Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
|
|
- Ludvig Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
2 Innehåll Kemi Våtmarkens kemi Zoologi Liv i vatten Botanik Titta det gror Tropisk hetta Växtdetektiv i Bergianska I Linnés fotspår Sex, mediciner o växter Jul i Bergianska Etnobotanik En ek, en bok, en björk Växter till nytta och nöje Trädvandring Miljö och kretsloppstänkande Mat från hela världen Från vaggan till graven Mat, miljö och rättvisa Geologi Världens pussel och plattektonik Haven Geologivandring Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
3 Kemi Våtmarkens kemi Sedan början av 1900-talet har arealen av våtmarker minskat med 70 %, de har dikats ut och försvunnit. Våtmarker spelar en stor roll för den biologiska mångfalden och som näringsfällor. Grundskola åk tim, ej på vintern 8-16/ lokal Gymnasiet Nk A, B 2 tim, ej på vintern 8-16/ lokal Förkunskaper: Läraren får ett häfte med en kort teori, mailad till sig, som eleverna skall ha tagit del av innan de kommer på besöket. Teorin behandlar kort vad en våtmark är samt näringscyklerna i en våtmark. Teori: Vi tar upp begreppet ekosystemtjänster och pratar om våtmarkens biologi och funktioner. Eleverna kommer som avslutning att få diskutera sina värden, är de rimliga, och fundera på vad de betyder för den biologiska mångfalden. Laboration: De parametrar som studeras är: temperatur, siktdjup, fosfat-p, salthalt, nitrat-n, syre samt ph. Eleverna får hämta vattenprover i Bergianska trädgårdens våtmark, anlagd 2009, som de sedan analyserar. Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
4 Zoologi Liv i vatten Undersökning av det myllrande livet under vattenytan. Grundskola åk F-3 1 tim, maj-jun Helklass Förkunskaper: inga Teori: Vi pratar om vilka djur som är växtätare respektive rovdjur, hur djuren tar upp syre, hur de undviker att bli uppätna och hur de kan förflytta sig. Vi kommer även att ta upp en del djurs livscykler exempelvis trollsländans. Laboration: Vi håvar och undersöker den mångfald av djur som döljer sig under vattenytan. Vi bekantar oss med virvelbaggar, vattenskorpioner och andra småkryp i Bergianska trädgårdens dammar. Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt. Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
5 Botanik Titta det gror Fröet är startpunkten för växtens liv, alltifrån små örter till gigantiska träd. Grundskola åk F-3 1 tim, apr-maj Helklass Förkunskaper: Inga Teori: Vi diskutera fröets olika delar och funderar på vad ett frö kan behöva för att gro. Vi tar även upp växternas livscykel. Laboration: Vi undersöker vad ett frö är och vad som händer när det börjar gro. Vi går igenom vad växterna behöver för att växa och ge god skörd och avslutar med att så några frön att ta med hem. Tropisk hetta Många av de nyttoväxter vi använder kommer ifrån de storslagna tropiska regnskogarna. Grundskola åk F-6 45 min, maj-sep Helklass Förkunskaper: inga Teori: Var ligger tropikerna och vad kännetecknar den tropiska regnskogen, finns det exempelvis bara lianer i tropikerna. Vilka nyttoväxter kommer från tropikerna och vilka delar av växterna är det vi använder. Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
6 Laboration: Vi upplever det tropiska klimatet och artrikedomen i Victoriaväxthuset i Bergianska trädgården. Vi tittar närmare på några tropiska nyttoväxter som banan, ris, kakao och sockerrör. Samlingsplats: Victoriaväxthuset i Bergianska trädgården Växtdetektiv i Bergianska Bladen är små och avlånga, lite spetsiga. Stjälken är hårig och alldeles klibbig Grundskola åk tim, maj-jun Helklass Förkunskaper: Det är bra om eleverna har pratat lite om Carl von Linné. Teori: Vi talar om och går igenom växtens olika delar och funderar på hur man kan beskriva en växt Laboration: Vi gör som Linné: beskriver växter. Ledtrådar som hårig eller klibbig stjälk, samt färg och doft leder oss fram till rätt växt. Barnen tar själva fram ett signalement och söker efter en försvunnen växt. Som avslutning får de pressa sin växt och ta med sig hem. Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt. I Linnés fotspår Linné skapade den binära nomenklaturen och lade grunden för den moderna systematiken, vilket gjort honom till vår mest kände vetenskapsman utomlands och kanske även vår mest kände svensk. Grundskola åk ,5 tim, maj-okt Helklass Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
