SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan F - åk 6

Transkript

1 SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan F - åk 6

2 Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut

3 Innehåll VETENSKAPENS HUS, BOKNING OCH KOSTNAD 3 BIOLOGI En ek, en bok, en björk F-åk 2 5 Från råvara till vara åk Hur långt kan ett frö flyga? F-åk 3 7 I Linnés fotspår F-åk 4 8 Istidsspår åk Jul i växthuset åk Kontinenter på drift åk Mat från hela världen F-åk 3 12 Mineraldetektiv F-åk 6 13 Pollen, frukter och frön åk Regnskogsträd eller ökenväxt åk Skördetid F-åk 2 16 Titta det gror F-åk 2 17 Tropisk hetta F-åk 3 18 Trädvandring åk Under ytan F-åk 3 20 Växtdetektiv åk Växter till nytta och nöje åk FYSIK Det låter och lyser åk Energiomvandlingar åk Inspiration: Lasergrottan och supraledning åk Upptäck stjärnhimlen åk Upptäck vårt solsystem åk MATEMATIK Färgläggning åk 6 28 Kodning åk 6 29 Naturlig matematik F-åk 3 30 Trassel åk 6 31 ÄGARE OCH PARTNERS 32

4

5 Vi möter elever och lärare varje år Hos oss möter du och dina elever runt hundra skolprogram för låg-, mellan- och högstadiet samt gymnasiet. Du kan också delta i ett tjugotal läraraktiviteter per år. Denna katalog presenterar skolprogram för elever. Lärarfortbildningarna kan du läsa mer om på vår hemsida. Låt er inspireras och hitta ny kunskap i en miljö som visar naturvetenskap, teknik och matematik på riktigt! MÖT OSS I TVÅ HUS OCH PÅ STAN Möt oss i laboratorierna vid AlbaNova universitetscentrum där vi erbjuder en mångfald av hands onexperiment med modern utrustning och en bred variation av naturvetenskaplig problemlösning. Upplev också den unika pedagogiska miljön invid Naturens Hus i Bergianska trädgården där vi håller både natur- och växthusvandringar. Ni möter oss även genom aktiviteter på stan såsom ForskarFredag, Fysik i Kungsan och flera andra evenemang i samarbete med andra likasinnade. HANDLEDDA AKTIVITETER FÖR UNGDOMAR Våra skolprogram för elever samt helg- och sommarkurser för barn och ungdomar handleds av studenter från KTH och Stockholms universitet. Dessa är viktiga förebilder för våra unga besökare, då de beskriver sin egen utbildning och berättar om livet som student. Alla våra skolprogram följer skolans styrdokument. Hela vårt utbud hittar du på vår hemsida. LÄRARFORTBILDNINGAR Våra fortbildningar ger dig som lärare möjlighet att möta forskningen och fördjupa dig inom dina ämnesområden. Vi arbetar både ämnesfördjupande och ämnesövergripande för att tillmötesgå krav i kurs- och ämnesplaner. Vårt utbud hittar du via vår hemsida, nyhetsbrev samt i Pedagog Stockholms kalendarium. Så här bokar du Välj skolprogram för dina elever. Gör din bokningsförfrågan genom att maila oss. Bekräftad bokning är bindande. Avanmälan görs minst en vecka före aktiviteten. I annat fall faktureras en avgift på 800 kr. ANGE VID BOKNING önskat skolprogram, datum och tid, antal elever, årskurs, skola och kommun, fakturaadress och organisationsnummer, namn på kontaktperson, e-post och telefonnr, speciella önskemål eller behov. BOKNING OCH FRÅGOR OM SKOLPROGRAM BIOLOGI: biologi@vetenskapenshus.se FYSIK: fysik@vetenskapenshus.se KEMI: kemi@vetenskapenshus.se MATEMATIK: matematik@vetenskapenshus.se TEKNIK: teknik@vetenskapenshus.se Läs mer om priser och avtal på nästa sida och på vetenskapenshus.se.

6 Fördelar med att ingå samarbetsavtal Det lönar sig oftast att bli samarbetspartner med oss genom att teckna avtal. Så snart din skola eller kommun har tecknat avtal med oss är elevaktiviteter och lärarfortbildningar fria att nyttja - som ett komplement till skolans resurser. Avtalet ger också era elever möjlighet till prao och handledning av gymnasiearbeten. Din skola respektive kommun kan också använda sig av partnerskapet i sin marknadsföring och de skolor/kommuner som har tecknat avtal med oss är presenterade på vår hemsida. Priser utan samarbetsavtal Om din skola eller kommun inte har tecknat avtal med oss så betalar ni per aktivitet, som faktureras i efterhand. Du är också välkommen att kontakta oss direkt för prisuppgifter. ELEVGRUPPER med aktiviteter i Vetenskapens Hus vid AlbaNova GRUPPSTORLEK BESÖKSTID PRIS min 1 600:- 2-3,5 tim 2 000: min 2 400:- 2-3,5 tim 3 200:- ELEVGRUPPER med aktiviteter i Naturens Hus i Bergianska trädgården GRUPPSTORLEK BESÖKSTID PRIS min 600: min 800: min 700: min 1 100:- LÄRARFORTBILDNINGAR 800 kr per tillfälle, betalas via faktura. Avanmälan görs minst en vecka före aktiviteten. I annat fall faktureras en avgift på 800 kr. Priserna gäller 2015/16, med reservation för eventuella ändringar. Frågor om priser och avtal: partner@vetenskapenshus.se

