäs campingområde (Suunnittelukeskus 2004). Ytterligare har en generalplaneändring gjorts för Ingarskilaområdet för byggande av en golfplan (Sten Öhman 2008). De för Ingå kommuns område fastställda generalplanerna har betecknats med grönt och de fastställda detaljplanerna med rött. ( SYKE) Detaljplaner Detaljplanerna täcker Ingå centrum och Degerby områden samt djuphamnsområdet (Joddböle detaljplan). Markanvändningslösningarna i detaljplanerna (exempelvis stickspåret till hamnen) beaktas vid utarbetandet av den strategiska generalplanen. Byggnadsordning De områden som är avsedda att detaljplaneras fastställs i generalplanen. Vid förverkligandet av de områden som ligger utanför dessa områden följs kommunens byggnadsordning (byggplatsernas storlek och dimensionering m.m.).

18 17 (108) Bygginskränkningar och åtgärdsbegränsningar Inga områden har belagts med bygginskränkningar inför utarbetandet av den strategiska generalplanen. Övriga projekt I det följande finns en förteckning över regionala och kommunala utredningar och planer som i bakgrunden inverkar på generalplanearbetet. KOKO Västra Nyland: KOKO-programmet (Programmet för kohesion och konkurrenskraft) är en fortsättning på AKO-programmet (Regioncentrumprogrammet). KOKO i Västra Nyland inleddes år Syftet med programmet är att samla åtgärder i regionen under samma parasoll. I visionen för Nylands landskapsprogram ingår målet att öka välmåendet och konkurrenskraften i metropollandskapet. Huvudtemata i regionens KOKO-program vilka tjänar detta mål är Ett välmående Västra Nyland, Regionala tillämpningar av teknologi och miljöteknologi samt Service som utgår från användarna. Vid förverkligandet av KOKO-programmets tyngdpunktsområden tas hänsyn till att näringarna, boendet, välfärden, kompetensen, regionstrukturen och trafiken i landskapsprogrammet samt delområdena inom miljön och infrastrukturen ska utvecklas i linje med varandra. Samarbete inom markanvändning, boende och trafik (MBT) i Västra Nyland: Syftet med samarbetsprojektet MBT som inleddes i Västnyland år 2008 var att stöda utvecklingen av de regionala näringarna och en balanserad regionstruktur. Samarbetet inom MBT sker enligt devisen hållbar utveckling för att förverkliga de riksomfattande målen för områdesanvändning. Utvecklingskorridoren Lännentiet: Inom ramen för projektet som genomfördes gjordes en regional markanvändningsutredning och en utredning av möjligheterna att utveckla kollektivtrafiken i de kommuner (Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Pojo, Karis, Ekenäs och Hangö) som påverkas av trafiklederna västerut (Kustbanan och stamväg 51). Utredningen styr kommunerna i riktning mot en enhetlig planläggning som stöder kommuninvånarnas resande och en så effektiv användning av kollektivtrafik som möjligt. Syftet är att ge en klar bild av de framtida planerna för markanvändning och att höja områdets attraktion för nya invånare, turister och företag. Ingå kommuns strategier: Energi- och klimatprogrammet Näringspolitiska programmet , Markpolitiska programmet

19 18 (108) 4 UTGÅNGSANALYS AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET 4.1 Allmän beskrivning av området Ingå är en tvåspråkig kommun i Västnyland som ligger intill Helsingforsregionen i Södra Finlands län. Det har hittats tecken på att bosättning funnits i Ingå redan för 4000 år tillbaka. Ingå som enligt indelningen av miljölandskap hör till Finska vikens kustregion sträcker sig från Lojoåsen till Finska Viken, där fastlandet och de stora vikar som tränger in i det kantas av en stor skärgård i flera zoner. Stora skogsområden finns i Ingå skärgård samt i mellan- och norra området och skogarna avbryts av böljande åkerfält. Kommunens centrum ligger i mellanregionen. Cirka 10 kilometer öster om Ingå centrum ligger lokalcentrumet Degerby. Andra betydande byar i Ingå är: Ingå station, Täkter, Solberg och Barösund. Ingå har vuxit stadigt under årtiondena beroende på det korta pendlingsavståndet till huvudstadsregionen. De största tätorterna i Ingå är numera kommuncentrum och Degerby. Också Haga väster om Ingå centrum samt Dal-Smeds på den östra sidan är områden mot vilka betydande bostadsområden och tätortsstruktur breder ut sig. Folkmängd och utveckling Befolkningstalet i Ingå var i slutet av år Befolkningsutvecklingen har varit relativt starkt stigande under de senaste årtiondena. Under tiden mellan åren ökade befolkningstalet i Ingå med ca 220 invånare (12 %) Ändring antal % Ingå ,9 Helsingforsregionen ,6 Nyland ,1 Hela landet ,4 Befolkningsutvecklingen i Ingå kommun, Helsingforsregionen, Nyland och hela Finland (Statistikcentralen 2012). Enligt Statistikcentralens färskaste (2009) befolkningsprognos ökar både Ingås och hela Nylands befolkningstal också i framtiden. Enligt prognosen växer Ingås befolkningstal med cirka invånare fram till år 2040 (tabell 2). Befolkningen är koncentrerad till Ingå centrumområde, Täkter och Degerby och på båda sidor om Ingarskilavägen. I slutet av år 2010 bodde ca 2400 invånare eller 42 % av befolkningen i tätortsområdena.

20 19 (108) Fördelningen av befolkningen inom kommunens område. Data: Statistikcentralen 2010, Grundkarta: Logica, Lantmäteriverket Syftet är att med den strategiska generalplanen säkra en kommunal markanvändningsberedskap som med tanke på den kommunala ekonomin tar sikte på en balanserad befolkningsutveckling, utveckling av näringsverksamheten och att skapa nya arbetsplatser. Samhällsstruktur År 2011 fanns cirka egnahemshus, 70 rad- och kedjehus och 24 flervåningshus i Ingå. De bostadsområden som domineras av flervåningshus finns i Ingå centrum, bland annat på området Betesmarken. Tätare rad- och kedjehusdominerad bebyggelse finns bara i Ingå centrum, bl.a. på området Smeds. År 2011 fanns det cirka fritidsbostäder i Ingå (jfr cirka i hela Helsingforsregionen). Antalet fritidsbostäder har ökat med cirka 640 (40 %) stugor åren Ingå Landskapet Nyland Helsingforsregionen Befolkningsutvecklingen i Ingå kommun, Helsingforsregionen, Nyland och hela Finland (Statistikcentralen 2012).

21 20 (108) Fritidsbostäderna i Ingå är i huvudsak koncentrerade till kommunens strandområden vid havet och i skärgården. Ett antal fritidsbostäder finns också vid Högbensjöns strandområde. Bostadsbyggnader i Ingå (blå punkter) och fritidshus (röda punkter). På kartan visas approximativa områden med tät befolkning (kommunen och Arkitekturum Oy 2012). Grundkarta: Lantmäteriverket 2012.

22 21 (108) Näringar och företagsverksamhet År 2007 fanns totalt ca arbetsplatser i Ingå. Största delen arbetsplatser (27 %) fanns inom servicebranscherna Inom lantbruks- och skogsbranschen fanns 11 % och inom de ekonomiska branscherna 17 % av arbetsplatserna. Antalet arbetsplatser inom el-, gas- och vattenförsörjningsbranscherna är klart högre i Ingå och å andra sidan är antalet arbetsplatser inom handel, inkvarterings- och restaurangverksamhet mindre än i Nyland i snitt. Bransch Ingå Helsingforsregionen Landskapet Nyland Jord- och skogsbruk Utvinning av mineral Industri El-, gas- och vattenförsörjning Byggande Handel, inkvarterings- och restaurangverksamhet Transport, lagring och datatrafik Finansierings-, försäkrings- o.dyl. verksamhet Samhällelig och personlig service Arbetsplatserna enligt bransch i Ingå, Helsingforsregionen och Nyland år 2007 (Statistikcentralen 2012). Antalet arbetsplatser i Ingå har ökat med cirka 50 stycken under åren mellan 1995 och Ökningen har skett inom finansierings- och försäkringstjänsterna samt i byggbranschen. Antalet arbetsplatser har minskat mest inom jord- och skogsbruket samt inom el-, gas- och vattenförsörjningen. Bransch Ändring antal % Jord- och skogsbruk ,4 Utvinning av mineral ,0 Industri ,5 El-, gas- och vattenförsörjning ,7 Byggande ,7 Handel, inkvarterings- och restaurangverksamhet ,7 Transport, lagring och datatrafik ,6 Finansierings-, försäkrings- o.dyl. verksamhet ,0 Samhällelig och personlig service ,1 Arbetsplatsutvecklingen enligt bransch i Ingå åren (Statistikcentralen 2012).

23 22 (108) Arbetsplatserna i Ingå är särskilt koncentrerade till Joddböle hamn- och industriområde. Arbetsplatserna inom servicen är koncentrerade till Ingå centrum. Spridningen av arbetsplatser i Ingåområdet. Grundkarta: Lantmäteriverket Logica, Markägoförhållanden Kommunägd mark finns företrädesvis i omgivningen runt Ingå centrum. Utöver privata markägare äger också bl.a. kommunerna i huvudstadsregionen och Föreningen Nylands fritidsområden rekreationsområden inom kommunens område.

24 23 (108) 4.2 Naturmiljö Natura-områden och naturskyddsområden Natura 2000 områden Inom Ingås område finns sju områden som hör till nätverket Natura Lundarna på älgsjölandet och Rövass (SCI, FI ) Eklundarna ligger på åkerholmar med hällmark och på de betade hagmarkerna. Växtligheten är rätt torr, ställvis frisk lund. Svampfaunan är riklig och det förekommer flera arter som är beroende av ek såsom ekriska (Lactarius quietus) och den sällsynta vitbruna vaxskivlingen (Hygrophorus persoonii). Älgsjölandet är ett strövområde för Helsingfors stad, där man bl.a. har får på bete. Till området hör de frodiga kantzonerna kring hällmarksåkerholmarna som har ett rikligt inslag av ädla lövträd. De södra delarna är torr ek- eller lönndominerad lund. Den norra delen är frodigare. I trädskiktet förekommer ek, lönn, lind samt den utrotningshotade almen (Ulmus glabra). I fältskiktet växer bl.a. stor nunneört och gullviva. Områdena kring Rövass används som församlingens lägerområde.

25 24 (108) 2. Ingå skärgård (SCI/SPA, FI ) Natura-området ligger i Ingå yttre skärgård. Till objektet hör de landområden som ligger inom avgränsningen förutom Hovskär, sydvästra delen av Stora Fagerö och Fagerögrundet. Natura-området omfattar 135 hektar landområde samt det område på 68 hektar som hör till det redan inrättade naturskyddsområdet. På området häckar bl.a. skräntärna, tobisgrissla, silltrut, roskarl och en mängd fisk- och silvertärnor samt en betydande population av gråhäger. I närheten av Hästen i Naturaområdets sydöstra del påträffas gråsälar. Natura-områdets holmar och skär är till största delen trädfattiga och klippiga. Undantaget utgörs av Stora Fagerö. Den är ett nationellt studieobjekt för åsar och utgör en åsholme som hör till en skogsbeväxt åsformation. På holmen finns åsryggar, fornstränder och dynformationer. Holmens stränder består till en

26 25 (108) del av sandstränder och till en del av grusstränder. Naturen på Stora Fagerö är mångsidig. I den norra delen finns en torr moskog med en gammal tallskog, i den östra delen äldre granskog. De värdefullaste områdena finns runt Fageröbalget. På västra sidan om Fageröbalget finns grandominerad gammal skog med inslag av gamla björkar och tallar. Förmultnad ved förekommer rätt rikligt. I norra delen av Fageröbalget finns ett sumpigt klibbalskärr som i avseende på vattenhushållningen är i naturtillstånd och som ligger mellan ett kärr och den vassbevuxna stranden. Största delen av området hör till skyddsområdet som är grundat med stöd av naturvårdslagen. För de delar av området, som inte är fredade, förverkligas skyddet av Natura-området med en generalplan som fastställs enligt byggnadslagen. 3. Området kring Kallbådan (SCI, FI ) Natura-området ligger i det yttre havsområdet på sydvästra sidan av Porkala udd på så sätt att cirka hälften av området sträcker sig utanför yttre gränsen för vårt territorialvatten. I mitten av området finns det 0,7 hektar stora fyrgrundet Kallbådan och runt den ett flertal mindre kobbar och skär. Största delen av Natura-området utgörs av vatten. Den närmsta större holmen, Mäkiluoto, finns i nordost på ca fem kilometers avstånd. Grunden för inrättande av Natura-området är områdets betydelse för skyddet av en art som finns med i Habitatdirektivets bilaga II, nämligen gråsälen. I den inventering av gråsäl som gjordes i Finska viken sommaren 1996 bedömdes Kallbådan med omkringliggande skär som det viktigaste förekomstområdet för gråsälen i det forskningsområde som sträckte sig från Veckelax till Ingå. Man har ofta påträffat gråsäl i området även under tidigare år. 4. Kyrkslätts skärgård (SCI, FI ) Området utgör ett representativt prov på skärgårdsnatur då hit hör mångsidiga områden med olika förhållanden. Det vida skärgårds- och kustområdet är mycket viktigt för skyddet av skärgårdens naturtyper och för många fågelarter. I Natura-området finns både fastlandsstränder och inner- mellan- och ytterskärgård med sina undervattensnaturtyper. Havsfågelfaunan är riklig, men till området hör även så pass stora öar och stränder att fågelfaunan är mångsidig. Ett betydande objekt med tanke på fågelfaunan är bl.a. ön Sommarn, på vilken ett trettiotal fågelarter häckar. Skyddet på SCI-området förverkligas delvis som ett naturskyddsområde i enlighet med naturvårdslagen. På de områden som hör till planen och som inte är fredade enligt naturvårdslagen förverkligas Natura-området med byggnadslagen eller med andra ord med gällande plans planbestämmelser. På de vattenområden som omger Sommarn förverkligas Natura-området med stöd av vattenlagen på basen av den värdefulla undervattensnaturen. På de vattenområden som hör till SPAområdet skyddas de med tanke på fågelfaunan viktiga livsmiljöerna med stöd av vattenlagen och naturvårdslagens stadgar. 5. Stormossen (SCI, FI ) Stormossen är en högmosse som för nyländska förhållanden är i exceptionellt gott naturtillstånd. Många av de myrar som hör till det nationella myrskyddsprogrammet i Nyland är mer eller mindre utdikade i kantzonen, men Stormossen är i praktiken odikad. Myren representerar de yngre stadierna av en högmosse. Myrens kantzon utgörs av en rismyr och

27 26 (108) Naturskyddsområden tuvdunmyr som i avseende på trädbeståndet är i naturtillstånd. Området med öppen myr består till största delen av lågstarrmyr och speciellt i nordväst finns svårframkomliga höljor. Till avgränsningen hör också myrens småskaliga skogsholmar. 6. Ekenäs och Hangö skärgårds och Pojovikens maritima skyddsområde (SCI, FI ) Naturaområdet är ett hektar stort havsområde som omfattar vattenområden i Pojoviken, vattenområden i vikarna söder om Hangö samt i Ekenäs skärgård börjande i öster från Nothamn-Strömsö-Hättö skyddsområde och sträcker sig till i söder till den yttre gränsen för det inre territorialvattnet Objektet har klassificerats som ett havsområde vilket kräver särskilda skyddsåtgärder. Området är upptaget i förteckningen över internationellt betydelsefulla våtmarker eller m.a.o. anslutet till den s.k. Ramsarkonventionen. 7. Svarvarsmossen (SCI, FI ) Området är ett i naturtillstånd bevarat, odikat myrkomplex där det förekommer åtminstone åtta olika myrtyper. I området finns källområden som hör till Salpausselkä. Svarvarsmossen är ett långsmalt, relativt litet myrkomplex där det finns en stor variation av skogsmyrar. I kanterna ligger mesotrofa gran- eller klibbalsdominerade kärr. De centrala delarna består huvudsakligen av ris-tallmyr som domineras av getpors. Skogskärren har på sina ställen källor som indikeras av växter såsom bäckbräsma och kärrfibbla. På området vid Ingå finns sammanlagt 29 inrättade naturskyddsområden eller områden som ska inrättas, varav tre på statens mark och 26 privata skyddsområden. De största är Stor-Ramsiö naturskyddsområde (929 ha), Hättö naturskyddsområde (443 ha) samt Timmerö-Langerö naturskyddsområde (324 ha). Naturskyddsområden på statens mark Kallbådans sälskyddsområde (HYL010002) Kockelträskets naturskyddsområde (MHA001011) Svarvarsmossens naturskyddsområde (MHA001670) Privata naturskyddsområden Langlö norra havsstrandäng (LTA010109) Varsbergen ädellövträdsdunge (LTA010139) Lilla Lövö södra havsstrandäng (LTA201077) Ärtrisharu sandstrand (LTA201172) Teiralunden (MRA206251) Rådkila naturskyddsområde (YSA010062) Hättö naturskyddsområde (YSA010084) Baröns naturskyddsområde (YSA010484) Sommaröarna (naturskyddsområde) YSA011088) Ådgrund-Rönngrundet (naturskyddsområde) (YSA011646) Linkulla lund (naturskyddsområde) (YSA013068) Bonäslunden naturskyddsområde (YSA013207) Ekskogen på Älgsjö (naturskyddsområde) (YSA013393)

28 27 (108) Hummelskär naturskyddsområde (YSA013635) Källträskets naturskyddsområde (YSA014118) Paradisöarnas (Tiftöklobbarna+Högklobben) naturskyddsområde (YSA014130) Timmerö-Langerö naturskyddsområde (YSA014152) Stor-Ramsiö naturskyddsområde (YSA014191) Mervinniitty (YSA200532) Rövasslunden (YSA201147) Linkulla lund 2 (YSA201931) Granö naturskyddsområde (YSA202667) Rolling Stone (YSA203373) Max damm (YSA203476) Tjärnmossen-Flytträsk (YSA203598) Långvassfjärdens naturskyddsområde (YSA204406) Specialobjekt på basen av jordmån eller berggrund Enligt den nationella inventeringen av bergsområden finns i området kring Ingå två bergsområden som på basen av geologin, landskapet eller den levande naturen klassificerats som mycket värdefulla: Nordanberget (KAO010094) Kasabergen i Innanbäck (KAO010096) Ekologiska nätverk Seija Väre har i sina landskapsinventeringar behandlat begrepp för ekologiska nätverk. Följande definitioner ingår i hennes inventering av det ekologiska nätverket i Östnyland (Väre 2002). Ett ekologiskt nätverk utgörs av kärnområden i naturen och ekologiska korridorer. Ett fungerande ekologiskt nätverk skapar en mångsidigare fauna i tätorterna och upprätthåller den ekologiska verksamheten och naturens mångfald i naturområden, skogsområden och grönområden i tätorterna. Ett ekologiskt nätverk formas i nuläget; obyggda tomter samt områden utanför planläggningen hör till det ekologiska nätverket, trots att deras nuvarande användning kan komma att ändra i och med markanvändningsplaneringen. Grönkorridorer är korridorliknande områden som binder samman större naturområden och erbjuder möjligheter till skydd för naturområden och livsmiljöer, för djur- och växtarters möjligheter att röra på sig och spridas samt för rekreation, friluftsliv och utforskning av naturen. Grönkorridorerna är grönområden, skogsområden och parkområden som kännetecknas av naturens mångfald och ekologiska verksamhet, betoning på rekreation och kultur samt landskapliga värden. En grönkorridor kan till och med vara ett skyddsgrönområde som går igenom ett industriområde och sammanbinder två grönområden.

