Slutrapport till delprojektet Kvalitetssa kring av ra ddningsledare

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap 1 (35) UB-RTJ Håkan Alexandersson Monica Rhodiner Slutrapport till delprojektet Kvalitetssa kring av ra ddningsledare Del i effektiva räddningsinsatser

2 samhällsskydd och beredskap 2 (35) MSB:s kontaktperson: Monica Rhodiner, Håkan Alexandersson

3 samhällsskydd och beredskap 3 (35) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 5 Kvalitetssäkring av räddningsledare Inledning Bakgrund Bakgrund Problembild Mål och syfte Avgränsning, metod och genomförande Avgränsning Metod Arbetsgruppen Intressentanalys Krav Leverans Kvalitetssäkring Olika modeller för kvalitetssäkring Kvalitetssäkrad räddningsledare Incitament för genomförande Intern kontroll och styrning MSB:s statistik och analysverktyg IDA Verktyg vid tillsyn Nivåindelning av kvalitetskrav på ledning av räddningsinsats Olyckor med olika hanteringsbehov/nivåer Kvalitetsnivåer ledning Nivåindelning av insatser Kompletterande erfarenhet och kunskap Kommunen väljer nivå utifrån sin lokala riskbild Koppling till delprojektet Förmågebeskrivning Koppling till MSB:s utbildningssystem Verktyget Tre delar Diagnostiserande Kopplingar till andra system Frågebank Ämnesområden och omfattning Genomarbetat rubriksättning Tabell över olika funktionaliteter Frågor och scenarier Utformning av frågor... 29

4 samhällsskydd och beredskap 4 (35) Experthjälp Presentationsmateriel, användarmanual mm Drift och förvaltning av tjänsten Central administration (MSB) Lokal administration (Kommunen) Implementering Mervärde för andra delar av MSB/räddningstjänsten En utbildningsverksamhet inom MSB Inmatningsverktyg Utveckling Ekonomi Kostnadsbudget Inga licenskostnader Hårdvara Förslag och genomförande Verkställa tjänsten Kvalitetssäkring räddningstjänst Plan för

5 samhällsskydd och beredskap 5 (35) 1. Sammanfattning Kvalitetssäkring av räddningsledare En förutsättning för att genomgöra effektiva räddningsinsatser är att det finns personer i räddningsledningsfunktioner som är väl utbildade och övade. Räddningsledaren har stort ansvar och stora befogenheter att fatta beslut i situationer som kan få stora konsekvenser för liv, egendom och miljö. I dagsläget finns inget gemensamt system i landet för att säkerställa att dessa personer upprätthåller sin kompetens över åren. Delprojektet Kvalitetssäkring av räddningsledare kommer att bidra till att detta behov tillgodoses och kommer därför fylla en viktig funktion i framtiden. Uppdraget är att ta fram ett koncept med riktlinjer, verktyg och övriga förutsättningar för regelbunden och återkommande kvalitetssäkring av personal som ska agera i räddningsledningsfunktion. Konceptet kommer alltså att kunna tillämpas på fler funktioner än bara räddningsledaren. Föreliggande rapport beskriver ett system för hur kvalitetssäkring av räddningsledare kan konstrueras. Den består av tre delar: Kvalitetssäkringssystem- Kvalitetssäkrad räddningsledare Efter genomfört test med godkänt resultat avgör respektive Räddningschef om individen kan godkännas som Räddningsledare. Testet kompletteras med lokala krav på t.ex. genomförda övningar och orienteringar. Tjänsten tillhandahålls av MSB och är frivillig för kommunerna. Publicering av graden av kvalitetssäkrade räddningsledare kommer att ske i Öppna jämförelser och Räddningstjänst i siffror vilket antas komma skapa påtryckning för kommunerna att använda sig av tjänsten. Den kunskapsnivå en räddningsledare bör kvalitetssäkras mot uttrycks i liten medelstor stor insats. Beskrivningarna på dessa insatser motsvarar de som finns för att beskriva det kunskapsinnehåll som ligger till grund för kursplanerna för Räddningsledare A samt Räddningsledning B och C. Beskrivning av webbaserat verktyg för test och utbildning/övning utvecklat och administreras av MSB. Befintligt webb-verktyg som idag används i MSBs RIB-applikation HazMat Training återanvänds och anpassas till denna tjänst. Det innebär liten merkostnad för MSB och därmed låg användaravgift för kommunerna.

6 samhällsskydd och beredskap 6 (35) Tillgång till Kvalitetssäkrade räddningsledare bör också redovisas i kommunernas Handlingsprogram enlig LSO 1 i samband med beskrivning av vilken förmåga kommunen har för att genomföra räddningsinsats. Systemet föreslås vara frivilligt för kommunen att tillämpa men om det används kommer Länsstyrelserna att kunna nyttja underlaget vid sina tillsyner av räddningstjänsten. Vid en tillsyn stämmer Länsstyrelsen av hur kommunen lever upp till det man angett i sitt handlingsprogram. Arbetsgruppen föreslår ett fortsatt arbete med att färdigställa webbaserat verktyg för Kvalitetssäkring av räddningsledare med inriktning: att systemet ska ingå som en del i RIB-programpaket, att ansvaret för sakinnehållet ankommer på UB-RTJ, att ansvaret för IT-systemet ankommer på UB-BSTÖD, att ett inmatningsverktyg som är anpassat till RIB-programpaket tas fram, att komplettering av frågebanken sker, extern arbetsgrupp bildas för fortsatt frågeframställning att det utses en ansvarig som skall vara projektledare för införandet av verktyget kvalitetssäkring av räddningsledare, att för 2015 avsätts Kr i investeringsplanen att för 2015 avsätts Kr i anslagsbudgeten 2. Inledning Projektet Effektiva räddningsinsatser skall bidra till utveckling och effektivisering före, under och efter en räddningsinsats. Kvalitetssäkring av räddningsledare har identifierats som ett prioriterat område. Dels beroende på 1 LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

