Projektrapport Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin

Transkript

1 Projektrapport Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin : Maj 2011 Projektledare: Sara Svensson Sapere kock: Elin Seger

2 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) 1. Projektdirektiv 1.1 Uppdragsgivare Uppdragsgivare är handikappomsorgschef Per Enarsson 2. Inledning/bakgrund 2.1 Om SAPERE-metoden och sinnesträning kopplat till Livsmedel och Måltider. Texten nedan är hämtad från Livsmedelsverket(1). Fransk metod Sapere-metodens upphovsman Jacques Puisais är i grunden kemist med lång träning i vinkunskap (oenologi) samt ett yrkeslivs erfarenhet av livsmedelsprodukter. Jacques Puisais bakgrund kompletteras av en stark entusiasm och önskan att motarbeta den smaklikriktning, som han tycker sig se gradvis inträda i västvärlden. I Frankrike ser man att barn har allt svårare att acceptera beska, syrliga och hårda livsmedel och i stället inriktar sig på söta och mjuka produkter. Jacques Puisais konstaterar att våra sensoriska upplevelser utarmas genom likriktningen, vilket kan ha negativa konsekvenser bl.a. för livsmedelsvalet. Även i Sverige är det tydligt att livsmedelsprodukter från industrin blir mer och mer sötade. Industrins recept för bl.a. glass och inlagd sill är sötare i dag än för tio år sedan. Smakklasser och luktskola Idén att skapa smakklasser i skolan föddes 1972 i Frankrike. Utgångspunkten var att två sociologistuderande vid universitetet i Tours intresserade sig för luktsinnet och ville göra en pedagogisk studie beträffande luktminnet. De arbetade med en försöksklass i en mellanstadieskola. Hälften av eleverna fick gå i "luktskola", den andra hälften fick ingen träning. De elever som gick i luktskolan visade en betydligt bättre förmåga att beskriva och precisera lukt och även att känna igen lukter. Försöket visade att barnen generellt hade känsligare näsor än vuxna. Barnen kunde dock inte ge exakta, rätt beskrivande ord utan hittade ofta parafraser som: "Det luktar sjukhus." Till Sverige via Grythyttan Till Sverige kom metoden via Grythyttan och gästgivaren Carl Jan Granqvist. År 1994 tog han tillsammans med Stiftelsen för Måltidsforskning och Restauranghögskolan initiativ till ett första möte med Jacques Puisais. Detta resulterade i att materialet översattes.

3 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) I och med att metoden var översatt fanns det ett material med annorlunda angreppssätt på hälsoarbete om mat. Materialet prövades i ett projekt lett av Inger Jonsson, Örebro läns landsting och Ingela Wahlberg, Kumla kommun. Under hösten 1997 och våren 1998 genomförde sex lärare i Kumla kommun metoden i sina respektive skolor. Därefter utvärderades metoden, genomförandet och elevernas gensvar på pedagogiken. Responsen, från såväl lärare som elever, var mycket positiv och Kumlaprojektet har utgjort en värdefull grund för utvecklingen av handledningen. Den fortsatta bearbetningen har skett i samarbete med Livsmedelsverket - inom ramen för regeringsuppdraget - för att främja förutsättningarna för näringsriktiga och lustfyllda skolmåltider. Detta i syfte att lägga grunden för bestående goda matvanor. Övergripande mål för det arbetet är att positivt påverka elevernas attityder till mat samt stimulera till ökat samarbete mellan skolmåltidspersonal och olika lärarkategorier. SAPERE-metoden är ett utmärkt redskap i det arbetet. Laborativ metod SAPERE är en laborativ metod och det pedagogiska materialet är råvaror och livsmedel. Metoden behandlar inte vad som är nyttigt eller inte nyttigt, utan livsmedel och måltider uteslutande ur ett sensoriskt perspektiv. Näringslära och dietetik är medvetet utelämnade med tanken att först grundlägga ett intresse och en nyfikenhet för livsmedel och den egna kroppens fysiologi. Metoden är i grunden utformad för att passa skolelever i års ålder (2). Syftet med Sapere-metoden kan sammanfattas i några punkter: att lära känna sina sinnen och sin egen smak att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt att utvecklas till en medveten konsument att våga prova nya produkter och rätter att öka variationen i det man äter 2.2 Bakgrund Handikappomsorgens och socialpsykiatrins insatser skall medverka till att människor med funktionshinder har ett innehållsrikt och meningsfullt liv och att den sociala omsorgen och omvårdnaden håller en hög kvalitet