29 28 (108) Exempel på en grönkorridor som går genom ett öppet åkerområde. Vidsträckta, enhetliga skogsområden, vattendrag, skyddsområden och Natura-områden bildar kommunens ekologiska nätverk. Det ekologiska nätverkets betydelse framhävs på regional och populationsnivå genom att befrämja och öka naturens mångfald. Grundvatten och vattendrag. Vidsträckta enhetliga skogsområden som en del av det ekologiska nätverket Ingåområdet. Utdrag ur Nylands landskapsutredning (Väre 2007). Brukträsket-Marsjöns skogsområde i Ingå bildar ett vidsträckt, sammanhängande skogsområde som har stor ekologisk betydelse. Det är enhetligt skogsområde vid kusten, som kännetecknas av en rikedom på sjöar och en detaljrik topografi. På området finns Karis sjöområde som är 898 hektar stort och hör till de värdefulla fågelområdena i Finland (FINIBA). Områdets största markägare är en privat markägare, Ingå stad och Karis stad. Inom Ingå kommuns område finns 18 grundvattenområden: Sandbackavägen ( ) Kusans ( ) Långmalmen ( ) Rundmalm ( ) Vars ( B)

30 29 (108) Malmgård ( ), Täkter vattentäkt (kapacitet 120 m 3 /d Vars ( A) Degerby ( ), Degerby vattentäkt (kapacitet 60 m 3 /d) Storgård ( ), Brännbollstad vattentäkt (kapacitet 400 m 3 /d) Malmskyan ( ) Storsandarna ( ) Svenviken ( ) Kopparnäs ( ) Källsäte ( ) Gripans ( ) Sunnanvik ( ) Billskog ( ) Mjölbolsta-Svartå ( B) Alla områden utom Gripans och Källsäte (klass II) samt Sandbacka (klass III) är I-klassiga och således viktiga grundvattenområden för vattenförsörjningen. Ingå kommuns område omfattar totalt 935 km 2 havsvattenområde. Sötvattenområdena i Ingå hör i sin helhet till många olika vattendrag. Följande av dem är de viktigaste: Brukträskets och Marsjöns vattendrag Bruksträskets tillrinningsområde är 47 km2 stort och utgör 14,8 % av vattendragen. Vattenkvaliteten är nöjaktig i Bruksträsket och god i Marsjön. Ingå ås vattendrag Hela Ingå ås vattendrag ligger inom gränserna för Ingå fiskeområde. På tillrinningsområdet finns Linkullasjön och sjön Tjärnen. Ingå ås totala tillrinningsområde är 49 km2, dess andel av vattendragen är ca 1,5 % och medelvattenföringen 0,4 m2/s. Ingå å flyter genom ett jordbruksdominerat område och vattnet är kraftigt lerfärgat. Ingarskila ås vattendrag Ingarskila å ligger med undantag av små källor i sin helhet inom Ingå fiskeområde. Åns totala tillrinningsområde omfattar 166 km2, dess andel av vattendragen är ca 0,2 % och medelvattenföringen 1,6 m2/s. Ån flyter genom jordbrukslandskapet och dess vatten är därför grumlat av lera. Åns vattenkvalitet är nöjaktig och ån har några korta forsar.

31 30 (108) De två största punktbelastarna av havsområdet utanför Ingå är Fortums kraftverk i Joddböle och samhällsavloppsvattnet från Ingå centrum. Utöver detta påverkas vattenkvaliteten av vattnet från Ingå å och Ingarskila å samt av spridd belastning bland annat från jordbruket. Beaktande av naturvärden på generalplanekartan Kända naturvärden inom planområdet har insamlats från regionala och nationella databaser och införts på plankartan. Vid zonanalysen som gjordes i planens beredningsskede fästes uppmärksamhet vid faktorer som är viktiga i naturmiljöhänseende, som exempelvis naturskyddsområden (Natura-2000, skyddsområden, skyddsobjekt) samt vid andra faktorer (t.ex. vattendrag, sammanhängande skogsområden, bergsområden, kärr, ekologiska korridorer). Skogsbruksområdena kan klassificeras och vidsträckta enhetliga skogsområden noteras samt ekologiska korridorer som binder dem samman. Slutresultatet är en beskrivning av områdets ekologiska nätverk som ger en grund för den strategiska granskningen. Exempelvis vidsträckta (över 200 ha) sammanhängande skogsområden och över 70 ha stora kärr eller över 25 ha stora bergsområden har utgjort begränsande faktorer vid placeringen av glesbyggnation. Grundvattenområden kan också begränsa nybyggnationen i olika områden.

32 31 (108) 4.3 Landskap Landskapsstruktur Landskapets grundstomme bildas av tre ådalar (Bruksträskets och Marsjöns vattendrag, Ingå ås vattendrag och Ingarskila ås vattendrag) samt av de bergiga ryggarna mellan dem. Brytningslinjerna går huvudsakligen i nordvästlig- sydostlig riktning vilket syns också i åarnas läge i förhållande till terrängformationerna. De landskapsbildliga knutpunkterna ligger i huvudsak kring de byggda miljöerna. Till dem hör Ingå centrum, Fagerviks bruksområde, Joddböle industriområde med sitt kolkraftverk, vindkraftverket i skärgården som syns långt inne på fastlandet samt Salpausselkäområdet med sitt ålandskap i kommunens nordvästra del. Visuellt viktiga element i närmiljön är vanligen enskilda träd eller byggnader. Allmänna landmärken i fjärrlandskapet är master, skorstenar och andra höga konstruktioner samt kyrkorna i närheten av tätorterna. Ingå som en del av landskapsstrukturen i Västnyland. De ljusa områdena på kartan är åkerdalar och de mörka är skogbeklädda bergsryggar. Utdrag ur Nylands landskapsutredning (Nylands miljöcentral 2007). Landskapsbild Ingå är en mosaik av sjöar, bergsryggar och åkrar där landskapsbilden domineras av odlade fält med små skogsöar, åar och sjöar omgivna av buskvegetation. De stora åkerfälten är viktiga öppna områden som öppnar vyer där man ställvis ser mycket längt. Landskapet hålls öppet också genom bete och slåtter. Skogarna som omger odlingarna domineras av lövträd, högre upp av barrträd och uppe på höjderna av tallhällskog. Nuförtiden är skogarna företrädesvis ekonomiskogar där kalhyggen, fröträdsområden, gallrade skogar och unga plantor har förändrat landskapsbilden.

33 32 (108) Kulturlandskap och värdefulla landskapsområden. Huvudnäringarna i Ingå är jordbruk, boskapsskötsel och fiske vars långa traditioner har lämnat sina spår i landskapet fram till denna dag. (Grönholm;Piironen;& Tarjanne, 2010) Till dagens kulturlandskap hör talrika by-, odlings- och traditionslandskap samt fornlämningar som påminner oss om kommunens långa kulturhistoria. Nuvarande RKY-områden (kulturområden av riksintresse) är Degerby bycentrum, Fagerviks bruksområde, Ingå kyrka och prästgård, Täkter by och Österkullabäckens by- och odlingslandskap, vilka är bybilds- och landskapsmässigt intressanta och harmoniska miljöer. Enligt Härö (1993) hör också Vassböle och Solberg i norra delen av Ingå till de bästa av byhelheter. Den nybyggnation som skett under den senaste tiden har förändrat bymiljöerna särskilt i Ingå centrum och Degerby. Odlingsmarkerna med de vindlande åarna (räknat från väster Ingå å, Ingarskila å och Degerby å) utgör en stor del av det som nu uppfattas som det mest värdefulla av kulturlandskapen i Ingå. Den medeltida (1300-talet) Stora strandvägen eller Kungsvägen som genomskär kommunen är landskapsmässigt sett en betydelsefull trafikled som har en avsevärd betydelse för bevarandet av kulturlandskapets identitet. Också kusten och vattendragen har kulturhistoriska och landskapliga värden. I inventeringen av kulturlandskapen i Ingå (Sarlos 2012) beskrivs följande landskapsmässigt värdefulla områden: Degerby - Pickalaåns - Palojoki kulturlandskap i Ingå Finnböle by Gumböle och Dams kulturlandskap Miljön kring Hälldals torp Ingå centrums (kyrkbys), Ingå ås och Ingåvikens kulturlandskap Johannesbergs kulturlandskap Kuruddens villa Långvik - Marsjö gruvor Linkulla odlingslandskap Marieberg Gård Mossaböle kulturlandskap Österkullabackens odlingslandskap Solberga by och kulturlandskap Pålsböle kulturlandskap Rankila by och odlingslandskap Snappertuna-Fagerviks kulturlandskap i Ingå Storolars gård Ströms gård Täkter by och bybebyggelsen längs Ingarskila å Vassböle by och kulturlandskap Västankvarn lantmannaskola med omgivningar Västerby strandäng Westerby och Lågnäs odlingslandskap Ålö sunds landskap Bredslätts odlingslandskap Degerö odlingslandskap och havsvik Kopparnäs Kärrby odlingslandskap

34 33 (108) Beaktande av naturvärden på generalplanekartan Vid zonanalysen som användes i planens beredningsskede fästes uppmärksamhet vid landskapets topografi (lutning, sluttningarnas riktning) och landskapsbilden (åkrarnas enhetlighet, visuell exponering). Om marken exempelvis har en lutning på över 10 % eller om det handlar om en norrsluttning rekommenderas inte nybyggnation på området. Å andra sidan utgör små åkrar (under 9,5 ha) och områden som inte har stor visuell betydelse platser som rekommenderas för byggnation. Landskapligt känsliga (visuellt exponerade) områden identifierades med en synlighetsanalys genom vilken den landskapsmässiga exponeringen av öppna landskapsrum har mätts från observationspunkter vid de nuvarande nuvarande trafiklederna och bebyggelsestrukturen. Slutresultatet var en granskning av den landskapsmässiga användningsgraden av olika landskapsrum eller med andra ord för en hur stor användargrupp ett visst landskapsrum är lämpat. Utgående från detta kunde landskapsområden klassificeras med tanke på mängden och arten av byggande. Landskapsmässigt värdefulla områden begränsar också nybyggnationen på olika områden (MA-områden.

35 34 (108) 4.4 Byggd miljö, byggnadskultur och fornlämningar Placering av bosättning och traditionellt byggande Fornlämningar De äldsta tecknen på historisk bosättning har daterats till ca 4000 år bakåt. Under bronsåldern skaffade människorna sitt uppehälle genom jordbruk och boskapsskötsel. Under stenåldern låg havsytan på en ca meter och under bronsåldern på en över 10 meter högre nivå än idag. En stor del av de förhistoriska fynd som har gjorts på fastlandet härstammar från den dåtida skärgården eller närheten av den dåtida strandlinjen. De tidigaste permanenta bosättarna kom från Sverige till Ingå i början av 1300-talet, under den tid då den kyrkliga sockenindelningen inleddes i Nyland. (Riionheimo 2011). De nya invånarna byggde upp små bysamfund i kusttrakten. I de medeltida byarna stod husen nära varandra, gårdarna inhägnades för att skydda husdjuren mot rovdjur och de omgivande åkrarna delades mellan hushållen i smala tegar för att alla i jämlikhetens namn skulle ha lika god odlingsmark. En stor del av de nuvarande byarna och byggplatserna ligger fortfarande på samma platser som på 1560-talet. Byarna skingrades på 1700-talet då tegindelningen övergavs och man inledde storskiften. Som församling är Ingå en av de äldsta i Nyland det tidigaste omnämnandet som har bevarats är redan från år 1369 (beskrivning 2007). Sankt Nikolaus kyrka i Ingå (1540) är en av vårt lands äldsta kyrkor och fortfarande ett viktigt landmärke och byggnadsobjekt i Ingå. Den medeltida Stora strandvägen eller Kungsvägen (1300-talet) som genomskär kommunen är landskapsmässigt sett en viktig trafikled som har en stor betydelse för bevarandet av kulturlandskapets identitet. Längs vägen finns stora lantegendomarnas ekonomigårdsplaner, gamla kyrkor med sina gravgårdar och brukssamhällen som Fagerviks herrgård med omgivningar (Jokela, 1996). Fagervik är också på riksnivå betraktat en mycket välbevarad gammal bruksmiljö från 1600-talet liksom också dess samhälle och traditionslandskap. Antalet fasta fornlämningar från förhistorisk tid som har hittats i Ingå är 92, av vilka en stor del är boplatser (20 st), gravplatser (32 st) och stenkonstruktioner (36 st). (Museiverket 2011). Fornlämningarna har anvisats i planutkastet utgående från det nationella fornlämningsregistret. Den separata inventeringen av fasta fornlämningar pågår ännu under arbete när denna text skrivs. Det material som uppdaterats utgående från utredningen införs i planförslaget. Beaktande av byggd kulturmiljö och fornlämningar på generalplanekartan De byggnadshistoriska objekten och fornlämningarna har anvisats med objektbeteckningar på generalplanekartan. De betecknade objekten är försedda med en indexnumrering som hänvisar till objektförteckningen som finns som bilaga till planbeskrivningen. De byggnadshistoriska objekten grundar sig på den byggnadsinventering som utfördes av arkitektbyrå Stadionark sommaren Materialet och dess beskrivning uppdateras i planförslaget.

36 35 (108) 4.5 Service Offentlig service I Ingå finns tre daghem och fyra lågstadieskolor av vilka en är finskspråkig. Högstadiet (åk 7-9) går ingåeleverna numera i Virkby (tidigare i Karis). Gymnasier finns i de närliggande kommunerna Karis, Lojo och Kyrkslätt. I centrum finns hälsocentralen och lite utanför centrum Ingå FBK som hör till Västra Nylands räddningsverk. Ingå Sjuktransport Ab erbjuder ambulanstjänster. En avdelning av Ingå FBK finns också i Barösund. Avdelningen sköter främst brådskande förstahjälpuppgifter i skärgården. I centrum finns också ett bibliotek. Dess filial finns i Degerby. Raseborgs biblioteksbuss trafikerar i Ingå på området Fagervik-Barösund samt till Västankvarns skola. Handelns servicenät I Ingå centrum finns några butiker (av vilka Varuboden sköter postfunktionerna) och två banker. År 2007 färdigställdes det nya köpcentret Strand i Ingå centrum i den omedelbara närheten av båthamnen. I Degerby finns en liten butik. I Barösund finns en butik och ett kafé. Beaktande av servicen på generalplanekartan Det nuvarande servicenätet i kommunen samt tillgängligheten till servicen med olika färdsätt analyserades med hjälp av geodatamaterialet. Utgående

37 36 (108) 4.6 Samhällsteknik från analysen avgränsades zoner för tillgänglighet och förmånlighet vilka beskriver en samhällsstruktur som är gynnsam med tanke på servicenätet. Exempelvis områden, från vilka det tar över 30 minuter att nå servicen med kollektivtrafik eller områden som ligger på över 1,5 kilometers cykelavstånd, definieras som områden där nybyggnation inte rekommenderas. Däremot definieras områden som lätt kan nås till fots eller med cykel (avståndet under 400 m) som områden där nybyggnation rekommenderas. Servicen finns i generalplanens centrumområde eller de områden som är avsedda att detaljplaneras och de har inte anvisats separat med egen objekteller områdesbeteckning i generalplanen. De områden som är lättillgängliga med tanke på servicen har ytterligare beaktats som en riktgivande faktor i styrningen av glesbyggandet. Vattenförsörjning Affärsverket Ingå vattens verksamhetsområde täcker tätortsområdet i centrum. Vattenledningsnätets totala längd är ca 32 kilometer. Till vattenledningsnätet hör ett vattentorn som har ca 400 m 3 kapacitet. Vattentornet står i nordöstra delen av verksamhetsområdet. Ingå vattens nätverk har kopplats ihop med Fortum AB:s nätverk. Ingå Vatten tar sitt vatten från Brännbollstads grundvattentäkt som ligger på Storgårds grundvattenområde 2 km nordväst om centrum. Enligt vattendomstolens tillstånd kan i medeltal 400 m³/d pumpas från vattentäkten. Den vattenvolym som pumpades år 2010 var ca 300 m³/d. Vattenbehandlingsmetoderna är luftning med tryck och klarning. Degerby vattenandelslag tar sitt vatten från en vattentäkt som ligger på Degerby grundvattenområde, söder om stamväg 51. I Ingå fungerar fyra vattenverk: Affärsverket Ingå Vatten, Degerby vattenandelslag, Täkter vattenandelslag och Barösunds vattenandelslag. Ytterligare har Fortum Ab en egen vattentäkt och ett eget avloppsreningsverk. Till Degerby vattenandelslags vattendistribution är cirka 55 hushåll anslutna eller cirka 150 invånare samt Degerby skola och daghem. Till Täkter vattenandelslags vattendistribution är 17 fastigheter eller ca 35 invånare anslutna och till Barösunds vattenandelslags vattendistribution hör 7 fastigheter. Avloppsvattenhanteringen sköts av fastigheterna själva med hjälp av sedimenteringsbrunnar, slutna tankar eller småreningsverk. I Degerby har dessutom för några fastigheter byggts avlopp som leder till en sluten tank. I Barösund har också byggts ett avlopp och ett eget litet reningsverk. Totalt invånare eller cirka 46 % av invånarna i Ingå är anslutna till Affärsverket Ingå Vatten, Degerby vattenandelslag, Täkter vattenandelslag eller Barösunds vattenandelslag. I glesbygden sköter hushållen själva sin vattenförsörjning fastighetsvis. Västankvarn skola som ligger utanför vattenledningsnätet tar sitt vatten ur egen brunn. Avloppsvattnet från skolor som ligger utanför avloppsnätet leds till sluten tank eller behandlas i eget reningsverk. Affärsverket Ingå Vatten Enhet år 2010 Invånarantalet i Ingå inv 5546

38 37 (108) Anslutna till vattenverket inv 2380 Procent anslutna till % 43 vattenverket Kalkylerad vattenmängd m³/d 298 Specifierad vattenkonsumtion l/inv/d 125 Anslutna till avloppsnätet inv 2270 Procent anslutna till % 41 avloppsnätet Behandlad avloppsvattenvolym m³/d 387 Fakturerad avloppsvattenvolym m³/d 283 Fakurerat slam från m³/d 29 avskiljningsbrunnar Läckvatten m³/d 75 Procent läckvatten % 19,4 Specifierad avloppsvattenvolym (inkl. överrinningsvattnet) l/inv/d 170 Nyckeltal för Ingå Vatten i nuläget (Ramboll 2011) Ingå Vattens avloppsnät täcker samma områden som vattenverkets vattenledningsnät. Avloppsledningsnätets överrinningsprocent var cirka 19 % år Avloppsvattnet från centrum behandlas i Joddböle reningsverk. Ett avlopp från reningsverket har dragits till gränsen för Fortums kraftverksområde, vilket gör det möjligt att leda samhällsavloppsvatten från Fortum till Joddböle för behandling. Avloppsvattnet från Barösunds vattenandelslag hanteras i eget småreningsverk som färdigställdes år Cirka 54 % (2 900 invånare) av Ingås befolkning står utanför vattenledningsnätet och cirka 58 % (3 150 invånare) utanför avloppsnätet. Dessas vattenanskaffning ordnas från fastigheternas egna brunnar och avloppshanteringen fastighetsspecifikt eller har lösts gemensamt för flera fastigheter. Avfallshantering På Ingå kommuns område fungerar Rosk'n Roll Oy Ab, ett kommunägt avfallsbolag som sköter återvinningstjänster och insamling av hushållens avfall, tar emot farligt avfall och handhar avfallsrådgivningen i Västra Nyland. Bolaget svarar för konkurrensutsättningen av tömningen av blandavfallskärl, sopbilarnas rutter och avfallstransporter samt för faktureringen av ekoavgifter. Västra Nylands avfallsnämnd är en gemensam nämnd för nio kommuner vars ansvar är att sköta myndighetsuppgifter i anslutning till avfallshanteringen inom medlemskommunernas område. Som kontaktperson och tjänsteman för Västra Nylands avfallsnämnd fungerar avfallsombudet. Områden med risk för havsöversvämning Östersjöns vattenstånd påverkas tydligast av vindstyrkan, lufttrycket, strömningen genom de danska sunden samt av isläget. Åska och starka vindar kan medföra överraskande snabba fluktuationer i vattenståndet. Under åskväder som vi har haft under den senaste tiden har Meteorologiska institutet observerat exceptionellt snabba fluktuationer i vattenståndet och starka strömmar längs Finlands kust. Lågtyck som rör sig snabbt orsakar

