Skärgårdstrafiken 2020
|
|
- Alexandra Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skärgårdstrafiken 2020 Rapport från ett öppet och kreativt seminarium den 4 februari 2009 om vår framtida skärgårdstrafik. ARRANGÖR: ÅLANDS SKÄRGÅRDSNÄMND 1
2 Skärgården klarar sig själv Befolkningen ökar För fulla segel Sakta framåt Disney - land I bakvattnet Befolkningen minskar Skärgården beror av bidrag Vi kan inte förutsäga framtiden, men vi måste planera och förbereda oss för olika alternativ. För att kunna diskutera den framtida skärgårdstrafiken på ett mångsidigt och konkret vis skapade vi fyra scenarier = möjliga framtider. Inget scenario är sanningen de är alla lite överdrivna åt varsitt håll. 2
3 Sammanfattning Beslut om framtida tonnage inom skärgårdstrafiken måste börja beredas under Då får vi den nya färjan till Föglö och ska börja tänka på nästa. Därav detta seminarium som genomfördes den 4 februari. Syftet var att stimulera till en öppen och kreativ diskussion om den framtida skärgårdstrafiken med politiker, intresseorganisationer, tjänstemän, skärgårdsbor och allmänheten. De fyra scenarier som legat till grund för Vi som var där tycks ha en stor framtidstro och en relativt stor beredskap för avgörande förändringar av de principer som hittills styrt utformningen av skärgårdstrafiken. seminariet är utmejslade för att vara olika varandra och visa på olika möjligheter. Deras utgångspunkt var att det som mest påverkar skärgårdens framtid är om den klarar att försörja sig själv eller inte, och om befolkningen ökat eller minskat. Till varje scenario arbetades en trafiklösning fram. Dessa trafiklösningar speglade inte landskapsregeringens avsikter, åsikter eller mål utan var författade av skärgårdsnämndens sekreterare för att stimulera till diskussion och nytänkande. Vi var över åttio personer som deltog i seminariet och vi var just så intresserade, frågvisa, debattsugna och nytänkande som nämnden hade hoppats. De scenarier som lockade flest var Sakta framåt och För fulla segel, som därför också fick flest synpunkter. Alla skriftliga anteckningar och muntliga kommentarer har sammanfattats på de följande sidorna. Vi som var där tycks ha en stor framtidstro och en relativt stor beredskap för avgörande förändringar av de principer som hittills styrt utformningen av skärgårdstrafiken, nämligen att samtligt tonnage skall bära både person- och godstrafik, att samtligt tonnage skall vara isbrytande, samt att (så gott som) alla anhalter längs en rutt alltid skall angöras av alla turer. Denna dokumentation lämnas till skärgårdsnämndens ledamöter och med särskild adress till trafikministern, trafikavdelningen samt skärgårdens och hela Ålands politiker, som skall besluta framtidens skärgårdstrafik. 3
4 Skärgården klarar sig själv Befolkningen ökar Sakta framåt Befolkningen minskar Skärgården beror av bidrag % 2800 bofasta Sakta framåt Senario I detta senario har Åland, som kom ur lågkonjunkturen de första åren på 2010-talet, satt miljöfrågorna i fokus. I de två senaste valen, år 2014 och 2017, har alla partier varit överens om att skärgården är en viktig gemensam resurs för hela Åland. Dess unika natur och kultur ska bevaras. Det innebär att vare sig fastboende, sommarboende eller besökare tillåts exploatera skärgården. Det är mycket svårt att få bygglov, stränderna värnas, jordförvärvslagen finns kvar. Skärgårdssamhällena år 2020 har sakta utvecklats, främst på grund av att det är miljöintressena som styr och då får man inte ha bråttom. Tunneln till Föglö blev inte byggd, dels på grund av att lågkonjunkturen kom emellan, dels på grund av miljöskäl. En bro över Töftösund till Vårdö är en stor fråga i det kommande valet i höst. Åland är världsledande inom produktion och dubbelriktad distribution av vindenergi. Den stora investeringen på teknik och kraftnät som både kan ta emot och sända elektrisk kraft med små transportförluster har gjort att skärgårdssamhällena, som var och en har ett halvdussin vindkraftverk, faktiskt tjänar pengar på energi (eftersom de inte har behövt finansiera infrastruktursatsningen). Fibernätet har hjälpt skärgårdsprodukterna att hitta till sina marknader och möjliggjort distansundervisning i skolan, men har annars inte inneburit så stora förändringar. Skärgårdsborna familjer och äldre som värnar om naturen År 2020 bor det personer i skärgården, en ökning med 20% jämfört med De kommuner som har ökat mest är Föglö, Vårdö och Brändö, men även Sottunga, Kökar och Kumlinge växer. En ganska stor del av ökningen utgörs av unga familjer som flyr storstädernas betong och söker det lilla samhällets trygghet och bra skolor för barnen. Samtidigt fortsätter unga skärgårdsbor att flytta in till stan för att få utbildning och umgänge. Pensionärer med rötter i skärgården har flyttat ut bor en del av året i välutrustade fritidshus. De ger tyvärr inga skatteinkomster till skärgårdskommunerna Medelåldern är fortsatt hög, 25% av befolkningen är över 65 år (medan det är 20% på fasta Åland). Jobben samarbetande småföretag Jordbruk och djurhållning finns i första hand till för att vårda markerna. Ekoodling och kreatur håller landskapet öppet. Den produktion som sker ska ha en äkta skärgårdsprägel. Det odlas specialgrödor så som lin (till isoleringsmaterial), speltvete, råg, svinmålla och sälgsly (för medicinproduktion), frukt och bär. De flesta grödor förädlas i skärgården, det finns en växande småindustri. Det lönar sig att hålla markerna öppna, för ekologisk odling, till butiker och annan service, och för att utveckla och förädla skärgårdsprodukterna. Skärgården är inte helt självförsörjande, men det är heller inget som ålänningarna i gemen kräver. Tillgången till vild fisk har ökat tack vare de stora miljöinvesteringar som har gjorts. Den har blivit en lyxprodukt som ger bättre inkomster vilket har gjort att det finns yrkesfiskare kvar. Fiskodlingen är förbjuden, ingen ny teknik finns på plats. Skärgårdens företagare är som tidigare allkonstnärer men de samarbetar i mycket högre grad än tidigare kring lokal turism och skärgårdsprodukter. De satsningar som har gjorts på arbetsplatser och på bostäder för inflyttare har fallit väl ut. Företagen har blivit ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbarare, man kan säga att de har blivit samarbetande mångsysslare. Utflaggningen av