7 En ek, en bok, en björk Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 2 Vilka är våra vanligaste träd och vilka finns i våra efternamn? Träden har genom tiderna haft stor betydelse för oss människor både till vardags och till fest. Björk och Ek är vanliga efternamn i Sverige Vi lär oss känna igen våra vanligaste lövträd till exempel ek, alm, al, bok och rönn med hjälp av alla våra sinnen. Vi berättar om några träd, om hur de används idag och hur de har använts i ett historiskt perspektiv. Eleverna får pressa varsitt blad från det träd de undersökt närmare och ta med sig det tillbaka till skolan. Enklare fältstudier, observationer i närmiljö och naturvetenskapliga undersökningar. Hur växter kan sorteras, grupperas och artbestämmas. Namn på några vanligt förekommande arter. Olika materials användning i vardagen ur ett historiskt perspektiv. Inför besöket behövs inga förkunskaper, men aktiviteten genomförs utomhus, så det är viktigt att klä sig rätt. Detta skolprogram kan användas som en introduktion till att arbeta med träd, men också som en avslutning eller fördjupning. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls maj-sep, för max 32 elever i Bergianska trädgården. BI_En_ek_en_bok_en_bjork_grF2_01verG

8 Från råvara till vara Skolprogram i biologi och geologi för grundskolan åk 1-3 Vad tillverkar man dricksglas, SL-kort och jeans av? Vi funderar över hur olika produkter tillverkas, vilka råvaror som används och hur de kan komma tillbaka in i kretsloppet genom återvinning eller återanvändning. Bomullsplantan och en av produkterna som tillverkas från dess frukter Vi går igenom begrepp som råvara och produkt samt pratar om skillnaden mellan förnyelsebar och icke förnyelsebar råvara. Vi går även igenom hur man kan minska resursanvändningen genom att recirkulera våra olika produkter. Eleverna funderar gruppvis över några olika produkter som vi nyttjar i vår vardag och försöker komma på vilken råvara som behövs för att tillverka dem. Vi pratar även om vad vi gör med olika produkter när vi inte längre vill ha dem. Aktiviteten avslutas med en genomgång av ett kretslopp, från råvara via fabrik till produkt, via returinsamling åter in i fabriken. Man kan konstatera att det går åt mindre av den ursprungliga råvaran när produkterna återvinns. Granskning av information som rör ekologisk hållbarhet. Enkla observationer i närmiljön. Material från och tillverkning av vardagliga föremål samt källsortering. Naturens egna processer, hur människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. Värdering av lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor. Tillgång, exploatering och användning av olika råvaror. Inför besöket är det bra om eleverna känner till lite om kretslopp och återvinning. Detta skolprogram tar 60 minuter och hålls året runt, för max 25 elever i Naturens Hus, Bergianska trädgården. BI_Fran_ravara_till_vara_gr13_02verG

9 Hur långt kan ett frö flyga? Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 3 Visste du att en kokosnöt kan flyta över 500 mil i havet för att sedan spolas upp på en strand och gro, medan jordnötsplantan själv borrar ner sina frukter direkt i jorden? Det finns många olika sätt som växterna sprider sina frukter och frön på. Växterna får hjälp med fröspridning på många sätt I det här skolprogrammet undersöker vi hur olika frukter och frön kan förflytta sig. Vad är egentligen en frukt och vad har den för funktion? Vi berättar att alla frukter har börjat som blommor. Vi lär oss att alla frukter har frön som gror och växer upp till nya plantor. Eleverna arbetar utomhus i grupper och letar efter frukter och frön. De funderar på hur frukterna de samlat förflyttar sig med hjälp av vind, vatten eller djur. Enklare naturvetenskapliga undersökningar samt fältstudier och observationer i närmiljön. Växters livscykler, växter i närmiljön, namn på några vanligt förekommande arter. Inför besöket kan det vara bra att tala om växternas livscykel. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls utomhus intill Naturens Hus i Bergianska trädgården under perioden aug-sep, för max 32 elever. Det är viktigt att klä sig för att vara utomhus. BI_Hur_langt_kan_ett_fro_flyga_grF3_03verG