39 38 (108) fluktuationer i havsvattenståndet, vilka lokalt kan vara både snabba och kraftiga. Växlingarna i vattenståndet kan vara betydligt kraftigare i grunda vikar än på observationsstationen. Enligt observationerna stiger eller sjunker havsvattenytan som högst över en halv meter under en timme. De snabbaste fluktuationerna i havsvattenståndet kan inte observeras med hjälp av mareografen, då denna har kontruerats så att den filtrerar bort de snabbaste variationerna som exempelvis vågsvall. Havsvattenståndet varierar vid den finska kusten mellan cirka -130 cm och +200 cm. (Östersjöportalen 2010). Havsvattenståndet mäts vid Finlands kust på Meteorologiska institutets sammanlagt 13 mareografstationer. Tre av dem finns i området från Nyland in i Finska vikens vikbotten. På Helsingforsstationen har observationer gjorts sedan år 1904, på Hangöstationen sedan år 1887 och på stationen i Fredrikshamn sedan år OBSERVATIONSSTATION DAT. FÖR OBSER VATIO NEN HÖGSTA OBSERVATIONEN (MW TEOR ) HANGÖ ,32 M +1,24 M HELSINGFORS ,51 M +1,45 M HÖGSTA OBSERVATIONEN (N 60 ) FREDRIKSHAMN ,97 M +1,95 M Observationer av det högsta havsvattenståndet vid Nylands kust (Östersjöportalen 2010) OBSERVATIONSSTATION HW MHW MW MNW NW HANGÖ N 60 1,24 N 60 0,66 N 60-0,08 N 60-0,57 N 60-0,86 HELSINGFORS N 60 1,45 N 60 0,83 N 60-0,06 N 60-0,69 N 60-0,98 FREDRIKSHAMN N 60 1,95 N 60 1,13 N 60-0,02 N 60-0,80 N 60-1,12 Extrem- och medelvärden för havsvattenståndet (Havsforskningsinstitutet ) Det högvattenstånd (MHW) som uppstår i medeltal en gång per år var under observationsperioden 0,89 m (N 60 +0,83 m) i Helsingfors och 0,74 m (N 60 +0,66 m) i Hangö. Beaktande av samhällsteknik i generalplanekartan Kommunaltekniska nätverk (vatten- och energiförsörjning) och planer (bl.a. en översiktsplan för vattenförsörjningen) sammanfördes till en geodatabas och zoner utarbetades, utifrån vilka fastställdes de platser där teknik bör anläggas med tanke på investerings- och underhållsbehovet för kommunaltekniken. Områdena för samhällsteknisk försörjning har anvisats i planen som ETområden Till dessa hör bl.a. anvisning av reserveringar för master för datatrafik.

40 39 (108) 4.7 Trafik Stommen i trafiknätet i Ingå utgörs av stamväg 51 och riksväg 25. Västerleden (stamväg 51) går igenom Ingå i öst-västlig riktning och längs den går kontakterna i riktningarna Helsingfors och Karis. Stamväg 51 betjänar både områdets interna trafik och mera långväga trafik. Riksväg 25 tangerar Ingå i nordväst. Båda huvudvägarna är tvåfiliga och korsningarna i huvudsak plankorsningar. Det finns två planskilda korsningar: i korsningen mellan stamväg 51 och regionväg 186 väster om Ingå centrum samt mellan riksväg 25 och regionväg 186 intill Svartå. En utredning som gällde riksväg 25 färdigställdes år Enligt den anvisas riksvägen inom Ingås område som en tvåfilig väg med omkörningsfiler. Regionvägarna i Ingå är två till antalet och de betjänar både den interna och den regionala trafiken. Trafiken i riktning Virkby och Lojo går längs regionväg 112 (Virkbyvägen) och längs regionväg 186 (Södra Salovägen/hamnvägen) i riktning Svartå och Salo i nordväst och Ingå hamn i söder. De övriga landsvägarna i området är förbindelsevägar. De viktigaste av dem är förbindelseväg 1050 från centrum i riktning Raseborg (Fagerviksvägen), 1104 från Fagervik till Barösund (Barösundsvägen) och 1121 (Oljehamnsvägen). Ytterligare finns också lägre klassade förbindelsevägar i Ingåområdet, vilka förenar byarna och går mellan stam-, region- och förbindelsevägarna. Dessa vägar betjänar lokaltrafiken. Trafikvolymerna i Ingå kommun. Grundkarta: SYKE, Lantmäteriverket Trafikvolymerna är störst på riksväg 25 och stamväg 51. Den genomsnittliga dygnstrafiken på riksväg 25 varierar inom Ingås område mellan och fordon per dygn. Den genomsnittliga tunga fordonstrafiken på riksväg 25 är cirka 700 fordon i dygnet. Den genomsnittliga dygnstrafiken på stamväg 51 ligger mellan och fordon per dygn och den tunga trafiken varierar mellan fordon per dygn. Trafikvolymerna är mindre på regionvägarna. Den genomsnittliga dygnstrafiken på regionväg 112 är fordon per dygn och motsvarande tal för regionväg 186 är fordon per dygn. Den genomsnittliga tunga trafiken på stamväg 112 ligger

41 40 (108) mellan 60 och 120 fordon per dygn och på regionväg 186 mellan fordon per dygn. Huvudtrafiknätet i Ingå kommun Grundkarta: SYKE, Lantmäteriverket Gång- och cykeltrafik Antalet lättrafikleder är litet och de är koncentrerade till Ingå centrumområde. Lättrafiklederna följer huvudväg- och gatunätet i centrum. En lättrafikled utanför centrum finns endast vid förbindelseväg (Degerbyvägen) i Degerby. Det finns ingen lättrafikled som förbinder byarna och inte heller någon lättrafikled till Ingå station. Målet är att i tätorterna och ders utvidgningsområden (områden avsedda att detaljplaneras) åstadkomma en sådan miljö som gör det möjligt att förverkliga en bilfri livsstil. Centrala förutsättningar för detta är - trygga och med tanke på miljön högklassiga lättrafikförbindelser till offentlig och privat service och till busshållplatserna och järnvägsstationen - rimliga avstånd inom området med tanke på gång- och cykeltrafiken - fungerande och och trygga cykelleder mellan tätorterna.

42 41 (108) I planeringen på generalplanenivå kan dessa faktorer möjliggöras genom placeringen av tätorterna, deras storlek och inbördes avstånd. Den egentliga kvalitativa planeringen av livsmiljöerna och rutterna görs i ett senare skede, i samband med den mera detaljerade planeringen. När det gäller byområden som blir utanför detaljplaneringen finns en fara för att man inte inser konsekvenserna för hela byområdets utveckling när enskilda byggprojekt planeras. Det vore därför att rekommendera att man antingen skulle utarbeta en delgeneralplan för byområden som blir utanför detaljplaneringen eller åtminstone ett schema över den ungefärliga markanvändningen för förbindelser och byggande. Kollektivtrafik Kustbanan Helsingfors - Åbo går igenom Ingå och banan är enkelspårig inom Ingå område. Kustbanan är elektrifierad och den högsta tillåtna hastigheten i Ingå är 180 km/h. År 2011 utnyttjades banavsnittet Helsingfors-Karis av 1,5 miljoner fjärrtrafikresenärer. Antalet personer som anländer till Ingå station med närtåget har de senaste åren varit cirka 60 i dygnet. Ingås område tangeras i nordväst av förbindelsebanan Hyvinge-Hangö för vilken Trafikverket håller på att utarbeta en elektrifieringsplan. Banans största tillåtna axeltryck i Ingå är 25 ton. Godstransporterna var cirka 1,2 miljoner ton i Ingå år Det finns ingen persontrafik på banan. I landskapsplanen för Nyland har ytterligare anvisats en riktgivande linje för ett stickspår från Ingå hamn till kustbanan. Den nuvarande servicenivån och den eftersträvade nivån för åren har fastslagits i en publikation utgiven av NTM-centralen i Nyland år 2011 i vilken kollektivtrafikens servicenivå i Västnyland definieras. Från Ingåområdet går närtågtrafik till Helsingfors och Karis och busstrafik likadant till Helsingfors och Karis och dessutom i riktning Lojo. Därutöver finns intern kollektivtrafik i kommunen mellan centrum och byarna. Andelen kollektivtrafik av resorna till arbete eller studier är minst i Ingå i hela Västra Nyland, cirka 8 %. Ingå järnvägsstation ligger cirka sex kilometer nordväst om kommuncentrum och sex närtrafiktåg i riktning Helsingfors och Karis stannar vid stationen under ett vardagsdygn. Turerna är färre under veckoslutet. Järnvägsrutten Ingå-Kyrkslätt-Helsingfors har en service som ligger på basservicenivå medan den eftersträvade servicenivån för banavsnittet är medelnivå. Tågtrafiken från Ingå till Karis har minimiservicenivå medan målet är att den ska vara på basservicenivå. Merparten av tågresorna riktas till huvudstadsregionen. Någon matartrafik finns inte mellan kommuncentrum och järnvägsstationen De närmaste stationerna för fjärrtrafik finns i Karis och Kyrkslätt. Busstrafiken i Ingå baseras på ordinarie och snabbturer som går mellan Helsingfors och Karis längs stamväg 51. Snabbturerna stannar i Ingå bara i centrum och vid Degerbykorsningen. De ordinarie turerna stannar oftare och betjänar både tätorterna och byarna bättre. Några ordinarie turer går också i rikting Virkby och Lojo. Busstrafiken till huvudstadsregionen och Karis ligger för närvarande på basservicenivå. Förbindelserna i riktning Lojo och Virkby ligger på basservicenivå och de betjänar i synnerhet skolelever. Målet är att busstrafiken på de ovannämnda rutterna ska ligga på basservicenivå. Servicenivån för förbindelserna mellan centrum och byarna varierar. Förbindelserna från Degerbykorsningen och Täkter till centrum ligger på basservicenivå, men från stationstrakten och Barösund ligger de endast på miniminivå. Den eftersträvade servicenivån för de interna bussförbindelserna i

43 42 (108) Ingå är medelnivå från Degerby till centrum, basservicenivå från Ingå station och Täkter och från Barösund till centrum på miniminivå. Den nuvarande servicenivån inom kollektivtrafiken. Grundkarta: Lantmäteriverket SYKE, Den eftersträvade servicenivån inom kollektivtrafiken Grundkarta: SYKE, Lantmäteriverket 2012.

44 43 (108) Zoner för tillgänglighet till kollektivtrafiken i olika områden i kommunen. Vattentrafik En 13,0 meter djup havsfarled klassificerad som huvudfarled för handelssjöfarten leder in till Ingå. Ingå havsområde tangeras av den 10,0 meter djupa Kantvikfarleden som också är en huvudfarled för handelssjöfarten. Till de övriga havsfarlederna i Ingåområdet hör den 5,0-5,5 meter djupa farleden som går i öst-västlig riktning. Den totala godstrafiken i Ingå hamn var år 2011 cirka 1,8 miljoner ton varav utlandsgodstrafiken var cirka 1,7 miljoner ton. Av godstrafiken utgjordes cirka 1,3 miljoner ton av import. De viktigaste varugrupperna inom importen år 2011 var stenkol samt råmineraler och cement. De viktigaste exportvarorna var råmineraler och cement. Beaktande av trafik och resande på generalplanekartan Synen på trafik och resande har varit närvarande under hela planläggningsprocessen. Uppgifter om de olika områdenas tillgänglighet baserad på olika färdsätt producerades för utarbetandet av generalplanen,eller med andra ord bedömdes servicenivån för olika färdsätt i olika områden för att kunna anvisa de mest rekommenderbara tillväxtområdena med tanke på trafik och resande. Behovet att utveckla trafiknätet och förbindelserna och samtidigt ekonomiskt förnuftiga utvecklingsmöjligheter granskades i samband med planeringen av generalplanen. Trafikutredningarna som hör samman med planläggningen ansluter sig också till placeringen av servicen och miljökonsekvensbedömningen.

45 44 (108) De byområden (AT) och småhusområden (A) som föreslagits i planutkastet koncentreras till områden med tillgänglighet till kollektivtrafik, eller till områden från vilkan man kan ta sig till servicen i centrum med buss under en halv timme (maximala promenadsträckan till hållplatsen 15 min). I planutkastet ingår friluftsleder som har anvisats i landskapsplanen.

46 45 (108) 5 BESKRIVNING AV GENERALPANEUTKASTET 5.1 Zonanalys Det centrala syftet med den strategiska generalplanen är att tolka de principiella linjedragningar som framförts i markanvändningsstrategin för att få en juridisk plan som beaktar de lokala förhållandena samt omstädigheter som framkommit i utredningarna. Detta har skett genom att dimensionera placeringen av bostadsbyggande på områden som lyder under olika planbestämmelser samt genom att anvisa rekommendationer för områden som ska utvecklas genom detaljplanering. Planens målår är 2035 vilket tidigare har varit målår också för markanvändningsstrategin. Vid beredningen av planutkastet användes geodatamaterial som hade utarbetats i utredningsskedet. Utgående från detta indelades markområdet i lämplighetszoner utgående från olika faktorer som exempelvis natur- och landskapsvärden, tillgänglighet till kommunalteknik och sevice osv. Lämplighetszonernas inbördes förhållanden underströks genom att försöka få dem att motsvara de grundläggande mål och dimensioneringsgrunder som hade uppställts i markanvändningsstrategin. Den totala byggrätten i enlighet med dimensioneringen delades enligt lämplighetszonerna på kommunens område. Genom detta kunde man med samma granskning få en indelning som utgick både från de lokala förhållandena och områdesreserveringar för boendet på generalplanekartan. På grund av det tillämpade arbetssättet är generalplanekartan och dimensioneringen av torrmark i glesbygdsområdena fast förbundna med varandra. Markägande i områden med likadana förhållanden bemöts alltid exakt lika. I det följande beskrivs skedena i arbetsmetoden som tillämpas i zonanalysen. Schema över arbetssättet som tillämpas i zonanalysen.

47 46 (108) Analyser enligt teman I det följande beskrivs analysförloppet och hypotetiska antaganden för vart och ett tema. Service (zoner för tillgängligheten till service) Lämplighetszonerna V1 V3 definierades Kommunens offentliga och privata service sammanfördes i ett geodatamaterial. o o Offentliga: hälsocentraler, lågstadier, högstadier, daghem, järnvägsstationer Privata: matbutiker En analys gjordes över tillgängligheten med bil och till fots/med cykel Med bil: o Matbutiker: V1: 0-10 min, V2: min, V3: 20-> min o Hälsovårdscentraler: V1: 0-10 min, V2: min, V3: 20-> min o o o Lågstadier: V1: 0-10 min, V2: min, V3: 20-> min Högstadier: V1: 0-15 min, V2: min, V3: 25-> min Daghem: V1: 0-10 min, V2: min, V3: 20-> min Till fots och med cykel: o o o o o Matbutiker: V1: 400m,V2: 1500m Hälsovårdscentraler: V1: 400m, V2: 1500m Lågstadier: V1: 400m, V2: 1500m Högstadier: V1: 400m, V2: 1500m Daghem: V1: 400m, V2: 1500m

48 47 (108) Landskapet (viktiga faktorer utgående från olika landskapstyper) Lämplighetszonerna V1 - V3 definierades Topografi: o Lutning (%): V1: 0 5, V2: 5 10, V3: < 10 o Väderstreck: V1: syd, sydost, sydväst V2: väst, öst V3: norr, nordost, nordväst Landskapets visuella exponering (visual exposure): mellan ett stort antal observationspunkter som genererats för de nuvarande byggplatserna och längs trafiklederna mättes den inbördes synligheten och då beaktades topografin och växtlighetens täckande effekt. o o o V1: 1 (0 100 observationspunkter) V2: 2 ( observationspunkter) V3: 3 (> 722 observationspunkter) Stora sammanhängade åkerområden o o o V1: 1 (< 9,5 ha) V2: 2 (9,5 19,0 ha) V3: 3 (> 19,0 ha) Naturen (viktiga faktorer utgående från olika naturmiljöer) Natura 2000, skyddsområden, KP, skyddsobjekt, FINIBA (m); avstånd o o o o V0: områdesavgränsningar av skyddsområden V1: avstånd > 500 m V2: avstånd m V3: avstånd < 250 m Ekologiska korridorer, avstånd o o o V1: > 100 m V2: m V3: < 50m Vattenströmmar och vattenområden, avstånd

49 48 (108) o o o V1: > 150 m V2: m V3: < 50 m Kärr (värde/splittringsgrad = storlek) o V1: < m2 o V2: m2, o V3: > m2 Skogar(värde/splittringsgrad = storlek) o o V1: 0 ha V2: ha o V3: > 200 m* *klassiferingen automatiskt V3 om skog, hav eller sjö ligger närmare än 50 m Berg (värde/splittringsgrad = storlek) o V1: < m2 o V2: m2, o V3: < m2 Resande servicenivån per resesätt i olika områden Målet för resorna och valet av färdsätt modellerat enligt utgående från HRT:s undersökning av resvanor Restiden beräknad längs vägnätet och kollektivtrafiklinjer Indelningen i sju zoner har gjorts för färdmålen i hela pendlingsområdet enligt tillgänglighetsgrad genom att placera rutorna för Ingå i hierarkisk ordning o o o i var och en av zonerna I-IV bor 20 % av ingåborna i zon V bor 10 % av invånarna och i zon VI och VII 5 % av invånarna. Nätverk Det befintliga vatten- och avloppsnätet o V1: under 500 m

50 49 (108) o o V2: m V3 område där vatten- och avloppsnätet saknar betydelse: avstånd m Översiktsplan för vattenförsörjningen o o V1: under 250 m V2: m o V3 område där planerat nätverk saknar betydelse: avstånd m Inbördes viktning Analyser som gjorts över olika teman och utgångspunkter kan givetvis inte mätas med samma mått. Exempelvis kan inte landskapets lutning och zoner som rekommenderas med tanke på tillgängligheten till vattenförsörjningen jämföras direkt med varandra. Därför måste deras inbördes viktning hittas genom att pröva sig fram för att utforma en slugiltig karta över hur förmånligt zonerna ligger. Teoretiskt möjliga småhusområden och byområden enligt olika scenarier. Som resultat av zonanalysen utvecklades fyra olika scenarier enligt vilka placeringen av eventuella småhusområden och byområden definierades. De ovan presenterade exemplen på dessa preliminära samhällsstrukturmodeller visar att man genom att betona olika faktorer kan komma till mycket olika resultat. En modell som starkt betonar landskaps- och miljöfaktorer splittrade byggandet så att det blev gynnsamt ur landskapsperspektivet men placerades

51 50 (108) med tanke på tillgängligheten på omöjliga platser i hela kommunen (nere till vänster). Å andra sidan koncentrerades byggandet starkt kring influensområdena för de befintliga nätverken i en modell som betonade tillgången till dem. I det arbetsskede som följde på zonanalysen uteslöts naturskyddsområden och andra områden som inte kan byggas helt från de potentiella byggområdena. Efter diskussioner med kommunen och utgående från gällande generalplan infördes beteckningar för arbetsplatsområden och områden för teknisk försörjning, trafiknät, kraftlinjer, grundvattenområden m.fl. vilka grundar sig på färdigt material. Kulturhistoriska objekt och delområden har betecknats utgående från material på riksnivå och kulturhistoriska inventeringar.

