Informationssystem för industriellhistoria. Examensarbete, Fil. Kand. Kristianstad Högskola, 2005 Melinda Jansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationssystem för industriellhistoria. Examensarbete, Fil. Kand. Kristianstad Högskola, 2005 Melinda Jansson"

Transkript

1 Informationssystem för industriellhistoria Examensarbete, Fil. Kand. Kristianstad Högskola, 2005 Melinda Jansson 1

2 Frågeställning: Hur skall man, med en lämplig pedagogisk struktur samt informativt sätt, göra information om industriellhistoria tillgänglig för allmänheten. 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 ABSTRACT... 4 KAP 1 INTRODUKTION... 5 BAKGRUND... 5 PROBLEMFORMULERINGEN... 6 FRÅGESTÄLLNING:... 7 SYFTE... 7 DISPOSITION... 7 KAP. 2 METOD... 9 Metod för att välja litteratur... 9 Metod för framtagning av en kravspecifikation till Webhemsidorna Metod för design Metod för val av försökspersoner Metod för framtagning av frågor och test Metod för tolkning av empiriskt resultat KAP 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR FÖRUNDERSÖKNING FÖRUNDERSÖKNING FÖRUNDERSÖKNING KAP 4 TEORIKAPITEL USABILITY SAMMANFATTNING KAP. 5 DESIGN AV OLIKA LAYOUT LÖSNINGAR HEMSIDANS DESIGN GALLERI DESIGN KAP 6 EMPIRI/DATA INSAMLING BESKRIVNING AV RESULTAT HEMSIDEMALLARNA UTVÄRDERING AV HEMSIDOR, TYCKA OM MOT EFFEKTIVITET IKON ELLER TEXT LOGGA ELLER TILLBAKAKNAPPEN GALLERIERNAS GRADERING OBSERVATIONER: KAP 7 RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNING AV WEBBEN RAPPORTER EXAMENSARBETEN BÖCKER PERSONER WEBBSIDOR

4 Sammanfattning Ett antagande för det här examensarbetet är att det mest effektiva sättet att sprida informationen om den industriella historien är att digitalisera den. Målet är att finna det mest effektiva digitala navigationssystemet för industriell historia genom att presentera den industriella historien med hemsidemallar av olika navigationsdesign och sedan testa dessa mallar på utvalda användare. Arbetet visar att det är möjligt att rangordna navigationssystem för hemsidor enligt deras effektivitet. Två grupper testades, Internetutvecklare och Internetanvändare. Resultaten från testen användes för att bestämma vilket navigationssystem vi rekommenderar. Abstract The presumption for this thesis is that the most efficient way to spread information is to digitalise it. Identifying the most effective digital navigation system is the aim. A presentation of industrial history was shown on homepages with different navigation systems which were tested by a number of users to find the effectiveness of each navigation system. It is concluded that the homepage navigation systems can be graded regarding their effectivity. Two user groups where tested, experts and experienced users. The groups showed their highest effectiveness on different homepage navigation systems, but performed equally well on the system that was second most effective in both groups. 4

5 Kap 1 Introduktion Bakgrund I det moderna samhället bygger vi nya, större, högre och mer hållfasta byggnader. Vi har på mindre än hundra år gått från ett samhälle där man, för att spara på resurser, t.ex. sydde finkuddar från gamla mjölpåsar, till ett samhälle där en stor del av det som använts kastas, utan en nämnvärd eftertanke. I detta samhälle har vi människor vars yrke är att hitta och utvärdera vad som är av värde att bevara för nuvarande och kommande generationer. Gamla industriella byggnader är ett av de objekt som väcker olika känslor hos människor. Den bild som folk får när de tänker på sådana byggnader är mycket olika och den information som finns kan vara svår att hitta. Den industriella aspekten av vår historia har hittills blivit försummad enligt, Henrik Borg, som arbetar på Regionsmuseet Kristianstad/Länsantikvarien i Skåne. En av anledningarna till att de historiska industriella byggnaderna inte har uppmärksammas, är att allmänheten ofta uppfattar dem som fula. De har inte uppförts för att vara vackra, så som våra slott och herrgårdar, utan för att producera en eller annan produkt. Andra problem med byggnaderna kan vara miljögifter, att byggnaden är uppförd för en mycket specifik verksamhet, tex. repslagning, som gör den svår att anpassa till annan verksamhet och att marken som byggnaderna står på är mycket värdefull, t.ex. norra hamnen i Helsingborg. Henrik Borg påtalar även att många av dessa byggnader är i dåligt skick efter många års förfall och att restaureringskostnaderna kan vara mycket höga. Att kunna se potentialen i dessa byggnader, när de är så förfallna, kan många gånger var svårt och det kan därför vara besvärligt att hitta nya användningsområden för dem. Som Henrik Borg nämner, så uppfördes dessa byggnader enbart i åtanke för produktion av de varor som tillverkades där. När byggnaderna uppfördes var det en ny tidsålder, detta var en del av industrialiseringen. Utsmyckningar hade ingen plats i en tid då allt skulle ha en 5

6 funktion. Det är under den här produktionsdrivna perioden som funktionalismen utvecklades. Dessa byggnader var inte byggda för att vara vackra, men dåtidens människor kom att ha den synen på dem, då de menade att, ur bruksföremålets funktion skulle dess skönhet frambringas (Mollerup, 1997). Detta kan tydligt ses i boken Vers une Architecture (Le Corbusier, 1923), där former som kuben, klotet, cylindern, käglan och pyramiden kallas primärformer. Dessa former utses till de vackraste formerna i vår universum och man byggde därför byggnader som kombinationer av dessa former. Det kan uppfattas som ironiskt att mindre än 100 år senare så anses exakt samma byggnader som tråkiga och fula. Då byggnaderna uppfördes för produktion och därför placerades avsides från annan bebyggelse, har många av dessa byggnader rivits eller förfalligt efter det att produktionen flyttats eller avslutats. Det finns därför inte så många byggnader bevarade från denna epok. Några av de industrier som har funnits i Skåne och som är av intresse för det här arbetet, pga. deras ålder och raritet, är brännerier, mejerier, stärkelsefabriker, tegelbruk, sockerbruk, tobaks- och humleodlingar, vindmöllor, torvindustri, träindustri, fruktodlingar, stenindustri (alunskiffer, diabas, kalksten, kaolin), och gruvindustrin (blyglans, järnmalm, stenkol) (Trellid, 1994). De byggnader som har klarat sig bäst från förfall är de som är uppförda i sten eller tegel eftersom dessa inte ruttnar bort, som tex byggnader av trä gör, och över lag inte kräver lika mycket underhåll som andra material. Även sådana byggnader som blev uppförda med tex en vacker och påkostad fasad eller detaljer har haft en större möjlighet att klara sig. Dessa byggnader har haft enklare för att tilltala nya ägare eller också har man kunnat få allmänhetens stöd för en restaurering. Industribyggnadernas läge, antal och storlek har varit avgörande för om de använts till annan verksamhet, efter det att dess ursprungliga ändamål försvunnit. Ett exempel på detta är mejeribyggnader. De låg ofta inne i samhällena och var i en hanterbar storlek, då de ofta, bara var lite större än en vanlig modern villa. Problemformuleringen Industrialiseringens första tid var kaotisk och händelserik. Mycket hände på kort tid och det som är kvar idag smälter in i bakgrunden eller ruttnar sakta bort. Hur ska man på bästa sätt 6

