Vindkraft i Svalövs kommun. Tematiskt tillägg till Översiktsplanen

Transkript

1 Vindkraft i Svalövs kommun Tematiskt tillägg till Översiktsplanen Samrådshandling nov 2011

2 Sammanfattning Svalövs kommun har med detta tematiska tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft pekat ut områden inom vilka utbyggnad av vindkraft kan vara lämpligt. Storskalig vindkraft och grupper av vindkraft bör endast etableras i dessa områden. Analysen har grundats på landskapets förutsättningar, diverse skyddsavstånd till bostäder och infrastruktur samt naturskyddade områden och andra värdefulla natur- och kulturmiljöer. Planen innehåller också tydliga riktlinjer för vindkraft i Svalövs kommun. Arbetet har erhållit statligt bidrag. Projektledare och författare Jacob Levallius, GIS & planeringsingenjör Medverkande Charlotte Lundberg, klimat- och energirådgivare Jens Karlsson, bygglovshandläggare Styrgrupp Utskottet för tillväxt- och samhällsbyggnad (TSU) Samråd Pågår till Eventuella synpunkter skickas senast 28/2 till Svalövs kommun, Herrevadsgatan 10, Svalöv eller till info@svalov.se. Telefon (växel) Denna handling kan laddas ner via hemsidan > Bo, bygg & miljö > Vindkraft. Formaterad för dubbelsidig utskrift, eller ingen alls. 2

3 Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Avgränsning... 4 Pilotstudie... 4 Planering översiktsplan... 4 Vindkraft... 5 Nationella mål... 5 Regionala mål... 5 Kommunala mål... 5 Omgivande kommuner... 6 Vindkraftverk... 7 Gällande regler för olika verk... 7 Säkerhet och hälsa... 8 Visuell påverkan... 9 Miljöpåverkan Förutsättningar Landskap Planeringsunderlag Vindförhållanden Elnät och radiokommunikation Intressen Avgränsning av områden Skyddsavstånd Stoppområden Viktning Resultat Primära områden Sekundära områden Optimal lokalisering Utbyggnadsmöjligheter Riktlinjer Policy för storskalig vindkraft Policy för gårdsverk Miljöbalken Samråd Ansökan Bestämmelser Miljöbedömning Alternativ Konsekvenser av nya riktlinjer Miljökvalitetsmål Uppföljning och övervakning Sammanfattande redogörelse Icke-teknisk sammanfattning Källor

4 Bakgrund Fossila bränslen ger utsläpp av växthusgaser, vilka skapar global uppvärmning och klimatförändringar. Den viktigaste och enklaste åtgärden för att minska utsläppen av växthusgaser är att använda mindre energi. Den andra åtgärden är att byta till förnyelsebar energi som t ex el från vindkraft. Vindkraft minskar därmed inte utsläpp av växthusgaser men ger möjlighet till större andel förnyelsebar energi. Svalövs kommun är positiv till en utveckling mot en ökad produktion av förnyelsebar energi och utreder därför möjligheten till vindkraft med en ny plan för var det är lämpligast med vindkraftsetableringar. Syfte Det tematiska tillägget till översiktsplanen har tagits fram som ett styrdokument till lokalisering av vindkraft för att optimera lokal produktion av el från vindkraft med så liten påverkan som möjligt på miljö, hälsa och landskap. Svalöv har idag ett flertal vindkraftverk och vissa placeringar kan ifrågasättas utifrån ny kunskap och erfarenheter. Avgränsning De områden som i denna plan pekas ut som lämpliga avser vindkraftverk över 50 m. Eventuella framtida vertikala vindkraftverk omfattas också, men beskrivs inte. De riktlinjer som finns för samtliga typer av vindkraft beskrivs på sidan 38. Planen är avgränsad till Svalövs kommun men tar hänsyn till omgivande kommuners planering eftersom påverkan från vindkraftverk kan sträcka sig över kommungränsen. Denna plan tar vid avgränsning av lämpliga områden viss hänsyn till befintliga vindkraftverk eftersom dessa styr förutsättningarna för nya verk. En optimal planering är också intressant och en sådan beskrivs också. Planen, snarare än lokaliseringen av befintliga verk, ska ses som en avbild av kommunens ambitioner. Varje lämpligt område behandlas utifrån befintliga förutsättningar. Det tematiska tillägget görs med en planerad aktualitetsperiod på år. Den tekniska utvecklingen av både vindkraft och övriga förnyelsebara energikällor kan då ha skapat nya förutsättningar som kräver andra avvägningar. Pilotstudie Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet gjorde 2002 tillsammans ett planeringsunderlag för vindkraft i Svalöv som del av en studie av förutsättningar för vindkraft i olika landskapområden (Energimyndigheten, 2002). Svalövs kommun representerade i pilotprojektet en inlands/slättkommun. Övriga kommuner som var med i projektet var kustkommunen Tanum och fjällkommunen Härjedalen. Några av de utredningsområden som fanns med i pilotstudien har Svalövs kommun använt i sin aktuella översiktsplan från Kommunen har också, separat från dessa områden, utarbetat en policy för lokalisering av vindkraft. Planering översiktsplan Kommunens översiktsplan redovisar avsedd markanvändning och synen på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Planen innehåller särskilt den förhållning som finns till riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken och konsekvenserna av planens genomförande ska tydligt framgå. Det tematiska tillägget avseende vindkraft behandlar dessa frågor på samma sätt, men tar endast hänsyn till vindkraft. Detta tillägg kommer efter antagande att ersätta det innehåll i befintlig översiktsplan som behandlar vindkraft. Kommunens befintliga vindkraftspolicy från 2008 ersätts också. Det tematiska tillägget för vindkraft genomgår samma planeringsprocess som en översiktsplan. Efter samråd med allmänheten, grannkommuner samt berörda myndigheter och organisationer kan planen behöva revideras. Därefter sker en utställning av planförslaget som pågår ca 2 månader. Först efter det kan förslaget antas av kommunfullmäktige. En översiktsplan är inte juridiskt bindande men har stor vikt i prövningar enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Innan arbetet påbörjades gavs kommuninvånare möjlighet att komma med synpunkter om vindkraft i Svalöv. Förslagsskrivelse 2011 Samråd Vintern 2011/2012 Utställning Våren 2012 Antagande Sommar

