Nybörjarstudenter på Programmet för personal och arbetsliv vid Växjö universitet

Transkript

1 Institutionen för Samhällsvetenskap Nybörjarstudenter på Programmet för personal och arbetsliv vid Växjö universitet Sofie Krantz & Karina Petersson

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING DISPOSITION SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD ENKÄTEN TILLVÄGAGÅNGSSÄTT PRESENTATION AV NYBÖRJARSTUDENTER PÅ PROGRAMMET FÖR PERSONAL OCH ARBETSLIV STUDENTERNAS BAKGRUND ERFARENHET AV STUDIER OCH ARBETSLIV Tidigare utbildning Tidigare erfarenhet inom personalområdet INTRESSE FÖR PERSONALUTBILDNING FOKUS PÅ STUDIER ELLER YRKESLIV Motiv till valet av utbildning Yrkesidentifikation och yrkesdecidering Framtidsperspektiv FIGURFÖRTECKNING DIAGRAM 1. BETYDELSEFULLA INFORMATIONSKANALER... 6 DIAGRAM 2. MOTIV TILL STUDENTERNAS VAL... 8 TABELL 1. EGENSKAPER SOM EN BRA PERSONALADMINISTRATÖR BÖR HA... 9 TABELL 2. UTMÄRKANDE EGENSKAPER HOS STUDENTERNA... 9 DIAGRAM 3. FÖRVÄNTNINGAR PÅ UTVECKLING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER... DIAGRAM 4. VIKTIGA ERFARENHETER INOM PERSONALOMRÅDET DIAGRAM 5. ARBETE MED PERSONALFRÅGOR I FRAMTIDEN

3 1. Inledning Programmet för personal och arbetsliv på Växjö universitet utbildar personer för ett kommande arbetsliv inom personalområdet och omfattar 120 poäng. Programmet för personal och arbetsliv skall syfta till att ge sådana allmänna och grundläggande kunskaper och färdigheter som erfordras för självständigt tänkande, kritiskt, och utvecklande arbeten som avser personaloch arbetslivsfrågor. Särskild vikt läggs vid organisations-, ledarskaps- och utvecklingsfrågor. Programmet skall också vara förberedande för forskarutbildning (VXU:DNR 1999:9D). Utbildningsprogrammet syftar särskilt till att den studerande skall kunna utveckla färdigheter i identifiering, strukturering och analys av problem inom personal och arbetslivsområdet, samt till att förstå fundamentala sammanhang inom personal och arbetslivsområdet. Vidare avser utbildningen att öka förståelsen för arbetslivs- och personalfrågors funktion i samhället och att utveckla den studerandes förmågor i att kunna se olika perspektiv på problem inom personaloch arbetslivsområdet. Mer allmänt ska utbildningen se till att den studerande ges möjlighet att utveckla kunskaper i muntlig och skriftlig presentation kring personal och arbetslivsfrågor på såväl svenska som engelska samt att främja förmågan att arbeta både självständigt och i grupp. Förövrigt syftar utbildningen till att den studerande ska tillgodogöra sig teoretiska och metodologiska kunskaper som är forskningsförberedande. Utbildningens 120 poäng innefattas av ett basblock på 60 poäng bestående av en grundkurs i samhälls- och beteendevetenskap om 40 poäng, samt poäng företagsekonomi och poäng arbetsrätt. Utbildningens fortsättningsdel erbjuder en fördjupning i ett av ämnena psykologi, sociologi, socialpsykologi eller pedagogik samt en valfri kurs om 20 poäng. Fortsättningsdelens studier skall leda till minst 60 poäng inom ett ämnesområde. Utbildningsprogrammet skänker vidare en möjlighet för den studerande att komplettera studierna med en magisterexamen i något av fördjupningsämnena. Villkoren för behörigheten att antas till utbildningsprogrammet är grundläggande behörighet och standardbehörighet C1, vilket inbegriper engelska och svenska från treårigt gymnasium. I villkoren ingår också krav på arbetslivserfarenhet omfattande minst ett års heltidsarbete eller längre tid om arbetet skett på deltid. Utbildningsbeviset för den studerande som inkluderar samtliga moment inom programmet för personal och arbetsliv har examensbenämningen Filosofie kandidatexamen med inriktning mot personal och arbetsliv. Även vilket fördjupningsämne som studerats i utbildningens fortsättningsdel skall framgå i utbildningsbeviset ( VXU:DNR 1999:9D). 1.1 Disposition 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med presentationen är att ge en bild av vilka studenter som söker sig till utbildningen samt vilka förväntningar de har på utbildningen och det kommande yrkeslivet. Vilken bakgrund har studenterna? Hur väcktes studenternas intresse för utbildningen? Vilka förväntningar har studenten på utbildningen och det kommande yrkeslivet? 3

