Sydsvensk regionbildning

Transkript

1 Sydsvensk regionbildning Politiska styrgruppen för demokrati och internationalisering Möte Alvesta 13/ ! Roland Gustbée (M) G, ordförande! Regionförbundet!södra!Småland! Närvarande! Nina Edlund (M) - K! nina.edlund@moderat.se! Närvarande! Karl Holst (M) - H! karl.holst@moderat.se!! Urban Widmark (M) - LM! urban.widmark@moderat.se! Anmält!förhinder! Sara Rudolfsson (S) - K! sara.rudolfsson@olofstrom.se! Denita Abaza (S) - H! dzenita.abaza@kalmar.se! Charlotta Svanberg (S) - G! charlotta.svanberg@vaxjo.se!!! Anmält!förhinder! Catherine Persson (S) - LM! catherine.persson@trelleborg.se!! Magnus Larsson (C) - K! magnus.larsson@kockums.se! Anmält!förhinder! Bo Löfgren (FP) - K! bolof@telia.com!! Inga Lill Siggelsten Blum (KD) - K! ingalill.siggelsten.blum@kristdemokraterna.se!! Michael Öberg (MP) - G! michael.oberg@ltkronoberg.se! Närvarande! Bertil Dahl (V) - H! Bertil.Dahl@kalmar.se!! Jens Leandersson (SD) LM!! Korta&minnesanteckningar jens.leandersson@sverigedemokraterna.se! Närvarande! AU har konstaterat att det inte finns någon enhetlig vilja eller underlag att gå ihop till en storregion. AU kommer att föreslå styrelsen den 21/11 att sekretariatet skall föreslå hur framtida samarbete kan organiseras med hänsyn till olika alternativ ex. kommunal förbund, utökat arbete i SydSam, mm. Förslag skall vara färdigt för beslut i februari Tanken är att föreningen finns kvar men med lite annat syfte, nu med fokus på gräns övergripande samarbete.

2 Västra Götalands regionen har föreslagit regeringen att se över om det kan bli 6-9 regioner. Samma förslag som grundades i ansvarsutredningen. Så oavsett vad som sker i detta läge skulle regeringen kunna gå in o fatta något annat beslut. Bildspel Sydsvensk regionbildning, (Presentationen biläggs 1.) Demokrati och internationalisering. Utökat samarbete mellan våra Bryssel kontor: Småland- Blekinge, Region Skåne, KFSK och Malmö Stad. Sven Kastö, chef för Småland-Blekinge representationen i Bryssel, har sammanställt en rapport som i korthet säger att de samverkar mycket redan nu men ska det bli mer konkret kan det vara en fördel att vara en organisation eller åtminstone ha liktydiga direktiv. ( Rapporten biläggs 2) Förslag till styrelsen: Förslag att komma vidare vore att när det utkristalliserat sig hur de politiska grupperna kommer att se ut samla ansvariga för de 4 olika kontoren för att kunna göra gemensamma riktlinjer för samverkan. Östersjöfrågor i ett sydsvenskt perspektiv: Jan ger en presentation av bakgrund och nuläget. (Presentationen biläggs 3). EU medel, program och nätverk - Förutsättningar ur ett sydsvenskt perspektiv: Johanna ger en presentation. (Presentationen biläggs.3) Finns saker att titta på för fortsatt samverkan både gällande sökning av medel för gemensamma projekt framåt. Men också som benchmarking i nu pågående och redan avslutade projekt. Demokratifrågorna: Styrgruppen beslutade att inte gå vidare med den planerade work shoppen i januari då läget nu tydligt lutar mot att styrelsen i november fattar beslut om att rekommendera att inte bilda storregion. Blir beslutet annorlunda i november får vi lyfta frågan igen. Tid för nytt möte är ej fastställt. /Vid pennan Monica Holmqvist KFSK

3

4 Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening

5 (Norrbotten) Jämtland (Västernorrland) Andra initiativ till att bilda egna regioner från 2015 (ej beviljade men blir troligtvis regioner från 2016) Gävleborg (Västmanland) Örebro Östergötland Jönköping Kronoberg

6 Sydsvensk regionbildning ideell förening Underlag för beslut om ansökan för ny gemensam region från 2019 Huvudmännen ska pröva ändamålet för föreningen under 2015 Utvecklingsarbete för att nå delaktighet och inflytande i berörd geografi - hälso- och sjukvård - kultur - kollektivtrafik - infrastrukturplanering - demokrati och internationalisering - hållbar regional utveckling

7 Organisation Kommunikation Administration Processledare Politisk styrelse - arbetsutskott Administrativ ledningsgrupp Hållbar utveckling Hälso- och sjukvård Kultur Kollektivtrafik Infrastrukturplanering Demokrati och internationalisering Hållbar regional utveckling Mervärde för södra Sverige och invånarna