7 samhällsskydd och beredskap 7 (35) att fortbildningen upplevs vara eftersatt på många håll i landet. Efter genomförd räddningsledarkurs händer det inte så mycket vad gäller kompetensutveckling. Ett system för kvalitetssäkring skulle troligtvis öka trycket i frågan. Ett system för kvalitetssäkring av räddningsledare kommer på sikt att leda till ökad nytta i samhället. Kopplingen till LSO och lagstiftarens intentioner avseende ett likvärdigt skydd 2 är tydlig. Kompetensnivån kommer att ligga på en jämnare nivå vilket också leder till utvecklad rättsäkerhet i samband med räddningsledarens myndighetsutövning. Ett komplett system för kvalitetssäkring av Räddningsledare omfattar rimligtvis moment som t.ex. rekrytering, urval, utbildningar, introduktioner, individuella utvecklingsplaner, målkort samt återkoppling/lärande efter insatser mm. Detta arbete bidrar till endast den del som innehåller upprätthållande av den kunskap och erfarenhet som räddningschefen i en kommun kan anse vara nödvändig för att utse ett befäl till räddningsledare i sin organisation. 3. Bakgrund 3.1 Bakgrund Under våren 2011 erhöll UB 3 i uppdrag att: ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den kommunala räddningstjänsten bör utvecklas de kommande åren och MSB:s uppfattning om vad som kännetecknar effektiva räddningsinsatser. Efter avstämning med GD 4 gjordes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva räddningsinsatser. Arbete redovisades för MSB:s ledningsgrupp. Ledningen gav därefter cub i uppdrag att ta fram förslag på fortsatt arbete. Därefter har cub gett cub-utv 5 i uppdrag att fortsätta arbetet effektiva räddningsinsatser och komma med förslag till aktiviteter/inriktning. Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redovisades förslag, Tankebanor, till fortsatt arbete. UB:s ledningsgrupp beslutade vid mötet att förslag till projektdirektiv samt förslag till projektplan skall tas fram för 2 Med likvärdigt skydd menas att invånare i orter med jämförbar riskbild skall ha tillgång till likvärdigt skydd. 3 Avdelningen för Utbildning och beredskap 4 Generaldirektören MSB Helena Lindberg 5 Chef för enheten Utveckling av räddningstjänst

8 samhällsskydd och beredskap 8 (35) området Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till projektdirektiv 6 togs fram och beslutades av cub-utv Därefter togs förslag fram till projektplan 7 som fastställdes av projektägaren cub, Kjell Wahlbäck. Under år 2013 och 2014 har det fortsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda projektdirektivet och den fastställda projektplanen. I detta delprojekt har frågan ställts hur ett system för kvalitetssäkring av räddningsledare kan se ut. 3.2 Problembild En förutsättning för att detta skall kunna genomföras en effektiv räddningsinsats är att det finns personer i räddningsledningsfunktioner som är väl utbildade och övade. Räddningsledaren har stort ansvar och stora befogenheter att fatta beslut i situationer som kan få stora konsekvenser för liv, egendom och miljö. I dagsläget finns inget gemensamt system i landet för att säkerställa att dessa personer upprätthåller sin kompetens över åren. Delprojektet Kvalitetssäkring av räddningsledare kommer att bidra till att detta behov tillgodoses och kommer därför fylla en viktig funktion i framtiden. Några exempel på argument som används för att upprätta ett kvalitetssäkringssystem är: Fortbildningsmöjligheterna för brandbefäl upplevs som begränsade och ett system för kvalitetssäkring kan bidra till en nödvändig utveckling. Ett nationellt system för kvalitetssäkring av räddningsledaren ska leda till en mer likvärdig bedömning och beslutsfattande hos räddningsledare över landet. Detta kan i förlängningen bidra till ett likvärdigt skydd. Då räddningsledaren med stöd av juridiska mandat i LSO kan utöva myndighetsutövning mot den enskilde är det viktigt att den enskilde kan förvänta sig en rättssäker bedömning oavsett var i landet räddningsinsatsen sker. Ett kvalitetssäkringssystem kommer att synliggöra kraven på en räddningsledare eller personal i räddningsledningsfunktion. Det ska leda till att förutsättningarna för och incitamenten till kompetenshöjning hos landets brandbefäl ökar i allmänhet. Man

9 samhällsskydd och beredskap 9 (35) kommer att i högre grad än idag ta tillvara på tillfällen att förkovra sig då man vet att kvalitetssäkringstillfället återkommer regelbundet. Det kommer också att bidra till att de utbildningar som MSB ansvarar för kommer att genomföras med samma krav på inriktning, genomförande och kvalitet. Se kommentar under avsnitt 7.7. För de personer som ingår i systemet kan det underlätta möjligheterna till en rörligare arbetsmarknad om kraven är liknande i olika räddningstjänstorganisationer. Det finns också ett allmänt intresse att vid t.ex. tillsyn av verksamheten eller i politisk beredning kunna synliggöra kvaliteten i verksamheten, vilket detta kan vara en del i. Som arbetsgivare kan man använda modellen i arbetet med den interna kontrollen. 3.3 Mål och syfte Det övergripande syftet med projektet Effektiva räddningsinsatser är att det inom de olika skedena, före, under och efter insats, ska ske en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen. I detta delprojekt är målet att ta fram ett koncept med riktlinjer, verktyg och övriga förutsättningar för regelbunden och återkommande kvalitetssäkring av personal som ska agera i räddningsledningsfunktion. Konceptet kommer att kunna tillämpas på fler funktioner än bara räddningsledaren. I gruppen har vi arbetat fram en målbild för uppdraget: Räddningsledaren känner sig trygg i vetskapen att han/hon har den kompetens och erfarenhet som krävs för att agera säkert och effektivt i de situationer de kommer att verka. Kännedom om aktuella situationer är hämtade ur den lokala risk- och olycksbeskrivningen. Medborgarna, den enskilde, upplever att de bor och vistas i en trygg och säker kommun. De är medvetna om vet vad räddningstjänsten har för förmåga och vad de kan få för hjälp då olyckan är framme. De är också medvetna om vad de själva måste vara förberedda på för att kunna agera vid en olyckshändelse till dess att räddningstjänsten är på plats. De vet att den lokala räddningstjänsten agerar på ett kompetent sätt och att man kommer att få ett effektivt, professionellt och rättssäkert bemötande

10 samhällsskydd och beredskap 10 (35) 4. Avgränsning, metod och genomförande 4.1 Avgränsning Uppdraget gäller räddningsledare i kommunal räddningstjänst och omfattar den ämneskompetens räddningsledaren bör ha, inte ledarskapsförmågan. 4.2 Metod I arbetsgruppen har förts grundliga diskussioner om hur uppdraget skall tolkas och hur resultatet skall se ut. Ganska snart identifierades tre grundläggande frågeställningar som måste klarläggas: Vilket kvalitetssäkringssystem skall användas? Hur ser kraven på en räddningsledare ut vad skall han/hon kvalitetssäkras emot? Hur ser ett verktyg ut som genomför och administrerar kvalitetssäkringen? En ytterligare viktig frågeställning som berörts är hur detta uppdrag påverkas av räddningsledarens geografiska position. På olika håll i landet utövar räddningsledaren sin ledning på distans. Ute på olycksplatsen kan det finnas en arbetsledare utan varken räddningsledarkompetens eller mandat. Det pågår också arbete inom MSB där man vill utveckla räddningsledarfunktionen i olika riktningar. Vi har slagit fast att resultatet i detta arbete inte kommer att påverkas rent strukturmässigt av dessa förhållanden. Resultatet av detta projekt kommer att åstadkomma en kvalitetssäkrad räddningsledare oavsett var han/hon kommer att befinna sig i sitt utövande. Det skall dock beaktas att om man väljer modellen att flytta in räddningsledaren från själva räddningsinsatsen bör även det befäl eller arbetsledare som finns på olycksplatsen omfattas av ett kvalitetssäkringsmoment. Detta för att säkerställa att befälet eller arbetsledaren skall vara fullt medveten om vilka mandat och befogenheter de har och när en fråga måste lyftas in för beslut.

