Handlingsprogram för Östersjöarbetet

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Handlingsprogram för Östersjöarbetet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen ställer sig bakom Handlingsprogram för Östersjöarbetet , antagen av Regionförbundets i Kalmar län styrelse den 8 februari Bakgrund Regionförbundet i Kalmar län har tagit fram ett handlingsprogram för Östersjöarbetet för åren Landstinget i Kalmar län har varit med i beredningen av ärendet och handlingsprogrammet. Med hänsyn tagen till att detta är ett långsiktigt handlingsprogram och att landstinget från och med den 1 januari 2019 kommer att överta det regionala utvecklingsansvaret, bilda region och gå samman med regionförbundet i Region Kalmar län bör även landstingsstyrelsen anta handlingsprogrammet. Moa Rosholm Handläggare Bilagor 1. Protokollsutdrag från regionförbundsstyrelsens sammanträde den 8 februari Handlingsplan för Östersjöarbetet Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

2

3 D 2018/ Styrelsen Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete Förslag till beslut Styrelsen antar handlingsprogrammet för Östersjöarbetet , samt föreslår att även landstingsstyrelsen ställer sig bakom handlingsprogrammet. Bakgrund Regionförbundet går samman med Landstinget i Kalmar län och bildar Region Kalmar län. Det innebär att detta handlingsprogram för Östersjöarbetet övertas av Region Kalmar län under Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder oerhört mycket för Kalmar läns utveckling. Havets status har också en avgörande betydelse för regionens attraktivitet och för den viktiga turistnäringen. Den ekonomiska tillväxten i Baltikum, Polen och Ryssland, öppnar nya möjligheter för handel och tillväxt. Många av de hot och möjligheter som Östersjöregionen står inför kan bara mötas genom gemensamma åtgärder och samarbete med våra grannar på andra sidan havet. Ukrainakrisen och de demokratiska bakslagen i Ryssland och Polen, kombinerat med ökad rysk militär aktivitet i Östersjöområdet har inneburit att regionen idag upplever ökade säkerhetsproblem. Det är dock vår övertygelse att denna utveckling bara kan brytas genom förstärkta relationer mellan Östersjöns alla länder och på alla nivåer. EU:s strategi för Östersjöregionen spelar en betydelsefull roll för Östersjösamarbetet. Regionförbundet har pekat på behovet av samordning och samsyn mellan de olika aktörer som ska genomföra strategin. I första hand handlar det om att stärka den lokala och regionala nivåns deltagande i både utformning och genomförande av strategin, men också att involvera det civila samhället, näringsliv och universitet i arbetet. Detta är också en central fråga för att lokal och regional nivå ska kunna delta i och leda projekt inom de program

4 2 som i första hand har till uppgift att genomföra Östersjöstrategin, i vårt fall i första hand Östersjöprogrammet och södra Östersjöprogrammet. För regionförbundet är därför kontakten med Östersjöstrategins policy area koordinatorer och horisontella aktivitetskoordinatorer inom regionförbundets prioriterade områden betydelsefulla. Av utkastet till regionala utvecklingsstrategi (RUSen) för Kalmar län 2030 Klimat att växa i framgår att flertalet av de regionala utvecklingsfrågor som tas upp i RUS behöver drivas på en internationell arena, med internationellt engagemang och i internationella samarbeten. Här ger Kalmar läns strategiska läge i Östersjöregionen stora möjligheter. Vi var tidigt ute med att knyta kontakter i regionen och dessa utgör en stark plattform för fortsatt samverkan och gemensamma insatser i Östersjöregionen. Genom förbättrade kommunikatorer över Östersjön ökar våra möjligheter att dra nytta av vårt geografiska läge. De fyra utvecklingsområden som anges i RUS-utkastet motsvarar väl de fyra tematiska fokusområden som prioriteras i detta handlingsprogram för Östersjöarbetet Regionförbundets ställningstagande/ Handlingsprogram för Östersjöarbete ERB - vårt primära geografiska fokusområde Regionförbundet i Kalmar län har under många år drivit ett engagerat Östersjöarbete bl.a. i form av politiskt samarbete inom Euroregion Baltic (ERB). Vårt primära geografiska fokusområde är därför ERB:s geografi, men vi samarbetar självklart också med andra aktörer när vi ser att det tjänar vår region. Mål: Att förstärka arbetet inom ERB som en viktig plattform för transnationellt samarbete, policypåverkan och projektsamarbeten. Aktiviteter: Under kommer regionförbundet i sitt Östersjöarbete att: genom Umbrella-projektet öka kapaciteten hos länets kommuner och andra aktörer att delta i transnationella samarbeten och nyttja ERB som plattform för påverkansarbete och projektutveckling nyttja ERB som plattform för o policypåverkan, o för att utveckla det politiska samarbetet i det geografiska närområde, o främja den demokratiska utvecklingen, o projekt inom tematiska fokusområdena samt o gemensamt arbeta för hållbar tillväxt.