8 Politisk styrelse / AU Parlamentarisk styrelse - jämn fördelning mellan regiondelarna Landstinget Kronoberg Susanne Frank (M) Sven Sunesson (C) Anna Fransson (S) Eva Johnsson (KD) Regionförbundet S Småland Roland Gustbeé (M) Carina Bengtsson (C) Monika Haider (S) Gunnar Nordmark (FP) Landstinget Blekinge Kalle Sandström (S) Alexander Wendt (M) Ola Svensson (SD) Region Blekinge Christina Mattison (S) Lennart Förberg (M) Landstinget i Kalmar län Anders Henriksson (S) Christer Jonsson (C) Jessica Rydell (S) Henrik Yngvesson (M) Linda Fleetwood (V) Regionförbundet i Kalmar län Lars Blomberg (M) Ulf Nilsson (S) Kommunförbundet Skåne Stefan Lundgren (M) Maria Winberg Nordström (FP) Cecilia Lind (S) Emma Wennerholm (V) Region Skåne Pia Kinhult (M) Katarina Erlingson (C) Rikard Larsson (S) Birgitta Södertun (KD) Stefan Brandt (MP) Jens Leandersson (SD)!

9 Tidplan lång sikt brett utvecklingsarbete för att nå delaktighet och inflytande i hela regionen 2014 valår 2015 beslut hos respektive huvudman hur man går vidare ansökan till Kammarkollegiet arbetas fram efter de kriterier som anges i indelningslagen utredning om valkretsindelning och antal ledamöter i fullmäktigeutredning, om skattesatsernas harmonisering utredning om formell ordning för nödvändiga beslut samt planläggning av beslutsprocessen, start av utredningar kring organisation, verksamhet och andra formella frågor senast 31 januari 2016 ansökan till Kammarkollegiet 2017 regeringsbeslut om indelningsändring sammanläggningsdelegerande bör inrättas till den 1 januari 2017 och allra senast den 1 juli 2017 september 2018 val till den gemensamma regionen 1 januari 2019 gemensam region

10 Tidplan sept ledningsgrupp 13 okt arbetsutskott 19 nov ledningsgrupp 20 nov seminarium 21 nov styrelsemöte 3 dec arbetsutskott jan ledningsgrupp 19 jan arbetsutskott 5 febr styrelsemöte feb mars beslut i resp org 8 april ledningsgrupp april arbetsutskott före 30 april årsmöte

11 Utkast beslutsunderlag Förslag till beslut Inledning och beskrivning av uppdraget Diskussion av regionfrågan Organisation av den ideella föreningens arbete Processen Resultat från arbetsgrupperna Seminariet och antologin Analys Slutsatser

12 Inledning Bakgrund till regionfrågan Ideella föreningen, organisation mm Politiska delaktigheten Arbetsgrupperna

13 Läget i regionfrågan Regionfrågan

14 Resultat från arbetsgrupperna Hälso- och sjukvård Kultur Kollektivtrafik Infrastruktur Demokrati och internationalisering Hållbar regional utveckling

15 Seminariet och antologin Kompletteras efter genomfört seminarium och produktion av antologin

16 Analys Skäl att bilda region/kommunalförbund/kommunförbund/ samverkansorgan

17 Slutsatser Region gör skillnad Geografin vårt läge Enkelt och givande att hitta argument och fördelar Demokrati/delaktighetsfrågan Svagt med endast samarbete

18 Förslag till beslut Uppdra åt Landstinget i Kalmar län, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg och Region Skåne att gemensamt ansöka om att bilda en region från 1 januari 2019 Uppdra åt landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Region Kronoberg, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne att fortsätta utveckla samarbetet kring hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik, infrastrukturplanering, demokrati och internationalisering samt hållbar regional utveckling att avsätta 300 tkr per år och organisation för åren 2015, 2016, 2017 samt 2018 för sekretariat med koppling till det politiska arbetet att under 2015 närmare utreda organisation, ledning och arbetsformer

19 Alternativt förslag till beslut Uppdra åt landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Region Kronoberg, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne att under 2015 bilda ett gemensamt kommunalförbund / kommunförbund, samverkansorgan/ upprätta samarbetsavtal (kring hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik, infrastrukturplanering, demokrati och internationalisering samt hållbar regional utveckling) att avsätta 300 tkr per år för åren 2015, 2016, 2017 samt 2018 för sekretariat med koppling till det politiska arbetet.

20 Grundläggande principer för en möjlig sydsvensk regionbildning är: att en ny region ska vara flerkärnig som tar vara på tillväxtmöjligheterna i hela regionen att inflytande ska säkras för medborgarna genom demokratisk styrning samt med ledning av verksamheterna med närvaro och förankring i alla delar av regionen att medborgarna garanteras likvärdig hälso- och sjukvård samt tandvård med närvaro i hela den nya regionen. Patientens möjligheter att välja vårdgivare på alla nivåer och i alla geografiska delar att regionens kommuner ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande över den regionala utvecklingen i regionen att en ny region ska leda till utveckling i hela regionens geografi kommunikationer och kollektivtrafik ska gemensamt utvecklas i hela regionen, arbetet med ett nytt gemensamt trafikförsörjningsprogram kan påbörjas innan den nya regionen bildas kulturen ska gemensamt utvecklas i hela den nya regionen