4 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) Enligt den nationella handlingsplanen ska det handikappolitiska arbetet särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder. De ska ges stöd och service i det dagliga livets aktiviteter inklusive omvårdnad. Möjligheten att känna sig delaktig och kunna påverka sin situation ökar möjligheterna till hälsa och livskvalitet för såväl brukare som personal (3). Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin finns brukare med funktionsnedsättning och specifika behov medans man inom socialpsykiatrin kan se en annan problematik som psykisk ohälsa, svag ekonomi och ensamhetsproblematik. Sammantaget kan detta många gånger bidra till ensidig och bristfällig kost(4). Det är väl känt att personer med funktionsnedsättning är en riskgrupp för kostrelaterade livsstilsjukdomar. Både Världshälsoorganisationen WHO och de Amerikanska dietisternas organisation ADA, har pekat ut behovet av att organisera matsituationen och nutritionstatus för personer med funktionsnedsättning. Man har även från livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet i studier visat att personer med funktionsnedsättning är en riskgrupp (5). Initialt såg man inom handikappomsorgen/socialpsykiatrin i Katrineholms kommun en problematik både av undernäring, övervikt och obesitas. Hos personal såg man också att det fanns behov av ökad kunskap om vad bra mat är och rätten till sin smak. I en studie från Uppsala med Päivi Adolfsson bland annat att det finns personer inom handikappomsorgen med intellektuellt funktionshinder många gånger äter en kost som är begränsad i urval av livsmedel. I studien framkommer det att huvudsakliga energiintaget kommer från livsmedel som tas in mellan huvudmålen och kosthållningen är många gånger ensidig. Det dagliga intaget av frukt och grönsaker är lågt. Ett flertal vitaminer och mineraler ligger också under rekommenderat intag (6). Framkommer inte i studien om man har jämfört intaget av de olika livsmedlen med genomsnittsbefolkningens. En annan studie i hennes avhandling handlar om matrelaterat arbete som inhandling av matvaror och matlagning samt matvanor. Det utifrån att de flesta med utvecklingsstörning i dag bor i egna bostäder inom en gruppbostad eller i servicelägenhet där maten ska lagas i hemmet. Förutom svårigheter med kostens näringsmässiga sammansättning visade studien också på problem med hur måltiderna intogs. Det var svårt att erbjuda tillfredsställande måltidssituationer. Många av deltagarna som åt ensamma hade hellre ätit tillsammans med andra. Samtidigt erbjöds personer med stort behov av stöd sällan möjligheten att få äta enskilt(7). En annan studie visar att graden av utvecklingsstörning kunde relateras till både undervikt och övervikt. Man fann också att de som var beroende av andra i högre utsträckning var underviktiga och att de som var mer oberoende av andra, i större utsträckning var överviktiga(8). Det finns också beskrivet i litteratur där man tittat på olika behov som finns hos barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Det som lyfts fram i relation till mat var tillväxtförändringar, metaboliska sjukdomar, tugg och sväljsvårigheter och även långvarig medicinering skapade nutritionsproblem.

5 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin kan man hitta ett antal olika sätt som visar hur mathållningen har lösts. De flesta med funktionsnedsättning bor i dag i egna bostäder inom en gruppbostad eller i servicelägenhet där en eller flera måltider ska lagas i hemmet. Vissa brukare äter en del av sina måltider som t.ex. lunch ute på sin arbetsplats och maten tillagas då av kommunens kök. Det som är gemensamt är att brukaren i varierande grad är beroende av personalens stöd för sin kosthållning. Gemensamt hushåll; brukarna har oftast egen lägenhet med gemensamt hushåll och äter tillsamman. Planerar och gör inköp där man delat upp vem som gör vad. Detta görs med stöd av personal utifrån det behov som finns i gruppen. Enskilt hushåll; mat lagas och äts i var och ens lägenhet, maten planeras och handlas mestadels av personal i enlighet med brukares önskemål. Det är få brukare som gör allt själv, oftast finns behov av stöd både i planering, inköp och tillagning. Vissa lagar och äter middagen tillsammans. Blandade hushåll; En blandning av de två som beskrivits ovan. Självhushåll; brukarna sköter handlandet och matlagningen själv och tar själva huvudansvaret. Vår vardag består till stor del av att äta, något som är viktigt ur flera aspekter. Alla måste äta för att överleva, det kan vara gott, det kan smaka mindre bra, maten kan också vara någonting socialt berikande som får oss att känna delaktighet. Det kan också vara något som öppnar upp mina sinnen och vidgar mitt utbud av vad jag vill äta, berikar mitt språk och ger mig glädje i tillvaron. Det ger mig också möjlighet att påverka vad jag vill och kanske behöver äta för att må bra. Rätten till sin egen smak. Många har inte tal eller inte ord som möjliggör att uttrycka vad man kanske vill äta eller prova på. Det är av stor vikt att den här gruppen av individer med funktionsnedsättning och specifika behov kan få det stöd och hjälp som krävs. Personalen har en viktig roll i mathållningen för brukarna och att de på ett professionellt sätt kan stödja/handleda brukarna i detta. I största möjliga mån ska man stödja brukaren att fatta beslut som är bra för honom eller henne (9). Pilotprojekt 2.3 Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider genom saperemetoden i Katrineholms kommun handikappomsorgen I samarbete med Cecilia Sporre, doktorand vid Restaurang- och Hotellhögskolan, Grythyttan akademi vid Örebro Universitet, provades metoden på en ny målgrupp, -funktionshindrade vuxna. Detta blev banbrytande då metoden inte använts någonstans i Sverige på denna målgrupp, handikappomsorgen. Projektet startades upp december 2009 och avslutades april 2010 och genomfördes på tre olika boenden inomhandikappomsorgen(10). Landsvägsgatan, Sköldinge Södergatan Viljan Utfallet blev positivt och utifrån arbetsmaterialet som har en bas i Saperes originalmaterial och Cecilias erfarenhet från sinnesträning och måltidskunskap

6 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) beslutade man att använda sig av materialet vid ett breddinförande att på ett flertal boenden inom handikappomsorgen, bilaga III. Breddinförande 2.4 Material och metod Med start hösten 2010 påbörjades arbetet med breddinförande av sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider. Urvalet av de 19 boenden inom handikappomsorg och socialpsykiatrin var styrda till stor del av stimulansmedel som var riktade till dessa grupper. 3. Syfte/Mål 3.1Syftet med projektet - Utvärdera metod och utbilda personal och brukare i aktiv sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider. - Klarlägga om metoden kan skapa utrymme för att vidga brukares smakpreferenser som leder till ett mer varierat kostintag med inslag av grönsaker och frukt. 3.2 Mål Att få brukare aktivare i sin måltid och faktorer runt måltiden än innan projektet och att personal med metodens hjälp kan bidra till detta tillsammans med brukaren. 4. Metod/verktyg 4.1 urval Med start hösten 2010 påbörjades arbetet med breddinförande av sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider. Urvalet av de 19 boenden inom handikappomsorg och socialpsykiatrin var styrda till stor del av stimulansmedel som var riktade till dessa grupper. Totalt ingick 19 gruppbostäder i projektet, 129 brukare och totalt 125 personal varav 76 personer/personal kommer att vara så kallade nyckelpersoner (4 nyckelpersoner /gruppbostad). Områdeschefer utsåg tillsammans med personalen vilka som skulle vara nyckelpersoner (4 st/boende)och vilka två av nyckelpersonerna som vara med vid fokusgruppsamtalen (två tillfällen). Projektet kommer att genomföras enligt den modell/vetenskapliga metod som Cecilia Sporre använt i sin doktorsavhandling. 4.2 Arbetsmaterial Arbetsmaterial är framtaget av doktorand Cecilia Sporre och har använts på de boenden som deltog i tidigare projekt. Vi valde att göra vissa förändringar i arbetsplanen enligt de synpunkter som gavs av deltagare i det tidigare pilotprojektet. Följande avvikelser förändrades och avvek från ursprungsmaterialet.