åländska fartyg har fortsatt. Även om många skärgårdsbor arbetar som sjömän är det allt färre som också skattar hemma i skärgården. Nya arbetsplatser finns inom produktutveckling, marknadsföring, förädling och distribution av ekologiska skärgårdsprodukter, inom miljövården samt inom service och vård. Turism kontrollerad och i liten skala Lågkonjunkturen under tog död på en stor del av massturismen. Eftersom den är så konjunktur- och säsongsberoende, och dessutom orsakar miljöproblem, har skärgården i stället satsat på småskalig ekoturism. Turism är nog bra men turisterna ska ledas i vissa banor och får inte slita på och förstöra skärgården. Man kan påstå att det finns en sund balans mellan marknadsföringen och hur det faktiskt är när man kommer ut i skärgården. Service kulturen prioriteras Kommunerna finns kvar och sköter basservice, ibland i samarbete med varandra. Några privata vårdföretag finns. Det finns en skola i varje kommun men Vårdöbarnen går liksom tidigare på högstadiet i Godby. I de andra kommunerna har distansundervisningen utvecklats och används flitigt bland annat inom språk och matematik där barnens studieresultat blivit mycket bättre. Trots att Paf har försvunnit ur den åländska ekonomin är kulturlivet livligt. Det finns bio i alla kommuner, intresset för teater, dans och folkmusik är stort. Kommunerna har en gemensam virtuell kulturskola som till och med organiserar folkhögskoleutbildning inom folkmusik och ekoturism. Trygghet låg brottslighet och hög säkerhet Eftersom det är mycket färre turister finns den gamla gästfriheten, öppenheten och tilliten kvar. Man håller inte dörren låst. Det finns fortfarande bofasta kvar på småöar som Björkö, Seglinge, Simskäla, Husö och Kyrkogårdsö. I skärgården känner alla alla och tryggheten och grannhjälpen finns kvar. Det hindrar oro och brottsligheten är låg.
5 Skärgården är en viktig gemensam resurs för hela Åland. Miljöintressena styr och då får man inte ha bråttom. Trafiklösning Det är Landskapet Åland som äger skärgårdstrafikens tonnage, men driften har lagts ut på entreprenad. Det finns ett tiotal privata rederier som sköter om att färjorna kommer och går på avtalade tider inom avtalad kostnad och med höga utsläpps- och miljökrav. Hellre rent än fort, lyder parollen. Till Hummelvik och Långnäs går eltåg som byggts längs med cykelvägarna. Infrastruktursatsningen betalades av landskapet och EU-medel, men nu är det turistföretagen som har hand om driften. Det finns också en väl utbyggd kollektivtrafik ute i skärgården, med små elbussar som ansluter till alla turer. Tonnaget är valt för att vara miljlövänligt och inte så snabbt. Det finns tre persontransportfärjor och två person/fordonsfärjor med gasdrift för hela skärgården. Turerna är därmed inte så täta och det är stor skillnad på trafiken sommar och vinter. Man måste söka tillstånd för biltransport hos av en särskild nämnd och det är inte ens lätt för de bofasta att få tillstånd, dessutom är det mycket dyrt. En personbiljett är däremot subventionerad till 25% av den verkliga kostnaden. Godstransporter sker med skilt tonnage tre gånger/vecka. Bokningen sker till övervägande delen via Internet. Skärgårdstrafiken kostar 22 MEUR/år varav landskapet står för det mesta, 22 MEUR. Hur ska man hantera: Persontransport: Skärgårdsbors biltransport: Besökares bil- & busstransport: Godstransport: Skillnad sommar/vinter: Teknik: Snabbhet: Täthet turer: Anslutningstrafiken: Vem äger, vem driver: Bokning: Brukarnas kostnad i procent av verklig kostnad: Persontransport 25% Skärgårdsbors biltransport 100% Besökares bil- & busstransport 200% Godstransport 50%! Detta scenario lockade fyrtio procent av seminariets deltagare till sig. Denna framtidsbild upplevdes som positiv och hoppfull. Miljön har fått styra, det finns snabba passbåtar men inte lika täta turer, men det är ändå möjligt att dagpendla för många skärgårdsbor. Scenariot behöver förbättras för att vara realistiskt, hördes många säga. Framförallt trafiklösningens eltåg och elbussar var inte riktigt trovärdiga. Ska vi verkligen kunna klara oss utan våra kära bilar? Skärgårdsproducenterna vill ha fem godstransporter per vecka för att hålla basnäringarna igång. Att avgifterna blir högre tycktes många acceptera. Det kan inte bli billigare än i dag. Det går att ta in mer pengar både på persontransporterna och av besökarna. Landskapets kostnad / total kostnad MEUR: 20 /22 5
6 Skärgården klarar sig själv Befolkningen ökar För fulla segel Befolkningen minskar % 4000 bofasta För fulla segel Senario I detta scenario är högkonjunkturen, som kom igång år 2013, också märkbar i skärgården. Skärgården är en enda kommun, de andra kommunerna är Mariehamn, Norra Åland och Södra Åland. Tunneln till Föglö gör att Degerby är en viktig centralpunkt i skärgården med ett stort utbud av service. I norr är den nya bron orsak till att Vårdöborna är Ålands mesta pendlare. Vindkraften står för en stor del av Ålands energiproduktion och konsumtion, men har inte byggts ut nämnvärt i skärgården på grund av höga kostnader och miljöorsaker. Skärgårdsborna Att bo i skärgården är attraktivt. Här bor nästan personer. Miljö och boende står högt på människors önskelistor. Det är trendigt att bo naturnära med hög livskvalitet. Skärgården är inte en glesbygd en bygd där det är glest utan en bygd där det är gott om rum. Många inflyttade skärgårdsbor har barn i förskole- och skolåldern. De uppskattar sina trygga skolor. Andra nyinflyttade är pensionärer och tidigare fritidsbosatta som har sina rötter i skärgården. De har kommit från fasta Åland, från fastlandet, från Sverige, från de baltiska länderna och från Europa (ganska många holländare, bl a). För alla inflyttare är det viktigt med fibernät och låg skatt. Jobben mångsidig näringsstruktur Tack vare att skärgården är ett starkt varumärke är näringsstrukturen mångsidig och stark med turismen som motor. Många skärgårdsbor arbetar inom service, rekreation, hälsa, konst och kultur men även IT och bioteknologi. Distansarbete är mycket vanligt. Ett tiotal kunskapsföretag har distansarbetsplatser i skärgården där en eller flera av deras anställda kan jobba i lugn och ro under en eller ett par veckor, och sedan ta dit familjen på semester. Näringsidkarna är alltmer specialiserade och inte längre mångsysslare. Skärgårdens lantbrukare