21 Fördelar med en större geografi Ekonomin' Starkare'röst'gentemot'na0onella'nivån' Effek0vitet'och'kompetens'

22 Seminarium 20 november i Kalmar: Behöver vi en sydsvensk region? Pia Kinhult och Christina Mattisson leder samtalen Territorial Reviews in South Sweden Bill Tompson, OECD Nya gränser river hinder Gunnar Wetterberg Regionbildningarna som sprack - Siv Sandberg, Åbo Akademi Samlad infrastrukturplanering som en stark röst mot staten Bo Bylund Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling i Sydsverige Tomas Svensson, Statens väg och transportforskningsinstitut Regional utvecklingspolitik med fokus på flernivåstyrning och europeiseringsperspektiv Malin Stegmann McCallion, Karlstads universitet

23 Seminarium 20 november i Kalmar: Behöver vi en sydsvensk region? Regionalt påverkansarbete i EU Filippa Arvas Olsson, Region Skånes Brysselkontor Kommunernas region kommunernas inflytande i en storregion Jörgen Johansson Högskolan Halmstad, Lars Niklasson och Bo Persson Linköpings universitet Sydsvensk regionbildning ur ett näringslivsperspektiv Lisa Jedlid, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Kulturens roll för regional utveckling Lars Lindkvist, Linnéuniversitetet Regionbildning i ett vårdperspektiv Göran Stiernstedt, regeringskansliet anmäl dig på

24 Initiativ från Västra Götalandsregionen: Regionfrågan på den nationella dagordningen Målsättningen att regeringen under våren 2015 fattar beslut om att Sverige från 2019 ska vara indelat i 6-9 regioner i enlighet med Ansvarskommitténs förslag Arbetet görs i samarbete med SKL och Region Skåne

25 Fördjupningsbilder

26 Hälso- och sjukvård Konkreta förslag att arbeta vidare med: underlätta för vårdsökande genom listning över huvudmannagränserna inom den offentligfinansierade öppenvården från och med den 1 januari 2015 samordna arbetet med framtagande av folkhälsopolitiskt program samordna upphandling inom områdena vårdtjänster och rekvisitionsläkemedel gemensamt kartlägga kompetensbehovet av nyckelpersonal

27 Kultur Konkreta förslag att arbeta vidare med: kulturbiljett för verkställighet senast den 1 januari 2015 utveckla arrangörskap gemensamma aktiviteter inom hälsa och kultur

28 Kollektivtrafik Prioriterade områden att arbeta vidare med: konsekvensbeskrivning gemensam taxa och biljettsystem gemensamma taxor och regler för studeranderesor, kulturbiljetter och övriga specialgrupper sommarkort i hela Sydsverige gemensam struktur för arbetet med kollektivtrafiken i södra Sverige samråd och samordning av det politiska arbetet för infrastruktur och kollektivtrafik koordinering av trafikförsörjningsprogrammen inventering och prioritering av åtgärder för att åtgärda felande länkar gemensam systemanalys inför nästa planeringsomgång bland annat mot bakgrund av Sverigebygget

29 Infrastrukturplanering Konkreta förslag att arbeta vidare med: gemensam systemanalys inför nästa planeringsomgång kompetenssamverkan inom infrastruktur och bredband förslag på hur dialogen stat region kommun kan föras gemensamt i Sydsverige samråd och samordning av det politiska arbetet för infrastruktur och kollektivtrafik

30 Demokrati och internationalisering Konkreta förslag att arbeta vidare med: utöka samarbetet och gemensam ledning verksamheten i Bryssel utveckla Östersjösamarbetet gemensamt utveckla demokratiarbetet av

31 Hållbar regional utveckling analysera utvecklingen i Östersjöregionen och dess påverkan på Sydsverige analysera hur utvecklingen i Öresundsregionen påverkar Sydsverige inventering av behov av kärnkompetenser och kartläggning av kluster samt föreslå åtgärder analys av näringslivets och den offentliga sektorns framtida kompetensbehov samt föreslå åtgärder analysera hur arbetet med miljö, klimat och energi kan utvecklas

32

33 Transport och infrastruktur Sydsveriges strategiska läge som port till Europa Lång tradition av samverkan kring transportfrågorna Nord-syd perspektivet Svensk väg och järnväg - Öst-västlig perspektivet Baltiska länderna Utvecklad sjöfart är en viktig framtidsfråga med tanke på trängsel i väg- och järnvägsnät, låga infrastrukturkostnader och möjligheten till låg miljöpåverkan Östersjön ett av världens mest trafikerade hav Hållbarhet Sidan 1

34 Sidan 2 Gemensamma verktyg för internationella samarbetsprojekt

35 Gemensamma verktyg för internationella samarbetsprojekt EU-program för internationell samverkan med direkt koppling till Östersjögeografin - Östersjöprogrammet - Södra Östersjöprogrammet EU-program för regional samverkan med möjlighet till internationell samverkan - Europeiska Regionalfonden internationell komponent - Europeisk Socialfonden internationell komponent Tematiska EU-program - Fonden för ett sammanlänkat Europa - Hälsa för tillväxt - Life - Sysselsättning och social innovation - Kreativa Europa - Erasmus + - COSME - Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap - Horisont 2020 Sidan 3

