Bokning: tfn: epost:

Transkript

1

2 Innehåll Kemi Våtmarkens kemi (åk 8-gymn) Zoologi Under ytan (åk F-3 grsk) Botanik Titta det gror (åk F-3gr) En ek, en bok, en björk (åk F-3 grsk) Tropisk hetta (åk F-6 grsk) Växtdetektiven (åk 1-5 grsk) I Linnés fotspår (åk 1-gymn) Sexualitet och hälsa Sex, mediciner o växter (åk 7-gymn) Etnobotanik Växter till nytta och nöje (åk 4-gymn ) Miljö och kretsloppstänkande Mat från hela världen (åk 1-6 grsk) Från vaggan till graven (åk 1-6 grsk) Mat, miljö och rättvisa (gymn) Geologi Mineraldetektiv (åk 1-3 grsk) Istidsspår (åk 1-3 grssk) Världens pussel och plattektonik (åk 1-3 grsk) Geologivandring (åk 1-6 grsk) Vatten Vattnets kretslopp (åk F-3 grsk) Haven (åk 1-4 grsk)

3 Kemi Våtmarkens kemi Sedan början av 1900-talet har arealen av våtmarker minskat med 70 %, de har dikats ut och försvunnit. Våtmarker spelar en stor roll för den biologiska mångfalden och som näringsfällor. Grundskola åk tim, ej på vintern 8-16/ lokal Eleverna får lära sig vad vi kan ha våtmarker till, framförallt hur våtmarken kan fungera som ett reningsverk för fosfor. Vi går igenom eutrofiering och fosforns roll som gödselämne i vattnet. Eleverna får analysera halten fosfor i vattnet samt syre och ph, och vi diskuterar hur dessa saker samverkar och vad resultaten betyder. Teori: Genomgång av vad en våtmark är, vilka biologiska processer som finns i en våtmark och hur de påverkar vattenkemin. I mån av tid även våtmarkers historia, biologisk mångfald, nytta av våtmarker mm. Laboration: Promenad kring våtmarken där vi hämtar vattenprover som vi analyserar med avseende på fosfat, syre, ph, temperatur, grumlighet mm. Gymnasiet 2 tim, ej på vintern 8-16/ lokal Eleverna får lära sig vilka biologiska processer som finns i en våtmark och hur dessa påverkar kemin i våtmarken. Exempel på detta är fotosyntes hos växter och alger i våtmarken som producerar syre och även höjer ph i vattnet. De olika biologiska processerna kan hjälpa till att rena det vatten som rinner genom våtmarken, och våtmarken fungerar på så sätt som ett naturligt reningsverk. Eleverna får även lära sig mer om vilken nytta vi har av våtmarker. Vi går ut och samlar vattenprov tillsammans som eleverna får analysera med spektrofotometriska metoder. Vi går sedan igenom resultaten och diskuterar vad de säger om våtmarken.

4 Förkunskaper: Läraren får ett häfte med en kort teori, mailad till sig, som eleverna skall ha tagit del av innan de kommer på besöket. Teorin behandlar kort vad en våtmark är samt näringscyklerna i en våtmark. Teori: Genomgång av vad en våtmark är, vilka biologiska processer som finns i en våtmark och hur de påverkar vattenkemin. I mån av tid även våtmarkers historia, biologisk mångfald, nytta av våtmarker mm. Laboration: Promenad kring våtmarken där vi hämtar vattenprover som vi analyserar med avseende på nitrat, ammonium, fosfat, syre, ph, temperatur, grumlighet mm.

5 Zoologi Under ytan Undersökning av det myllrande livet under vattenytan. Grundskola åk F-3 1 tim, maj-jun Helklass Förkunskaper: inga Teori: Vi pratar om vilka djur som är växtätare respektive rovdjur, hur djuren tar upp syre, hur de undviker att bli uppätna och hur de kan förflytta sig. Vi kommer även att ta upp en del djurs livscykler exempelvis trollsländans. Laboration: Vi håvar och undersöker den mångfald av djur som döljer sig under vattenytan. Vi bekantar oss med virvelbaggar, vattenskorpioner och andra småkryp i Bergianska trädgårdens dammar. Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt.