11 samhällsskydd och beredskap 11 (35) 4.3 Arbetsgruppen Arbetsgruppen har bestått av medarbetare inom MSB samt representanter från olika räddningstjänster i landet samt en representant från Länsstyrelsen. Monica Rhodiner Håkan Alexandersson Mika Karlsson Jan Pettersson Toni Todorovski Stefan Norell Christer Olofsson Morgan Olsson Per Cederlund Gunnar Ohlén Johan Gert Jenny Nilsson MSB, UB RTJ MSB, UB RTJ Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Östra Götaland Räddningstjänsten Dala Mitt MSB Sandö (Del av tid) Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm Räddningstjänsten Oskarshamn Räddningstjänsten Skellefteå Länsstyrelsen Västra Götaland MSB, UB SOL MSB UB BSTÖD I samband med att frågebanken togs fram knöts ämneslärare från utbildningsorterna i Revinge och Sandö till projektet. Ola Bonder Stefan Haggö Anders Gymark Nisse Bergström Sune Fanqvist MSB Revinge MSB Revinge MSB Revinge MSB Sandö MSB Sandö Tio arbetsmöten har genomförts sedan augusti Samtliga möten utom två har varit från lunch till eftermiddagskaffe dag två, ca 8 arbetstimmar/tillfälle. Två möten har genomförts som endagarskonferens. Utöver detta har ett öppet referensgruppsmöte hållits Stockholm i november 2013 Delar av arbetsgruppen medverkade vid Brand 2014 och demonstrerade prototypen av Kvalitetssäkring räddningstjänst för intresserade konferensbesökare.

12 samhällsskydd och beredskap 12 (35) 4.4 Intressentanalys Följande lista med intressenter och deras behov har tagits fram: A: Högt inflytande - högt intresse B: Högt inflytande - lågt intresse C: Lågt inflytande - högt intresse D: Lågt inflytande - lågt intresse Intressent Kategori Behov/Krav Prio 100-tusenklubben A Konkret påverkan ägare av rtj. Medel Arbetsgivare A Konkret påverkan ägare av rtj. Hög Den enskilde D Allmänt intresse av utveckl av samhsk.o bered. Låg Fackliga A Konkret påverkan för medlemmarna Hög organisationer Firegear C Kunskap om systemet för utvecklad samverkan Låg Försäkringsbolag C Kunskap om systemet för utvecklad samverkan Medel Glesbygdsklubben A Konkret påverkan ägare av rtj. Medel Kommuner A Konkret påverkan ägare av rtj. Hög LTH D Kunskap om systemet för utvecklad samverkan Låg LUTH D Kunskap om systemet för utvecklad samverkan Låg Länsstyrelserna B Konkret påverkan ägare av rtj. samt tillsyn Hög MSB A Konkret påverkad som ägare av projektet Hög Näringslivet D Allmänt intresse av utveckl av samhsk.o bered. Låg Personalen A Konkret påverkan Hög Politiker D Allmänt intresse av utveckl av samhsk.o bered. Låg Regeringen D Allmänt intresse av utveckl av samhsk.o bered. Låg SBB A Konkret påverkan för medlemmarna Hög SBF D Kunskap om systemet för utvecklad samverkan Låg SKL A Konkret påverkan som representant för ägare av Hög rtj. SOS-alarm D Kunskap om systemet för utvecklad samverkan Medel Storstadsklubben A Konkret påverkan ägare av rtj. Medel Utbildningsföretag D Kunskap om systemet för utvecklad samverkan Medel Utkiken C Kunskap om systemet för utvecklad samverkan Låg Intressenter med hög prioritering finns med i projektets referensgrupp. I övrigt har inte gjorts någon detaljerad analys om hur dessa intressenter skall hanteras. Listan har dock funnits med i tankarna då kravdialogen genomfördes och på så vis tjänat ytterligare syfte.

13 samhällsskydd och beredskap 13 (35) 4.5 Krav Arbetsgruppen har genomfört en kravdialog och följande krav har framkommit: Systemet skall vara tydligt och lätt att förstå. Viktigt att det finns möjlighet för de framtida brukarna att få stora möjligheter att vara delaktiga i arbetet för att kunna påverka resultatet. Systemet skall vara självinstruerande, självrättande och lättillgängligt samt plattformsoberoende. Det skall vara användaranpassat och det skall finnas gott stöd och support för användare. Systemet måste hållas levande och genomgå kontinuerlig uppdatering och utveckling. Kostnaden måste vara överkomligt, m.a.o. skall kostnaden vara låg för brukarna. Systemet skall vara kostnadseffektivt (och utgöra så lite störning som möjligt). Tidsåtgång för att genomföra och upprätthålla kvalitetssäkringen måste vara rimlig. Systemet måste vara mätbart och transparent. Det skall finnas möjlighet till återkoppling till såväl individen som kommunen/räddningstjänsten. MSB skall tillhandahålla systemet men det är kommunerna som avgör i vilken grad räddningstjänsterna kommer att använda det. Det är också viktigt att återanvända erfarenhet, kunskap, underlag och system inom MSB och andra organisationer. 4.6 Leverans Projektet kommer att leverera: Ett koncept för kvalitetssäkring av räddningsledare med stegvis utveckling. Ett verktyg (prototyp) för att genomföra och administrera kvalitetssäkringen. Anvisningar- och informationsmaterial för konceptet. En sammanfattande rapport med förslag till fortsatt arbete och implementering.