7 informera om en så dynamisk tid? Mediet som väljs är mycket viktigt för hur genomslagskraftig informationen kommer att vara. Medier som är interaktiva, tillåter folk att ta en aktiv del i sitt sökande, vilket gör det mindre enformigt. Med sina möjligheter till både statiskt och dynamiskt innehåll förefaller nätet att vara det mest idealiska mediet. Med datorers utbreddhet i dagens samhälle, där 82% av befolkningen använder Internet (första kvartalet 2004, Statistiska Centralbyrån), är det en viktig informationskanal. Det som blir det verkliga problemet är, hur en hemsida ska vara utformad för att den ska nå sin målgrupp. Den måste vara användbar så att även en ovan Internetanvändare lätt kan hitta det som sökes. Det är lätt för användarna att fokusera för mycket på tekniken, så att de glömmer anledningen till att de är där. Det är därför viktigt att navigeringen fungerar bra så att användaren, så långt det går, inte behöver fokusera på att leta efter informationen. Frågeställning: Hur kan personer som är intresserade av skånsk industriell historia på bästa sätt informeras via en hemsida. Syfte Föreslå hur en hemsida för industriell historia bör vara utformad. Disposition Uppsatsen innehåller totalt sju kapitel. I kapitel två kan man läsa metoden till denna uppsats. Kapitel tre innehåller en genomgång av de förundersökningar som utfördes i det initiala skedet av uppsatsen. Kapitel 4 går igenom den användbarhetsteori som senare står till grund för den argumentation av hemside och galleri design som kapitel 5 lägger fram. Användbarhetsteorin är hämtad från 7

8 böcker, uppsatser och hemsidor av ledande figurer inom området, och tar upp, för den här uppsatsen, relevanta rekommendationer. Hemside och galleri designerna är framtagna genom en undersökning av populära hemsidor, för det användartest som uppsatsen bygger på. I kapitel 6 visas den data som insamlats under användartestet som utfördes på de hemside och galleri design som presenterade i kapitel 5. Resultaten från detta användartest är sedan redovisade i kapitel 7. 8

9 Kap. 2 Metod Som ämne, har användbarhet i datorer endast funnits sedan ca talet. Den är en ung disciplin som fortfarande håller på att utformas. Det som finns dokumenterat är ofta i bokoch artikelform eller så ligger informationen direkt på hemsidor av ledande personer inom ämnet. Baserat på resultaten från tester är förhoppningen att komma fram till hur en hemsida kan vara utformad för att den ska accepteras av ett brett urval slutanvändare med intresse för industriell historia. Mycket av litteraturen som är skriven inom användbarhet, är skrivet på ett informellt sätt, med exempel från verkliga livet. Det finns inga absoluta svar på hur man ska göra för att uppnå önskat resultat. Inga regler, bara rekommendationer, eftersom ämnet inte är något oföränderligt som tex fysik där mycket kan bevisas vetenskapligt. Användbarhet avser människor och hur de interagerar med saker, vilket är närmare statistik än fysik. Hur folk gör saker ändras inte markant från år till år men folk ändras en aningen och vad som var en nära nog absolut sanning, kan vara nästan helt oanvänd teknik i samma sammanhäng några år senare. Det är därför det inte finns några regler inom området, utan bara rekommendationer. Jakob Nielsen kommenterade, i sin Alertbox Durability of usability guidlines (17 januari, 2005), att från en handbok med 944 rekommendationer i utformandet av datorprogram för Amerikanska flygvapnet 1986, så var 70% av rekommendationerna giltiga än idag. Den vanligaste anledningen till att en rekommendation blev ogiltig, för dagens programutformare, var att tekniken som rekommendationen avsåg, inte används längre. Metod för att välja litteratur. En av de platser som erbjuder information om både äldre och nya upptäckter, inom området användbarhet, är hemsidor av kända användbarhetsexperter som Jakob Nielsen och Donald A. Norman. Det finns ofta listor över rekommenderad litteratur som experterna skrivit, för de som vill veta mer. I vissa fall så erbjuder de gratis nerladdning av böckerna i pdf format, vilka annars kan vara svåra att få tag på. Några har, som Jakob Nielsen, en följetång av användbarhetsråd som ständigt uppdateras. Eftersom många hemsideutvecklare är amatörer, så har några användbarhetsexperter valt att visa vad man kan göra på en hemsida, eller inte borde göra, genom att exemplicera detta på sina hemsidor. Med detta och genom exempel 9

10 från existerande hemsidor, som har designproblem, med förklaringar utifrån dessa, hoppas de sprida god användbarhet (Vincent Flanders, ) eller chockera besökarna till förståelse för vad som inte fungerar (www.budugllydesign.com ). Hemsidorna är väldigt underhållande och lärorika, men kan i många fall vara svåra att referera till, då de inte definierar några specifika regler för vad som är bra eller dålig design. Dessa hemsidor är inte gjorda för att visa specifika fel, utan för att påvisa felen i ett sammanhang. Att intervjua sakkunniga, få deras råd och be dem om referenser om lämplig litteratur, ger en bred kunskapsbas och kännedom om litteratur av intresse, som annars inte hade uppmärksammats. Mycket av den litteratur (Pearrow, 2000, Bergman, 2002,)som har använts i undervisningen på Mediainformatikprogramet kan användas. Eftersom många av kurserna på programmet handlar om användbarhet och hur man utvecklar digitala medier, så anses litteraturlistorna från kurserna vara ideala att utgå ifrån. Böckerna har dessutom en källförteckning över vad författarna har använt, inom ämnesområdet. En förundersökning av det tillgängliga materialet inom industrialisering har genomförts för att ta reda på om den är digitaliserad eller går att digitaliseras. För att överhuvudtaget gå vidare i forskningsprocessen så genomfördes en undersökning för att utreda hur sidor med lika eller liknande information, var utformade. Detta för att kunna utforma de mallar som senare användes i användartesterna. Metod för framtagning av en kravspecifikation till Webhemsidorna. En genomgång av olika böcker inom ämnet användbarhet, genererade fakta i hur en hemsida bör vara utformad och hur hemsideanvändare navigerar med hjälp av olika design. Från dessa fakta blev ett antal rekommendationer formulerade. Vid genomgång av de arbeten som har utförts tidigare, så har det kommit fram att de flesta användbarhetstester är framtagna från engelskspråkiga hemsidor. Detta är för det mesta inte några problem, förutom att några hemsidedesign som är vanliga på svenskspråkiga hemsidor, men som nästan aldrig dyker upp i engelskspråkiga, inte har utvärderingar som kunnat hittats. Exempel på vanlig design på en svenskspråkig sida med detta problem är bild nr. 4 i Kapitel 4. 10