5 Vindkraft Nationella mål EU och Sverige vill minska sina utsläpp av växthusgaser och ett medel för att uppnå detta är att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara energikällor. EU:s mål är att en femtedel av energin vi använder ska komma från förnyelsebara energikällor år Regeringen har beslutat att det i Sverige år 2020 ska finnas förutsättningar för vindkraften att leverera 30 TWh energi årligen, varav 20 TWh 1 från landbaserad och 10 TWh från havsbaserad vindkraft. 30 TWh motsvarar minst 6000 stora vindkraftverk på 2 MW. År 2010 producerade svensk vindkraft 3,5 TWh el från 1655 vindkraftverk, vilket motsvarar 2,4 % av nettoproduktionen. Installerad effekt vid årets slut var 2019 MW (Energimyndigheten, statistik 2010). föreslår en ökning av förnyelsebar el med 6 TWh från 2002 till Länsstyrelsen i Skåne har gjort en utredning som pekar ut lämpliga områden för vindkraft i hela länet. Denna är dock översiktlig och är inte anpassad för respektive kommuns riktlinjer. Kommunala mål Svalövs kommun har en energistrategi med inriktning på att spara energi och att använda förnyelsebara energikällor. I strategin finns dock inget specifikt mål uppsatt för vindkraft i kommunen. Idag finns det 19 vindkraftverk i Svalöv med en kombinerad effekt på drygt 22 MW, varav ett gårdsverk (november 2011). Bygglov är beviljat för ytterligare några verk. Svalövs kommun är 391 km 2 stort, motsvarande ca 3,5 % av Skånes yta. Vindkraft i Sverige. Grafik: Energimyndigheten Staten har pekat ut områden över hela landet som ska utgöra riksintresse för vindbruk och ska syfta till att rymma de 30 TWh som staten avser att Sverige ska producera Dessa områden är under revidering. Inget sådant område finns i Svalöv idag och väntas heller inte finnas med i revideringen. Regionala mål Skåne län är störst producent av el från vindkraft i Sverige och vid utgången av 2010 fanns 328 vindkraftverk, varav 48 till havs på Lillgrund utanför Malmö. 833 GWh producerades och vid årets utgång var den installerade effekten 415 MWh (Energimyndigheten, statistik 2010). I Skåne är planeringsmålet för vindkraft 2 TWh per år senast år 2015, främst baserat på en utbyggnad till havs. En revidering av de skånska klimatmålen Vindkraftverk i Svalövs kommun idag Svalövs kommun använde år 2008 enligt Statistiska centralbyrån år 272 GWh energi från samtliga energikällor. 110 GWh var elkraft och övrig energi var bränslen som t ex bensin, diesel, och biobränsle. Hushållsel svarade för 48 GWh eller ca 3700 kwh per invånare. Statistiken varierar lite från år till år. Majoriteten av elkraft kommer från vattenkraft och kärnkraft. Svalövs 19 vindkraftverk producerar uppskattningsvis 50 GWh per år. 1 1 TW = 1000 GW = 1 miljon MW = 1 miljard W 1 Wh = 1 W produktion under en timme 5

6 Omgivande kommuner Eslöv Eslövs kommun har ett nytt tematiskt tillägg till sin översiktsplan avseende vindkraft på utställning. Planen pekar endast ut ett litet område för vindkraft nära Svalövs kommun och i det området finns redan vindkraftverk. Större delen av gränsen mot Svalöv utgörs av, i Eslövs översiktsplan, utpekade större opåverkade områden. Dessa undantas från vindkraftsetablering. Kävlinge Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft kom ut på samråd under maj Kävlinge kommun använder 5 km avstånd mellan grupper och 700 m till bostäder och deras slutsats är att inga områden lämpar sig för vindkraftsetablering. Landskrona I befintlig översiktsplan från 2002 finns några områden utpekade. I ny översiktsplan som kommer att antas under 2011 finns ett utpekat område för vindkraft till havs strax utanför Landskrona. Helsingborg Helsingborgs stad tog fram en vindkraftsplan tillsammans med Ängelholms och Höganäs kommuner. Det skrevs som ett tillägg till översiktsplanen och antogs Inga utpekade områden ligger nära Svalövs kommun. Bjuv Kommunen är enligt ÖP 2006 negativ till storskalig vindkraft. En tidigare policy från 2002 pekar ut möjliga områden för vindkraft. Åstorp En befintlig fördjupad översiktsplan för vindkraft finns från En ny vindbruksplan har varit på samråd och kommer att ställas ut under Inga föreslagna områden ligger nära Svalövs kommun. En ny översiktsplan tas fram under Klippan En vindkraftspolicy antogs 2010 i vilken beslutsunderlag till vindkraft redovisas. Detta ska utgöra en del av en fördjupning i pågående revidering av översiktsplan avseende vindkraft, där lämpliga områden också kommer redovisas. 6

7 Vindkraftverk Gällande regler för olika verk Det finns olika regler för vindkraftverk av olika storlek och mängd. Nuvarande lagstiftning gäller enligt nya regler från den 1 augusti Tillstånd för vindkraft regleras i plan- och bygglagen och miljöbalken och kan delas in i fyra prövningsklasser enligt nedan. Kommunens riktlinjer för prövning beskrivs utförligt på sidan 38. Miniverk Den minsta typen av verk kräver inget bygglov, men bygganmälan måste alltid göras. Uppförande av vindkraftverk får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Innan vindkraftverket får tas i bruk ska ett slutbesked erhållas. Definitionen innebär att samtliga av följande krav måste uppfyllas: max 20 m totalhöjd max 3 m rotordiameter inte monterad på byggnad placerad minst lika långt från tomtgränsen som totalhöjden på verket Gårdsverk Dessa kräver bygglov enligt plan- och bygglagen. Gårdsverk kan ibland synas på större lantbruk. Definitionen innebär att något av följande uppfylls: m totalhöjd rotordiameter större än 3 m monterad på byggnad placerad närmare tomtgränsen än totalhöjden på verket Medelstora anläggningar Anläggningarna kräver anmälan enligt miljöbalken samt bygglov enligt plan- och bygglagen. Något av följande uppfylls: mer än 50 m totalhöjd två eller fler vindkraftverk som står tillsammans Stora anläggningar Anläggningarna kväver tillstånd enligt miljöbalken. Klassen definieras av att något av följande uppfylls: sju eller fler verk över 120 m totalhöjd två eller fler verk över 150 m totalhöjd Miljöbalken För vindkraftverk över 50 m eller två eller fler verk under 50 m krävs anmälan enligt miljöbalken. En kommun kan göra bedömningen att en anläggning kommer att medföra betydande miljöpåverkan och i så fall kräva tillstånd enligt miljöbalken. Länsstyrelsen prövar tillstånd för stora anläggningar enligt miljöbalken (1998:808) 9 kap 6. Ansökan innehåller en miljökonsekvensbeskrivning som ska redovisa miljöpåverkan och alternativa lokaliseringar. Miljöprövningen sker efter samråd där berörda och sakägare får yttra sig. Länsstyrelsens beslut går att överklaga. Tillstånd från länsstyrelsen måste godkännas av kommunen och därmed har kommunen vetorätt mot en vindkraftsetablering som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Plan- och bygglagen För gårdsverk och medelstora anläggningar krävs bygglov enligt plan- och bygglagen 10 kap. (PBL) och plan- och byggförordningen (2011:338) 6 kap. Minst tre veckor före byggstart ska bygganmälan skickas in. Anläggningar som har tillstånd enligt miljöbalken kräver inget bygglov, men dock bygganmälan. En detaljplan kan krävas om det i området är stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar (PBL 4 kap. 3 ). 7