14 samhällsskydd och beredskap 14 (35) 5. Kvalitetssäkring 5.1 Olika modeller för kvalitetssäkring Vi har tittat översiktligt på olika modeller som används för kvalitetssäkring av personer. Vid arbetsgruppsmötet i september 2013 fick vi en mycket bra presentation av Jan-Olof Danielsson på Svensk Brand och Säkerhetscertifiering AB om deras certifieringssystem av t.ex. besiktningspersonal för brandlarmsanläggningar. Han redogjorde för vanligen förekommande system och hur de fungerar. Samtliga dessa system kräver relativt mycket arbete och bedöms också som kostsamma. Ett av de tydligaste kraven som framkommit i kravdialogen är just kostnaden för kommunerna/räddningstjänsterna. Skall systemet vara framgångsrikt måste kostnaderna hållas nere och arbetsinsatsen vara rimligt begränsad. 5.2 Kvalitetssäkrad räddningsledare Arbetsgruppen har valt en modell som innebär att räddningsledaren genomför ett test samt redovisar sina genomgångna övningar mm. Är resultatet godkänt kan räddningschefen besluta att han/hon är Kvalitetssäkrad räddningsledare. Systemet skall vara frivilligt för räddningstjänsterna att använda, dvs. inga formella krav från något håll. Testet skall genomföras regelbundet, årligen eller som mest vart tredje år för att man skall kunna hävda att individen är kvalitetssäkrad enligt modellen. Det innebär också att kommunen/arbetsgivaren ansvarar fullt ut för konsekvenserna av ett godkänt eller icke godkänt test. MSB kommer inte att ha några synpunkter i den frågan.

15 samhällsskydd och beredskap 15 (35) 5.3 Incitament för genomförande Som tidigare nämnts förslås i rapporten att modellen för kvalitetssäkring skall vara frivillig för kommunen. Det finns dock en rad tungt vägande skäl till att modellen implementeras i verksamheten Intern kontroll och styrning Främst gäller detta i arbetet med intern kontroll och styrning. I LSO, Lagen om skydd mot olyckor, 14 3 kap under "Organisation" ställs ett tydligt krav på att den personal som ska leda räddningsinsatser ska genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs. Enligt kommunallagen 6 kap 7 har nämnden sedan ett ansvar att följa upp att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt: Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Det innebär att den nämnd som är ansvarig för räddningstjänst enligt LSO även har ansvar för att säkerställa att 14 följs angående erforderlig kompetens. Det behövs därmed ett system - en internkontroll - för att säkerställa nämndens och förvaltningens styrning och kontroll av kompetensen. Den föreslagna modellen för kvalitetssäkring av räddningsledare kan således utgöra en viktig del i denna internkontroll i kommunerna MSB:s statistik och analysverktyg IDA Graden av genomförande samt resultatet skall redovisas i MSB sammanställning Räddningstjänsten i siffror. I dagsläget finns uppgifter om Resurser och kompetens i Uppföljning av kommuner - LSO. Detta avsnitt kan på ett enkelt sätt kompletteras med frågor gällande kvalitetssäkrad räddningsledare. Redovisningen bör också länkas vidare till SKL:s Öppna jämförelser. Enl. Fredrik Jonsson, SKL, planerar man upprätta en fördjupad Öppna jämförelser för räddningstjänsterna. Där kommer en sådan redovisning att utgöra ett naturligt inslag. 5.4 Verktyg vid tillsyn Tillgång till Kvalitetssäkrade räddningsledare bör också redovisas i kommunernas Handlingsprogram enlig LSO 8 i samband med beskrivning av vilken förmåga kommunen har för att genomföra räddningsinsats. Systemet är visserligen frivilligt för kommunen att tillämpa men om det används kommer Länsstyrelserna att kunna nyttja underlaget vid sina tillsyner 8 LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

16 samhällsskydd och beredskap 16 (35) av räddningstjänsten. Vid en tillsyn stämmer Länsstyrelsen av hur Kommunen lever upp till det man angett i sitt handlingsprogram. 6. Nivåindelning av kvalitetskrav på ledning av räddningsinsats Räddningsinsatser som genomförs har olika grad av svårighet eller komplexitet. Vid en containerbrand är det få räddningsproblem som skall lösas. Hanteringsbehovet av olika åtgärder är litet, antalet påverkande faktorer är få och samverkansbehovet med andra aktörer är litet. Om branden sprider sig till en intilliggande fastighet och en lägenhetsbrand uppstår, ökar genast graden av komplexitet. Skulle branden sprida sig ytterligare till vinden börjar det bli en mer komplicerad insats osv. Kravet på kompetensen hos en räddningsledare skiljer sig i de olika fallen. Det gäller såväl kunskap, erfarenhet som förmåga. 6.1 Olyckor med olika hanteringsbehov/nivåer En olyckshändelse med efterföljande räddningsinsats kan bli mer eller mindre komplex att hantera. Faktorer som påverkar komplexiteten är t.ex. Olycksskeendets dynamik (objekt/anläggning och tekniskt förlopp) och geografisk utbredning Drabbade människor och social påverkan på omgivningen Resurstillgång (mängd och typ av resurser) Taktiska krav, (t.ex. över- eller understark, eller kritisk resurstillgång samt möjligheter till att förbättra resursförsörjningen) Krav på formell beslutshantering ( juridisk kompetens ) Samverkansbehov Ledningsorganisationens uppbyggnad (ex leda grupp eller leda genom andra arbetsledare) Det ovanstående leder till olika krav på ledningsfunktionen(erna).

17 samhällsskydd och beredskap 17 (35) 6.2 Kvalitetsnivåer ledning MSB och tidigare Räddningsverket har tagit fram och publicerat idéer om ledning. I boken Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället 9 presenteras en rad teorier som ligger till grund för vår idé om nivåindelning: Effektiv räddningstjänst förutsätter förmåga att vidta åtgärder och att disponera resurser gentemot varierande hjälpbehov och risk- och hotbilder 10 Det ställs olika krav på ledningsarbetet vid olika olyckstyper. Resonemanget i föregående avsnitt om hanteringsbehov vid olika insatser samt ytterligare några aspekter som påverkar ledningsarbetet är: hjälpbehovets sammansättning (människor, miljö, anläggningar, typ av skada etc.) skadeförloppets komplexitet dynamiken i händelseutvecklingen som helhet geografisk utbredning resursbehov berörda aktörer Ledningsarbetet i olyckshantering utgör en komplex helhet av processer med flera aktörer, som hanterar olika problem över tid och rum mot olika tidshorisonter. Ledning som en komplex helhet av ledningsprocesser kommer att få olika utformningar beroende på olyckans omfattning. Genom att gå från vardagsinsatser till större insatser och skärskåda hur ledning bedrivits, går det att finna en kategorisering av det ledningskomplexitetsomfång, som svarar mot hjälpbehov när samhället drabbas i olika omfattningar 11. Ovanstående faktorer innebär att räddningsledaren beslutar om taktik, teknik och metod för insatsen. Arbetsgruppen menar att detta i sin tur tillsammans med riskerna med insatsen kommer att påverka ledningsarbetet. 9 Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället. Räddningsverket Fredholm, Cedergårdh m.fl Utformning av ledningsorganisation, Cedergårdh & Winnberg Hantering av små till stora samhällspåfrestande olyckor, Fredholm 2006

