Förord. Ett stort tack också och naturligtvis till min handledare Eva Fasth, som framfört viktiga synpunkter och kommentarer under arbetets gång.
|
|
- Birgit Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Förord Efter några veckors arbete är sammanställningen av två enkätserier klar. Arbetet har varit både roligt och spännande, men kanske framförallt också väldigt intressant. Så här i efterhand är det på sin plats att rikta ett särskilt tack till de studenter som tagit sig tid att fylla i enkäten och på så sätt göra rapporten möjlig. Ett stort tack också och naturligtvis till min handledare Eva Fasth, som framfört viktiga synpunkter och kommentarer under arbetets gång. Växjö, April 2005 Daniel Larsson
2 2 Sammanfattning Föreliggande rapport grundas på en undersökning bland förstaterminsstudenterna på polisutbildningen vid Växjö universitet under ht 2003 och vt Totalt rör det sig om 240 studenter i åldrarna år. Syftet är att klargöra vilka förväntningar de blivande poliserna har på sin utbildning, vilka föreställningar om polisyrket som finns och varför studenterna valde den utbildning de gjorde. I rapporten presenteras även polisstudenternas bakgrund. Resultatet har nåtts med hjälp av kvantitativ metod, där varje polisstuderande fått fylla i varsin enkät. Rapporten visar att majoriteten av polisstudenterna är män och att medelåldern bland förstaterminsstudenterna ligger kring 27 år eller strax däröver. De flesta har sedan tidigare erfarenhet av akademiska studier. Som främsta studiemotiv nämns att utbildningen ger vidgade vyer samt att utbildningen leder fram till ett bestämt yrke. Nästan hälften av studenterna uppger att de alltid velat bli polis. Starkt bidragande orsaker till studievalet är även att polisyrket är varierande och spännande samt att det tillika bjuder på mänskliga möten och samhällsinsatser. Upprätthållandet av lag och ordning och att verka för ett tryggt samhälle är enligt studenterna den viktigaste uppgiften en polis har. Studenterna har också stora förväntningar på att utveckla möjligheten att samarbeta samt att förstå gruppers och individers beteende. Drygt 50 procent av studenterna har en favoritförfattare och/eller favoritdeckare och ännu fler anger att de har någon musikalisk favoritgenre eller favoritgrupp. Över 80 procent har ett eller flera favoritprogram och allra populärast är komedigenren.
3 3 INNEHÅLL Sid 1. Inledning Syfte Metod Disposition Nybörjarstudenter vid polisutbildningen i Växjö Polisstudenternas bakgrund Social bakgrund Erfarenhet av studier Studiestart Motiv Yrkesidentifikation och viktiga egenskaper Förväntningar på utbildningen Litteratur, film, musik och tv Litteratur och film Förebilder inom litteratur och film Musik och tv Sammanfattning...14 Referenser...15 TABELL- OCH DIAGRAMFÖRTECKNING Tabell 1 Åldersfördelning... 5 Tabell 2 Kön och ålder... 5 Tabell 3 Polisstudenternas studiemotiv... 7 Tabell 4 Kön och viktigaste alternativ för att bli polis... 7 Tabell 5 Olika sakers betydelse för att vilja bli polis... 8 Tabell 6 Viktiga egenskaper... 9 Diagram 1 Förväntningar på utveckling av kunskap och färdigheter. 11
4 4 1. INLEDNING Polishögskolan i Växjö startade sin utbildning hösten 2001 och blev därmed den tredje polisutbildningen i Sverige. 1 Utbildningsmålen är bland annat fokusering på polisstudenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, kunna följa med i kunskapsutvecklingen och förmedla och utbyta kunskaper med personer som ej har specialkunskaper inom området. 2 Detta nya perspektiv grundas på en omstrukturering av polisutbildningen som implementerades 1998 för att följa med i 1990-talets omvärldsförändringar. 3 De nya perspektiven är i paritet med det som står i högskolelagen, vilket innebär ett närmande av polisutbildningen till högskolans kompetensmål. 4 Utbildningen är tvåårig och omfattar 80 poäng. Därefter följer en obligatorisk aspiranttjänst på sex månader. 1.1 Syfte Följande rapport är en studie om förstaterminsstudenter ht 2003 och vt Rapporten berör vilka förväntningar de blivande poliserna har på sin utbildning, vilka föreställningar om polisyrket som finns och varför de valde sin utbildning. I rapporten presenteras även polisstudenternas bakgrund. 1.2 Metod Rapporten är en enkätstudie. Enkäten innehåller frågor om polisstudenternas bakgrund, motiv till varför de valde polisutbildningen samt vilken syn de har på polisyrket. Flera av bakgrundsvariablerna är desamma som en tidigare rapport inom polisutbildningen i Växjö. 5 Majoriteten av frågorna är s k kryssfrågor, men enkäten innehåller även en del öppna frågor där respondenten fritt får skriva ner sitt svar. Totalt omfattar studien 240 ( ) polisstudenter. 1.3 Disposition Efter inledningen följer presentation av Nybörjarstudenter vid polisutbildningen i Växjö ht 2003 och vt 2004, som börjar med en bakgrundsbeskrivning av nybörjarstudenterna. Därefter följer kapitlet Studiestart, som berör bl a studentens motiv till varför han/hon valde sin utbildning, vilka egenskaper en bra polis bör ha samt vilka förväntningar på utbildningen som finns. Sedan följer kapitlet Litteratur, film, musik och tv, där studenterna bl a får svara på om och vilka favoriter de har inom respektive genre samt om de har någon förebild inom dessa. Sist presenteras en kort Sammanfattning om vad rapporten innehållit. 1 Sedan tidigare fanns polisutbildningar i Solna och Umeå. 2 Från Polisprogrammets utbildningsplan Larsson, J, 2004, s 2. 5 Jfr Larsson, J, 2004.