har framgångsrikt satsat på odling av frukt, bär, grönsaker, svamp och kryddväxter och det har blivit en härlig repris på det åländska undret inom växthusodlingen på 1970-talet. Marknaden för ekologiska, kvalitativa produkter är synnerligen god. Produkterna exporteras till fasta Åland, till fastlandet och till Sverige. Den vilda fisken finns inte som förr, men eftersom det är stor efterfrågan på fisk finns det yrkesfiskare kvar. Fritids- och fisketurismen har också ökat och yrkesfiskarna kombinerar fisketurism med sitt yrke. Fisk odlas också fast med nya tekniker, både i vatten och på land tack vare att man lyckats få bort de negativa miljöeffekterna. Kultur är business och skärgården ordnar många festivaler och evenemang. Man kan ta ut höga priser tack vare varumärket Äkta skärgård. Skärgården beror av bidrag Turism kvalitet framför kvantitet Turismen har vuxit i kvalitet men krympt i kvantitet, tack vare en slug kombination av utomstående kapital och inhemsk skärgårdskunskap. Man erbjuder guidade cykel-, båt- och häst-turer med exklusivt boende till turister från hela Europa, som tycker skärgården är öppen, frisk och ljuvligt rymlig. Många skärgårdsbor är certifierade vildmarksguider. Service Det finns fyra skolor i skärgården: Föglö/Kumlinge, Brändö, Vårdö (som har sina högstadieelever i Godby) och Sottunga/Kökar. De snabba skolbåtarna som transporterar barnen från Snäckö till Överö och från Sottunga till Kökar gör skolvägen relativt kort och har lektionssal ombord. Stor hälsocentral med tandläkare, skärgårdens största butik och tre banker inklusive den nya Föglö-banken startad av en fd fiskodlare finns i Degerby skärgårdens Godby. Skärgårdsbutikernas räddning är att de lyhört lyssnar på vad kunderna vill och utvecklat system för att kunna beställa och ta hem det som kunderna vill ha. De vet att barnfamiljer, rika pensionärer och distansarbetare har höga krav. De kan levererar närproducerade varor och tar hem i princip vad som helst på kort tid med leverans ända till dörren om så önskas. Trygghet allt är inte som förr Turismen, rörligheten, pengarna och den nya kommunorganisationen skapar nya utmaningar i skärgården. Allt är inte som förr, den gamla skärgårdsidentiteten är försvunnen tycker många. Det är inte så tryggt att leva i skärgården längre, inbrott och våld har ökat. Det finns en fast och en rörlig polisstation i skärgården som är bemannade året om.
7 Skärgården är inte en glesbygd en bygd där det är glest utan en bygd där det är gott om rum. Trafiklösning Skärgårdstrafiken drivs av det privata bolaget Åland Ships där de största ägarna är bussbolagen, som också driver busstrafiken. Inte undra på att färjorna och bussarna numer väntar in varandra! Färjorna är av flera olika slag, med viss skillnad i tonnage och turlistor mellan sommar och vinter. De norska katamaranerna som lastar 100 personer och 5 bilar gör 25 knop mellan Hummelvik och Lappo, respektive mellan Långnäs och Kökar. Eftersom både skärgårdsbor och besökare får betala en relativt stor del av den verkliga transportkostnaden, är inte efterfrågan så stor på biltransport. Många har en skruttig bil på hemholmen och en bra bil på någon av de stora, välbevakade p-platserna vid ändhamnarna. Eftersom turtätheten är större än tidigare tack vare de nya linjerna och snabbare färjor är skärgårdsborna ganska nöjda. Riktigt dyrt är det för besökarnas bussar och bilar, vilket har gjort att turismen minskat i kvantitet men ökat i kvalitet (och förtjänster). Bokning sker via boknings- och turistcentralen i Kumlinge. Trafiken mellan Brändö och Osnäs och mellan Kökar och Galtby sköts av finska (privata) rederier. Förutom trimaraner används svävare både sommar- och vintertid. Trotjänarna m/s Alfågeln och m/s Viggen kör tunga godstransporter tre gånger i veckan, då lastbilarna fyller däcken vilket är nödvändigt eftersom färjorna tar ut 100% av sina kostnader av godskunderna. Den totala kostnaden för trafiken är 25 MEUR/år, varav landskapet betalar 15 MEUR. Hur ska man hantera: Persontransport: Skärgårdsbors biltransport: Besökares bil- & busstransport: Godstransport: Skillnad sommar/vinter: Teknik: Snabbhet: Täthet turer: Anslutningstrafiken: Vem äger, vem driver: Bokning: Brukarnas kostnad i procent av verklig kostnad: Persontransport 50% Skärgårdsbors biltransport 50% Besökares bil- & busstransport 150% Godstransport 100%! Scenariot För fulla segel var seminariets näst mest populära. Här kom det fram en del synpunkter om att höjd förädlingsgrad minskar transportbehoven, att vi borde samarbeta med alla närliggande regioner om transporter, att färjpass kan bli kortare om de ej körs parallellt med landsväg och att det behövs mer samordning mellan skärgården och fasta Åland. Om privatiseringen ansåg man att det är svårt att få privata entreprenörer som vill driva den eftersom LR kör gratis, men att privata rederier skulle kunna ta vissa pass (t ex Brändö-Åva). Liksom i scenariot Sakta framåt ansåg man att det behövs fem godsturer/vecka för t ex bär och färskvaror. Katamaraner gick mellan Mariehamn och Norrtälje på 1980-talet, vad lärde vi oss av det? Anslutningstrafiken kan ske på många sätt: hyrbilar, bilpool, eltåg/elbussar... Och visst borde bokningscentralen ligga i skärgården och kopplas ihop med turistinformationen. Landskapets kostnad / total kostnad MEUR: 15 /25 7
8 Skärgården klarar sig själv Befolkningen ökar Disneyland Befolkningen minskar % 3000 personer Disneyland Senario I detta scenario har Åland kommit på fötter efter de svåra åren , med konkurser, arbetslöshet, utflaggning och Paf-pengar som försvann. Den nya tunneln till Föglö och bron till Vårdö gör det lätt för dem som bor i den inre skärgården att pendla till fasta Åland. Turismen är en mycket stor energikonsument men Åland har byggt ut sin vindkraft så att vi är till 60% självförsörjande med el. I skärgården sätter dock turistintressena stopp för all utbyggnad av vindkraftsparker mm. Skärgårdsborna Vintertid bor det personer vintertid i skärgården, sommartid (maj till september) är befolkningen det dubbla pga säsongsarbetare. Skärgårdsborna vårdar och underhåller natur och byggnader under lågsäsongen. De har inte så mycket med turisterna att göra, framförallt för att de inte talar de språk de som krävs för att ge besökarna en komplett upplevelse. Skärgården