7 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) - Övningarna som består av sex kapitel (baseras på tre händelser/kapitel) är i ursprungsmaterialet fördelat på 6 veckor. Vi valde istället att sprida övningarna på 18 veckor dvs. tre veckor/kapitel. Övriga förändringar som innebar avvikelse från ursprungsmodellen var; - Handledningen av vår Sapere kock samt projketledare/dietist som besökte boenden och stöttade dom i frågeställningar om t.ex. upplägg av vissa övningar, kvittohantering. - Ansvariga fanns tillgängliga inom kommunen. - Varje boende hade en så kallad loggbok där personalen antecknade om t.ex. förändringar, mottagande av olika övningar etc. 4.3 Start/avslut Uppstart av projektet inleddes med en inspirations och faktaföreläsning om Saperemetoden och sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider av föreläsare från Grythytteakademin och Örebro Universitet. Samtlig personal från aktuella boenden samt handikappomsorgens chef, områdeschefer, sjuksköterskor och politiker inbjöds. För att få bekanta sig med materialet och få en praktisk erfarenhet gavs en halvdags matlaboration/materialgenomgång för nyckelpersoner tillsammans med kock och projektledare/dietist. Ett antal sinnes/matövningar genomfördes i hemkunskapskök och personal jobbade i grupper om 5-7 st, totalt ca 35 personer/tillfälle, totalt fyra tillfällen(fyra eftermiddagar). En viktig del i projektet var *Fokusgruppsamtalen som utfördes i början och i slutet av projektet. Två nyckelpersoner från varje boende deltog. Frågeställningar som användes var en del i utvärdering av projektet. Som sista övning ingick ett restaurangbesök tillsammans med brukare och samtlig personal från de boenden som deltagit. Här gavs en möjlighet till att få använda de färdigheter man utvecklat med sina sinnen. Restaurangskolan som finns i kommunen anpassade meny och tillbehör så långt som möjligt. Man hade också dukat vackert och personalen (elever på skolan)såg till att brukarna fick en mycket trevlig måltidsupplevelse. Allra sist kommer det andra fokusgruppsamtalet med två nyckelpersoner från varje boende. * Fokusgrupp består av nyckelpersoner som områdeschefer tillsammans med övrig personal har valt ut på respektive boende. Nyckelpersonerna tillsammans med projektledare och kock utvärderar metoden och förändringar som skett under projektiden. Utvärdering sker med hjälp av diskussionsfrågor som bandas och avslutningsvis används som en del i resultatdelen. Av fyra nyckelpersoner som togs ut på varje boende var det två som fick möjlighet att vara representerade i fokusgrupperna.

8 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) Nyckelpersonernas roll är att initiera uppmuntra och stödja övrig personal och brukare till metoden. 4.4 schemaöversikt JULI V26. Offentlig föreläsning tillsammans med politiker om Saperemetoden V36. Kickstart med SEPTEMBER OKTOBER November November December December föreläsning V41 *Kapitel 1 Våra sinnen & smakperception *V.44 Kapitel 2 Smaksinnet & grundsmaker *V.47 Kapitel 3 Synsinnet *V.50 Kapitel 4 Doftsinnet Januari 2011 *V Kapitel 5 Hörselsinnet Januari Februari V.4 Kapitel 6 Känselsinnet februari v.7 Restaurangbesök V26. Utskick inbjudan till höstens föreläsning samt schema och information V38. Fokusgruppsamtal V42 Kapitel 1 Våra sinnen& smakperception V.45 Kapitel 2 Smaksinnet & grundsmaker V.48 Kapitel 3 Synsinnet V.51 Kapitel 4 Doftsinnet V.2 Kapitel 5 Hörselsinnet V.5 Kapitel 6 Känselsinnet v.10 Fokusgruppsamtal V27 V 39 Matlagningsgenomgång V43 Kapitel 1 Våra sinnen & smakperception V.46 Kapitel 2 Smaksinnet & grundsmaker V.49 Kapitel 3 Synsinnet V.52 Kapitel 4 Doftsinnet V 3. Kapitel 5 Hörselsinnet V 6 Kapitel 6 Känselsinnet Varje kapitel (totalt 6, från arbetshäfte som dom får) består av tre olika övningar, övning, mataktivitet,, uppgift. Exempel på övning; smaka på äpple beskriva lukt, smak, synintryck etc. mataktivitet; tillaga ex 2 olika pajer. uppgift; handla en ny sorts frukt.

