Vindkraft i Svalövs kommun. Tematiskt tillägg till Översiktsplanen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraft i Svalövs kommun. Tematiskt tillägg till Översiktsplanen"

Transkript

1 Vindkraft i Svalövs kommun Tematiskt tillägg till Översiktsplanen Utställningshandling 2013

2 Sammanfattning Svalövs kommun har med detta tematiska tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft pekat ut möjliga områden för utbyggnad av vindkraft. Analysen har grundats på landskapets förutsättningar, diverse skyddsavstånd till bostäder och infrastruktur samt naturskyddade områden och andra värdefulla naturoch kulturmiljöer. Planen innehåller en miljökonsekvensbeskrivning, vilken tydligt beskriver konsekvenser för en etablering i varje potentiellt område. Arbetet har erhållit statligt bidrag. Projektledare och författare Jacob Levallius, GIS & planeringsingenjör Medverkande Charlotte Lundberg, ekolog Marit Hedlund, planarkitekt Vlasta Sabljak, planarkitekt Jens Karlsson, f d bygglovshandläggare Ansvarigt politiskt utskott Samhällsbyggnadsutskottet (SBU) Samråd Genomfört till Utställning Pågår till Eventuella synpunkter skickas senast 20/6 till Svalövs kommun, Herrevadsgatan 10, Svalöv eller till Telefon (växel) Denna handling kan laddas ner via hemsidan > Bo, bygg & miljö > Vindkraft. Formaterad för dubbelsidig utskrift, eller ingen alls.

3 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Avgränsning... 4 Planering översiktsplan... 4 Mål... 5 Omgivande kommuner... 6 Vindkraftverk... 7 Miljöpåverkan... 8 Förutsättningar Planeringsunderlag Vindförhållanden Elnät och radiokommunikation Intressen Landskapsbild Skyddsavstånd Miljöbedömning Översiktlig analys Potentiella områden Resultat Konsekvenser av ny plan Miljökvalitetsmål Uppföljning och övervakning Prövning Riktlinjer Samråd Ansökan Bygglov Bestämmelser Miljöbalken Källor

4 Inledning Bakgrund Fossila bränslen ger utsläpp av växthusgaser, vilka skapar global uppvärmning och klimatförändringar. Dessa utgör ett akut hot mot världens hälsa och befolkning. Den viktigaste och enklaste åtgärden för att minska utsläppen av växthusgaser är att använda mindre energi. Den andra åtgärden är att byta till förnyelsebar energi som t ex el producerad från vindkraft. Vindkraft minskar därmed inte utsläpp av växthusgaser men ger möjlighet till större andel förnyelsebar energi. Svalövs kommun är positiv till en utveckling mot en ökad produktion av förnyelsebar energi. Vind är en oändlig energikälla men vindkraft är en industriverksamhet vars placering måste vara väl genomtänkt. Därför utreder kommunen möjligheten till vindkraft med en ny plan för var det är lämpligast med vindkraftsetableringar. Syfte Det tematiska tillägget till översiktsplanen har tagits fram som ett styrdokument till lokalisering av vindkraft för att optimera lokal produktion av el från vindkraft med så liten påverkan som möjligt på miljö, hälsa och landskap. Svalöv har idag ett flertal vindkraftverk och vissa placeringar kan ifrågasättas utifrån ny kunskap och erfarenheter. Utgångspunkter för vindkraftsplanen är att: 1. Svalövs kommun ska producera förnyelsebar energi, i linje med energistrategi och miljömål. 2. Svalövs kommun ska ha en god bebyggd miljö, i linje med kommunens devis Plats för liv. 3. I Svalövs kommun ska det finnas områden fria från påverkan av vindkraft. 4. Vindkraft ska placeras med samlad påverkan och inte splittrat i landskapet. Avgränsning De områden som i denna plan pekas ut som lämpliga avser vindkraftverk över 50 m. Eventuella framtida vertikala vindkraftverk omfattas också, men beskrivs inte. De riktlinjer som finns för samtliga typer av vindkraft beskrivs på sidan 51. Planen är avgränsad till Svalövs kommun men tar hänsyn till omgivande kommuners planering eftersom påverkan från vindkraftverk kan sträcka sig över kommungränsen. förnyelsebara energikällor kan då ha skapat nya förutsättningar som kräver andra avvägningar. Pilotstudie Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet gjorde 2002 tillsammans ett planeringsunderlag för vindkraft i Svalöv som del av en studie av förutsättningar för vindkraft i olika landskapområden (Energimyndigheten, 2002). Svalövs kommun representerade i pilotprojektet en inlands/slättkommun. Övriga kommuner som var med i projektet var kustkommunen Tanum och fjällkommunen Härjedalen. Några av de utredningsområden som fanns med i pilotstudien har Svalövs kommun använt i sin aktuella översiktsplan från Kommunen har också, separat från dessa områden, utarbetat en policy för lokalisering av vindkraft. Planering översiktsplan Kommunens översiktsplan redovisar avsedd markanvändning och synen på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Det är en avsiktsförklaring som används som styrdokument i planer och ärenden. Planen innehåller särskilt den förhållning som finns till riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken och konsekvenserna av planens genomförande ska tydligt framgå. Det tematiska tillägget avseende vindkraft behandlar dessa frågor på samma sätt, men tar endast hänsyn till vindkraft. Detta tillägg kommer efter antagande att ersätta det innehåll i befintlig översiktsplan som behandlar vindkraft. Kommunens befintliga vindkraftspolicy från 2008 ersätts också. Det tematiska tillägget för vindkraft genomgår samma planeringsprocess som en översiktsplan. Efter samråd med allmänheten, grannkommuner samt berörda myndigheter och organisationer kan planen behöva revideras. Därefter sker en utställning av planförslaget som pågår ca 2 månader. Först efter det kan förslaget antas av kommunfullmäktige. En översiktsplan är inte juridiskt bindande men har stor vikt i prövningar enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Innan arbetet påbörjades gavs kommuninvånare möjlighet att komma med synpunkter om vindkraft i Svalöv. Förslag 2011 Revidering 2012 Antagande höst 2013 Denna plan tar vid avgränsning av lämpliga områden viss hänsyn till befintliga vindkraftverk och bygglov som vunnit laga kraft eftersom dessa styr förutsättningarna för nya verk. Planen, snarare än lokaliseringen av befintliga verk, ska ses som en avbild av kommunens ambitioner. Varje potentiellt område behandlas utifrån befintliga förutsättningar. Det tematiska tillägget görs med en planerad aktualitetsperiod på år. Den tekniska utvecklingen av både vindkraft och övriga Samråd Utställning vår

5 Mål Nationella mål EU och Sverige vill minska sina utsläpp av växthusgaser och ett medel för att uppnå detta är att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara energikällor. EU:s mål är att en femtedel av energin vi använder ska komma från förnyelsebara energikällor år Regeringen har beslutat att det i Sverige år 2020 ska finnas förutsättningar för vindkraften att leverera 30 TWh energi årligen, varav 20 TWh 1 från landbaserad och 10 TWh från havsbaserad vindkraft. 30 TWh motsvarar minst 6000 stora vindkraftverk på 2 MW. År 2011 producerade svensk vindkraft 6,1 TWh el, vilket motsvarar 4,2 % av nettoproduktionen. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 2769 vindkraftverk (Energimyndigheten, statistik 2011). vindkraft i hela länet. Denna är dock översiktlig och är inte anpassad för respektive kommuns riktlinjer. Kommunala mål Svalövs kommun har en energistrategi med inriktning på att spara energi och att använda förnyelsebara energikällor. I strategin finns inget specifikt mål för vindkraft, men produktion av förnyelsebar energi ska öka med 10 GWh från 2006 till Detta mål är väl uppfyllt. Utöver vindkraft är solenergi en källa med stor potential. Idag är 22 vindkraftverk byggda eller under uppförande i Svalöv med en kombinerad effekt på ca 24,5 MW, varav två gårdsverk (mars 2013). Inga övriga verk är tillståndsklara. Flera bygglovsärenden har överklagats och väntar på beslut. Svalövs kommun är 391 km 2 stort, motsvarande ca 3,5 % av Skånes yta. Verk Effekt Årsproduktion Andel MW 3,5 TWh 2,4 % MW 6,1 TWh 4,2 % Vindkraft i Sverige. Grafik: Energimyndigheten Staten har pekat ut områden över hela landet som ska utgöra riksintresse för vindbruk och ska syfta till att rymma de 30 TWh som staten avser att Sverige ska producera Dessa områden är under revidering. Inget sådant område finns i Svalöv idag och väntas heller inte finnas med i revideringen. Regionala mål Skåne län är störst producent av el från vindkraft i Sverige och vid utgången av 2010 fanns 328 vindkraftverk, varav 48 till havs på Lillgrund utanför Malmö. 833 GWh producerades och vid årets utgång var den installerade effekten 415 MWh (Energimyndigheten, statistik 2010). I Skåne är planeringsmålet för vindkraft 2 TWh per år senast år 2015, främst baserat på en utbyggnad till havs. En revidering av de skånska klimatmålen föreslår en ökning av förnyelsebar el med 6 TWh från 2002 till Länsstyrelsen i Skåne har gjort en utredning som pekar ut lämpliga områden för Vindkraftverk i Svalövs kommun idag Svalövs kommun använde år 2008 enligt Statistiska centralbyrån år 272 GWh energi från samtliga energikällor. 110 GWh var elkraft och övrig energi var bränslen som t ex bensin, diesel, och biobränsle. Hushållsel svarade för 48 GWh eller ca 3700 kwh per invånare. Statistiken varierar lite från år till år. Majoriteten av elkraft kommer från vattenkraft och kärnkraft. Svalövs 22 vindkraftverk producerar uppskattningsvis 55 GWh per år. 1 1 TW = 1000 GW = 1 miljon MW = 1 miljard kw 1 Wh = 1 W produktion under en timme 5

6 Omgivande kommuner Eslöv Eslövs kommun har ett nytt tematiskt tillägg till ÖP avseende vindkraft som varit på utställning. Planen pekar endast ut ett litet område för vindkraft nära Svalövs kommun och i det området finns redan vindkraftverk. Större delen av gränsen mot Svalöv utgörs av, i Eslövs översiktsplan, utpekade större opåverkade områden. Dessa undantas från vindkraftsetablering. Kävlinge Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft kom ut på samråd under maj Kävlinge kommun använder 5 km avstånd mellan grupper och 700 m till bostäder och deras slutsats är att inga områden lämpar sig för vindkraftsetablering. Landskrona I befintlig översiktsplan från 2002 finns några områden utpekade. I ny översiktsplan som omarbetas under 2012 och framåt finns ett utpekat område för vindkraft till havs strax utanför Landskrona. Helsingborg Helsingborgs stad tog fram en vindkraftsplan tillsammans med Ängelholms och Höganäs kommuner. Det skrevs som ett tillägg till översiktsplanen och antogs Inga utpekade områden ligger nära Svalövs kommun. Bjuv Kommunen är enligt ÖP 2006 negativ till storskalig vindkraft. En tidigare policy från 2002 pekar ut möjliga områden för vindkraft. Åstorp En befintlig fördjupad översiktsplan för vindkraft finns från En ny vindbruksplan har varit på samråd. Inga föreslagna områden ligger nära Svalövs kommun. En ny översiktsplan tas fram under Klippan En vindkraftspolicy antogs 2010 i vilken beslutsunderlag till vindkraft redovisas. Detta ska utgöra en del av en fördjupning i pågående revidering av översiktsplan avseende vindkraft, där lämpliga områden också kommer redovisas. Klippan har en policy på 7 x verkets totalhöjd till bostad. 6