11 Metod för design Hur en hemsida formges har stor betydelse för hur den kommer att användas. Det finns många alternativ och vissa försöker utveckla helt nya sätt att presentera sitt innehåll, ofta med otillfredsställande resultat. För att undvika detta problemet så har populära hemsidedesign använts. Dessa är framtagna efter att ett 50 tal populära hemsidor, både engelsk och svensk språkiga, besöktes och de vanligaste designen användes för att konstruera 6 hemsidesmallar. Sedan har användartesten utförts med de framtagna mallarna och från resultaten kan man se vilka design som fungerade bättre än de andra. Sökfunktioner har medvetet valts bort i hemsidedesignen. Detta för att testanvändarna i användartestet inte skulle kringgå de navigationshinder som testet önskade undersöka. Urval 1. Steg för steg, hur alternativen valdes. De vanligaste webdesign som används på svenskspråkiga hemsidor valdes. Detta för att hålla dem inom de facto standarderna som dessa hemsidor har idag. Navigation och utseende på hemsidor som inte är för tex musikband, underhållning, personliga hemsidor osv. bör kännas bekanta för besökarna (Vincent Flanders). Man ska inte behöva leta på sidan för att hitta var vanliga funktioner är placerade. Användare förväntar sig att hitta vanligt förekommande funktioner på motsvarande plats på liknande hemsidor (Bernard, 2002). De design alternativ som tagits fram, utifrån en analys av nätet, går att finna i kapitel Argumentation för den mall som borde prestera bäst. En av de starkaste faktorerna för effektiv navigering på en hemsida är användbarhet. Detta är en av många faktorer som kan ändra effektiviteten i navigeringen på en hemsida. Med denna utgångspunk så borde en hemsidesmall som införlivar användbarhet, vara bland de mest effektiva hemsidesmallarna i användartestet. Därför har i förväg, en hemsidesmall valts ut med omsorg, för att vara den som borde generera bäst resultat i användartesterna. 11

12 Totalt har 6 olika hemsidesmallar tagits fram och testats för att konstatera vilken av dem som är effektivast. Den hemsidesmall som jag anser införlivar användbarhet och därför borde ge bra resultat i testen är mall 4 som ses här sidan om. Den ger en mycket snabb överblick över var allt ligger och hur information har blivit sorterad. Detta har stor betydelse, då testanvändarna inte är vana vid hemsidan och kommer som mest att ha haft liknande informationssortering 5 gånger tidigare, vid test av andra mallar i testen. Informationen i de olika hemsidesmallarna är densamma, enbart navigationsdesignen är annorlunda. Underlänkarna är alltid synliga och nästan alla länkar är fullt synliga under all navigering. De enda länkarna som inte är synliga i navigeringen är artiklar. Dessa kan enbart nås från huvudsidan. Metod för val av försökspersoner Två grupper testanvändare har valts med utgångspunkt från nedan. Om två olika grupper ska genomföra testen så behövs, enligt Jakob Nielsen (Nielsen, 2000) 3-4 användare från vardera gruppen. Detta påvisar han genom en matematisk formel för antalet användbarhetsproblem man upptäcker per testanvändare i ett användartest, enligt följande: N(1-(1-L) n ) n = antalet användare N = totala antalet användbarhetsproblem L = proportionen användbarhetsproblem som en användare upptäcker 12

13 Det vanligaste värdet på L i alla de studier som Nielsen har gjort är 31%. Om dessa värden placeras i en kurva får man följande: Den formulan som Jakob Nielsen har använt för att räkna ut kurvan är följande: U = N(1-(1-L) n ) U = 1-(1-L) n med L = 0.31 som antaget värde och N = 1 för att få fram skalan 0 100%. Som kurvan tydligt visar så hittas de flesta problemen redan med de 3 första testanvändarna, därefter sjunker antalet hittade problem markant och efter 6 testanvändare är det mindre än 20% användbarhets problem som inte är hittade. Kurvan visar dessutom att för att hitta alla användbarhetsproblem på en hemsida krävs 15 testanvändare. Då användartesten enbart vill komma fram till vilken navigationsdesign som är att betrakta som bättre och inte att hitta alla problem i designen, togs beslutet att de båda grupperna, ska innehålla 6 testanvändare vardera. Det valda antalet deltagare innebär att mer än 80% av de problem som hemsidesmallarna har kommer att ha upptäckts av testanvändarna och kommer därför att återspeglas i resultaten. Nielsen rekommenderar även att om man har två mycket olika grupper användare så bör man göra en testomgång med vardera, detta för att deras beteende på hemsidan kan vara mycket olika. 13

14 De två grupper som kommer att testas är: 1. Internetutvecklare (personer med kunskap inom hemsideutveckling) 2. Internetanvändare (slutanvändare) Internetutvecklare Det är viktigt att välja någon som är expert inom webbdesign, eftersom de ser hemsidor från en annan infallsvinkel än andra. Det är deras expertis område och de bör veta vad som fungerar och vad som inte fungerar. De kan även hitta problem som vanliga användare inte skulle se eller som någon som har arbetat på projektet inte skulle se eftersom de blivit hemma blinda. Internetanvändare De som kommer att vara slutanvändare av en hemsida angående industriell historia lär vara mer eller mindre Internetvana användare. I testerna har valts Internetanvändare, som är vana att använda Internet för att ta fram information. Inte vana Internet användare har valts bort då troligtvis enbart ett fåtal av denna typen av avändare hade använt en hemsida, utan hade sökt sig till mer traditionella informations kanaler istället. Man kan hitta många design och navigationsfel med hjälp av Internetutvecklare, men det är svårt att förutspå vad vanliga användare kommer att göra på en hemsida. Testen med Internetanvändare är mycket viktigt eftersom de kommer att finna problem i navigationen som Internetutvecklare ej skulle förutse (Pearrow, 2000). Stickprovet för undersökningen valdes slumpmässigt ut av de individer som uppehöll sig i och runt Högskolan Kristianstads bibliotek under den period som användartesterna utfördes. Individer som studerat på Mediainformatikprogramet vid Högskolan Kristianstad bjöds även in för att kompletera Internetutvecklar gruppen, då denna saknade användare. Innan användarna började användartestet, tillfrågades de hur Internetvana de var. Beroende på hur de svarade på detta, placerades de i en av användargrupperna. Metod för framtagning av frågor och test 14

15 Det är rekommenderat att man ska göra en iterativ testning, där man testar hemsidorna med de två grupperna. Första gången, går man igenom hemsidan och ändrar designen för att sedan testa hemsidan med de två grupperna igen och så vidare (Pearrow, 2000). Eftersom det är en undersökning där olika design jämförs med varandra, blir en iterativa process meningslös. Iterativ process används för att stegvis förbättra hemsidor men denna undersökning vill enbart ta reda på vilket designupplägg som fungerar bäst. Enbart en stor testomgång med vardera grupp genomfördes där var och en av användarna fick se de olika mallarna och testa dem. Ordningen som mallarna visades i, skiftade mellan de olika användarna, för att garantera att deras omdömen inte färgas av den ordning som de visades i och därmed ge felaktiga testresultat. Testpersonerna blev ombedda att utföra specifika uppgifter på de olika mallarna. Tiden som det tog för dem att utföra uppgifterna och antalet klickningar, kontrollerades. Utöver detta noterades om den som testade hemsidan, valde att klicka på loggorna eller på tillbaka-knappen på webbläsaren, för att återvända till huvudsidan. När mall 1 testades så noterades om textlänken eller bildikonen valdes för att navigera. Mall 1 är dessutom den enda hemsidesmallen som har ikoner. Efter varje malltestning, så ombads testdeltagarna att gradera hur de upplevde hemsidan, i ordning 1-6 och även galleriet 1-6. Eftersom gallerierna var 5 till antalet så fick de graderas 1-5 när de bedömdes separat, en av gallerimallarna användes två gånger. Därefter, gjordes en ny testomgång med nästa mall, följd av gradering. När samtliga mallar testats, fick testanvändaren gradera samtliga hemsidesmallar i en ordning 1 6 där ingen av hemsidemallarna fick ha delad plats. Likadan gradering skedde vid graderingen av gallerierna där användes ordningen 1-5. Graderingarna var, för enkelhetens skull, lika som antalet mallar i den kategorin. Det fanns 6 mallar på olika hemsidor och 5 mallar på olika bildgalleri, dessa gick att kombinera på två olika sätt för att göra ett användartest. En stor test gjordes där varje hemsidesmall hade en gallerimall integrerad i hemsida och en av gallerimallarna användes två gånger eller så utfördes två separata tester, en för hemsidemallarna och en för gallerimallarna. En kombinerad test av både hemsidesmall och gallerimall, ansågs vara bäst vid denna testning, för det gav hemsidorna mer djup på ett naturligt sätt, med fler sidor, vilket gjorde navigationstesterna mer verklighetstrogna. Ett separat galleritest hade varit svår att utföra, eftersom man enbart hade kunnat klicka fram större bilder på det man redan sett, eller få fram lite mer information. Om man utför ett test med 6 hemsidemallar och 12 försökspersoner, dvs. 6 personer i vardera testgrupp, så blir det enklare att se till att ingen av försökspersonerna får hemsidorna i samma ordning. Protokoll rörande Internetutvecklare, markerades med ett 15