har få permanentboende men många säsongsboende. Antalet fritidsboende minskar när reseföretagen arrenderar attraktiva områden och river stugorna från 1900-talets första hälft. Jobben säsongsbundna Arbetslösheten är noll på sommaren men det finns viss arbetslöshet vintertid. Det är mest ungdomar som jobbar som guider, hotellpersonal och reseledare som bor och arbetar sommartid i skärgården (och vintertid i Alperna). Turismen kommersiell och kräsen Skärgården är en känd turistattraktion i hela Europa den är lika känd som Alperna. Med början år 2014 har tre internationella reseföretag byggt upp en helt ny turism i skärgården. De har lite olika koncept, men alla bygger på att skärgården har blivit känd som ett nytt och intressant resmål för lite mer kräsna besökare. De utländska företagen har köpt upp aktier i åländska bolag genom vilka de äger stora anläggningar, men de arrenderar den mark som anläggningarna står på. Ett franskt reseföretag satsar på äventyrsturism i den yttre skärgården. Under veckolånga kanot- och segelturer får gästerna uppleva det yttersta havsbandet med guider. Många flyger in via det upprustade flygfältet i Kumlinge. Ett tyskt reseföretag satsar på kulturturism i den inre delen av skärgården, väster om Skiftet. Turisterna får uppleva det genuina fiskar- och jordbrukarlivet i skärgården. De kryssar med gamla skutor, bor på lantgårdar (som bara är aktiva på sommaren) eller lär sig gamla hantverk. Ett finskt reseföretag specialiserar sig på aktiva pensionärer, som erbjuds resor som omfattar hela Åland och skärgården. Det handlar Skärgården beror av bidrag om avkoppling och rekreation på spa och pensionat kombinerat med kultur och nöje. Både tyskarna och finnarna utnyttjar Alandica-huset som mötes- och kulturcentrum. Någon massturism som till Kanarieöarna är det inte men så är ju också poängen att erbjuda något för dem som tröttnat på de stora turistorterna. Målgruppen är liten men köpstark, beredda att betala vad det kostar för transporter, souvenirer, restaurangbesök etc. Service räcker hela året Huvuddelen av turisminkomsterna hamnar i utländska fickor med ger ändå pengar till skärgården som kan användas till skolor och äldreomsorg. Butiker, polis, sjöbevakning går på fullvarv under sommaren då intäkterna är så goda att de räcker till att hålla verksamheterna igång resten av året. Trygghet Visst finns det mer poliser än någonsin i skärgården, men i kölvattnet på turisterna följer slitage på naturen och kulturen, avfall, skadegörelse, våld, missbruk och prostitution. Det är förskräckligt hur turisterna far fram, de är värre än skarven tycker skärgårdsborna som försöker behålla en värld vid sidan av turisterna.
9 Skärgården är en känd turistattraktion i hela Europa den är lika känd som Alperna. Trafiklösning Inom skärgårdstrafiken finns en stor aktör: det privata rederiet The Blue Dreams, som ägs av turistföretagen. Det finns också många små rederier, som ägs av ålänningar varav en del är skärgårdsbor. De kompletterar Blue Dreams med tvärgående linjer, vintertransporter, beställningstransporter och specialarrangemang. Vid Hummelvik och Långnäs ligger stora inhägnade parkeringsområden med vakter. Ute Det i skärgården finns en väl utbyggd kollektivtrafik. Där finns bussbolag, kollektivtransporter på vattnet och tre helikopterföretag i skärgården. Sedan några av skärgårdshamnarna byggts ut angör medelstora kryssningsfartyg Lappo, Snäckö, Sottunga, Degerby och Haparnäs. Förbindelsetrafiken sker med före detta Vaxholmsbåtar som köpts in från Sverige. Godstrafiken tas om hand av stora, långsamma fartyg som endast trafikerar nattetid, Om turister, skärgårdsbor eller andra besökare vill ha med sig bilen ut i skärgården får de anlita nattfärjorna (men det är mycket dyrt). Allting bokas och betalas via mobiltelefon hos en jättelik bokningscentral på Irland där det finns personal som klarar alla språk dygnet runt. Det är alltså stor skillnad på trafiken sommar och vinter och det finns ett många olika sätt att färdas på. Skärgårdstrafiken som kostar 35 MEUR/år är till största delen självfinansierande, landskapet står för 7,5 MEUR. Hur ska man hantera: Persontransport: Skärgårdsbors biltransport: Besökares bil- & busstransport: Godstransport: Skillnad sommar/vinter: Teknik: Snabbhet: Täthet turer: Anslutningstrafiken: Vem äger, vem driver: Bokning:! Detta trodde bara åtta personer skulle kunna hända. I detta scenario har turismen vuxit till en helt dominerande näring som inte styrs av åländska intressen. De ansåg i och för sig att det var positivt att skärgården blivit en bilfri zon och att livet för de bofasta på många sätt har blivit bättre även om de ha blivit färre. Här fördes fram idéer om en linbana med korgar som lastar 1,5 ton på samma sätt som finns mellan Boliden och Köping (96 km på 2,5 tim), kompletterad med vindkraft på varannan pylon. Skoltrafiken skulle kunna gå med svävare. Brukarnas kostnad i procent av verklig kostnad: Persontransport 100% Skärgårdsbors biltransport 75% Besökares bil- & busstransport 200% Godstransport 100% Landskapets kostnad / total kostnad MEUR: 7,5 /35% 9
10 Skärgården klarar sig själv 10 10% 2100 personer I bakvattnet Senario I detta senario håller skärgårdssamhällena år 2020 ännu fast vid sin traditionella, småskaliga livsform. Inte mycket har förändrats sedan år På de små öarna Björkö, Seglinge, Simskäla, Husö och Kyrkogårdsö finns inte längre någon bofast befolkning. Någon tunnel till Föglö har det inte blivit och heller ingen bro till Vårdö, lågkonjunkturen kom emellan. Olje- och elpriserna har skjutit i höjden. Även om Åland är världsmästare i lokalproducerad vind-el så är det svårt för skärgården att dra nytta av det med de befintliga distributionssystemen. Skärgårdsborna År 2020 bor det personer i skärgården, en minskning med 10% jämfört med år De kommuner som har minskat mest är Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga, medan Föglö och Vårdö har ökat något. Medelåldern är hög i skärgården: en tredjedel består av pensionärer över 65 (medan det är 20% på fasta Åland). Ungdomar flyttar från skärgården på grund av bristen på utbildning, arbete och umgänge. Det föds allt färre barn i skärgården. Rätt så många pensionärer och andra, kapitalstarka äldre personer har bosatt sig i skärgården del av året. De tycker att de