36 Gemensamma verktyg för internationella samarbetsprojekt Makroregionalt politiskt samarbete Euroregion Baltic Euroregion Pomerania EU:s strategi för Östersjöregionen PA Safe, PA transport, PA Culture och PA Tourism samt TVVs Östersjöstrateginätverk Flera gemensamma Europakontor/Brysselkontor Specialisering Övriga nätverk ibsg, Informal Baltic Sea Group, CPMR och Östersjökommissionen inom CPMR, BSSSC, EWTC association mfl Sidan 4

37 Södra Östersjöprogrammet EU:s program för gränsöverskridande utvecklingsprojekt Geografiskt EU-program: internationellt

38 EU-program: Södra Östersjöprogrammet Övergripande mål: Öka den blå och gröna tillväxtpotentialen i södra Östersjöområdet genom gränsöverskridande samarbete. Fem tematiska prioriteringar 1. Öka konkurrenskraft för små och medelstora företag inom blå och grön sektor: - stärka internationalisering - stärka innovationskraft 2. Hållbar resursanvändning: - främja hållbart nyttjande av natur och kulturarv för utveckling av besöksnäringen - minska utsläpp av föroreningar genom grön teknik 3. Främja hållbar mobilitet inom transportsektorn: - förbättra kvaliteten på transporttjänster mellan regionerna i södra Östersjöområdet 4. Öka yrkeskompetens: - öka andelen kvalificerad arbetskraft som arbetar i den blå och den gröna ekonomins sektorer 5. Öka kapaciteten för samverkan internationellt: - öka förmågan för lokala aktörer att delta i Sidan 6gränsöverskridande samarbete och nätverk

39 Östersjöprogrammet EU:s program för transnationella utvecklingsprojekt Geografiskt EUprogram: internationel lt

40 EU-program: Östersjöprogrammet Övergripande mål: Stärka integrerad territoriell utveckling och samarbete för att skapa en mer innovativ, tillgänglig och hållbar Östersjöregion. Fyra tematiska prioriteringar: 1. Innovationskapacitet: - forskning och innovationsinfrastruktur - smart specialisering - icke-teknologisk innovation 2. Effektiv förvaltning av naturresurser: - rent vatten - förnybar energi - energieffektivitet - resurseffektiv blå tillväxt 3. Hållbara transporter: - interoperabilitet mellan transportsätt - tillgänglighet till avlägsna områden - sjösäkerhet - miljövänlig sjöfart - miljövänliga urbana transporter 4. Institutionell kapacitet för makroregionalt samarbete: - såddpengar (s.k. seed money för förstudier) - koordinering av Östersjöstrategin. Sidan 8

41 Regionalfondsprogrammet EU:s program för regional konkurrenskraft i Skåne-Blekinge Geografiskt EUprogram: regionalt

42 Regionalfondsprogrammet EU:s program för regional konkurrenskraft i Skåne-Blekinge PRIORITERINGAR Innovation SMF Koldioxidsnål ekonomi Bredband Hållbar stads- och samhällsutveckling VEM KAN SÖKA? Regionala och kommunala aktörer Privata företag och org. Innovationsinfrastrukturens aktörer. Idéburen sektor MEDFINANSIERING 50% Kontakt Peter Ratcovich, Region Blekinge

43 Socialfondsprogrammet EU:s program för kompetensförsörjning och sysselsättning i Skåne-Blekinge Geografiskt EUprogram: regionalt

44 Socialfondsprogrammet EU:s program för kompetensförsörjning och sysselsättning i Skåne-Blekinge PRIORITERINGAR I DET NATIONELLA PROGRAMMET Kompetensförsörjning Öka övergångar till arbete Sysselsättningsinitiativet för unga VEM KAN SÖKA? Offentliga aktörer Privata aktörer Ideella aktörer MEDFINANSIERING 34-50% Kontakt Peter Ratcovich Region Blekinge

45 EU-program: Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) Övergripande mål: Stödja riktade infrastrukturinvesteringar inom transport, energi och telekom. Målet är att koppla samman Europas infrastruktur genom och åtgärda felande länkar och gynna renare transportsätt och underlätta användningen av förnyelsebara bränslen. Tematiska prioriteringar Tre delprogram 1. Delprogram transport ska stödja projekt för utveckling av det transeuropeiska transportnätverket TEN-T (både core och comprehensive network samt Motorways of the Sea). 2. Delprogram energi ska stödja projekt för utveckling av det transeuropeiska energinätverket TEN-E. 3. Delprogram telekom ska stödja projekt för utveckling och drift av infrastruktur för digitala tjänster. Programmet är ett verktyg för att uppnå målen i EU:s digitala. Sidan 13