52 51 (108) 5.2 Dimensionering Generalplanens totaldimensionering Utgångspunkten för generalplanens totaldimensionering har varit det uppskattade behovet av byggplatser i glesbygdsområdena år 2035, vilket skulle innebära 500 byggplatser under antagande att den årliga befolkningsökningen är 1,5 %, jämnt fördelad över åren kommunens befolkningstal 2012 ca 6000 invånarebefolkningstalet 2035 (med 1,5 % ökning) ca 8500 invånare dimensionerad befolkningsökning ca 2500 invånare antal invånare per småhus 2,5 inv det totala behovet av byggplatser 1000 st hälften placeras inom detaljplaneområden 500 st andel som dimensioneras i glesbygdsområden 500 st Dimensioneringsgrunder När förverkligandet av den teoretiska byggrätten inte kan antas bli 100 % på privatägd mark gjordes slutledningen i generalplaneutkastet att reserveringen av byggplatser för glesbygsområden utanför detaljplanen bör tredubblas eller med andra ord vara 1500 byggplatser. Det är svårt att göra en pålitlig bedömning av totaldimensioneringen i den tidigare generalplanen för fastlandet då den har baserats på märkägosituationen som den var då planen utarbetades. Då ägarförhållandena och avgränsningarna av fastigheterna har ändrats har fördelningen av byggrätter inte kunnat förverkligas, som följd av vilket byggnationen i praktiken har avstannat totalt i byområdena. Generalplanens dimensionreingsgrunder beskrivs närmare i bilaga 2. Dimensioneringsgrunder för torrmark Torrmarksmråden (områden utanför strandområdena) dimensioneras utgående från stomlägenhetens modifierade areal. Som tvärsnittstidpunkter för dimensioneringsgranskningen har använts Den tidigare tvärsnittstidpunkten är det datum då byggnadslagen trädde i kraft. En fastighet som har registrerats före är enligt tolkningen en s.k. stomlägenhet. De fastigheter som har utbrutits och byggts fram till mars betraktas i dimensioneringen som använda byggrätter för stomlägenheten. Vid uträkningen av byggrätt för lägenheterna används en graderingsmodell: För varje lägenhet uträknas en s.k. modifierad yta utgående från en modifieringskoefficient baserad på tillgängligheten, natur- och landskapsvärden, jordmånen osv.

53 52 (108) Stomlägenhetens modifierade areal fås genom att addera de modifierade arealerna för lägenheterna som ingår i stomlägenheten. Schema som åskådliggör modifieringen. Till stomlägenhetens totala areal hör olika slags områden (ovan). Av dessa beaktas i den modifierade arealen endast den procent som är beroende av lokala förhållanden (i mitten). Stomlägenhetens modifierade areal är summan av dessa (nederst) Byggrätten definieras på basen av den modifierade arealen. Den maximala byggrätten i form av byggplatser för stomlägenheten fås utgående från stomlägenhetens modifierade areal. Byggrättens storlek ökar när stomlägenhetens modifierade areal ökar: o Stomlägenhetens modifierade areal < 3,0 ha: 1 byggrätt o o o Stomlägenhetens modifierade areal >= 3,0 och < 6,0 ha: 2 byggrätter Stomlägenhetens modifierade areal >= 6,0 och < 10,0 ha: 3 byggrätter Stomlägenhetens modifierade areal >= 10,0 och < 16,0 ha: 4 byggrätter o Stomlägenhetens modifierade areal < 16,0 ha: 5 byggrätter samt 1 byggrätt per 8 ha till den del som den modifierade arealen överstiger 16,0 ha Den kalkylerade byggrätten för en lägenhet fås genom att multiplicera stomlägenhetens maximibyggrätt med lägenhetens modifierade areal genom stomlägenhetens modifierade areal: stomlägenhetes maximibyggrätt x (lägenhetens modifierade / stomlägenhetens modifierade areal)

54 53 (108) Den potentiella byggrätten för en lägenhet fås genom att dra av byggrätten som redan använts för permanenta och fritidsbostäder från den potentiella byggrätten (befintlig byggrätt, i kraft varande bygglov, i kraft varande undantagslov). Den potentiella byggrätten rundas av till ett helt tal som anger antalet byggplatser. Dimensioneringsgrunder för strandområden I samband med den strategiska generalplanen gjordes också en dimensioneringsgranskning för det inre skärgårdsområdet. Utgående från försöksdimensioneringen ser det ut som om en dimensionering av inre skärgården skulle medföra en betydligt minskad byggrätt jämfört med nuläget. Därför öppnas ingen dimensionering av skärgårdsområdet som helhet. Eventuella behov av justeringar genomförs i form av enskild granskning enligt markägarnas behov. Man stannade också i den tidigare generalplanen för fastlandsområdena för samma lösning, att dimensioneringen för strandområdena kvarstår som tidigare. Därför har planbeteckningarna som gäller strandområdena överförts från den tidigare generalplanen till denna generalplan. För jord- och skogsbruksområden som är belägna på strandområden finns ingen glesbyggnadsrätt, utan den har i samband med de tidigare generalplanerna för fastlandet och Kopparnäs överförts i samband med en granskning till samma markägares A-, RM- och RA-områden som finns på strandområden. Torrmarksområden dimensionerade på basen av arealen (områden utanför strandområdena). Den blå linjen markerar strandgeneralplanen för inre skärgården. Grundkarta: Lantmäteriverket 2012.

55 54 (108) 5.3 Planbestämmelser I generalplanen har använts generella beteckningar för områdesreservering, vilka beskriver det huvudsakliga användningsändamålet för olika områden. beskriver de beskriver också den dimensionering som ska tillämpas utanför detaljplaneområdena. Nedan de beteckningar som har använts i planutkastet. Byggområden C OMRÅDE FÖR CENTRUMFUNKTIONER De huvudsakliga funktionerna på ett område som anvisats med denna beteckning är service och förvaltning, centrumanpassat boende, centrumanpassade arbetsplatsfunktioner som inte medför miljöolägenheter samt trafik- och rekreationsområden och områden för samhällsteknisk försörjning. Området är avsett att detaljplaneras. AT BYOMRÅDE. På området får placeras boende av bykaraktär i enlighet med byggnadsordningen. Området är avsett att detaljplaneras. BOSTADSOMRÅDE. A På området får placeras boende av landsbygdskaraktär i enlighet med byggnadsordningen. T OMRÅDE FÖR FÖRETAGSVERKSAMHET. På området kan byggas byggnader och utrymmen för småindustri och annan industriell verksamhet. Området är avsett att detaljplaneras. PY OMRÅDE FÖR OFFENTLIG SERVICE OCH FÖRVALTNING Som områden för centrumfunktioner (C) och som byområden (AT) har anvisats centrala tärortsområden och deras utvidgningsområden. Avsikten är att den noggrannare planeringen av markanvändningen i dessa område ska ske genom detaljplanering. C- och AT-områdena har avgränsats så att de ligger utanför dimensioneringsgranskningen för glesbyggandet. Områden för boende med landsbygdskaraktär (A) har anvisats i centrala byområden som ska utvecklas och de har beaktats i totaldimensioneringen av glesbygdområdena. Områden för företagsverksamhet (T) anvisas efter diskussioner med kommunen och enligt den tidigare generalplanen på områden som lämpar sig för utveckling av företagsverksamheten. Också för dessa områden är avsikten att den noggrannare planeringen ska ske genom detaljplanering med beaktande av målen för kommunens tomtreserv som framgår av det markpolitiska programmet.

56 55 (108) Strandområden för fritidsbyggande Områdena för offentlig service och förvaltning har anvisats i enlighet med den generalplan som ska ersättas RA OMRÅDE FÖR FRITIDSBOSTÄDER På området får byggas fritidsbostäder med tillhörade byggnader i enlighet med byggnadsordningen. Talet i samband med (RA2) i samband medbeteckningen anvisar det största tillåtna antalet byggplatser som får bildas på området. RM OMRÅDE FÖR TURISMSERVICE På området får i enlighet med byggnadsordningen uppföras byggnader och anläggningar som tjänar turismen. Talet (RM4) i samband med beteckningen anvisar det största tillåtna antalet byggrätter på området. Utvidgningsområden för samhällsbyggande Områdena för fritidsbyggande i områdena inom havs- och sjöstrandszonerna har anvisats enligt den generalplan som ska ersättas. UTVIDGNINGSOMRÅDE FÖR SAMHÄLLSBYGGANDE Utvidgningen av samhällsbyggandet ska anslutas till den befintliga samhällsstrukturen så att den främjar vitaliteten i servicen i Ingå centrum samt kollektivtrafiken. Syftet är att utvidgningen av samhällsstrukturen ska förverkligas genom detaljplanering. RESERVOMRÅDE FÖR UTVIDGNING AV SAMHÄLLSSTRUKTUERN. Noggrannare planering av området är bunden till eventuellt byggande av en järnvägshållplats. Området är avsett att detaljplaneras. De områden till vilka den kommande utvidgningen och förtätningen av samhällsstrukturen riktas har anvisats med beteckningar. Områdesavgränsningen är riktgivande och preciseras i samband med mera detaljerad planering (delgeneralplanering eller detaljplanering). Reservområdena har anvisats längs Kustbanan i anslutning till de stängda järnvägshållplatserna i Täkter och Solberga längs Kustbanan. Öppnandet av dessa områden för utveckling är bundet till att hållplatserna eventuellt tas i bruk på nytt. Utan järnvägsförbindelse ligger dessa områden inte i nuläget så fördelaktigt i samhällsstrukturen att en aktiv utveckling av dem vore befogad.

57 56 (108) Ibruktagandet av reservområdena sker under tiden efter år Det finns inga planer på en eventuell nyöppning av järnvägshållplatserna. En nyöppning av hållplatserna är inte möjlig med den nuvarande trafikkapaciteten på Kustbanan. Ett ibruktagande av hållplatserna skull göra Y-tåget som betjänar regiontrafiken så mycket långsammare att det skulle förutsätta baninvesteringar för att inte störa fjärrtågtrafiken, exempelvis ett avsnitt med parallellspår mellan Kyrkslätt och Karis. Landsbygdsområden MTH OMRÅDE FÖR JORD- OCH SKOGSBRUK På området kan placeras byggnader som tjänar jord- och skogsbruket, gårdscentra och boende av landsbygdskaraktär. Områdets teoretiska, stomlägenhetsspecifika glesbyggnadsrätt bestäms enligt en separat granskning av dimensioneringszonerna. Strävan bör vara att byggnationen på området placeras i anslutning till den befintliga byggnationen eller längs befintliga vägar. MY JORD- OCH SKOGSBRUKSOMRÅDE MED SÄRSKILDA MILJÖVÄRDEN På området kan placeras byggnader som tjänar jord- och skogsbruket, gårdscentra och boende av landsbygdskaraktär. Områdets teoretiska, stomlägenhetsspecifika glesbyggnadsrätt bestäms enligt en separat granskning av dimensioneringszonerna. Strävan bör vara att byggnationen på området placeras i anslutning till den befintliga byggnationen eller längs befintliga vägar. MY-1 MA JORD- OCH SKOGSBRUKSOMRÅDE INOM STRANDZONEN, VILKET HAR SÄRSKILDA MILJÖVÄRDEN På området kan placeras byggnader som tjänar jord- och skogsbruket. LANDSKAPSMÄSSIGT VÄRDEFULLT ÅKEROMRÅDE. På området kan placeras byggnader som tjänar jord- och skogsbruket. Övriga byggnader får uppföras bara om markägarens teoretiska glesbyggnadsrätt inte kan utnyttjas ändamålsenligt på andra områden. Byggnationen ska placeras så att den inte inverkar störande på landskapsbilden. Områdets teoretiska, stomlägenhetsspecifika glesbyggnadsrätt bestäms enligt en separat granskning av dimensioneringszonerna. MA-1 LANDSKAPSMÄSSIGT VÄRDEFULLT ÅKEROMRÅDE INOM STRANDZONEN På området kan placeras byggnader som tjänar jord- och skogsbruket. Som landsbygdsområden har huvudsakligen anvisats områden för utövande av jord- och skogsbruk samt områden för byggande i anslutning till detta. På

58 57 (108) Natur- och rekreationsområden MTH-, MY- och MA-områden är bostadsbyggande av landsbygdskaraktär tillåten. MY-1- och MA-1-områedena ligger inom havs- eller sjöstrandzonerna. För dessa gäller inte glesbyggnadsrätt utan byggrätten har anvisats på RAoch RM- områdena i strandzonerna enligt den generalplan som ska ersättas. OMRÅDE SOM HÖR TILL NÄTVERKET NATURA SL NATURSKYDDSOMRÅDE. Med beteckningen anvisas naturskyddsområden som grundats eller avses att grundas med stöd av naturvårdslagen samt naturtyper skyddade med beslut om avgränsning. I 41 2 momentet i markanvändnings- och bygglagen bestäms att det på SL-områden är förbjudet att uppföra byggnader och konstruktioner, gräva eller schakta, jämna eller fylla ut, dika ut torvtäkter, ändra vattendra samt att vidta andra åtgärder som förändrar området tills området har blivit sådant skyddsområde som avses i naturvårdslagen. Förbudet gäller inte för underhåll av befintliga utfallsdiken eller byggande och underhåll av täckdiken och brunnar, underhåll av befintliga vägar eller för nödvändiga åtgärder för iståndsättning av naturskyddet. Förbudet är i kraft tills högst 5 år har gått efter att planen godkändes. På området gäller sådant krav på tillstånd för jordbyggnadsarbeten som avses 128 i markanvändnings- och bygglagen. VR FRILUFTS- OCH REKREATIONSOMRÅDE. Avverkning och andra åtgärder på området ska stöda utvecklingen av trädbeståndet så att det består av träd i olika åldrar om inte tryggandet av naturvärden förutsätter annan typ av behandling. För jordbyggnadsarbeten, avverkning och andra jämförbara arbeten som förändrar landskapet på området skall ansökas om sådant tillstånd för miljöåtgärder som avses i 128 i MRL FRILUFTSRUTT. BEHOV AV EKOLOGISK KORRIDOR. geo VÄRDEFULL GEOLOGISK FORMATION Med beteckningen anvisas ett bergsområde som är värdefullt med tanke på naturen eller landskapet. Inom Ingås område finns fem områden som upptagits i nätverket Natura 2000 som har anvisats i generalplaneutkastet med rasterbeteckning i enlighet med miljöförvaltningens databas Oiva.

59 58 (108) Samhällsteknisk försörjning Naturskyddsområden som är grundade eller avsedda att grundas har anvisets i enlighet med den riksomfattande databasen Oiva. Vid zongranskningen har anvisats en skyddszon kring dessa områden, vars byggrätt har styrts till andra delar av stomlägenheten. Frilufts- och rekreatinsområdena har anvisats enligt de nuvarande generalplanerna. Friluftsrutterna har anvisats i enlighet med Landskapsplanen för Nyland. Den noggrannare dragningen och förverkligandet av rutterna sker på basen av närmare planering. Behoven av ekologiska korridorer har anvisats för att sammanbinda skogsoch naturområden. Den noggrannare placeringen och förverkligandet av korridorerna sker på basen av närmare planering. Som värdefulla geologiska formationer har utgående från kartmaterial anvisats stora sammanhängande bergsområden. VIKTIGT GRUNDVATTENOMRÅDE ELLER OMRÅDE LÄMPLIGT FÖR VATTENTÄKT. pv Byggande och annan markanvändning på området kan begränsas av förbuden om ändring och förstöring av grundvatten enligt vattenlagen och miljöskyddslagen. EA OMRÅDE FÖR SKJUTBANA. EH ET OMRÅDE FÖR BEGRAVNINGSPLATS. OMRÅDE FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. På området får placeras anläggningar och konstruktioner som tjänar samhällsteknisk försörjning KRAFTLINJE. NATURGASLEDNING. BEHOV AV ANSLUTNING TILL NATURGASLEDNING. Grundvattenområdena har anvisats i enlighet med den riksomfattande databasen Oiva. Områdena för skjutbanor, begravningsplatser och samhällsteknisk försörjning har anvisats enligt Generalplanen för fastlandet som ska ersättas. Kraflinjerna (440 kv och 110 kv) har anvisats i enlighet med landskapsplanen.

60 59 (108) Kulturhistoriska värden Naturgasledningen har anvisats i enlighet med Gasums planutkast för gasledningslinjer. Linjedragningen har gjorts utgående från granskning av terrängen och kartor samt på basen av befintligt utredningsmaterial (meddelande från Gasumin ). Dragningen av gaslinjen med motivering preciseras i planens förslagsskede. sk-n LANDSKAPSMÄSSIGT VÄRDEFULLT OMRÅDE. Vid byggande på området eller när ändringar på befintliga byggnader gör ska sörjas för att nybyggnaderna till placering, måttskala, stil och material passar in i bybilden, i de befintliga gårdsgrupperna och och byggnadsbeståndet samt i miljön. Nummerindexet hänvisar till objektens numrering i planbeskrivningen. sm-n FORNLÄMNINGSOBJEKT. Fast fornlämning som är fredad med stöd av lagen om fornminnen (295/63). Det är enligt fornminneslagen förbjudet att utgräva, överhölja, eller på annat sätt rubba en fast fornlämning i området. Museimyndigheterna ska höras med anledning av planer och åtgärder i området. Nummerindexet hänvisar till numreringen i planbeskrivningen. sr-n SKYDDAT BYGGNADSOBJEKT. Museimyndigheterna ska höras med anledning av noggrannare planer och betydande åtgärder som ska vidtas på objektet. Nummerindexet hänvisar till objektens numrering i planbeskrivningen. De landskapsmässigt värdefulla områdena har anvisats på basen av rekommendationerna i den kulturhistoriska utredningen i Ingå (Sarlos 2012) Forlämningsobjekten har anvisats i enlighet med fornlämningsregistret. Den arkeologiska inventeringen är ännu under arbete när planutkastet blir färdigt. Beteckningarna kompletteras i förslagsskedet utgående från inventeringen. De skyddade byggnadsobjekten har anvisats i enlighet med den byggnadshistoriska inventeringen (Stadionark 2012) som utförts med tanke på generalplanen. Denna är inne i sitt slutskede när planutkastet blir färdigt. Beteckningarna kompletteras i förslagsskedet utgående från inventeringen.