inte bara köper en bostad utan hela skärgårdsmiljön (ibland köper de en hel ö). Man ser allt oftare skyltar om privat mark. Att skärgården är glesbygd tycker de bara är bra. Skatt på deras pensioner uppbärs tyvärr i det land pensionen intjänats, inte i skärgårdskommunen där de bor. Befolkningen har därför segregerats i en välmående, inflyttad, deltidsboende befolkningsgrupp (varav många äldre) och den skärgårdsfödda ursprungsbefolkningen. Befolkningen ökar I bakvattnet Skärgården beror av bidrag Jobben få nya arbetsplatser Det finns inga yrkesfiskare kvar i skärgården eftersom det är brist på fisk, olönsamt att vara fiskare och eftersom inga ungdomar är intresserade av yrket. Fiskar gör man med turister och som fritidsfiske fastän fångsten är mager. Fiskodlingarna har fått ännu strängare miljökrav men klarar sig och är av stor ekonomisk betydelse i skärgården. Lantbruket är specialiserat på frukt och bär, grönsaker och kryddväxter. Det finns en liten köttproduktion. Det finns ett fåtal nya arbetsplatser inom miljövården samt inom service och vård. Fibernät och bredband har inte inneburit någon avgörande skillnad, vare sig för näringarna eller för skärgårdsborna i övrigt, annat än att stugorna hyrs ut allt oftare via nätet. De näringar som har utvecklats är skärgårdsbutikerna, som har fått det bättre tack vare de delårsboende och den stora mängden turister, samt service inom trädgårdsskötsel, städning, matlagning, bevakning och båttransporter. Utflaggningen av åländska fartyg har fortsatt. Även om många skärgårdsbor arbetar som sjömän är det allt färre som också skattar hemma i skärgården. Turism kvantitet och billigt Ett stort antal turister besöker skärgården på billigaste sätt under kort tid under en kort säsong och lämnar relativt lite efter sig per besökare räknat. Ingen har velat investera i nya anläggningar. Det finns för lite kunskap, företagsamhet och samarbetsvilja bland skärgårdsborna för att turismen ska utvecklas till något nytt. Service Kommunerna finns kvar men brottas med svåra ekonomiska problem. De sköter den kommunala basservicen med allt sämre resultat. Äldre med stora vårdbehov kan inte stanna i sina hemkommuner. Byskolorna har lagts ned och distansundervisning används flitigt i skolan men dock inte med så goda resultat. Tack vare Paf-pengar finns det ett lokalt kulturliv, men i det är stor skillnad mellan vinter- och sommarsäsong, då kulturen blommar upp med turisterna. Tryggheten drastisk minskning Det stora antalet tillfälliga besökare har medfört att man låser sina hus, lador och bilar också ute i skärgården. Befolkningen minskar
11 Skärgårdssamhällena håller ännu fast vid sin traditionella, småskaliga livsform. Inte mycket har förändrats sedan år Trafiklösning Skärgårdstrafiken äga och drivs av landskapet Åland, medan busstrafiken drivs av privata bolag som har svårt att anpassa sig till färjornas turlistor. Någon ny färja har inte tillkommit sedan m/s Skarven levererades 2009, men ms Grisslan, ms Gudingen, ms Ejdern och ms Doppingen har tagits ur trafik. Det finns nu fem färjor i trafik. Kostnaden för att färdas som person eller med bil på färjorna har sjunkit något på tio år. Den var år 2009 cirka 5% av den verkliga kostnaden och är nu 2,5 procent. Godsfrakter har däremot ökat i pris. Bokningen sker mest via telefon. Skillnaden mellan sommar och vinter är ganska stor eftersom landskapet beslutat spara på turerna vintertid. Eftersom turtätheten därmed har minskat betydligt är den totala kostnaden kvar på samma nivå som för tio år sedan (18 MEUR), varav 17 MEUR belastar landskapet och återstoden fås in via avgifter. Hur ska man hantera: Persontransport: Skärgårdsbors biltransport: Besökares bil- & busstransport: Godstransport: Skillnad sommar/vinter: Teknik: Snabbhet: Täthet turer: Anslutningstrafiken: Vem äger, vem driver: Bokning: Brukarnas kostnad i procent av verklig kostnad: Persontransport 2,5% Skärgårdsbors biltransport 2,5% Besökares bil- & busstransport 2,5% Godstransport 10%! Bara fem personer ansåg att scenariot I bakvattnet var realistiskt. Undra på det, här har allt stått stilla eller gått tillbaka. Varför inte flytta skärgårdsborna till Mariehamn på vintern, menade någon, det skulle bli billigast. En annan sade att man kan lika gärna flyga enstaka personer med helikopter som att låta en färja gå i ett par timmar med bara en passagerare. Men även i detta trista scenario fanns det idéer: svävare året runt (mindre tidsavstånd), flerskrov sommartid och mer tonnage sommartid kan ordnas t ex genom skolbåten för ö-luffning. Skillnaden mellan sommar och vinter kommer nog att ha ökat om samhällsutvecklingen blir såhär, trodde man, liksom att avgifterna förändras: högre avgifter för persontransport och för skärgårdsbors och besökares biltransport. Landskapets kostnad / total kostnad MEUR: 17 /18 11
12 SKÄRGÅRSNÄMNDEN Ålands skärgårdsnämnd består av landskapsregeringens sex ledamöter och en representant för var och en av de sex skärgårdskommunerna. Nämnden är ett rådgivande organ som möts cirka fyra gånger per år. Vartannat möte behandlar ärenden av löpande karaktär och vartannat möte är ett temamöte, en sorts tankesmedja för skärgårdsfrågor till exempel den framtida skärgårdstrafiken. Senaste år (2008) avhandlade nämnden 44 ärenden bland vilka kan nämnas skärgårdspolis, möten på distans, bildandet av en skärgårdsstiftelse, skärgårdens image och profilering, utlokalisering, skolskjutsar, skärgårdsambassadörer och skapandet av en ny, gemensam åboländsk-åländsk cykelrutt. Skärgårdsnämnden har regelbundna kontakter med den finska Skärgårdsdelegationen, med Egentliga Finlands förbunds skärgårdsnämnd, med Skärgårdarnas Riksförbund i Sverige och FÖSS i Finland, samt deltar i ESIN och ESPON på europeisk nivå. All information om nämndens arbete och projekt ligger på dess hemsida: Skärgårdsnämndens sekreterare & skärgårdsutvecklare: Christian Pleijel , christian.pleijel@regeringen.ax
Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot
Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,
Läs merSammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner
Bilaga 2 Sammanfattning av anteckningar förda vid temadiskussioner Temadiskussioner från juni 2013 Möjliga effekter av kortrutt Hur man kan resa utan bil mellan färjorna (berör särskilt unga och åldringar).