16 E direkt följt av ett nummer, 1-6. Tester som utförts av testgruppen Internet markerades med ett D direkt följt av ett nummer, 1-6. Detta innebär att varje testsession har ett unikt namn, vilket förenklade processeringen av papper. Det visar dessutom i vilken ordning mallarna testades av enskild testperson. Den siffra som testsessionens namn slutar med, är numret på den mall som testet började med. Frågornas uppbyggnad Innan användartesterna började, blev testanvändarna instruerade att de svar som ska finnas av dem, ska vara svar som de tycker ger svarar på frågan. Om testanvändaren inte kan hitta ett acceptabelt svar på sin fråga, kan denne ge upp genom att säga detta, vilket noterades. På det sättet får man reda på hur lång tid eller antalet klickningar som det tar innan en testanvändare ger upp på en uppgift. De frågor som testanvändarna ombads svara på, var upplagda så att om frågorna utförs i den ordning de står i, så kommer testpersonen att lösa några navigationsproblem. Några av dessa navigationsproblemen är att ta sig tillbaka till huvudsidan utan en länk som säger hem och att hitta ett galleri på hemsidan. Att inte ha en länk där det stod hem, var ett medvetet val, för att ta reda på hur testanvändaren valde att gå till väga, utan en självklar länk. Det är vanligt att hemsidors loggor har en länk till huvudsidan, utan att loggan markeras som en länk. Hur självklar en sådan länkning upplevs när ingen annan hemlänk" går att finna, testades därför. På mall 1 gick det lika bra att trycka på textlänken som på ikonen, strax ovanpå textlänken. Ikonerna var inte markerade som länkar, vilket loggorna var. Ikoner används för snabbare navigering, när användaren är van vid hemsidan, men hur används de när användaren inte använt sidan tidigare? För att reda ut det, så noterades om testanvändarna klickat på textlänken eller ikonen när de navigerade på mall 1. Gallerierna på mallarna fanns antingen direkt på huvudsidan eller under länken vindmöllor, beroende på om galleriet i fråga enbart har bilder på möllor eller om de har blandade industrihistoriska bilder. Detta kan leda till viss förvirring hos testanvändarna då de blir ombedda att hitta en ritning av en mölla. Där de tyckte den naturliga platsen för en ritning av en mölla borde vara, visar på hur man borde lägga upp bilder, blandade eller under ämnesord. Frågan om att hitta en skärmsläckare, var konstruerad för att se var testanvändarna skulle söka efter nedladdningsbara multimediafiler, om en länk vid namn multimedia eller liknande inte fanns. Valet att lägga dessa filer under för barn var för att många hemsidor har 16

17 nedladdningsbara filer och annat skoj under deras barnavdelning. Det var därför det logiska stället att placera dessa filer. Här nedan redovisas frågorna som användes i användartesterna. Frågor till hemsidorna Fråga 1. Hur många mejerier fanns det 1940? Fråga 2. Vad används Mullsjö mejeri till idag? Fråga 3. Vem ägde det nu förfallna Carnegiska sockerbruket 1839? Fråga 4. Hur många möllor fanns det i Skåne 1993? Fråga 5. Försök hitta en ritning av en mölla. (Obs, finns ej på alla hemsideversioner) Fråga 6. Gå till en artikel om barnarbete förr i tiden. Fråga 7. Hitta en skärmsläckare till datorn, på hemsidan. Fråga 8. Hitta en länk till Riksarkiven. Fråga 9. Varför lades Fibbehyttan ner? Fråga 10. När ifrån är det äldsta bevarade privilegie brevet för Kopparberget? Fråga 11. Se om det går några guidade turer i Kristianstad. Fråga 12. Hitta en översiktskarta över var välbevarade äldre industrier finns. Metod för tolkning av empiriskt resultat. Resultaten av testerna är samlade i ett Excel ark. De graderingar som utförts av testanvändarna är samlade i fyra tabeller högst upp på arket. Testresultaten av tid och antal klickningar är samlade i varsin tabell för varje testsession, var för sig. För att kunna jämföra numeriska värden av så olika karaktär som tid(sec.), antalet klickningar och testanvändarnas egna graderingar, så är dessa normaliserade till en enhetlig nivå. Detta gjordes på följande sätt: a = testanvändarnas egna graderingar av alla hemsidemallarna(mall) b = antalet klickningar på alla mallarna c = tid(sec.) på alla mallarna Normalisering av a = c a = K 1 17

18 Normalisering av b = c b = K 2 Testanvändarnas graderings omvandling = (per mall i graderings tabellen) * K 1 Antalet klickningars omvandling = (per mall i antalet klickningars tabell) * K 2 På detta sätt blev samtliga tre värden (tid, antalet klickningar och graderingar) på en jämbördig nivå och kan därför jämföras mot varandra. Därefter blev normaliseringsvärdena omräknade till poäng, kallade points. Dessa points är till för att förenkla en gradering av hemsidorna i en 6 siffrig skala, där 1 är bäst och 6 sämst. Den hemsidemall med högst points är den som har gjort bäst ifrån sig. Points räknas ut på följande sätt: Points = (normaliseringsvärdena i aktuell tabell) normaliseringsvärdena(per mall i aktuell tabell) 18