46 Effektiv, säker och miljövänlig hantering av gods i öst-västlig riktning I Östersjön East West Transport Corridor II Manual för att skapa gröna korridorer. IT-baserat "Information Broker System" för transport and trafikinformation Manual för hur man köper, säljer och planerar miljövänliga transporter. Nya affärsidéer för järnvägstransporter Förbättrad transportservice i hamnar och terminaler

47 Förbättra kapaciteten på land vid oljeutsläpp och förebygga föroreningar från fartygstransporter. Baltic Master II Identifiera kostnader vid utsläpp av ton olja. Nya oljeberedskapsplaner har testats. Uppdaterad geografisk information som bidrag till gemensam miljöatlas. On-line verktyg för riskhantering. Utvecklat en specialtillverkad slangvagn som tar hand om avlopp från fartyg i hamnar.

48 Integrerat trafiksystem i Östersjön TransBaltic Ta fram en handlingsplan som antas av nationella myndigheter som en del av Östersjöstrategin. Trafikprognoser och scenarier för TEN-T och andra transportkorridorer i Östersjön. Manual och handbok för att minska antalet tomma godstransporter.

49 Gränsöverskridande modeller för att minska övergödning och etablera vatteråd Moment Skapat Vattenråd (Water Users Partnerships) i Litauen, Ryssland, Polen och Sverige Konkreta åtgärder inom fyra områden; Markanvändning, dagvatten, information/ kommunikation och rening av avloppsvatten från villor.

50 Pilotinstallationerna som modell för LED-belysning på offentliga platser. LED Pilotinstallationer av LED på sex platser : Kalmar: cykel- och gångvägar Bad Doberan: förskola Oskarshamn: vind/batteridriven LED-stolpe Gdansk: kulturarvsbyggnader Rostock: gröna parker Wismar: skolområde

51 Konstprojekt som utmanar idén om det offentliga rummet och förstärker samarbetet mellan konstinstitutioner, museer och akademi/högskola Artline Utställningar, workshops, föreläsningar och olika slag av kulturella utbyten mellan Polen, Sverige, Litauen, Tyskland och Ryssland (Kaliningrad).

52 Nå skolans mål och stimulera elevers kreativitet genom samverkan med kulturlivet Creatlearn I fem kommuner i Sverige, Litauen, Danmark och Tyskland samarbetar skolor, kulturliv, frivilligorganisationer, universitet m.fl. för att testa och genomföra kreative lärprocesser i skolan.

53 . Östersjön - Möjligheternas hav Onsdagen den 3 december 2014, kl. 9:30-15:30 Kalmarsalen, Glasverandan Avgift: 795 kronor inklusive fika och lunch. Sista anmälningsdag: 17 november Kaffe och fralla Inledning - Lars Blomberg, ordförande Regionförbundet i Kalmar län Det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen: aktuella historiska, ideologiska och politiska aspekter - Kristian Gerner, Lunds universitet Paus Nya möjligheter för samarbeten i Östersjöregionen i EU:s nya programperiod - Ulf Savbäck, Tillväxtverket Stockholm Lunch Den ekonomiska utvecklingen i Östersjöregionen - Hubert Fromlet, seniorprofessor Linnéuniversitetet Avslutande samtal och sammanfattning av dagen Sidan 21 Kaffe och kaka

54 Östersjöfrågor i ett sydsvensk perspektiv Johanna Rönn, Region Blekinge Jan Martinsson, Regionförbundet i Kalmar län

55 Hur påverkar utvecklingen i Östersjöregionen Sydsverige? 1. Beroende ekonomier. 2. Havets status och som kontaktväg. 3. Samarbete skapar större kritisk massa. 4. EU-politiken Östersjöstrategi, Interreg-program nya TEN-T. 5. Många gränser, kulturella skillnader kräver gränsöverskridande samarbeten. Sidan 2

56 Potential och viktiga områden 1. Sveriges främsta förbindelser till de växande ekonomierna i öster, som sträcker sig hela vägen till Kina. Integrerade transportsystem. 2. Ukraina-krisen ett säkerhetshot. Integrera den Baltiska energimarknaden och frigöra Baltikum, Polen och Sverige från rysk energi. 3. Vi finns centralt i Östersjöregionen. Uppkoppling mot metropoler och huvudstråken i Europa är viktigt t.ex. Kastrup/Köpenhamn och Fehmarn Bältförbindelsen. Sidan 3

57 Miljö- och klimatfrågor Avgörande för Östersjöområdets attraktivitet och utveckling och det är frågor som bara kan lösas genom ett nära samarbete med grannar runt Östersjön. Det handlar bl.a. om: 1. Svavelutsläpp, 2. Kväveutsläpp 3. Risker för oljeutsläpp från fartyg. Sidan 4