9 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) 4.5 schemaöversikt med datum Aktivitet Målgruppen Kommentarer v.36 Föreläsning 3 tim Alla berörda Ersätts med vikarier Fredag 10 sep Val att gå för eller eftermiddag personalgrupper V.38 Måndag 20 sep Tisdag 21 sep Onsdag 22 sep V.39 Tisdag 28 sep Torsdag 30 Fredag 1 okt V.41 V V. 7 Må-Fre Kl V. 10 Måndag 7 mars. Tisdag 8 mars Fokusgruppsamtal AVA- huset Kl Kl Kl Materialgenomgång/matlagning Kl Kl Kl Lokal; Nyhemsskolan Genomförs aktiviteter ute på boende. Material och instruktioner får nyckelpersonerna på materialgenomgången. Restaurangbesök (restaurangskolan) Fokusgruppsamtal Kl Kl Kl Onsdag 9 mars Grön grupp Torvbrytarv. 1, Skogsg. 8 b, Lövåsv.6, Nyängsg.5, Sundsg.7, Nygårdsgatan 2 Gul grupp Fredsg.15, Jägareg. 27, Köpmang.6, Trädgårdsg.19, Nyhemsg.42, Claestorpsv.6, Nävertorpsgatan Blå grupp Kerstinbodag.36, Kerstinbodag.38 Bokv.6, Skogsbrynet, Enen, Videt Två nyckelpersoner /boende Fyra nyckelpersoner /boende. Områdeschefer (ej vikarieersättning) Personal och nyckelpersoner tillsammans med brukare.. Personal och 4 nyckelpersoner/boende tillsammans med brukare. två nyckelpersoner/boende Här får gruppen eller områdeschefen själva komma överens om vilka två som ska var sk nyckelspersoner. Ersätts med vikarier Det är fyra personal från varje boende som ska tas ut till denna aktivitet och som fortsättningsvis har ett huvudansvar på boendet. Ersätts med vikarier Finns utrymme för vikarier men har tidigare inte behövts då man gjort aktiviteten i det dagliga arbetet Fyra boenden /dag mellan pers /tillfälle Ersätts med vikarier 5.Projektorganisation 5.1 projektorganisation

10 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) 5.2 Roller och ansvarsfördelning Projektbeställare Per Enarsson Utförare Elin Seger Projektledare Sara Svensson Styrgrupp Pia Carlsson, Ingela Lövgren, Sara Svensson Roller personer och ansvarsfördelning Roll/person Ansvar Projektbeställare; Övergripande ansvara för att projektet är finansierat och Per Enarsson resurssäkrat. Ta emot och godkänna projektets Projektledare; Sara Svensson Styrgrupp; Sara Svensson, Pia Carlsson, Ingela Lövgren, Praktisk genomförare; Elin Seger slutresultat. Leda styra planera och koordinera projektarbetet. Budget. Delta i viss utsträckning i aktiviteter och fokusgruppsamtal tillsammans med Elin. Skriver projektplan/projketrapport Styrgruppen är ett forum för beslut om ändringar i projektets omfattning, budget samt stöd till projektledaren. Planerar/organiserar grupper och aktiviteter. Handleder personal. Dokumenterar fortlöpande. Projektrapport 6. Projektavslut 6.1 Projektrapport Projektet avslutades under mars månad 2011 och rapporteras muntligt och skriftligt till projektbeställare och styrgrupp. Projektrapport lämnas med en utvärdering och sammanfattning av projektet ges ur ett brukar och personalperspektiv samt förslag på vidmakthållande av metoden.

11 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) 7 Resultat Frågeformuläret, bilaga I som användes besvarades av två nyckelpersoner från varje boende det var samma nyckelpersoner vid båda tillfällen med undantag av 4-5 personer som hade ersatts av andra. Totalt var det 38 nyckelpersoner som besvarade formuläret. I sammanställning av de frågeformulär som användes vid fokusgruppsamtal vid start och vid avslut av projektet ser man att intresset för vad personal tyckte om att laga mat var oförförändrat det vill säga det fanns ett ganska stort intresse för att laga mat. Engagemanget hos brukaren vid inköp av matvaror hade ökat likaså intresset för matlagning och dukning. Frågeställning som handlade om vad som styr valet av mat/livsmedel hos brukaren hade förändrats så att man tyckte att dagsformen för brukarna spelade mindre roll i nuläget likaså ekonomi. Fantasi var något man upplevde hade ökat hos brukarna. Som ytterligare underlag för att utvärdera resultat användes frågor/diksussionsämnen, bilaga II som var likadana både vid start och avslut av fokusgrupperna. Detta bandades som stöd vid sammanställning av resultatet. De förändringar som personalen sett hos brukarna var att många vågade smaka andra livsmedel som inte fanns med i deras tidigare livsmedelsval, brukarna kunde på olika sätt uttrycka om man tyckte om eller inte, även hos personer som inte har något tal. En brukare som enbart ätit flytande föda kunde börja med fast föda. Man frågade efter vissa livsmedel som man fått prova och utökade sitt livsmedelsval mot tidigare. En brukare som vanligtvis endast ätit två sorters frukter,banan och äpple har numera granatäpple som favoritfrukt. Man gjorde övningarna i arbetsmaterialet gemensamt och på så sätt blev det att man åt gemensamma måltider där man vanligtvis inte gjort det. I personalgrupperna märkte man att detta var mycket uppskattat bland brukare. Brukare efterfrågade detta, man såg även att måltiden intogs i ett lugnare tempo och att man åt ex grönsaker som man vanligtvis kunde hitta i sopkorgen när måltiderna intogs i brukarens egen lägenhet. Man fick önskemål om upprepning av nya rätter som man tillagat. Där man kunde använda ord för att uttryck sig kunde man se att det blev ett annat samtal runt bordet både ur brukar och personalperspektiv. Någon personal uttryckte - jag blev överraskad av att han/hon ville prova det vi lagat och kunde äta det. Personalen hade ibland uppfattningen om att det inte gick att påverka eller förändra uppfattningen om vad brukaren ville äta, något som man omvärderat efter vårt projekt. En brukare som aldrig druckit the och uppfattningen har varit att han inte ville ha the har numera chaithe som en av sina favoriter. Många av personalen tycker att de hade blivit inspirerade av arbetsmaterialet som använts och man har börjat tänka i andra banor då det gäller inköp och val av maträtter. Vi har blivit mer medvetna om olika smaker och hur det påverkar hela måltiden. Man har hos vissa av personalen börjat tänka i andra banor även privat.