7 Gymnasiet 1-1,5 tim, maj-okt Helklass Förkunskaper: Besöket kan dels fungera som en introduktion till studier av Linné dels som en fördjupning. Meddelas vid bokning. Teori: Vi tar upp den binära nomenklaturen och Linnés sexualsystem. Vi berättar om Linné och hans liv. Hur var det att växa upp och arbeta på 1700-talet, men även hur man reste och kommunicerade med varandra. Laboration: En vandring i Bergianska trädgården som tar oss runt i Linnés fotspår från fjällen till Öland & Gotland, vi följer också hans lärjungars resor över världen. Vi avslutar i de fuktiga tropikerna och försöker förstå hur det var för lärjungarna när de kom till tropikerna. Samlingsplats: Bergianska trädgårdens entré, institutionsbyggnaden Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt. Sex, mediciner o växter Om växternas betydelse för lust och hälsa. Hur påverkar jams, gökärt och andra växter vårt välbefinnande eller sexualitet. Grundskola åk tim Helklass Gymnasiet 1 tim Helklass Förkunskaper: Inga Teori: Vi berättar om växter i parfymer, kosmetika, mediciner. Vi bekantar oss även med Linnés sexualsystem samt studerar växternas förökning. Laboration: En vandring i Bergianska trädgården där vi tittar närmare på de växter som påverkar vårt välbefinnande och sexuella lust. Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
8 Samlingsplats: Bergianska trädgårdens entré, Institutionsbyggnaden Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt. Jul i Bergianska I Bergianska trädgårdens vackra och väldoftande julutställning med växter från hela världen visar vi julens kryddor, blommor, nötter och andra växter som hör julen till. Grundskola åk min, en vecka i nov el dec Helklass Gymnasiet 45 min, en vecka i nov el dec Helklass Förkunskaper: inga Teori: Vilka växter är det som hör julen till, var i världen växer de och vilka delar av växterna är det vi använder. Laboration: Vi undervisar Bergianska trädgårdens julutställning i Gamla orangeriet. Samlingsplats: Gamla orangeriet i Bergianska trädgården Övrigt: Utställningen är i anslutning till en restaurang, därför är det väldigt viktigt att ta hänsyn till Restauranggästerna. Det finns ingen möjlighet att komma in i lokalen förrän ca 5 minuter innan visningen börjar, man måste med andra ord vänta utanför byggnaden. Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
9 Etnobotanik En ek, en bok, en björk Träden har genom tiderna haft stor betydelse för oss både på till vardag och fest. Även i många av våra efternamn gömmer sig olika träd. Grundskola åk F-4 1 tim, maj-sep Helklass Förkunskaper: Besöket kan göras som en introduktion till att arbeta med träd. Teori: Vi berättar om de olika trädens historia. Hur de används och har använts av oss människor i historien. Laboration: Vi lär oss känna igen våra vanligaste träd med hjälp av alla våra sinnen. Vi talar om vad träden används till och hur livet kring ett träd kan se ut. Eleverna får pressa ett blad från sitt träd att ta med hem. Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt. Växter till nytta och nöje På jorden finns drygt kända växter, en enorm mångfald. Vilken nytta har vi människor av denna rikedom och variation? Vad använder vi växterna till? Grundskola åk tim, maj-okt Helklass Gymnasiet 1 tim, maj-okt Helklass Förkunskaper: Inga Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
10 Teori: Vi pratar om vad vi använder våra växter till. Vi talar om fiber-, läke-, och andra nyttoväxter. Laboration: Vi vandrar runt i Bergianska trädgården och talar om växter som används till läkemedel, kläder, mat, skönhet och mycket annat. Samlingsplats: Bergianska trädgårdens entré vid institutionsbyggnaden Trädvandring Träd är inte bara vackra utan de spelar en enormt stor roll för oss människor, vi är beroende av dem för vår överlevnad. Grundskola åk tim, maj-sep Helklass Gymnasiet 1 tim, maj-sep Helklass Förkunskaper: Inga Teori: Vi går igenom lite av trädens invandringshistoria vilka vandrade in tidigt och vilka kom under varmare perioder. Varför retirerar boken söderut? Vi talar även om nyttan med träden genom tiderna. Laboration: Vi vandrar bland träden i Bergianska trädgården och diskuterar deras användning och historia. Vandringens tyngdpunkt ligger på våra Skandinaviska träd men vi tar även exempel från andra delar av världen som exempelvis ginkgo. Samlingsplats: Bergianska trädgårdens entré vid institutionsbyggnaden Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt. Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