58 Handel- och näringslivssamarbete Östersjöländerna: 27 procent av Sveriges varuexport och 41 procent av varuimporten (2011), Ökning: Estland (22%), Lettland (28%), Litauen (18%) Ryssland (33%). Swedbanks Östersjöanalys 2013: Regionens BNP växer med 2,4% 2014 & Stora skillnader; Finland -0,6%, Lettland 4,3%. Tyskland: BNP-tillväxt på 2%. Mer inriktad på inhemsk efterfrågan. Polen: BNP-tillväxt på 2,5% - Ekonomin kyls, lägre exportefterfrågan Baltiska länderna: BNP-tillväxt 2014: 3,5-5,5%. Återhämtningsfas. Exportutsikter dämpas, inhemsk efterfrågan stärks. Ryssland & Ukraina: BNP tillväxten förväntas bli 3% Ökad korruption och minskad rättssäkerhet. Sidan 5

59 Transport och infrastruktur Svensk väg och järnväg - nord-sydlig riktning. Baltiska länderna - öst-västlig riktning. Länkas de kan Baltiska länderna nå Skandinavien, Västeuropa och USA och för den svenska marknaden att nå Ryssland, Centralasien och Kina. Östersjön ett av världens mest trafikerade hav. Utvecklad sjöfart är en viktig framtidsfråga med tanke på trängsel i väg- och järnvägsnät, låga infrastrukturkostnader och möjligheten till låg miljöpåverkan. Sidan 6

60 Sidan 7 Export och Import från och till Sverige 2006

61 Sidan 8 Export och Import från och till Sverige 2050

62 Social hållbarhet Folkhälsa, jämställdhet, integration, bekämpa barnfattigdom och verka för ungdomars delaktighet är centrala delar för att skapa ökad välfärd i Östersjöregionen. Sidan 9

63 EU-program: Östersjöprogrammet Övergripande mål: Stärka integrerad territoriell utveckling och samarbete för att skapa en mer innovativ, tillgänglig och hållbar Östersjöregion. Fyra tematiska prioriteringar: 1. Innovationskapacitet: - forskning och innovationsinfrastruktur - smart specialisering - icke-teknologisk innovation 2. Effektiv förvaltning av naturresurser: - rent vatten - förnybar energi - energieffektivitet - resurseffektiv blå tillväxt 3. Hållbara transporter: - interoperabilitet mellan transportsätt - tillgänglighet till avlägsna områden - sjösäkerhet - miljövänlig sjöfart - miljövänliga urbana transporter 4. Institutionell kapacitet för makroregionalt samarbete: - såddpengar (s.k. seed money för förstudier) - koordinering av Östersjöstrategin. Sidan 10

64 Effektiv, säker och miljövänlig hantering av gods i öst-västlig riktning I Östersjön Projekt East West Transport Corridor II Manual för att skapa gröna korridorer. IT-baserat "Information Broker System" för transport and trafikinformation Manual för hur man köper, säljer och planerar miljövänliga transporter. Nya affärsidéer för järnvägstransporter Förbättrad transportservice i hamnar och terminaler

65 Förbättra kapaciteten på land vid oljeutsläpp och förebygga föroreningar från fartygstransporter. Projekt Baltic Masters II Identifiera kostnader vid utsläpp av ton olja. Nya oljeberedskapsplaner har testats. Uppdaterad geografisk information som bidrag till gemensam miljöatlas. On-line verktyg för riskhantering. Utvecklat en specialtillverkad slangvagn som tar hand om avlopp från fartyg i hamnar.

66 Integrerat trafiksystem i Östersjön Projekt TransBaltic Ta fram en handlingsplan som antas av nationella myndigheter som en del av Östersjöstrategin. Trafikprognoser och scenarier för TEN-T och andra transportkorridorer i Östersjön. Manual och handbok för att minska antalet tomma godstransporter.

67 EU-program: Södra Östersjöprogrammet Övergripande mål: Öka den blå och gröna tillväxtpotentialen i södra Östersjöområdet genom gränsöverskridande samarbete. Fem tematiska prioriteringar 1. Öka konkurrenskraft för små och medelstora företag inom blå och grön sektor: - stärka internationalisering - stärka innovationskraft 2. Hållbar resursanvändning: - främja hållbart nyttjande av natur och kulturarv för utveckling av besöksnäringen - minska utsläpp av föroreningar genom grön teknik 3. Främja hållbar mobilitet inom transportsektorn: - förbättra kvaliteten på transporttjänster mellan regionerna i södra Östersjöområdet 4. Öka yrkeskompetens: - öka andelen kvalificerad arbetskraft som arbetar i den blå och den gröna ekonomins sektorer 5. Öka kapaciteten för samverkan internationellt: - öka förmågan för lokala aktörer att delta i Sidan 14 gränsöverskridande samarbete och nätverk

68 Gränsöverskridande modeller för att minska övergödning och etablera vatteråd Projekt Moment Skapat Vattenråd (Water Users Partnerships) i Litauen, Ryssland, Polen och Sverige Konkreta åtgärder inom fyra områden; Markanvändning, dagvatten, information/ kommunikation och rening av avloppsvatten från villor.