5 5 2. NYBÖRJARSTUDENTER VID POLISUTBILDNINGEN I VÄXJÖ I den undersökning som gjorts på polishögskolan i Växjö har vissa frågor ställts för att få en bild av studenternas bakgrund. Resultatet av dessa frågor presenteras inledningsvis, varefter en presentation av studenternas tidigare studieerfarenheter görs. 2.1 Polisstudenternas bakgrund I grupp ett (nybörjarstudenter ht 2003), med totalt 96 svarande, är 67 procent av studenterna män och 33 procent kvinnor. Av 144 svarande i grupp två (nybörjarstudenter vt 2004) är 65 procent män och 35 procent kvinnor. Spridningen vad gäller ålder ligger i intervallet år respektive år. Tabell 1. Åldersfördelning Grupp 1 (N 96) Grupp 2 (N 144) Medelålder 27,3 år 27,9 år Median 26 år 28 år Lägsta åldern 20 år 21 år Högsta åldern 40 år 38 år 44 procent i grupp ett är 25 år eller yngre (födda 1978 eller senare), medan motsvarande andel i grupp två är 36 procent (födda 1979 eller senare). Medianåldern är 26 respektive 28 år (födda 1977 respektive 1976). Tabell 2. Kön och ålder Grupp 1 (N 96) Grupp 2 (N 144) Ålder Kvinna Antal Man Antal Kvinna Antal Man Antal -25 år 65 % % % % år 19 % 6 47 % % % år 16 % 5 14 % 9 16 % 8 28 % år 0 % 0 6 % 4 2 % 1 3 % 3 Summa 100 % % % % 93 Andelen kvinnor under 25 år är i båda grupperna betydligt större än andelen män under 25 år, vilket är särskilt tydligt i grupp ett (65 % kvinnor och 33 % män). 64 respektive 67 procent lever i samboförhållande, som makar eller i någon form av partnerskap och 27 respektive 26 procent lever som ensamstående. Av övriga uppger de flesta att de lever som särbo. 21 procent av polisstudenterna i grupp ett uppger att de har hemmavarande barn i hushållet. Motsvarande andel för grupp två är 18 procent. Andelen svenskfödda är i klar majoritet. 99 respektive 97 procent av polisstudenterna är födda i Sverige, vilket är en något större andel än genomsnittet på Växjö universitet. 6 6 Larsson, J, 2004
6 6 2.2 Social bakgrund I grupp ett har ungefär 15 procent en far som studerat på högskola/universitet och 22 procent har en mor som gjort detsamma. 20 procent av polisstudenterna i grupp två har en far som studerat på högskola/universitet och 26 procent har en mor som gjort detsamma. Ungefär åtta respektive sex procent av studenterna uppger att de inte känner till moderns och/eller faderns högsta utbildning. Ungefär 60 procent upplever att de växt upp i en arbetarfamilj och 18 respektive 22 procent anser sig ha växt upp i en tjänstemannafamilj. Andelen polisstudenter som upplever sig ha växt upp i en akademikerfamilj ligger i båda grupperna kring fem procent och detsamma gäller kategorin jordbrukarfamilj. Åtta respektive fem procent har växt upp i en företagarfamilj Erfarenhet av studier 53 procent av polisstudenterna i grupp ett och 57 procent av polisstudenterna i grupp två har tidigare erfarenhet från utbildningar på högskole- och/eller universitetsnivå och de flesta har utbildat sig via enstaka kurser. Juridik, samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar är de utbildningsområden som är mest populära. Av utbildningsprogrammen märks bl a (internationella) ekonomprogrammet, lärarutbildningsprogrammet, Managing Technology and Business Projects (MTBP) och idrottsvetenskapligt program. Det populäraste lärosätet är Lunds universitet där sju respektive 13 procent av polisstudenterna i de båda grupperna studerat. Näst populärast är Växjö universitet där sju respektive nio procent studerat. 64 respektive 61 procent av dem som studerat vid högskola och/eller universitet före sin polisutbildning har gjort det efter Endast 14 respektive 17 procent av polisstudenter med tidigare erfarenhet från högskole- och/eller universitetsstudier har studerat utanför södra Sverige (Götaland). Av övriga lärosäten märks bl a Karlstads universitet, Örebro universitet och Högskolan i Gävle. Av de utbildningar/kurser som nämns märks socionom-, lärar- och ekonomiutbildning, men också utbildningar inom juridik. 54 respektive 43 procent av polisstudenterna sökte utbildningen för första gången och mellan procent har sökt tre gånger eller fler.