8 Vindkraftverkens utveckling Vindkraft har funnits i Sverige i hundratals år i form av väderkvarnar. Dagens vindkraftverk för elproduktion har genom åren utvecklats till att ge mer effekt, samtidigt som de blivit större. De största landbaserade vindraftverken i Sverige har idag en effekt på 3 MW och består då exempelvis av ett torn med navhöjd på 95 m och en rotordiameter på 110 m, d v s en totalhöjd på 150 m. De största i världen finns i Tyskland och Belgien och är på 7MW. Totalhöjden är då 198 m och Europas största planerade vindkraftpark i Markbygden utanför Piteå kommer bland annat använda dessa verk. På ritbordet finns även verk med en effekt av MW, men dessa kräver så stora skyddsavstånd att de blir svåra att uppföra annat än till havs eller i helt obebyggda områden. Vindar är generellt alltid mer turbulenta i kuperad terräng och i skog än de är på hav eller slättbygd. Det kan också vara en av anledningarna till att Skåne med sina goda förutsättningar idag har mest vindkraft i Sverige. Enkelt räknat ger ett 2 MW vindkraftverk i Skåne en årlig produktion av MWh. Vertikal vindkraft Vid Falkenberg har det första av fyra planerade vertikala vindkraftverk satts upp. De har en effekt om 200 kw per verk och är tystare än traditionella vindkraftverk. Kommersialisering av dessa ligger fler år framåt i tiden. Denna plan omfattar även vertikala vindkraftverk, trots att de har andra förutsättningar och kan komma att lämpa sig på ställen där konventionella vindkraftverk inte är lämpliga. Livslängd Ett vindkraftverk har en livslängd på år. Därefter plockas det ner. Eventuellt uppförs ett modernare vindkraftverk på plats, men det kräver nytt tillstånd. Anläggning För att uppföra vindkraftverk kan vägar behöva dras eller förbättras och en uppställningsplats skapas där verket ska uppföras. Denna yta är tillfälligt uppemot 2000 m 2 stor och efter uppförandet upp till 200 m 2 stor. Vindkraftverket byggs vanligtvis med ett betongfundament på ca 20 x 20 m och två till tre meters höjd, vilken täcks av ett jordlager. Intill verket, alternativt inne i tornet, placeras ett skåp med teknik och transformator. Säkerhet och hälsa Skyddsavstånd Trafikverket ställer krav på att vindkraftverk ska vara minst 50 m från allmän väg, dock lägst totalhöjden. Samma regler gäller för järnväg, dock med i principen ytterligare 20 m påslag på totalhöjden om man räknar till spårmitt (Vindlov). Minsta skyddsavstånd till bostäder regleras i lagstiftning av riktvärden för bullernivåer. Risk för personskada kan finnas om isbildning uppstår på vindkraftverket. Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder, men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden, som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn. Sannolikheten för nedisning är därmed låg i Svalöv, men kan inträffa. Riskavståndet beror på storleken på vindkraftverket och ligger för ett vanligt verk på några hundra meter (Elforsk, 2004). Hindermarkering Vid uppförande av vindkraftverk som är 45 m eller högre gäller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Dessa ersätter Luftfartsstyrelsens tidigare föreskrifter (LFS 2008:47). Enligt föreskrifterna ska vindkraftverk med en totalhöjd om m markeras med vit färg och vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Om vindkraftverket är högre än 150 m ska det förses med ett högintensivt vitt blinkande ljus. Detta ljus är betydligt starkare och därför är det vanligt med ansökningar om vindkraft upp till just 150 m totalhöjd. Särskilda regler gäller för vindkraft som står i grupp. Läs mer på sidan 39. Ljud Vindkraftverk genererar ljud som karaktäriseras som buller. Mekaniska ljud från t ex maskinhuset är på nyare verk ganska låg och den dominerande delen av ljudet uppstår från bladens passage genom luften. Ett svischande ljud med frekvenser mellan Hz kan höras. Utbredningen av ljudet påverkas av vind och temperaturskillnader. Medvind och inversion (luften vid marken kallare än på högre höjd) kan göra att ljudnivån blir högre. Motsatta förhållanden kan minska ljudet. Ljudet avtar med avståndet från ett vindkraftverk och en generell regel är att ett fördubblat avstånd minskar ljudet med 6 db(a). Mark dämpar ljudet bättre än vatten. Människans uppfattning av ljud från vindkraft varierar beroende på individen, platsen, meteorologiska förhållanden och omgivande buller. 8

9 Detta gör det svårt att mäta och beräkna ljud från vindkraftverk. Naturvårdsverkets rekommendation är att ljud från vindkraft vid 8 m/s på 10 m höjd inte bör överstiga 40 db(a) vid bostäder. I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas bör ljudet inte överskrida 35 db(a). På senare tid har lågfrekvent ljud från vindkraftverk blivit mer debatterat. Större vindkraftverk ger generellt större andel lågfrekvent ljud och detta transporteras lättare i atmosfären än högfrekvent ljud. Lågfrekvent ljud bör inte förväxlas med infraljud, vilket inte är hörbart. Vissa länder som t ex Danmark och Holland har gränsvärden för buller som ligger högre än 40 db(a). Däremot har länder som t ex Frankrike ett skyddsavstånd till vindkraftverk på 1500 m, vilket motsvarar ett lägre bullervärde än 35 db(a). Skuggor Skuggor från vindkraftverk består dels av en relativt fast skugga från tornet och dels av rörlig skugga från rotorbladen. När solen ligger lågt kan skuggan sträcka sig en eller ett par km. Boverket rekommenderar en skuggtid som teoretiskt inte överstiger 8 timmar per år eller 30 minuter per dag (Boverket, 2009). Vindkraftverk kan beviljas tillstånd med villkor för maximal skuggtid och man kan i så fall behöva stänga av vindkraftverket vid vissa tider för att hålla sig inom riktvärdena. Visuell påverkan Landskapet Vindkraftverk kan synas från långa avstånd och hur långt de syns styrs momentant av väder men annars av hur landskapet ser ut. En landskapsanalys ges på sidan 11. Ett öppet och storskaligt landskap är generellt mer estetiskt tåligt för vindkraft än ett kuperat och småskaligt landskap. I småskaliga landskap kan en mindre anläggning vara möjlig. Landskap består också av olika rumslighet där topografi och karaktärsbärande element som t ex skogsridåer skapar mindre eller större rum. En vindkraftverksanläggning bör placeras så att den inte sträcker sig över rumsgränser utan får en tydlig lokalisering. Gruppering En annan aspekt av den visuella påverkan från vindkraft är hur de placeras när de står i grupp. När vindkraftverk placeras i grupp med tydlig struktur blir upplevelsen mjukare än om de placeras utan formation. Därför är det viktigt att grupperingar används och att de anpassas till den plats där vindkraftverk ska stå. I en grupp bör samtliga verk ha samma utseende och lika stor rotordiameter. Dessutom bör rotorn ligga på samma höjd för hela gruppen, vilket innebär att tornhöjderna kan variera något. Vindkraftverk bör i gruppformation stå med ett inbördes avstånd på minst 4-6 rotordiametrar eftersom ett vindkraftverk tar upp vindenergi i sin närmaste omgivning. Vindkraftverk kan placeras i grupper på olika sätt, bland annat i linjeformation, bågformation eller som en mer eller mindre regelbunden samlad grupp. Val av utformning påverkar upplevelsen av vindkraftverken och för olika platser i landskapet kan olika utformningar vara lämpliga. Avståndet mellan vindkraftsgrupper bör inte vara så kort så att landskapet upplevs industrialiserat eller så att grupperna inte tydligt kan särskiljas. Ett tilltaget avstånd mellan grupper ser också till att boende inte blir omgivna av vindkraftverk som står nära på ömse sidor. Beroende på hur landskapet ser ut och storleken på vindkraftverken kan lämpligt avstånd mellan grupper vara 2 5 km. 9