5 3 Våra tematiska fokusområde Miljö & klimatfrågor Miljö och klimatfrågorna är avgörande för vårt läns attraktivitet och utveckling. Detta är frågor som bara kan lösas genom ett nära samarbete med våra grannar runt Östersjön och därför är bl.a. arbetet i Euroregion Baltic (ERB) centralt. Moment-projektets lyckade resultat visar vad som kan uppnås och det fortsatta arbetet i ERBs vattengrupp kommer att vara prioriterat. Mål: Att fortsätta arbetet med att minska övergödningen och utsläpp av farliga ämnen till vatten och ta länets del av HELCOMs Baltic Sea Action plan i Östersjön, att fortsatt leda arbetet i ERBs Water Core Group med syftet att nå renare vatten, säkra vattentillgång samt verka för blå och grön tillväxt, vara projektledare för projektet Waternets-Ru med målsättningen att tillsammans med Västerviks kommun utveckla arbetet med vattenråd och skapa sådana i Kaliningradområdet, aktivt delta i relevanta nätverk samt profilera regionen som en föregångare när det gäller klimatfrågor och hållbar tillväxt. Handels- och näringslivssamarbete 1 maj 2004 blev Estland, Lettland, Litauen och Polen medlemmar av EU. Sedan dess kan vi konstatera en stadig ökning av såväl export som import från och till dessa länder. Mål: Att stödja internationaliseringen i länets företag. tillsammans med Enterprise Europé Network, ALMI och Business Sweden m.fl. göra insatser och stimulera samverkan mellan företag för att öka kunskapen om och nå nya marknader hos regionens företag, med speciellt fokus på branscherna trä, miljö- och energi samt besöksnäringen. genom projektet Växande Besöksnäring etablera lokala och regionala samarbeten för att stärka det internationella samarbetet med framför allt Baltikum/Polen bl.a med målsättningen att initiera nya EU-projekt. Detta ska bl.a. ske genom lokala tematiska möten, workshops för att lära känna dessa marknader, mottagande av reseagenter i syfte att skapa business-tobusiness affärer samt deltagande i olika nätverk, seminarier och konferenser och genom kontakter med Östersjöstrategins aktörer.