6 Botanik Titta det gror Fröet är startpunkten för växtens liv, alltifrån små örter till gigantiska träd. Grundskola åk F-3 1 tim, apr-maj Helklass Förkunskaper: Inga Teori: Vi diskutera fröets olika delar och funderar på vad ett frö kan behöva för att gro. Vi tar även upp växternas livscykel. Laboration: Vi undersöker vad ett frö är och vad som händer när det börjar gro. Vi går igenom vad växterna behöver för att växa och ge god skörd och avslutar med att så några frön att ta med hem. Övrigt: kan med fördel kombineras med programmet Hur långt kan ett frö flyga som går på höstterminen. En ek, en bok, en björk Träden har genom tiderna haft stor betydelse för oss både på till vardag och fest. Även i många av våra efternamn gömmer sig olika träd. Grundskola åk F-3 1 tim, maj-sep Helklass Förkunskaper: Besöket kan göras som en introduktion till att arbeta med träd men också som en fördjupning, meddelas vid bokning.

7 Teori: Vi berättar om hur träden används och har använts av oss människor genom historien och hur vi lättast känner igen några av våra vanligaste träd. Laboration: Vi lär oss känna igen våra vanligaste träd med hjälp av alla våra sinnen. Vi talar om vad träden använts och används till och hur livet kring ett träd kan se ut. Eleverna får pressa ett blad från sitt träd att ta med hem. Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt. Tropisk hetta Många av de nyttoväxter vi använder kommer ifrån de storslagna tropiska regnskogarna. Grundskola åk F-6 45 min, maj-sep Helklass Förkunskaper: Det är bra om eleverna innan tittat på en jordglob för att se var tropikerna finns. Teori: Var ligger tropikerna och vad kännetecknar den tropiska regnskogen, finns det exempelvis bara lianer i tropikerna. Vilka nyttoväxter kommer från tropikerna och vilka delar av växterna är det vi använder. Laboration: Vi upplever det tropiska klimatet och artrikedomen i Victoriaväxthuset i Bergianska trädgården. Vi tittar närmare på några tropiska nyttoväxter som banan, ris, kakao och sockerrör. Samlingsplats: Victoriaväxthuset i Bergianska trädgården Växtdetektiv i Bergianska Bladen är små och avlånga, lite spetsiga. Stjälken är hårig och alldeles klibbig

8 Grundskola åk tim, maj-jun Helklass Förkunskaper: Det är bra om eleverna har pratat lite om Carl von Linné. Teori: Vi talar om och går igenom växtens olika delar och funderar på hur man kan beskriva en växt Laboration: Vi gör som Linné: beskriver växter. Ledtrådar som hårig eller klibbig stjälk, samt färg och doft leder oss fram till rätt växt. Barnen tar själva fram ett signalement och söker efter en försvunnen växt. Som avslutning får de pressa sin växt och ta med sig hem. Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt. I Linnés fotspår Linné skapade den binära nomenklaturen och lade grunden för den moderna systematiken, vilket gjort honom till vår mest kände vetenskapsman utomlands och kanske även vår mest kände svensk. Grundskola åk ,5 tim, maj-okt Helklass Gymnasiet 1-1,5 tim, maj-okt Helklass Förkunskaper: Besöket kan dels fungera som en introduktion till studier av Linné dels som en fördjupning. Meddelas vid bokning. Teori: Vi tar upp den binära nomenklaturen och Linnés sexualsystem. Vi berättar om Linné och hans liv. Hur var det att växa upp och arbeta på 1700-talet, men även hur man reste och kommunicerade med varandra.

9 Laboration: En vandring i Bergianska trädgården som tar oss runt i Linnés fotspår från fjällen till Öland & Gotland, vi följer också hans lärjungars resor över världen. Vi avslutar i de fuktiga tropikerna och försöker förstå hur det var för lärjungarna när de kom till tropikerna. Samlingsplats: Bergianska trädgårdens entré, institutionsbyggnaden Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt.

10 Sexualitet och hälsa Sex, mediciner och växter Om växternas betydelse för lust och hälsa. Hur påverkar jams, gökärt och andra växter vårt välbefinnande eller sexualitet. Grundskola åk tim Helklass Gymnasiet 1 tim Helklass Förkunskaper: Inga Teori: Vi berättar om växter i parfymer, kosmetika, mediciner och hur vi kan locka till oss en partner. Vi bekantar oss även med Linnés sexualsystem samt studerar växternas förökning. Laboration: En vandring i Bergianska trädgården där vi tittar närmare på de växter som påverkar vårt välbefinnande och sexuella lust som lavendel, vanilj, Samlingsplats: Bergianska trädgårdens entré, Institutionsbyggnaden Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt.