61 60 (108) Trafik LS HAMNOMRÅDE Med beteckningen anvisas hamn- och kajområden samt områden för lager- och terminalbyggnader i direkt anslutning till hamnfunktionerna. SMÅBÅTSHAMN. BULLEROMRÅDE På området får inte uppföras nya bostadsbyggnader om man inte kan påvisa att bullernivån på området, samt ändringar i den som förutspås ske, understiger de riktvärden som angetts i statsrådets beslut. RIKSVÄG / STAMVÄG. REGIONVÄG / HUVUDGATA. FARTYGSLED. HUVUDBANA. FÖRBINDELSEBANA. KONSULTERINGSZON FÖR PRODUKTIONSANLÄGGNING (SEVESO). Med beteckningen anvisas produktionsanläggningar som hanterar och lagrar farliga kemikalier samt en konsulteringszon kring lagerområdena. Zonen baseras på direktivet Seveso II. Vid planering av placeringen av funktioner inom området ska utlåtande begäras av räddningsmyndigheterna och vid behov från Säkerhets- och kemikalieverket (TUKES). Som hamnområde har anvisats områden för hamnfunktioner i detaljplaneområdet för Ingå djuphamn. Småbåtshamnarna har anvisats med objektbeteckningar utgående från Landskapsplanen för Nyland. Bullerområdena längs huvudtrafiklederna har anvisats i form av en teoretisk kalkyl över bullerspridningsområden som baseras på avstånden. Huvudtrafiklederna har anvisats utgående från terrängdatabasen och Landskapsplanen för Nyland. Stickspåret till djuphamnen har anvisats som anslutningsbana.

62 61 (108) Tekniska planbeteckningar En konsulteringszon i enlighet med direktivet Seveso II har anvisats kring funktioner i Ingå djuphamn vilka underlyder direktivet. Anvisningen följer Landskapsplanen för Nyland. DETALJPLANERAT OMRÅDE GENERALPLANEOMRÅDE FÖR INRE ELLER YTTRE SKÄRGÅRDEN För området finns en ikraft varande generalplan för inre eller yttre skärgården. GRÄNS FÖR GENERALPLANEOMRÅDE. Områden som omfattas av detaljplanering har anvisats med snedraster. Generalplaneområdena för inre och yttre skärgården har anvisats med rutraster i generalplaneutkastet. På dessa områden ersätter inte den strategiska generalplanen den gällande planen, utan de nuvarande generalplanerna med sina bestämmelser kvarstår i kraft.

63 62 (108) 6 PLANENS KONSEKVENSER En generalplan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar (MBL 9 ). När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, samt de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område för vilket planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. I samband med planläggningen ska också konsekvenserna i enlighet med 1 i markanvändnings- och byggförordningen (MBF) granskas för följande angelägenheter: människornas levnadsförhållanden och livsmiljö, för jordmånen och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarterna, naturens mångfald och naturresurserna, områdes- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiken, stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Konsekvensbedömningen följer upp planen under hela den tid som planläggningsarbetet pågår. Den speglar på ett centralt sätt hur väl slutresultatet motsvarar de riksomfattande, regionala och lokala mål som ställdes upp i början av arbetet och som har ställts upp under arbetets lopp. Ett sammandrag av målen finns i kapitel 5. I det följande presenteras en preliminär bedömning av konsekvenserna av genomförandet av generalplaneutkastet. Konsekvensbedömningen uppdateras under processens lopp så att de förändringar i planlösningen beaktas vilka har förutsatts i förslagsskedet och godkännandeskedet. Som tidigare framgått betonades vid utarbetandet av generalplaneutkastet analyser av olika delområden enligt de mål som uppsatts för arbetet och enligt de lokala förhållandena. På detta sätt kunde den samhällsstruktur som planlösningen formar styras i en gynnsam riktning med tanke på de faktorer som behandlades från första början. Konsekvensbedömningen utgör en väsentlig del av planläggnings- och planeringsprocessen. Konsekvensbedömningen framskrider parallellt med planläggningen så att eventuella negativa konsekvenser och deras förebyggande beaktas i planeringen. Som grund för konsekvensbedömningen används utgångsuppgifterna, geodataanalyser, planer som utarbetats för området samt växelverkan med beställaren, myndigheterna och intressenterna. Konsekvensbedömningen av generalplanen kompletteras enligt förändringarna i planlösningen efterhand som planläggningsprocessen framskrider till förslagsskedet. 6.1 De mest betydande förändringarna jämfört med de nuvarande generalplanerna Generalplan för fastlandet Allmänt betraktat har generalplaneutkastet för fastlandsområdenas del inneburit en grundläggande ändring av metoderna för anvisning av byggområden på plankartan.

64 63 (108) Områdenas placering med tanke på tillgänglighet, närhet till service, nätverk, landskaps- och naturvärden fås direkt in på plankartan med hjälp av metoderna för att granska olika områden. A- och AT-områden som indikerar en tätare samhällsstruktur har utgående från analysskedet koncentrerats till områden som konstaterats vara fördelaktigst. Från dessa områden glesnar byggnationen på MHT-områden för byggande med landsbygdskaraktär och vidare till planbeteckningarna MY och MA. Samhällsstrukturen återspeglar tidigare gjorda linjedragningar i kommunens markanvändningsstrategi vid behandlingen av olika typer av områden. Den markägarspecifika granskningen i den tidigare planen har övergetts helt ochersatts med stomlägenhetsspecifik granskning. Detta perspektivbyte innebär oundvikligen en nyfördelning av byggrätterna mellan markägarna. Å andra sidan leder metodändringen till ett slutresultat som innebär att markägarna behandlas verkligt jämlikt också på lång sikt och också är lätta att komplettera senare då byggbehovet ändrar. Utöver styrningen av glesbyggandet är det också en betydande förändring jämfört med den nuvarande planen, att samhällsstrukturens utvidgningsområden anvisas i generalplaneutkastet. Dessa områden är riktgivande avgränsade och återspeglar viljan i kommunens markanvändningsstrategi när det gäller utvidgningsriktningarna för de områden som ska detaljplaneras. Generalplaneändringen för Ingarskila och Ålskila golfområde har beaktats i generalplaneutkastet. Delgeneralplaner för inre skärgården och yttre skärgården Generalplanen för inre skärgården justeras i en separat process parallellt med den strategiska generalplanen. Den nuvarande generalplanen för inre skärgården har anvisats på plankartan med en informativ beteckning. Generalplanen för yttre skärgården har på samma sätt anvisats informativt på plankartan och man har konstaterat att det inte finns behov att ändra den i detta sammanhang. Delgeneralplan för Kopparnäs Delgeneralplanen för Kopparnäs friluftsområde med omgivande områden har införts som sådan i utkastet till den strategiska generalplanen. 6.2 Konsekvensbedömningen och dess relation till målen för planläggningsarbetet Generalplanelösningen medför ingen betydande förnyelse i den befintliga tätortsstrukturen i kommunen. Generalplanen stöder utvecklíngen av centrum och de byområden som i markanvändningsstrategin 2035 definierats som områden som bör utvecklas. Detta sker då glesbyggandet som riktas mot landsbygden styrs till områden med gynnsam samhällsstruktur i enlighet med kriterierna i kommunens markanvändningsstrategi. Generalplanen förverkligar de linjedragningar för utveckling av olika typer av områden som gjorts i kommunens markanvändningsstrategi.

65 64 (108) Helhetsbedömning av planen DELOMRÅDE BEDÖMNING MOTIVERING Människans levnadsförhållanden och livsmiljö ++ Tillgängligheten till tjänster och arbetsplatser är god Planen främjar ett mångsidigt utbud av boendemöjligheter på kommunens område för invånare i olika åldrar. Planen tryggar mångsidiga rekreationsområden med särskilda naturvärden. Vatten, luft och klimat - Placeringen av funktioner i Ingå kyrkby på delvis lågt område vid havsstranden medför att det är nödvändigt att vid den närmare planering ha beredskap för förvärrade havsöversvämningar. Funktioner som finns eller nya funktioner som placeras i grundvattensområdena ska i den närmare planeringen beaktas enligt den allmänna bestämmelsen. Jordmån och berggrund + Inga betydande konsekvenser. Stora sammanhängande bergsområden har beaktats med en egen beteckning i generalplaneutkastet. Natur och naturmiljö ++ Planlösningen tryggar värdefulla och känsliga naturområden samt deras mångfald med skyddsbeteckningar samt främjar bevarandet av ekologiska korridorer. Samhällsstruktur +++ Planen skapar förutsättningar för förtätning och komplettering av samhällsstrukturen. Nya byggområden placeras inom kyrkbyns och huvudtrafikledernas influensområde. Service och arbetsplatser är lättillgängliga. Planlösningen skapar förutsättningar för att utveckla kyrkbyn och övriga byar som områden för service, boende, arbetsplatser och fritid. Planen stöder utvecklingen av hamnfunktionerna i djuphamnen. Samhälls- och energihushållning + Planlösningen stöder sig på den befintliga samhällsstrukturen och energiförsörjningsnätverken. Planen hindrar inte utvecklingen av lokala hållbara former för energiproduktion på landsbygden. Planen omfattar inga särskilda reserveringar för främjande av förnybara energikällor. Trafik och resande ++ Planen möjliggör en utveckling av persontrafiken på Kustbanan i form av en regional bana (reserveringar för nya hållplatser). Planen stöder utvecklingen av djuphamnens verksamhet genom att anvisa ett stickspår dit från Kustbanan samt genom beteckningen för en naturgasledning. Planen skapar ramar för utvecklingen av ett lättrafiknät och främjar gång- och cykeltrafiken i kyrbyn och de övriga byarna. Tätortsbild och landskap ++ Generalplaneutkastet skapar förutsättningar för att på ett hållbart sätt främja landsbygdens kulturlandskap och skydda centrala byggnadshistoriska objekt. De landskapsmässigt känsligaste öppna åkerfälten har anvisats särskilt i planen.

66 65 (108) Kulturarv och byggd miljö ++ Inventeringen av det värdefulla arkeologiska, landskapliga och kulturhistoriska arvet har beaktats med skyddsbeteckningar som ska kompletteras i förslagsskedet. Handel och service + Generalplaneutkastet strävar till att skapa förutsättningar för utveckling av handelsservicen i centrum och byarna. Områdesreserveringar som splittrar handelns strukturer har inte föreslagits i generalplanen. Förhållandet till de riksomfattande målen för områdesanvändning och andra riksomfattande mål I det följande har generalplanen bedömts i relation till de väsentliga riksomfattande målen för områdesanvändning. Samtidigt fördjupas till dessa delar de ovan beskrivna allmänna konsekvenserna. MÅL BEDÖMNING MOTIVERING En sammanhållnare samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön Utnyttjande av befintliga konstruktioner och en mångsidigare verksamhetsbas för näringsverksamheten och annan verksamhet. ++ Generalplanen kompletterar och stöder den nuvarande servicestrukturen samt de trafik- och kommunaltekniska nätverken. Tillgängligheten till tjänster och arbetsplatser och en minimering av personbiltrafiken. Förbättring av trafiksäkerheten och förutsättningarna för kollektiv-, gång- och cykeltrafik genom att reservera tillräckliga områden för täckande gång- och cykeltrafiknät samt främja dessas kontinuitet, säkerhet och kvalitet. Främjande av verksamhetsförutsättningarna för näringslivet genom att anvisa tillräckliga etableringsmöjligheter under utnyttjande av befintlig samhällsstruktur. Styrning av sådana näringslivsfunktioner som kräver mycket persontrafik till platser med befintlig samhällsstruktur eller där det finns goda kollektivtrafikförbindelser; Generalplanen skapar förutsättningar för en förtätning av den nuvarande tätortsstrukturen i centrum och byarna. Utvidgningsområdena för tätortsstrukturen finns i omedelbar närhet av centrums och byarnas influensområde. Den interna trafiken inom landsbygdsområdet sker företrädesvis med personbil också när generalplanen förverkligas. En övergång till ökad användning av kollektivtrafik för arbetsresor utanför kommunen har stötts genem att betona utvecklingen av en samhällsstruktur som stöder kollektivtrafik. Huvudleder för den lätta trafiken har anvisats i generalplanen i enlighet med landskapsplanen. Områdesreserveringar för industriverksamhet som medför miljöolägenheter har anvisats i anslutning till djuphamnsområdet. Generalplaneutkastet möjliggör också ett stickspår till området. Reserveringar för arbetsplatsområden görs också på logistiskt förmånliga platser längs stamväg 51. Offentliga och kommersiella tjänster koncentreras till Ingå centrum vilket stöder upprätthållandet av vital lokal service.

67 66 (108) Utveckling av centrumområdet till ett mångsidigt område med tillgång till service, boende, arbetsplatser och fritidsmöjligheter. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förebygga olägenheter som utgör en risk för människors hälsa samt att avlägsna redan befintliga risker. Skapande av förutsättningar för anpassningen till klimatförändringar Den koncentrerade placeringen av funktionerna för hamnen och tunga industrin tryggar att den tunga trafik som betjänar dessa inte äventyrar trafiksäkerheten eller omedelbart skadar hälsosamheten i livsmiljön. Utvidgningen av samhällsstrukturen norr om stamväg 51 ökar den tvärgående trafiken över stamvägen, vilket ska beaktas i den närmare planeringen. Generaplanen skapar förutsättningar för en förtätning av den nuvarande samhällsstrukturen. Glesbyggandet koncentreras till närheten av byarna och till förmånliga zoner. Samhällsstrukturen fortsätter att vara beroende av personbilstrafik och spridd energiförsörjning varför satsningar bör göras för att förbättra kolbalansen och minska utsläppen från trafiken och energiproduktionen. Kommunens totala kolbalans förblir positiv, eller med andra ord binds mera koldioxid än släpps ut i kommunens område. Svalgeffekten försämras dock i någon mån av att byggnationen breder ut sig. Främjande av att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet samt att skapa förutsättningar för en god tätortsbild. Man bör sörja för att grönområden bildar sammanhängande helheter; Man bör sörja för att utbudet på tomtmark är tillräckligt för bostadsoch arbetsplatsbyggande; Områden med översvämningsrisk bör beaktas och risker för översvämning förebyggas samt beredskap finnas för ökade stormar, störtregn och översvämningar i tätorter Olägenheter som orsakas av buller, vibrationer och luftföroreningar bör förebyggas och strävan finnas att minska redan uppkomna olägenheter. Nya bostadsområden eller andra bullerkänsliga funktioner ska inte placeras på ett bullerområde utan att säkra att bullerbekämpningen är tillräcklig; /- +/- Generalplanen skapar förutsättningar för att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet samt stöder bevarandet av den historiska tätortsbilden och kulturlandskapet. I generalplanen har stora, sammanhållna grönområden beaktats liksom ekologiska korridorer mellan dem. Byggmöjligheter för bostäder och arbetsplatser har reserverats i generalplaneförslaget både i detaljplaneoch glesbygdsområden utgående från den uppskattade tillväxten. Kommunens samhällsstruktur är med undantag av låglänta strandområden inte känslig för extrema väderförhållanden. Hamnområdet och den tunga trafiken dit är avskilda från den övriga samhällsstrukturen. Trafikbullret från stamväg 51 ochlandsvägarna norr om den ska beaktas i den närmare planeringen.

68 67 (108) Betingelserna för att spara energi samt för att utnyttja förnybara energikällor och fjärrvärme bör främjas. +/- Tätortsstrukturerna i centrum och byarna erbjuder möjligheter att bygga ut och utnyttja fjärrvärmenätet. I glesbygden finns möjligheter att satsa på förnybara energikällor för den lokala energiproduktionen. Det finns inga ståndpunktstaganden i generalplanen som gäller en hållbar energiförsörjning, som t.ex. områdesreserveringar. Kultur- och naturarv Bevarandet av den nationella kulturmiljön och byggnadstraditionen samt dessas lokala särprägel främjas. De av myndigheterna utförda nationella inventeringarna används som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. Att främja bevarandet av mångfalden på områden som är värdefulla och känsliga med tanke på både levande och icke levande natur. Bevarandet av ekologiska korridorer mellan skyddsområden och vid behov också mellan andra värdefulla naturområden främjas. I generalplanen ska även behovet av skydd och användning av grundoch ytvatten beaktas. Anläggningar och funktioner som medför risker för att grundvattnet förstörs eller förändras ska placeras tillräckligt långt ifrån grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen och lämpliga som vattentäkter I generalplanen har beaktats värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse samt beaktats miljöer som har kulturhistoriskt och landskapligt värde. Generalplanen tryggar värdefulla och känsliga naturområden med skyddsbeteckningar. Planen ger förutsättningar för att beakta natur- och rekreationsvärden sida vid sida med kulturvärdena. Ekologiska korridorer och sammanhängande naturområden har beaktats i generalplaneutkastet. Grundvattenområdena har beaktats i generalplaneutkastet. Fungerande kontaktnät och energiförsörjning Förutsättningarna tryggas för fortsatt användning och utveckling av befintliga järnvägar, landsvägar och sjöleder samt hamnar av riksintresse. ++ Möjligheterna att utvidga djuphamnen har tryggats i generalplanen. Banförbindelser som hamnen förutsätter har anvisats i generalplaneutkastet. Rese- och transportkedjornas funktionalitet främjas och förutsättningarna för offentlig trafik samt för utvecklingen av samarbete mellan olika trafikformer tryggas. + Stommen i kollektivtrafiken utgörs av järnvägen och busstrafiken. Järnvägshållplatsen i Ingå ligger avsides med tanke på de naturliga resekedjorna vilket lett till att få använder tågtrafik. Situationen kunde förbättras genom att utveckla matartrafiken. Busstrafiken betjänar dem som åker till sina jobb från centrum och Degerby.