19 Kap 3 Förundersökningar När olika problem och frågor har stötts på, under det initiala skedet av examensarbetet, så har explorativa förundersökningar utförts (Patel, Davidson, 1991). Dessa förundersökningar är samlade och beskrivna i detta kapitel. Förundersökning 1 Museum har stora arkiv med bilder och texter. Dessa är sällan digitaliserade och därför fastställdes om några studier angående kostnasperspektivet vid digitalisering hade förekommit tidigare. En initial undersökning gjordes för att utreda om kostnadsperspektivet vid digitalisering av bildarkiv är väl utforskat. Om så är fallet, kan dessa dokument ge en överblick över vad som tidigare gjorts inom ämnet. Om ett arbete om kostnadsperspektivet vid digitalisering av bildarkiv finns, så borde universitets- och högskolebiblioteken ha dem, då de ligger inom deras intresse. Även museum borde äga eller veta om sådana texter av samma anledning som universitets- och högskolebiblioteken. Därför valdes dessa, som goda utgångspunkter för telefonintervjuer, för att fastställa om dokument om kostnadsberäkningar vid digitalisering existerar. En kostnadsberäkning av bilddigitalisering utförd som examensarbete bör finnas i universitets biblioteksarkiven och dessa går att söka i, från högskolebibliotekens hemsidor. En sökning i dessa arkiv, med olika kombinationer av sökord (kostnadsberäkningar, digitalisering, digitaliseringskostnader, bilddigitalisering, digitala arkiv osv.), gav inga träffar. Av detta dras slutsatsen att inga examensarbeten har utförts under detta ämne. För att se om någon hade skrivit om ämnet och publicerat det i Sverige, togs kontakt med Lunds universitetsbibliotek, som är en av de platser med ett exemplar av allt som publicerats i Sverige och bad dem undersöka om de hade några böcker eller andra dokument inom kostnadsberäkningar vid digitalisering av bilder. Kontakt togs även med ekonomi och teknikbiblioteken som är under 19

20 Lunds universitetsbibliotek och Högskolan Kristianstads bibliotek. De mindre institionsbiblioteken på Lunds Universitet är specialiserade på sina ämnen och kan därför dessa bättre än huvudbiblioteken. Högskolan Kristianstads bibliotek kontaktades för att garantera att inget arbete missats. Samtliga tillfrågade bibliotekarier kunde inte hitta några arbeten inom ämnesområdet. Slutsats: Varken examensarbeten eller publikationer hittades om kostnadsperspektivet vid digitalisering av bildarkiv i Sverige. Däremot finns det kostnadsberäkningar hos museum som utför bilddigitalisering av de arkiv de har. Det är därför svårt att få se kostnadsberäkningar, då dessa ogärna visas för utomstående. Detta gör det svårt att få en överblick av vad som redan har gjorts och hur. Förundersökning 2 Vilka bilder finns på historiska industrier och är de möjliga att använda på en hemsida? Det är väsentligt att känna till bildunderlaget för att veta om det är möjligt att ha en hemsida i ämnet, med många illustrerade bilder. Vilket format bilderna finns sparade som och i vilken kvalité bilderna är i, dvs. om bilden är sudding eller otydlig pga. tex. ålder, är viktigt att veta. Detta för att bedöma om de kan användas på en hemsida. Man kan dela in det här i tre frågor: 1. Finns det bilder eller är det möjligt att skaffa? 2. Är dessa bilder tillgängliga utan några större investeringar? 3. Passar de tillgängliga bilderna för publicering på Internet? För att svara på de två första frågorna, kontaktades Henrik Borg på Regionsmuseet i Skåne. Enligt honom finns det fotoarkiv både på museer och privata samlingar. Många av dessa är redan öppna för allmänheten. Tillgängligheten av dessa bilder är skiftande. Vissa av arkiven är med i digitaliseringsprojekt vilket ökar deras möjlighet till att öka tillgänglighet, medan andra än så länge enbart existerar i exempelvis pappersoriginal. De arkiv som enbart existerar 20

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

1. Uppdateringsmodul (CMS)

1. Uppdateringsmodul (CMS) Innehåll 1. Uppdateringsmodul (CMS)... 2 2. Artiklar... 3 2.1 Upprätta din första artikel... 4 2.2 Skapa innehåll i artikeln... 5 2.2.1 RUBRIK I ARTIKELN:... 5 2.2.3 INFOGA BILDER:... 7 2.2.4 CELLER...

Läs mer

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt APA för nybörjare Den här texten är tänkt som en snabb introduktion hur du kan använda publiceringssystemet APA (Advanced Publication Application) för att redigera webbplatser. Texten kräver inga förkunskaper

Läs mer

Analys av com hems startsida

Analys av com hems startsida IT-Universitetet Interaktionsdesign Grafiska gränssnitt, 6p Göteborg ht 2003 Analys av com hems startsida Björn Nord d00nord@dtek.chalmers.se 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Inledning...

Läs mer

PixlrGuiden - av AlizonWeb PIXLRGUIDEN. av AlizonWeb. Copyright Notice: Copyright AlizonWeb, All rights reserved. Sida 1

PixlrGuiden - av AlizonWeb PIXLRGUIDEN. av AlizonWeb. Copyright Notice: Copyright AlizonWeb, All rights reserved. Sida 1 PIXLRGUIDEN av AlizonWeb Copyright Notice: Copyright AlizonWeb, All rights reserved. Sida 1 Innehåll Introduktion 3 Vad är Pixlr? 3 Fördelar med Pixlr 3 Om denna guide 3 Kapitel 1: Genomgång av arbetsyta

Läs mer

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun Manual för webbpublicering Enköpings kommun Innehåll ATT LOGGA IN I SWWWING 3 Inloggningsrutan 3 GRÄNSSNITTET 4 Filhanteraren 4 Content Management 4 Verktyget Notify - Dags att uppdatera 4 SKAPA OCH REDIGERA

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Personlig uppsats - analys av webbplats

Personlig uppsats - analys av webbplats Personlig uppsats - analys av webbplats Grafiska Gränssnitt, IT-universitet ht 2003 Anna Lindvall d00anna@dtek.chalmers.se Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 INTRODUKTION... 3 2.1 KORTA FAKTA OM H&M... 3 2.2

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Analys av webbplatsen csn.se Personlig uppsats i kursen Interaktionsdesign Grafiska gränssnitt, hösten 2003

Analys av webbplatsen csn.se Personlig uppsats i kursen Interaktionsdesign Grafiska gränssnitt, hösten 2003 Analys av webbplatsen csn.se Personlig uppsats i kursen Interaktionsdesign Grafiska gränssnitt, hösten 2003 Helena Callert 1. Sammanfattning Denna uppsats beskriver en personlig analys av Centrala studiestödsnämndens

Läs mer

Webbskribent @ Tjörn. Handläggare: Peter Olausson, webbmaster Datum: 2015-03-19. Tjörn Möjligheternas ö

Webbskribent @ Tjörn. Handläggare: Peter Olausson, webbmaster Datum: 2015-03-19. Tjörn Möjligheternas ö Webbskribent @ Tjörn Handläggare: Peter Olausson, webbmaster Datum: 2015-03-19 Tjörn Möjligheternas ö Grundutbildning för skribenter på hemsidan och/eller intranätet Upplägg: Vi tar en titt på hur hemsidan

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget Snabbmanual för Lärresurshanteringsverktyget Beskrivning av olika vyer i Lärresurshanteringsverktyget Skapa I detta fönster skapar man nya sidor och/eller väljer struktur på sin lärresurs. Men man redigerar

Läs mer

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT Sofia Aronsson ANVÄNDBARHET OCH GRAFISK DESIGN MIS 13, Nackademin Yrkeshögskola Lärare: Ellinor Ihlström Inledning... 3! Analys... 3! Hitta... 3! Förstå... 5! Använda... 6!