7 Vindkraftverk Gällande regler för olika verk Det finns olika regler för vindkraftverk av olika storlek och mängd. Nuvarande lagstiftning gäller enligt nya regler från den 1 augusti Tillstånd för vindkraft regleras i plan- och bygglagen och miljöbalken och kan delas in i fyra prövningsklasser enligt nedan. Kommunens riktlinjer för prövning beskrivs utförligt på sidan 51. Miniverk Den minsta typen av verk kräver inget bygglov, men bygganmälan måste alltid göras. Uppförande av vindkraftverk får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Innan vindkraftverket får tas i bruk ska ett slutbesked erhållas. Definitionen innebär att samtliga av följande krav måste uppfyllas: och därmed har kommunen vetorätt mot en vindkraftsetablering som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Plan- och bygglagen För gårdsverk och medelstora anläggningar krävs bygglov enligt plan- och bygglagen 10 kap. (PBL) och plan- och byggförordningen (2011:338) 6 kap. För bygglovsbefriade verk och anläggningar som har tillstånd enligt miljöbalken ska anmälan skickas in minst tre veckor före byggstart. En detaljplan kan krävas om det i området är stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar (PBL 4 kap. 3 ). max 20 m totalhöjd max 3 m rotordiameter inte monterad på byggnad placerad minst lika långt från tomtgränsen som totalhöjden på verket Gårdsverk Dessa kräver bygglov enligt plan- och bygglagen. Gårdsverk kan ibland synas på större lantbruk. Definitionen innebär att något av följande uppfylls: m totalhöjd rotordiameter större än 3 m monterad på byggnad placerad närmare tomtgränsen än totalhöjden på verket Medelstora anläggningar Anläggningarna kräver anmälan enligt miljöbalken samt bygglov enligt plan- och bygglagen. Något av följande uppfylls: mer än 50 m totalhöjd två eller fler vindkraftverk som står tillsammans Stora anläggningar Anläggningarna kväver tillstånd enligt miljöbalken. Klassen definieras av att något av följande uppfylls: sju eller fler verk över 120 m totalhöjd två eller fler verk över 150 m totalhöjd Miljöbalken För vindkraftverk över 50 m eller två eller fler verk under 50 m krävs anmälan enligt miljöbalken. En kommun kan göra bedömningen att en anläggning kommer att medföra betydande miljöpåverkan och i så fall kräva tillstånd enligt miljöbalken. Länsstyrelsen prövar tillstånd för stora anläggningar enligt miljöbalken (1998:808) 9 kap 6. Ansökan innehåller en miljökonsekvensbeskrivning som ska redovisa miljöpåverkan och alternativa lokaliseringar. Miljöprövningen sker efter samråd där berörda och sakägare får yttra sig. Länsstyrelsens beslut går att överklaga. Tillstånd från länsstyrelsen måste godkännas av kommunen Vindkraftverkens utveckling Vindkraft har funnits i Sverige i hundratals år i form av väderkvarnar. Dagens vindkraftverk för elproduktion har genom åren utvecklats till att ge mer effekt, samtidigt som de blivit större. De största landbaserade vindraftverken i Sverige har idag en effekt på 3 MW och består då exempelvis av ett torn med navhöjd på 95 m och en rotordiameter på 110 m, d v s en totalhöjd på 150 m. De största i världen finns i Tyskland och Belgien och är på 7MW. Totalhöjden är då 198 m och Europas största planerade vindkraftpark i Markbygden utanför Piteå kommer bland annat använda dessa verk. På ritbordet finns även verk med en effekt av MW, men dessa kräver så stora skyddsavstånd att de blir svåra att uppföra annat än till havs eller i helt obebyggda områden. Vindar är generellt alltid mer turbulenta i kuperad terräng och i skog än de är på hav eller slättbygd. Det kan också vara en av anledningarna till att Skåne med sina goda förutsättningar idag har mest vindkraft i Sverige. Enkelt räknat ger ett 2 MW vindkraftverk i Skåne en årlig produktion av 5000 MWh. 7

8 Vertikal vindkraft Vid Falkenberg har det första av fyra planerade vertikala vindkraftverk satts upp. De har en effekt om 200 kw per verk och är tystare än traditionella vindkraftverk. Kommersialisering av dessa ligger fler år framåt i tiden. Denna plan omfattar även vertikala vindkraftverk, trots att de har andra förutsättningar och kan komma att lämpa sig på ställen där konventionella vindkraftverk inte är lämpliga. Livslängd Ett vindkraftverk har en livslängd på år. Därefter plockas det ner. Eventuellt uppförs ett modernare vindkraftverk på plats, men det kräver nytt tillstånd. Anläggning För att uppföra vindkraftverk kan vägar behöva dras eller förbättras och en uppställningsplats skapas där verket ska uppföras. Denna yta är tillfälligt uppemot 2000 m 2 stor och efter uppförandet upp till 200 m 2 stor. Vindkraftverket byggs vanligtvis med ett betongfundament på ca 20 x 20 m och två till tre meters djup, vilken täcks av ett jordlager. Intill verket, alternativt inne i tornet, placeras ett skåp med teknik och transformator. Miljöpåverkan Säkerhet och hälsa Skyddsavstånd Trafikverket ställer krav på att vindkraftverk ska vara minst 50 m från allmän väg, dock lägst totalhöjden. Samma regler gäller för järnväg, dock med i principen ytterligare 20 m påslag på totalhöjden om man räknar till spårmitt (Vindlov). Minsta skyddsavstånd till bostäder regleras i lagstiftning av riktvärden för bullernivåer. Risk för personskada kan finnas om isbildning uppstår på vindkraftverket. Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder, men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden, som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn. Sannolikheten för nedisning är därmed låg i Svalöv, men kan inträffa. Riskavståndet beror på storleken på vindkraftverket och ligger för ett vanligt verk på några hundra meter (Elforsk, 2004). Hindermarkering Vid uppförande av vindkraftverk som är 45 m eller högre gäller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Dessa ersätter Luftfartsstyrelsens tidigare föreskrifter (LFS 2008:47). Enligt föreskrifterna ska vindkraftverk med en totalhöjd om m markeras med vit färg och vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Om vindkraftverket är högre än 150 m ska det förses med ett högintensivt vitt blinkande ljus. Detta ljus är betydligt starkare och därför är det vanligt med ansökningar om vindkraft upp till just 150 m totalhöjd. Särskilda regler gäller för vindkraft som står i grupp. Läs mer på sidan 51. 8

9 Ljud Vindkraftverk genererar ljud som karaktäriseras som buller. Mekaniska ljud från t ex maskinhuset är på nyare verk ganska låg och den dominerande delen av ljudet uppstår från bladens passage genom luften. Ett svischande ljud med frekvenser mellan Hz kan höras. Utbredningen av ljudet påverkas av vind och temperaturskillnader. Medvind och inversion (luften vid marken kallare än på högre höjd) kan göra att ljudnivån blir högre. Motsatta förhållanden kan minska ljudet. Ljudet avtar med avståndet från ett vindkraftverk och en generell regel är att ett fördubblat avstånd minskar ljudet med 6 db(a). Mark dämpar ljudet bättre än vatten. Människans uppfattning av ljud från vindkraft varierar beroende på individen, platsen, meteorologiska förhållanden och omgivande buller. Detta gör det svårt att mäta och beräkna ljud från vindkraftverk. Naturvårdsverkets rekommendation är att ljud från vindkraft vid 8 m/s på 10 m höjd inte bör överstiga 40 db(a) vid bostäder. I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas bör ljudet inte överskrida 35 db(a). På senare tid har lågfrekvent ljud från vindkraftverk blivit mer debatterat. Större vindkraftverk ger generellt större andel lågfrekvent ljud och detta transporteras lättare i atmosfären än högfrekvent ljud. Lågfrekvent ljud bör inte förväxlas med infraljud, vilket inte är hörbart. Vissa länder som t ex Danmark och Holland har gränsvärden för buller som ligger högre än 40 db(a). Däremot har länder som t ex Frankrike ett skyddsavstånd till vindkraftverk på 1500 m, vilket motsvarar ett lägre bullervärde än 35 db(a). Entreprenörer gör teoretiska ljudberäkningar med avancerade programvaror för att simulera de högsta ljud som kan uppstå från ett tilltänkt vindkraftverk. De faktiska ljud som uppstår är sällan kända eftersom det inte görs mätningar annat än t ex vid stora bullerproblem vid någon bostad. Skuggor Skuggor från vindkraftverk består dels av en relativt fast skugga från tornet och dels av rörlig skugga från rotorbladen. När solen ligger lågt kan skuggan sträcka sig en eller ett par km. Boverket rekommenderar en skuggtid som teoretiskt inte överstiger 30 timmar per år och i praktiken inte överstiger 8 timmar per år eller 30 minuter per dag (Boverket, 2009). Vindkraftverk kan beviljas tillstånd med villkor för maximal skuggtid och man kan i så fall behöva stänga av vindkraftverket vid vissa tider för att hålla sig inom riktvärdena. Visuell påverkan Landskapet Vindkraftverk kan synas från långa avstånd och hur långt de syns styrs momentant av väder men annars av hur landskapet ser ut. En landskapsbildsanalys ges på sidan 22. Ett öppet och storskaligt landskap är generellt mer estetiskt tåligt för vindkraft än ett kuperat och småskaligt landskap. I småskaliga landskap kan en mindre anläggning vara möjlig. Landskap består också av olika rumslighet där topografi och karaktärsbärande element som t ex skogsridåer skapar mindre eller större rum. En vindkraftverksanläggning bör placeras så att den inte sträcker sig över rumsgränser utan får en tydlig lokalisering. Vindkraft icke anpassad till riktning och landskapsrum Vindkraft anpassad i skog Vindkraft anpassad i öppen mark Under mörker blir vindkraftverkens placering väldigt tydlig med den hindermarkering som finns. Vindkraftverk kan därmed upplevas mer industrialiserat under mörker än på dagtid och detta gäller speciellt om vindkraftverken består av flera enskilda verk utan formation och inbördes oregelbunden blinkning. Verk som står i grupp har vanligtvis synkroniserad blinkning. Gruppering En annan aspekt av den visuella påverkan från vindkraft är hur de placeras när de står i grupp. När vindkraftverk placeras i grupp med tydlig struktur blir upplevelsen på håll mjukare än om de placeras utan formation. Därför är det viktigt att grupperingar används och att de anpassas till den plats där vindkraftverk ska stå. I en grupp bör samtliga verk ha samma utseende och lika stor rotordiameter. Dessutom bör rotorn ligga på samma höjd för hela gruppen, vilket innebär att tornhöjderna kan variera något. Vindkraftverk bör i gruppformation stå med ett inbördes avstånd på minst 4-6 rotordiametrar eftersom ett vindkraftverk tar upp vindenergi i sin närmaste omgivning. Vindkraftverk kan placeras i grupper på olika sätt, bland annat i linjeformation, bågformation eller som en mer eller mindre regelbunden samlad grupp. Val av utformning påverkar upplevelsen av vindkraftverken och för olika platser i landskapet kan olika utformningar vara lämpliga. 9