18 samhällsskydd och beredskap 18 (35) Förmågan på den som leder kan här också knytas till följande modell, som finns i avsnittet Utformning av ledningsorganisation i ovan nämnda bok: Som bilden beskriver ingår teknisk kompetens, sociala färdigheter och begreppsmässig kompetens oavsett vilken form av ledning som utövas. Men tyngdpunkten i de olika kompetenserna varierar. Detta behöver beaktas vid utformningen av kvalitetssäkring för räddningsledning. 6.3 Nivåindelning av insatser På liknande sätt kan man beskriva att det ställs olika krav på olika typer av räddningsledare. Vi har därför valt att nivåindela räddningsinsatserna och utgår från 3 grundnivåer samt en nivå för särskilda förmågor. Grundnivåerna har vi för enkelhetens skull valt att kalla liten insats, medelstor insats och stor insats. Liten insats Grundläggande kunskaper i rollen som räddningsledare för att kunna förbereda och leda arbetet i samband med de vanligast förekommande räddningsinsatserna, samt även i ett inledningsskede, vid mer komplexa räddningsinsatser. Avser lägre ledningsnivåer och en mindre del av kommunens organisation för räddningstjänst. Exempel på olyckor som kan beröras är bilbrand, trafikolycka, lägenhetsbrand samt mindre

19 samhällsskydd och beredskap 19 (35) kemikalieolyckor och dess miljöpåverkan. Kompetenskravet för att leda denna insats motsvarar lägsta kompetens för RL enligt SRVFS 2004:9. Medelstor insats Stor insats Komplexa räddningsinsatser vilket innebär att hela eller större delen av kommunens organisation för räddningstjänst är engagerad. Exempel på komplexa olyckor som kan beröras är trafikolyckor (flera/större fordon), industribränder, bostadsbränder i flerbostadshus, kemikalieolyckor med stor miljöpåverkan. Komplexa räddningsinsatser som kräver mycket stor lednings- och samverkanskapacitet. Stor kunskap inom byggnadstekniskt brandskydd, val av taktik och metoder samt riskbedömning. Särskild förmåga Kunskap för att kunna genomföra insats som kräver särskild förmåga. T.ex. spårbunden trafik, farlig industri, hamn, oljedepå, kärnkraftverk. Beskrivningarna ovan för liten, medelstor och stor insats är hämtade ur MBSs kursbeskrivning för Räddningsledare A respektive Räddningsledning B och C. 6.4 Kompletterande erfarenhet och kunskap För att en person skall utses av räddningschefen i en kommun till Räddningsledare krävs kompletterande kunskaper och erfarenheter. Det kan handla om utryckningsbestämmelser eller instruktioner, kunskap om den egna organisationen och kommunen, samverkande organisationer och kännedom om förekommande risker i kommunen. Ofta finns ett introduktionsprogram till räddningsledare eller för att verka i olika befattningar som t.ex. styrkeledare, insatsledare, insatschef eller räddningschef i beredskap. Kunskapskravet i respektive nivå kompletteras därför med lämpliga krav på erfarenhet, t.ex. årsvis upprätthållande av övningar, utbildningar, objektsorienteringar mm 6.5 Kommunen väljer nivå utifrån sin lokala riskbild Kommunen skall enligt LSO ha ett handlingsprogram där man anger vilken förmåga och vilka resurser man har eller avser skaffa för att genomföra räddningsinsatser. Utgångspunkten i detta arbete är att kommunen upprättar och värderar sin riskanalys och anger i sitt handlingsprogram vilken förmåga kommunens räddningsstyrka skall ha gentemot de olika riskerna. Dessa

20 samhällsskydd och beredskap 20 (35) förmågor kan hämtas ur sammanställningen från delprojektet Förmågebeskrivning som i sin tur har sin grund i MSBs insatsrapport. När förmågan är angiven väljer kommunen sedan vilka kategorier av räddningsledare man skall ha tillgång till. Som tidigare nämnts ger detta koncept ett underlag för länsstyrelsen vid sin tillsyn. Länsstyrelsen kan följa upp om kommunen lever upp till den kompetensnivå eller förmåga man angett i sitt handlingsprogram.

21 samhällsskydd och beredskap 21 (35) 6.6 Koppling till delprojektet Förmågebeskrivning Projektet Effektiva räddningsinsatser har ambitionen att presentera ett sammanhållet system, en röd tråd, mellan de olika delprojekten. I delprojektet Förmågebeskrivning har man identifierat inte mindre än 400 olika metodförmågor. Dessa är fördelade i tre olika nivåer utifrån komplexiteten eller svårighetgraden på arbetsmomentet. Beskrivningarna är hämtade ur MBSs insatsrapport där man använt de 11 olika förekommande olyckstyperna kompletterat med en 12:e generell förmåga. Brand i byggnad - bostad Brand i byggnad - allmän byggnad Brand i byggnad - industri/övrig verksamhet Brand - övrigt Kommunikationsolycka - väg Kommunikationsolycka - spår Kommunikationsolycka - övrigt Olycka med farliga ämnen Naturolycka Nödställd person Övrigt Generella förmågor Olyckstyperna med tillhörande förmågor är sedan nedbrutna i 3 led fördelade i tre olika nivåer; metodförmåga att hantera enkel risk - medelsvåra risker - svåra risker

22 samhällsskydd och beredskap 22 (35) Ex: Brand i byggnad - industri och övrig verksamhet RISKNIVÅ METODFÖRMÅGA BESKRIVNING Nivå 1 Enkel risk Nivå 2 Medelsvår risk Nivå 3 Svår risk Taktik och metodval för enklare objekt Livräddning alt invändig släckinsats rökdykning Taktik och metodval för komplicerade objekt Att kunna välja korrekt taktik och metodval lämpliga för enklare objekt. Detta innefattar släckmedelsteori och metodförståelse associerade till enklare objekt. Att kunna utföra en invändig insats i tät brandrök vid enklare situationer och miljöer enligt gällande nationella eller lokala föreskrifter för rökdykning. Målsättning att, från och med att angreppsväg och syfte med insatsen är beslutat, inom3 minuter påbörja inbrytning och åtgärder för invändig livräddning/släckning i normal riskmiljö (t.ex. lokaler med låg brandbelastning). Att kunna välja korrekt taktik och metodval lämpliga för komplicerade objekt såsom större tillverkningsindustrier eller industrihallar. Detta innefattar släckmedelsteori och metodförståelse associerade till mer komplicerade objekt. Dessa förmågor som är definierade för att kunna hantera en risk kan omsättas till ledningsbehov. Det är ingen knivskarp eller exakt beskrivning i sin nuvarande utformning. Framförallt i risknivå 2 och 3 är behovet av ledningsnivå flexibelt. Metodbeskrivningarna i risknivå 1 omsättas till ledningskompetens för liten insats. Risknivå 2 kan omsättas till liten eller medelstor insats och risknivå 3 till medelstor eller stor insats.