11 Miljö och kretsloppstänkande Mat från hela världen Kakao, bananer och ris har gjort en lång resa innan de landar på butikens hyllor. Vi tar reda på varifrån vår mat kommer och studerar växternas roll att föda oss. Grundskola åk F-2 1 tim, hela året Helklass Grundskola åk 3-9 1,5 tim, hela året Förkunskaper: Det är bra om de känner till var ekvatorn ligger samt att det är tropiskt klimat där som skiljer sig mycket från vårt. Som att det är varmt och fuktigt och att det inte finns årstider Teori: Vi tar upp frågan om varifrån vår mat kommer. Hur långt har de rest för att nå våra bord Laboration: Vi samlas i Naturens Hus och talar om varifrån vår mat kommer. För de yngsta tar vi upp vad som är växter respektive djur. Vad har barnen ätit till frukost eller skall äta till lunch? Vilka mer djur brukar de äta? Med de äldre tar vi upp varifrån maten kommer, ursprung samt var det idag odlas. Hur påverkas vår miljö beroende på vad vi väljer. En övning brukar göras, anpassad efter åk, och dessutom avslutar vi med ett besök i tropikerna för att på plats titta på några av växterna bakom vår mat. Från vaggan till graven Hur gör man glas, CD -skivor och läppstift.? Vi funderar över hur olika produkter tillverkas, vilka råvaror som används och hur dessa kan komma in i kretsloppet genom återanvändning eller återvinning. Grundskola åk 3-6 1,5 tim, hela året Helklass Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
12 Förkunskaper: Inga Teori: Vi går igenom begrepp som råvara, produkt samt förnyelsebar eller icke förnyelsebar, Vi går även igenom hur man kan minska resursanvändningen genom att recirkulera våra olika varor. Laboration: Vi funderar gruppvis över några olika produkter som vi omger oss med i vår vardag och försöker komma på vilken råvara som behövs för att tillverka dem. Vi talar även om vad vi gör med dessa olika produkter när vi inte längre vill ha dem. Vi avslutar med ett kretslopp från råvara till produkt och via returinsamlingen åter in i fabriken för att kunna tillverka nya varor och konstaterar att det då går åt mindre av den ursprungliga råvaran. Mat, miljö och rättvisa Kväveläckage från åkrar bananer från Costa Rica och genmanipulerade tomater. Vi undersöker och diskuterar hur maten odlas, transporteras och förädlas. Hur påverkar våra matvanor tredje världen? Gymnasiet 1,5 tim, hela året Helklass Förkunskaper: Det är en fördel om eleverna känner till skillnaden på konventionell odling och ekologisk, samt har kännedom om olika typer av miljömärkning. Teori: Vi diskuterar vilken miljöpåverkan vår matproduktion har och hur våra val kan förändra och påverka. Laboration: Vi inleder med en övning där vi gruppvis funderar over hur olika matvaror har påverkat människor och miljö från jord till bord. Efter att ha redovisat detta för varandra avslutar vi med ett besök i tropikerna för att närmare studera dess olika kulturväxter som vi har talat om. Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
13 Geologi Världens pussel och plattektonik Den plattektoniska modellen utvecklades på 1960-talet, den revolutionerade geologin, nu kunde geologiska fenomen som jordbävningar och bergskedjebildning sättas in i ett större sammanhang. Grundskola åk tim. hela året Helklass Förkunskaper: Det är en fördel om barnen kan världsdelarna och haven. Teori: Vi upptäcker kontinenternas rörelser och teorin om plattektonik, som förklarar hur berg och hav bildas och försvinner. Vi talar om vulkaner, jordbävningar och varför kontinenterna rör sig. Laboration: Eleverna visar, med pusselbitar, hur världen ser ut idag samt bygger urtidens jättekontinent Pangea. Haven Haven täcker drygt 70 % av jordens yta. Grundskola åk tim, hela året Helklass Förkunskaper: Eleverna borde känna till Golfströmmen. Teori: Vi diskuterar varför temperaturen avtar med ökat vattendjup. Med hjälp av termometrar eller händerna känner vi att så är fallet. Eleverna kan själva konstatera att även salthalten varierar med havsdjupet och talar om varför Östersjöns vatten är bräckt. Principen för Golfströmmen visas. Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
14 Laboration: Vad händer egentligen när man blandar varmt och kallt vatten eller ljummet vatten med eller utan salt? Genom att fylla en plexiglastank med kallt eller varmt vatten som färgats med olika karamellfärg eller med salt och sött vatten så kan vi tydligt se vad som händer och koppla detta till vad som händer i en vanlig sjö, i Östersjön eller i havet. Geologivandring En vandring i trädgården med geologi och naturgeografi som tema. Grundskola åk tim, hela året Helklass (då ej snö) Förkunskaper: Inga Teori: Vi går igenom hur bergarter byggs upp samt hur de bryts ner av olika naturkrafter och talar om olika spår av istiden Laboration: Vi vandrar i genom trädgården och tittar efter spår från istiden och talar om mineraler, bergarter, jordarter fossiler. Övrigt: Aktiviteten är utomhus, det är därför viktigt att tänka på att klä sig rätt. Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14