Läs mer

SLU anpassad lathund

SLU anpassad lathund SLU anpassad lathund för personpresentation i EPiServer uppdaterad 17 maj 2011 För att kunna använda CV mallen på SLU webben krävs två saker: 1. Att man är anställd på SLU och har AD behörighet. Detta

Läs mer

AIF:arens guide till cyberrymden

AIF:arens guide till cyberrymden AIF:arens guide till cyberrymden www.andrarumsif.se Reviderad 2008-04-14 1 Välkommen till www.andrarumsif.se:s användarmanual! Denna manual ska inte ses som en fullständig manual till hemsidan utan snarare

Läs mer

Användarutbildning i SiteVision

Användarutbildning i SiteVision Användarutbildning i SiteVision Innehållsförteckning 1 Komma igång med SiteVision 2 1.1 Starta SiteVision 2 1.2 Redigeringsläget i SiteVision 3 1.2.1 Verktygsfält 3 1.2.2 Modulväljare 4 1.2.3 Navigator

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ

Läs mer

Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011.

Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011. Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011. Syfte Detta dokument tar upp grundläggande funktioner i Argonova Systems CMS i syfte att förbereda och stödja användaren, vid sidan av och inför

Läs mer

1. Polopoly och webbpublicering på SU

1. Polopoly och webbpublicering på SU 1. Polopoly och webbpublicering på SU Den här guiden är en introduktion till webbpubliceringssystemet Polopoly 9.16 för dig som ska arbeta som webbredaktör vid Stockholms universitet. Här går vi igenom

Läs mer

Kom igång! Snabbstart för dig som är administratör

Kom igång! Snabbstart för dig som är administratör Kom igång! Snabbstart för dig som är administratör Innehåll Snabbstart och användarmanual 4 Personalhandbokens uppbyggnad 5 Redigeringsläget 6 Att redigera i personalhandboken 7 Publicering av de redigerade

Läs mer

3. Skapa artiklar. Videoguide. Vad är en artikel? Skapa en standardartikel

3. Skapa artiklar. Videoguide. Vad är en artikel? Skapa en standardartikel Skapa artiklar Artiklar kan ha rubrik, ingress, bild och länkar. Med artiklar förmedlar du ofta informationen på din sajt. En artikel måste läggas till i en sida för att visas. I den här guiden går vi

Läs mer

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm Användarhandbok (testsite http://www.pahlm.com/dynapahlm/ Förord DynaPahlm är levererat tillsammans med din webbplats från KM-Företagsutveckling. DynaPahlm är ett Content Management System (CMS), fritt

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Användarhandbok för administratörer av tjänsten för Mobil och surfplatta

Användarhandbok för administratörer av tjänsten för Mobil och surfplatta Användarhandbok för administratörer av tjänsten för Mobil och surfplatta Ideon Science Park Scheelevägen 17 223 70 Lund, Sweden Innehåll Inledning... 3 Om Handboken... 3 Målgrupp... 3 Översikt av Applikationen...

Läs mer

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign Vad är en webbtext? Webbtexter är inte en specifik texttyp i likhet med protokoll, rapporter eller artiklar. Istället kan webbtexter vara precis vilken texttyp som helst, och det enda som förenar dem är

Läs mer

Handbok kundwebb för kunder Innehållsförteckning

Handbok kundwebb för kunder Innehållsförteckning Handbok kundwebb för kunder Innehållsförteckning Handbok kundwebb för kunder... 1 Översikt... 2 Logga in... 2 Ditt ärende... 3 Hur använder du kundwebben... 3 informationsfältet... 4 Arbetsfältet... 4

Läs mer

Manual - Inläsningstjänsts App (Android)

Manual - Inläsningstjänsts App (Android) Sidan 1 av 7 Manual - Inläsningstjänsts App (Android) App-release: Beta Innehållsförteckning 1 Kort om appen... 2 Funktionalitet i grova drag... 2 Kända begränsningar i denna version... 2 2 Var hittar

Läs mer

Manual - Introduktionskurs SiteVision

Manual - Introduktionskurs SiteVision Manual Introduktionskurs SiteVision sidan 1 Manual Introduktionskurs SiteVision den 3 september 2014 09:00 Innehållsförteckning Logga in 2 Redigera text 3 Om bilder på ale.se 6 Lägga till en bild 7 Lägga

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Grundutbildning EPiServer CMS6

Grundutbildning EPiServer CMS6 Grundutbildning EPiServer CMS6 Välkommen! Presentation av kursledare och kursdeltagare Kursinnehåll Verktygsfält och funktioner Skapa sida, spara och publicera Redigera sida Länkar till andra sidor och

Läs mer

Zimplit CMS Manual. Introduktion. Generell Information

Zimplit CMS Manual. Introduktion. Generell Information Zimplit CMS Manual Introduktion Detta dokument ger en överblick av Zimplit CMS (Content Management System) användargränssnitt och dess funktioner. (För mer information och hjälp-forum, se zimplit.org.)

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110319. Guide till hur du skapar och förändrar inlägg och sidor på staffanstorp.se

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110319. Guide till hur du skapar och förändrar inlägg och sidor på staffanstorp.se Guide till hur du skapar och förändrar inlägg och sidor på staffanstorp.se 1 Innehållsförteckning Tänk på! Sid 3 Logga in sid 4 Panel sid 5 Sidor och inlägg 1. Skapa eller redigera en sida eller inlägg

Läs mer

EPiSERVER 7.5. För nybörjare. Krister Holm - Kommunikationsavdelningen Uppdaterad 1 juli 2014

EPiSERVER 7.5. För nybörjare. Krister Holm - Kommunikationsavdelningen Uppdaterad 1 juli 2014 EPiSERVER 7.5 För nybörjare Krister Holm - Kommunikationsavdelningen Uppdaterad 1 juli 2014 1 Vad är nytt? Höger musknapp används inte. Ett nytt sätt att arbeta. Nytt utseende. Responsiv design. Det vill

Läs mer

Användarutbildning i SiteVision

Användarutbildning i SiteVision Användarutbildning i SiteVision Senselogic AB Version 2.4 Innehållsförteckning 1 Komma igång med SiteVision...1 1.1 Starta SiteVision... 1 1.2 Redigeringsläget i SiteVision... 2 1.2.1 Verktygsfält...2

Läs mer

SLUNIK manual. SLUNIK version 2 2010-08-03

SLUNIK manual. SLUNIK version 2 2010-08-03 SLUNIK manual SLUNIK version 2 2010-08-03 Innehåll SLUNIK...1 Kursledare... 1 Lärare... 1 LOGGA IN... 1 Hjälp, inloggning... 2 Välj kurs att administrera... 2 Om du inte ser din kurs i listan... 3 Filtrera

Läs mer

Manual - Inläsningstjänsts App (ios för iphone och ipad)

Manual - Inläsningstjänsts App (ios för iphone och ipad) Sidan 1 av 7 App-release: 1.0 Manual - Inläsningstjänsts App (ios för iphone och ipad) Innehållsförteckning 1 Kort om appen... 2 Funktionaliteten i grova drag... 2 Kända begränsningar i denna version...