23 samhällsskydd och beredskap 23 (35) Metodförmåga omsatt i ledningsbehov: Metodförmåga Kvalitetssäkring Räddningsledare Nivå 1 enkel risk motsvarar ungefär Liten insats Nivå 2 medelsvår risk motsvarar ungefär Liten/medelstor insats Nivå 3 svår risk motsvarar ungefär Medelstor/stor insats Beskrivningen och kopplingen som presenteras ovan är ett första försök att skapa ett sammanhållet system av de båda delprojekten. Kopplingen kommer att få stor betydelse för att skapa en tydlig och enkel beskrivning av kommunens riskbild med upprättad förmåga och ledningskompetens. Området behöver därför utvecklas i kommande arbete. 6.7 Koppling till MSB:s utbildningssystem. De presenterade nivåerna måste kopplas till någon form av kunskapsinnehåll för att kunna kallas kvalitetssäkrade. Istället för att definiera nya nivåer eller begrepp har vi utgått från det system MSB tillhandahåller idag med olika steg i Räddningsledare A respektive Räddningsledning B och C.

24 samhällsskydd och beredskap 24 (35) 7. Verktyget I den upprättade kravspecifikationen har det tydligt framförts att systemet med kvalitetssäkring av räddningsledare skall administreras i ett plattformsoberoende datastöd. En annan utgångspunkt har varit att återanvända arbeten som redan finns inom MSB. Ett sådant arbete finns i RIB och heter Hazmat Training. Konceptet i Hazmat Training går att återanvända med nytt innehåll och användas som verktyg för att kvalitetssäkra räddningsledare. Verktyget kommer inledningsvis att finnas som en del av RIB och återfinnas under rubriken Kvalitetssäkring Räddningstjänst Inom enheten UB-BSTÖD pågår ett arbete att skapa en webbaserad version av RIB med bl.a. Hazmat Training. Det arbetet kommer mycket lägligt för detta projekt. Det innebär att Kvalitetssäkring Räddningstjänst kommer att kunna produceras i en helt ny, moderniserad miljö. Moderniseringen består både av driftsmiljö samt en utvecklad interaktionsdesign. Under januari 2014 gjordes en upphandling av konsulttjänster till detta arbete och en förstudie genomfördes under första kvartalet En prototyp togs fram och som Kvalitetssäkring demonstrerades under Brand 2014 i Helsingborg.

25 samhällsskydd och beredskap 25 (35) I projektet har en webbaserad prototyp tagits fram med följande startsida: 7.1 Tre delar Kvalitetssäkringen kommer att genomföras med hjälp av ett test, Kvalitetssäkring Räddningstjänst, som består av tre olika delar. Två kunskapsdelar och en erfarenhetsdel: Del 1. Del 2. Del 3. Kunskapsdel med allmänna frågor, självrättande test, som MSB uppdaterar. Kunskapsnivån utgår från beskrivning av nivåer under kap 6:3 för liten, medelstor och stor insats. Kunskapsdel som omfattar särskilda förmågor med allmänna frågor, självrättande test, som MSB uppdaterar. Vissa ämnesområden är förberedda av MSB och väljs av lokal administratör. Kunskapsdel som utformas lokalt och omfattar lokala särskilda förmågor och eget handlingsprogram. Det finns också möjlighet att skapa sina egna frågor lokalt för specifika kunskapsområden. Erfarenhetsdel med checkrutor där t.ex. övningar som skall genomföras regelbundet bockas av. Kryssrutor där man ev. kan välja antal. En administratör lokalt på kommunen/räddningstjänsten registrerar användaren och tilldelar de avsnitt som är tillämpliga vid testtillfället.

26 samhällsskydd och beredskap 26 (35) 7.2 Diagnostiserande Kvalitetssäkring Räddningstjänst kommer att bli webbaserat vilket innebär att MSB har tillgång till resultaten online. MSB kan på så vis få en diagnos över hur kunskapsläget ser ut i landet och vilka ev. satsningar som kan göras inom utbildningssidan för att stötta kommunerna. Det är viktigt att påpeka att MSB inte kommer att följa om en individ har blivit godkänd räddningsledare eller inte. Avsikten är inte att en enskild individ skall kunna identifieras i en sådan sammanställning. 7.3 Kopplingar till andra system Många räddningstjänster använder sig idag av administrativa system som t.ex. Daedalos eller Core. Resultatet av detta system kommer att utryckas i termerna av godkänt- eller icke godkänt resultat. Dessa värden bedöms kunna länkas eller föras över manuellt i andra system. 7.4 Frågebank Arbetet med att ta fram en frågebank som svarar mot de olika kompetenserna är central i det fortsatta arbetet och kommer att kräva stora resurser. På sikt måste antalet frågor i systemet vara av sådan omfattning att en slumpgenerator kan plocka fram ett tillräckligt stort antal olika frågekombinationer i systemet. Frågorna måste också vara väl avvägda i sitt innehåll så att de speglar det ledningsbehov- eller kunskaps nivå som är avsedd. Kombinationen med enklare frågor med ja- eller nej-svar och mer komplicerade scenarier skall balanseras. Sannolikt blir det mer scenario-frågor i de högre nivåerna där det är lika viktigt att få reda på hur eleven tänkt för att lösa problemet som själva svaret i sig. Frågorna skall uppdateras årligen och även utvecklas till nya kompetensområden. Det kommer att krävas en arbetsgrupp som träffas någon gång per år. Inledningsvis, i uppstarten, kommer det att krävas ett mer intensivt arbete. Sammansättningen i gruppen bör bestå av personer med erfarenhet och kompetens av utbildning och examination av räddningsledare som kan omsätta studieanvisningar till relevanta frågor och scenarior. De frågorna som idag finns inom respektive ämnesområde på Räddningsledare A är inte anpassade till att med enkelhet läggas in i Kvalitetssäkring Räddningstjänst. Det stora flertalet frågor är av beskrivande karaktär, dvs. eleverna skall göra en inlämningsuppgift där man redovisar svaret eller att man redovisar i grupp. Få frågor går att lägga in i systemet utan anpassning.