10 Verk har olika navhöjd fel utformning Verk har olika tornhöjd men samma navhöjd rätt utformning Avståndet mellan vindkraftsgrupper bör inte vara så kort att landskapet upplevs industrialiserat eller så att grupperna inte tydligt kan särskiljas. Ett tilltaget avstånd mellan grupper ser också till att boende inte blir omgivna av vindkraftverk som står nära på ömse sidor. Beroende på hur landskapet ser ut och storleken på vindkraftverken kan lämpligt avstånd mellan grupper vara 2 5 km. kända boplatser användas. Sveriges ornitologiska förening rekommenderar 2-3 km till boplatser för t ex kungsörn och havsörn. Risbygd utgör en optimal livsmiljö för häckande rovfågel och därför kan buffertzoner behövas i Svalövs kommun. Alla fåglar och fladdermöss som är fridlysta har ett strikt skydd genom artskyddsförordningen. De hotade arter som är listade i EU:s fågeldirektiv och svenska rödlistan är speciellt skyddsvärda. Hit hör bl. a röd glada, kungsörn och havsörn. Bland Sveriges 19 fladdermusarter är 3 rödlistade. Fladdermöss En studie vid Kalmarsund och Utgrunden i Öresund (Naturvårdsverket, 2007), visade att fladdermöss inte undviker vindkraftverk utan tvärtom ofta flyger nära vindkraftverk för att jaga de insekter som förekommer vid verken. Ett alternativ är att verket är avstängt under tider då aktiviteten hos fladdermössen är som störst. Behovet av mer forskning framhävs. Vindkraftslägen som bör undvikas för fladdermöss är nära alléer med gamla träd, nära öppet vatten, nära lövskogar, nära bergstoppar och nära riktat landskap som t ex dalgångar. 6 vindkraftverk öster om Tågarp Påverkan på natur Vindkraft har störst naturpåverkan på fåglar och fladdermöss, vilket också är det mest studerade. Till havs kan vindkraftverkens fundament påverka djurlivet i havet både positivt som en ny livsmiljö men också negativt med det magnetfält från kablar som kan påverka fiskar och däggdjur. Fåglar Vindkraften har olika effekter på fågellivet. De senaste åren har antalet studier på vindkraftens påverkan ökat. Kollisionsrisken är den som är lättast att studera och enligt en syntesstudie (Naturvårdsverket, 2011) dödas drygt 2 fåglar och knappt 3 fladdermöss av varje vindkraftverk per år i Europa och Nordamerika. Variationen mellan platser kan dock vara stor. Rovfåglar, måsfåglar, seglare och svalor hör till de mest drabbade. Rovfåglars långsamma förökning gör dem särskilt känsliga för ökad dödlighet. Bland dessa är örnar, vråkor och glador mest utsatta eftersom de är segelflygare. Öppna jordbruksslätter utan linjära element och motorvägar är exempel på vanliga lågriskområden. Vid kuster, slättsjöar, åsar, bergbranter och sluttningar finns det oftast hög risk med vindkraft. Det gäller även boplatser, våtmarker och lokaler med koncentrationer av fåglar. Biologisk mångfald Naturlandskap som har lång kontinuitet eller mark som är brukad på ett sätt under lång tid, t ex naturbete, har ofta hög biologisk mångfald. Ett annat exempel på skapat landskap med hög mångfald är risbygd. Ingrepp och störningar i naturen utgör ett hot mot biologisk mångfald eftersom påverkan på en enskild art kan bli avgörande för stabiliteten i ett helt ekosystem. Vindkraft medför t ex vägdragningar eller dikning, vilket skapar hinder för djurliv, vilket i sin tur kan påverka annat djur- och växtliv. Övrig miljöpåverkan Exploatering Vid anläggning av ny vindkraft krävs ibland nya vägdragningar eller förstärkningsarbeten. Betongfundamentet tar också en del mark i anspråk. Utöver detta tillkommer en påverkan av elnätsanslutningen som oftast sker med jordkabel längs befintliga vägar till lämplig anslutningspunkt vid en luftledning. Bortsett från kollisionsrisker innebär vindkraft också en störning för fåglar och deras habitat eller flygvägar kan påverkas negativt. Denna påverkan är svår att mäta. För att minimera risker för att vindkraft ska störa fågellivet bör etableringar undvikas nära viktiga häckningsplatser och längs populära flygkorridorer. T ex kan buffertzoner runt 10

11 Förutsättningar Planeringsunderlag Nedan sammanfattas de planeringsunderlag som finns med utvalda sektioner relevanta för vindkraft. Denna lista kan bli inaktuell efterhand som nya planer tas fram i kommunen, som t ex naturvårdsprogram. Sådant material får tas med i bedömningen av lämplighet för vindkraft. Översiktsplan 2007 Många ställningstaganden till olika typer av riksintressen och annat är gjort i kommunens översiktsplan från Kommunens avsikter: Tysta områden att rekreationsområden som inte störs av buller är värdefulla och ska tas till vara Buller att förebygga bullerstörningar Kultur och kulturmiljöer att verka för att långsiktigt bevara värdefulla kulturmiljöer genom att utarbeta ett kulturmiljöprogram. I detta arbete skall även befintliga ställningstaganden analyseras och revideras Naturvård att verka för att långsiktigt bevara värdefulla naturområden att utarbeta ett grönstrukturprogram att en översyn av områden för riksintresse skall ske inför nästa revidering av översiktsplanen för mer omfattande exploateringar som kan bli aktuella inom områden med riksintresse skall detaljplan upprättas varigenom tillåtligheten prövas och avvägningen ske mellan olika intressen Turism och fritid det övergripande målet för arbetet med turism i Svalövs kommun är att verka för en ökning av antalet turister i kommunen Energi och teknisk försörjning att utarbeta en energiplan grundad på energi från förnyelsebara energikällor och energieffektivisering att verka för en hög försörjningsgrad av energi i kommunen att verka för en ökad produktion av bioenergi Landsbygdsutveckling kommunen är positiv till byggnation på landsbygden vilket får prövas i varje enskilt fall för Söderåsen finns förutsättningarna beskrivna i en särskild fördjupad översiktsplan Riksintressen kommunens avsikter finns beskrivna i översiktsplanen och återges samt tas med i bedömningen av intresset (sidorna 15-20) Fördjupad översiktsplan för Söderåsen Ytterligare ställningstaganden finns att hitta i den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen gjord tillsammans med Bjuvs, Åstorps och Klippans kommuner. Övergripande mål: Söderåsen utvecklas till ett ekologiskt hållbart område Delmål Att förutsättningar skapas för att bibehålla och utveckla unika naturtyper och ett varierat landskap. Att genom god planering skapa förutsättningar för turism och ett ökat friluftsliv på Söderåsen; att förutsättningar skapas för människor att bo och verka på åsen. Geologi Vision: att de öppna sprickdalarna och förkastningsbranterna skall bibehållas opåverkade och att några ingrepp i åsens naturliga formationer inte skall ske. Förslag till åtgärder: ett allmänt hänsynstagande skall tas till de unika geologiska formationerna på Söderåsen Kulturmiljövård Vision: Att det öppna kulturlandskapet ska bibehållas. Att tidigare mänsklig verksamhet på Söderåsen skall bevaras, såsom stenmurar, hålvägar, odlingsterrasser, mm. Att det blir ett ökat intresse hos boende och besökande att bevara den värdefulla kulturmiljön. Vattenvård Vision: att vattenvården på Söderåsen skall bidra till en ekologisk hållbar miljö samt att vandringshinder för fisken där så är lämpligt skall undanröjas. Förslag till åtgärder: Anlägga skyddszoner och återskapa ett mer naturligt tillstånd i några av vattendragens nedre delar. Ingen nydikning av vattendrag eller underhållsdikning av tidigare grävda vattendrag bör ske. Skogsbruk Förslag till åtgärder: Befintliga diken eller nya dikningar får inte hota eller skada sumpskogarnas, kärrens och mossornas biologiska mångfald. Turism och friluftsliv Vision: Turism och friluftsliv skall bidra till en långsiktigt hållbar utveckling inom Söderåsen och skapa förutsättningar för ökat boende och sysselsättning. Boende och byggande Förslag till åtgärder: Påverkan på natur, landskapsbild, rörligt friluftsliv etc. skall beaktas vid bygglovsprövningen. Konsekvens: Bebyggelsen blir ett komplement till i stället för ett intrång i landskapet. 11

12 I sluttningszonerna skall nybebyggelse prövas med restriktivitet. Konsekvens: Landskapsbilden är den övergripande bedömningsgrunden. Materialval, färgsättning och lokalisering prövas med hänsyn härtill. Huvudintrycket av Söderåsen från slätten skall även i framtiden vara ett oexploaterat landskap med lantbrukets byggnader och ett fåtal kompletterande byggnader Vid prövning av bygglov ska följande beaktas: 1) Påverkan på naturen och landskapsbilden 2) Påverkan på jord- och skogsbruket 3) Bebyggelsens anpassning till byggnadstraditionen i området 4) Bebyggelsen får inte påverka det rörliga friluftslivet. Energistrategi 2009 Övergripande mål: År 2020 ska utsläppen av växthusgaser vara 20 % lägre per invånare i kommunen jämfört med år Produktionen av förnybar energi i kommunen ska öka med 10 GWh till år 2013 jämfört med år 2006, samt användning av förnybar energi ska öka till år 2013 jämfört med Miljömål 2009 Kommunen ska senast år 2015 ha kartlagt bullerfria områden. Kommunen ska senast 2011 ha kartlagt bullersituationen i samtliga sex tätorter samt arbetat fram en plan för bullerdämpande åtgärder i enlighet med nationella och regionala mål. Kommunen ska senast 2015 identifiera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och kulturmiljö samt upprätta ett program för hur dessa ska bevaras. Arbeta för att tysta områden bevaras. Senast år 2013 skall Svalövs kommun ha antagit ett naturvårdsprogram där man beskriver samt föreslår skyddsåtgärder för värdefulla natur- och kulturområden i kommunen. Kommunen skall aktivt arbeta för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Kommunen skall verka för att den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen följs. Stora opåverkade områden Enligt MB 3 kap. 2 ska stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Sådana områden brukar i kommunal planering undantas från vindkraft. En del kommuner identifierar sådana områden i sin översiktsplan för att tydliggöra dem. Svalövs kommun har inga utpekade områden men bör identifiera sådana i sin nästa översiktsplan. Lagen gäller även om kommunen inte identifierat områden i sin översiktsplan. En utgångspunkt i framtagandet av vindkraftsplanen är att det ska finnas områden i kommunen som är fria från vindkraft. Dessa identifieras i analysen. Man kan även välja att peka ut tysta områden. För det krävs en bullerinventering där man tar hänsyn till trafik och järnväg, men även individuella punktkällor som industrier och övrig bullerverksamhet. Om man pekar ut områden som tysta kan man välja att vilja bevara det låga bakgrundsljud som finns och därmed begränsas möjligheten att upprätta vindkraft i ett sådant område. En bullerinventering bör göras i revideringen av översiktsplanen. Landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft den 1 maj 2011 i Sverige. Denna lagstiftning är relevant för vindkraftsplanering. För Sveriges del innebär landskapskonventionen att vi ska: erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet Landskapet är ett resultat av geologiska processer, den levande naturen och människans brukande av mark. I Svalöv är marken brukad under tusentals år och landskapet har de senaste flera hundra åren sett väldigt olika ut. För två hundra år sedan var t ex Söderåsen till stor del fri från skog. Konventionen om biologisk mångfald Biodiversitetskonventionen (CBD) trädde i kraft 1993 och som syftar till bevarande och uthålligt nyttjande av den biologiska mångfalden. Detta innebär att varje land har ansvar för att bevara mångfalden på gennivå, artnivå och ekosystemnivå. Skånska åtgärder för miljömålen Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram åtgärder för miljöarbetet i Skåne (Länsstyrelsen, 2012). De som beskrivs strategiskt viktiga och som berör vindkraft är: Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering Minskat näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten Begränsad exploatering av åkermark Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Värdetrakter och landskapsperspektiv i fokus Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade natur- och kulturvärden Säkerställande av tillgången till allemansrättslig mark 12