Läs mer

Lathund för Novell Filr

Lathund för Novell Filr 1(57) Stadsledningsförvaltningen IT-avdelningen Lathund för Novell Filr 2(57) Innehåll 1. Introduktion... 4 2. Termer... 4 3. Icke tillåtna tecken i filnamn... 4 4. ipad... 5 4.1 Installation... 5 4.2

Läs mer

Bibliotek och ITs informationssökningswebb

Bibliotek och ITs informationssökningswebb Bibliotek och ITs informationssökningswebb 1. Hur det började I kontakt med högskolans studenter uppmärksammades under 2002 problem med bibliotekets dåvarande informationssökningswebb. Tankar väcktes om

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Lathund Behörighetshantering

Lathund Behörighetshantering Lathund Behörighetshantering För att kunna ställa in behörigheter krävs det att SiteVision är kopplat till en katalogtjänst. Behörigheter Hantering av behörigheter och rättigheter kan göras för hela webbplatsen,

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Introduktion och Guide till WMR

Introduktion och Guide till WMR Introduktion och Guide till WMR Innehållsförteckning INTRODUKTION 2 LOGGA IN 3 HEMSIDAN 3 WMR RAPPORTER 5 STANDARD RAPPORTER: 5 1. 2. 3. 4. 8. 1. BILJETTINFORMATION 5 2. PERIODINFORMATION 6 3. KUNDINFORMATION

Läs mer

På många sätt är webben, när det kommer till kritan, en samling länkar. Inom varje given plats, gör länkarna det möjligt att snabbt navigera från ett

På många sätt är webben, när det kommer till kritan, en samling länkar. Inom varje given plats, gör länkarna det möjligt att snabbt navigera från ett På många sätt är webben, när det kommer till kritan, en samling länkar. Inom varje given plats, gör länkarna det möjligt att snabbt navigera från ett relaterat ämne till ett annat. En länk från en sida

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

Lathund för fakturaspecifikation med rapportverktyget BusinessObjects, version 4.0. Version 1.0, 2013-06-14

Lathund för fakturaspecifikation med rapportverktyget BusinessObjects, version 4.0. Version 1.0, 2013-06-14 Lathund för fakturaspecifikation med rapportverktyget BusinessObjects, version 4.0 Version 1.0, 2013-06-14 Utgivare: Trafikverket Kontakt: fakturering.jarnvag@trafikverket.se Distributör: Trafikverket,

Läs mer

5HVLVWHQVWDEHOO 'DWD3DUWQHU. Er partner inom data

5HVLVWHQVWDEHOO 'DWD3DUWQHU. Er partner inom data 5HVLVWHQVWDEHOO Tack för att du valde programmet 5HVLVWHQVWDEHOO! Vi hoppas att programmet ska vara till stor hjälp i ditt arbete. Har du synpunkter på programmet är du mycket välkommen att höra av dig

Läs mer

18. Skriva ut inbetalningskort

18. Skriva ut inbetalningskort 18. Skriva ut inbetalningskort version 2007-04-23 18.1 18. Skriva ut inbetalningskort Snabbguide se sid 18.12 Den här dokumentationen beskriver hur man skriver ut inbetalningskort från SPFs medlemsregister

Läs mer

PHOCA GALLERY (v 3.2.3)

PHOCA GALLERY (v 3.2.3) Joomla Guide 2.5.11 PHOCA GALLERY Sida 1 av 37 PHOCA GALLERY (v 3.2.3) I denna guide får du veta mer om: Inledningen till PHOCA GALLERY: Vad är ett Phoca Gallery Phoca Gallery Kontrollpanelen Stegen i

Läs mer

SKAPA EN ARTIKEL MED AUTOMATISKA PUBLICERINGSTIDER

SKAPA EN ARTIKEL MED AUTOMATISKA PUBLICERINGSTIDER Joomla Guide 2.5.11 ARTIKLAR SKAPA EN ARTIKEL med publ.tider Sida 1 av 9 SKAPA EN ARTIKEL MED AUTOMATISKA PUBLICERINGSTIDER En artikel kan ha en automatisk publiceringstid, både gällande sätta igång en

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Gör en modern släktbok för CD eller webben

Gör en modern släktbok för CD eller webben Gör en modern släktbok för CD eller webben 21 Den traditionella släktboken består av ett antal tabeller och i bästa fall en grafisk stam- eller antavla, och man kan med ett register eller hänvisningar

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 NYHETER Manual HSB Webb brf 2004 03 23 Nu kan man sätta en hemavdelning på ett arbetsflöde, så att det bara blir synligt från den avdelningen och nedåt i strukturen under en förening. Ett arbetsflöde blir

Läs mer

Alla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php

Alla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php Introlektion PHP är ett av de enklare språken att lära sig just pga. dess dynamiska struktur. Det används för att bygga upp båda stora och mindre system. Några vanliga system som använder sig av PHP är

Läs mer

Manual för. 2.4 KALAS Sitemanager

Manual för. 2.4 KALAS Sitemanager Manual för 2.4 KALAS Sitemanager 1. Introduktion Den här manualen skall hjälpa dig att komma igång så att du själv på ett enkelt sätt kan lägga till, redigera eller ta bort webbsidor på din webbplats.

Läs mer

Online-resultat. Manual

Online-resultat. Manual Online-resultat Manual Är onlineresultat något för vår förening? Jag tror vi alla kan hålla med att online-resultat är en fantastisk service! Vi började försiktigt med några få klubbar, sedan fick fler

Läs mer

Manual till publiceringsverktyg

Manual till publiceringsverktyg Manual till publiceringsverktyg Allmänt När man har loggat in hamnar man direkt på översikten över hela webbplatsen. Överst hittar man en meny som alltid ligger med i verktyget. Denna meny innehåller översikten

Läs mer

Using SharePoint Workflow

Using SharePoint Workflow Datavetenskap Opponent(er): Anders Olsson Marcus Karlsson Respondent(er): Harald Quist Creating a Help Desk Using SharePoint Workflow Oppositionsrapport, C-nivå 2009:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

Dokumentation. Joomla - Administrationsguide 1. Logga in i administrations-gränssnittet 2. Ändra globala inställningar 2.

Dokumentation. Joomla - Administrationsguide 1. Logga in i administrations-gränssnittet 2. Ändra globala inställningar 2. Joomla - Administrationsguide Joomla - Administrationsguide 1 Logga in i administrations-gränssnittet 2 Ändra globala inställningar 2 Ändra titel 3 Artiklar, kategorier och sektioner 4 Skapa sektioner

Läs mer

Användarmanual för Content tool version 7.5

Användarmanual för Content tool version 7.5 Användarmanual för Content tool version 7.5 TM WEB Express AB Manual Content tool 7.5 Sid 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM PUBLICERINGSVERKTYGET... 3 1.1 ALLMÄNT... 3 2 ÖVERSIKT... 3 3 ALLMÄNT OM WEBBSIDAN

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Hur formuläret är ifyllt

Hur formuläret är ifyllt Uppdatera i TD Hur formuläret är ifyllt Börja med att titta på hur din TDinformation ser ut för besökare. Det gör du antingen via länken som finns på er egen hemsida, eller på den interna lista som finns

Läs mer

Symmetry: Bortsett från menyn har innehållet av sidan viss symmetri när det kommer till videoklippen som är upplagda på sidan.

Symmetry: Bortsett från menyn har innehållet av sidan viss symmetri när det kommer till videoklippen som är upplagda på sidan. WorkShop II Checklistor 1.2 Överordnad Struktur Balance: Gränssnittet har just nu viss balans i innehållet, men menyn behöver justeras i förhållande med innehållet samt en fast container för innehållet

Läs mer

WebViewer Manual för administratör. 2013 Nova Software AB

WebViewer Manual för administratör. 2013 Nova Software AB WebViewer Manual för administratör 2 Manual WebViewer Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Introduktion... 3 2 Inställningar... 4 2.1 Uppdatera licensinformation... 4 2.2 Inmatning av användaruppgifter...