27 samhällsskydd och beredskap 27 (35) Ämnesområden och omfattning I dagsläget omfattar Räddningsledare A ämnesområdena på Sandö; Juridik Miljö Kommunala handlingsprogram Byggnadstekniskt brandskydd Alternativa släckmedel Brand Egen ledningsorganisation. Typolyckor: trafikolycka, drunkningsolycka, gasflaskor, elolycka och djurlivräddning Skum Ledarskap Akut restvärde Insatskort Ledarskap Farliga Ämnen Genomarbetat rubriksättning Efter att ha arbetat igenom området under ett par arbetsgruppsträffar med mellanliggande enskilt arbete har ämnena samlats under följande rubriker: Del 1: Ledning och taktik Brand Räddning Farliga ämnen Allmänt Del 2: Särskild förmåga: Del 3: Lokal del: Media, Samband, Riskbedömning skadeplats Byggnadsteknik vid bränder Trafikolycka, vattenlivräddning Ledarskap, Krishantering, Juridik, LSO, miljöbalken, AFS:er, Arbetsmiljö, AML Miljö Spårbunden trafik, hamnar, flygplats, motorväg, tunnlar, farliga verksamheter Farliga verksamheter (2:4 anläggningar) inom egna rtj-området, handlingsprogram, utryckningsbestämmelser/riktlinjer, lokala policydokument, ledningsövningar Ämnena under respektive rubrik gör inte anspråk på att vara kompletta utan angivna mer för att exemplifiera vilken typ av innehåll som kan finnas under respektive rubrik.

28 samhällsskydd och beredskap 28 (35) Tabell över olika funktionaliteter. De 3 delarna i verktyget uppdelat i olika kurser/kompetenser ger ett antal olika funktionsdelar. I tabellen nedan finns en kartläggning över dessa funktionaliteter och inbördes prioritering. Föreslagen utveckling av verktygets olika delar under åren Räddningsledare och kostnad Liten insats Medelstor insats Stor insats Huvudansvar Kunskapsdel MSB Kunskapsdel MSB Särskild förmåga Kunskapsdel 3 Lokalt Lokal del * Inmatningsverktyg ** 2015 MSB Lokal administration *** MSB *Kostnader för uppbyggnad av kunskapsdel 3 ligger på den lokala organisationen där man med det utvecklade inmatningsverktyget kan bygga sina egna lokala kompetensområden. **Inmatningsverktyget utvecklas eller anskaffas gemensamt för alla tre delprojekten. ***Lokal administrationsdelen är samma för alla tre delprojekten Frågor och scenarier På liknande sätt som Hazmat Training kommer Kvalitetssäkring räddningstjänst att innehålla omväxlande flervalsfrågor och scenarier. Variationen måste utgå från det pedagogiska kravet i de olika nivåerna och ämnesinnehållet. Vissa ämnen lämpar sig för att använda sig av med flervalfrågor. I andra ämnen vill man testa av befälets förmåga att tänka taktiskt och där det kanske finns fler svarsalternativ som är rätt. Det finns idag mycket material att hämta ur Hazmat Training som går att återanvända. När ett nytt test startas upp slumpas ett antal frågor fram. Antalet frågor i frågebanken måste vara så stort att man kan få flera olika tester framslumpade i respektive nivå.

29 samhällsskydd och beredskap 29 (35) Utformning av frågor Det finns fler typer av frågekonstruktion och funktionalitet, som t.ex. flervals eller drag and drop. Valet av frågetyper skall anpassas för att uppnå bästa pedagogiska effekt. Det skall också klarläggas om svaret skall lämnas direkt efter varje fråga eller efter att testet är klart. Även här skall den lämpligaste metoden klarläggas Experthjälp Att ta fram frågor till ett sådant här system är ett avancerat uppdrag. Det är många faktorer som skall tas hänsyn till för att få det resultat som förväntas. Vid arbetsgruppens möte i mars 2014 föreläste Per-Erik Lyrén, avdelningen för beteendevetenskapliga mätningar, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet om konsten att upprätta ett prov. Per-Erik har flerårig erfarenhet från arbete med Högskoleprovet. Per-Erik har granskat den frågebank som arbetsgruppen tagit fram under projektarbetet. MSB:s avsikt är att upprätta ett långsiktigt samarbete med Umeå Universitet för att säkerställa kvaliteten i det färdiga systemet. Som en del i resultatet från detta arbete kommer att lämnas en lathund över vad man bör tänka på vid framtagande av frågor till frågebanken Presentationsmateriel, användarmanual mm. Utöver att färdigställa själva tjänsten kommer det att krävas kompletterande arbete med kring-material. Arbetet skall kommuniceras och presenteras i olika sammanhang. Ett bra presentationsmaterial skall tas fram. Det kommer också att krävas någon form av manual och introduktionsmaterial då systemet skall lanseras. 7.5 Drift och förvaltning av tjänsten Central administration (MSB) Tjänsten kommer att behöva en förvaltningsfunktion som ansvarar för sakinnehåll, användartillgänglighet, arrangera användarträffar, ekonomi, mm. Till objektet knyts en extern arbetsgrupp med representanter från kommunal räddningstjänst. Arbetsgruppens uppdrag är att vara rådgivare i tjänsten och delvis medverka i själva produktionen. Räddningstjänstrådet kommer förslagsvis att fungera som referensgrupp. På dessa möten stäms den långsiktiga utvecklingsplanen av och förankras. Inom MSB används förvaltningsstyrningsmodellen pm³. I pm³ ingår beslutsmandat, fastställda beslutsfora, tydliga ansvar och roller och former för uppföljning. En grundidé i pm³ är att enskilda system inte förvaltas, utan grupperas i förvaltningsobjekt utifrån den verksamhet de stöder. En förvaltningsprodukt byggs upp av såväl verksamhetskomponenter och IT-

30 samhällsskydd och beredskap 30 (35) komponenter. Avseende IT-delen av tjänsten följs anvisningarna i PM3 och bör tillhöra objektsobjekt Lednings- besluts- och samordningsstöd samt GIS med tillhörande styrgrupp. I detta förvaltningsobjekt, Lednings- besluts- och samordningsstöd samt GIS ingår redan produkterna HazMat Training och Fire Training. I de delar av tjänsten som produceras lokalt ansvarar respektive kommun/ räddningstjänst för drift och förvaltning av sakinnehållet och lokal ITutrustning. Tjänsten kommer att finnas tillgänglig i RIB. Utvecklingen av tjänsten skall ske så att uppdateringar kan användas med de vanligast använda webbläsarna och den kommer att tillhandahållas i olika plattformar Lokal administration (Kommunen) Registrering av användare, tilldelning av behörigheter och uppföljning av resultat, upprättande av lokala förmågor mm kommer att kräva administration. Omfattningen av denna är beroenda på antalet användare och den lokala ambitionsnivån och är därför svår att uppskatta i detta skede. Det bör dock lyftas fram att den kommer att uppstå. 7.6 Implementering Tjänsten kommer inledningsvis att finnas som del av RIB där abonnenter kan teckna sig för Kvalitetssäkring Räddningstjänst. MSB föreslås genomföra användarutbildning riktad till de lokala administratörerna. Omfattningen på denna uppskattas till 1 dag.