Bokning: tfn: 08-16 70 30 epost: naturenshus@vetenskapenshus.se
Innehåll Kemi Våtmarkens kemi (åk 8-gymn) Zoologi Under ytan (åk F-3 grsk) Botanik Titta det gror (åk F-3gr) En ek, en bok, en björk (åk F-3 grsk) Tropisk hetta (åk F-6 grsk) Växtdetektiven (åk 1-5 grsk)
Läs merSKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan
SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Vi möter 60 000 elever och lärare varje år Hos oss möter
Läs merVetenskapens Hus är en mötesplats främst för elever och lärare från grundskola, gymnasium och högskola.
Experimentera i Vetenskapens Hus 2010 Vetenskapens Hus är en mötesplats främst för elever och lärare från grundskola, gymnasium och högskola. Vetenskapens Hus vill visa skolelever och lärare att naturvetenskap
Läs merSKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan F - åk 6
SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan F - åk 6 Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Innehåll VETENSKAPENS HUS, BOKNING OCH KOSTNAD
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merLärarfortbildningar 2010
Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder
Läs merMITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.
MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merSKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk F-9
SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk F-9 Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Tryck: via AstraZeneca Innehåll VETENSKAPENS HUS,
Läs merLärarfortbildningar våren 2012
Lärarfortbildningar våren 2012 Naturvetenskap och teknik på riktigt Välkommen till en inspirerande vår med Vetenskapens Hus! Vi erbjuder dig fortbildning i biologi, kemi, fysik, matematik, teknik samt
Läs merVälkomna till Örebro naturskola
Välkomna till Örebro naturskola - där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2016 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet.
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merEvolution 1 elevuppgift
Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras
Läs merVälkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2018
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2018 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet. Det här vill vi hjälpa till
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs merNaturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.
VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder
Läs merBotaniska trädgården östra del
Botaniska trädgården östra del Idag ska du få undersöka de olika rummen i den östra delen av Botaniska Trädgårdens växthus. Den östra delen av växthuset, består av fem olika Hus/rum, Palmhuset, Victoriahuset,
Läs merLPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.
LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merLingonvägen Oj, ett monster?
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Hela familjen är ute och städar och gör fint i trädgården och i växthuset. De vill göra det fint så att de kan plantera nya frön. Som vanligt tycker pappa att
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merSKOGSLEKAR I TYRESTA
SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED
Läs merFrån frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merGeografi åk 7. Lycka till!
Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merProjektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
Läs merEvolution 1 lärarhandledning + elevuppgift
Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift Biologi 1 (BIOBIO01) del Evolution Centralt innehåll: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merDiamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?
1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det
Läs merGrodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Läs merUnga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!
Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merAllt om årstiderna - Våren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merNaturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.
