Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution

Transkript

1 Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution Fyra grupper diskuterade aktuella teknikområden med fokus på förhållandena i kabel- och distributionstunnlar. Instruktionen var att grupperna ska vara konkreta och tänka igenom frågorna ur flera perspektiv; ägarperspektiv, arbetarskydd, räddningstjänst, samhällsperspektiv (kritisk infrastruktur) Grupp 1 (Hans Nyman): -Byggnadstekniskt brandskydd Grupp 2 (Arne Brodin): -Organisatoriskt brandskydd Grupp 3 (Anders Palm): -Räddningstjänst Grupp 4 (Staffan Bengtsson): -Acceptabel risknivå/skäligt brandskydd Samtliga grupper ska belysa minst följande frågeställningar: Vilka är de viktigaste problemställningarna inom området? Var finns det kunskapsluckor? Finns det ett informations- eller utbildningsbehov? Hur fyller vi kunskapsluckorna? Vad är utvecklingsbehovet och vad är forskningsbehovet? Hur kan ägare, brukare, konsulter, räddningstjänst och forskare bäst samverka? Grupperna samlades igen för gemensamma diskussioner och redovisning. Respektive gruppledare redovisade resultaten. På följande sidor finns redovisning från varje enskild gruppledare.

2 Grupp 1 (Hans Nyman): -Byggnadstekniskt brandskydd Mål och kriterier saknas både för egendoms- och personskydd. Avsaknad av partners för diskussion mellan ägare och ansvariga Kontinuitet dialog Rtj ägare drift etc. Branden olika hinder stora/små Statistik, var, hur, varför? Effekten av br.sk.t.s på de olika bränderna Förbättring av materialval Rtj utvecka/tas bort Kostnad nytta analyser Plattform som workshop regelbundet tydliga mål Riktad forskningsresultat MTO information ökar passiva aktiva system Nyckelord: Mål kunskap samverkan

3 Grupp 2 (Arne Brodin): -Organisatoriskt brandskydd Vilka är de viktigaste problemställningarna Några problem kan vara: Samordningsansvaret blir oklart när många parter med olika grad av risker ska ta sitt ansvar. Räddningstjänstens insatsmöjligheter Klart är i alla fall att SBA ska bedrivas av tunnelägaren, som också har ett ansvar på den övergripande nivå. Stockholmsmodellen med en tunnelsäkerhetsgrupp är en bra modell som tycks fungera bra Allmänt sett råder stor osäkerhet hur större störningar ska hanteras. Räddningstjänsten är inte helt på det klara med när insatser är möjliga samt när insatser är verkningsfulla. Trafikkontorets och WSP:s modell som pekar ut de mest kritiska avsnitten och kombinerar detta med insatsmöjligheterna är en god början. Utredningen måste leda till ställningstagande avseende strategiska val av säkerhetsteknik- och insatsmöjligheter. Detta ska bedömas utifrån en kostnadsnyttoanalys utifrån förutsättningen att självutrymningen kan genomföras och är väl övad. En utveckling av alternativa modeller behöver utvecklas. Om inte räddningstjänsten gör eller tvekar att göra en insats måste tunnelägaren planera för detta. Dessa modeller/alternativ behöver komma på plats för att diskussionen ska bli strukturerad. Utbildnings- och informationsbehov Det finns ett relativt stort behov av information och utbildning på alla nivåer Samverkan Samverkan är viktig och scenariospel, workshops, fullskaleövningar och konferenser kan vara några sätt att samverka.

4 Grupp 3 (Anders Palm): -Räddningstjänst Vilka är de viktigaste problemställningarna inom området? Svårigheterna att genomföra en räddningsinsats. Objektet skiljer sig från vardagshändelsen (brand i byggnad ovan jord). Tunnlar är till stor del svårtillgängliga objekt som många gånger också är hemliga. Vi behöver organisera en stor skadeplats med mycket personal. Inte sällan geografiskt åtskilda. Vi orienterar sällan i tunnlarna. Men, är detta möjligt, nödvändigt? Vi bör ha rimlig kännedom om objekten. Detaljkunskap är inte möjligt. Vi behöver endast den information som är värdefull för rtj (särskilda risker, längd, angreppsvägar m.m.) Vi är till stor del beroende av den personal som är experter på objekten. Viktigt med kommunikationsmöjligheter i tunnlarna samt teknisk redundans. Var finns det kunskapsluckor? Generellt om tunnlarnas placering, funktion, begränsningar d.v.s. basnivå. Det saknas också kännedom om de olika aktörernas organisationsrutiner. Här kan scenariospel fylla en roll. Finns det informations eller utbildningsbehov? Ja, större kunskap om varandras rutiner, resurser och organisationer. Hur fyller vi kunskapsluckorna? Vad är utvecklingsbehovet och vad är forskningsbehovet? Samövningar mellan olika aktörer. Scenariespel är också viktiga. Viktigt att utveckla metod och teknik. Viktigt att forska om rtj förmåga. Mätbarhet är viktigt. Hur kan ägare, brukare, konsulter, räddningstjänst och forskare bäst samverka? I en del länder så finns en Liason Officer från Rtj som åker till berörd t.ex. tunnelcentral i händelse av allvarlig händelse. I det icke akuta skedet så denna typ av seminarier en viktig mötesplats.

5 Grupp 4 (Staffan Bengtsson): -Acceptabel risknivå/skäligt brandskydd Problemställningar Monopol, man kan välja, jfr taxi eller elpris Vision saknas MTO Säkerhetsföreskrifter Sekundära effekter elavbrott - teleavbrott Teknik underhåll Information Utbildning Politiker Hans Nymans tabell bra Mer aktivitet från MSBs sida Drift och rtj Inte bara brand, läckage Koppla ihop olika sårbarheter Var är branden exakt och vilken temp har den Konsekvenser för samhället Schaktbränder Inerta gaser Samverkan Övningar + åtgärder Scenariospel Forskning via referensgrupper