69 68 (108) Vid områdesplaneringen för ovannämnda kontakt- och energinät ska man beakta riskerna för extrema klimatfenomen och översvämningar, markanvändningen i omgivningen och behovet av att utveckla den samt näromgivningen - särskilt bebyggelsen, värdefulla natur- och kulturobjekt och kulturområden samt särdrag i landskapet. +/- Kommunens samhällsstruktur är med undantag av låglänta strandområden inte känslig för extrema väderförhållanden. Hamnområdet och den tunga trafiken dit är avskilda från den övriga samhällsstrukturen. Specialfrågor i Helsingforsregionen Betydande byggande ska placeras inom serviceområde för kollektivtrafik, i synnerhet på områden med spårbunden trafik. Förutsättningarna för kolletivtrafikverksamheten och dess utnyttjande ska förbättras genom dimensionering av områdesanvändningen. Glesbyggande utanför den befintliga samhällsstrukturen ska förebyggas genom områdesanvändningen. Vid planeringen av områdesanvändning ska, för att tillgodose befolkningens behov av rekreation, lämpliga, tillräckligt stora och attraktiva överkommunala områden tryggas liksom kontinuiteten i de nätverk av grönområden som förenar dem Samhällsstrukturen utvidgas i riktning mot Ingå station i generalplaneutkastet och stärker dess ställning. Byggplatserna koncentreras längs trafiklederna och stärker sålunda förutsätttningarna för kollektivtrafikverksamhet. I planutkastet görs en reservering på lång sikt (2035+) för att öppna två nya järnvägshållplatser vilket medför att nya områden kommer in i järnvägstrafikens influensområde. Vid reserveringarna för deltaljplaneområden och vid dimensioneringen av glebygdsområden utgårs ifrån att minst hälften av nybyggnationen placeras på detaljplaneområden. Iakttagelser av byggnationen från de senaste åren stöder denna utveckling I generalplaneutkastet har sammanhängande skogs- och jordbruksområden tryggats liksom deras bevarande vid placeringen av dimensioneringarna i glesbygden. Ekologiska kärnområden, sammanhängande skogsområden och ekologiska korridorer som anvisats i planutkastet bildar ett logiskt nätverk. Förhållandet till landskapsplanen och andra regionala mål Som utgångspunkt för landskapsplanens markanvändningslösningar har i landskapsplaneringen gjorts en granskning av var befolkningen placerar sig. I granskningen förutsätts beredskap för en befolkningstillväxt, särskilt i Helsingforsregionen. Målet för styrningen av tillväxten är att utnyttja den nuvarande strukturen och bygga ut strukturerna med små resurser. tolkar Landskapsplanen i Nyland på kommunnivå. Områdesreserveringarna har delvis preciserats på basen av mera detaljerade analyser. Landområdena i generalplaneområdet ligger till största delen inom områden som i landskapsplanen har anvisats för tätortsfunktioner. Djuphamnens hamnområden har avgränsats i enlighet med landskapsplanen och objektbeteckningarna för småbåtshamnen har tagits direkt ur landskapsplanen. Förverkligandet av banförbindelse till hamnen har tyggats i generalplanen. De öar som i landskapssplanen anvisats för

70 69 (108) rekreationsbruk och områdena som hör till nätverket Natura-2000 har betecknats i generalplanen. Områden och objekt som är viktiga för kulturmiljön eller för att värna om landskapet har beaktats i generalplanen. Områdesreserveringarna har kompletterats för generalplanen genom noggrannare inventeringar. Generalplanens förhållande till huvudmålen i landskapsplanen: MÅL BEDÖMNING MOTIVERING Regionstrukturen i Nyland är sammanhållen och lättillgänglig En fungerande, trygg och trivsam regionstruktur stöds genom att styra tillväxten till befintliga tätorter och bycentra så att boendetrivseln och tillräckliga områden för re +++ kreation bevaras. Tyngdpunkten i boendet och övriga funktioner ligger i förtätning och utvidgning av den befintliga samhällsstrukturen. Boendet har riktats till områden som är de fördelaktigaste med tanke på tillgänglighet, service, tekniska nätverk och landskaps- och naturvärden. Näringsverksamheten är livlig och landskapets ställning stark både nationellt och internationellt Verksamhetsförutsättningarna för industri, handel och annan företagsverksamhet stöds med tillräckliga områdesreserveringar och ändamålsenliga arrangemang för trafik och teknisk försörjning. ++ Förutsättningarna för att utveckla djuphamnen har beaktats i generalplanen genom områdesreserveringar och trafikförbindelser. Områden för lokal industriverksamhet har reserverats längs stamväg 51 på en plats som är fördelaktig med tanke på invånarna och trafikförbindelserna. Trafiknätet är smidigt och den samhällstekniska försörjningen fungerar effektivt Förutsättningarna för att utveckla flyg- och sjötrafiken förbättras Utvecklingsmöjligheterna för trafiken på havet har tryggats i generalplanen samt. en reservering har gjorts för att Trafiklösningar som krävs för en fungerande förverkliga ett stickspår från Kustbanan ++ samhällsstruktur tryggas och beredskap skapas för till djuphamnen. att utgående ifrån planeringen av trafiksystem bygga ut nödvändiga riksomfattande trafikleder och spårbunden trafik. En trygg, hälsosam och trivsam miljö är en resurs för landskapet Ett nätverk av rekreationsleder och grönkorridorer i Sammanhängande skogs-, bergs- och landskapet tryggas kärrområden, landskapsområden och där värdefulla naturområden har beaktats i också en mångsidig användning som baserar sig på ++ generalplanen vid placeringen av allemansrätten i mark- och skogsområden har en stor betydelse. Särskilt på stränderna bevaras sammanhängande, obyggda fritidsområden. Skyddet av vatten- och strandnatur främjas. boende. Förhållandet till de mål som uppställts i markanvändningsstrategin 2035 Målen för markanvändningsstrategin för Ingå kommun presenteras i kapitel 3.3.

71 70 (108) MÅL BEDÖMNING MOTIVERING Mål som uppställts i markanvändningsstrategin 2035 Samhällsstruktur Betonas att nya invånare och arbetsplatser ska placeras inom eller i anslutning till nuvarande samhällsstruktur (centrum och byarna). Detta tryggar vitaliteten i de nuvarande samhällena och skapar förutsättningar för en behärskad utveckling av dem. På detta sätt förstärkta samhällen erbjuder ramar för val av mångsidiga livsstilar och olika åldersgrupper. Beredskap skapas för framtida detaljplanering i tillväxtriktningarna och bl.a. för eventuella reserveringar för nya stationer i näromgivningen. Obyggda områden struktureras enligt sin betydelse å ena sidan med tanke på jord- och skogsbruk och å andra sidan med tanke på natur- och landskapsvärden och detta beaktas vid planläggningen och tillståndsprövningen. +++ Generalplaneutkastet möjliggör en behärskad befolkningstillväxt, erbjuder förutsättningar för att producera en tillräcklig detaljplaneringsreserv samt för mångfacetterat boende. Trafik och resande Befolkningsökningen och utvecklingen av arbetsplatser i kyrkbyn och stationsområdet samt längs huvudtrafiklederna till byarna betonas. Ökningen i östra Ingå koncentreras till Degerby influensområde längs busstrafikleden. Busstrafiken utvecklas för att betjäna förbindelserna till huvudstadsregionen, mot Lojo och ost-västaxeln samt också kommunens interna förbindelser exempelvis mellan centrum, stationsområdet och Djuphamnen. Beredskap finns i planläggningen och tillståndsprövningen för två tätorter för spårbunden trafik i Täkter och Solberg områden. Beredskap finns för att bygga ett stickspår från Ingå hamn till Kustbanan. +++ Generalplaneutkastet erbjuder goda förutsättningar för att förverkliga de mål som uppsatts för trafik och resande. Tyngdpunkten i samhällsstrukturen som förlagts till utvecklingszonerna längs landsvägarna skapar också förutsättningar för att utveckla busstrafiken. I generalplaneutkastet finns en reservering för att utveckla markanvändningen i närheten av hållplatserna i Täkter pch Solberg samt för ett stickspår till djuphamnen. Verksamhetsbetingelser fär näringslivet Syftet är i synnerhet att få sådana arbetsplatser för vilka Ingå har särskilda konkurrensfördelar jämfört med orter med motsvarande läge. Målet för en rätt dimensionerad egenförsörjningsgrad i arbetsplatser sett ur den kommunala utvecklingsstategis perspektiv definieras. Byggandet av arbetsplatser koncentreras till några lättillgängliga områden. De viktigaste områdena 0 (++) Placeringen och dimensioneringen av arbetsplatsområdena följer den nuvarande generalplanen för fastlandet. Planlösningen preciseras till dessa delar i förslagsskedet. Generalplaneutkastet ger förutsättningar för utveckling av djuphamnen.

72 71 (108) som ska utvecklas i det första skedet är Ingå centrum (inkl Torp område), Joddböle och Ingå station. Offentliga och kommersiella tjänster koncentreras huvudsakligen till Ingå centrum och Degerby. I kommunens östra del planeras samhällsstruktur på Ingåsidan som ingår i en kommungränsöverskridande samhällsstruktur (Degerby - Sjundeå station Störsvik). Gemensam servicestruktur och gemensamt trafiknät som är oberoende av kommungränsen förverkligas i området. Ett tillräckligt befolkningsunderlag tryggas och därmed efterfrågan på service genom att planlägga nya och utvidgade bostadsområden som blir tillräckligt täta. Beredskap för utveckling av kommunens näringar skapas genom att med långsiktig markanskaffning och planläggning reservera markområden för att olika aktörer ska kunna etablera sig. Kostnader för den kommunala ekonomin Den befintliga kommunaltekniska infrastrukturen utnyttjas så långt som möjligt med beaktande av dess kapacitet. Generalplaneutkastet betonar en utveckling av samhällsstrukturen inom influensområdet för samhällstekniska nätverk samt inom områden som är de fördelaktigaste med tanke på tillgängligheten till service. Siktet är inställt på att minska servicetransporterna, antingen genom att utveckla den lokala servicen i byarna eller genom att koncentrera nybyggnationen i närheten den service som bevaras enligt principen till fots till skolan. ++ Glesbyggandets omfattning och placering är behärskad.. Det dyraste är att låta glesbyggnationen oplanerat växa ut till bosättningsområden som förutsätter kommunalteknik och kommunal service. När invånarantalet ökar ger det upphov till i förväg oplanerade behov av investeringar och tjänster utanför de detaljplanerade områdena. Klimatkonsekvenser Nybyggnationen placeras i tillräckligt täta och stora tätorter eller detaljplanerade områden för att en koncentrerad värmeproduktion med förnybara energikällor (t.ex. flis) ska vara lönsam. Energieffektivitet och lokal energiproduktion främjas vid nybyggnation samt renovering och ombyggnad i tätorterna och glesbygden. Processer inom jordbruket tas tillvara i den lokala energiproduktionen (t.ex. biogas, flis, värmepumpar, små vindkraftverk). Verksamhetsförutsättningarna för lätt- och kollektivtrafik främjas. +++ Utvidgningsområdena vid den nuvarande samhällsstrukturen stöds på nuvarande eller planerade kommunaltekniska nätverkpå områden som är avsedda att detaljplaneras finns möjlighet att utnyttja centraliserad värmeproduktion. Särskild uppmärksamhet har fästs vid kontinuiteten i nätet av grönområden I generalplaneutkastet har inte särskilt anvisats åtgärder som stöder spridd, lokal energiproduktion, men detta är möjligt och naturligt på jordbruksområdena.

73 72 (108) Förutsatt att samhällsstrukturen tillåter undviks placering av byggnation i skogsområden, då dessa fungerar som kolsvalg. Vidsträckta jord- och skogsbruksområden har beaktats vid placeringen av boende i glesbygden. 6.3 Behovsprövning för en Naturabedömning Konsekvenserna av genomförandet av för naturvärdena i Naturaområdena Lundarna på Älgsjölandet och Rövass (FI ), Ingå skärgård (FI ), Kallbåda grund och vattenområde (FI ), Kyrkslätts skärgård (FI (SCI) och FI (SPA)), Stormossen (FI ), Ekenäs och Hangö skärgårds och Pojovikens maritima skyddsområde (FI ) samt Svarvarsmossen (FI ) bedöms i en separat behovsprövning för en Naturabedömning. I samband med den bdöms om det är nödvändigt att göra en sådan Naturabedömning som avses i i Naturvårdslagen. På basen av en preliminär bedömning minskas eller försämrs inte skyddsvärdena i de nämnda Naturaområdena i och med att generalplaneutkastet förverkligas. Naturaområdena i skärgården ligger inom de nuvarnande generalplanerna för skärgården som förblir i kraft, vilket innebär att man inte kan bestämma om markanvändningen i dessa områden med den strategiska generalplanen. Generalplaneutkastet placerar inte heller nya funktioner i närheten av de Naturaområden som ligger vid kusten (Svarvarsmossen och Stormossen) eller på deras tillrinningsområden. Den preciserade behovsprövningen förs in i planförslaget. 6.4 Förutsättningar som planen ger för att hantera exceptionella situationer orsakade av klimatförändringarna Bakgrund Hanteringen av klimatförändringarna har varit föremål för bedömning i arbetet med de markanvändningsstrategier som föregick generalplanearbetet. I en tidigare process gjordes bedömningen att Ingå kommuns förmåga att fungera som kolsvalg försämrades med 1500 CO2-ekv.ton/år i och med att markanvändningsstrategin genomförs. Ett styrande bedömningskriterium för utarbetandet av generalplanen är att minska de negativa konsekvenserna så långt som möjligt när det gäller de faktorer som styr planen. De pågående förändringarna i sammansättningen av jordklotets atmosfär beror på att omfattande mängder koldioxid på grund av människans verksamhet lösgjorts från geosfären och släppts ut i det system som bildas av atmosfären och haven. En av dess centrala följder är klimatuppvärmningen, kraftiga också lokala klimatförändringar och en försurning av haven som väntas leda till att havens ekosystem kollapsar under de närmaste åren eller årtiondena. Om atmosfärens koldioxidhalt ökar och höjningen av temperaturen därmed överskrider den kritiska gränsen, fruktar man för att detta ska orsaka en ohanterbar kedjereaktion i jordklotets kretslopp och leda till att planetens livsduglighet äventyras på stora områden. Enligt den internationella klimatpanelen IPCC:s bedömning är den kritiska gränsen för temperaturhöjningen 2 grader celsius i medeltal, vilken skulle orsakas av en koldioxidhalt på ca 450 ppm i medeltal. I januari 2011 var halten i medeltal ca 390 ppm, för när den kritiska gränsen skulle nås.

74 73 (108) De årliga koldioxidutsläppen från jorden var år 2010 återigen högre än någonsin och de förväntas fortfarande öka. Ökningen var 6 % International Energy Agency IEA, den internationella organisation som representerar de ledande industriländerna, uppskattade i sin årligen utkommande energirapport att den infrastruktur som byggs fram till år 2017 kommer att leda till att koldioxidutläppen når den högsta tillåtna nivån eller att man, för att kunna stoppa uppvärmningen, efter år 2017 skulle kunna bygga enbart infrastruktur som ersätter nuvarande struktur. (källa: ). Generalplanens roll De strukturer som styr markanvändning, trafik och byggande i samhällena utvecklas långsamt under år och årtionden. Därför kan man inte genom planläggning generera förändringar som på kort sikt skulle påverka samhällenas egna utsläpp, utan man kan ändra på deras kolbalans i en gynnsammare riktning bara i den mån som infrastrukturen i samhället förnyas så att utsläppen minskar. På tidsspannet för en generalplan går det minst åratal till dethär. I tidigare undersökningar och konsekvensbedömningar har (bl.a. METKA 2008, Uudenmaan rakennemallien arviointi 2010, HLJ2011-työn SOVA 2010) samhällsstrukturens roll som möjliggörare stigit tydligt fram: man når inte någon betydande förbättring av kolbalansen enbart genom att förändra samhällsstrukturen, men å andra sidan kan effekten av andra medel (lösningar för trafiken och energiförsörjningen) höjas betydligt i en gynnsam samhällsstruktur. Å andra sidan kan man genom att bygga upp en sammanhållen samhällstruktur i betydande grad påverka en stads funktionsförmåga uder exceptionella förhållanden. Bekanta teman för planläggarna är också i detta

75 74 (108) hänseende att skapa möjligheter att röra sig till fots och med cykel inom kommunstrukturen, att blanda funktioner och skapa en levande, hälsosam och trygg livsmiljö. Riskbedömning Det finns tills vidare inget vedertaget sätt att bedöma planläggning med tanke på att avvärja klimatförändringar eller anpassa sig till dem. Nedan framförs iakttagelser av egenskaper och risker ur klimatförändringssynpunkt med tanke på den. Rekommendationen är att kommunen gör en separat riskanalys över ämnet och även åtgärdsförslag. Faktorer som påverkar samhällsstrukturens riskbenägenhet under exceptionella förhållanden är åtminstone - att trafiksystemet och resandet är beroende av extern service (gång- och cykeltrafik), - graden av lokal självförsörjning inom energiförsörjningen, - de kommunaltekniska systemens beroende av kontinuerligt underhåll och reparationsinvesteringar. Områdets terrängform och jordmånens kvalitet inverkar på hur känslig kommunen är i översvämningssituationer och exceptionella väderförhållanden. Trafik och resande Inom influensområdet för centrum och byarna rör man sig dagligen till fots och med cykel. Förutsättningarna för detta kan stärkas yterligare med lokala planlösningar. På landsbygden baserar sig resandet på bilism och är därför helt beroende av bränslepriserna. En större användning av lokalt producerade energikällor (t.ex. el producerad av biogas och i mikrokraftverk) vore hållbar ur klimatsynpunkt och skulle minska konsekvenserna av trafik. Energiförsörjning En större användning av lokalt producerade energikällor (t.ex. el producerad av biogas och i mikrokraftverk) skulle minska kommunens utsatthet när det gäller energiproduktion i extrema situationer Kommunaltekniska system Kommunaltekniska system som behöver marginell underhåll skulle minska störningskänsligheten hos dessa funktioner i undantagssituationer. I planeringen av ett nytt nätverk bör tas i beaktande kraven i översvämningssituationer. Terrängförhållanden Ingå centrum är delvis utsatt för översvämningsrisk om havsvattennivån stiger exceptionellt. Vid planeringen av kommunalteknik bör man ta hänsyn till att tekniken ska fungera ochså på lång sikt i extrema förhållanden. Samhällsstrukturen i kommunens inre är inte särskilt utsatt för extremt stigande havsvattennivåer eller för extrema väderfenomen.

76 75 (108) 7 GENOMFÖRANDE AV GENERALPLANEN 7.1 Rättsverkningar De rättsverkningar för planen som avses i markanvändnings- och bygglagen träder i kraft när planen godkänts av fullmäktige, fullmäktigebeslutet har vunnit laga kraft och kungörelsen gjorts att generalplanen har trätt i kraft. Den viktigaste rättsverkningen gäller styrningen av delgeneralplaneringen och detaljplaneringen. har rättsverkningar på hela planområdet. Generalplanekartan och -bestämmelserna kompletteras av planbeskrivningen. Generalplanen anvisar det huvudsakliga användningsändamålet för vart och ett område. Därutöver kan också annan markanvändning tillåtas, om den inte skadar det huvudsakliga användningsändamålet på området. Rättsverkningarna för byggandets del är olika för olika plantyper. Detaljplanen är detaljerad och ska följas som sådan. Generalplanens anvisning av områden som reserverats för byggande samt andra områden är allmännare. Tyngdpunkten i en strategisk generalplan läggs vid att dra upp de stora linjerna för samhällsstrukturen. Bygginskränkningar som beror på generalplanen kan vara villkorliga eller ovillkorliga till sina rättsverkningar. Byggande är inte tillåtet om det anses försvåra förverkligandet av generalplanen. Om en särskild bestämmelse om bygginskränkning har getts i generalplanen är bygginskränkningen ovillkorlig. Om ingen särskild bestämmelse har getts, hindrar generalplanen inte i regel planenligt byggande. I sådant fall är en villkorlig bygginskränkning i kraft, som då vissa villkor uppfylls tryggar markägarnas rättigheter. Förverkligandet av generalplanen kan fastslås genom tidsbegränsad bygginskränkning. För skyldigheten till inlösen och ersättningar som orsakas av bygginskränkningar finns särskilda bestämmelser i lag (Hallberg et.al 2000). Bestämmelserna om rättsverkningar i markanvändnings- och bygglagen är till sina väsentligaste delar följande: MBL 42 : Generalplanens rättsverkningar för annan planering och för myndigheternas verksamhet Generalplanen skall tjäna till ledning när detaljplanen utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar att vidta sådana åtgärder, skall de se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av generalplanen. Generalplanen ersätter en tidigare godkänd generalplan för samma område, om inte något annat bestäms i planen. På ett detaljplaneområde gäller generalplanen inte, utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när detaljplanen ändras. MBL 43 : Bygginskränkningar och åtgärdsbegränsningar

77 76 (108) Tillstånd att uppföra en byggnad får inte beviljas så att genomförandet av generalplanen försvåras. Tillstånd skall dock beviljas, om förvägrande av tillstånd på grund av generalplanen skulle orsaka sökanden betydande olägenhet och kommunen eller, när området måste anses vara avsatt för något annat offentligt samfund, detta inte löser in området eller betalar skälig ersättning för olägenheten (villkorlig bygginskränkning). När olägenheten bedöms beaktas inte ändringar som inträffat i ägandeförhållandena efter det att generalplanen godkänts, om de inte har gjorts för genomförande av generalplanen. ( ) 7.2 Förverkligande Förverkligandet av planen kan inledas efter att planen vunnit laga kraft. Det kan vara motiverat att i en del av planområdet (exempelvis byområdena) granska markanvändnigslösnigarna noggarnnare med hjälp av en delgeneralplan. Syftet är att markanvändningsreserveringarna i generalplanen i huvudsak ska förverkligas genom detaljplanering av utvidgningsområdena för samhällsstrukturen. Genom detaljplaneändringar kan den nuvarande samhällsstrukturen också förtätas. Tidpunkten för förverkligandet av planen påverkas av den allmänna utvecklingen inom företagslivet och befolkningen. Inga beslut har gjorts om uppföljningen av förverkligandet av generalplanen.