10 I Linnés fotspår Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 4 Vi reser tillbaka till 1700-talet för att gå en vandring genom Bergianska trädgården och genom Carl von Linnés liv. Hur levde Linné och vad gjorde han för vetenskapen? Vi möter också många intressanta växter, både svenska och exotiska, som Linné och hans lärjungar mötte och studerade. Carl von Linné på vår hundrakronorssedel Besöket består av en vandring i Bergianska trädgården, där vi följer Linnés liv i mer eller mindre kronologisk ordning från uppväxten i Småland och läkarutbildningen, till Lapplandsresan och lärjungarnas äventyr ute i världen. På vägen tar vi upp hur det var att leva i 1700-talets Sverige, dåtidens läkekonst och läkeväxter, samt några av Linnés bidrag till taxonomin och systematiken och hur dessa upptäckter förhåller sig till dagens vetenskap. Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara naturen; skildringar av livet förr och nu; arter i närmiljön samt hur arter kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Inför besöket, i samband med bokning kan du som lärare önska nivå på undervisningen. Skolprogrammet kan fungera antingen som en introduktion till studier om Linné och växter eller som en fördjupning. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls för max 20 elever. Samlingsplats utanför Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Detta skolprogram kan med fördel kombineras med Växtdetektiven, som passar bra att genomföra i halvklass parallellt med detta program. BI_I_Linneś_fotspår_grF4_04verF

11 Istidsspår Skolprogram i geologi för grundskolan åk 1-3 Vi lever i en föränderlig värld där rinnande vatten, vågor, glaciärer och kontinentalplattors rörelser ständigt formar vår omgivning. De senaste istiderna har med stor kraft påverkat landskapet och lämnat många olika spår. Inlandsisen har format landskapet och gett oss sjöar och våtmarker Istidsspår är en vandring i Bergianska trädgården där vi studerar några olika spår som lämnats efter den senaste istiden, samt talar om hur vi idag använder det material som inlandsisen och smältvattnet har lämnat efter sig. Vi tar upp begrepp som flyttblock, rullstensåsar, isräfflor och landhöjning. Dessutom talar vi om istidsspårens samhällsnytta förr och nu. Några av frågorna som belyses är var det är bäst att odla eller placera våra bostäder, men vi berör även rullstensåsarnas förmåga att rena vatten. Genom enklare fältstudier och observationer i närmiljön tar vi upp berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Inför besöket är det bra om man har introducerat istiden och talat om några olika istidsspår och plattektonik. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls apr-okt i Bergianska trädgården. Det är viktigt att tänka på att klä sig efter vädret. Aktiviteten går att hålla för max 25 elever, men fungerar bäst i halvklass. Istidsspår kan gärna kombineras med något annat skolprogram för andra halvan av gruppen, som Mineraldetektiv eller Kontinenter på drift. BI_Istidsspar_gr13_05verG

12 Jul i växthuset Skolprogram i biologi för grundskolan åk 1-3 Saffran, ingefära och kakao. Vad vore väl julen utan alla de växter som förgyller vår mörka vinterperiod med dofter, smaker och härliga färger från världens alla hörn. En dyr krydda med många förfalskningar Vilka kryddor döljer sig i pepparkakan, hur växer kanel och hur gör man choklad? Följ med på en vandring och upptäck några av julens viktiga växter i Edvard Andersons växthus med besök i både tropikerna, öknen och medelhavsområdet. Ett inspirationsbesök med betoning på julens växter och med en upplivande blixtvisit på varmare breddgrader. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Under en kort period i adventstid anordnar vi en 45 minuters vandring i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Aktiviteten utförs med max 20 elever. Tidigare år har vi tagit emot grupper i Bergianska trädgårdens inspirerande julutställning i Gamla orangeriet, men detta år anordnas det tyvärr ingen utställning, så denna aktivitet ersätter Jul i Bergianska. BI_Jul_i_växthuset_gr13_06verG

13 Kontinenter på drift Skolprogram i geologi för grundskolan åk 1-3 Sverige är ute på en ständig resa jorden runt. Följ med på denna resa framåt och bakåt i tiden till när vårt land låg vid ekvatorn, när det fanns vulkaner i Skåne och när man kunde bada i det urgamla Tethyshavet. Spår efter bergskedjeveckning Vi tar upp vad som händer när kontinentalplattor glider isär och kolliderar. Veckning av bergskedjor, jordbävningar och olika typer av vulkaner berörs. Vi bygger Pangea, funderar på hur det kan finnas fossiler från havet i Himlaya, tittar på en animation för att se hur jorden har förändrats de senaste 500 miljoner åren. Vi gör en bergartsövning, där eleverna får sortera bergarter i sedimentära, metamorfa samt magmatiska yt- (vulkaniska) och djupbergarter. Grunden är att man i en sten kan avläsa hur den har bildats och vad den har varit med om. Eleverna får varsitt fossil eller bergart med sig hem efter avslutat pass. Jordgloben, kontinenternas och världshavens lägen, naturens processer, plattektonik samt hur jordytan formas och förändras. Inför besöket är det bra att ha gått igenom världsdelarna, och haven och att jordens yta ständigt förändras och består av kontinentalplattor. Aktiviteten tar 60 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva, förslagsvis Mineraldetektiv, Istidsspår eller Tropisk hetta. Vi håller till i Naturens Hus, Bergianska trädgården. BI_Kontinenter_på_drift_gr13_18verG