Läs merSkärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot
Nu Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd i augusti 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas
Läs merInnehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS
Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.2 Omfattning... 2 2 Arbetsmetodik och genomförande... 4 3 Statistik och trender... 5 3.1 Befolkningsutveckling... 5 3.2 Resandestatistik... 6
Läs merÅlands skärgårdsnämnd
Ålands skärgårdsnämnd Protokoll nr: 3/07 Tidpunkt: 28.9 kl 1300-1500 Plats: Lagtinget, Konferensrum 1 Deltagare: Roger Husell, Brändö, Ethel Sundblom, Föglö, Mats Perämaa och Jim Eriksson, Kumlinge, Harry
Läs merTransport av farligt gods s.k. bränsletur till Föglö, Brändö/Jurmo/Lappo, Kumlinge/Enklinge, Kökar och Sottunga maj-dec 2017
SS/ME/NK/GK 10.04.2017 Transport av farligt gods s.k. bränsletur till Föglö, Brändö/Jurmo/Lappo, Kumlinge/Enklinge, Kökar och Sottunga maj-dec 2017 Bränsleturerna körs med tonnage enligt bränslemarkerade
Läs merTransport av farligt gods s.k. bränsletur till Föglö, Brändö/Jurmo/Lappo, Kumlinge/Enklinge, Kökar/Sottunga januari-december 2019
BK/SS/GK 14.08.2019 Transport av farligt gods s.k. bränsletur till Föglö, Brändö/Jurmo/Lappo, Kumlinge/Enklinge, Kökar/Sottunga januari-december 2019 Bränsleturerna körs med tonnage enligt bränslemarkerade
Läs merTransport av farligt gods s.k. bränsletur till Föglö, Brändö/Jurmo/Lappo, Kumlinge/Enklinge, Kökar/Sottunga januari-augusti 2019
SS/GK 03.01.2019 Transport av farligt gods s.k. bränsletur till Föglö, Brändö/Jurmo/Lappo, Kumlinge/Enklinge, Kökar/Sottunga januari-augusti 2019 Bränsleturerna körs med tonnage enligt bränslemarkerade
Läs merTransport av farligt gods s.k. bränsletur till Föglö, Brändö/Jurmo/Lappo, Kumlinge/Enklinge, Kökar/Sottunga januari-december 2018
SS/GK 04.01.2018 Transport av farligt gods s.k. bränsletur till Föglö, Brändö/Jurmo/Lappo, Kumlinge/Enklinge, Kökar/Sottunga januari-december 2018 Bränsleturerna körs med tonnage enligt bränslemarkerade
Läs merProtokoll från skärgårdsnämndens möte 4-2009
Protokoll från skärgårdsnämndens möte 4-2009 Tidpunkt: 13 november 2009 kl 1000-1430 Plats: Deltagare: Ålands landskapsregering, Rödhamn, Mariehamn Jan-Erik Mattsson (ordf), Katrin Sjögren, Mats Perämaa
Läs merProtokoll Skärgårdsnämnden
Skärgårdsnämnden Protokoll 32008 Möte nr: 3 2008 Tidpunkt: 11 augusti 2008 kl 1345 12 augusti kl 0945 Plats: Deltagare: Sottunga, Sunnanberg JanErik Mattsson (ordförande), Katrin Sjögren och Mats Perämaa,
Läs merTransport av farligt gods s.k. bränsletur till Brändö, Lappo, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga jan-dec 2016
GK/SS 29.12.2015 Transport av farligt gods s.k. bränsletur till Brändö, Lappo, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga jan-dec 2016 Bränsleturerna körs med tonnage enligt markerade turer i ordinarie turlista
Läs merSkärgårdsnämnden. Möteskallelse
Skärgårdsnämnden Möteskallelse Kallelse nr: 1-2008 Tidpunkt: 4.2 2008 kl 1100-1500 Plats: Kallade: Kommungården, Kumlinge Till skärgårdsnämnden valda representanter från Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar,
Läs merTransport av farligt gods s.k. bränsletur till Brändö, Lappo, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga 29 sept - 31 dec 2015
SS/GK 29.09.2015 Transport av farligt gods s.k. bränsletur till Brändö, Lappo, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga 29 sept - 31 dec 2015 Bränsleturerna körs med tonnage enligt markerade turer i ordinarie
Läs merUnikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård
Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt
Läs merUnikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård
Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt
Läs merKR (6) Bilaga 27
KR 1.6 1 (6) Bilaga 27 KR1.6 Föglölinjen: Färja Svinö-Långö, Södra linjen: Hastersboda-KGÖ-Husö-Kökar- Galtby, Tvärgående linjen Föglö (överö)-sottunga V- Snäckö, Norra linjen: H- vik-enklinge-kumlinge
Läs merBredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring
SIKO organiserar de fastboende - en brokig skara av t ex hantverkare med småbarn, servicepersonal, pendlare och utflyttade pensionärer - och prioriterar följande frågor: Bredband Post, gods- och frakt
Läs merMÖJLIGHETER I SIKTE MER INFORMATION. - skärgårdens attraktiva framtid. Skärgårdsdelegationens mål under den kommande regeringsperioden
Skärgårdsdelegationens mål under den kommande regeringsperioden Vastavalo, Anne Stenroos MÖJLIGHETER I SIKTE - skärgårdens attraktiva framtid I Finlands alla kommuner finns det vattenområden och öar påträffas
Läs merProtokoll från skärgårdsnämndens möte
Protokoll från skärgårdsnämndens möte 2-2010 Tidpunkt: 18 april 2010 kl 1030-1430 Plats: Ålands landskapsregering, Rödhamn, Mariehamn Närvarande: Torbjörn Eliasson, ordförande, Veronica Thörnroos (del
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merGrundskolan hösten 2004
Kenth Häggblom, statistikchef Utbildning 2004:2 Tel. 25497 15.11.2004 Grundskolan hösten 2004 Minskat antal grundskolelever Antalet grundskolelever har minskat något från år 2003 och uppgår höstterminen
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merBeslutslista för ÅLR Beslutsdatum mellan och cases found