4 2. Metod 2.1 Enkäten Syftet med enkäten har varit att få ett underlag till utvärdering för att förbättra kvalitén på utbildningen för framtida studenter. Avsikten har också varit att få en bild av studenternas bakgrund samt deras förväntningar på utbildningen och det framtida yrkeslivet. Tanken med enkäten har även varit att kunna göra jämförelse mellan studenter på Programmet för personal och arbetsliv och studenter på andra slags utbildningar vid Växjö universitet. 2.2 Tillvägagångssätt Nybörjarstudenter på Programmet för personal och arbetsliv fick möjlighet att fylla i enkäten i samband med en föreläsning som företogs två veckor efter studiestarten. Av 52 studenter som var registrerade på programmet var det 50 studenter som fyllde i och lämnade in enkäten. Därefter bearbetades enkäten i SPSS 11,5 och diagram och tabeller har framarbetats i excel. Svarsfrekvensen var med andra ord mycket hög men det bör dock beaktas att antalet individer i studerandegruppen kan betraktas som låg. Det var endast 16 % av respondenterna som var män och med tanke på det relativt låga antalet studenter som svarade på enkäten innebar det att endast 8 män deltog i undersökningen. Analyser som grundar sig på variabeln kön har därav valts bort eftersom resultatet vid generalisering inte kan betraktas som tillförlitligt. Presentationen i rapporten har utgått från två huvudbegrepp, yrkesdecidering och yrkesidentifikation vilka har legat till grund för vidare analys. 4

5 3. Presentation av nybörjarstudenter på Programmet för personal och arbetsliv I undersökningen som gjorts bland studenterna på programmet för personal och arbetsliv har frågor ställts för att få en bild över studenternas bakgrund vilket inledningsvis presenteras i denna del. Därefter följer en redovisning av studenternas tidigare erfarenheter av studier och arbetsliv. 3.1 Studenternas bakgrund Åttiofyra procent av studenterna inom programmet för personal och arbetsliv är ojämn är kvinnor. Drygt hälften av studenterna är under 25 år och medianåldern är 25 år. En övervägande del, 56 procent, lever i någon form av förhållande det vill säga sambo, gift eller partnerskap och i 22 procent av hushållen finns det hemmavarande barn. Studenterna är mestadels födda i Sverige och de 6 % som inte är det kommer från Colombia, Norge och Schweiz. I de fall där studenterna känner till föräldrarnas utbildning är det 35 procent vars fader och 38 procent vars moder har någon form av högskole- eller universitetsutbildning. Nämnas bör att det är % av studenterna som inte känner till sin faders högsta utbildning och det är 4 % som inte känner till sin moders högsta utbildning. Knappt hälften av studenterna har enligt egen uppfattning växt upp i en arbetarfamilj, 29 procent i tjänstemannafamilj och 12 procent i akademikerfamilj. 3.2 Erfarenhet av studier och arbetsliv Tidigare utbildning Knappt hälften av studenterna i undersökningen har tidigare läst någon högskolekurs/program. Det är främst enstaka kurser som studenterna har utbildat sig inom och tre av studenterna har studerat på Missbrukarvårdsprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet och Internationella ekonomprogrammet. De enstaka kurserna har främst varit inom psykologi även sociologi och socialpsykologi är mer förekommande. Studenternas tidigare högskolestudier har till största delen skett på högskolor och universitet i södra Sverige och det är endast två av utbildningarna som har bedrivits utomlands. Utbildningarna har dessutom skett i relativt nära anknytning till den nuvarande utbildningen, inom tidsperioden Tidigare erfarenhet inom personalområdet En del av studenterna har tidigare erfarenheter inom personalområdet antingen genom eget arbete eller genom släktingars arbete. Trettiotvå procent har tidigare arbetat inom personalområdet som framförallt arbetsledare, på olika organisationsnivåer, dels inom offentliga verksamheter dels inom privata företag. Arton procent av studenterna har en släkting som arbetar som personaladministratör och det är i de flesta fall modern. De yrken som deras släktingar har är bland annat personalchef, personalassistent och personalorganisatör. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt privata företag inom exempelvis handels- och restaurangbranschen är några av de arbetsplatser som nämns. 5