78 FCG Finnish Consulting Group Oy Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning Ingå kommun STRATEGISK GENERALPLAN FÖR INGÅ KOMMUN Program för deltagande och bedömning 149-P

79 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå I Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Planläggningsprocessen och skeden i behandlingen Program för deltagande och bedömning Planeringsområde Definition av planläggningsarbetet och dess mål Utgångspunkter för planeringen Riksomfattande mål för områdesanvändning Planläggning Landskapsplan Generalplaner Övriga planer Konsekvensbedömning Utförda utredningar och inventeringar Intressenter Växelverkan Startskedet Beredningsskedet Förslagsskedet Godkännandeskedet Preliminär tidtabell Information Kungörelser Kontaktpersoner... 13

80 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 1 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden INGÅ KOMMUN STRATEGISK GENERALPLAN FÖR INGÅ KOMMUN 1 PLANLÄGGNINGSPROCESSEN OCH SKEDEN I BEHANDLINGEN Planarbetet anhängiggörs och PDB Kungörs Planens beredningsskede Tekniska nämnden Beredningsmaterialet till påseende (62 ) Planförslag Tekniska nämndena Kommunstyrelsen Planförslaget till påseende (65 ) Bemötanden av utlåtanden och anmärkningar Tekniska nämnden Planen godkänns Fullmäktige \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

81 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 2 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Bestämmelsen om utarbetande av ett program för deltagande och bedömning ingår i 63 i markanvändnings- och bygglagen. Ett program för deltagande och bedömning (PDB) är ett officiellt dokument som definierar principerna och förfarandet för deltagande och växelverkan i utarbetandet av planen samt metoderna för planens konsekvensbedömning. Programmet för deltagande och bedömning informerar om hur intressenterna kan påverka och delta i utarbetandet av den strategiska generalplanen samt hur planens konsekvenser kommer att bedömas. Dessutom presenteras huvuddragen i planläggningsarbetets syften, mål och utgångsläge samt de olika skedena i utarbetandet av planen. 3 PLANERINGSOMRÅDE Planläggningsområdet ligger vid Finska viken, i Ingå kommun i Västra Nyland. Området som ska planeras täcker kommunens område i sin helhet. Grannkommunerna är Raseborg i väster, Lojo i norr och Sjundeå i öster. Ingå ligger ca 60 km väster om Helsingfors. Stamväg 51 går igenom kommunen i öst-västlig riktning. Invånarantalet i Ingå är ( ) och av dem har cirka 55 % svenska som modersmål och cirka 42 % har finska som modersmål. Ungefär hälften av invånarna bor i Ingå kyrkoby. Andra bycentra är Degerby, Täkter, Solberg, Fagervik, Svartå, Barösund, Västankvarn och Ingå station. Planläggningsområdets areal är cirka 849 km². Av detta är cirka 348 km² markområde, 492 km² havsområde och cirka 9 km² insjöområde. Planläggningsområdet täcker kommunens område i sin helhet. \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

82 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 3 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden DEFINITION AV PLANLÄGGNINGSARBETET OCH DESS MÅL I 39 i markanvändnings- och bygglagen definieras kraven på innehållet i generalplanen. Syftet med en strategisk generalplan är att allmänt styra markanvändningen och utvecklingen av samhällsstrukturen. En generalplan ska utarbetas så att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö. Därutöver ska den byggda miljön, landskapet och och naturvärdena värnas. I samma paragraf nämns också andra centrala omständigheter som ska beaktas när en generalplan utarbetas. Utarbetandet av en strategisk generalplan grundar sig på ett förslag från Ingå kommuns tekniska nämnd till kommunstyrelsen i vilket föreslås att utarbetandet av en strategisk generalplan ska inledas. Kommunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde godkänna att utarbetandet av en strategisk generalplan inleds och beslöt föreslå för kommunfullmäktige att en strategisk generalplan för Ingå utarbetas. Kommunfullmäktige godkände förslaget om att utarbeta en strategisk generalplan Ingå markanvändningsstrategi UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN Syftet med Ingå kommuns strategiska generalplan är att styra samhällsstrukturen och markanvändningen översiktligt och långsiktigt. I planen beskrivs olika typer av områden som ska utvecklas och bevaras och definieras sådana områden som kräver en mera detaljerad planering. Slutresultatet kommer att vara en plan som godkänts av kommunfullmäktige. Utarbetandet av den strategiska generalplanen inleddes i slutet av år 2011 och förhoppningen är att den är färdig före utgången av år Riksomfattande mål för områdesanvändning \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

83 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 4 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden Som utgångspunkter fungerar de riksomfattande målen för områdesanvändningen (VAT) som avses i 24 MBL av vilka följande punkter styr denna strategiska generalplan: En fungerande områdesstruktur: o o Utvecklingen av områdesstrukturen och områdesanvändningen baserar sig främst på områdenas egna styrkor och placering. Genom områdesanvändningen främjas samspelet mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av byanät. En sammanhållen samhällsstruktur och kvaliteten i livsmiljön: o Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. o I landskapsplaneringen och generalplaneringen ska en mera sammanhållen samhällsstruktur främjas och åtgärder som leder till en mera sammanhållen samhällsstruktur presenteras. Kultur- och naturarv, rekreationsbruk och naturvärden o Bevarandet av den nationella kulturmiljön och byggnadstraditionen samt av dessas lokala särprägel främjas. Fungerande kontaktnät och energiförsörjning o o Trafiksystemen planeras och utvecklas som helheter som omfattar olika trafikformer och betjänar både befolkningen och verksamhetsförutsättningarna för näringslivet. I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. Specialfrågor i Helsingforsregionen o I Helsingforsregionen främjas kollektivtrafiken, i synnerhet den spårbundna trafiken och en sammanhållen samhällsstruktur. o Ett tillräckligt utbud på tomtmark bör tryggas i områdesanvändningen för att säkerställa en tillräckligt stor bostadsproduktion. Områdeshelheter som bildar särskilda natur- och kulturmiljöer o Med områdesanvändningen främjas bevarandet av områdeshelheter i kustområdet vilka är särskilt betydelsefulla med tanke på deras natur- och kulturvärden. o Bevarandet av särpräglade by- och kulturmiljöer som anpassats till naturförhållandena stöds. 5.2 Planläggning \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

84 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 5 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden Landskapsplan Landskapsplanen för Nyland är i kraft på planläggningsområdet. Planen fastställdes av miljöministeriet Utdrag ur Landskapsplanen för Nyland (MM ). Ingå kommuns läge markerat med en röd linje. Generalplaner Delgeneralplan för den inre skärgården, 1989 Delgeneralplan för fastlandet, 2002 Delgeneralplan för yttre skärgården, 2003 Delgeneralplan för Kopparnäs, 2005 \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

85 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 6 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden De på Ingå kommuns område fastställda generalplanerna har betecknats med grönt och de fastställda detaljplanerna med rött. ( SYKE) Övriga planer I det följande finns en förteckning över regionala och kommunala utredningar och planer som i bakgrunden inverkar på generalplanearbetet. KOKO Västra Nyland: KOKO-programmet (Programmet för kohesion och konkurrenskraft) är en fortsättning på AKO-programmet (Regioncentrumprogrammet). KOKO inleddes i Västra Nyland år Syftet med programmet är att samla åtgärder i regionen under sama parasoll. I visionen för Nylands landskapsprogram ingår målet att öka välmåendet och konkurrenskraften i metropollandskapet. Huvudtemata i regionens KOKO-program är Ett välmående Västra Nyland, Regionala tillämpningar av teknologi och miljöteknologi samt Service som utgår från användarna förverkligar dessa mål. Vid förverkligandet av KOKOprogrammets tyngdpunktsområden tas hänsyn till att näringarna, boendet, välfärden, kompetensen, regionstrukturen och trafiken samt delområdena inom miljön och infrastrukturen ska utvecklas i linje med varandra. Samarbete inom markanvändning och trafik (MBT) i Västra Nyland: Syftet med samarbetsprojektet MBTn som inleddes i Västra Nyland år 2008 var att stöda utvecklingen av de regionala näringarna och en balanserad regionstruktur. Samarbetet inom MBTn skedde enligt devisen hållbar utveckling för att förverkliga de riksomfattande målen för områdesanvändning. \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

86 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 7 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden Utvecklingskorridoren Lännentiet: Inom ramen för projektet som genomfördes gjordes en regional markanvändningsutredning och utredning av möjligheterna att utveckla kollektivtrafiken i de kommuner (Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Karis, Ekenäs och Hangö) som påverkas av trafiklederna västerut (Kustbanan och stamväg 51). Utredningen styr kommunerna i riktning mot en enhetlig planläggning där kommuninvånarnas resande och en så effektiv användning av kollektivtrafik som möjligt tillgodoses. Syftet är att ge en klar bild av de framtida planerna för markanvändning och att höja områdets attraktion för nya invånare, turister och företag. Ingå kommuns markanvändningsstrategi 2035: I strukturmodellarbetet som genomfördes våren 2010 synades visionen för markanvändningen i Ingå med hjälp av scenariearbete i fullmäktige. I fullmäktige definierades tre alternativa strukturmodeller vilkas konsekvenser bedömdes. Som resultat av processen utkristalliserades en markanvändningsstrategi i Ingå som godkändes av fullmäktige Ingå kommuns strategier: Energi- och klimatprogrammet Näringspolitiska programmet , Markpolitiska programmet Konsekvensbedömning I samband med att den strategiska generalplanen utarbetas görs en bedömning av planens konsekvenser för miljön på det sätt som förutsätts i markanvändnings- och bygglagen (MBL 9 och MBF 1 ). Ytterligare bedöms planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesvändning samt landskapsplanens styreffekter. Konsekvenserna bedöms i förhållande till de uppställda målen. Konekvensbedömningen har som uppgift att stöda utarbetandet av planen samt valet av godtagbara planlösningar och ska hjälpa att bedöma hur målen och kraven på innehållet i planen förverkligas. Konsekvensbedömningen av planen grundas på basutredningar som ska göras över området, andra befintliga grundläggande fakta, utredningar, terrängbesiktningar, utgångsuppgifter, utlåtanden och åsikter från intressenterna och analyser av vilka egenskaper i planen som kommer inverka på miljön. Vid konsekvensbedömningen jämförs situationen i den föreslagna planlösningen med nuläget (alternativet enligt den ikraft varande detaljplanen) och de uppsatta målen. 5.4 Utförda utredningar och inventeringar Enligt 9 i markanvändnings- och bygglagen ska planen grunda sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser av planen utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område för vilket planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. Naturen och landskapet: \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

87 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 8 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden Skyddsprogram på riksnivå - Nätverket Natura 2000 i Finland och skyddsbestämmelserna för naturtyperna som omfattas av nätverket. - Historiska geografiska uppgifter från Nyland Maisemahistoriallinen selvitys, Anna Riionheimo Inventering av fastlandsdelen i Ingå, Jaakko Pöyry Infra, Maa ja Vesi, Maa ja Vesi Oy har gjort en komplettering av naturinventeringen utgående från kraven i den nya naturvårdslagen. Kommunens miljösekreterare Patrick Skult har ytterligare kompletterat naturinventeringarna år 2001 (Skult 2001). - Naturinventering av byggnadsplaneområdet i Ingå kyrkby, LTkonsultit Oy, FM Thomas Bonn - Landskapsinventering över Ingå kyrkby för utarbetande av byggnadsplan, september LT-konsultit Oy - Naturskyddsområden, Nylands regionplaneförbunds publikation 31; Uudenmaan rannikon suojelualueet Naturinventering och fågelinventering (Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam&Thomas Bonn, Västra Nylands regionplansförbund 1993 och Inkoon linnustoselvitys 1993, Juha Laaksonen & Pekka Rusanen). - Smultronställen för boende i Nyland och Östra Nyland. Förhandsutredning (Nylands förbund). Trafik och jordmån: - Trafiksäkerhetsplan för Ingå och Sjundeå, Vägförvaltningen, Nylands distrikt, Trafiksäkerhetsutredning för skolorna i Nylands vägdistrikt, Vägförvaltningen Keskusta-alueinden rakennuskelpoisuus (utredning av byggdugligheten i centrumområdena). Työ 0359-C , Suunnittelukeskus Oy Länsi-Uudenmaan tieliikenteen meluselvitys (utredning av bullernivån från trafiken i Västra Nyland) Vägverket, Nylands vägdistrikt Hautausmaan laaj.alueet A ja B Rakennustapa ja alustava kustannusarvio (utvidgningsområdena A och B för begravningsplatsen, Byggnadssätt och preliminär kostnadskalkyl, , Suunnittelutsto Autio - Hautausmaan laaj.alue B, Rakennustapa ja kustannusarvio(utvidgningsområde B för begravningsplatsen, Byggnadssätt och kostnadskalkyl, , Maa ja Vesi Oy - Hautausmaan laaj.alue A, Rakennustapa ja kustannusarvio (utvidgningsområde A för begravningsplatsen, Byggnadssätt och kostnadskalkyl, , C2329HK/C351, Maa ja Vesi Oy Kulturmiljön, fornlämningar: \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

88 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 9 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden Aalto-universitetet, Landskapsarkitektur.Anni-Maija Fincke, Inkoon sisäsaariston kulttuurimaiseman ominaispiirteet, uhat ja mahdollisuudet Aalto-universitetet, Landskapsarkitektur. Kaisa Laine, Landskapshistorisk inventering i form av geodata. Inventeringen omfattar byarna från 1590-talet, byarna från 1780-talet, åkrar och ängar. - Värdefulla kulturmiljöer på landskaps- och regionnivå. - Museiverkets inventeringsblanketter över gamla byggnader. - Ingå prästgård, en arkeologisk dokumentation i samband med grävarbetet för fjärrvärmeledningen , Museiverket. - Klippområden av betydande natur- och landskapsvärde i Nyland, Jukka Husa och Jari Teeriaho 2004 (AY 350). - Uudenmaan perinnemaisemat - Ängar hagmarker och skogsbeten i Nyland. Juha Pykälä och Thomas Bonn 2000 (AY178). - Rapport över bebyggelseinventering inom Ingå centrumområde. Sigbritt Backman och Ekenäs museum, De ryska befästningsverken I, Ingå , Hilding Haglund, Ingå Fortsatta arkeologiska undersökningar på utvidgningsområdet för begravningsplatsen Museiverket, DNRO 11/201/ Fasta fornlämningar, inventering av planläggningsområdet, J. Laurén Den byggda kulturmiljön. Byggda kulturhistoriska miljöer av riksintresse. Museiverket/miljöministeriet Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam & Thomas Bonn, Fågelinventering i Ingå 1993, Laaksonen & Rusanen Skärgårdsbotanisk inventering i Ekenäs och Ingå. Thomas Bonn, Bjursin luonnon perusselvitys, Marja Koistinen, Risto Murto Inkoon rannikon ja saaristoalueen esihistoriallisten muinaisjäännösten inventointi 1984, Helena Edgren. - Kulturlandskap i Barösund , Ympäristötoimisto Oy. - Tutkimuksia Uudenmaan läänin uhanalaisista kasveista 1, Tammisaaren ja Inkoon saaristo, Murto Övriga utredningar: \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

89 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 10 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden Selvitys mannermaan ja sisäsaariston alueiden mahdollisista suunnittelutarverajauksista, Oy Arkkitehtisuunnittelu Arkitekturum Ab INTRESSENTER 7 VÄXELVERKAN Intressenter i planeringsprocessen är områdets markägare och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden i betydande grad kan påverkas av planen. Även de myndigheter och samfund vilkas verksamhet berörs vid planeringen är intressenter. Centrala intressenter med tanke på denna generalplan är: fastighetsägarna, invånarna och företagarna i kommunen grannkommunerna föreningar och organisationer som verkar på området, som exempelvis Barösunds byaråd rf och Degerby byaråd. Ingå kommuns egna myndigheter och sakkunniginstanser övriga myndigheter och samarbetsinstanser: NTM-centralen i Nyland, Nylands förbund, Västra Nylands landskapsmuseum, Museiverket, Nylands räddningscentral, el- och vattenförsörjningsbolag på området Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativa planer skall ordnas så att intressenterna har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedömningen av planens konsekvenser och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt i ärendet (MBL 62 ). Man kan bekanta sig med programmet för deltagande och bedömning på projektsidorna under hela den tid som arbetet med den strategiska generalplan pågår. Programmet för deltagande och bedömning uppdateras vid behov under planläggningsarbetets gång. I det följande beskrivs skedena i interaktionen med intressenterna. Utöver detta har intressenterna under hela planläggningsprocessen möjlighet att ge den kommunala representanten för planläggningen respons på generalplanearbetet per e-post, brev eller telefon. 7.1 Startskedet Generalplanearbetet inleds genom information om att planarbetet väckts, ett arbetsprogram samt ett program för deltagande och bedömning utarbetas (MBL 63 ). Programmet för deltagande och bedömning finns framlagt till offentligt påseende på Ingå kommungård under hela planeringsprocessen. Intressenterna kan ge respons på om programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt och programmet kan utgående från responsen kompletteras under planläggningsprocessen. Intressenterna ombes att i första hand vända sig till kommunala representanter gällande bristfälligheter i programmet. Om en intressent anser att, trots att han tagit kontakt och ändringar har gjorts i kommunens program för deltagande och bedömning, detta är uppenbart bristfälligt har han möjlighet att föreslå samråd med NTM- \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

90 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 11 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden centralen i Nyland om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt, innan det läggs fram till offentligt påseende (MBL 64 ). 7.2 Beredningsskedet I beredningsskedet görs de utredningar som förutsätts för planläggningsarbetet och utarbetas ett utkast till ändring av generalplan för området eller eventuellt alternativa utkast. Utkastet läggs fram till offentligt påseende för 30 dagar. Intressenterna och kommunmedlemmarna har möjlighet att föra fram sina åsikter om planutkastet och eventuellt annat beredningsmaterial under tiden för påseende (MBL 62 och MBF 30 ). Utlåtanden om beredningsmaterialet begärs in av myndigheter och andra instanser (t.ex. föreningar). 7.3 Förslagsskedet Utgående från responsen som inkommit under beredningsskedet utarbetas ett generalplaneförslag som läggs fram till offentligt påseende för 30 dagar (MBL 65 och MBF 27 ). Under tiden som förslaget är framlagt till påseende kan intressenterna lämna in skriftliga anmärkningar om planförslaget. Utlåtanden om planförslaget begärs vid behov av myndigheterna (MBF 28 ) Till anmärkningar och utlåtanden författas bemötande som motiverats av kommunen. Utgående från anmärkningarna och utlåtandena görs eventuella ändringar i planförslaget innan det behandlas slutgiltigt. Om ändringarna är väsentliga framläggs förslaget på nytt till påseende. Om inga ändringar är nödvändiga eller om de inte är väsentliga förs det korrigerade planförslaget via planläggningssektionen till kommunstyrelsen som i sin ger sitt föslag om godkännande i fullmäktige. 7.4 Godkännandeskedet Den strategiska generalplanen godkänns av fullmäktige på förslag av kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges beslut om godkännande kan överklagas genom skriftligt besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol och vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. 8 PRELIMINÄR TIDTABELL De ur intressenternas synvinkel viktigaste tidpunkterna för deltagande och växelverkan i planläggningsarbetet är följande: Februari 2012 Generalplanearbetet väcks och programmet för deltagande och bedömning framläggs till offentligt påseende. April 2012 Beredningsmaterialet för generalplaneändringen framlagt till påseende. Begäran om utlåtanden. Oktober 2012 Generalplaneförslaget till offentligt påseende. Begäran om utlåtanden. Vintern INFORMATION Den strategiska generalplanen går till kommunfullmäktige för godkännande. \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