7 7 3. STUDIESTART 3.1 Motiv De vanligaste motiven att söka sig till polisutbildningen vid Växjö universitet är att utbildningen leder fram till ett varierande, intressant och spännande arbete, där kontakten med människor utgör en viktig del. Likaså utgör möjligheten att få göra en samhällsinsats en del av dragkraften. Flera anger också att de alltid velat bli polis och ser det som ett drömyrke. 7 Tabell 3. Polisstudenternas studiemotiv Grupp 1 (N 96) Grupp 2 (N 144) Utbildningen vidgar mina vyer 96 % 92 % Leder till ett bestämt yrke 95 % 91 % Jag blir attraktiv på arbetsmarknaden 76 % 73 % Minskar risken att bli arbetslös 45 % 36 % Vill läsa i Växjö 33 % 31 % Få ett välbetalt arbete 11 % 4 % Bland svarsalternativen har ungefär 95 procent i grupp ett angivit utbildningen vidgar mina vyer och utbildningen leder till ett bestämt yrke som främsta skäl att välja polisutbildningen. Samma svarsalternativ ligger i topp också inom grupp två drygt 90 procent av polisstudenterna anger dessa två skäl som de främsta till att studera på polisutbildningen vid Växjö universitet. På tredje plats kommer i båda grupperna alternativet jag blir attraktiv på arbetsmarknaden. 8 Tabell 4. Kön och viktigaste alternativ för att bli polis Grupp 1 (N 94) Grupp 2 (N 142) Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla Har alltid velat bli polis 42 % 47 % 44 % 36 % 58 % 44 % Genom närstående eller vänner som är poliser 24 % 22 % 23 % 27 % 14 % 22 % Genom annat 9 13 % - 9 % 10 % 14 % 11 % Genom specialintressen 5 % 9 % 6 % 5 % 2 % 4 % Genom besök på en polisutbildning 2 % - 1 % 1 % 4 % 2 % Genom information från polisväsendet 8 % 13 % 10 % 10 % 6 % 9 % Genom annan information från medier 6 % 9 % 7 % 11 % 2 % 8 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % En stor andel av polisstudenterna synes tidigt ha bestämt sig för att bli polis till yrket, i synnerhet gäller det kvinnorna och i synnerhet i grupp två. 10 I båda grupperna är det nästan hälften som alltid velat bli polis. Att närstående eller vänner arbetat/arbetar som polis har också stor inverkan på intresset för polisyrket, men bara hälften så stort som motivet att alltid velat bli polis. Dessa två motiv är i särklass. 7 Dessa svar är från en öppen fråga där respondenterna kort beskrev varför de sökt till polisutbildningen och polisyrket. Dessa motiv är inte rangordnade utan de främsta motiv polisstudenterna uppgav. Jfr Larsson, J, Jfr Larsson, J, För svarsalternativet annat gavs möjlighet för polisstudenterna att fritt skriva ett annat viktigt skäl som inte fanns med bland de fasta svarsalternativen. Jfr Larsson, J, Jfr Larsson, J, 2004.
8 8 Manliga polisstudenter har, i något högre grad än kvinnor, angivit att närstående eller vänner varit en påverkansfaktor i valet att bli polis. Särskilt tydligt är detta i grupp två, där andelen män som påverkats av närstående eller vänner i princip är dubbelt så stor som andelen kvinnor. I grupp ett har 59 procent av kvinnorna angett att de har släkting(ar) och/eller vän(ner) som arbetar som polis. Motsvarande andel bland männen är 44 procent. I grupp två har 43 procent av kvinnorna angett att de har släkting(ar) och/eller vän(ner) som arbetar som polis och bland männen är den parallella andelen 51 procent. 11 Trots att det alltså i ena gruppen är betydligt fler kvinnor som har/har haft poliser i sin närhet är det i båda grupperna proportionellt sett fler män som påverkats i sitt utbildningsval av att ha poliser i sin närhet. Kvinnorna påverkas i gengäld mer av t ex den tidiga föreställningen om att alltid ha velat bli polis. Kategorin annat utgörs i grupp ett endast av män, medan den i grupp två mestadels utgörs av kvinnor. I båda fallen handlar det om att studenten kommit i kontakt med polisyrket under tidigare arbeten eller i samband med militärtjänstgöring (gäller såväl kvinnor som män). Polisstudenterna fick i ytterligare 20 påståenden ta ställning till vad som haft störst betydelse för valet av utbildning. 12 Tabell 5. Olika faktorers betydelse för att vilja bli polis Grupp 1 (N 96) Grupp 2 (N 144) Det socialas betydelse 99 % 98 % Betydelsen av att få göra en samhällsinsats 99 % 96 % Betydelsen av varierande och spänningsfyllda arbetsuppgifter 98 % 99 % Det fysiska arbetets betydelse 97 % 92 % Betydelsen av att få använda kunskap som tillägnats under studierna 95 % 97 % Betydelsen av att arbetet är intellektuellt stimulerande 93 % 91 % Betydelsen av teamarbete 92 % 90 % Betydelsen av att upprätthålla lag och ordning 88 % 85 % Betydelsen av att få fast anställning 77 % 75 % Betydelsen av vi-känslan och sammanhållningen 76 % 76 % Betydelsen av anställningstryggheten 75 % 71 % Karriärmöjligheternas betydelse 56 % 58 % Betydelsen av att få en bestämd yrkestitel 43 % 47 % Betydelsen av att arbeta vid olika tider 42 % 39 % Lönens betydelse 34 % 22 % Betydelsen av att bo kvar på nuvarande bostadsort 33 % 41 % Betydelsen av att arbeta med sitt specialintresse (hundar, hästar etc) 31 % 32 % Bil- och mc-körningens betydelse 26 % 26 % Uniforms och vapens betydelse 5 % 6 % I båda grupperna rankas det sociala, de fysiska inslagen, att upprätthålla lag och ordning, teamarbetet, att få göra en samhällsinsats, att få arbeta med varierande och spännande arbetsuppgifter, att arbetet är intellektuellt stimulerande och att få använda kunskap som tillägnats under studierna högt eller mycket högt. Nästan samtliga polisstudenter menar att dessa möjligheter väger tungt eller mycket tungt för valet av utbildning. Av mindre betydelse är t ex möjligheten att få bära uniform och vapen, köra bil och mc samt lönen. 11 Jfr Larsson, J, Se bilaga