11 Etnobotanik Växter till nytta och nöje På jorden finns drygt kända växter, en enorm mångfald. Vilken nytta har vi människor av denna rikedom och variation? Vad använder vi växterna till? Grundskola åk tim, maj-okt Helklass Gymnasiet 1 tim, maj-okt Helklass Förkunskaper: Inga Teori: Vi pratar om vad vi använder våra växter till. Vi talar om fiber-, läke-, och andra nyttoväxter. Laboration: Vi vandrar runt i Bergianska trädgården och talar om växter som används till läkemedel, kläder, mat, skönhet och mycket annat. Samlingsplats: Bergianska trädgårdens entré vid institutionsbyggnaden

12 Miljö och kretsloppstänkande Mat från hela världen Kakao, bananer och ris har gjort en lång resa innan de landar på butikens hyllor. Vi tar reda på varifrån vår mat kommer och studerar växternas roll att föda oss. Grundskola åk F-2 1 tim, hela året Helklass Grundskola åk 3-6 1,5 tim, hela året Förkunskaper: Det är bra om de känner till var ekvatorn ligger samt att det är tropiskt klimat där som skiljer sig mycket från vårt. Som att det är varmt och fuktigt och att det inte finns årstider Teori: Vi tar upp frågan om varifrån vår mat kommer. Hur långt har de rest för att nå våra bord Laboration: Vi samlas i Naturens Hus och talar om varifrån vår mat kommer. För de yngsta tar vi upp vad som är växter respektive djur. Vad har barnen ätit till frukost eller skall äta till lunch? Vilka mer djur brukar de äta? Med de äldre tar vi upp varifrån maten kommer, ursprung samt var det idag odlas. Hur påverkas vår miljö beroende på vad vi väljer. En övning brukar göras, anpassad efter åk, och dessutom avslutar vi med ett besök i tropikerna för att på plats titta på några av växterna bakom vår mat. Från vaggan till graven Hur gör man glas, CD -skivor och läppstift.? Vi funderar över hur olika produkter tillverkas, vilka råvaror som används och hur dessa kan komma in i kretsloppet genom återanvändning eller återvinning. Grundskola åk 1-6 1,5 tim, hela året Helklass

13 Förkunskaper: Inga Teori: Vi går igenom begrepp som råvara, produkt samt förnyelsebar eller icke förnyelsebar, Vi går även igenom hur man kan minska resursanvändningen genom att recirkulera våra olika varor. Laboration: Vi funderar gruppvis över några olika produkter som vi omger oss med i vår vardag och försöker komma på vilken råvara som behövs för att tillverka dem. Vi talar även om vad vi gör med dessa olika produkter när vi inte längre vill ha dem. Vi avslutar med ett kretslopp från råvara till produkt och via returinsamlingen åter in i fabriken för att kunna tillverka nya varor och konstaterar att det då går åt mindre av den ursprungliga råvaran. Mat, miljö och rättvisa Kväveläckage från åkrar bananer från Costa Rica och genmanipulerade tomater. Vi undersöker och diskuterar hur maten odlas, transporteras och förädlas. Hur påverkar våra matvanor tredje världen? Gymnasiet 1,5 tim, hela året Helklass Förkunskaper: Det är en fördel om eleverna känner till skillnaden på konventionell odling och ekologisk, samt har kännedom om olika typer av miljömärkning. Teori: Vi diskuterar vilken miljöpåverkan vår matproduktion har och hur våra val kan förändra och påverka. Laboration: Vi inleder med en övning där vi gruppvis funderar over hur olika matvaror har påverkat människor och miljö från jord till bord. Efter att ha redovisat detta för varandra avslutar vi med ett besök i tropikerna för att närmare studera dess olika kulturväxter som vi har talat om,