14 Mat från hela världen Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 3 Hur långt reser bananerna innan den hamnar i elevernas magar? Vi tar reda på varifrån vår mat kommer och studerar växternas roll som föda åt oss. I det tropiska växthuset kan vi se några viktiga nyttoväxter. Bananstock i Victoriaväxthuset Vi funderar över varifrån vår mat kommer. Med de yngsta tar vi upp vad som är växter respektive djur. Vad har de ätit till frukost eller ska äta till lunch? Vilka djur brukar de äta? Med de äldre tar vi upp varifrån maten kommer, ursprung samt var den odlas. Hur påverkas vår miljö beroende på vad vi väljer? Vi pratar om hur vi som konsumenter påverkar både människor och miljö. Vi gör en övning anpassad efter årskurs och avslutar i växthuset där eleverna får se några av växterna vi har undersökt. Året runt i naturen. Natur och samhälle. Människans påverkan på naturen. Biologisk mångfald. Lokala ekosystem. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter och utförs året runt för max 25 elever i Naturens Hus och Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. BI_Mat_fran_hela_varlden_grF3_07verG

15 Mineraldetektiv Skolprogram i geologi för grundskolan F-åk 6 Vi arbetar naturvetenskapligt och systematiskt för att undersöka, identifiera och fascineras av mineral i olika färger och former. Efter denna upplevelse kommer en vanlig sten att bli ett spännande mineral vi kommer att se stenen med en geologs ögon! En mineralnyckel används för att identifiera olika mineral Vi arbetar som geologer, beskriver och identifierar några av Sveriges vanligaste mineral. Eleverna får själva upptäcka skillnader på till synes lika mineral och sätta ord på skillnaderna. För de äldre eleverna så inför vi också de naturvetenskapliga beskrivande begreppen som mussligt brott och fettglans, som man hittar i mineralhandböcker. Vi går även igenom och testar hur man kan identifiera mineral med hjälp av streckfärg, magnetism och hårdhet. Som avslutning får eleverna med hjälp av en bestämningsnyckel och sina nyvunna kunskaper identifiera ett antal okända mineral. De får också med sig ett mineral hem. Aktiviteten har utvecklats i samarbete med professor Alasdair Skelton på Stockholms universitet, Institutionen för geologiska vetenskaper. Observationer och naturvetenskapliga undersökningar. Utforska materials olika egenskaper, sortera föremålen efter deras egenskaper. Inför besöket är det bra om eleverna är bekanta med en bestämningsnyckel. Aktiviteten tar 60 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva, t.ex. Naturlig matematik, Kontinenter på drift eller Tropisk hetta. Vi håller till i Naturens Hus, Bergianska trädgården. BI_Mineraldetektiv_grF6_08verG

16 Pollen, frön och frukter Skolprogram i biologi för grundskolan åk 4-6 Hur gör insektfångande växter för att undvika att fånga sina pollinatörer och varför är chilifrukten så stark? Vi tittar på märkliga och fascinerande exempel på pollination och frukt- och fröspridning ute i Bergianska trädgården och dess växthus. Humlan bär ett tungt lass Vi doftar och tittar på blommor med annorlunda pollinatörer som asflugor, fladdermöss och fåglar. Vi studerar frukter som ska bäras iväg av myror, flyta över haven eller ätas av elefanter. Besöket kan anpassas efter önskemål och fokus kan ligga antingen på pollination eller frukt- och fröspridning. Aktiviteten går bra att kombinera med NTA-aktiviteten Frö-frö. Växternas livscykel, samband mellan organismer i ekosystem, ekologiska samband och enkla observationer. Inför besöket är det bra om eleverna vet vad pollination är och känner till några vanliga pollinatörer samt vet vad en frukt är. Besöket tar 60 minuter och utförs med max 32 elever, men halvklass rekommenderas. Aktiviteten genomförs i Bergianska trädgården och något av dess växthus under april-september. BI_Pollen_fron_och_frukter_gr46_19verG

17 Regnskogsträd eller ökenväxt Skolprogram i biologi för grundskolan åk 4-6 Hur kan växter överleva i öknen? Genom årmiljonerna har växterna anpassat sig till varma torra öknar, höga berg och fuktiga regnskogar. Kaktusar i ökenmiljö Vi talar om jordens klimatzoner, vad som påverkar klimatet och studerar växters anpassningar till torka, ljusbrist och brand. Vi gör en vandring i Edvard Andersons växthus där vi studerar och besöker en tropisk låglandsregnskog, öknar i Kalifornien och södra Afrika samt medelhavsområdets varmtempererade klimat. Europeiska natur- och kulturlandskap, växters liv och ekosystem. Inför besöket är det bra om eleverna är bekanta med jordens klimatzoner. Aktiviteten tar 60 minuter och utförs med max 16 elever och kan kombineras med annan aktivitet för andra halvan av gruppen. Besöket genomförs i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Samlingsplats utanför Edvard Andersons växthus. BI_Regnskogstrad_eller_okenvaxt_gr46_16verG