12 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) 7.1 Diskussion Ett av målen med projektet var att se om metoden kunde få brukare mer aktiv i sin måltid och måltidsmiljö. Det har infriats även om graden av aktivitet hos brukaren varierar. Det andra målet var att se om det fanns möjlighet att vidga brukarnas smakpreferenser som kunde leda till ett mera varierat livsmedelsval med inslag av grönsaker och frukt. Det är en målsättning som kräver ganska omfattande mätmetoder för att utvärderas vilket det inte funnits utrymme till till. Vi vet att hos vissa brukare har man utökat sitt utbud på frukt och även variationen på maträtter med inslag av nya kryddsättningar och grönsaker. Arbetsmetoden fungerar mycket bra för att inspirera och ge kunskap till personal som i sin tur får redskap för att handleda och vägleda brukare på ett professionellt sätt. Personal behöver kontinuerligt utbildning i kostfrågor och dess betydelse för hälsa. Personalen behöver ha kunskap och ett professionellt förhållningssätt för att kunna inspirera och bidra till bra måltider och måltidsmiljö på. Vi kunde också se och få önskemål framförda om vikten av kunskap runt måltiden och hur man varierar maten på ett bra sätt. En annan viktigt aspekt är att också kunna föra etiska diskussioner och få handledning kring frågor som rör mat/hälsa för att kunna ha ett enhetligt budskap. En enhetlig önskan från många där man inte hade gemensamma måltider var att kunna jobba mera med att erbjuda gemensamma måltider. Avslutningsvis kan nämnas att trerättersmiddagen på restaurangskolan blev ett mycket uppskattat och lyckat inslag. Många hade aldrig varit ute och ätit trerättersmiddag och fått den uppmärksamhet som restaurangpersonalen gav dem. Flera av personalen var mycket överraskade att brukarna klarade av att sitta (2 tim.sittning) hela lunchen och invänta respektive rätt som serverades. {{citat Att äta tillsammans med andra människor är en rättighet inte en skyldighet Adolfsson Päivi}}.

13 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen Referenser (14) 1. Livsmedelsverket Hagman U, Algotson S. Handledning årskurs 4-6, mat för alla sinnen. Sensorisk träning enligt SAPEREmetoden, Livsmedelsverket,Stiftelsen för måltidsforskning år Enarsson P. Avdelningschef. Verksamhetsplan, handikappomsorgen period 2010.Vård och omsorgsförvaltningen Katrineholms Kommun. 4. Adolfsson P Food Related Activities and Food Intake in Everyday Life among People with Intellectual Disabilities Världshälsoorganistaionen WHO. Healthy aging adults with intellectual disabilities: summative report. Geneva : WHO; [cited 17 July 2008]. 5. ADA Report Position of the American Dietetic Association: providing nutrition services for infants, children, and adults with developmental disabilities and special health care needs. J Am Diet Assoc 2004; 104: Adolfsson P, Mattson,Sydner Y, Fjellström C, Levin B, Andersson A. Observed dietary intake in adults with intellectual disability living in the community. Food and Nutrition Research, vol 52 [2008] 7. Adolfsson p Otillfredsställande matrutiner kring personer med utvecklingsstörning, 2010 ISBN: Mattsson, Sydner Y, Mat inom handikapp- och äldre omsorg, Umeå universitet Wiström C, med medarbetare, Kostpolitisk program för Katrineholms kommun Engvall K. Projekt SAPERE metoden i handikappomsorgen. Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider i Katrineholms kommun 2009

14 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kost- och transportservice Vård- och omsorgsförvaltningen (14) Bilagor Bilaga I Frågeformulär som användes vid fokusgruppsamtal Bilaga II Diskussionsunderlag/frågor som användes vid fokusgruppsamtal Bilaga III Arbetsmaterial som användes vid de olika mat och livsmedelsaktiviteterna Projketbeställare Projketledare Per Enarsson Chef för handikappomsorgen Katrineholms kommun Sara Svensson leg. Dietist, kost och transportservice Katrineholms kommun

15 Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Katrineholms kommun Sapere Pilot (3 boenden) Sapere Breddin - förande (19 boenden) Sapere Etapp 3

16 Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin. Pilotprojekt Sapere Breddinförande Sapere Etapp 3 Sapere Startade dec 2009 och avslutades april 2010.Samarbete med Grythyttan akademi och Örebro universitet. Doktorand Cecilia Sporre höll i projektet och hade utarbetat arbetsmaterial. Tre boenden totalt 18 brukare och 24 personal.6 nyckelpersoner Breddinförande startade sep.2010 och avslutade s mars Samma arbetsmaterial användes, genomfördes av projektledare/leg.dietist Sara Svensson och Saperekock Elin Seger. Totalt 19 boenden, 129 brukare och 125 personal. 76 nyckelpersoner. Barn och ungdom Personlig assistans 1,2, 3 Socialpsykiatri/neuropsykiatri Resurscenter

17 Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin. Breddinförande med start september 2010 och avslut mars Kickstartföreläsning inledde med gästföreläsare från Grythyttan allmänt om Sapere och tankarna med att använda metoden i annan målgrupp. Prova på enkla sinnesövningar. Samtlig personal samt chefer hade möjlighet att delta. Fokusgruppsamtal nyckelpersoner från varje boende, träffas i grupp där Elin och jobbar med frågeställningar om matsituationen idag möjligheter/hinder. Egna erfarenheter av mat och matminnen. 2 Matlagningsgenomgång med nyckelpersoner, man jobbade med övningarna ur arbetsmaterialet. Använder sinnena, jobbar med grundsmakerna. Vi jobbade i hemkunskapskök uppdelade i grupper, ca 3-4 tim sammanhängande. Diskuterar användande av övningarna i vardagen med brukarna, möjligheter/hinder. Avsmakning. 3 Genomförandet ute på boendena tillsammans med brukarna pågick under 18 veckor då de jobbade med olika sinnesövningar kopplade till livsmedel och maträtter. Många valde att lägga övningarna till helgen. Möjlighet till vikarier fanns samt en viss summa pengar per boende för inköp till övningarna under projekttiden. Personal åt tillsammans med brukarna.