14 Geologi Mineraldetektiv I världen finns det drygt mineraler. Vi stiftar närmare bekantskap med några av de vanligaste mineralerna. Grundskola åk tim, hela året Halvklass Förkunskaper: Inga Teori: Vi talar om att våra bergarter, med utgångspunkt från granit, är uppbyggda av mineraler och hur man kan bestämma mineraler genom att studera dess egenskaper. Vi bekantar oss med kristallstrukturer och Mohs hårdhetsskala och vi berättar också om hur mineralerna används i vår vardag. Laboration: Eleverna får själva testa mineralernas egenskaper som form, kristallstruktur, hårdhet, magnetism och ljusbrytning. Som avslutning får eleverna ett detektivuppdrag. De får ett antal mineraler och deras uppdrag är att utifrån några givna egenskaper identifiera vilka mineraler som är vilka. Istidsspår En vandring där vi tar upp olika spår efter istiden samt talar om hur vi idag använder de olika material som inlandsisen och smältvattnet har lämnat efter sig. Grundskola åk tim, apr-okt Helklass Förkunskaper: Bra om man har introducerat istiden och talat om olika istidsspår. Teori: Vi tar upp begrepp som flyttblock, rullstensåsar, isräfflor och landhöjning.

15 Laboration: Utmed vår vandring tittar vi på hur landskapet har formats efter den senaste inlandsisen, samt talar om hur vi genom tiderna har utnyttjat istidsspår som grus, sand och lera. Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt. Denna aktivitet kan kombineras med något annat skolprogram. Tänk även på att det är bra att dela upp klassen och samtidigt genomföra två olika aktiviteter och därefter byta aktivitet. Världens pussel och plattektonik Den plattektoniska modellen utvecklades på 1960-talet, den revolutionerade geologin, nu kunde geologiska fenomen som jordbävningar och bergskedjebildning sättas in i ett större sammanhang. Grundskola åk tim. hela året Helklass Förkunskaper: Det är en fördel om barnen kan världsdelarna och haven. Teori: Vi upptäcker kontinenternas rörelser och teorin om plattektonik, som förklarar hur berg och hav bildas och försvinner. Vi talar om vulkaner, jordbävningar och varför kontinenterna rör sig. Laboration: Eleverna visar, med pusselbitar, hur världen ser ut idag samt bygger urtidens jättekontinent Pangea.

16 Geologivandring En vandring i trädgården med geologi och naturgeografi som tema. Grundskola åk tim, hela året (då ej snö) Helklass Förkunskaper: Inga Teori: Vi går igenom hur bergarter byggs upp samt hur de bryts ner av olika naturkrafter och talar om olika spår av istiden Laboration: Vi vandrar i genom trädgården och tittar efter spår från istiden och talar om mineraler, bergarter, jordarter fossiler. Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt.

17 Vatten Vattnets kretslopp Vatten är något självklart för oss. Men var kommer det ifrån? Tar det aldrig slut? Med hjälp av olika experiment undersöker vi vattnets väg genom växter och djur, jord och moln. Vi tar även reda på mer om vattnets speciella egenskaper. Grundskola åk F-3 1,5 tim, hela året Helklass Förkunskaper: Inga, men bra om eleverna fått undersöka frysning och smältning av vatten. Teori: Vatten finns i sjöar, hav, i luften och i isar. Vattnet i havet är salt, men det som avdunstar och regnar är sött. Vatten finns i olika faser, gas, flytande och fast. Växter tar upp vatten med rötterna och avger vattenånga genom klyvöppningarna. Människor dricker vatten och avger vatten genom huden och urinen. Laboration: Enkla experiment om avdunstning, kondensation, växters och djurs vattenupptag och vattenutsöndring. Olika grupper gör olika experiment, och sedan redogör grupperna för varandra. Haven Haven täcker drygt 70 % av jordens yta. Grundskola åk tim, hela året Helklass Förkunskaper: Eleverna borde känna till Golfströmmen.

18 Teori: Vi diskuterar varför temperaturen avtar med ökat vattendjup. Med hjälp av termometrar eller händerna känner vi att så är fallet. Eleverna kan själva konstatera att även salthalten varierar med havsdjupet och talar om varför Östersjöns vatten är bräckt. Principen för Golfströmmen visas. Laboration: Vad händer egentligen när man blandar varmt och kallt vatten eller ljummet vatten med eller utan salt? Genom att fylla en plexiglastank med kallt eller varmt vatten som färgats med olika karamellfärg eller med salt och sött vatten så kan vi tydligt se vad som händer och koppla detta till vad som händer i en vanlig sjö, i Östersjön eller i havet.