slista för ÅLR sdatum mellan 2019-01-18 och 2019-01-18 36 cases found Diarienr. ÅLR 2018/10705 Reg.datum 20-12-2018 sdatum 2019-01-18 Infrastrukturavdelningen Transportbyrån Byråchef Österlund Yvonne,
Läs merPå rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland
På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa
Läs merSvensk färjeservice till öar 2014
Udvalget for Landdistrikter og Øer 2013-14 (Omtryk - 11-04-2014 - yderligere præsentation vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 126 Offentligt Svensk färjeservice till öar 2014 Ö-STATISTIK TRANSPORTER TILL/FRÅN
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12
PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne
Läs merSkärgårdsrådets tjänstemannagrupp
Organisation Region Östergötland, 2 företrädare Regionförbundet i Kalmar län, 2 företrädare Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Kalmar Norrköpings kommun, 2 företrädare Söderköping kommun, 2 företrädare
Läs merKORTRUTT DP06 SÖDRA TVÄRGÅENDE Innehållsförteckning:
Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Begränsningar 3 5. Alternativen 4 6. Anlysområden 5 6.1 Investeringskostnader Vägar, broar, hamnar 5 6.2 Driftkostnader Färjetrafik
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merEnkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg
Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt
Läs merSKÄRGÅRDSKUNSKAP En presentation av SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation
SKÄRGÅRDSKUNSKAP En presentation av SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation 20171026 SKÄRGÅRDSKUNSKAP SIKO organiserar de fastboende Enen presentation av SIKO, Skärgårdens brokig skara
Läs merRemissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö
Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö Värmdö kommun har presenterat ett förslag till skärgårdspolitiskt program. Det övergripande
Läs merKarlskrona Vision 2030
Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med
Läs merMÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN
MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN Aktivitet 2 inom SeaGIS 2.0 Presentation i Vasa 13 mars 2018 Örjan Pettersson, Umeå universitet Kenneth Nordberg, Åbo Akademi VARFÖR BLÅ TILLVÄXT? Utgångspunkter
Läs merProtokoll från Ålands Skärgårdsnämnds möte 2-2012
Protokoll från Ålands Skärgårdsnämnds möte 2-2012 Tidpunkt: måndagen den 04.06.2012, kl.12.00-15.00 Plats: Ålands lagting, mötesrum Rödhamn i entréplanet Närvarande: Minister Fredrik Karlström ordförande
Läs merSammanställning från Sommarseminarium 15 juli hur ser Gotland ut 2025?
Sammanställning från Sommarseminarium 15 juli hur ser Gotland ut 2025? Hundratals förslag utifrån hur vi uppnår Vision 2025 kom fram när de 30 grupperna diskuterade på seminariet den 15 juli. Vi har sammanställt
Läs merHur ska vi tillsammans utveckla turismen på bästa sätt?
VÄLKOMNA! 18:45 19:00 Välkommen 19:00 19:15 Resultat workshop 19:15 19:30 Studieresa Irland en förebild i 19:30 19:45 Påtår 19:45 20:30 Resultat enkäter/intervjuer 20:30 21:15 Vem gör vad bäst? 21:15 21:25
Läs mervisit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands
visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner i Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags förvaltningsråd Kommunfullmäktigeledamot
Läs merFRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.
FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara
Läs merValplattform. Vi ser en annan framtid. För oss handlar politik om att längta efter en annan framtid.
Valplattform På lättläst svenska 2018 Vi ser en annan framtid För oss handlar politik om att längta efter en annan framtid. Fi vill ha ett samhälle som är jämlikt, jämställt och hållbart. Tillsammans kan
Läs merSTATISTISK ANALYS AV TRAFIKFLÖDET I DAGENS SKÄRGÅRDSTRAFIK, LANDSKAPET ÅLAND APRIL 2013 EFFECTOR SCANDINAVIA AB
1 STATISTISK ANALYS AV TRAFIKFLÖDET I DAGENS SKÄRGÅRDSTRAFIK, LANDSKAPET ÅLAND APRIL 2013 EFFECTOR SCANDINAVIA AB 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 6 Utgångspunkt... 6 Trender... 7 Möjliga utvecklingslinjer...
Läs merFramtidens arbetskraft hur viktig är transporten?
Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Anna Matsson Hållbarhetsstrateg, SITE Destination Från Ord till Handling dec 2011 Målet med konferensen var att initiera konkreta lösningar på kort sikt
Läs merProtokoll från skärgårdsnämndens möte 4-2008
Protokoll från skärgårdsnämndens möte 4-2008 Tidpunkt: 28 november 2008 kl 1100 1500 Plats: Båtsmansrummet på Hotel Arkipelag Närvarande: Jan-Erik Mattsson (ordförande), Katrin Sjögren, Mats Perämaa, Britt
Läs merSamhällskonsekvensbedömning av Kortruttsprojektet
DELRAPPORT (DP05) Samhällskonsekvensbeskrivning Samhällskonsekvensbedömning av Kortruttsprojektet Ny bild läggs in Datum Fastställd / Reviderad Granskad av: Fastställd av: 2013 08 xx Fastställd 1(74) Innehåll
Läs merÄldredialog i Lysekil
Äldredialog i Lysekil Inledning och bakgrund Som ett led i att förverkliga Lysekils kommuns vision Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar
Läs merSammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling
Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal
Läs merRösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!
lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare
Läs merVad tycker den som flyttar om kommunen?
Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som
Läs merDistansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA
Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård
Läs merFakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen
Fakta om turismen på Åland Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om Åland Åland är ett självstyrt, demilitariserat landskap i Finland och medlem i EU. Parlament Ålands lagting. Regering Ålands
Läs merMå alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Läs merTillsammans skapar vi. Vision 2030 Storfors framtid
Tillsammans skapar vi Vision 2030 Storfors framtid VISION? Hur får vi ett bra liv för boende, besökare och företagare i Storfors kommun? Hur tar vi tillvara och utvecklar hela vårt geografiska område?
Läs merDetta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst
vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är
Läs merSmåföretagare och pension
Kontakt Danske Bank: Katarina Roslund Kontakt Novus: Liza Pettersson Datum: 2018-05-16 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Danske Bank. Syftet med undersökningen
Läs merÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Kollektivtrafik i Mariehamn våren En enkätstudie om attityder till den lokala busstrafiken i Mariehamn
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Kollektivtrafik i Mariehamn våren 2016 En enkätstudie om attityder till den lokala busstrafiken i Mariehamn Urval och bortfall 1022 i urvalet Datainsamling från den
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merLokal plan för DALSTORP
Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender
Läs merSkinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering
Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde
Läs merKommunikationer i skärgården
Fritidsnämnden 2006 12 13 91 189 Fritidsnämndens arbetsutskott 2006 11 29 64 135 Kommunikaskär.p12 06.217 83 Kommunikationer i skärgården Bakgrund Frågan om tillgänglighet är en av skärgårdens viktigaste
Läs merYttrande angående den fördjupande översiktsplanen
1 (6) Ripvägen 17 139 41 VÄRMDÖ Tel. 08-571 401 80 Fax. 08-571 401 84 Mobil 0703-325 215 http://hem.passagen.se/radberg arne@arim.nu http://bevara_stromma.tripod.com Värmdö kommun planavdelningen 134 81
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merÅlands skärgårdsnämnd
Ålands skärgårdsnämnd Protokoll nr: 2/06 Tidpunkt: 22.9.2006, kl. 12-16 Plats: Vårdö Närvarande: Göran Stenroos, Sottunga, Roger Husell och John Wrede, Brändö, Magnus Sandberg, Vårdö, Harry Holmström,
Läs merskärgårdsstiftelsens pärlor
skärgårdsstiftelsens pärlor Lena Nyberg Lena Nyberg Vd SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Syfte och stadgar Skärgårdsstiftelsen ska verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt
Läs mer'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merKOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162
KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför
Läs merIdrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008
Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merSkandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26
Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Läs merRösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar
Rösta 19 september! Möjligheternas Kommun Välfärd före skattesänkningar HAMMARÖ ska vara möjligheternas kommun framtida välfärd Det är många som vill bo på Hammarö, vilket är positivt. Fler invånare ger
Läs merFem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft
Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga
Läs merIngå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.
Ingå 2020 18.6.2015 Ingås mission Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Kommunen ordnar effektiv
Läs merPlattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Läs merDen goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Läs merGRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001
Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 11.3.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:2 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001 Detta meddelande innehåller statistik
Läs merVisionen- vad jag tycker är bra
Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,
Läs merEnkät 1 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg
Enkät - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 7 00,00%. Kön Antal Procent. Kvinna 6 55,3%. Man,68% Totalt 7 00,00% Medelvärde,5.
Läs merDelrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi
Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi 2017-03-02 2015/KS044872 Gunilla Berg Tyresö kommun / 2017-03-02 2 (6) Innehållsförteckning Inledning Vad är turism och besöksnäring? Varför en lokal strategi?
Läs merDet är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.
1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar
Läs merOpinionsundersökning Stockholmarna och sin skärgård. Resultatsammanfattning
Opinionsundersökning Stockholmarna och sin skärgård. Resultatsammanfattning 18-01-16 Om undersökningen Undersökningen genomfördes mellan 27 december 17 och 9 januari 18 i Kantar Sifos onlinepanel. Målgrupp
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004
Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merSkärgårdstrafik
Kommunstyrelsen 2011 12 05 262 608 Arbets och personalutskottet 2011 11 14 225 483 Dnr 11.641 83 deckf11 Skärgårdstrafik 2012 2014 Ärendebeskrivning Styrande dokument för Luleå skärgård I strategin för
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till
Läs merKommunernas bokslut 2014
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014
Läs merSUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014
SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merKommunernas bokslut 2013
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner
Läs merSKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008
december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande
Läs merMinnesanteckningar dialogmöte Källö-Knippla
Minnesanteckningar dialogmöte Källö-Knippla 120503 Närvarande politiker: Arne Lernhag (M), Ingvar Svensson (Fp) och Rolf Edvardsson (S) Närvarande tjänstemän: Ingvar TH Karlsson, kommunchef och Sofia Wiman,
Läs merBifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt
Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt Som vi tidigare har skrivit i mailet, så ska vi fokusera på välmående av djuren inom turism i Sverige. För att besvara det här, så har vi valt att intervjua er samt
Läs merGRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002
Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 19.11.2002 Tel. 25497 Utbildning 2002:3 Pb 1187, 22111 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002 Detta meddelande innehåller statistik
Läs merNaturen, lugnet, barn får växa i säker miljö jämfört till Helsingfors eller någon annan stor stad. (Intervju Brändö)
Bilaga 1 Bilaga 1 Intervjumaterial DP05 Nedan presenteras utdrag ur de intervjuer som genomförts inom ramen för delprojektet DP05. Framställningen följer den struktur som intervjuerna har, men vissa rubriker
Läs merVar med och beskriv läget i länet
SCB Månad 2015 Var med och beskriv läget i länet Länsstyrelsen i Stockholm har som uppgift att främja länets utveckling. För att göra detta på bästa sätt behöver vi din hjälp. Du kan genom att svara på
Läs merMariehamns kommun PM juni 2016
www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.
Läs mer