69 Pilotinstallationerna som modell för LED-belysning på offentliga platser. Projekt LED Pilotinstallationer av LED på sex platser : Kalmar: cykel- och gångvägar Bad Doberan: förskola Oskarshamn: vind/batteridriven LED-stolpe Gdansk: kulturarvsbyggnader Rostock: gröna parker Wismar: skolområde

70 Konstprojekt som utmanar idén om det offentliga rummet och förstärker samarbetet mellan konstinstitutioner, museer och akademi/högskola Projekt Artline Utställningar, workshops, föreläsningar och olika slag av kulturella utbyten mellan Polen, Sverige, Litauen, Tyskland och Ryssland (Kaliningrad).

71 Nå skolans mål och stimulera elevers kreativitet genom samverkan med kulturlivet Projekt Creatlearn I fem kommuner i Sverige, Litauen, Danmark och Tyskland samarbetar skolor, kulturliv, frivilligorganisationer, universitet m.fl. för att testa och genomföra kreative lärprocesser i skolan.

72 EU-program: Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) Övergripande mål: Stödja riktade infrastrukturinvesteringar inom transport, energi och telekom. Målet är att koppla samman Europas infrastruktur genom och åtgärda felande länkar och gynna renare transportsätt och underlätta användningen av förnyelsebara bränslen. Tematiska prioriteringar Tre delprogram 1. Delprogram transport ska stödja projekt för utveckling av det transeuropeiska transportnätverket TEN-T (både core och comprehensive network samt Motorways of the Sea). 2. Delprogram energi ska stödja projekt för utveckling av det transeuropeiska energinätverket TEN-E. 3. Delprogram telekom ska stödja projekt för utveckling och drift av infrastruktur för digitala tjänster. Programmet är ett verktyg för att uppnå målen i EU:s digitala. Sidan 19

73 . Östersjön - Möjligheternas hav Onsdagen den 3 december 2014, kl. 9:30-15:30 Kalmarsalen, Glasverandan Avgift: 795 kronor inklusive fika och lunch. Sista anmälningsdag: 17 november Kaffe och fralla Inledning - Lars Blomberg, ordförande Regionförbundet i Kalmar län Det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen: aktuella historiska, ideologiska och politiska aspekter - Kristian Gerner, Lunds universitet Paus Nya möjligheter för samarbeten i Östersjöregionen i EU:s nya programperiod - Ulf Savbäck, Tillväxtverket Stockholm Lunch Den ekonomiska utvecklingen i Östersjöregionen - Hubert Fromlet, seniorprofessor Linnéuniversitetet Avslutande samtal och sammanfattning av dagen Sidan 20 Kaffe och kaka

74 Internationell*samverkan*mellan*Sydsveriges*Brysselkontor*! Bakgrund* Vid$Småland+Blekinges$senaste$styrgruppsmöte$26/6$2014$i$Bryssel$uppdrogs$till$Småland$Blekinge$ South$Sweden$att$undersöka$möjligheterna$för$samverkan$mellan$Sydsveriges$fyra$brysselkontor,$ Kommunförbundet$Skåne,$Malmö$Stad,$Region$Skåne,$Småland$Blekinge$South$Sweden.$Från$ styrgruppsmötets$protokoll:$ $ "9"Internationellt"samarbete"i"Sydsverige" "Sydsvensk"Regionbildning! Roland!Gustbée,!Regionförbundet!i!Södra!Småland,!som!även!är!ordförande!i!den!politiska! arbetsgruppen!för! demokrati!och!internationalisering!i!den!sydsvenska!regionsbildningsprocesen! initierar!frågan!om!det!framtida!samarbetet!mellan!sydsveriges!olika!brysselkontor!!smålandb Blekinge,!Region!Skåne,!Malmö!Stad!och!Kommunförbundet!i!Skåne.!! Den!politiska!arbetsgruppen!har!gett!respektive!huvudman!i!uppdrag!att!se!över!sitt!arbete!i!Bryssel.! Uppdraget!innebär!inte,!enligt!Roland,!att!kontoren!i!Bryssel! slås!samman,!utan!istället!för!att!de! ska!kunna!samverka!bättre!och!mer!än!vad!som!görs!idag.!! Beslut! Styrgruppen!beslutar,!att!mot!bakgrund!av!ovan,!ge!Brysselkontoret!i!uppdrag!att,!i!samverkan!med! övriga!sydsvenska!kontor!i!bryssel,!analysera!möjliga!samverkansområden!till!kommande!chefsmöte.! $ Situationen*idag* Samtal$med$brysselkontoren$för$Malmö$Stad$har$förts$för$enligt$ovanstående$uppdrag.$Region$Skånes$ brysselkontor$står$för$tillfället$utan$chef,$varför$deras$åsikt$i$frågan$inte$är$känd.$ $ Samverkan$mellan$Sydsveriges$brysselkontor$sker$redan$idag,$formellt$och$informellt.$Relationerna$ mellan$kontoren$är$mycket$goda.$alla$fyra$kontoren$sitter$i$samma$hus$och$tre$av$dem$dessutom$på$ samma$våning.$det$bäddar$för$ett$naturligt$och$kontinuerligt$utbyte$av$information$och$bevakning$av$ seminarier$för$varandra.$förutom$att$vi$regelbundet$träffas$i$många$av$bryssels$intressenätverk,$har$ regionkontoren$ett$gemensamt$formellt$samarbete,$svereg*,$där$även$skl$och$eu+representationen$ ingår.$svereg$träffas$ungefär$3+4$gånger$per$termin.$för$andra$europeiska$regionkontor,$nätverk,$eu+ representationen,$våra$eu+parlamentsledamöter,$vinnova$med$flera$har$plattformen$utvecklats$till$ en$naturlig$plats$att$framföra$budskap.$svereg$utgör$även$en$möjlighet$att$agera$gemensamt,$eller$ delvis$gemensamt,$i$påverkansfrågor.$$ $ Även$på$hemmaplan$samarbetar$huvudmännen$redan$idag$i$olika$konstellationer.$Exempel$på$detta$ är$förutom$sydsam,$forskningsrådet$i$skåne$(firs)$där$lärosätena$i$skåne$och$blekinge$samarbetar.$$ $ Om$man$med$samverkan$avser$att$dela$resurser,$exempelvis$personal,$blir$dock$frågan$mer$ komplicerad.$det$är$allmänt$känt$att$huvudmännens$behov$och$inriktning$skiljer$sig$åt$i$högre$eller$ lägre$grad.$geografiskt,$tematiskt$och$inte$minst$organisatoriskt.$signalerna$till$brysselkontoren$och$ förväntningarna$på$verksamheten$tar$sig$därför$ofta$ganska$olika$uttryck.$$$