91 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 12 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden Utgångspunkten för informationen är att de som berörs av generalplanearbetet ska ha möjlighet att följa med planeringen och delta i den. Viktiga skeden i planläggningsarbetet och ärenden som gäller deltagandeen meddelas i lokaltidningarna (Västra Nyland och Kirkkonummen Sanomat), på kommunens webbsida ( och projektets egna internetsidor samt på kommunens officiella anslagstavla i kommungården. Till dem som har sänt in en skriftlig anmärkning till förslagen till ändringar i de strategiska generalplanen och som har bifogat sina kontaktuppgifter sänds ett ställningstagande (s.k.bemötande) som motiverats av kommunen. Information om beslut som gäller godkännandet av planen sänds till de kommunmedlemmar och dem som sänt in anmärkningar som under tiden för påseende och har begärt att få denna information och har lämnat sina kontaktuppgifter. Mera omfattande information och hur planen framskrider kan läsas på projektets internetsidor där material som gäller planläggningsarbetet publiceras. Uppgifterna finns på följande adress: Kungörelser Kungörelser som gäller planen finns i kommunens officiella annonseringsorgan (Västra Nyland och Kirkkonummen Sanomat), på kommunens och projektets hemsidor samt på kommunens officiella anslagstavla. \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

92 FCG Finnish Consulting Group Oy Strategisk generalplan för Ingå 13 Program för deltagande och bedömning BILAGA 1 tekn. nämnden Kontaktpersoner Närmare uppgifter om generalplanearbetet ges av: Ingå kommun Tekniska verket Emilia Horttanainen, chef för tekniska verket emilia.horttanainen@inga.fi Mikael Wikström, byggnadstillsynschef mikael.wikstrom@inga.fi Besöksadress: Ola Westmans allé 3, nedre våningen INGÅ Postadress: Ingå kommun PB INGÅ Konsultens kontaktuppgifter: Anssi Savisalo, projektchef FCG Finnish Consulting Group anssi.savisalo@fcg.fi \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

93 FCG Finnish Consulting Group Oy Bilaga 2: Dimensioneringsgrunder (kommunfullmäktige ) Ingå kommun INGÅ STRATEGISKA GENERALPLAN Kommunfullmäktige

94 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder I Kommunfullmäktige INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Vad är dimensionering? För vilket slag av byggande gäller dimensionering? Utgångspunkter som fullmäktige drog upp för markanvändningsstrategin Dimensioneringsgrunder för torrmark Varför ändras dimensioneringsgrunder? Dimensionering av fastmarkssområden i generalplanen för fastlandet år Dimensionering av fastmarkområden i generalplanen för inre skärgården år Dimensionering av fastmarkområden i generalplanen för Kopparnäs 2004 och planen för Ingarskila golf år Dimensionering av fastmarkområden i generalplanen för yttre skärgården år Dimensioneringsgrunder för strandområden Dimensionering av strandområdena i området för Generalplanen för inre skärgården... 6 Försöksdimensionering på Själö och Skämmö områden Dimensionering av strandområden i området för generalplanen för yttre skärgård år Dimensionering av strandområden i området för generalplanen för fastlandet år Dimensionering av strandområden i generalplanen för Kopparnäs 2004 och planen för Ingarskila golf år \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

95 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 1 Kommunfullmäktige Ingå kommun DIMENSIONERINGSGRUNDER 1 BAKGRUND 1.1 Vad är dimensionering? Dimensionering betyder en uträkning av byggnadsrätten på olika slag av planläggningsområden. På fastmarksområden baseras den på var och en fastighets areal, på strandområden på strandlinjens längd. De lokala egenskaperna hos mark- och strandområden av olika typer beaktas genom att förse dem med koefficienter genom vilka den totala markarealen eller totala strandlinjen minskas. 1.2 För vilket slag av byggande gäller dimensionering? Dimensionering i fastlandsområden gäller för boende och isynnerhet när det handlar om tillstånd till glesbyggande på olika landsbygdsområden. Nuvarande detaljplaneområden dimensioneras inte utan där görs i samband med planläggningen beslut om mängden byggnation utgående från de lokala förhållandena. På strandområden gäller dimensioneringen i huvudsak mängden fritidsbyggnation. Den måttstock som används är hur många fritidsbostäder som tillåts per strandkilometer. På fastigheter med fast bosättning kan även i framtiden planeras för fast bosättning. Strandzonens minsta bredd är i medeltal 50 meter. I allmänhet kan den anses sträcka sig till ett avstånd på ca 100 meter, men överskrider på inget ställe 200 meter från den strandlinje som beräknas enligt medelvattenståndet. Strandområdet är bredare än strandzonen och fritidsbebyggelse som finns vid stranden eller som utnyttjar stranden kräver reglering. Strandområdets bredd uppskattas i förvaltningspraxis ofta till ca 200 meter, men beroende på landskapet och andra förhållanden kan den också vara bredare. Arbetsplatsområden placeras och planeras separat på områden som är gynnsamma i kommunstrukturen. Detta sker utan särskild dimensionering som skulle gälla hela kommunen. 2 Utgångspunkter som fullmäktige drog upp för markanvändningsstrategin Betonas att nya invånare och arbetsplatser placeras inom eller i anslutning till nuvarande samhällsstruktur (kyrkbyn och byarna). Detta tryggar aktiviteten i de nuvarande samhällena och skapar förutsättningar för kontrollerad utveckling. Samhällen som förstärks erbjuder ramar för mångsidiga livsstilar och olika åldersgrupper. Beredskap för framtida detaljplanering i tillväxtriktningarna och bl.a. i närheten av eventuella nya hållplatsreservationer. Obebyggda områden struktureras enligt betydelse; med tanke på jord- och skogsbruk och natur- och landskapsvärden för att beaktas vid planläggning och tillståndsövervägande. Befintlig kommunalteknisk infrastruktur utnyttjas så långt som möjligt med beaktande av kapacitet. \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

96 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 2 Kommunfullmäktige Servicetransporter minskas antingen genom att utveckla lokal service i byarna eller genom att koncentrera nybyggnation i närheten av den service som bevaras enligt principen till fots till skolan. Glesbebyggelse kontrolleras ifråga om mängd och placering. Dyrast är det att låta glesbebyggelse växa oplanerat till bosättning som förutsätter kommunalteknik och kommunal service. Ökad befolkning utanför detaljplanerade områden leder till oplanerade investerings- och servicebehov. Byggande placeras i tillräckligt täta och stora tätorter eller detaljplaneområden för att göra centraliserad värmeproduktion med förnybara energikällor (t.ex. flis) lönsamt. Energieffektivitet och lokal energiproduktion främjas vid nybyggnation och renovering av tätorter och glesbygdsområden. Lantbruksprocesser utnyttjas vid lokal energiproduktion (t.ex. biogas, flis, värmepumpar, små vindkraftverk). Verksamhetsförutsättningarna för lätt trafik och kollektivtrafik främjas. Byggande på skogsområden som fungerar som kolsvalger undviks när samhällsstrukturen tillåter. \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

97 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 3 Kommunfullmäktige DIMENSIONERINGSGRUNDER FÖR TORRMARK Dimensioneringen utanför strandområden baseras på stomlägenhetsenheter. Tvärsnittstidpunkten för stomlägenheterna är , det datum då Bygglagen trädde ikraft. Efter detta datum som allmänt använts i dimensioneringsgranskningar anses en mera omfattande delning av fastigheter i nyttosyfte ha inletts. 3.1 Varför ändras dimensioneringsgrunder? Fördelningen av byggrätt genom generalplaner på fastlandet baserades tidigare på markägoenheter eller med andra ord på den markägosituation som rådde när föregående generalplan startades. Motiveringen till fördelningen av byggrätt är oklar i den nuvarande generalplanen. När markägoförhållandena ständigt förändras är det omöjligt att få en dimensionering som grundar sig på markägoenheter att motsvara det rådande läget och säkra en rättvis behandling av markägarna. I och med att dimensioneringen ändras kommer byggrätten att fördelas annorlunda mellan markägarna än i den nuvarande planen. Till åtskillnad från dimensioneringsgrunderna i den nuvarande planen kan en dimensionering som baseras på stomlägenhetsprincipen motiveras genomskinligt oavhängigt av markägarna och alla markägare behandlas jämlikt. Dimensioneringen kan också uppdateras och den hålls ständigt aktuell när markägoförhållandena ändras. 3.2 Dimensionering av fastmarkssområden i generalplanen för fastlandet år 2001 Fastmarksområden (områden utanför strandområdena) dimensioneras på basen av arealen. Som tvärsnittstidpunkter för dimensioneringsgranskningen har använts Den tidigare tvärsnittstidpunkten är det datum då byggnadslagen trädde i kraft. En fastighet som har registrerats för tolkas vara en s.k. stomlägenhet. De fastigheter som har utbrutits och byggts fram till betraktas i dimensioneringen som använda byggrätter för stomlägenheten. Vid uträkningen av byggrätt för lägenheterna används en graderingsmodell: För varje lägenhet uträknas en s.k. modifierad yta utgående från en modifieringskoefficient baserad på tillgängligheten, natur- och landskapsvärden, jordmånen osv. Stomlägenhetens modifierade areal fås genom att addera de modifierade arealerna för lägenheterna som ingår i stomlägenheten. \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

98 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 4 Kommunfullmäktige Figur som åskådliggör modifieringen. Till stomlägenhetens totala areal hör olika slags områden (ovan). Av dessa beaktas i den modifierade arealen endast den procent som är beroende av lokala förhållanden (i mitten). Stomlägenhetens modifierade areal är summan av dessa (nedan). Byggrätten definieras på basen av den modifierade arealen. Den maximala byggrätten i form av byggplatser för stomlägenheten fås utgående från stomlägenhetens modifierade areal. Byggnadsrättens storlek fastställs när den stomlägenhetens modifierade areal ökar på samma sätt som när arealen för en lägenhet (omodifierad) i den nuvarande planen. o Stomlägenhetens modifierade areal < 3,0 ha: 1 byggrätt o Stomlägenhetens modifierade areal >= 3,0 och < 6,0 ha: 2 byggrätter o Stomlägenhetens modifierade areal >= 6,0 och < 10,0 ha: 3 byggrätter o Stomlägenhetens modifierade areal >= 10,0 och < 16,0 ha: 4 byggrätter o Stomlägenhetens modifierade areal < 16,0 ha: 5 byggrätter samt 1 byggrätt per 8 ha till den del som den modifierade arealen överstiger 16,0 ha \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

99 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 5 Kommunfullmäktige Den kalkylerade byggrätten för en lägenhet fås genom att multiplicera stomlägenhetens maximibyggrätt med lägenhetens modifierade areal genom stomlägenhetens modifierade areal. stomlägenhetes maximibyggrätt x (lägenhetens modifierade / stomlägenhetens modifierade areal) Den potentiella byggrätten för en lägenhet fås genom att dra av byggrätten som redan använts för permanenta och fritidsbostäder från den potentiella byggrätten (befintlig byggrätt, i kraft varande bygglov, i kraft varande undantagslov). Den potentiella byggrätten rundas av till ett helt tal som anger antalet byggplatser. 3.3 Dimensionering av fastmarkområden i generalplanen för inre skärgården år 1989 I den gällande generalplanen för inre skärgården från år 1989 har strandområdena dimensionerats men holmarnas inre delar eller de områden på fastlandet som blir utanför strandområdet har inte alls dimensionerats. Detta ger upphov till oklarheter vid behandlingen av ansökningar om bygglov utanför strandzonen. I generalplaneområdet för inre skärgården dimensioneras byggrätten för fastmarksområde utanför strandområdet på samma sätt som för fastlandsområdena. Byggande på fastmarksområde utanför generalplaneområdet för inre skärgården kan enligt MBL 72 inte styras direkt med generalplanen. 3.4 Dimensionering av fastmarkområden i generalplanen för Kopparnäs 2004 och planen för Ingarskila golf år 2009 Planerna för Kopparnäs och Ingarskila har utarbetatss i form av planläggning för projekt som gör det möjligt att anlägga ett rekreationsområde och en golfbana på områdena. Någon enskild dimensionering har inte gjorts i dessa planer. Dessa planområden lämnas utanför dimensioneringen av fastmarksområden. 3.5 Dimensionering av fastmarkområden i generalplanen för yttre skärgården år 2001 I generalplanen för yttre skärgården finns inga områden utöver strandzonen som ska dimensioneras. \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

100 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 6 Kommunfullmäktige DIMENSIONERINGSGRUNDER FÖR STRANDOMRÅDEN 4.1 Dimensionering av strandområdena i området för Generalplanen för inre skärgården I generalplanen för den inre skärgården som är från år 1989 har strandområdena dimensionerats utgående från strandlinjens längd, areal och den strandlinje som lämnas fri eller den s.k. obyggda strandlinjen. Byggrätten har uträknats och tolkats för var och en lägenhet så att byggrätten på grannlägenheten inte har inverkat så att den har minskat byggrätten på ifråga varande lägenhet. I dimensioneringen har sålunda inte tillämpats stomlägenhetsgranskning. Bygglov som beviljats för icke utbrutna fritidsbostadstomter, lägenhet eller icke utbruten byggplats samt undantagslov för fritidsbostäder har betraktats som använd byggrätt för lägenheten. Enligt dimensioneringsgrunderna har i regel minst % av strandlinjen lämnats obyggd. Till obyggd strandlinje har räknats över 250 meter långa strandområden som inte hör till byggplatserna. För naturskyddsområden och fredade områden har en teoretisk byggrätt uträknats och adderats till lägenhetens byggrätt. Byggplatser har inte anvisats på de ovan nämnda områdena utan eventuella byggplatser har anvisats på andra strandområden som hör till lägenheten. De begränsningar som ingår i den ikraft varande regionplanen har beaktats vid dimensioneringen och placeringen av fritidsbostäderna. Vid dimensioneringsgranskningen har strandzonens bredd varit 300 m på fastlandsområdet. Någon modifiering av strandlinjen har inte gjorts utan strandlinjen har räknats ut som s.k. kartstrandlinje. Vid dimensioneringsgranskningen har byggrätten för 1-3 ha stora holmar anvisats utgående från arealen, för ha stora holmar utgående från strandlinjen och arealen samt för holmar över 100 ha antingen utgående från strandlinjen eller arealen, beroende på vilket sätt som ger större byggrätt. Fastigheter på fastlandet som gränsar till stranden har dimensionerats utgående från strandlinjen men utgående från fastighetens areal om den inte den inte har någon strandlinje. Byggrätt som dimensionerats utgående från strandlinjen har kunnat anvisas i inlandsområde multiplicerad med 1,5 om byggplatsernas avstånd från stranden har varit minst 100 m. Försöksdimensionering på Själö och Skämmö områden Dimensioneringen i generalplanen för inre skärgården undersöktes med hjälp av två försöksdimensioneringar. Den ena gjordes för Själö- och den andra för Skämmöområdet. Som tvärsnittstidpunkter för dimensioneringsgranskningen har använts mars Den tidigare tvärsnittstidpunkten är det datum då byggnadslagen trädde i kraft. En fastighet som har registrerats för tolkas vara en s.k. stomlägenhet. De fastigheter som har utbrutits \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

101 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 7 Kommunfullmäktige före den senare tidpunkten betraktas i dimensioneringen som använda byggrätter på stomlägenheten. I försöksdimensioneringen användes sex byggplatser per kilometer modifierad strandlinje som norm. I själva verket vore talet sannolikt stramare på en del av de granskade strandområdena. Strandlinjen modifierades enligt Södra Savolax-modellen som används allmänt vid strandgeneralplanering. Modifieringen påverkar den verkliga strandlinjens längd så som bilden visar. Modifieringskoefficienterna är beroende av strandlinjens form, stranden mittemot och t.ex. närheten till en holme samt storleken på uddar och vikar. Nedan en modell som förtydligar modifieringsmodellen. I vikar och sund som är under 100 m breda kan störningen från stranden mittemot inte elimineras endast genom överlappning, utan mera utrymme behövs. Koefficienten 0.25 används I vikar och sund som är m breda finns fortfarande en tydlig störning från den motsatta stranden, men man kan anse att den motsatta strandens intressen tryggas om man använder högst hälften av stranden. Koefficienten 0.5 har använts. I praktiken och också i rättsfall har konstaterats att en fritidsbostad som ligger på t.o.m meters avstånd bör beaktas som en begränsande faktor. Koefficienten 0.75 har använts. under 100 m m koefficient 0,25 koefficient 0, m koefficient 0,75 Modellvattendrag koefficient 1 under 50 m koefficient m koefficient 0, m koefficient 0,75 \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

102 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 8 Kommunfullmäktige Uddar, näs eller holmar som är under 50 breda kan inte byggas och deras strand beräknas således inte. Koefficienten 0 har använts. På uddar, näs eller holmar som är m breda kan endast den ena stranden byggas och sålunda räknas endast den ena stranden med. Koefficienten 0.5 har använts. På uddar, näs eller holmar som är m breda är det inte helt fritt att placera fritidsbostäder på vardera stranden utan detta påverkas av terrängen. Koefficienten 0.75 har använts. De befintliga byggplatserna betecknades utgående från grundkartan och databasen för Ingå kommuns byggnadsbestånd samt bygglovsdatabasen. Uppgifterna var bristfälliga vilket innebär att det i själva verket kan finnas till och med två fritidsbostäder på några byggplatser och därmed två använda byggrätter. Resultat och rekommendationer Försöksdimensioneringen gjordes enligt avgränsningen av stomlägenheterna på det område som på kartan har markerats med en gul streckad linje. De byggplatser som faller bort i och med försöksdimensioneringen har markerats med ett rött kryss på kartan. Om en byggplats som faller bort är en del av ett kvarter för flera byggnadsplatser har också antalet byggplatser som kvarstår i kvarteret antecknats intill. De nya byggnadsplatser som kommit till i försöksdimensioneringen har markerats på kartan med en grön cirkel och ett grönt nummer som anger antalet nya byggplatser. Område Byggplatser som faller bort Antalet nya byggplatser Själö -9 3 Skämmö -4 0 Totalt Utgående från försöksdimensioneringen ser det ut som om en dimensionering av inre skärgården skulle medföra en betydligt minskad byggnadsrätt jämfört med nuläget. Dimensionering som helhet tillämpas därför inte i skärgårdsområdet. Eventuella justeringar görs efter behov med hjälp av separata granskningar. Justeringar kan gälla byggplatser för såväl fasta bostäder som fritidsbosättning. \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

103 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 9 Kommunfullmäktige Försöksdimensionering på Själö område (karta) \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

104 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 10 Kommunfullmäktige Försöksdimensionering på Själö område (tabell) \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

105 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 11 Kommunfullmäktige Försöksdimensionering på Skämmö område (karta) \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx

106 FCG Finnish Consulting Group Oy Dimensioneringsgrunder 12 Kommunfullmäktige Försöksdimensionering på Skämmö område(tabell) \\fcg.fi\common\projects\hki\p163\p16317_inkoon_kunnan_strateginen_ylei\työaineisto\3_kaavaluonnos\luonnosselostus\inkstra_utkastbeskrivning_ docx