31 samhällsskydd och beredskap 31 (35) 7.7 Mervärde för andra delar av MSB/räddningstjänsten En utbildningsverksamhet inom MSB Arbetet med denna modell för kvalitetssäkring av räddningsledare stämmer väl in i MBSs ambitioner om en förändrad utbildningsverksamhet 12. Den kan i vissa avseenden bidra till att nå den målbild man beskriver i den interna utredningen: Ett grundläggande krav är att utbildningar som MSB ansvarar för bör genomföras med samma krav på inriktning, genomförande och kvalitet. En studerande ska ha samma kunskaper och färdigheter efter avslutad utbildning oavsett vem som genomfört utbildningen eller var utbildningen genomförts. Examination måste ske på ett enhetligt och rättsäkert sätt oberoende vart utbildningen genomförs. Det måste finnas tydliga och transparenta regler för vilka krav som ska ställas på examinatorn, hur examinationen ska gå till och vilka kunskapsnivåer som krävs för att studerande ska bli godkänd samt hur detta ska följas upp (jämför t.ex. med yrkeshögskolan). I utredningen anger man också vilka behov av utredningar och klarlägganden som finns. Där sägs bl.a. Verktyg för att genomföra och dokumentera examination på ett enhetligt och rättsäkert sätt oberoende vart utbildningen genomförs ska tas fram Inmatningsverktyg Systemet kommer att innehålla ett s.k. inmatningsverktyg. D.v.s. ett gränssnitt där man kan skapa och lägga in frågor i frågebanken. Detta inmatningsverktyg kommer att användas av systemets förvaltningsorganisation på MSB för att skapa nya frågor. Ett mervärde är att det kommer att kunna användas lokalt för att skapa unika ämnesområden med tillhörande frågor på t.ex. Revinge och Sandö i samband med olika provskrivningar/tester. I en utvecklad version kan verktyget användas för fler målgrupper inom räddningstjänstområdet. 12 Utbildningsverksamheten vid MSB. Inriktning för förändrad organisation och arbetssätt för arbetsområdet utbildning, redovisad 23 okt Rolf Nordengren, Diarienummer

32 samhällsskydd och beredskap 32 (35) 8. Utveckling Detta arbete har haft fokus på kvalitetssäkring av räddningsledaren. Inledningsvis har vi dock beskrivit att tjänsten, modellen, kommer att kunna användas på flera olika befattningar och funktioner inom räddningstjänsten. Själva verktyget har vi kallat Kvalitetssäkring av räddningstjänst vilket indikerar att det kan användas i ett bredare sammanhang. Tjänsten kan också utvecklas att omfatta statlig räddningsledning. I första hand Länsstyrelsens regionala räddningsledningsfunktion som kan komma att agera som stöd till kommunal räddningstjänst eller i en situation av övertagande av räddningstjänst i en kommun. Räddningsledaren vid en sådan händelse hämtas ofta från- alt har sin bakgrund i kommunal räddningstjänst. En sådan utveckling kräver att det finns flera producenter i tjänsten. D.v.s. ämnesområden med tillhörande frågor produceras lokalt i de olika organisationerna. 9. Ekonomi 9.1 Kostnadsbudget Kostnaderna för genomförande av delprojektet Kvalitetssäkring av räddningsledare beräknas kosta ca 3,60 mkr fördelat över åren Driftskostnaden för att upprätthålla systemet kommer sedan att ligga på ca 350 kkr. årligen. Investeringsutgiften för 2015 är Kr vilken har en avskrivningstid på 4 år. Detta innebär att avskrivningskostnaden blir totalt Kr/år Kostnaderna i Kr specificeras i tabell: Uppgift År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Inmatningsverktyg Färdigställande av verktyg Påfyllning av frågor Drift underhåll Totalt

33 samhällsskydd och beredskap 33 (35) De kostnader som uppstår under utvecklingsperioden är arbetstid för att producera verktyget samt arbetstid för att ta fram frågebanken. Tre alternativ till produktionsmodell: 1. Intern kompetens för konstruktion av verktyget genom prioritering inom UB-Bstöd. Ingen merkostnad. 2. Inköp av konsultstöd för konstruktion av verktyget. Kostnad uppstår för inköp av konsulttid. 3. Inköp av konsultstöd för att ersätta intern kompetens hos UB- Bstöd som utför arbetet med verktyget. Kostnad uppstår för inköp av konsulttid. För att hålla uppe systemet för Kvalitetssäkring av räddningsledare kommer det att krävas kontinuerligt arbete. Aktiviteter som skall göras är uppdatering av frågebank, framtagande av nya kunskapsområden, support till användarna både vad gäller tekniken och hur systemet är tänkt att fungera. Det bör finnas en referensgrupp där representanter från användare finns med och det bör arrangeras en användarkonferens återkommande. På sikt kommer det att krävas motsvarande ca en halvårsarbetare för att utföra dessa uppgifter. Arbetstiden kommer sannolikt att fördelas på olika befattningshavare beroende på kompetensbehov. Projektet Effektiva räddningsinsatser avslutas i och med verksamhetsåret 2014:s utgång. Det är därför angeläget att medel avsätts i 2015:års budget för att färdigställa och introdusera verktyget under MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen 13 3 att..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Med utgångspunkt tagit från instruktionen så föreslås att finansiering av tjänsten Kvalitetssäkring av räddningsledare belastar MSB:s anslagsbudget Inga licenskostnader I kvalitetssäkringsverktyget finns inga licenskostnader. Tjänsten byggs i MBSs egen regi utan inblandning av externa licenskostnader. När det gäller ev. trycksaker, manualer mm kommer de att tillhandahållas i pdf-format och tillhandahålls kostnadsfritt. De trycksaker som önskas i tryckt format kommer att hanteras i MSBs befintliga publikationsservice och följa de betalningsprinciper som används. 13 Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002