10 Miljöpåverkan Exploatering Vid anläggning av ny vindkraft krävs ibland nya vägdragningar eller förstärkningsarbeten. Betongfundamentet tar också en del mark i anspråk. Utöver detta tillkommer en påverkan av elnätsanslutningen som oftast sker med jordkabel längs befintliga vägar till lämplig anslutningspunkt vid en luftledning. Djurliv Vindkraft har störst påverkan på fåglar och fladdermöss, vilket också är det mest studerade. Till havs kan vindkraftverkens fundament påverka djurlivet i havet både positivt som en ny livsmiljö men också negativt med det magnetfält från kablar som kan påverka fiskar och däggdjur. Fåglar Vindkraften kan ha ett par olika effekter på fågellivet. Kollisionsrisken är den som är lättast att studera och studier har visat på låga eller mycket låga risker per verk. De flesta studier behandlar dock mindre grupper och därför kan etableringar på några hundra verk medföra en annorlunda eller större påverkan. Rovfåglar och svalor hör till de mest drabbade. Öppna jordbruksslätter utan linjära element och motorvägar är exempel på vanliga lågriskområden. Vid kuster, slättsjöar, åsar, bergbranter och sluttningar finns det oftast hög risk med vindkraft. Bortsett från kollisionsrisker innebär vindkraft också en störning för fåglar och deras habitat kan påverkas negativt. För att minimera risker för att vindkraft ska störa fågellivet bör etableringar undvikas nära viktiga häckningsplatser och längs populära flygkorridorer. Fladdermöss En studie vid Kalmarsund och Utgrunden i Öresund (Naturvårdsverket, 2007), visade att fladdermöss inte undviker vindkraftverk utan tvärtom ofta flyger nära vindkraftverk för att jaga de insekter som förekommer vid verken. Ett alternativ är att verket är avstängt under tider då aktiviteten hos fladdermössen är som störst. Behovet av mer forskning framhävs. 10

11 Förutsättningar Landskap Hur vindkraftverk uppfattas beror till stor del på hur det omgivande landskapet ser ut. Därför är det viktigt att studera landskapet och en sådan analys kan ganska tydligt ge svar på om vindkraft är förenligt med landskapet. Då går det också att bedöma vilken typ av utformning som är mest lämplig för att passa in i landskapet. En landskapsanalys har gjorts översiktligt för hela kommunen. Efter resultatet av möjliga områden för vindkraft görs därefter en lättare landskapsanalys för respektive område. Denna redovisar följaktligen hur vindkraft bör utformas i respektive område ur ett landskapsperspektiv. En landskapsanalys ska dessutom göras för varje enskilt vindkraftsprojekt. Riksantikvarieämbetet har i en fallstudie (2000) definierat landskapet utifrån kulturhistoriska aspekter och deras känslighet för vindkraft. Dessa tre typer är: Ålderdomligt landskap: olämpligt för vindkraft Landskap som präglas av både gammalt och nytt: vindkraft kan vara lämpligt med hänsyn Kraftigt förändrat, modernt landskap: större vindkraftsetableringar möjliga Svalövs kommun kan med en övergripande indelning karaktäriseras av tre typer av områden: slättlandskap, skogslandskap och däremellan risbygd. Det är också denna indelning som används i översiktsplanen. Nedan ges en beskrivning för vart och ett av dessa områden, samt en generell bedömning om vindkraft är lämpligt och i så fall vilken typ av vindkraft. Skogslandskapet Skoglandskapet domineras av Söderåsen som likt övriga horstar i Skåne breder ut sig i nordvästsydostlig riktning och når en höjd av ca 200 m. Åsen är brantare på norra sidan än på den södra. Bortsett från mindre sammanhållen bebyggelse är området glest befolkat. Skog innebär mer turbulenta vindar och därmed sämre produktion för vindkraft. Skogen gör också att vindkraftverk måste ha högre navhöjd för att få ut motsvarande vindstyrka som i ett öppet landskap. Dessutom är Söderåsen, i egenskap av ås, väl synlig från slättlandskapet runtomkring och den visuella påverkan blir därmed väldigt påtaglig. Risbygd Området mellan skogslandskapet och slättlandskapet kallas för risbygden. Området karaktäriseras av ett småkuperat och mosaikartat landskap som växlar mellan åker, bete och skog. Detta område är överlag känsligt för större vindkraftsetableringar eftersom det präglas av sitt mosaikartade och småskaliga landskap med mycket rumslighet. En stor del av risbygden skulle enligt riksantikvarieämbetets indelning klassificeras som ålderdomligt och därmed olämpligt för vindkraft. Mindre etableringar kan dock vara möjliga i vissa delar. Slättlandskapet Den södra delen av kommunen upptas av slättlandskapet. Området karaktäriseras av ett öppet landskap med lång sikt. Linjära element som utgör riktlinjer är vanligare och tydligare här. Kyrkor och befintliga vindkraftverk syns tydligt och de största tätorterna ligger i denna del. På sina ställen är landskapet ganska modernt och förändrat. Då slättlandskapet har mest gynnsamma förutsättningar kommer det att diskuteras lite mer ingående än skogslandskapet och risbygden. Pilotstudien (Energimyndigheten, 2002) pekar ut karaktärselement som är grundläggande för slättlandskapet: Stora åkerfält Relativt små topografiska variationer Ensamliggande gårdar och bostadshus Kyrkbyar Mindre skogsdungar/märgelgravar Betesmarker Alléer Trädrader Pilevallar Finmaskigt vägnät Synliga kraftledningar 11