9 9 3.2 Yrkesidentifikation och viktiga egenskaper När det gäller frågan om vilken uppgift som är allra viktigast för en polis är i princip alla eniga om att upprätthållande av lag och ordning, allmänhetens trygghet och att förmå rättssystemet och samhället att fungera kommer i första hand procent av polisstudenterna i grupp ett och 41 procent i grupp två har uppgett att de har någon form av förebild inom polisyrket och i båda grupperna är det ungefär hälften (49 respektive 48 procent) som har en släkting, vän eller annan bekant inom polismyndigheten. 81 procent av polisstudenterna i grupp ett är mycket säkra på att de vill arbeta som polis i framtiden och 17 procent är ganska säkra på att de vill arbeta som polis i framtiden. Av de osäkra är samtliga kvinnor. I grupp två är samtliga utom en (man) mycket eller ganska säkra på att de vill arbeta som polis i framtiden. Tabell 6. Viktiga egenskaper Som en polis bör ha Som jag har Grupp 1 (N 96) Grupp 1 (N 96) Hög moral 24 % 13 % Förmåga att hantera konflikter 18 % 2 % Människointresse 18 % 14 % Social smidighet 7 % 12 % Empati 6 % 8 % Som en polis bör ha Som jag har Grupp 2 (N 144) Grupp 2 (N 144) Människointresse 17 % 13 % Ödmjukhet 15 % 15 % Förmåga att hantera konflikter 13 % 3 % Empati 10 % 4 % Hög moral 9 % 9 % Polisstudenterna fick även ta ställning till vilken en polis viktigaste egenskaper är och vilka egenskaper som framförallt är utmärkande för studenterna själva. I grupp ett är ungefär en fjärdedel av åsikten att hög moral är den viktigaste egenskapen för en bra polis, men samtidigt är det bara hälften så stor andel som menar att det är den mest utmärkande egenskapen hos dem själva. I grupp två kommer hög moral på femte plats med nio procent, men i gengäld speglas andelen väl i hur studenterna själva beskriver sig nio procent anser nämligen att hög moral är den mest utmärkande egenskapen hos dem själva. Den största diskrepansen mellan uppfattningen om värdefulla polisiära egenskaper och egenskaper studenten själv besitter finner vi i förmågan att hantera konflikter, vilket gäller båda grupperna. Många rankar denna egenskap som väldigt viktig i polisyrket, men väldigt få menar att de själva har denna viktiga egenskap. En möjlig förklaring till att skillnaden är så (påfallande) stor kan vara att polisyrket i flera sammanhang handlar just om att hantera konflikter och därför också ses som en viktig egenskap. Samtidigt är det en egenskap som framkallas av ökad rutin, rutin som polisstudenterna inte haft möjlighet att skaffa sig. 13 Svaren är från en öppen fråga.
10 10 Bland kvinnorna i grupp ett kommer människointresse, hög moral, förmåga att hantera konflikter, ödmjukhet och samarbetsvillighet överst på listan över viktigaste egenskaper som en polis bör ha. Bland männen i grupp ett är det framförallt hög moral, förmåga att hantera konflikter, människointresse, social smidighet och empati som nämns som viktigaste egenskaper. Bland kvinnorna i grupp två kommer människointresse, förmåga att hantera konflikter, ödmjukhet, social smidighet och empati överst på listan av viktiga egenskaper och bland männen är det särskilt ödmjukhet, förmåga att hantera konflikter, människointresse, empati och hög moral som ligger i topp. Bland egenskaper som utmärker studenterna och vid jämförelse mellan kvinnor och män är de mest utmärkande dragen bland kvinnor i grupp ett framförallt människointresse, hög moral, förmåga att ta kontakt, empati och ödmjukhet. Bland männen är det i synnerhet social smidighet, hög moral, empati, ödmjukhet och människointresse som är utmärkande. Bland kvinnorna i grupp två kommer människointresse, social smidighet, samarbetsvillighet, stresstålighet och ödmjukhet överst. Bland männen är det främst ödmjukhet, social smidighet, hög moral, ansvarskänsla och människointresse som toppar listan på de mest utmärkande egenskaperna. Det går alltså att skönja vissa olikheter mellan kvinnor och män i den här frågan. T ex är det tydligt att kvinnorna rankar människointresse väldigt högt, båda när det gäller egenskaper som polis, men också i beskrivningen av dem själva. Människointresset bland männen rankas också högt (om än inte lika högt som bland kvinnorna), men däremot råder större diskrepans gentemot beskrivningen av dem själva. Hög moral och förmåga att hantera konflikter är omdömen som nämns frekvent, liksom empati, ödmjukhet och social smidighet. Sammanfattningsvis bör en polis kunna kännetecknas som en person med människointresse, förmåga att hantera konflikter och samtidigt vara ödmjuk och empatisk. Egenskaper som mod, auktoritet, fysisk styrka och förmåga att sätta gränser anses vara mindre viktiga egenskaper för att vara en bra polis.