13 Vindförhållanden Ett grundläggande krav för vindkraft är goda vindenergiförhållanden. Det ligger hos intresset för både vindkraftsägare och kommunal planering att vindkraft uppförs där det finns så bra vindar som möjligt, förutsatt att det inte finns andra konflikter. Den nationella vindkarteringen Energimyndigheten har tagit fram en vindkartering för hela Sverige med 500 m upplösning. Medelvindar är beräknade för 50, 60, osv. till 150 m höjd ovanför marken. Beräkningar har också gjorts för höjderna 49, 72, 103 samt 147 m ovan nollplansförskjutningen. På plan mark är nollplan samma som marknivå. I skogsområden är det marknivå plus ca ¾ av skogens höjd. Vindkarteringen finns att hämta på Energimyndighetens hemsida. Större delen av slätten i Svalövs kommun har medelvindar kring 7,5 m/s vid 80 m höjd. Medelvinden är lägre runt om Söderåsen och framförallt öster om. Elnät och radiokommunikation Svalövs kommun har goda förutsättningar för anslutning av vindkraft till elnät. Den öppna slättbygden gör det lätt att dra jordkablar längs vägar fram till en anslutningspunkt och det finns många mindre kraftledningar att ansluta till. Enskilda verk eller små grupper ansluts lämpligast till lokalnät (upp till 20 kv) eller regionnät (upp till 130 kv). Samråd sker med nätägare i ett tidigt skede för att hitta lämplig anslutningspunkt som har tillräcklig kapacitet. Tillstånd kan behöva sökas för nya ledningar. Genom kommunen går en 130 kv regionledning från Mörarp till Sege och en 400 kv stamnätsledning från Söderåsen till Barsebäck. Regionnätet ägs av E.on Elnät Sverige AB och lokalnätet ägs av E.on Elnät Sverige AB samt Kreab Energi AB. Avståndet till kraftledning bör inte underskrida totalhöjden på vindkraftverket. Elnätsägare vill vanligtvis ha en fri zon på 200 m vardera sidan större kraftledningar för att kunna besiktiga från helikopter. I ett rättsfall i miljööverdomstolen gällande 10 kv ledningar krävdes dock inget särskilt skyddsavstånd (M ). Samråd bör ske med nätägare i närheten av kraftledningar. Vindkartering för Svalövs kommun med omnejd vid 80 m ovan mark (m/s). Grafik: Energimyndigheten Riksintresse vindbruk Energimyndigheten har tagit fram riksintresseområden för vindkraft. Dessa syftar till att peka ut de mest lämpliga platserna för storskalig vindkraft så att statens mål om 30 TWh produktion år 2020 kan uppfyllas. Inget sådant område finns i Svalövs kommun. Riksintresseområdena är under revidering. Energiproduktion Energiinnehållet beror i stor grad på vindhastigheten. Generellt ökar vindenergin med 2 % om vindhastigheten ökar med 1 %. Man kan ange produktion som energi på årsbasis i förhållande till installerad effekt, kwh/kw. Detta värde är, bortsett från vindförhållanden, generellt högre för större och nya verk. För Svalövs befintliga verk används 2250 kwh/kw. För nya verk används 2500 kwh/kw. Luftledningar i Svalövs kommun Vindkraft kan störa telekommunikationsutrustning och därför bör samråd ske med de som kan tänkas bli berörda. 13

14 Intressen En stor mängd kunskap om värden i landskapet finns att hämta i inventeringar och områdesskydd, även kallat bevarandeintressen eller intressen. Dessa är viktiga att ta hänsyn till när en förändring eller intrång ska göras i landskapet. En del intressen handlar om skydd av en viss natur, andra handlar om landskapet och andra om t ex kulturmiljö. Svalövs fantastiska natur är en stark tillgång. Denna är till stor del koncentrerad till Söderåsen som utgör ett regionalt viktigt område för friluftsliv, rekreation och turism i Skåne. I översiktsplanen gör Svalövs kommun ställningstaganden till riksintressen och dessa redovisas i avsnittet nedan. De hänsynstaganden som finns är en hjälp vid bedömningen om vindkraftens lämplighet i respektive riksintresse. Intressen redovisas med skarpa gränser men för många intressen finns inga sådana. En sammanvägd bedömning för respektive område görs i miljökonsekvensbeskrivningen. Svalövs kommun har ännu inte utarbetat ett naturvårdsprogram, men har som avsikt att göra det. Naturskyddade områden kommer i framtiden bli allt viktigare och försiktighet bör iakttas när det bestäms vilka områden som är tänkbara för vindkraft, speciellt innan det finns ett framtaget naturvårdsprogram. Naturvårdsverket skriver (2009): Förekomsten av värdefull och skyddsvärd natur minskar både i Sverige och i världen som helhet. Flera av de naturområden som ingår i det pågående skyddet utgör bland de sista resterna av orörda skogar, rikkärr och vattendrag som finns kvar i Sverige. Om vi skjuter upp skyddet av naturen på framtiden riskerar vi fortsatt utarmning av biologisk mångfald, ökad sårbarhet för klimatförändringar och försämrade möjligheter till ett hållbart brukande av landskapet som helhet. De framtida möjligheterna till restaurering och återskapande av naturmiljöer är begränsade. I många fall saknas de helt. Jämfört med att bevara befintliga naturmiljöer blir kostnaderna också väsentligt mycket högre. Intresseområden har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket samt från kommunens eget material. En indelning av intressen kan göras enligt följande: Intressen för naturmiljö Riksintresse naturvård (3 kap. 6 MB 2 ) Nationalpark (7 kap. 2 MB) Naturreservat (7 kap. 4 MB) Natura 2000 (7 kap MB) Biotopskydd (7 kap. 11 MB) Nyckelbiotop (Skogsstyrelsen) Sumpskog (Skogsstyrelsen) Naturvärde (Skogsstyrelsen) Äng- och betesmark (Jordbruksverket) Strandskydd (7 kap. 13 MB) Naturvårdsprogram (Länsstyrelsen) Tätortsnära natur (Länsstyrelsen) Intressen för kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljö (3 kap. 6 MB) Fornminnen (2 kap. KML 3 ) Särskilt värdefulla kulturmiljöer (Länsstyrelsen) Övriga intressen Riksintresse för friluftsliv (3 kap. 6 MB) Järnväg av riksintresse (3 kap. 8 MB) Landskapsbildskydd (19 NVL 4 ) Totalförsvar (3 kap. 9 MB) Riksintresse värdefulla ämnen och material (3 kap. 7 MB) Luftfart (3 kap. 8 MB) Vattenskyddsområde (7 kap. 21 MB) Stora opåverkade områden (3 kap. 2 MB) Intressena redovisas i följande avsnitt på kartor ut till 1 km utanför kommungränsen. Ett eventuellt ställningstagande görs för varje intresse. 2 MB = Miljöbalken (1998:808) 3 KML = Kulturminneslagen (1998:950) 4 NVL = Naturvårdslagen 14

15 Intressen för naturmiljö Riksintresse för naturvård I Svalövs kommun finns fyra områden av riksintresse för naturvården; (N45) Råån med omgivningar, (N48) Söderåsen med vattendrag och Jällabjär, (N49) Saxån- Braån, samt (N50) Västra Karaby Dagstorps backar Dagstorps mosse. Saxån-Braån (N 49) Saxån-Braån innehåller sällsynta fiskarter som t ex havsörings, grönling och sandkrypare och även sällsynta snäckor. Betesmarkerna som finns i anslutning till vattendragen och landskapets karaktär är också viktiga och de rekreativa förutsättningarna kan utvecklas. Kommunen kommer enligt ÖP att verka för att pågående markanvändning inte avsevärt förändras vid Saxån Braåns dalgångar. Västra Karaby Dagstorps backar Dagstorps mosse (N 50) Inom det mycket flacka området mellan Kävlinge och Teckomatorp framträder V Karabys-, Dagstorps- och Norrvidinge backar markant. Som biotop är området mycket viktigt med torräng, rikkärr och mosse och de påtagliga gravhögarna är växtplatser för många ovanliga växter. Huvuddelen av intresset ligger utanför Svalövs kommun. Kommunens avsikt enligt ÖP är att landskapsförändrande åtgärder inte bör medges vid Norrvidinge backar. Riksintresse för naturvård Nationalpark Nationalpark är det starkaste naturskyddet som finns i Sverige. Söderåsen nationalpark invigdes år 2001 och är välbesökt. Söderåsens nationalpark är direkt olämpligt för vindkraft. Enligt länsstyrelsen (2006) kan det även vara befogat med skyddsavstånd runt nationalparker. Rååns dalgång (N 45) Vid Tågarp syns Rååns dalgång i ett annars öppet jordbrukslandskap. De omgivande markerna utgörs av betes- och skogslandskap och området är såväl floristiskt som ornitologiskt mycket rikt. Länsstyrelsen anger skötsel av landskapselement och ingen omfattande bebyggelseexploatering som förutsättningar för bevarande. Söderåsen med vattendrag och Jällabjär (N 48) Horsten Söderåsen är långsträckt och delas av tre andra kommuner. Åsen bildar en platå med i huvudsak små nivåskillnader och genomskärs av ett stort antal sprickdalar som t ex Skäralid och Klöva hallar. Söderåsen innehåller stora ädellövskogar med ett rikt och värdefullt växt- och djurliv. Söderåsen utgör inte bara lokalt utan regionalt ett viktigt område för tätortsnära natur. Kommunen avser enligt ÖP verka för att särskild hänsyn tas vad gäller exploatering och allmän utveckling i området som omfattar riksobjektet Söderåsen. Fritidsbebyggelse och anläggningar för friluftslivet som påverkar naturmiljön bör i första hand lokaliseras utanför riksobjektet. Områdets värde för naturvård och friluftsliv fordrar även särskild hänsyn vad gäller markanvändningen. Kommunen kommer även att verka för att förutsättningar för boende och utkomst bibehålls inom riksobjektet. Nationalpark (blå) och naturreservat (grön) Naturreservat Ett annat starkt skydd är naturreservat, vilket är till för att skydda en särskilt värdefull biotop som kan innehålla sällsynta växt- och djurarter. I Svalövs kommun finns naturreservat vid Jällabjär, Nackarp, Traneröds mosse, Klöva hallar, Liaängen och Svenstorps fälad. Naturreservat utreds vid Hallabäcken. Även för naturreservat kan det enligt 15