6 4 Transport & infrastruktur För att nå ut till de stora marknaderna i Västeuropa och USA går av tradition den svenska infrastrukturen i form av väg och järnväg huvudsakligen i nord-sydlig riktning. I de baltiska länderna har motsvarande infrastruktur huvudsakligen gått i öst-västlig riktning för att under Sovjettiden knyta ihop Östersjöns hamnar med Moskva. Att länka de baltiska ländernas öst-västliga kommunikationer med de svenska nord-sydliga skulle underlätta för de Baltiska länderna att nå Skandinavien, Västeuropa och USA och för den svenska marknaden att nå Ryssland, Centralasien och Kina. Av den regionala transportplanen framgår att Kalmar län är starkt påverkad av trafiken till Blekinges hamnar. Baltic Link korridoren mellan Oslo - Göteborg och hamnen i Karlskrona behöver bättre kopplas samman med Polen. Stena Line har idag tre färjor med 22 avgångar i veckan och lika många ankomster. Adriatic-Baltic korridoren i TEN-T stomnätet utvecklas starkt i Polen och vidare till Adriatiska havet. Den medför sjötransporter mellan Asien via hamnarna i Adriatiska havet och järnväg genom Centraleuropa till Gdynia. En förlängning av transportkorridoren från Gdynia till Skandinavien via Baltic-Link skulle gagna det svenska näringslivet. Snabba persontåg trafikerar redan sträckan Gdynia-Warszawa idag. Kapacitetshöjande åtgärder på E22 och Kust till kust banan är viktigt för att kopplingen till Karlskrona ska kunna stärkas än mer. I ett Östersjöperspektiv är naturligtvis också färjeförbindelsen mellan Oskarshamn/Västervik och Visby av största vikt för länets infrastruktur. Mål : Att förbättra transportmöjligheterna från länet till andra sidan Östersjön tillsammans med Blekinge och Kronoberg fortsätta verka för förbättrade kommunikationen i sydöstra Sverige och för att utveckla kommunikationerna mellan Kalmar län och Polen/Baltikum, verka för att regionen deltar i transnationella projekt med syfte att skapa transportförbindelser mellan länet och andra sidan Östersjön verka för att Oskarshamns hamn och E22:an även fortsättningsvis ingår i det europeiska transportnätet TEN-T.

7 5 Social hållbarhet Folkhälsa, jämställdhet, integration, bekämpa barnfattigdom och verka för ungdomars delaktighet är centrala delar för att skapa ökad välfärd i Östersjöregionen. Detta är också ett område där Kalmar län varit mycket aktiva bl.a. genom internationellt ungdomsutbyte/volontärskap i den ideella föreningen Kumulus. Mål: Att förstärka arbetet med social hållbarhet i ett Östersjöperspektiv fortsätta arbetet med CaSYPoT-projektet för att utveckla kunskapsbaserade ungdomsstrategier i de deltagande kommunerna och inom ERB fortsätta att aktivt förstärka arbetet med ungdomsfrågor i ERB, verka för att unga ses som en resurs för en långsiktigt integrerad Östersjöregion verka för ökade möjligheter till internationella erfarenheter och mobilitet för unga. Våra instrument De nya makroregionerna inom EU är en viktig strategisk fråga och fram för allt är Östersjöprogrammet och Södra Östersjöprogrammet viktiga delar för att genomföra EU:s Östersjöstrategi. En prioriterad uppgift är därför att arbeta aktivt med dessa program. Brexit innebär att EU:s budget minskar och mycket tyder på att strukturfonderna kommer att krympa i storlek. Det innebär att ett ökat fokus måste läggas på Interreg-programmen, sektorsprogrammen och ramprogrammet för forskning och innovation Horizon 2020 för att skapa transnationella utvecklingsprojekt i regionen och dess kommuner. Länets kommunala nätverk för internationella handläggare är ett viktigt verktyg för att sprida information om Östersjösamarbete och skapa gemensamma transnationella projekt i regionen. Här kommer Umbrella -projektet, som syftar till att öka kompetensen för nya aktörer att aktivt engagera sig i transnationella samarbeten att vara ett viktigt instrument. I projekt ingår Torsås och Kalmar kommun (Södermöre kommundel) som piloter för att genom kommunala internationella nätverket föra kunskapen vidare till länets övriga kommuner. Mål: Öka länets deltagande i transnationella EU-program.

8 6 leda det regionala nätverket för kommunalt internationellt ansvariga samt delta i nätverk och arenor för att göra det möjligt för regionförbundet och länets kommuner att delta i större projekt inom de territoriella programmen, sektorsprogrammen och Horizon delta som partner i Umbrella -projektet med målsättningen att öka kapaciteten hos länets kommuner och andra aktörer att vara aktiva i transnationella projekt i fram för allt Östersjöregionen. genom projektkontoret stödja kommuner och andra aktörer som söker extern finansiering till internationella projekt. Handläggare: Jan Martinsson, jan.martinsson@rfkl.se, tfn