11 Förväntningar på utbildningen Genom ett antal olika svarsalternativ fick polisstudenterna ta ställning till vilka de största förväntningarna på polisutbildningen var vid starten av utbildningen. Diagram 1. Förväntningar på utveckling av kunskap och färdigheter % Samarbeta med andra Förstå gruppers och individers beteende Utveckla möjligheten att tolka lagtexter Genomföra utredningar/utvärderingar Finna nya infallsvinklar på problem Självständigt lösa problem Använda analytisk förmåga Tänka självständigt Argumentera och övertyga Göra muntliga presentationer IT för informationssökning Göra skriftliga presentationer 0 Grupp ett Grupp två Anlägga ett könsrollsperspektiv I stora drag följer båda grupperna samma mönster. Att få möjlighet att samarbeta och förstå gruppers och individers beteende är i båda grupperna väldigt viktigt. Det studenterna förväntar sig minst är att använda IT för informationssökning, att göra skriftliga presentationer och att anlägga ett könsrollsperspektiv. Förväntningarna på att utveckla möjligheten att tolka lagtexter är höga, vilket också speglar sig i svaret på vilka kunskapsområden som är viktigast för polisyrket där svar som vara lagkunnig, förmåga att tolka lagtexter och kunna juridik är frekventa Svaren kommer från en öppen fråga. Jfr bilaga.
12 12 4. LITTERATUR, FILM, MUSIK OCH TV 4.1 Litteratur och film Nästan 60 procent av polisstudenterna i grupp ett har angett en favoritförfattare. 15 procent uppger att de sällan läser skönlitteratur, ytterligare 21 procent har ingen favoritförfattare och fyra procent har svarat alternativet vet ej. Henning Mankell är den författare som är mest populär, nästan tio procent har honom som favorit. Jan Guillou, Marian Keyes och Liza Marklund följer strax efter. Andra författare som nämns mer än en gång är John Ronald Reuel Tolkien, Åke Edwardsson och Lars Widding. Drygt 50 procent av polisstudenterna i grupp två har angett en favoritförfattare. 13 procent läser sällan skönlitteratur, 27 procent har ingen favorit och ytterligare sex procent har svarat alternativet vet ej. Även i denna grupp är Henning Mankell i särklass den författare som är populärast med drygt sju procent av svaren. John Ronald Reuel Tolkien, Jan Guillou, Marian Keyes, Nick Hornby och Liza Marklund följer därefter. Andra författare som nämns mer än en gång är Ulf Lundell, David Baldacci, Tom Clancy, Stephen King, Astrid Lindgren, Wilhelm Moberg och Leif G W Persson. Nästan 60 procent i grupp ett har angett en deckare som de tycker mycket om, 17 procent läser sällan deckare, 16 procent har ingen favorit och ytterligare åtta procent vet ej vilken som är deras favorit. Henning Mankells böcker om kommissarie Kurt Wallander är i särklass populärast och därefter kommer Maj Sjöwalls och Per Wahlöös böcker om kommissarie Martin Beck. Andra böcker i deckargenren är t ex verk av Michael Connelly, Agatha Christie, Tom Clancy, Åke Edwardsson, John Grisham och Jan Guillou. Bland de titlar som överhuvudtaget nämns finns t ex Böckerna om Winter. Drygt 50 procent i grupp två har angett att de har åtminstone en favoritdeckare, 17 procent läser sällan deckare, 24 procent har ingen favorit och sju procent anger svaret vet ej. Liksom i grupp ett är Henning Mankells verk de överlägset mest populära och därefter kommer böckerna om kommissarie Martin Beck av Maj Sjöwall och Per Wahlöö. Därefter kommer bl a Mellan sommarens längtan och vinterns köld av Leif G W Persson, 15 böcker av Åke Edwardsson, Agatha Christie, Patricia Cornwell, Björn Hellberg samt Håkan Nesser Förebilder inom litteratur och film På frågan om det finns någon person i någon polisroman/deckare som är god förebild svarade endast åtta procent i grupp ett ja. Ungefär tolv procent ansåg sig inte kunna svara på frågan eftersom de sällan läser deckare, 47 procent uppgav att de inte har någon favorit och ca 29 procent svarade vet ej. 16 Av de förebilder som nämns märks framförallt kommissarie Martin Beck och Kurt Wallander. Övriga förebilder som nämns är kommissarie Morse och Winter. I grupp två uppgav ca 14 procent att de hade en förebild i någon polisroman/deckare. Elva procent ansåg sig inte kunna svara på frågan då de sällan läser deckare. 51 procent har ingen favorit och ytterligare 24 procent svarade vet ej. Precis som i grupp ett märks kommissarie 15 Även andra deckare av Leif G W Persson nämns. 16 Fyra procent svarade inte alls på frågan.