18 Skördetid Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 2 Morötter, broccoli, paprika och tomater är grönsaker som vi alla känner till. Men vilken del av växten är det vi äter? Är det rötter, frukter, stammar eller kanske blomknoppar? Hur känns det på tungan och hur låter det när vi undersöker olika grönsaker med munnen? Grönsaker redo att undersökas Vi tar upp växtens olika delar och talar om deras funktion. Eleverna undersöker själva vanliga grönsaker som t.ex. sallat, palsternacka, morot, tomat och blomkål och funderar på vilken del av växten det är. Är det en rot, stam, blad eller kanske en blomma? Eleverna undersöker sedan grönsakerna genom att smaka på dem. Smakar de sött eller beskt och hur låter det när man tuggar? Som avslutning går vi till Bergianska trädgårdens köksväxtland och ser hur grönsakerna växer. Detta skolprogram passar bra som uppföljning på vårt skolprogram Titta det gror. Observationer i närmiljön och enkla naturvetenskapliga undersökningar. Växters livscykler. Namn på vanligt förekommande arter. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 60 minuter och utförs utomhus under augsep, för max 25 elever men vi rekommenderar halvklass. Besöket kan kombineras med Hur långt kan ett frö flyga. Vi träffas vid Naturens Hus i Bergianska trädgården. Det är viktigt att klä sig för utomhusvistelse. BI_Skordetid_grF2_09verG

19 Titta det gror Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 2 Alltifrån små örter till gigantiska träd har alla börjat sitt liv som ett frö. Ett frö kan vara stort som en kokosnöt eller litet så att man knappt ser det. I detta skolprogram undersöker vi frön och talar om hur de gror. Vi sår ett frö och lär oss mer om växternas livscykel Vi undersöker Limabönor och går igenom fröets olika delar och funktion samt funderar på hur man på bästa sätt sår ett frö så att det kan gro. Vi tar även upp växternas livscykel och pratar om vilka frön vi äter. Vi avslutar med att alla barn får så frön som de tar med tillbaka till skolan för att följa vidare under livscykeln. Följ gärna upp aktiviteten med Skördetid eller Hur långt kan ett frö flyga, under hösten. Växters livscykler och anpassningar. Namn på några vanligt förekommande arter. Inför besöket krävs inga förberedelser. Vi håller till i Naturens Hus i Bergianska trädgården. Aktiviteten tar 60 minuter under april-juni och kan genomföras i helklass med max 25 elever, men vi rekommenderar halvklass. Vi är delvis utomhus varför det är viktigt att klä sig för utomhusvistelse. BI_Titta_det_gror_grF2_10verF

20 Tropisk hetta Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 3 Följ med på en utflykt till tropikerna där vi upplever den tropiska hettan och smakar på tropikerna. Utflykt till tropikerna där jättenäckrosen växer Vi upplever det tropiska klimatet och artrikedomen i ett av växthusen i Bergianska trädgården. Vi tittar närmare på några tropiska nyttoväxter som banan, ris, kakao och kanel. Vi visar var tropikerna ligger och vad som kännetecknar de tropiska regnskogarna som exempelvis stora blad, lianer och epifyter. Ett inspirationsbesök som lär oss namnen på några vanligt förekommande arter. Inför besöket är det bra att titta på en karta eller glob och se var ekvatorn och tropikerna ligger. Aktiviteten tar 45 minuter och hålls för max 20 elever, men det fungerar bäst i halvklass. Skolprogrammet genomförs främst under maj-september, men går även andra perioder. BI_Tropisk_hetta_grF3_12verF

21 Trädvandring Skolprogram i biologi för grundskolan åk 3-6 Vad finns det för olika träd och hur använder vi oss av dem? Under en vandring i Bergianska trädgården lär sig eleverna mer om vanliga och ovanliga träd. Gingkoträdets vackra grönska Vi bekantar oss med våra vanliga trädarter, vad vi använder dem till nu och i ett historiskt perspektiv. Vi tar också upp några ovanliga träd och belyser deras spännande historia och användning. De yngsta eleverna får pressa blad att ta med sig hem. Vår vandring i Bergianska trädgården kan vid önskemål om möjligt avslutas med besök i ett växthus. Enkla fältstudier. Ekosystemtjänster berörs. Några namn på vanligt förekommande arter. Inför besöket är det möjligt att önska vilka träd vi ska berätta om. Eleverna kan ha arbetat med träd som tema inför besöket och aktiviteten blir då en avslutning eller fördjupning. Det går också bra att besöka oss som en introduktion inför arbete med träd. Aktiviteten tar 60 minuter och hålls under perioden maj-sep för max 32 elever. Det är viktigt att klä sig för utomhusvistelse. BI_Tradvandring_gr36_11verG