16 länsstyrelsen (2006) vara befogat med skyddsavstånd. Natura 2000 Dessa områden har starkt skydd för biologisk mångfald och värnar om vissa naturtyper och arter samt deras livsmiljöer. Skyddet kommer från EG:s fågeldirektiv från 1979 och habitatdirektiv från Områden skyddas enligt 7 kap. MB och även som riksintressen enligt 4 kap. MB. En anläggning får inte byggas i ett natura 2000 område om det finns risk för att de värden som ger skäl till skyddet kan påverkas. I Svalöv finns några områden som vilka samtliga är områden av gemenskapsintresse (SCI) från habitatdirektivet; Liaängen, Gällabjär, Klöva hallar, Traneröds mosse, Ekeshögarna, Hallabäckens dalgång, Smedjebacken, Söderåsen samt Klövabäcken. Natura 2000 överlappar nationalparken och flera naturreservat. Nyckelbiotoper En nyckelbiotop innehåller ofta känsliga och sällsynta djur- och växtarter och har i en samlad bedömning mycket stor betydelse för flora och fauna. Det finns ett flertal områden i de skogstäckta delarna i norra delen av kommunen. Utöver Natura 2000-områden finns flera kända platser som är viktiga fågellokaler. Våtmarker är viktiga för fågellivet och i kommunen finns ett antal. På senare tid har flera gamla våtmarker återställts, t ex Bulls Måse. Sumpskog (lila), naturvärde (grön), nyckelbiotop (blå) samt biotopskydd (röd) Sumpskog Sumpskogen präglas av att miljön både är skog och våtmark. Den fuktiga miljön gör att sumpskogen sällan brinner, vilket bidrar till att miljön är relativt konstant. Sumpskog kan bestå av både barrträd och lövträd och har ofta höga naturvärden knutna till gamla senvuxna träd och död ved. Sumpskog utgör dåliga markegenskaper för fundament till vindkraftverk. Naturvärde En del skogsområden har genom Skogsstyrelsen inventerats och klassificerats med särskilt höga naturvärden som bör bevaras. Natura 2000 fågel- och habitatdirektiv Biotopskydd Skydd för mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för utrotningshotade djur eller växtarter eller som av annan orsak är särskilt skyddsvärda. Arbete som kan skada naturmiljön får inte utföras. Biotopskyddet regleras i kapitel 7 11 MB. Ett generellt biotopskydd omfattar alla stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar, småvatten och våtmarker, naturliga bäckfåror, öppna diken, pilvallar i jordbrukslandskapet samt alléer, vilka inte får skadas eller tas bort. I Svalövs kommun finns ett särskilt biotopskyddsområde vid Duveke med mycket gammal ekskog, ett litet område vid Sonarp nära Ask samt två större skogsområden vid Källstorp. Ängs- och betesmarker Jordbruksverket tillhandahåller en ängs- och betesmarksinventering som utfördes Precis som våtmarker har andelen ängs- och betesmarker minskat drastiskt under senare tid. Idag finns det lika mycket äng i hela landet som det under 1800-talet fanns i en småländsk socken. Värdefulla ängs- och betesmarker utgör idag endast hektar (drygt 2 %) i Skåne. I Sverige som helhet återstår hektar. De marker som i inventeringen är klassade som värdefulla redovisas. 16

17 Ängs- och betesmarker Strandskydd Strandskydd ska tillgodose förutsättningar för allmänheten att ha tillgång till vattenområden och att skydda växt- och djurliv i och vid vattendraget. I Svalövs kommun skyddas de nedre delarna av bl. a Saxån, Braån, Råån och Vege å, samt ett antal mindre vattendrag vid Söderåsen. Naturvårdsprogram naturvärde visas i grönt och terrängformer som större områden i gult Tätortsnära natur Länsstyrelsen i Skåne har på regeringens uppdrag tagit fram ett program för varaktigt skydd och förvaltning av de för naturvård och friluftsliv mest värdefulla tätortsnära områdena. Tillsammans upptar områdena hektar, eller sju procent, av Skånes sammanlagda land- och sjöyta. Dessa områden föreslås av länsstyrelsen erhålla skydd som antingen natur- eller kulturreservat (Länsstyrelsen, 2003). Strandskydd Naturvårdsprogram Naturvårdsprogrammet för gamla Malmöhus län (Länsstyrelsen, 2003) delas in i naturvärden samt terrängformer. Med naturvärden avses biologiska, små geologiska samt odlingslandskapsmässiga värden. Med terrängformer avses storskaliga terrängformer och landskapsbild. Tätortsnära natur 17

18 Intressen för kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljövård Svalövs kommun berörs av fem områden av riksintresse för kulturminnesvården; (M 10) Rååns dalgång mm, (M 31) Trolleholm, (M 32) Norrvidinge Karaby backar, (M 176) Grindhus, samt (M 177) Teckomatorps samhälle. Norrvidinge - Södervidinge (M32) Området är ett delvis flackt och lätt kuperat odlingslandskap med karaktär av dalgångsbygd kring Saxån och talrika fornlämningsmiljöer med monumental verkan, gårds- och bymiljöer samt kyrkby. Teckomatorp (M 177) Stationssamhället Teckomatorp speglar järnvägen som samhällsbildande faktor och en snabb utveckling från obemannad hållplats längs banan till planmässigt uppbyggt samhälle med stadsmässiga drag. Grindhus (M176) Ensamgård med omgivande småbrutet odlingslandskap på Söderåsens sluttning präglat av laga skiftet. Fornminnen Inventerade fornminnen finns i en stor del av kommunen. Beroende på vilken typ av fornminne det är fråga om kan de vara oförenliga med vindkraft och därför bedöms lämpligheten för vindkraft i det enskilda fallet. Samråd sker med länsstyrelsen för att undvika konflikter med fornminnen och eventuellt kan tillstånd behöva sökas enligt 2 kap. kulturminneslagen. Riksintresse kulturmiljö Rååns dalgång (M10) Dalgångsbygden kring Råån är ett svagt kuperat och öppet odlingslandskap där ett omfattande och landskapsdominerande fornlämningsbestånd vittnar om bosättningskontinuitet alltsedan stenåldern. Det vidsträckta allékantade odlingslandskapet präglas av stordriften kring Sireköpinge kungsgård och säteri. I riksintresset ingår även Sireköpinge medeltida och omgestaltade kyrka med tillhörande kyrkby. Kommunen anser enligt ÖP att landskapsförändrande åtgärder ej bör medges. Förändring av befintlig bebyggelse liksom eventuell nybyggnation bör ske med varsamhet samt ansluta till befintlig bebyggelse och lokal byggnadstradition. Alléerna bör bibehållas och vårdas. Trolleholm (M31) Riksintresset omfattar ett vidsträckt slottslandskap och odlingslandskap kring Trolleholms slott av medeltida ursprung som under 1800-talets slut omdanats i en kontinental- och medeltidsinspirerad blandstil. Översiktsplanen säger att Trolleholms slott bör byggnadsminnesförklaras och att uppförande av nya byggnader bör medges restriktivt. Inom det öppna odlingslandskapet bör bebyggelse eller andra landskapsförändrande åtgärder som regel ej medges. Alléer bör bibehållas och vårdas. Det gamla vägsystemet bör bevaras. Fornminnen Särskilt värdefulla kulturmiljöer Länsstyrelsen har som en del av sitt kulturmiljöprogram tagit fram särskilt värdefulla kulturmiljöer med kulturhistoriska värden som ska bevaras, vårdas och utvecklas (utförligare beskrivningar finns hos länsstyrelsen). I Svalöv finns 11 områden. Källstorp Lönnstorp Munkagårda: Området visar ett odlingslandskap som är starkt präglat av talets skiftesreformer. Den välbevarade bebyggelsen visar gårdarnas anläggningar, den skiftade byn och det mindre stationssamhället. 18

19 Axelvold Knutstorp: Miljön illustrerar det skånska godspräglade landskapet. Genom huvudbyggnadernas olikartade karaktär åskådliggör sätesgårdarnas utveckling från borganläggning till påkostad högreståndsbostad. Duveke: Duveke gods präglar det omgivande landskapet. Skogspartier med ädellövskog avbryts av öppna odlingsfält med allékantade vägar. Genom vattenreglering under 1860-talet torrlades delar av området. Dagstorp Södervidinge Västra Karaby Norrvidinge: Området är ett utpräglat jordbruksområde med inslag av betesmark, särskilt på Karaby backar och utmed Saxån. Området visar en landskapsutveckling sedan förhistorisk tid, vilket bland annat framgår av det rika fornlämningsbeståndet. Källs Nöbbelöv: Källs Nöbbelöv är representativt för hur de små kyrkbyarna kom att gestaltas efter skiftets genomförande under förra delen av talet. Särskilt värdefulla kulturmiljöer Rååns dalgång: Av särskild betydelse för området är de landskapspräglade fornlämningarna från olika tid, det av de medeltida godsen präglade slottslandskapet, plattgårdarna från 1800-talet, Råås gatunät och bebyggelse mm. Skäralid Söderåsen: Området visar på lång skoglig kontinuitet med spår dels från förhistorisk tid, dels från 1800-talets utmarksbete och skogsavverkning. Under 1900-talet är det framför allt turismen som påverkat området. Stenestad: Bymiljön är representativ för de små kyrkbyarna i mellanbygd, risbygd, så som de kom att gestaltas under 1800-talet. Svalöv: Svalöv är ett tydligt exempel på 1800-talets stationssamhällen som starkt präglats av omgivande rika jordbruksbygd. Utsädesföreningen, idag Svalöv Weibull, har ett starkt fäste i orten. Teckomatorp: Teckomatorp är belysande för de skånska stationssamhällena, landsbygdens nya centralorter, där såväl bebyggelse som stadsplan illustrerar de kring sekelskiftet 1900 rådande idealen. Trolleholm: Landskapet kring Trolleholm präglas av storgodsdrift med stora åkerfält, kraftiga alléer och skogsområden med stort inslag av ädellövskog. Trolleholm benämndes in på 1700-talet som Eriksholm. 19