18 Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin. Breddinförande med start september 2010 och avslut mars Under tiden man jobbade med övningarna fick personal handledning och feedback av oss framför allt från Elin Seger. Den slutsats vi dragit är att man behöver regelbundet stöd och uppföljning ute på boendena och att vi måste ta initiativet till att komma ut. 4 Restaurangbesök på restaurangskolan. Trerättersmiddag, alla brukare tillsammans med nyckelpersoner. Många har kommenterat att det fungerat över förväntan. Mycket uppskattad avslutning. Många som aldrig ätit ute på det sättet, blivit serverade vid vackert dukade bord etc. Fick brukare att sitta kvar under hela lunchen. 5 Avslutande Fokusgruppsamtal, avstämning med samma frågeställningar som vi hade vid första fokusgruppsamtalet. Fördelar med att ha gruppsamtal i den här formen där olika boendepersonal blandas är att ta får ta del av hur man gör på olika ställen. Problemlösning som ger många aha upplevelser. Projektrapport färdig maj 2011

19 Rätten till sin smak De som bor här har blivit mer medvetna om olika smaker, säger personal i Lövåsvägens servicebostad i Katrineholm. I Bokvägens gruppbostad, i Enens stödboende och i Nävertorpsgatans gruppboende säger de samma sak. De pratar inte om vikten av att äta nyttig mat, de pratar inte i första hand om att hjälpa dem som är överviktiga och dem som är underviktiga. De pratar om smaken. Elin Seger, kock och Sara Svensson, dietist, är de som står bakom detta mycket annorlunda sätt att se på kosthållningen i gruppbostäder och serviceboenden. Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin, heter deras projektplan som de fått såväl politiker och förvaltning att ställa sig bakom. Lars Eriksson skär upp citron och Mikael Olofsson rör i grytan. Sapere-metoden Planen bygger på Sapere-metoden, som från början var ett franskt försök att motverka den smaklikriktning som följde i snabbmatskedjornas följd. Man försökte helt enkelt träna barnen att lära sig uppskatta olika smaker och metoden importerades hit av gästgivaren Carl Jan Granqvist på Grythyttan. Därifrån spreds metoden, framför allt har den använts inom förskolor och skolor, och på initiativ av Cecilia Sporre och dietist Karin Engvall, har den nu blivit en angelägenhet för LSS-verksamheten i Katrineholm. Den nyttiga och näringsriktiga maten får man på köpet om man arbetar enligt Sapere-metoden säger Sara Svensson. Det viktiga är att man lär känna sina sinnen och sin smak, att man vågar prova nytt och att man ökar variationen i det man äter. Under hela 2010 pågick projektet. 130 personer från 19 grupp- och servicebostäder deltog. All personal har fått gå på föreläsning och 76 av dem har fått en rejäl utbildning som omfattat kunskap i smaklära, matlagning mm. Sara och Elin har besökt de olika gruppbostäderna och introducerat olika sätt att se på maten. Hela utbildningen avslutades med ett restaurangbesök med 3-rättersmiddag på Katrineholms restaurangskola. Äter fort och allt Gunnel Eklund arbetar som habiliteringsassistent i Lövåsvägens servicebostad där det bor 12 personer i egna lägenheter utspridda i flera flerfamiljshus. Många äter upp maten fort och hinner inte känna vad den smakar, säger hon. För en del handlar det om vanor som hängt med från vårdhemstiden. Andra kan ha svårt att förstå vad som är en portion. Deltagandet i sinnesträningsprojektet har bland annat inneburit att man försöker tillmötesgå önskemålen om att oftare äta gemensamt. Tidigare hade vi större möjligheter att laga mat tillsammans med de boende i respektive hem, berät- Det behövs mer samtal runt maten i gruppbostäderna, säger Elin Seger, kock, och Sara Svensson, dietist. Jeanette Mattsson, Eva Fylkehed, Annika Sällstedt och Gunnel Eklund arbetar som behandlingsassistenter på Lövåsvägens serviceboende. Sinnesträningsprojektet har inneburit att de lägger ner större möda på att erbjuda alternativ och skapa fin stämning när man äter INTRA 2 11