12 Landskapsindelning av Svalövs kommun. Rumsgräns är höjdskillnader eller andra karaktärsbärande element i landskapet som skapar olika rum. Vegetationsgräns är gräns mellan öppen mark och skog. Slättlandskapet innehåller en del riktningsgivande element och dessa påverkar uppfattningen av vindkraft, varför hänsyn bör tas vid lokaliseringen av vindkraftverk nära sådana element. Överlag är dock slättlandskapet mest lämpligt för vindkraft i kommunen eftersom grupper av vindkraft är lättare att placera och vindarna är mer regelbundna. Det är också här eller i gränsen till risbygden samtliga vindkraftverk i kommunen finns idag. Den nya europeiska landskapskonventionen syftar till att belysa landskapets betydelse för människan. Denna beskrivs mer på sidan

13 Planeringsunderlag Nedan sammanfattas de planeringsunderlag som finns med utvalda sektioner relevanta för vindkraft. Översiktsplan 2007 Många ställningstaganden till olika typer av riksintressen och annat är gjort i kommunens översiktsplan från Kommunens avsikter: Tysta områden att rekreationsområden som inte störs av buller är värdefulla och ska tas till vara Buller att förebygga bullerstörningar Kultur och kulturmiljöer att verka för att långsiktigt bevara värdefulla kulturmiljöer genom att utarbeta ett kulturmiljöprogram. I detta arbete skall även befintliga ställningstaganden analyseras och revideras Naturvård att verka för att långsiktigt bevara värdefulla naturområden att utarbeta ett grönstrukturprogram att en översyn av områden för riksintresse skall ske inför nästa revidering av översiktsplanen för mer omfattande exploateringar som kan bli aktuella inom områden med riksintresse skall detaljplan upprättas varigenom tillåtligheten prövas och avvägningen ske mellan olika intressen Turism och fritid det övergripande målet för arbetet med turism i Svalövs kommun är att verka för en ökning av antalet turister i kommunen Energi och teknisk försörjning att utarbeta en energiplan grundad på energi från förnyelsebara energikällor och energieffektivisering att verka för en hög försörjningsgrad av energi i kommunen att verka för en ökad produktion av bioenergi Landsbygdsutveckling kommunen är positiv till byggnation på landsbygden vilket får prövas i varje enskilt fall för Söderåsen finns förutsättningarna beskrivna i en särskild fördjupad översiktsplan Riksintressen kommunens avsikter finns beskrivna i översiktsplanen och återges samt tas med i bedömningen av intresset (sidorna 17-24) Fördjupad översiktsplan för Söderåsen Ytterligare ställningstaganden finns att hitta i den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen gjord tillsammans med Bjuvs, Åstorps och Klippans kommuner. Visioner i den fördjupade översiktsplanen: Att det öppna kulturlandskapet ska bibehållas. Att tidigare mänsklig verksamhet på Söderåsen skall bevaras, såsom stenmurar, hålvägar, odlingsterrasser, mm. Att det blir ett ökat intresse hos boende och besökande att bevara den värdefulla kulturmiljön. Turism och friluftsliv skall bidra till en långsiktigt hållbar utveckling inom Söderåsen och skapa förutsättningar för ökat boende och sysselsättning. Förslag till åtgärder i den fördjupade översiktsplanen: Påverkan på natur, landskapsbild, rörligt friluftsliv etc. skall beaktas vid bygglovsprövningen. Konsekvens: Bebyggelsen blir ett komplement till i stället för ett intrång i landskapet. I sluttningszonerna skall nybebyggelse prövas med restriktivitet. Konsekvens: Landskapsbilden är den övergripande bedömningsgrunden. Materialval, färgsättning och lokalisering prövas med hänsyn härtill. Huvudintrycket av Söderåsen från slätten skall även i framtiden vara ett oexploaterat landskap med lantbrukets byggnader och ett fåtal kompletterande byggnader. Energistrategi för Svalövs kommun Övergripande mål: År 2020 ska utsläppen av växthusgaser vara 20 % lägre per invånare i kommunen jämfört med år Produktionen av förnybar energi i kommunen ska öka med 10 GWh till år 2013 jämfört med år 2006, samt användning av förnybar energi ska öka till år 2013 jämfört med Miljömål Kommunen ska senast år 2015 ha kartlagt bullerfria områden. Kommunen ska senast 2011 ha kartlagt bullersituationen i samtliga sex tätorter samt arbetat fram en plan för bullerdämpande åtgärder i enlighet med nationella och regionala mål. Kommunen ska senast 2015 identifiera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och kulturmiljö samt upprätta ett program för hur dessa ska bevaras. 13

14 Arbeta för att tysta områden bevaras. Senast år 2013 skall Svalövs kommun ha antagit ett naturvårdsprogram där man beskriver samt föreslår skyddsåtgärder för värdefulla natur- och kulturområden i kommunen. Kommunen skall aktivt arbeta för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Kommunen skall verka för att den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen följs. Stora opåverkade områden Enligt MB 3 kap. 2 ska stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Sådana områden brukar i kommunal planering undantas från vindkraft. En del kommuner identifierar sådana områden i sin översiktsplan för att tydliggöra dem. Svalövs kommun har inga utpekade områden men bör identifiera sådana i sin nästa översiktsplan. Lagen gäller även om kommunen inte identifierat områden i sin översiktsplan. Man kan även välja att peka ut tysta områden. För det krävs en bullerinventering där man tar hänsyn till trafik och järnväg, men även individuella punktkällor som industrier och övrig bullerverksamhet. Om man pekar ut områden som tysta kan man välja att vilja bevara det låga bakgrundsljud som finns och därmed begränsas möjligheten att upprätta vindkraft i ett sådant område. En bullerinventering bör göras i revideringen av översiktsplanen. Landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft den 1 maj 2011 i Sverige. Denna lagstiftning är relevant för vindkraftsplanering. För Sveriges del innebär landskapskonventionen att vi ska: erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet 14