Naturskola Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika. Genom att naturskolan erbjuder för- och grundskolor möjlighet till utomhusundervisning i den egna närmiljön ges möjlighet för ett plats-
Läs merSkönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
Guidningar utomhus Solsystemet till fots Hur stort är vårt solsystem? Upplev de enorma proportionerna i solsystemet, både i avstånd och storlek på planeter. Turen går genom Mariebergsskogens gammelskog.
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merGREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Läs merKompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merLiv och miljö Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merSvåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merLinnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Läs merMaterial. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Läs merProjekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018
Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans
Läs merVälkomna till Örebro naturskola
Välkomna till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2017 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet.
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merAlla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...
Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merBoken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om Biologi Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Biologi och tillhörande Arbetsbok och Lärarbok. Texterna
Läs merVälkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2016
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2016 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet. Det här vill vi hjälpa till
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merElevaktiviteter på naturskolan
Elevaktiviteter på naturskolan Övergripande information På Eggeby Gårds Fältskola kan man välja mellan många olika program anpassade efter årstid och elevernas ålder. Besöken kan ha olika längd men varar
Läs merVälkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2019
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2019 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i
Läs merLärarhandledning: Sea Rex En resa till en förhistorisk värld. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sea Rex En resa till en förhistorisk värld Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 11116 Ämnen: SO Målgrupp: Grundskola 1-3 Speltid: 41 min Produktionsår: 2010 INNEHÅLL: Centralt innehåll
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merLinköpings naturskola
Linköpings naturskola Program för höstterminen 2012 Linköpings naturskola Naturskolan hjälper er med upplevelserik undervisning i skolans ämnen utomhus. Vi håller lektioner i de omväxlande natur- och trädgårdsmiljöerna
Läs mer2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.
1. Jorden värms delvis upp av växthuseffekten, dvs. mycket av den strålning som kommer in från solen stannar kvar kring jorden och i atmosfären. Vilka av följande brukar klassas som de vanligaste växthusgaserna
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merSjöparkens växthus. Vinterträdgård Orangeri Odling Restaurang Café
Sjöparkens växthus Vinterträdgård Orangeri Odling Restaurang Café Välkommen till Sjöparkens växthus! Sjöparkens växthus rymmer tre verksamheter; växthuset och trädgården, Möjligheternas växthus och Restaurang
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merVälkommen till Örebro naturskola
Välkommen till Örebro naturskola där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2018 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet.
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merSyfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Lärarhandledning Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Åk 4 6 Det här arbetet innefattar flera ämnen, geografi, biologi och kemi. Lärarhandledningen är uppdelad i två delar en SO-del och
Läs merFjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merGREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merVåra tankar kring temat:
HATTIFNATTARNA Läsår 2015/2016 Våra tankar kring temat: Nytt tema för kommande läsår är Barbapapa. Vi kommer att utgå ifrån boken "Barbapapas resa" Barbapapa växer upp i en trädgård och snart växer han
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merMålarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt
Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt En plats med biologisk mångfald Förskolan Målarstugan ligger i västra Lund och är för tillfället omlokaliserad till paviljonger. Du hittar vår förskola
Läs merNatur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200
Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200 Genom undervisningen inom kursen natur och miljö ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att; använda kunskaper om människa
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merAllt om årstiderna - Sommaren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merGröna skolgårdar, rapport 2013
Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära
Läs merVAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6
Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Övningen bygger på SAPERE-metoden och syftar till att öka elevernas medvetenhet om egna sinnesintryck, utöka elevernas ordförråd
Läs merKLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7
KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs mera. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.
1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från
Läs mer10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merVi och naturen i Öresund
Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt www.malmo.se/pedagogiskakartor
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merFox, Hiba, Li, Lisa, Liza. Jordlära i skolan
Fox, Hiba, Li, Lisa, Liza Jordlära i skolan Hållbar tjänst med fokus på stadsodling Främst för barn mellan 6 och 9 år Koncept där barn lär sig odla, mer om miljön och klimatpåverkan Närodlat, ekologiskt
Läs merEarth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?
Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda
Läs merHITTA NEMO. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Hitta Nemo i Universeums utställning Akvariehallen på plan 4.
HITTA NEMO Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Hitta Nemo i Universeums utställning Akvariehallen på plan 4. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs mer