20 tar Annika Sällstedt som också är habiliteringsassistent. Men det är svårare att hinna med nu på grund av växande administrativa uppgifter. Nu äter man tillsammans på helgerna. De flesta verkar vilja det. Det blir lite roligare än att bara ta med sig tallriken med middagen och sätta sig framför TV:n. Det var intressant när vi åt exotisk frukttallrik, berättar Gunnel entusiastiskt, flera tyckte att det var jättegott. Men det är ju inte såda frukter som de själva skulle välja i affären. Man behöver hjälp för att hitta fram till sin smak. Kognitivt hjälpmedel För några har den mer varierande mathållningen inneburit att man återupplevt gamla minnen. Eftersom våra lukt- och smaksinnen är så intimt kopplade till våra minnen kan olika smaker vara ett sätt att hålla minnen levande. Eftersom intellektuell funktionsnedsättning ofta kan innebära svårigheter med att ha en levande tidslinje till stöd för minnet, så är tillgång till olika smaker också ett kognitivt hjälpmedel. Saud Porovic, habiliteringsassistent i Bokvägens gruppbostad berättar att fyra av de sex som bor där helst vill äta tillsammans i gemensamhetsutrymmet. Verksamheten är ett samarbete med socialpsykiatrin och bygger på ett miljöterapeutiskt förhållningssätt. Därför äter personalen pedagogiska måltider tillsammans med de boende. Vi har fått annorlunda tankar om hur vi lagar mat nu, berättar han. Och därmed kommer han in på ytterligare en faktor som ingår i projektet. Att det är helt avgörande hur matsituationen ser ut. Vi har fått köpa in finporslin, vi dukar fint, tar fram servietter och tänder ljus till helgen. Sådant påverkar positivt! Alla har känt att det är något nytt! Ja, det är viktigt att inte musiken står och skvalar när man äter, fyller Sara Svensson i. Lars Eriksson bor i Enen, ett stödboende i samma hus som Bokvägens gruppbostad. Jag tycker det är bra när det inte är fisk, säger han. Men panerad fisk kan jag äta. Han får hjälp av Mikael Olofsson som deltagit i Sinnesträningsprojektet. De flesta här vill äta lunch och middag tillsammans, säger han. De som väljer att äta gemensamt får turas om med att delta i matlagningen. De bestämmer själva vilken mat de vill äta. Men Sinnesträningsmetoden har inneburit att vi utökat mathållningen. Bland annat dricker vi hemgjorda smoothies nu! Ja, det var flera av de boende som deltog i projektet som önskade sig egna mixers till julklapp, berättar Elin Seger. Vi har fått köpa in finporslin, berättar Saud Porovic som arbetar i Bokvägens gruppbostad. Nävertorpsgatans gruppboende öppnade i oktober Man lade ribban vad gäller kosthållning högt redan från början. De som bor här bestämmer matsedeln, men vi försöker ju påverka så att de har möjlighet att prova olika smaker, säger Roger Johansson. Nävertorpsgatans gruppboende är en helt nybyggd gruppbostad för sex personer som redan från början lagt fast hur mathållningen ska se ut. Vi lagar all mat tillsammans, säger Roger Johansson. De som bor här känner varandra sedan tidigare och trivs med varandra. Han har arbetet inom handikappomsorgen sedan 1986 och har sett många bra och dåliga exempel. Vi har brukarråd en gång i veckan då de bestämmer matsedeln. Vi försöker kanske påverka mot en mer varierad kosthållning och oftast går det bra. Ingen här är främmande för nya smaker. Till och med fisken brukar gå åt. Ingen här är överviktig, snarare tvärt om. Viktig del av brukarinflytandet Det fanns två ytterligheter inom handikappomsorgen, dels de som var överviktiga och dels de som var underviktiga, säger Per Enarsson som är chef för handikappomsorgen i Katrineholm. Personalen hade för dålig kunskap om hur man skulle tackla dessa problem, man nöjde sig med att laga mat som man själv tyckte om. Men det handlar inte i första hand om att äta nyttigt, det handlar om rätten till sin smak, Han ser den rätten som en viktig del av brukarinflytandet. Och om brukarinflytandet vet han en del för han håller på att skriva en doktorsavhandling i ämnet. Han har också märkt en ny trend bland dem som får LSS-stöd i Katrineholm. Vi gör brukarundersökningar vartannat år. Nu har vi märkt att alltfler skriver Jag vill äta med andra. Man kan kanske se det som en motrörelse mot alltför långt drivna krav på att de boende ska leva självständiga liv. Många som bor i egna lägenheter klarar inte av att själva bjuda in andra. Men de vill ändå ha gemenskapen. Per Enarsson tycker att sinnesträningsprojektet har en djupare mening: Det handlar om rätten till din smak, säger han. Text och bild: Hans Hallerfors. INTRA

21 Grupper GataParkgrupp (s) Martin Burén (m) Fredrik Hermelin (fp, c, mp, kd) Ingemar Björklund Sammankallande: Hans Gahn Möte : ej inplanerat, eventuellt i höst Hjälmarens Vattenförbund Ordinarie Anne Kron Ersättare Benjamin Axelsson Sammankallande: Hjälmarens Vattenförbund Möte: förbundsstämma en gång per år Kostgrupp (s) Britt Ejdwinsson (m) Johan Hartman (fp, c, mp, kd) Carl Frick Sammankallande: Karin Engvall/Camilla Wiström Möte: 10 maj, 15 juni LTFgrupp (s) Leif Hanberg (m) Christer Sundqvist (fp, c, mp, kd) Ingemar Björklund Sammankallande: Cathrine Andersson Möte : i höst Sportcentrumgrupp (s) Christer Ekstrand (m) Villy Persson (fp, c, mp, kd) Sten Holmgren Sammankallande: Christer Ekstrand Möte: 19 maj, 11 augusti Trafikgrupp (s) Maj-Britt Staaf (m) Fredrik Hermelin (fp, c, mp, kd) Magnus Esko Sammankallande: Cathrine Andersson Möte: 27 april, 21 juni

22 Rapporter från grupper Möte med Kostgruppen Första mötet med den nya kostgruppen i Service- och tekniknämnden. Deltagare: Johan Hartman (m), Britt Ejvidsson (s), Carl Frick (mp) Karin Engvall, Thomas Klippel Vi delade ut det kostpolitiska programmet som ska revideras under hösten Thomas och Karin informerade om den kommande livsmedelupphandlingen. Förfrågningsunderlaget kommer att skickas ut under vecka 20. Första mötet med anbudsutvärdering är inplanerat den 1 september. Nytt för den här gången är att vi lagt in möjlighet för leverantörerna att svara på både konventionella och ekologiska produkter. Detta ger oss möjlighet att jämföra kostnader på ett mer överskådligt sätt. Allmän information, frågor och svar om köken, maten och verksamheten Nästa aktivitet för kostgruppen är en Eko-kompetensutbildning, 12 och 20 maj. Vi kommer att boka in ett möte i mitten av september för att följa arbetet med den nya livsmedelsupphandlingen. Rapport från sportcentrumgruppen Delas ut på nämndmötet. Rapport från trafikgruppen Trafikgruppen hade möte i april, vid mötet deltog kommunens tillgänglighetsstrateg, representanter från Service- och tekniknämnden, VSR (Västra Sörmlands Räddningstjänst), MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund), M (Motormännen) och pensionärsförbunden SKTF och SPRF. NTF, Polisen, Bilkåren, PRO, SPF Linden var inbjudna men deltog inte denna gång. Vid mötet rapporterade de närvarande vad som hänt sedan förra mötet, MHF hade haft reflexkvällar vid skolorna i Valla och Sköldinge, VSR hade haft mopedutbildning på nya övningsfältet för 7-klassare i Katrineholm och Vingåker. Genomgång av olycksstatistik för Kommande aktiviteter var VSR s Trafiksäkerhetsdag vid cirkusplatsen för gymnasieelever där även M och MHF skulle vara med. för möte i juni fastställdes. Fyra möten planerade för 2011, två på våren och två på hösten.