15 Vindförhållanden Ett grundläggande krav för vindkraft är goda vindenergiförhållanden. Det ligger hos intresset för både vindkraftsägare och kommunal planering att vindkraft uppförs där det finns så bra vindar som möjligt, förutsatt att det inte finns andra konflikter. Den nationella vindkarteringen Energimyndigheten har tagit fram en vindkartering för hela Sverige med beräknade medelvindar för 49, 72 och 103 m höjd ovanför nollplansförskjutningen. På plan mark är detta samma som marknivå. I skogsområden är det marknivå plus ca ¾ av skogens höjd. Vindkarteringen finns att hämta på Energimyndighetens hemsida. Större delen av slätten i Svalövs kommun har medelvindar kring 7,2 m/s vid 72 m höjd och 8 m/s vid 103 m höjd. Medelvinden är lägre runt om och framförallt väster och öster om Söderåsen. Elnät och radiokommunikation Svalövs kommun har goda förutsättningar för anslutning av vindkraft till elnät. Den öppna slättbygden gör det lätt att dra jordkablar längs vägar fram till en anslutningspunkt och det finns många mindre kraftledningar att ansluta till. Enskilda verk eller små grupper ansluts lämpligast till lokalnät (upp till 20 kv) eller regionnät (upp till 130 kv). Samråd sker med nätägare i ett tidigt skede för att hitta lämplig anslutningspunkt som har tillräcklig kapacitet. Tillstånd kan behöva sökas för nya ledningar. Genom kommunen går en 130 kv regionledning från Mörarp till Sege och en 400 kv stamnätsledning från Söderåsen till Barsebäck. Regionnätet ägs av E.on Elnät Sverige AB och lokalnätet ägs av E.on Elnät Sverige AB samt Kreab Energi AB. Avståndet till kraftledning bör inte underskrida totalhöjden på vindkraftverket och bör vara minst 100 m. Vindkartering för Svalövs kommun med omnejd vid 72 m (m/s). Grafik: Energimyndigheten Luftledningar i Svalövs kommun Riksintresse vindbruk Energimyndigheten har tagit fram riksintresseområden för vindkraft. Dessa syftar till att peka ut de mest lämpliga platserna för storskalig vindkraft så att statens mål om 30 TWh produktion år 2020 kan uppfyllas. Inget sådant område finns i Svalövs kommun. Riksintresseområdena är under revidering. Vindkraft kan störa telekommunikationsutrustning och därför bör samråd ske med de som kan tänkas bli berörda. 15

16 Intressen Det finns en mängd skyddade områden och intressen att ta hänsyn till när en förändring eller intrång ska göras i landskapet. En del intressen handlar om skydd av en viss natur, andra handlar om landskapet och andra om t ex kulturmiljö. Svalövs fantastiska natur är en stark tillgång. Denna är till stor del koncentrerad till Söderåsen som utgör ett regionalt viktigt område för friluftsliv, rekreation och turism i Skåne. I översiktsplanen gör Svalövs kommun ställningstaganden till riksintressen och dessa redovisas i avsnittet nedan. De hänsynstaganden som finns är en hjälp vid bedömningen om vindkraftens lämplighet i respektive riksintresse, men samtidigt är den bedömningen inte gjord enbart utifrån vindkraft. Därför görs ytterligare bedömningar här som avser riksintressenas lämplighet specifikt för vindkraft och en strävan görs att en bedömning görs för varje typ av riksintresse i stället för per område. Intresseområden har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket samt från kommunens eget material. En indelning av intressen kan göras enligt följande: Intressen för naturmiljö Riksintresse naturvård (3 kap. 6 MB 2 ) Nationalpark (7 kap. 2 MB) Naturreservat (7 kap. 4 MB) Natura 2000 (7 kap MB) Biotopskydd (7 kap. 11 MB) Nyckelbiotop (Skogsstyrelsen) Sumpskog (Skogsstyrelsen) Naturvärde (Skogsstyrelsen) Äng- och betesmark (Jordbruksverket) Strandskydd (7 kap. 13 MB) Naturvårdsprogram (Länsstyrelsen) Tätortsnära natur (Länsstyrelsen) Riksintresse värdefulla ämnen och material (3 kap. 7 MB) Luftfart (3 kap. 8 MB) Vattenskyddsområde (7 kap. 21 MB) Stora opåverkade områden (3 kap. 2 MB) Intressena redovisas i följande avsnitt på kartor ut till 1 km utanför kommungränsen. Ett eventuellt ställningstagande görs för varje intresse. Svalövs kommun har ännu inte utarbetat ett naturvårdsprogram, men har som avsikt att göra det. Naturskyddade områden kommer i framtiden bli allt viktigare och försiktighet bör iakttas när det bestäms vilka områden som är tänkbara för vindkraft, speciellt innan det finns ett framtaget naturvårdsprogram. Naturvårdsverket skriver (2009): Förekomsten av värdefull och skyddsvärd natur minskar både i Sverige och i världen som helhet. Flera av de naturområden som ingår i det pågående skyddet utgör bland de sista resterna av orörda skogar, rikkärr och vattendrag som finns kvar i Sverige. Om vi skjuter upp skyddet av naturen på framtiden riskerar vi fortsatt utarmning av biologisk mångfald, ökad sårbarhet för klimatförändringar och försämrade möjligheter till ett hållbart brukande av landskapet som helhet. De framtida möjligheterna till restaurering och återskapande av naturmiljöer är begränsade. I många fall saknas de helt. Jämfört med att bevara befintliga naturmiljöer blir kostnaderna också väsentligt mycket högre. Intressen för kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljö (3 kap. 6 MB) Fornminnen (2 kap. KML 3 ) Särskilt värdefulla kulturmiljöer (Länsstyrelsen) Övriga intressen Riksintresse för friluftsliv (3 kap. 6 MB) Järnväg av riksintresse (3 kap. 8 MB) Landskapsbildskydd (19 NVL 4 ) Totalförsvar (3 kap. 9 MB) 2 MB = Miljöbalken (1998:808) 3 KML = Kulturminneslagen (1998:950) 4 NVL = Naturvårdslagen 16