6 3.3 Intresse för personalutbildning Hur uppstod då studenternas intresse för en utbildning inom personalområdet? Ja, här framgår det att Växjö universitets utbildningskatalog utgjort en avgörande informationskälla. En tredjedel av de studerande har uppgett att det främst är genom utbildningskatalogen som de informerats om utbildningen. Elva procent av nybörjarna på programmet för personaloch arbetsliv har informerats om utbildningen genom nuvarande studenter på Växjö universitet. Diagram 1. Betydelsefulla informationskanaler Info från Växjö universitets utbildningskatalog Närstående eller vänner som arbetar med p-frågor Info från Växjö universitets hemsida Info från nuvarande/före detta studenter vid VXU Eget besök vid VXU Info från VXU.s studievägledare Genom media 0 (Andel i procent om hur studenterna främst har fått information om utbildningen) Fyrtiotre procent av studenterna på Programmet för personal och arbetsliv uppger emellertid att det varit något annat som väckt deras intresse för en utbildning inom personalområdet. Knappt hälften av dem som svarat annat har angett yrkesorienterade skäl till varför deras intresse uppstått för utbildningen bland annat nämns tidigare arbetslivserfarenheter innehållande exempelvis tidigare arbete med personalfrågor på en personalavdelning. En fjärdedel av de studenter som svarat att det varit annat som intresserat dem för en utbildning inom personalområdet anger skäl av studieorienterad karaktär. Intresset för utbildningen kan med andra ord sägas varit riktat mot utbildningens breda ämnesutbud snarare än mot ett presumtivt yrke inom personalområdet. De studieorienterade studenterna anger att de intresserat sig för utbildningen exempelvis genom att de läst en sociologikurs eller att de varit intresserade av beteendevetenskap i allmänhet. 6