75 $ Möjliga*områden*för*samverkan* Att$nyttja$gemensamma$personalresurser$i$annat$än$tillfälliga$insatser,$ger$två$möjliga$ samarbetsformer,$regional$eller$tematisk$samverkan.$$ Regional!samverkan:$Erfarenheten$från$brysselkontoren$är$att$den$personliga$kontakten$mellan$ huvudmännen$och$brysselkontoren$är$avgörande$för$att$nå$önskade$mål.$detta$talar$för$att$en$ gemensam$resurs$täcker$ett$geografiskt$område$som$personen$känner$väl.$mot$detta$talar$att$det$ ställs$stora$kunskapskrav$på$representantens$tematiska$kompetens.$finns$denna$typ$av$personal$i$ tillräcklig$utsträckning$och$hur$lång$tid$behövs$för$att$bygga$upp$denna$kompetens?$$ Tematisk!samverkan:$Lika$lämpligt$som$det$är$att$låta$en$expert$sköta$hanteringen$av$en$fråga$för$ flera$brysselkontor,$lika$olämpligt$är$det$sannolikt$ur$ett$engagemangs+$och$implementerings+ synpunkt$på$hemmaplan$för$vissa$av$huvudmännen.$anpassningen$till$geografiska+$och$huvudmanna+$ specifika$förhållanden$utmanas$och$man$riskerar$att$få$en$ expert+till+expert+information $av$allmän$ karaktär.$bevakning$av$ett$seminarium$sker$ju$sällan$i$allmänt$syfte,$utan$är$ofta$en$beställning$från$ någon$av$huvudmännen$med$specifika$önskemål.$detta$i$sin$tur$kan$leda$till$minskat$engagemanget$ hos$andra$än$den$tematiske$experten$på$hemmaplan.$$ $ $ Med$reservation$för$ovanstående$skulle$man$kunna$utreda$om$lärosätena$i$Sydsverige$har$ skalfördelar$att$vinna$på$gemensamma$resursenheter$i$bryssel.$kanske$skulle$en$sådan$representant$ kunna$fokusera$på$innovation$för$gemensam$räkning?$en$gemensam$resurs$kräver$dock$övervägande$ om$syftet$med$personens$arbetsområde.$handlar$det$i$så$fall$om$att$marknadsföring/positionering,$ påverkansarbetet,$policyinformation$eller$projektverksamhet?$$ Lobbyinginsatser$i$Bryssel$i$frågor$där$huvudmännen$är$eniga$kan$sannolikt$utvecklas.$I$och$med$att$ brysselkontoren$är$en$förlängd$arm$av$huvudmännen,$är$politisk+$och$tjänstemannamässig$förankring$ på$hemmaplan$avgörande.$störst$framgång$för$gemensamma$insatser$i$bryssel$torde$uppnås$där$ samverkan$på$hemmaplan$redan$sker.$ $ Slutsats* Samarbete$mellan$brysselkontoren$sker$redan$idag.$Samverkan$finns$även$på$hemmaplan$mellan$ huvudmännen$i$frågor$som$påverkar$brysselkontoret.$$ $ Delade$resurser,$exempelvis$personal,$medför$utmaningar$och$ställer$större$krav$på$huvudmännens$ samordning$på$hemmaplan.$$$ $ I$de$frågor$som$huvudmännen$är$eniga,$torde$brysselkontoren$kunna$agera$under$gemensam$flagg.$ $ $ *SVEREG$i$Bryssel$ska$inte$förväxlas$med$SVEREG$i$Sverige.$ $