17 Intressen för naturmiljö Riksintresse för naturvård I Svalövs kommun finns fyra områden av riksintresse för naturvården; (N45) Råån med omgivningar, (N48) Söderåsen med vattendrag och Jällabjär, (N49) Saxån- Braån, samt (N50) Västra Karaby Dagstorps backar Dagstorps mosse. hand lokaliseras utanför riksobjektet. Områdets värde för naturvård och friluftsliv fordrar även särskild hänsyn vad gäller markanvändningen. Kommunen kommer även att verka för att förutsättningar för boende och utkomst bibehålls inom riksobjektet. Vindkraft anses inte förenlig med riksintresset Söderåsen. Saxån-Braån (N 49) Saxån-Braån innehåller sällsynta fiskarter som t ex havsörings, grönling och sandkrypare och även sällsynta snäckor. Betesmarkerna som finns i anslutning till vattendragen och landskapets karaktär är också viktiga och de rekreativa förutsättningarna kan utvecklas. Kommunen kommer enligt ÖP att verka för att pågående markanvändning inte avsevärt förändras vid Saxån Braåns dalgångar. Vindkraft anses inte förenlig med riksintresset Saxån-Braån. Rååns dalgång (N 45) Vid Tågarp syns Rååns dalgång i ett annars öppet jordbrukslandskap. De omgivande markerna utgörs av betes- och skogslandskap och området är såväl floristiskt som ornitologiskt mycket rikt. Länsstyrelsen anger skötsel av landskapselement och ingen omfattande bebyggelseexploatering som förutsättningar för bevarande. Det böljande landskapet och stora nivåskillnaderna gör området olämpligt för vindkraft. Söderåsen med vattendrag och Jällabjär (N 48) Horsten Söderåsen är långsträckt och delas av tre andra kommuner. Åsen bildar en platå med i huvudsak små nivåskillnader och genomskärs av ett stort antal sprickdalar som t ex Skäralid och Klöva hallar. Söderåsen innehåller stora ädellövskogar med ett rikt och värdefullt växt- och djurliv. Söderåsen utgör inte bara lokalt utan regionalt ett viktigt område för tätortsnära natur. Kommunen avser enligt ÖP verka för att särskild hänsyn tas vad gäller exploatering och allmän utveckling i området som omfattar riksobjektet Söderåsen. Fritidsbebyggelse och anläggningar för friluftslivet som påverkar naturmiljön bör i första Västra Karaby Dagstorps backar Dagstorps mosse (N 50) Inom det mycket flacka området mellan Kävlinge och Teckomatorp framträder V Karabys-, Dagstorps- och Norrvidinge backar markant. Som biotop är området mycket viktigt med torräng, rikkärr och mosse och de påtagliga gravhögarna är växtplatser för många ovanliga växter. Huvuddelen av intresset ligger utanför Svalövs kommun. Kommunens avsikt enligt ÖP är att landskapsförändrande åtgärder inte bör medges vid Norrvidinge backar. Samtliga riksintressen för naturvård undantas från vindkraft. Nationalpark Nationalpark är det starkaste naturskyddet som finns i Sverige. Söderåsen nationalpark invigdes år 2001 och är välbesökt. Söderåsens nationalpark är direkt olämpligt för vindkraft. Enligt länsstyrelsen (2006) kan det även vara befogat med skyddsavstånd runt nationalparker. Söderåsens nationalpark undantas från vindkraftsetablering. Buller från vindkraft får inte överstiga 35 db(a) inom området. 17

18 Nationalpark (blått) och naturreservat (grönt) Naturreservat Ett annat starkt skydd är naturreservat, vilket är till för att skydda en särskilt värdefull biotop som kan innehålla sällsynta växt- och djurarter. I Svalövs kommun finns naturreservat vid Jällabjär, Traneröds mosse, Liaängen och vid Svenstorps fälad. Naturreservat utreds vid Hallabäcken och Klövabäcken. Även för naturreservat kan det enligt länsstyrelsen (2006) vara befogat med skyddsavstånd. Naturreservat undantas från vindkraftsetablering och i dess närhet bör vindkraft prövas med restriktivitet. Natura 2000 Dessa områden har väldigt starkt skydd för biologisk mångfald och värnar om vissa naturtyper och arter samt deras livsmiljöer. Skyddet kommer från EG:s fågeldirektiv från 1979 och habitatdirektiv från Områden skyddas enligt 7 kap. MB och även som riksintressen enligt 4 kap. MB. En anläggning får inte byggas i ett natura 2000 område om det finns risk för att de värden som ger skäl till skyddet kan påverkas. I Svalöv finns några områden som vilka samtliga är områden av gemenskapsintresse (SCI) från habitatdirektivet; Liaängen, Gällabjär, Klöva hallar, Traneröds mosse, Ekeshögarna, Hallabäckens dalgång, Smedjebacken, Söderåsen samt Klövabäcken. Natura 2000 överlappar nationalparken och flera naturreservat. Natura 2000-områden undantas från vindkraft och i dess närhet bör vindkraft prövas med restriktivitet. Biotopskydd Skydd för mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för utrotningshotade djur eller växtarter eller som av annan orsak är särskilt skyddsvärda. Arbete som kan skada naturmiljön får inte utföras. Biotopskyddet regleras i kapitel 7 11 MB. I Svalövs kommun finns ett biotopskyddsområde vid Duveke med mycket gammal ekskog. Ett litet område utreds vid Sonarp nära Ask. Områden med biotopskydd undantas från vindkraftsetablering. Nyckelbiotoper En nyckelbiotop innehåller ofta känsliga och sällsynta djur- och växtarter och har i en samlad bedömning mycket stor betydelse för flora och fauna. Det finns ett flertal områden i de skogstäckta delarna i norra delen av kommunen. 18

19 Sumpskog (rosa), naturvärde (grönt), nyckelbiotop (blått) samt biotopskydd (rött) Sumpskog Sumpskogen präglas av att miljön både är skog och våtmark. Den fuktiga miljön gör att sumpskogen sällan brinner, vilket bidrar till att miljön är relativt konstant. Sumpskog kan bestå av både barrträd och lövträd. Sumpskog utgör dåliga markegenskaper för fundament till vindkraftverk. Naturvärde En del skogsområden har genom Skogsstyrelsen inventerats och klassificerats med särskilt höga naturvärden som bör bevaras. Möjligheten till vindkraft i ett ängs- och betesmarksområde bör behandlas restriktivt men bedöms i det enskilda fallet utifrån markens naturvärde. Strandskydd Strandskydd ska tillgodose förutsättningar för allmänheten att ha tillgång till vattenområden och att skydda växt- och djurliv i och vid vattendraget. I Svalövs kommun skyddas de nedre delarna av bl. a Saxån, Braån, Råån och Vege å, samt ett antal mindre vattendrag vid Söderåsen. Nyckelbiotoper, sumpskogar och skogar med höga naturvärden undantas från vindkraftsetablering. Ängs- och betesmarker Jordbruksverket tillhandahåller en ängs- och betesmarksinventering som utfördes Precis som våtmarker har andelen ängs- och betesmarker minskat drastiskt under senare tid. Idag finns det lika mycket äng i hela landet som det under 1800-talet fanns i en småländsk socken. Värdefulla ängs- och betesmarker utgör idag endast hektar (drygt 2 %) i Skåne. I Sverige som helhet återstår hektar. De marker som i inventeringen är klassade som värdefulla redovisas. 19