Läs mer

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 POWERPOINT... 2 KOMMA IGÅNG MED POWERPOINT... 3 SKAPA EN PRESENTATION... 4 INFOGA... 5 Kopiera kalkylbladsceller från Microsoft Excel till en presentation...5 Dela information mellan

Läs mer

SENIORER SENIORER. Grundläggande IT för. Windows 7. Grundläggande IT för. Windows 7. Eva Ansell Marianne Ahlgren. Eva Ansell Marianne Ahlgren

SENIORER SENIORER. Grundläggande IT för. Windows 7. Grundläggande IT för. Windows 7. Eva Ansell Marianne Ahlgren. Eva Ansell Marianne Ahlgren 600 IT för seniorer Windows 7.qxp 2011-06-0 10:27 Sida 1 Eva Ansell Marianne Ahlgren Eva Ansell Marianne Ahlgren Grundläggande IT för SENIORER Windows 7 Det här är en bok för dig som behöver grundläggande

Läs mer

E-posthantering med Novell Groupwise WebAccess

E-posthantering med Novell Groupwise WebAccess E-posthantering med Novell Groupwise WebAccess En liten hjälpreda sammanställd av Thomas Granhäll. Materialet får kopieras fritt! 2003 Följande moment behandlas i denna manual: 1. Logga in 2. Ta emot och

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning samt bedömningskriterier som

Läs mer

Lathund Hemsida för Astma- och Allergiförbundets föreningar

Lathund Hemsida för Astma- och Allergiförbundets föreningar 1/17 Lathund Hemsida för Astma- och Allergiförbundets föreningar Webbplatsen är byggd i WordPress 3.8.1. Den är byggd för att på ett enkelt sätt ska kunna skapa nya föreningshemsidor och innehåller: Inloggning

Läs mer

Förbered och planera bildmanuset

Förbered och planera bildmanuset Del av Kapitel 4: Förbered och planera bildmanuset I detta kapitel kommer du att: Omvandla ditt manus till ett bildmanus Lägga till bildmanusguider Planera för de bilder som ska visas på skärmen Skriva

Läs mer

Användarguide. Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån

Användarguide. Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån 1 Användarguide Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån 2 Välkommen till Volontärbyrån! Den här guiden beskriver alla funktioner i volontärsamordnaradmin på www.volontarbyran.org. Har du

Läs mer

Manual för din hemsida

Manual för din hemsida Manual för din hemsida Dynamiska hemsidor är en lösning för att man på ett enkelt sätt skall kunna lägga till, ändra och ta bort sidor på sin hemsida. För att detta skall vara möjligt bygger lösningen

Läs mer

Användarmanual icad Arkiv

Användarmanual icad Arkiv Användarmanual icad Arkiv Ett webbaserat ritningsarkiv från Astacus Användarmanual för icad Arkiv Ver 1.2 1 Förutsättningar: icad är ett digitalt ritningsarkiv som hanteras via ett webbgränssnitt. Ritningsarkivet

Läs mer

Användarutbildning i SiteVision

Användarutbildning i SiteVision Användarutbildning i SiteVision SiteVision AB Version 3 Innehållsförteckning 1 Komma igång med SiteVision...1 1.1 Starta SiteVision... 1 1.2 Redigeringsläget i SiteVision... 2 1.2.1 Verktygslisten...2

Läs mer

Regler för publicering på www.vimmerby.se

Regler för publicering på www.vimmerby.se Regler för publicering på www.vimmerby.se Antagen av kommunstyrelsen 2006-04-04 100 VIMMERBY KOMMUN 1. Kommunledningskontoret Kanslienheten LHR Regler för publicering på www.vimmerby.se 1. Inledning Internet

Läs mer

Text och galleri på fotoklubbens nya hemsida

Text och galleri på fotoklubbens nya hemsida Text och galleri på fotoklubbens nya hemsida Inloggning Denna instruktion vänder sig till användare som skall lägga upp texter/blogginlägg på klubbens hemsida. Användarna har behörighetsnivå Författare

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Av: Behzad Charoose, Johan Magnuson, Mikael Onsjö och Sofie Persson Datum och Plats: 03-09-19 Göteborg, Chalmers/GU Anledning: Uppgiften ingick som en obligatorisk

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Lathund Behörighetshantering

Lathund Behörighetshantering Lathund Behörighetshantering För att kunna ställa in behörigheter krävs det att SiteVision är kopplat till en katalogtjänst. Behörigheter Hantering av behörigheter och rättigheter kan göras för hela webbplatsen,

Läs mer

Ellibot 1.0. Interaktivmedia Content Management System. Publicera för webben

Ellibot 1.0. Interaktivmedia Content Management System. Publicera för webben Ellibot 1.0 Interaktivmedia Content Management System Publicera för webben Innehåll Logga in 3 Skapa en ny webbsida 4 o Publicering 5 o Information 5 o Standardfiler 6 o Innehåll 7 Hur man skapar en länk

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

Hja lp till Mina sidor

Hja lp till Mina sidor Hja lp till Mina sidor Vanliga Frågor Varför godkänner inte Mina sidor mitt personnummer trots att jag har prövat flera gånger och är säker på att jag skrivit rätt? Du behöver använda ett 12 siffrigt personnummer

Läs mer

Instruktioner. Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2)

Instruktioner. Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2) 1 Instruktioner Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 2. Logga in (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2) 4. Skapa/redigera sidor (SIDA 3) 41. Lägg till ny sida (SIDA 3) 42. Avancerat (SIDA 4) 5. Texteditor (SIDA

Läs mer

InfoGlue för lättredaktörer

InfoGlue för lättredaktörer 1 InfoGlue för lättredaktörer Gå till www.publicera.gu.se/enkel-inloggning och klicka på Länk till den enkla inloggningen. Alternativt så finns det en inloggningslänk någonstans på den (institutions-)webbplats

Läs mer

Wordpress handledning för distrikt, lokalavdelningar och personsidor

Wordpress handledning för distrikt, lokalavdelningar och personsidor Wordpresshandledning fördistrikt,lokalavdelningaroch personsidor 1 Index Adminpanel... 5 Användare... 21 BWS Plugins... 15 inlägg... 6 Inlägg skapa och hantera... 7 Kategorier... 7 Inställningar... 14

Läs mer

version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg

version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg Introduktion till kursbyggarverktyg Contento Svenska AB Hornsgatan 103 117 28 Stocholm Table of Contents KAPITEL 1 Introduktion 2 Begrepp

Läs mer

Hur använder du som elev Fronter?

Hur använder du som elev Fronter? Hur använder du som elev Fronter? Fronter är en lärplattform. Det är ett digitalt verktyg som du som elev ska använda dig av för att hitta uppgifter, länkar och dokument från alla dina lärare, lämna in

Läs mer

1 Översikt...2. 1.1 Vad är kontokoder?...2 1.2 Konto/Mapp uppbyggnad...2 1.3 Tillgång till Kontokoder...2. 2 Område Kontokoder...5

1 Översikt...2. 1.1 Vad är kontokoder?...2 1.2 Konto/Mapp uppbyggnad...2 1.3 Tillgång till Kontokoder...2. 2 Område Kontokoder...5 Manual för Kontokod 1 Översikt...2 1.1 Vad är kontokoder?...2 1.2 Konto/Mapp uppbyggnad...2 1.3 Tillgång till Kontokoder...2 2 Område Kontokoder...5 2.1 Mapputforskare...5 2.2 Verktygsfält...6 2.3 Hitta

Läs mer