22 Under ytan Skolprogram i biologi för grundskolan F-åk 3 Vilka småkryp och andra organismer gömmer sig i våra vatten? Vi undersöker det myllrande livet under vattenytan och håvar upp ryggsimmare, vattenskorpioner och andra spännande små djur från Bergianska trädgårdens dammar. Dammsnäckan kan gömma sig väl! Vi pratar om vilka djur som är växtätare respektive rovdjur, hur djuren tar upp syre, hur de undviker att bli uppätna och hur de kan förflytta sig. Vi tar även upp olika djurs livscykler, som till exempel trollsländans. Eleverna får själva håva och upptäcka den mångfald som döljer sig under vattenytan. Djuren samlas i ett akvarium och som avlutning sätter vi oss runt akvariet och berättar om djuren vi håvat upp. Enkla fältstudier och observationer av några vanliga djur i dammen. Näringskedjor. Inför besöket behövs inga speciella förberedelser. Aktiviteten genomförs utomhus under maj-juni, så det är viktigt att klä sig rätt. Ta gärna med föräldrar eller andra vuxna, eftersom det krävs en del tillsyn. Aktiviteten tar 60 minuter. Den kan utföras under april-juni med helklass, 25 elever, men vi rekommenderar halvklass i kombination med att gruppens andra halva utför annan aktivitet. Vi träffas vid Naturens Hus i Bergianska trädgården. BI_Under_ytan_grF3_13verG

23 Växtdetektiv Skolprogram i biologi för grundskolan åk 1-3 Kronbladen är rosa och bladen flikiga. Den rödaktiga stjälken är hårig, alldeles klibbig och luktar illa Vilken växt kan det vara? Vi gör som Linné - beskriver växterna, och med hjälp av ledtrådar som färg och doft tar vi oss fram till rätt art. Hm, hur många kronblad har blomman? Vi går igenom växtens olika delar och funderar på hur man kan beskriva en växt. Eleverna tar fram ett växtsignalement och söker efter en fingerat försvunnen växt. Med hjälp av lupp och ledtrådar som hårig eller klibbig stjälk, samt färg och doft leds vi fram till rätt växt. Avslutningsvis får varje grupp pressa sin växt och ta med sig tillbaka till skolan tillsammans med gruppens växtbeskrivning. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text. Inför besöket behövs inga förberedelser, men det är bra om eleverna känner till Linné. Aktiviteten genomförs utomhus under maj-juni och tar 60 minuter och kan utföras med helklass, 25 elever. Det passar bra att kombinera med annan aktivitet i halvklass, exempelvis I Linnés fotspår där vi lär oss mer om Linné eller Under ytan. Vi håller till vid Naturens Hus, Bergianska trädgården. BI_Vaxtdetektiv_gr13_14verG

24 Växter till nytta och nöje Skolprogram i biologi för grundskolan åk 4-6 Växterna ger oss bland annat mat, läkemedel, byggnadsmaterial och bränsle och de förgyller vår tillvaro både till vardags och fest. Under vår vandring berättar vi om hur vi använder och har använt växter genom tiderna. Kakaofrukten växer direkt på trädets huvudstam Besöket kan beroende på årstid genomföras i Edvard Andersons växthus eller utomhus i Bergianska trädgården, med avslutande besök i Victoriaväxthuset. Edvard Andersons växthus: Vi berättar om några av våra viktiga nyttoväxter från medelhavsområdet och tropikerna och upplever deras olika livsmiljöer. Vi tar upp såväl historisk som nutida användning samt aktuell forskning. Bergianska trädgården och Victoriaväxthuset: Vi berättar om många av våra svenska och tropiska nyttoväxter. Vi tar upp såväl historisk som nutida användning samt forskning. Natur och samhälle. Fotosyntes och biologisk mångfald, namn på vanliga arter. Biologin och världsbilden. Historiska och nutida upptäckter. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten går att anpassa efter önskemål, exempelvis med fokus mot läkeväxter, köksväxter, fiberväxter eller annat. Besöket kan göras som en introduktion till arbete med våra nyttoväxter, men också som en avslutning eller fördjupning. Önskad nivå på innehåll meddelas vid bokning. Aktiviteten tar 60 minuter, kan utföras med 16 elever, och kan kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva. BI_Vaxter_till_nytta_och_noje_gr46_15verG

25 Det låter och lyser Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6 Studera ljud och ljus genom demonstrationer och laborationer med linser, speglar och ett dataprogram samt besök Lasergrottan med interaktiva optiska experiment. Världen genom ett par gitterglasögon Vi pratar om och demonstrerar hur ljud uppstår genom svängningar och hur ljud och ljus utbreder sig. Genom demonstrationer får eleverna själva uppleva att vitt ljus består av olika färger, och se skillnader på olika lampor. Eleverna får studera ljusets brytning och reflektion i linser och speglar, och undersöka hur färgerna på en dataskärm uppstår med hjälp av ett dataprogram för färgblandning. Vi besöker Lasergrottan där eleverna får studera optiska fenomen som laser, holografi och fluorescens. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur med hjälp av olika sinnen. Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 120 minuter och utförs med max 32 elever som delas upp i två grupper. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Det later_och_lyser_gr46_05verf