20 Områden med strandskydd undantas från vindkraftsetablering eftersom de negativt påverkar vattennära friluftsliv. Naturvårdsprogram Naturvårdsprogrammet för gamla Malmöhus län (Länsstyrelsen, 2003) delas in i naturvärden samt terrängformer. Med naturvärden avses biologiska, små geologiska samt odlingslandskapsmässiga värden. Med terrängformer avses storskaliga terrängformer och landskapsbild. Tätortsnära natur Länsstyrelsen i Skåne har på regeringens uppdrag tagit fram ett program för varaktigt skydd och förvaltning av de för naturvård och friluftsliv mest värdefulla tätortsnära områdena. Tillsammans upptar områdena hektar, eller sju procent, av Skånes sammanlagda land- och sjöyta. Dessa områden föreslås av länsstyrelsen erhålla skydd som antingen natur- eller kulturreservat (Länsstyrelsen, 2003). Naturvårdsprogram naturvärde visas i grönt och terrängformer som större områden i gult Områden utpekade som tätortsnära natur undantas från vindkraftsetablering. Områden upptagna i naturvårdsprogram för Malmöhus län undantas från vindkraftsetablering. 20

21 Intressen för kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljö Svalövs kommun berörs av fem områden av riksintresse för kulturminnesvården; (M 10) Rååns dalgång mm, (M 31) Trolleholm, (M 32) Norrvidinge Karaby backar, (M 176) Grindhus, samt (M 177) Teckomatorps samhälle. Översiktsplanen säger att Trolleholms slott bör byggnadsminnesförklaras och att uppförande av nya byggnader bör medges restriktivt. Inom det öppna odlingslandskapet bör bebyggelse eller andra landskapsförändrande åtgärder som regel ej medges. Alléer bör bibehållas och vårdas. Det gamla vägsystemet bör bevaras. Eftersom vindkraft utgör en landskapsförändrande åtgärd anses det inte förenligt med riksintresset. Norrvidinge - Södervidinge (M32) Området är ett delvis flackt och lätt kuperat odlingslandskap med karaktär av dalgångsbygd kring Saxån och talrika fornlämningsmiljöer med monumental verkan, gårds- och bymiljöer samt kyrkby. Teckomatorp (M 177) Stationssamhället Teckomatorp speglar järnvägen som samhällsbildande faktor och en snabb utveckling från obemannad hållplats längs banan till planmässigt uppbyggt samhälle med stadsmässiga drag. Grindhus (M176) Ensamgård med omgivande småbrutet odlingslandskap på Söderåsens sluttning präglat av laga skiftet. Samtliga områden med riksintresse för kulturmiljö undantas från vindkraftsetablering. Rååns dalgång (M10) Dalgångsbygden kring Råån är ett svagt kuperat och öppet odlingslandskap där ett omfattande och landskapsdominerande fornlämningsbestånd vittnar om bosättningskontinuitet alltsedan stenåldern. Det vidsträckta allékantade odlingslandskapet präglas av stordriften kring Sireköpinge kungsgård och säteri. I riksintresset ingår även Sireköpinge medeltida och omgestaltade kyrka med tillhörande kyrkby. Kommunen anser enligt ÖP att landskapsförändrande åtgärder ej bör medges. Förändring av befintlig bebyggelse liksom eventuell nybyggnation bör ske med varsamhet samt ansluta till befintlig bebyggelse och lokal byggnadstradition. Alléerna bör bibehållas och vårdas. Utifrån dessa ställningstaganden anses inte vindkraft lämpligt inom riksintresset. Trolleholm (M31) Riksintresset omfattar ett vidsträckt slottslandskap och odlingslandskap kring Trolleholms slott av medeltida ursprung som under 1800-talets slut omdanats i en kontinental- och medeltidsinspirerad blandstil. 21

22 Fornminnen Inventerade fornminnen finns i en stor del av kommunen. Källs Nöbbelöv: Källs Nöbbelöv är representativt för hur de små kyrkbyarna kom att gestaltas efter skiftets genomförande under förra delen av 1800-talet. Rååns dalgång: Av särskild betydelse för området är de landskapspräglade fornlämningarna från olika tid, det av de medeltida godsen präglade slottslandskapet, plattgårdarna från 1800-talet, Råås gatunät och bebyggelse mm. Skäralid Söderåsen: Området visar på lång skoglig kontinuitet med spår dels från förhistorisk tid, dels från 1800-talets utmarksbete och skogsavverkning. Under 1900-talet är det framför allt turismen som påverkat området. Stenestad: Bymiljön är representativ för de små kyrkbyarna i mellanbygd, risbygd, så som de kom att gestaltas under 1800-talet. Svalöv: Svalöv är ett tydligt exempel på 1800-talets stationssamhällen som starkt präglats av omgivande rika jordbruksbygd. Utsädesföreningen, idag Svalöv Weibull, har ett starkt fäste i orten. Teckomatorp: Teckomatorp är belysande för de skånska stationssamhällena, landsbygdens nya centralorter, där såväl bebyggelse som stadsplan illustrerar de kring sekelskiftet 1900 rådande idealen. Trolleholm: Landskapet kring Trolleholm präglas av storgodsdrift med stora åkerfält, kraftiga alléer och skogsområden med stort inslag av ädellövskog. Trolleholm benämndes in på 1700-talet som Eriksholm. Beroende på vilken typ av fornminne det är fråga om kan de vara oförenliga med vindkraft och därför bedöms lämpligheten för vindkraft i det enskilda fallet. Samråd sker med länsstyrelsen för att undvika konflikter med fornminnen och eventuellt kan tillstånd behöva sökas enligt 2 kap. kulturminneslagen. Särskilt värdefulla kulturmiljöer Länsstyrelsen har som en del av sitt kulturmiljöprogram tagit fram särskilt värdefulla kulturmiljöer med kulturhistoriska värden som ska bevaras, vårdas och utvecklas (utförligare beskrivningar finns hos länsstyrelsen). I Svalöv finns 11 områden. Källstorp Lönnstorp Munkagårda: Området visar ett odlingslandskap som är starkt präglat av 1800-talets skiftesreformer. Den välbevarade bebyggelsen visar gårdarnas anläggningar, den skiftade byn och det mindre stationssamhället. Axelvold Knutstorp: Miljön illustrerar det skånska godspräglade landskapet. Genom huvudbyggnadernas olikartade karaktär åskådliggör sätesgårdarnas utveckling från borganläggning till påkostad högreståndsbostad. Särskilt värdefulla kulturmiljöer undantas från vindkraftsetablering. Duveke: Duveke gods präglar det omgivande landskapet. Skogspartier med ädellövskog avbryts av öppna odlingsfält med allékantade vägar. Genom vattenreglering under 1860-talet torrlades delar av området. Dagstorp Södervidinge Västra Karaby Norrvidinge: Området är ett utpräglat jordbruksområde med inslag av betesmark, särskilt på Karaby backar och utmed Saxån. Området visar en landskapsutveckling sedan förhistorisk tid, vilket bland annat framgår av det rika fornlämningsbeståndet. 22