23 Kategori 1-6 Nr Benämning uppdaterad Avdelning Objekt Budget ks Budget ks Total Utfall Avvikelse (för definition se omb från budget t.o.m t.o.m april Kommunstyrelsens 2010 ombud (tkr) handling geteras enl ks april april beslut nr 16/2010) Batterier limmar växeln ADA Teleprojekt ADA Gata o park maskiner GoP Upprustning lekplatser, parkmöbler GoP Friluftsbad GoP Belysning i parker GoP Byte av träd i gaturummet GoP Upprustning av grusbelagda gc-vägar GoP Belysning gångväg Djulö värdshus - GoP småbåtshamn 4 77 Tillgänglighetsåtgärder Djulö värdshus GoP Utbyte av offentlig toalett, Fabriksgatan GoP Cykelpumpstation GoP Tillgänglighetsåtgärder lekplatser GoP Motionsredskap i parker aktivitetspark GoP Rondell ishallen, grönyta GoP Energioptimering förstärkning av befintlig GoP budget anläggningsstöd övrigt 5 12 Beläggningsytor GoP Gatubelysning GoP Kost o transport KoT Investeringar påk 1 Tillgänglighetsåtgärder inkl. inventering MoN kransorter 2011 (ombudgeterat 264) 1 3 Trafiknätsanalys, revidering MoN Nollvisionsåtgärder MoN Hastighetssäkring övergångsställen MoN

24 4 9 Hastighetssäkring 30-zoner MoN Sjölandsvägen, upprustning MoN Fredsgatan GC-bana MoN Djulö Allé - Rv 52, gångpassage MoN Smärre utvidgningar och förbättringar MoN Gång och cykelvägar MoN Sanering gator MoN Duveholmssjön, Backasjön och Lillsjön MoN (varav ombudgeterat 1 mnkr) 5 1 Lövåsen/Sandbäcken, fortsatt utbyggnad MoN av området 5 2 Ny infartsväg till Valla go-cartbana MoN Industrigatan, utbyggnad till Östra MoN Förbifarten 5 7 Nyköpingsvägen Rv52, GC-väg MoN Kollektivtrafikåtgärder MoN Torget (Dnr STN/ ) MoN Valla-projektet (Dnr STN/2010-xx-xx MoN Skurmaskin och byte av städmetod SpC Planerat byte av mål, DIV SpC BACKAVALLEN Egenproduktion varmvatten Backavallen SpC Upprustning av tennis och sportanläggningen Olssons vandrarhem (del av tidigare 4230) Upprustning av tennis och sportanläggning uppvärmning (del av 4230) SpC SpC Upprustning av tennis- och sporthotellanläggning (del av tidigare 4230) SpC

25 4 123 Vattenrening UV-ljus stora bassängen (ombudgetering omdisp) SpC Exploatering/utvecklingsinv Inga Totalt Totalt Varav ADA Varav GoP Varav KoT Varav MoN Varav SpC

26 Besparingar med uppdragslista 2011 Sportcentrum Verksamhet Åtgärd Personalkonsekvens Status Bedömd effekt Resultat tom april Föreningsbidrag översyn Verksamhetsanpassad arbetstid Ingen Genomfört ,0 heltidstjänst Halvårseffekt from 1 juli Verksamhetsanpassad arbetstid Ingen övertid Återhållsamhet under våren, genomfört 1 augusti Översyn avtal Ingen Förslag pågår Senare uppspolning bandyarena Ingen Effekt november, info t berörda föreningar under maj månad Återstår att åtgärda Kost- och Transportverksamheten Verksamhet Åtgärd Personalkonsekvens Status Bedömd effekt Resultat tom april Utredning vaktmästaruppdrag Verksamhetsanpassad arbetstid 1,0 tjänst from.halvår Organisationsöversyn pågår, där personalkonsekvens är inkluderad.effekt from 1 september Ingen För tillkommande verksamhet Återstår att åtgärda Gata och Park Verksamhet Åtgärd Personalkonsekvens Status Bedömd effekt Resultat tom april Utvärdering av säsongsanställning Utredning verkstad, ökade intäkter 2 säsongsanställda Åtgärdat med effekt from 1 maj Ingen Effekt from 1 maj

27 Myndighet och Nyproduktion Verksamhet Åtgärd Personalkonsekvens Status Bedömd effekt Resultat tom april Verksamhetsanpassad arbetstid Ökade intäkter parkeringsövervakning (5 tim mer i veckan) Ingen Påbörjas under våren i samarbete med pko Ingen Effekt from 1 april Ada-administration Verksamhet Åtgärd Personalkonsekvens Status Bedömd effekt Resultat tom april Översyn IT-kostnader Ingen Ada-verksamhetsservice Verksamhet Åtgärd Personalkonsekvens Status Bedömd effekt Resultat tom april Intäkter städverksamhet Ingen Pågår Förvaltningsledning Verksamhet Åtgärd Personalkonsekvens Status Bedömd effekt Resultat tom april Nämnd halvdagar Ingen Pågår Summering totalt förvaltningen