7 3.3 Fokus på studier eller yrkesliv Motiv till valet av utbildning När studenterna sökte till den nuvarande utbildningen var det drygt hälften som sökte andra utbildningsalternativ. De alternativa valen kan till stor del kopplas samman med yrken där mänskliga relationer är vanliga exempelvis lärare, socionom, sjuksköterska, psykolog och polis. Växjö universitet dominerade som studieort bland de alternativa utbildningsvalen och de övriga studieorterna som valdes ligger inom en radie av trettio mil i förhållande till Växjö. För 80 procent av studenterna var det första gången de sökte till programmet för personal och arbetsliv. Av de övriga hade 70 procent sökt programmet en gång tidigare och de resterande 30 procenten två eller tre gånger. Drygt hälften av studenterna uppger i motiveringen till att de valde programmet för personal och arbetsliv att det är en bra utbildning med intressanta ämnen och att det är en bred utbildning. Utformningen passar mig. Bra kurser. Intressant. Vet inte riktigt vad jag vill bli och detta är då en bred utbildning. Ämneskombination som motsvarar mina intressen. Bred utbildning som öppnar upp många valmöjligheter längre fram. Skulle ha åkt till England och fortsatt mina studier men valde att hoppa av i sista stund. I Växjö fanns platser kvar i psykologi B. Citaten ovan visar exempel på att det främst var studierna som var i fokus och motivet till valet av utbildning var inte i lika stor utsträckning inriktad på vilka specifika möjligheter den ger inom yrkeslivet. Det var emellertid knappt en tredjedel av studenterna som motiverade sina val med att de främst hade ett intresse för personalfrågor och att de var intresserade av att arbeta med människor, vilket exemplifieras nedan. Främst för att jag är intresserad av människor och för att jag skulle tycka det var kul att medverka till att folk trivs lite bättre på sin arbetsplats. Har funderat länge på att jag skulle vilja jobba med personal, tycker om att jobba med människor. Väldigt intresserad av beteende. Vill förbättra för anställda, väldigt avgörande vad man har för chef. Har upptäckt att inom de ideella arbeten (föreningar) jag verkat inom är det arbetsområdet som intresserat mig och passat mig bäst. Jag älskar att planera, organisera. Motiveringen till att studenterna valde programmet för personal och arbetsliv grundar sig främst i att det anses vara en bred utbildning som öppnar upp för olika val av arbeten men det finns även en förväntan på att studierna leder till ett visst yrke. Utbildningen betraktas med andra ord som en möjlighet att få kunskaper som dels kan vara användbar inom olika yrkesområden eller för fortsatta studier dels att de leder till ett specifikt yrke inom personalområdet. 7

8 I enkäten fick studenterna även ta ställning till påståenden om varför de valt att studera på programmet för personal och arbetsliv vid Växjö universitet. Diagram 2. Motiv till studenternas val 0 Utbildningen vidgar mina vyer Vill arbeta med människor Attraktiv på 60 arbetsmarknaden 50 Vill läsa i Växjö (Andel i procent som har svarat instämmer helt.) Minska risken för arbetslöshet Leder till ett bestämt yrke Välbetalt arbete Av diagrammet framgår att det påstående som flest studenter svarat instämmer helt på är utbildningen vidgar mina vyer. En inte allt för djärv gissning är dock att det nog är få som väljer att svara annorlunda på ett sådant påstående i skedet av en utbildning man just påbörjat. Om vi istället koncentrerar oss på påståendet vill arbeta med människor är det fler än tre fjärdedelar av studenterna som väljer svarsalternativet instämmer helt. Mindre viktigt för studenterna tycks framtida utsikter om ett välbetalt arbete vara då bara sex procent av studenterna angett alternativet för instämmer helt och sex procent har svarat att de valt utbildningen för att studierna leder fram till ett visst yrke. Således är det ett viktigt incitament för studenterna som läser vid programmet för personaloch arbetsliv att få arbeta med människor. 8

9 3.3.2 Yrkesidentifikation och yrkesdecidering Studenterna har graderat vilka fem egenskaper de anser att en bra personaladministratör bör ha. Svaren visar att 36 % av studenterna anser att människointresse är den viktigaste egenskapen och därefter följer ödmjukhet vilket 14 % anser är viktigast, empati, 12 % och social smidighet %. Människointresset får högst andel även gällande den andra och tredje viktigaste egenskapen, vilket visar att flertalet av studenterna anser att människointresset är betydelsefullt i yrkesutövningen. Andra egenskaper som återkommer är flexibilitet och social smidighet vilket också lyfts fram som viktiga egenskaper hos en personaladministratör. Det finns även ett tydligt mönster genom att de olika egenskaperna ligger relativt nära människointresset såsom exempelvis ödmjukhet, empati och förmåga att hantera konflikter. Tabell 1. Egenskaper som en bra personaladministratör bör ha Viktigast Näst viktigast Tredje viktigast Människointresse (36%) Människointresse (20%) Människointresse (12%) Ödmjukhet (14%) Flexibilitet (16%) Flexibilitet (%) Empati (12%) Organisationsförmåga (12%) Förmåga hantera konflikter (%) Social smidighet (%) Social smidighet (%) Vidare har studenterna fått svara på vilka fem egenskaper som är utmärkande för dem själva. Studenternas människointresse dominerar av de egenskaper de anser är utmärkande för dem själva. Andra egenskaper som lyfts fram som utmärkande egenskaper är framförallt ansvarskänsla, empati, anpassningsförmåga, flexibilitet och samarbetsvillighet. Tabell 2. Utmärkande egenskaper hos studenterna Viktigast Näst viktigast Tredje viktigast Människointresse (38%) Människointresse (18%) Samarbetsvillig (12%) Ansvarskänsla (14%) Anpassningsförmåga (16%) Ansvarskänsla (12%) Empati (%) Flexibilitet (14%) Vid en jämförelse mellan de egenskaper som studenterna anser att en bra personaladministratör bör ha och vilka egenskaper som de anser är utmärkande för dem själva är det framförallt människointresset som stämmer överens, men även empati och flexibilitet lyfts fram som viktiga egenskaper. Det finns indikationer på att studenterna identifierar sig med ett yrke inom personalområdet eftersom människointresset återkommer både i de egenskaper som de anser att en bra personaladministratör bör ha och hos dem själva. Det är förvisso fler egenskaper som inte överensstämmer med bilden som studenten har av en bra personaladministratör och den egna självbilden. 9