20 Övriga intressen Riksintresse för friluftsliv Svalövs kommun berörs av ett område som är av riksintresse för friluftslivet; Söderåsen. som t ex byggnation och skogsplantering. Överlappande områden som idag blivit nationalpark, natura 2000 eller naturreservat är överordnade landskapsbildsskydd. Söderåsen (F23) Riksintresset omfattar Söderåsen med sluttningarna och grundlägger sitt värde på att vara ett stort sammanhängande område med variabel och värdefull natur som till sin huvuddel är allemansrättsligt tillgänglig. Söderåsens läge, omgiven av helåkersbygd och nära stora urbana områden, förstärker områdets betydelse som rekreationsområde. Man bedömer att Söderåsen har ca besökare per år vilket innebär att området är ett av de mest betydande besöksobjekten i Skåne och framför allt ett mycket värdefullt naturområde för rekreation. Översiktsplanen anger att Söderåsens värde för naturvård och friluftsliv fordrar särskild hänsyn vad gäller markanvändningen. Riksintresset utgör ett relativt tyst område och sett till hela kommunen är Söderåsen det största sammanhängande tysta området. Bortsett från bullerverksamheten vid motorbanan Ring Knutstorp som ligger ett par km utanför området är bakgrundsljudet lågt och bör därför bevaras. Landskapsbildsskydd Totalförsvar Riksintresset för totalförsvarets militära del (MB 3 kap 9 andra stycket) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Svalövs kommun finns inga områden av riksintresse för totalförsvaret som kan redovisas i översiktsplanen. Inom kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- miljö- och bygglovsärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom tätort. Riksintresse friluftsliv Järnväg av riksintresse (MB kap. 3:8) Söderåsbanan utgör kommunikation av riksintresse enligt MB 3:8. Vindkraft uppförs med skyddsavstånd till järnväg och utgör således ingen påverkan på järnvägens funktion. Landskapsbildsskydd Områden med landskapsbildsskydd enligt tidigare 19 naturvårdslagen gäller fortfarande idag. Tillstånd krävs för landskapsförändrande åtgärder Riksintresse för värdefulla ämnen och mineral Svalövs kommun berörs av ett område som utpekats som riksintresse för utvinning av kaolin. Området ligger i anslutning till Svalövs kommun intill naturreservatet Jällabjär. Svalövs kommun anser enligt ÖP att riksintresset för kaolin är i konflikt med riksintresset för naturvård och att riksintresset för naturvård ska prioriteras. Vindkraft bedöms därför inte lämpligt inom riksintresset för kaolin med anledning av att det ligger inom riksintresse för naturvård. 20

21 Luftfart Vid etablering av vindkraft måste hänsyn tas till omgivande flygplatser och de hindersfria områden de kräver. I Svalöv ligger Simmelsberga flygfält och strax utanför ligger Ljungbyheds flygplats och Enoch Thulins flygplats mot Landskrona. Vattenskyddsområden Riksintresse kulturmiljö Simmelsberga flygfält ligger väster om Kågeröd och har en 2 km radie inre hinderfri zon på +104 m och en 2,7 km yttre radie hinderfri zon på +164 m. Möjligheten till vindkraft i närheten av flygfältet är därmed begränsad. Ljungbyheds flygplats har en ca 3 km inre radie hinderfri zon på +87,3 m och en ca 4 km radie yttre zon på +107,6/112,2 m. Därtill 12 km inflygningszoner upp till ca +475 m. De hinderfria zonerna sträcker sig en liten bit in i Svalövs kommun, men endast på norra delen av Söderåsen. Denna del är väldigt kuperad och är vindmässigt olämplig för vindkraft. Därför utgör Ljungbyheds flygplats ingen begränsning för vindkraft i Svalöv. Stora opåverkade områden Enligt 3 kap. 2 MB ska stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Sådana områden kan pekas ut i översiktsplanen. Svalövs kommun har inga utpekade områden men det finns ändå en del områden som kan anses opåverkade. Detta tas med i bedömningen av ett områdes lämplighet. Bedömning får även göras i det enskilda fallet för ett aktuellt vindkraftsprojekt. Enoch Thulins flygplats har en 3,5 km inre radie hinderfri zon på +104 m och en 4,75 km radie yttre zon på +164 m. Därtill 10,7 km inflygningszoner från +164 till +494 m. De senare är inget hinder för relevant vindkraft där den övre gränsen ligger på 150 m. Vattenskyddsområden Dricksvattenförsörjningen och vattenkvalitén i särskilda områden säkerställs med hjälp av vattenskyddsområden. Inom dessa förbjuds vissa verksamheter som skulle kunna utgöra en risk för vattenförekomsten. Industrier eller andra miljöstörande verksamheter förekommer generellt inte inom vattenskyddsområden. I Svalöv ingår t ex Svalövssjön och ett område på gränsen till Marieholm. 21

22 Landskapsbild Vindkraftverk påverkar landskapet, men hur vindkraftverk uppfattas beror på hur det omgivande landskapet ser ut och hur vindkraften är placerad. Därför är det viktigt att studera landskapets visuella karaktär. En sådan analys kan beskriva och visa landskapets upplevelsevärden och ge svar på om vindkraft är lämpligt i ett visst landskap. Den kan också visa, ur estetiska aspekter, vilken placering och utformning vindkraften bör ha för att passa in så bra som möjligt. Svalövs kommun kan med en övergripande indelning karaktäriseras av tre typer av områden: slättlandskap, skogslandskap och däremellan risbygd. Denna indelning används i översiktsplanen. En mer detaljerad landskapsbeskrivning för vindkraft har gjorts för hela kommunen. Utgångspunkten är landskapets vegetation och terräng. Från detta är landskapet indelat i kategorier utefter dominerande karaktärer i varje landskap. Varje kategori kan bestå av flera områden, namngivna utefter sin geografiska placering. Lämpligheten för vindkraft bedöms, och lämplig utformning ges i mån av lämplighet. Vegetation Slättbygd, risbygd och skogsbygd har studerats mer i detalj. Risbygd delas in i gles respektive tät och skogsbygd likaså. En karta visar indelning i vegetationsområden. Terrängen, vegetation och strukturer skapar riktlinjer och vyer i landskapet. Strukturer som sticker ut i landskapet bildar landmärken. En samlad bedömning ger en indelning av olika landskapstyper, enligt följande: Slättbygd Risbygd, gles Risbygd, tät Skogsbygd Backlandskap Sluttning Ådal För varje landskapstyp finns ett eller flera områden, vilka beskrivs nedan. Terräng På samma sätt har terrängen studerats med hjälp av detaljerad höjddata. Identifiering har gjorts för böljande, backigt, sluttande samt ådal. De visas på följande karta. 22

23 23

24 Slättbygd Landskapet är öppet och innehåller små höjdvariationer, eller är ett jämt sluttande plan. Det kan också vara böljande. Vegetation som t ex trädrader och skogsdungar förekommer sparsamt. Alléer och trädbevuxna märgelgravar är däremot vanligare. Åkerfälten är stora och sikten är lång, ibland milsvid. Gårdarna är väl utspridda och vägarna är raka. Den större rumsligheten gör vindkraft svårplacerad. Dessutom gör vegetationsinslagen att vindkraftens storlek i jämförelse kan förstärkas och upplevas dominerande. Halmstads mosaiklandskap Höjdvariationerna är ganska små. Utmärkande för området är de alléer och trädrader som förekommer nästan mellan varje odlingsyta. I östra delen finns en stor mängd märgelgravar och i västra delen långsmala skiften. Detta ger området en ålderdomlig karaktär. Området delas dock av en stor kraftledning. Halmstad kyrka ligger mitt i området och syns från norr. Kolemabygden Området är ett ganska öppet, vackert jordbrukslandskap med inslag av skogsdungar. Placeringen mellan Söderåsen och Jällabjär skapar en väldig särprägel genom att rama in landskapet. Karaktären är småskalig. Landskapet är generellt gynnsamt för storskalig etablering av vindkraft. På grund av den långa sikten borde avstånd mellan grupper vara stort. Vindkraft i grupp bör ha nav i samma nivå. Braåslätten Området är stort och täcker bl. a in Svalöv, Teckomatorp och Billeberga. Landskapet är öppet med lång sikt. Saxån och Braån skapar slingrande fåror i landskapet. Utöver träd längs dessa är vegetation sparsam, men långa alléer förekommer. De stora vägarna och järnvägen skapar viss riktning. Torrlösa, Svalövs och Norra Skrävlinge kyrkor, samt Östraby kvarn och är tydliga landmärken. Kävlingeslätten Området är öppet och väldigt flackt. Vegetation är koncentrerat till gårdar och en stor mängd märgelgravar i östra delen. Norrvidinge backar och befintlig vindkraft utgör landmärken. Risbygd, gles Typlandskapet är jordbruk, men skalan är mindre. Trädrader mellan åker- och betesfälten skapar rumslighet och förkortar sikten. Skogsdungar och utspridda skogar förekommer och ibland finns långsmala skiften. Märgelgravar är ett vanligt inslag. Vägstrukturerna kan ha ålderdomlig karaktär. Gryttingebygden Landskapet består av en sydlig del vid Gryttinge som öppnar sig mot söder med lång sikt och en nordlig del som omges av skog. Några skogsdungar förekommer och trädrader är vanliga. Simmelsberga risbygd Området sträcker sig från Axelvold, förbi Simmelsberga och till gränsen mot Bjuv. Här återfinns skogsdungar, trädrader och gamla vägstrukturer. Järnvägen och väg 106 skapar viss riktning i östra delen. Stora kraftledningar går från norr till söder. Riktning saknas dock för området i övrigt. Norr om flygfältet finns en markant kulle som agerar landmärke. I området finns en stor del betesmarker blandat med odlingsmark. Risbygd, tät Landskapet karaktäriseras av skog och stor rumslighet. De öppna ytorna kan hänga samman och skapa långa korridorer, dock med begränsad sikt. Större höjdvariationer döljs av vegetation. En stor del av skogen har tidigare varit betesmark och därför är stengärdsgårdar vanliga både på de öppna ytorna och i skogen. De många skogsbrynen och inslag av trädrader fungerar som storleksjämförande element. 24

25 Mer vegetation gör att vindkraft syns mindre och grupperingen kan göras mer fritt. Intill en öppen slätt kan mellanbygden vara lämplig för vindkraft. Hänsyn måste dock tas till rumsligheten och skalan. Duvekebygden Området sträcker sig från Barmossen förbi Duveke. Skog dominerar och släpper fram några öppna landskapsrum. Två stora kraftledningar skär genom området och ger viss riktning. Vid Duveke finns en mängd gamla ekar. Böketoftabygden Ett större skogsområde väster om Kågeröd och längs med Vege å sträcker sig till kommungränsen mot Bjuv. Skog i väldigt varierande mönster av både löv och gran har inslag av åker eller betesmark. På en del platser blir dalgången och framförallt Söderåsens sluttning dominerande. Knutstorpsbygden Området sträcker sig från Kågeröd till Konga och söderut till Källstorp. Här finns några väldigt stora landskapsrum som ibland förminskas av höjdskillnader. Skog är inte lika dominerande som i Duvekebygden. De flesta stora rum har trädrader som skapar mindre rum. Trolleholmsskogen Området består av ett stort skogsområde som omges av odlings- och betesmark. Skogsområdet har en väldigt markant linje mot Gryttingebygden i väster. Skogen består av både gran och löv. Vid Trolleholm i söder finns en särskilt vacker miljö med väldigt ålderdomlig karaktär. Söderåsens mellanbygd Områdestypen är utspridd på och kring Söderåsen och består av de mer öppna marker som finns. Skog och öppen mark upptar ungefär lika stor del. På Söderåsens platå begränsas sikten ofta av vegetation och höjdskillnader, men i områden vid Vege å och Bokholmen/Kongalund kan sikten vara längre. I områden nedanför sluttningen kan denna vara väldigt dominerande. Landskapet har ålderdomlig karaktär med runda former och generellt små lotter. Den undulerande terrängen ger Stenestads kyrka en förminskad roll som landmärke. Skogsbygd Skogsbygden karaktäriseras av väldigt kort sikt. Höjdskillnader kan vara stora, men upplevs mest lokalt. Skogen har gläntor av kalhyggen eller betesmarker. Sjöar och våtmarker är vanliga inslag. Skog minskar vindkraftens synlighet, men verken måste göras högre för att kompensera för vegetationens råhet och turbulens. Kuperad terräng försvårar placeringen. Söderåsens skogsbygd Skog dominerar i denna landskapstyp. Kontrasterna kan vara stora mellan granplanteringar och ädellövskog. Den kuperade terrängen döljs ibland av vegetationen och sikten är som bäst i kalhyggen eller i de få betesmarker som finns. I äldre lövskogar är sikten också något bättre. Geologin präglas på många håll av sprickdalar och raviner. Skogsbygden ligger högt på Söderåsen och syns långt från omgivningarna. Jällabjärs skogslandskap Området är kuperat. Vulkanresten Jällabjär utmärker sig som ett starkt landmärke i landskapet och speciellt från sydost. Dess naturreservat omges av annan löv- och barrskog. Backlandskap Ett backlandskap upplevs ofta som väldigt vackert. På grund av sin karaktär är den oftast öppen och blandas av odling, bete och skogsdungar. Vägar och strukturer är mindre raka i landskapet eftersom de följer terrängen och i stor grad har behållit sin ålderdomliga sträckning. Trädrader och stengärden är vanliga. Variationen skapar utsikter med många kulisser. Landskapet är särskilt känsligt för vindkraft och har även med sina höjdvariationer stor turbulens. Den lilla skalan i landskapet gör vindkraftsgrupper svårt att passa in. Små vindkraftverk kan förstärka storlagenheten i landskapet. Vindkraftverk i grupp bör ha samma höjd. 25