26 Energiomvandlingar Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6 Vad är energi och hur kan den omvandlas? Eleverna ges en kort introduktion om energi och får sedan arbeta praktiskt genom att undersöka och jämföra olika energiomvandlingar. Vi kör olika ångmaskiner, genererar egen ström och undersöker elektriska kretsar. Energiomvandling från handrörelse till lysande lampor Vi pratar om vad energi är och att den inte kan förstöras eller skapas. Vi tittar på vilka olika energiformer som finns, och diskuterar hur de kan omvandlas mellan varandra. Vi diskuterar energikällor, energibärare och energianvändning, och tittar på framdrivning av fordon. Eleverna får generera ström med vev-generatorer och solceller samt omvandla elenergin till olika energiformer. Eleverna provar på att köra ångmaskiner och kan tävla mot varandra. Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Elektriska kretsar och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Några historiska (ångmaskinen) och nutida (solcellen) upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Inför besöket bör eleven ha kunskap om energiomvandlingar och bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Energiomvandlingar_gr46_01verF

27 Inspiration: Lasergrottan och supraledning Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6 Vi demonstrerar bland annat supraledning och gör experiment med flytande kväve. Lasergrottan ger oss många exempel på tillämpningar och spännande fenomen inom optiken. Denna aktivitet fungerar utmärkt som en introduktion till de naturvetenskapliga ämnena eller som en inspirerande aktiviteter inom fysik. När laserstrålar gå igenom några olika linser visar sig ljusets egenskaper Vandring i Lasergrottan. Vi vandrar runt i en interaktiv utställning på ca 60 kvm. Här finner vi 30 olika experiment i mörkret, som visar på ljusets egenskaper och användningsområden. Hur skapar man ett hologram?. Led en laserstråle genom olika linsformer, UV-ljus i praktiken är några av temana. Supraledning och flytande kväve. Vi fryser ner olika saker i flytande kväve, och visar fascinerande saker man kan göra med en vätska som har en kokpunkt på -196 C. Bland annat kyler vi ner supraledande material så att vi kan få dem att sväva över en magnetbana. Fysiken och världsbilden. Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs med max 32 elever och passar bra att kombinera med annan aktivitet. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Inspiration_Lasergrottan_supraledning_gr46_02verF

28 Upptäck stjärnhimlen Skolprogram i fysik för grundskolan åk 1-3 Vad är egentligen skillnaden på natt och dag? Hur rör sig månen runt jorden? Eleverna får med hjälp av modeller och datorprogram upptäcka stjärnhimlen, vårt solsystem, dag och natt samt månens faser. Tydliga modeller besvarar många frågor om vårt solsystem Vi pratar om solen, månen och hur det är att leva på rymdstationen ISS. Eleverna får lära sig om jordens, solens och månens rörelse i förhållande till varandra och hur dessa kan förklara månens faser, dag och natt samt stjärnhimlens utseende på olika tider av året. Genom att studera modeller av solsystemet får eleverna en tydlig bild av himlakropparnas rörelse och kan därifrån dra slutsatser om uppkomsten av dag och natt samt månens faser. Eleverna får studera stjärnhimlens utseende vid olika tider på året med datorprogrammet Stellarium. Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. Inför besöket krävs inga förkunskaper. Aktiviteten tar 120 minuter och utförs med max 32 elever som delas upp i två grupper. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_stjarnhimlen_gr13_03verF

29 Upptäck vårt solsystem Skolprogram i fysik för grundskolan åk 4-6 Vad ser vi på himlen en klar natt? Hur beskriver man årstider, mån- och solförmörkelse? Hur är det att leva på rymdstationen ISS? Eleverna studerar stjärnhimlen, planeternas rörelser, dag och natt samt årstider med hjälp av modeller och ett dataprogram. Stjärnhimlen och planeterna illustreras med tydliga modeller Vi pratar om solen och planeterna, och om hur det är att leva på rymdstationen ISS. Vidare får eleverna studera modeller av solsystemet där de själva kan se hur jordens rörelse ger upphov till variation i dagens längd och dra egna slutsatser om årstidernas uppkomst. Med dataprogrammet Stellarium får eleverna studera hur stjärnhimlens utseende och planeternas position på himlen varierar under året. Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras. Människan i rymden. Inför besöket är det bra om eleverna känner till solsystemets olika delar. Aktiviteten tar 120 minuter och utförs med max 32 elever som delas upp i två grupper. Kontakt: fysik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! FY_Upptack_vart_solsystem_gr46_04verF

30 Färgläggning Skolprogram i matematik för grundskolan åk 6 Kan matematik vara så här kul? Går det att täcka ett spelbräd med klossar som har en viss form? I en lekfull aktivitet där problemlösning står i fokus introducerar vi eleverna till problemlösning av lite annorlunda typ. Genom att testa sig fram och färglägga spelbrädet upptäcks snart mönster som motiverar förvånande lösningar på problemen! Färgläggning med hjälp av färgade klossar och ett bräde Vi lär oss en exotisk teknik nämligen att färglägga. Denna metod härstammar från ett område inom kombinatorik och används ofta inom tävlingsinriktad matematik. Med hjälp av logik och färgläggning lär sig eleverna snabbt att dra stringenta, matematiska slutsatser. Eleverna arbetar i mindre grupper och med hjälp av spelplaner, färgpennor, klossar och brickor får eleverna i uppdrag att svara på kluriga frågor. Slutsatserna redovisas sedan och eleverna får öva sig på att föra matematiska resonemang och på att kommunicera matematik med varandra. Resonemangsförmåga övas. Analys av valda strategier och diskussion kring lösningar. Inför besöket krävs inga förberedelser. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! MA_Farglaggning_gr6_01verF