10 Vidare ställdes studenterna inför påståenden om vilka förväntningar de har på utbildningen. De fick ta ställning till vilka kunskaper och färdigheter de främst förväntade sig att utveckla under studietiden. Diagram 3. Förväntningar på utveckling av kunskaper och färdigheter Förstå grupper och individers beteende Kunna lösa konflikter mellan medarbetare Finna nya infallsvinklar på problem När det gäller att samarbeta med andra Tänka självständigt Praktiska färdigheter inom personalområdet Genomföra utredningar/utvärderingar Självständigt lösa problem Analytisk förmåga Att argumentera och övertyga Muntliga presentationer Använda IT för informationssökning Skriftliga presentationer Anlägga ett könsrollsperspektiv (Andel i procent som har svarat mycket stora.) De färdigheter och kunskaper som studenterna förväntade sig utveckla under sin utbildningstid hamnar i stor utsträckning inom det beteendevetenskapliga området vilket visas genom att en majoritet av studenterna anger att de har mycket stora förväntningar på att få lära sig att förstå grupper och individers beteende och att kunna lösa konflikter mellan medarbetare. Det är emellertid nästan hälften av studenterna som svarat att de har mycket stora förväntningar på att få lära sig praktiska färdigheter inom personalområdet vilket ytterligare stärker tidigare resultat. Hälften av studenterna har således valt utbildningen främst för studiernas skull hos den andra hälften märks en starkare yrkesdecidering.

11 På frågan om hur viktiga olika erfarenheter är för att de ska kunna utföra sitt arbete inom personalyrket tydliggörs studenternas yrkesdecideringen ytterligare eftersom studenterna anser att de praktiska erfarenheterna i betydligt större utsträckning än de teoretiska erfarenheterna är mycket viktiga Diagram 4. Viktiga erfarenheter inom personalområdet Egen erfarenhet av arbetslivet Praktiska kunskaper Teoretiska kunskaper (Andel i procent som har svarat mycket viktigt ) Framtidsperspektiv De flesta av studenterna är antingen mycket säkra eller ganska säkra på att de kommer att arbeta med personalfrågor i framtiden och det är endast 6 % som är osäkra. Diagram 5. Arbete med personalfrågor i framtiden 6% 37% Mycket säker Ganska säker Ganska osäker 57% Avslutningsvis uppmanas studenterna att beskriva vad de tror att de kommer att arbeta med om fem år. Majoriteten av studenterna uppger att de troligen arbetar med personaloch arbetslivsfrågor av olika slag i framtiden bland annat nämns, kompetensutveckling, arbetsmiljöutveckling, rekrytering, personalchef, personaladministratör samt utveckling av organisation och ledarskap vilket visar på en stark yrkesdecidering. Arbetsplatser som nämns varierar mellan stora och små företag inom både offentlig och privat sektor. 11