26 Asks backlandskap Landskapet karaktäriseras av backar och böljande landskap. Den nordligaste delen väster om väg 108 har särskilt tydligt kullandskap. Vegetationen ligger som större dungar eller trädrader. Lilla Bäljane å flyter från Ask till Röstånga och skapar ett nersänkt område med riktning. Stengärden är vanliga. Ask kyrka är ett lokalt landmärke. Utanför dominerar Jällabjär och Söderåsen. Ådal Större vattendrag skapar lätt dalar, vilka skär ner ett 10-tal meter i landskapet. Vegetationen kan variera från öppet till skog. Ådalen skapar en viss riktning i landskapet. Bebyggelse och vägar följer ofta krön. Norrvidinge backar Saxåns slingrande lopp och Karaby backar ger området sin karaktär. Området har utmärkande ålderdomlig prägel. Fäladshöjden Det utmärkande med området är den från vissa platser milsvida utsikten som sträcker sig till Lund och Malmö. Vegetationen och terrängen varierar mycket. Rumsligheten växlar från liten till mellanstor. Sluttning Ett riktat landskap definieras av starka linjer i landskapet, vilket dominerar över variationer i t ex vegetation. Det riktade landskapet är antingen en dal eller en höjdsluttning. En storskalig ådal uppfattas förminskad med närbelägen storskalig vindkraft men kan förstärkas av småskalig vindkraft. Flera vindkraftverk bör stå i formation med landskapets riktning. Vindkraft är dock svårplacerad. Dalen har sämre vindförhållanden. Krönet får mer vind, men dalen skapar turbulens. Rååns dalgång Dalgången är bred och lång. Djupet är m. Sireköpinge ligger centralt i dalgången och har en utlöpare mot norr. Träd förekommer väldigt sparsamt. Dalgången är riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. Vege å dalgång Dalgången följer Vege å från Kågeröd till kommungränsen vid Bjuv. Längs första delen av sträckan är dalgången platåliknande. Närheten till Söderåsens sluttning förstärker intrycket av dalgången. Vindkraft bör stå på samma höjd och i linje med riktningen i landskapet. Stora verk förminskar höjdskillnader och små verk kan förstärka dem. Är det riktade landskapet en dal råder dåliga vindförutsättningar. Söderåsens sluttning Sluttningszonen på Söderåsen är nästan helt täckt av skog. En stor del av denna är ädellövskog och från omgivningarna syns vidsträckta sammanhängande skogar med vackra årstidsskiftningar. Branten skapar en stark riktning. Ravinen vid Kvärk och Hallabäckens fåra ingår i området. 26

27 Skyddsavstånd Vindkraft utgör en risk för människors säkerhet och hälsa och därför behövs skyddsavstånd till fasta objekt som t ex bostäder. Avståndet är beroende på vilket skyddsobjekt det rör sig om samt vindkraftverkets egenskaper och eftersom egenskaper är okända i planering används i stället schablonavstånd för att kunna visualisera och göra analyser. Schablonavstånd I de flesta fall definieras schablonavstånd i förhållande till vindkraftverkets totalhöjd. Följande objekt/avstånd har använts: Bostad Tätort Kyrka Utbyggnadsområde bostäder Allmän väg, större Allmän väg, mindre Järnväg Hindersfria områden för flyg 500 m 500 m 500 m 500 m 150 m 100 m 100 m För bostad används fastighetskartans definition byggnad, till skillnad från övrig byggnad. Med denna indelning kan byggnader som inte används som bostad inkluderas och få ett schablonavstånd. Vid ett eventuellt vindkraftsärende tas hänsyn till detta. Det är även berättigat med skyddsavstånd till djurliv som har en känd geografisk plats och som riskerar att få betydlig påverkan. Hänsyn till dessa risker görs i bedömningen på potentiella områden. Samtliga schablon/skyddsavstånd. Resultatet av samtliga begränsningar visar att de utgör ett påtagligt hinder för vindkraft. Det hör samman med att Svalöv är en ganska tätbebyggd kommun. 27

28 Miljöbedömning Bakgrund och syfte Det tematiska tillägget till översiktsplanen har tagits fram som ett styrdokument till lokalisering av vindkraft för att optimera lokal produktion av el från vindkraft med så liten påverkan som möjligt på miljö, hälsa och landskap. Den nya planen syftar till en mer djupgående utredning av förutsättningar och lämplighet för vindkraft. Planen ersätter befintlig vindkraftspolicy och det innehåll i översiktsplan som behandlar vindkraft. Planen gäller parallellt med övriga ställningstaganden i översiktsplanen. Om miljöbedömning Genomförandet av detta tematiska tillägg till översiktsplanen antas medföra betydande miljöpåverkan och enligt PBL 3 kap. 8 ska därför en miljökonsekvensbeskrivning göras enligt MB 6 kap I vindkraftsplanen används miljöbedömningen som ett processverktyg för att hitta områden med minst konsekvenser. Detta medför att hela analysen är placerad i avsnittet miljöbedömning och att resultatet av denna är utpekade områden där konsekvensen är som minst. Översiktlig analys Genom att samlokalisera vindkraft minimeras dess intrång och påverkan på miljö och hälsa. Samlokalisering bör ske till de platser där vindkraft är mest lämpligt utifrån samtliga aspekter. Samtidigt bör vindkraft inte förekomma alls i vissa områden och detta är en av utgångspunkterna i vindkraftsplanen. Genom att studera större områden utifrån starka bevarandeintressen, kunskapsvärden, bruksvärden och landskapsbild kan en samlad bedömning göras för ett större områdes skyddsvärde. Efter en analys har områden att studera delats upp geografiskt enligt följande: 1. Söderåsen med omnejd 2. Rååns dalgång 3. Braån 4. Norrvidinge 5. Svenstorps fälad 6. Trolleholm Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som planen kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Process 1. Ett första steg i miljöbedömningen är att göra en översiktlig analys och hitta särskilt värdefulla områden. En eller flera av dessa kan vara olämpliga för vindkraft och behöver inte studeras mer i detalj. 2. Nästa steg är att ta bort de skyddsavstånd som har tagits fram genom schablonvärden till bostäder, vägar, mm. Det som återstår är utredningsområden för vindkraft. 3. Utredningsområden studeras i detalj och konsekvensbedöms, samt delas i lämpliga, mindre lämpliga samt olämpliga områden. I arbetet har utvalda platser besökts och landskapet studerats. Resultatet ska ge en realistisk bild av miljöpåverkan i ett visst område. Hur eventuella konsekvenser begränsas beskrivs till viss del i avsnitten vindkraft, förutsättningar, riktlinjer samt i beskrivningen av respektive område. Ett eller flera av dessa områden kan vara direkt olämpliga för vindkraft och om så är fallet markeras det som olämpligt. Bedömningar utgår ifrån befintligt underlag som redovisats tidigare eller som här beskrivs mer i detalj. Söderåsen med omnejd Söderåsen är ett riksobjekt för naturvård och friluftsliv. Det är en väl synlig urbergshorst i det skånska landskapet och är av stort regionalt intresse. En gemensam fördjupad översiktsplan är framtagen tillsammans med de övriga tre kommunerna Bjuv, Åstorp och Klippan. Den beskrivs mer på sidan 11. På åsen ligger en nationalpark och flertalet naturreservat och natura 2000-områden. Under 2012 bildades ett nytt naturreservat i Klöva hallar, vilken är en av två stora raviner med rasbranter på Söderåsen. Den andra, Skäralid, ingår i nationalparken. Ett annat 28