31 Kodning Skolprogram i matematik för grundskolan åk 6 Går det att använda matematik för att skapa eller knäcka koder? Hur kan man skicka meddelanden på ett säkert sätt och hur räknar en dator? I skolprogrammet Kodning tar vi reda på detta genom att bland annat undersöka den binära talbasen med våra 8-bitsenheter. Problemlösning med våra binärlådor Det binära talsystemet ligger till grund för hur datorer räknar och handskas med tal. Vi människor är däremot mer vana vid och införstådda med hur det decimala talsystemet fungerar. Det visar sig att det inte är något speciellt med de här talbaserna utan att tal kan representeras i vilken talbas som helst utan att reglerna för hur vi räknar ändras. Eleverna får diskutera för- och nackdelar med olika talbaser och konstruera egna representationer av tal. Taluppfattning, aritmetik och algebra. Problemlösning. Föra matematiska resonemang och skapa strategier för problemlösning. Positionssystem, talbas, binära tal och algoritm. Inför besöket kan det vara bra att ha pratat om vad en talbas är. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med en annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! MA_Kodning_gr6_02verF

32 Naturlig matematik Skolprogram i matematik för grundskolan F-åk 3 Hur många stenar får det plats i en kvadrat? Kan alla tal läggas i kvadrater eller finns det speciella kvadrattal? Genom konkreta aktiviteter och naturinspirerade arbetsmaterial närmar vi oss dessa frågor och upptäcker några av de positiva heltalens allra mest grundläggande egenskaper. Kvadrattal tas fram på en rutig duk med vackra stenar Genom att undersöka vilka tal som går att lägga i kvadrater och rektanglar inser vi att alla tal inte har samma egenskaper. Med hjälp av vackra stenar och rutmönster upptäcker vi de första kvadrattalen. Arbetet sker i mindre grupper och eleverna får motivera och berätta om sina slutsatser för varandra. Förutom att vi pratar om kopplingen mellan tal och geometriska objekt så befästs även räkneramsan för de allra yngsta. Taluppfattning, räknefärdighet med multiplikation, kvadrater, rektanglar och andra geometriska objekt. Naturliga tal utifrån ett geometriskt perspektiv. För elever i åk 2-3 tar vi även upp något om primtal och lägger fokus på multiplikation. Inför besöket passar det bra att prata om vilka egenskaper en kvadrat har. Aktiviteten tar 60 minuter, utförs i halvklass och kan kombineras med annan aktivitet för gruppens andra halva förslagsvis Mineraldetektiv. Vi håller till i Naturens Hus i Bergianska trädgården där det går bra att äta medhavd matsäck. Tänk på att det kan behövas flera vuxna som följer med gruppen. Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! MA_Naturlig_grF3_03verF

33 Trassel Skolprogram i matematik för grundskolan åk 6 Kan tilltrasslade rep verkligen ha något med matematik att göra? I allra högsta grad visar det sig. Vi undersöker hur en speciell typ av knutar, så kallade trassel, kan beskrivas med rationella tal och därför kan knytas upp med hjälp av gammal hederlig bråkräkning. Två tilltrasslade rep reder vi ut med bråkräkning Laborationen bjuder på en både oväntad och lekfull användning av bråkräkning. I mindre grupper trasslar vi först upp knutar enligt samma regler som vi trasslade till dem. Därefter får vi bekanta oss med en hopparning mellan de knutar vi konstruerat och de rationella talen. Hopparningen bevarar också struktur så att vi med hjälp av bråkräkning bokstavligt talat kan räkna ut hur knutarna ska lösas. Problemlösning, taluppfattning, bevisföring och bråkräkning. Matematiska formuleringar av frågeställningar. Föra matematiska resonemang. Hitta strategier för problemlösning samt reflektera över valda strategier. Inför besöket kan det vara bra att repetera grundläggande bråkräkning. Aktiviteten tar 90 minuter, utförs i halvklass och passar bra att kombinera med annan aktivitet för gruppens andra halva. Kontakt: matematik@vetenskapenshus.se. Välkommen att boka besök! MA_Trassel_gr6_04verF

34 ÄGARE OCH SPONSORER Vetenskapens Hus ägs av KTH och Stockholms universitet. Stockholms stad är långsiktig partner. Verksamheten får också bidrag och stöd från företag och organisationer. ADRESSER TILL VÅRA TVÅ LOKALER Vetenskapens Hus vid AlbaNova universitetscentrum Roslagstullsbacken 29 T-bana: Tekniska högskolan Buss: 61 till Ruddammen eller 50 till Roslagstull Naturens Hus i Bergianska trädgården Gustavsborgsvägen 20 T-bana eller Roslagsbanan till Universitetet Buss 50 eller 540 till Universitetet. KONTAKT Telefon: E-post: vh@vetenskapenshus.se Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Anmäl dig på vår hemsida!