13 13 Martin Beck och Kurt Wallander allra mest. Andra namn som nämns är t ex Sherlock Holmes och kommissarie Winter. Studenterna fick även ta ställning till om de hade någon förebild i någon polisserie/polisfilm. I grupp ett angav 18 procent att de hade någon förebild inom denna genre. Tre procent såg sällan på polisserier eller polisfilmer, 46 procent menade att de inte hade någon förebild och ytterligare 31 procent svarade vet ej. Av de 18 procent som angav en förebild märks framförallt kommissarie Martin Beck, som bygger på Maj Sjöwall och Per Wahlöös kriminalromaner. Andra förebilder som nämns är hämtade från tv-serierna Mordkommissionen och Tredje skiftet. I grupp två uppgav 19 procent att de hade någon förebild i någon polisserie/polisfilm. Tre procent såg sällan på polisserier eller polisfilmer, 50 procent uppgav att de inte hade någon förebild och ytterligare 25 procent svarade vet ej på frågan. Kommissarie Martin Beck är i särklass den största förebilden bland de 19 procent som uppger att de har en förebild inom denna genre. 17 Kommissarie Kurt Wallander nämns också, liksom Anna Holt och kommissarie Morse. 4.2 Musik och tv 70 procent av polisstudenterna i grupp ett angav att de hade någon form av favoritmusik/favoritgrupp. Två procent uppgav att de sällan lyssnade på musik, 24 procent hade ingen favorit och ytterligare två procent kryssade för alternativet vet ej. Av dem som angav favoritmusik/favoritgrupp märks framförallt pop-/rockgenren med ungefär hälften av rösterna. Även hårdrocksgenren är väl representerad och därefter R n B. 75 procent av polisstudenterna i grupp två angav att de hade en favoritgenre eller favoritartist inom musiken. Drygt hälften hamnar i kategorin pop/rock. Av resterande märks framförallt hårdrock, men även R n B och soul finns representerat. 83 procent i grupp ett angav ett tv-program de ansåg vara bra. Två procent menade att det inte fanns några bra tv-program och drygt tolv procent angav alternativet vet ej. 24 procent angav komediprogram som de bästa tv-programmen. 18 Ungefär 18 procent menade att nyhetsprogrammen tilltalade dem allra mest och mellan procent angav vartdera dokumentärprogram, idrottsprogram och Mordkommissionen som bra tv-program. 88 procent i grupp två angav att de hade (minst) ett tv-program som favoritprogram. Drygt tre procent uppgav att de sällan ser på tv och drygt en procent menade att det inte fanns något program som tilltalade dem. Sju procent svarade alternativet vet ej. 24 procent anser att komediprogram av olika slag tillhör de bästa tv-programmen. 19 Ca 13 procent anger idrottsprogram som de mest sevärda och ungefär tolv procent tilltalades mest av nyhetsprogram. Knappt tio procent menade att debattprogrammen på tv är bäst och dokumentärprogram behagade nio procent av studenterna allra mest. 17 Nästan tre fjärdedelar av dem som uppgett att de har en förebild inom genren har svarat Martin Beck. 18 Drygt hälften av dessa nämner komediserien Vänner som exempel. 19 Ibid.
14 14 5. SAMMANFATTNING Denna studie grundar sig på utsagor från första terminens studenter vid polishögskolan i Växjö, ht 2003 och vt Medelåldern ligger i båda grupperna på strax över 27 år och i båda grupperna är ungefär två tredjedelar män och en tredjedel kvinnor. Likaså är det i båda grupperna ungefär två tredjedelar som lever i samboförhållande, som makar eller i någon form av partnerskap. Ungefär 60 procent av polisstudenterna upplever sig ha växt upp i en arbetarklassfamilj. Drygt hälften av studenterna har sedan tidigare erfarenhet av studier på universitets- och/eller högskolenivå. Anledningen till att de sökt sig till polisutbildningen är framförallt att de ser polisyrket som ett omväxlande, variationsrikt, intressant och spännande yrke, där människointresset utgör en viktig grund. Likaså är möjligheten att göra en samhällsinsats också en viktig anledning för polisstudenterna utbildningsval. Den viktigaste uppgiften en polis har är, enligt polisstudenterna, att upprätthålla lag och ordning samt verka för ett tryggt samhälle där människor kan känna sig säkra. Exempel på viktiga egenskaper hos en bra polis är människointresse, förmåga att hantera konflikter och hög moral. Att få möjlighet att samarbeta och att förstå gruppers och individers beteende är några ingredienser som polisstudenterna har stora förväntningar på ska ingå i polisutbildningen. Likaså finns stora förväntningar på att utveckla kunskaper inom juridik, framförallt att förstå och tolka lagtexter. Vad beträffar litteratur och film är de flesta intresserade av kriminalromaner och kriminalfilmer, där bl a kommissarie Martin Beck och Kurt Wallander är två av favoriterna. De flesta lyssnar på pop-/rockmusik och bland tv-programmen märks främst komediprogram, men också nyhets- och idrottsprogram.
15 15 REFERENSER De referenser jag använt mig av är framförallt Joacim Larssons rapport En utvärdering av Växjö polisutbildning, Växjö universitet, 2004.
Nybörjarstudenter på Programmet för personal och arbetsliv vid Växjö universitet
Institutionen för Samhällsvetenskap Nybörjarstudenter på Programmet för personal och arbetsliv vid Växjö universitet Sofie Krantz & Karina Petersson Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING...
Läs merAlumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)
Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i
Läs merStudenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
Läs merStudenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning
1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter
Läs merAPRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval
APRIL 2018 När föräldrarna själva får välja Attityder och åsikter om barnens gymnasieval Författare: Johan Olsson Förord Gymnasievalet är ett viktigt val för ungdomar. Ofta är det första gången de, helt
Läs merSlutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012
Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...
Läs merJenny Wikström Alex, Programdirektor för Psykologprogrammet
2018-06- 27 Jenny Wikström Alex, Programdirektor för Psykologprogrammet Alumnienkät VT18 Bakgrund En alumnienkät skickades ut i februari 2018 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram som
Läs merStudentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad
Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad sammanställning och kommentarer Mats Lind, har genomfört undersökningen Johannes Sandén, har sammanställt resultatet 2018-03-21 Avser studenter som var registrerade
Läs merUtbildningsplan för Polisprogrammet
Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för grundutbildningen till polis. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen
Läs merUtbildningsplan för Polisprogrammet
Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen
Läs merTechnology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management
Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden
Läs merPatent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017
Patent och registreringsverket Statens medieråd Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 1 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 03 2 Sammanfattning 04 3 Resultat 05 4 Om
Läs merRapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete
Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506
Läs merSocialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13
Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca
Läs merStudentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad
Studentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad sammanställning och kommentarer Mats Lind, har genomfört undersökningen Johannes Sandén, har sammanställt resultatet 2017-03-23 Inledning och bakgrund Ända
Läs merBristande kvalitet i den högre utbildningen
Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger
Läs merVarannan svensk är nära sitt drömjobb
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra
Läs merKommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015
Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,
Läs merVilken ort? Medlemmar i föreningen
Kursutvärdering Kompetenta Anordnare - omgång 3 De flesta deltagarna kommer från Blekinge och från Värmland. Diagram (n=45) Vilken ort? 2 6 7 6 Blekinge Umeå Vara Värmland Västerås Det är i huvudsak större
Läs merUng Kommunikation Hösten 2009
Ung Kommunikation Hösten 2009 Blivande lärare borde få mer träning i den nya kommunikationen Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen 2009 - Daniel Larsson
Läs merLänsstyrelsen. Material insamlat hösten 2014 Powerpoint sammanställd, 2015, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet
Länsstyrelsen Material insamlat hösten 214 Powerpoint sammanställd, 215, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet Bakgrund 13 svarande 2193 = 62 procent Medianålder 48-49 år (1949-1985) 61 procent
Läs merMentorsundersökningen 2018
Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8
Läs merUmu s nybörjarenkät ht 2013 resultatsammanställning för samhällsvetenskapliga fakulteten
2014-01-02 Sid 1 (16) Umu s nybörjarenkät ht 2013 resultatsammanställning för samhällsvetenskapliga fakulteten Enkäten omfattade samtliga studenter som påbörjat studier på grundläggande nivå ht 2013, dock
Läs merEnkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda
UF 56 SM 0401 Högutbildade utrikes födda Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer Highly educated foreign-born persons I korta drag En tredjedel utan arbete Utrikes födda med en högskoleutbildning
Läs merDet här är Polishögskolan
www.polishogskolan.se Det här är Polishögskolan 1 Polishögskolans uppdrag är att utbilda svensk polis i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten och rättssäkerheten i samhället. Genom utbildning
Läs merManpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012
Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merKultur Skåne Bibliotek, bildning och media
Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under
Läs merDu har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en psykologexamen vid Uppsala universitet åren
Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en psykologexamen vid Uppsala universitet åren 2006-2007. När du besvarar enkäten vill vi att du tänker på att värdera hela din psykologutbildning vid
Läs merSVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?
SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? INDENTIVE AB 1 SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? Dörrar, larm, lampor, bilar, uppvärmning och
Läs merBlivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet
Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merVilken sorts polis vill du bli?
Polishögskolan Grundutbildningen Examensarbete HT 2008 Handledare: Bengt Bergman Vilken sorts polis vill du bli? Jonas Adolfsson Maria Gülich Emma Löthgren Polishögskolan 2 Sammanfattning / Abstract Vi
Läs merJuriststudent vid Umeå universitet och sedan?
Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem
Läs merLedarskap hands on eller hands off?
Manpower Work Life Rapport 2012 Ledarskap hands on eller hands off? Hur kan företag förbättra sitt rykte? Det finns självklart många faktorer som påverkar hur ett företag uppfattas. Enligt en Manpower
Läs merEntreprenörskapsbarometern 2016
Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser
Läs merHaningeborna tycker om stadskärnan 2014
Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar
Läs merKTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.
Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka
Läs merSekretariatet för kvalitet och utvärdering. Teologi. en enkätundersökning
Sekretariatet för kvalitet och utvärdering Teologi en enkätundersökning Berit Malm Ekegård Maj 1 INLEDNING 3 REDOVISNING AV ENKÄTRESULTAT 3 MÅLGRUPP OCH BORTFALL 3 UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 3 FÖRSTA TIDEN EFTER
Läs merFigur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006
Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merRAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)
RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning
Läs merSammanfattning av CMA-undersökningen
Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som
Läs merFortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)
STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet
Läs merDet gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -
Ung Kommunikation Hösten 27 Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson - 1 Innehållsförteckning 1. Inledning......
Läs merVi ska ta upp: Deckarens tre kännetecken, typiska för alla deckare. Deckargenrens historia, när och varför man började skriva deckare.
DECKARE Vi ska ta upp: Deckarens tre kännetecken, typiska för alla deckare. Deckargenrens historia, när och varför man började skriva deckare. Olika deckartyper som finns. Hur vet man att det är en deckare
Läs merStudentenkäten 2015. Synen på examensarbete, examen och eget företagande
Studentenkäten 2015 Synen på examensarbete, examen och eget företagande SAMMANFATTNING Sveriges Ingenjörer gjorde under vintern 2014/15 en kvantitativ studie över hur förbundets studerandemedlemmar ser
Läs merKursrapport kurs SC131B VT 2018
Kursrapport kurs SC131B VT 2018 Delkurs 1: Humanjuridik, 7,5 hp Kursansvarig: Mikael Matteson Antal registrerade studenter: 82 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 28 Svarsfrekvens:
Läs merGothCon. marknadsundersökning. Sara Kalucza, Johan Süld. Undersökningsmetodik 15 hp, ht09 Statistiska Institutionen Handelshögskolan Göteborg
GothCon marknadsundersökning Sara Kalucza, Johan Süld Undersökningsmetodik 15 hp, ht09 Statistiska Institutionen Handelshögskolan Göteborg Innehållsförteckning 1. Inledning. 3 2. Bakgrundsvariabler 3 2.1.
Läs merANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.
ANNORLUNDA En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 26 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER. Bakgrund Undersökningen är genomförd genom en webbaserad
Läs merArbetslivsundersökning 2011
Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad
Läs merEnkätundersökning i samarbete med MSN
Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det
Läs merSammanställning av svar från Early Alert-enkäten En jämförelse avseende åren med en diagrampresentation avseende åren
Sammanställning av svar från Early Alert-enkäten En jämförelse avseende åren 1997-2011 med en diagrampresentation avseende åren 2005-2011 Att notera i svaren: 1. 1997 ingår endast V, Bi, L, E och D Programmen
Läs merSVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING
SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från
Läs merMalmöbon och delad konsumtion
Malmöbon och delad konsumtion Bakgrund till undersökningen Som en del av projektet Malmö Innovationsarena genomförde Miljöförvaltningen en undersökning om Malmöbornas inställning till delad konsumtion.
Läs merResultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018
Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Arjann Akbari, Anni Gustafsson Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Det nationella provet i svenska
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort
Läs merPolisprogrammet för dig som bryr dig
Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Polisutbildningen hålls på tre platser i Sverige, på Polishögskolan i Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och vid Umeå universitet,
Läs merKartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:
Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s
Läs merTeori och praktik. Vilket bör komma först?
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs III, ht Martina Tedenborg, Avd för samhällsfarmaci Teori och praktik. Vilket bör komma först? En diskussion kring den pedagogiska betydelsen av praktiken och dess placering
Läs merPolisprogrammet för dig som bryr dig
Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Polisutbildningen hålls på tre platser i Sverige, på Polishögskolan i Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och vid Umeå universitet,
Läs merStandard Eurobarometer 90
Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merUTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014
Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 14 Syftet med denna utvärdering är att samla s åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer.
Läs merFöljande delar brukar vanligtvis ingå i en deckare:
Följande delar brukar vanligtvis ingå i en deckare: 1. Bakgrundsberättelsen där tid, miljö, personer och relationer beskrivs, själva ramen vari allt utspelar sig. 2. Beskrivningen av själva brottet är
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merMålgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Läs merI figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 16 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 16 hade temat Att göra gott? Här
Läs merPolisprogrammet för dig som bryr dig. Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans.
Är du polis? Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans. Polisprogrammet
Läs merEnkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 2003/2004
Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 00/00 Resultatsammanställning Sammanställningen utförd vid December Enheten för medicinsk pedagogik 00 Box 7 00 Lund Enkäten En enkät om läkarutbildningens
Läs merAlumnundersökning på Medicinska fakulteten
Alumnundersökning på Medicinska fakulteten Enkätundersökning riktad till studenter som tog examen 22 på Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Dnr: FS.6.2-7-7 Medicinska fakulteten Innehåll Uppdraget...
Läs merManpower Work Life Drömjobbet 2016
Manpower Worklife Life Rapport 2016 Manpower Work Life Drömjobbet 2016 Vilket är svenskarnas drömjobb? Det är en fråga som Manpower ställt till svenskarna sedan 2008 i Sveriges största arbetslivspanel
Läs merLena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige
Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning
Läs merMEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE
MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå
Läs merArbetsliv. Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB
Arbetsliv Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport arbetsmiljökompetens 2008 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box
Läs merSkyddsombudsundersökning
Skyddsombudsundersökning 2019 Cecilia Berggren Oktober 2019 Sammanfattning Den psykosociala arbetsmiljön upplevs som sämre än den fysiska arbetsmiljön i både detaljoch partihandeln. 47 % av skyddsombuden
Läs merVårmötets deltagare 2014. Material insamlat våren 2014 Powerpoint sammanställd, 2015, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet
Vårmötets deltagare 214 Material insamlat våren 214 Powerpoint sammanställd, 215, av Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet Bakgrund 299 svarande totalt = 56 procent Medianålder 47-48 år (1938-1988)
Läs merUppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merStrategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet
Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.
Läs merjanuari 2015 Vision om en god introduktion
januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar
Läs merMålgruppsutvärdering
Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of
Läs merElever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015
Ulbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat i kommunal vuxenutbildning år
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs merPartipolitiska aktiviteter
Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början
Läs merAndelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter
Läs merKrogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2012
Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Slutkommentar... 14
Läs merOm bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008
Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten
Läs merHögskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012
Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen
Läs merDeskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension
2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten
Läs merSlutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland
Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom
Läs merBlandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet
Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-
Läs merGymnasieungdomars studieintresse. läsåret 2017/18
Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2017/18 Temarapport Utbildning 2018:2 Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2017/18 Theme report Education 2018:2 Higher education plans of upper secondary
Läs merNybörjarstudenterna vid Medicinska fakulteten H2003
Nybörjarstudenterna vid Medicinska fakulteten H23 A.Arstam/L. Nord november 24 1 Kommentarer till statistiken 341 enkäter har besvarats av våra studenter vid medicinska fakulteten fördelade enligt nedan.
Läs merSammanställning studentenkät våren 2014
2014-10-03 Sammanställning studentenkät våren 2014 Henrik Andersson, Student- och doktorandombudsman, Marika Hämeenniemi, Mångfalsstrateg Denna sammanställning är en kortfattad version som avhandlar studentenkät
Läs merVara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014
Vara kommun Fritidsgårdar Våren 24 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NFI (Nöjd Fritidsgård Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som besöker Vara
Läs merVad tycker besökarna om socialkontoret?
2005-04-28 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Vad tycker besökarna om socialkontoret? Hur blev du bemött av personalen? Ganska dåligt 2% (5%) Mycket dåligt 9% (5%) Ganska bra 22% (26%) Mycket
Läs mer