29 naturreservat planeras i ett sammanhängande område på södra branten som idag är natura Geologin är en av de grunder som är avgörande för Söderåsens värde som riksobjekt för naturvård. Åsens tydliga brytning mot det omgivande landskapet förstärks av att omgivningen är öppen medan åsen till stor del är skogsklädd. Den fördjupade översiktsplanen beskriver de skogsklädda sluttningarna som allmänt värdefulla och att ytterligare exploateringar bör undvikas helt. Öster om Röstånga vid kommungränsen ligger naturreservatet Jällabjär, vars berg härstammar från en vulkan. Riksintresse naturvård: N48 Söderåsen med vattendrag och Jällabjär Förutsättningar för bevarande: Täkt eller liknande skadar den geologiska formationen. Bibehålla sammanhängande ädellövskogsområden med så stor andel ädellövskog för fri utveckling som möjligt, vilket är av betydelse för hela ekosystemet och särskilt flera hotade insektsarter som lever på gamla och multnande lövträd. Behålla obrutna vegetationszoneringar i sluttningar med ädellövskog. Bedriva naturvårdsanpassat "skogsbruk" i övriga ädellövskogsområden. Fortsatt jordbruk med åkerbruk, ängsbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot: Dränering, vattenreglering, dämning, torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner kan skada naturvärdena. Ingrepp som medför att områdets naturvärde skadas kan vara: kulvertering, förändring av vattendragets sträckning eller bottenprofil, meandringshinder och vattenreglering, vattenuttag, utsläpp av försurande ämnen, tillförsel av organiska gifter, överfiske, inplantering av främmande öringstammar och skogsavverkning längs vattendraget. Områdets värden kan påverkas negativt av: minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar, vägdragningar. Kommunen har enligt ÖP avsikten att särskild hänsyn tas vad gäller exploatering och allmän utveckling i området som omfattar riksobjektet Söderåsen och Områdets värde för naturvård och friluftsliv fordrar även särskild hänsyn vad gäller markanvändningen. Det större sammanhängande naturområde som Söderåsen utgör har stor betydelse för regionen. Söderåsen har väldigt stor regional betydelse och har också symboliskt värde för kommunen. Söderåsen är ett område som kan anses opåverkat av moderna exploateringsföretag (MB 3 kap. 2 ), vilka så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Vindkraft står inte omnämnt i den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen. Anledningen till detta är troligtvis att det när planen togs fram inte fanns teknik att bygga så stora vindkraftverk som krävs för etablering i skog. Däremot finns ställningstaganden om att t ex större elledningar ska förläggas i mark för att minimera påverkan på landskapet. Det står även att Huvudintrycket av Söderåsen från slätten skall även i framtiden vara ett oexploaterat landskap med lantbrukets byggnader och ett fåtal kompletterande byggnader. Vindkraft är inte förenligt med detta ställningstagande. En stor del av Söderåsen utgör riksintresse för friluftsliv. Vindkraft kan ge stor påverkan på det rörliga friluftslivet. Visserligen döljer skog vindkraft till viss del, men när det syns tar det en stor del av den vilda upplevelsen som kan kännas i skog. Dessutom hörs vindkraft lättare i områden med relativt låg bullernivå, vilket Söderåsen har. Friluftslivet bidrar i sin tur även till näringslivet på och kring Söderåsen. Riksobjektet för naturvård slutar vid gränsen till Eslövs kommun men den ålderdomliga karaktären på landskapet vid Röstånga fortsätter in i Eslöv. De har pekat ut en betydande del mark som ett större opåverkat område (MB 3 kap. 2 ) och anser i sin vindkraftsplan att vindkraft är olämpligt i detta område. Backlandskapet vid Ask mot Röstånga innehåller höga upplevelsevärden och är känsligt för storskalig vindkraft. Söderåsen är dominerande i landskapet. Sluttningarna är synliga från långt håll och på avstånd från Åstorp respektive Röstånga är horsten tydlig. Exploatering på Söderåsen, som t ex kraftledningsgator, är synliga från långt håll och har därmed stor påverkan på landskapet. Platsens lämplighet för vindkraft, vilken kan vara god med hänsyn till skyddsavstånd, måste vägas mot riksintresset för natur och friluftsliv, det allmänna regionala intresset, det visuella intrånget och det stora områdets i hög grad opåverkade natur. Söderåsen är sammanfattningsvis ett mycket värdefullt naturområde och med hänsyn till beskrivna värden är vindkraftsutbyggnad högst olämplig. Det är tvärtom det lämpligaste området att skydda från modern exploatering och störande verksamheter. Lämplig avgränsning för område där vindkraft är olämpligt är riksobjektet för naturvård. Rååns dalgång Vid Sireköpinge blir Rååns dalgång djup och mer dramatisk längs sin väg förbi Vallåkra och Gantofta. Riksintresset för naturvård följer vattendraget hela vägen till mynningen söder om Helsingborg. Dalgången, inklusive Sireköpinge, utgör även riksintresse för kulturmiljövård med ett vidsträckt alléartat odlingslandskap präglat av stordriften kring 29

30 Sireköpinge kungsgård och säteri. Området innehåller särskilt värdefull kulturmiljö och landskapsbildsskydd. Riksintresset är både floristiskt och ornitologiskt mycket rikt. Riksintresse naturvård: N50 Råån med omgivningar Förutsättningar för bevarande: Modifierat skogsbruk. Ingen omfattande bebyggelseexploatering. Fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, nydikning, täkt, luftledningar, vägdragningar, kulvertering eller förändring av vattendragets sträckning eller bottenprofil, vandringshinder, vattenuttag, utsläpp av försurande ämnen, överfiske, inplantering av främmande öringstammar och skogsavverkning längs vattendraget. Ingen ytterligare reglering av vattendraget och den reglering som är nu bör inte öka. Enligt beskrivningen kan områdets värden påverkas negativt av bland annat luftledningar och vägdragningar. För vindkraft är det senare relevant. Kommunens ställningstagande för riksintresset kulturmiljö är att landskapsförändrande åtgärder inte bör medges. Rååns dalgång är ett landskapsrum i sig, vilket är mer tydligt närmare Vallåkra. Från dalgången är sikten begränsad, vilket gör att en del störningar i omgivningen inte syns och förbättrar upplevelsen. Dalgångar är, sett ur energiperspektiv, olämpliga för vindkraft. Höjdryggarna runtom är däremot bättre för vind men är landskapsmässigt högst olämpliga. Sireköpinge med omnejd innehåller stora kulturvärden. Sammantaget bedöms området som olämpligt för vindkraft främst på grund av sina rika naturvärden men även kultur, landskap och rekreationsvärden. Avgränsning för olämpligt område görs enligt riksobjekten för naturvård och kulturmiljövård. Braån Braån är omväxlande slingrande och utdikad i landskapet. Den skapar en lokal sänka, vilken är tydligast högt upp i vattendraget nära Torrlösa. Braån har strandskydd, finns i Länsstyrelsens naturvårdsprogram och är markerat som tätortsnära natur. Det är även ett riksintresse för naturvård. Riksintresse naturvård: N49 Saxån-Braån Förutsättningar för bevarande: Pågående markanvändning får inte avsevärt förändras. Ingrepp såsom kulvertering eller förändring av vattendragets sträckning eller bottenprofil, vandringshinder och vattenreglering, vattenuttag, utsläpp av försurande ämnen, tillförsel av främmande öringstammar och skogsavverkning längs vattendraget medför att områdets naturvärde skadas. Braån används inte idag som rekreationsstråk. I framtiden finns möjligheter att utveckla detta, inte minst för Teckomatorp och Billeberga som i stort saknar tätortsnära natur. Vindkraft bör med hänsyn till detta behandlas restriktivt och strandskyddszonen bör hållas fri så att området kan utvecklas till ett rekreationsstråk. Strandskyddszonen (100 m på var sida om vattendraget) markeras som olämpligt område. Norrvidinge Vid Norrvidinge och Södervidinge finns Dagstorps backar med kuperat inslag i ett övrigt flackt odlingslandskap. Riksintressen för naturvård och kulturmiljövård finns i området. Riksintresse naturvård N50: Västra Karaby Dagstorps backar Dagstorps mosse Förutsättningar för bevarande Ej dränering eller höjd grundvattennivå Fortsatt hävd Ingen gödsling Riksintresset för naturvård hotas inte av en vindkraftsetablering. Det är kulturmiljön och landskapet i övrigt som riskerar att påverkas av en etablering, men ett generellt hinder för vindraft kan inte motiveras. Längs Saxån, vilken rinner förbi området, finns möjlighet att utveckla ett rekreationsstråk. Med hänsyn till detta bör strandskyddszonen hållas fri från vindkraft. Svenstorps fälad Området ligger nära Svalöv och är tätortens närmaste naturområde. Fäladen är kuperad och från vissa delar är utsikten milslång. Området är ett kommunalt naturreservat vars syfte är att bevara och utveckla naturbetesmarker med dess ovanliga flora och fauna. Från norra Svalöv nås området med en kort promenad. Vindkraft skulle göra ett stort ingrepp i betesmarkerna och minska rekreationsvärdet betydligt. Även omgivningarna bör hållas fria från vindkraft så att buller inte hörs från reservatet. Avgränsning för olämpligt område görs efter Länsstyrelsens naturvårdsprogram och tätortsnära natur. Trolleholm Trolleholm med sitt slott har höga natur- och kulturvärden. Området är riksintresse för kulturmiljövård och enligt översiktsplanen ska bebyggelse eller andra landskapsförändrande åtgärder som regel ej medges. Trolleholm omges på tre sidor av Eslövs kommun som anser omgivningarna vara ett opåverkat område som ska hållas fritt från vindkraft. Området bedöms på grund av detta, sina naturvärden och dess starka kulturvärden som olämpligt för vindkraft. Riksintresset för kulturmiljövård och markerna söder om anges som avgränsning för olämpligt område. 30

31 Bortvalda områden De områden som i ovanstående analys anses innehålla väldigt höga natur-, kultur-, landskapseller friluftsvärden är olämpliga för vindkraft och väljs bort. Nationalpark, naturreservat, natura 2000 och biotopskyddsområde utgör naturligt olämpliga områden för vindkraft men ligger inom de ovan beskrivna värdefulla områdena. Samtliga bortvalda områden visas på kartan nedan. Potentiella områden Potentiella områden är fria från begränsningar i form av skyddsavstånd till bebyggelse och infrastruktur samt större olämpliga områden för vindkraft. Områden som är mindre än 0,05 km 2 tas inte med som potentiellt område eftersom de normalt endast har plats till ett verk, speciellt med hänsyn till att marknaden går mot större verk. Större bortvalda områden där vindkraft är olämpligt Potentiella områden för vindkraft. Redovisas även tillsammans med bedömning på sidan 47. Miljöbedömningen strävar efter rättvis hänsyn till människors boendemiljöer men eftersom vindkraft upplevs olika och husens täthet på landsbygden är olika är möjligheterna till detta begränsade. Vid potentiell etablering spelar därför samråd och grannehörande en stor roll för att utvisa lämplighet och ge acceptans. 31

Vindkraft i Svalövs kommun. Tematiskt tillägg till Översiktsplanen

Vindkraft i Svalövs kommun. Tematiskt tillägg till Översiktsplanen Vindkraft i Svalövs kommun Tematiskt tillägg till Översiktsplanen Samrådshandling nov 2011 Sammanfattning Svalövs kommun har med detta tematiska tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft pekat ut

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag

Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag ANTAGANDEHANDLING Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag 1. Bakgrund och utgångspunkter Syftet med vindbruksplanen är att visa på förutsättningarna för ny vindkraft i Östra Göinge kommun och att

Läs mer

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV !" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...

Läs mer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun

Läs mer

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 1 Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 Svar sammanställda av arbetsgruppen för vindbruksplanen 2011-05-03. 1. I Ale kommun

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman Sammanträdesdatum Sida 2008-05-22 89 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Ovalen, stadshuset, Piteå, torsdag den 22 maj 2008, kl. 13:00-14:30 Björn Berglund, ordförande Daniel Bergman Lennart Björklund

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 VINDBRUK Bollebygds kommun Västra Götalands län Samrådshandling med miljökonsekvensbeskrivning 2010-11-04 rev. 2010-11-08 Samrådshandlingen godkändes av kommunstyrelsen 2010-11-04

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

VINDKRAFT. Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän. Datum: 2009-11-24. Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson

VINDKRAFT. Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän. Datum: 2009-11-24. Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson VINDKRAFT Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson Datum: 2009-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.2 Organisation...

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun HUR UTSTÄLLNING 2 HAR BEDRIVITS Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Förstudie. Siene Vindkraftspark

Förstudie. Siene Vindkraftspark Förstudie Siene Vindkraftspark Augusti 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Miljöanmälan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sökande... 4 Upplägg... 4 Projektdata... 5 Projektör... 5 Placering

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 Agenda Vindkraft som energikälla Statkraft SCA Vind

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25 2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Vindkraftprojektet Stora Uvberget

Vindkraftprojektet Stora Uvberget Vindkraftprojektet Stora Uvberget Projektpresentation, september 2010 1 Projektets bakgrund Vindkraftprojektet Stora Uvberget initierades under 2007 av Ekoklimat Sverige AB. För projektets fortsatta utveckling

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta.

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum 2011-05-25 Ert datum Beteckning Översiktsplan Er beteckning Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum: 2011-05-19 Tid: 19.00-22.00 Plats: Församlingshemmet, Färingtofta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer