Reflektioner om strategisk internationalisering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reflektioner om strategisk internationalisering"

Transkript

1 Reflektioner om strategisk internationalisering Forum för internationalisering anordnar i samarbete med Universitets- och högskolerådet ett seminarium den 19:e augusti om strategisk internationalisering. Inför seminariet har deltagarna fått inbjudan om att bidra med korta personliga reflektioner om strategisk internationalisering. Här presenteras nu de bidrag som kommit in. Det bör understrykas att de reflektioner som framförs är författarnas egna och inte nödvändigtvis något som deras lärosäte eller myndighet står bakom. Innehåll Gustavo Perrusquia: Sverige behöver nationellt stöd för strategisk internationalisering... 1 Alexandra Swenning Bergelin: Mobilitet har en central roll inom strategisk internationalisering... 2 Annika Gardhorn: Strategisk internationalisering kräver agerande både lokalt och nationellt... 3 Helena Eklund Snäll, Lena Andersson-Eklund, Lotta Hansson: Två sidor av samma mynt... 3 Helena Eklund Snäll, Lena Andersson-Eklund, Lotta Hansson: Cirkeln sluts... 4 Kim Bolton: Strategiska frågor bör ställas om strategiska nätverk... 5 Tina Murray: Sverige behöver en nationell strategi för internationalisering... 5 Christina Eneroth, Margareta Nordstrand, Richard Stenelo: Strategiska samarbeten byggs med fördel på befintlig verksamhet!... 6 Christina Eneroth, Margareta Nordstrand, Richard Stenelo: Nationell samverkan ska vara en del i det strategiska arbetet... 7 Lena Lindhé: Strategisk internationalisering vem, vad och varför?... 7 Anna-Lena Paulsson: Strategisk internationalisering måste gå att följa upp... 8 Anders Ahlstrand: Kan strategisk internationalisering öka det akademiska värdet av utbyten?.. 9 Gunnar Enequist: Arbetslivet måste delta i internationaliseringen Gustavo Perrusquia (Chalmers tekniska högskola): Sverige behöver nationellt stöd för strategisk internationalisering Varje stat har sin egen internationella strategi för sådant som säkerhetsfrågor, handel, export och diplomati. I och med att högre utbildning och forskning är en del av varje lands utveckling och tillväxt borde det rimligen finnas en nationell strategi också för internationalisering av högre utbildning och forskning. Ändå utvecklar Sverige sina strategier Sida 1 (10)

2 inom ovan nämnda områden utan att ta hänsyn till högre utbildning och forskning. Statsmakten tar inte hänsyn till att vår sektor är direkt kopplad till bl.a. innovation, teknik och produktion, dvs. att sektorn i hög grad påverkar industrin, handeln och andra områden. För att ge högre utbildning och forskning en ställning i paritet med övriga intressen för nationen, bör staten ge riktlinjer för vad den förväntar sig av lärosätena och hur de kan bidra till Sveriges konkurrenskraft och position som industrination. En aktuell händelse är propositionen om möjlighet för nyexaminerade utländska studenter som har tagit master- och/eller doktorsexamen i Sverige att stanna kvar i landet. De kan snart (?) stanna kvar i 6 månader för att söka arbete. Den nya lagen kommer säkert att få effekter när det gäller anställning av utländsk kvalificerad arbetskraft på ett sätt inte tidigare varit möjligt. Men, detta är bara ett isolerat exempel, det är inte en konsekvens av en nationell strategi. Det statsmakten måste göra är att i en nationell strategi visa hur lärosätena kan bidra till att stärka Sverige och svenskt näringsliv. En sådan strategi skulle kunna innehålla fokuserade satsningar för internationellt samarbete, internationell rekrytering och internationell närvaro i samverkan med övriga delar av samhället. Aleksandra Swenning Berglin (CSN): Mobilitet har en central roll inom strategisk internationalisering Strategisk internationalisering är viktig för att motverka etnocentrism, för att kunna se långsiktigt, för att bygga relationer och för att lära av varandra. Internationalisering behöver byggas på ett strategiskt sätt för att uppmuntra internationella kontakter och samverkan inom alla områden inte bara de områden där man tidigt ser ekonomiska vinster. Vi behöver bygga samverkan även på områden som är bra för Sverige som helhet och på lång sikt, för arbetsmarknad och för ungdomar i Sverige. Även om vi satsar på en mer strategisk internationalisering än hittills kommer mobilitet bland lärare, studenter, doktorander, och personal att ha en central roll. Mobilitet och fysiska möten krävs för att bygga relationer och kompetens. Studenterna är idag inte tillräckligt mobila, en ökning krävs för att vi ska nå de politiska målen inom EU. Ett strategiskt tänkande kan hjälpa till att påverka detta. Ett sådant tänkande krävs då inte bara av lärosätena, utan också av de centrala myndigheterna och av lagstiftaren. För att studenternas mobilitet ska öka och lärosätena ska kunna behålla och stärka sin roll i en mer strategisk internationalisering måste vi identifiera de faktiska hinder som fortfarande finns för mobilitet. Är det Sida 2 (10)

3 möjligen så att vi myndigheter och lärosäten bidrar till att förstärka de farhågor som studenter kan ha inför mobilitet? Hur kan vi i så fall bli bättre? Vissa undersökningar har gjorts, men ofta med fokus på utbyte. En central fråga är hur vi skaffar oss kunskap om freemover-studenter. Vad fick dem att resa utomlands och hur kan de dela med sig av erfarenheter till studenter på svenska lärosäten? Annika Gardhorn (Örebro universitet): Strategisk internationalisering kräver agerande både lokalt och nationellt Strategisk internationalisering måste innehålla ett element av långsiktighet. Vid ett lärosäte måste den rimligen uttryckas i en plan med viktiga och väl genomarbetade val för att hantera och skapa hållbarhet inom den egna internationaliseringen, enligt principen att det vi gör nu får effekt längre fram. Till de viktiga inslagen hör tydliga och mätbara mål och en budget som sträcker sig över tid. Oavsett internationaliseringens övriga innehåll kommer olika former av mobilitet att vara navet i internationaliseringen, både ifråga om studenter och ifråga om personal. Mobiliteten är nödvändig för den kulturella förståelsen, dvs. förståelsen för vad olika kulturer innebär och hur mötet med andra kulturer än vår egen påverkar oss och vårt agerande. Internationaliseringen kan innehålla många ingredienser. Utöver mobilitet kan t.ex. internationalisering på hemmaplan och nätverksdeltagande ingå, liksom samverkan såväl över gränser internt och externt som nationellt och internationellt. Gemensamt är att det handlar om att dra nytta av varandras erfarenheter. Och det måste lyftas fram i styrdokumenten. Oavsett vilket innehåll som krävs för att internationaliseringen ska bli av strategiskt värde för ett lärosäte krävs att det finns en utsedd grupp på ledningsnivå vid lärosätet, t.ex. internationaliseringsråd. Gruppen måste framförallt ha ett tydligt ansvar. Detta kan i och för sig fördelas på olika operationella grupper. Men, huvudansvaret ska vara tydligt placerat på ledningsnivå. Det räcker dock inte med lärosätenas egna planer och grupper. För att lärosätet ska bli lyckosamt krävs centralt/nationellt stöd i olika former. Från nationell nivå måste det finnas en uttalad viljeinriktning; vad vill vi uppnå med internationalisering av den högre utbildningen i Sverige? Helena Eklund Snäll, Lena Andersson-Eklund och Lotta Hansson (SLU): Två sidor av samma mynt I vår globaliserade samtid, där gränslös kunskap och interkulturell kompetens tillmäts allt större betydelse är internationalisering av högre Sida 3 (10)

4 utbildning nödvändig. Möten med nya lärosätes- och samhällskulturer och med kollegor och medmänniskor från andra delar av världen leder till såväl professionell som personlig utveckling, vilket potentiellt kan bidra till samhällelig utveckling. Förtjänsterna med internationellt samarbete och utbyte tycks självklara och skälen till internationalisering ifrågasätts sällan. Men, något som inte ofta hörs nämnas är att internationalisering faktiskt är jobbigt d.v.s. arbetskrävande och ibland direkt slitsamt och att det kräver extra insatser. Och att extra insatser kräver extra resurser som vanligtvis inte finns att tillgå i det finansieringssystem som är riggat för svensk högskolesektor, där utbildning och forskning är separerade till forskningens fördel. Vid ett forskningstungt lärosäte som SLU lever många av de undervisande forskarna/lärarna i en verklighet präglad av publish or perish och av ren överlevnadsinstinkt ropas det som regel efter ekonomisk ersättning när en lärare/forskare ombeds ta på sig ett internt eller externt uppdrag som inte är direkt meriterande för hårt konkurrensutsatta forskningsanslag. Ett grundläggande hinder för internationalisering av högre utbildning är alltså själva finansierings- och meriteringssystemet. Inte förrän utbildning och forskning statusmässigt blir mer likvärdiga, och det förstnämnda inte ses som ett hinder för det andra, kommer fler att engagera sig i internationalisering av den högre utbildningen. Om därtill meriteringssystemet för läraranställningar lägger större vikt vid internationell erfarenhet, kompetens och engagemang blir det än mindre jobbigt med internationalisering av högre utbildning. Helena Eklund Snäll, Lena Andersson-Eklund och Lotta Hansson (SLU): Cirkeln sluts För SLU är en viktig del av strategisk internationalisering nära partnerskap med särskilt prioriterade utländska lärosäten. Även det kan vara jobbigt. För att prioriterade partnerskap ska kunna fungera och fortleva måste man lägga ned en hel del tid och kraft på att planera för gemensamma aktiviteter, och för det krävs en förståelse av den nationella kontext som var och en verkar i. En viktig del är därför att ta till sig varandras verklighet och att utifrån det utforma strategier och strukturer för att anpassa och jämka sina regelverk och rutiner till varandras och för att säkerställa finansiering. Detta arbete kompliceras inte alltför sällan av missförstånd och irritationsmoment orsakade av långdistanskommunikation, olikheter i språk och kulturella skillnader. För att överbrygga komplikationerna, hålla eld i samarbetet och upprätthålla goda relationer med sina partners behöver man då och då anordna fysiska möten eller gemensamma evenemang som konferenser och seminarier för studenter, lärare och administratörer. Och det är i dessa möten som man kan känna att resultatet av samarbetet är större än summan av vad lärosätena var för sig skulle ha kunnat åstadkomma, och cirkeln sluts. Sida 4 (10)

5 Kim Bolton (Högskolan i Borås): Strategiska frågor bör ställas om strategiska nätverk Det finns rimligen flera olika anledningar till att lärosäten ingår i strategiska nätverk med en eller flera partner. Ett fungerande nätverk med strategiska partner kan t.ex. förbättra forskningsmiljöer och forskningskvalitet. Det kan också stödja långsiktig planering i utbildningsverksamheten, såsom studentutbyte (där relevanta kurspaket ingår) och utveckling av double och/eller joint degrees. Oavsett vilken anledning som är styrande för det enskilda nätverket så finns några viktiga frågor att ställa: Hur utvecklas ett fungerande nätverk, dvs. där lärare och forskare uppskattar detta nätverk och driver fram aktiviteter utan incitament från ledningen? Måste (eller bör) fungerande nätverk skapas av forskare/lärare? Till dessa strategiska frågor kan en mer praktisk läggas, nämligen Har vi exempel på fungerande nätverk som initierats av lärosätets ledning? Tina Murray (KTH): Sverige behöver en nationell strategi för internationalisering Vilka är de primära drivkrafterna i det som benämns strategisk internationalisering och varför anser lärosätena att internationalisering är av så stor vikt? Är det för att man vill stärka den egna utbildnings- och forskningsmiljön? ge de egna studenterna och forskarna en internationell erfarenhet? stiga i ranking och vara en stark aktör på en internationell arena? bidra till tillväxten i utvecklingsländer? hitta globala samarbeten som motverkar hoten i utsatta områden? Eller är det en kombination av faktorer? Oavsett vilka faktorer det handlar om kan lärosätenas internationaliseringsstrategier inte förankras i en övergripande nationell strategi för internationalisering, eftersom den i praktiken inte finns! Det blir märkligt när lärosätena tar fram egna strategier utan att det finns en övergripande nationell strategi att hänvisa till. En nationell strategi måste utformas för att sedan kunna ligga till grund för lärosätenas satsningar. Vem tar ansvar för att detta sker? Dessutom måste de aktiviteter som ska ingå i lärosätenas satsningar resurssättas och premieras. Om det fastställs en uttalad strategi och Sida 5 (10)

6 målsättning från regeringshåll behöver man säkra att det finns resurser, inte bara på lärosätena utan även hos övriga involverade aktörer som spelar en avgörande roll. Det gäller exempelvis i samband med rekrytering av betalande studenter, där organisation och bemanning samt interna regelverk behöver ses över på myndigheter som t.ex. UHR och Migrationsverket. Det räcker inte heller med en isolerad nationell strategi denna behöver kopplas till en översyn av lagar och regler där man säkrar att HELA lagstiftningen hänger med i de förändringar som sker i samband med internationaliseringen. Den nationella strategin behöver också kopplas till omvärlden och EU:s olika strategiska satsningar. Kristina Eneroth, Margareta Nordstrand och Richard Stenelo (Lunds universitet): Strategiska samarbeten byggs med fördel på befintlig verksamhet! Under många år definierades graden av internationalisering utifrån bland annat antalet avtal och antalet länder man samarbetade med. Det var mer kvantitet än kvalitet. I dag är innehåll och djup viktigare än antal nya partners. Vi ser ett växande intresse ifrån utländska lärosäten de vill etablera närmare samarbeten med Lund. Trenden är alltså global. Lunds universitet kommer under de närmaste åren att prova närmare samverkan med några få utvalda universitet. Dessa har vi redan avtal med om forskning, utbildning, innovation och samverkan. Existerande samarbeten ska utgöra grunden för djupare samarbete och kännetecknas av att flera områden, fakulteter och nivåer inom universitetet är engagerade. De strategiska nätverk som Lunds universitet deltar i, LERU och U21, fungerar som en värdefull arena för samverkan och etablering av relationer som kan utvecklas till ett ännu djupare samarbete. Dessa samarbeten är dock inledningsvis få eftersom de är resurskrävande samtidigt är idén att samarbetena ska generera mervärde på ett genomgripande sätt. Fördjupat strategiskt samarbete skall inte förväxlas med det som inom Erasmus+ kallas Strategic Partnerships. Benämningen strategiska samarbeten ska inte heller tolkas som att andra former av samarbeten mellan forskargrupper, institutioner, fakulteter eller på universitetsnivå är mindre viktiga. Strategiska samarbeten kommer även framöver att etableras på samtliga nivåer och andra samarbetsformer kommer också framöver att vara viktiga. Ovanstående resonemang är typiskt för Lunds universitet vars motto är Ad Utrumque vilket betyder Beredd till bådadera. Vi behöver bredd för att få Sida 6 (10)

7 möjlighet till djup och vi behöver djup för att nå bredd beredd till bådadera. Kristina Eneroth, Margareta Nordstrand och Richard Stenelo (Lunds universitet): Nationell samverkan ska vara en del i det strategiska arbetet Lunds universitet har under de inledande åren med studieavgifter i Sverige arbetat intensivt med marknadsföring och rekrytering av internationella studenter. Arbetet har varit lyckosamt och vi anser att våra metoder och verktyg är väl fungerande. De ger utdelning både för kvalitet och för kvantitet. I samband med rekryteringsarbetet märker vi ofta att det finns ett stort behov av att först lyfta fram Europa, sedan Sverige och därefter Lunds universitet som en tänkbar studiedestination. För många personer i andra länder är nämligen Sverige ett tämligen okänt och oförutsägbart land, lite i periferin. Att göra investering i tid och resurser genom studier i Sverige framstår inte alltid som ett självklart val. Därför ser vi en fördel i att göra gemensamma, nationella, satsningar i vissa delar av världen. Study Destination Sweden (SDS) arbetar för att skapa en nationell plattform för Sverige när det gäller marknadsföring och rekrytering av internationella studenter. Denna utveckling välkomnar Lunds universitet. Internationella jämförelser, till exempel med Nederländerna, visar att flera länder genom nationell samverkan har lyckats stärka sitt varumärke både för landet och för de enskilda lärosätena. Idag sker marknadsföring av och informationen om Sverige via Svenska Institutet medan information beträffande högre studier åligger de enskilda lärosätena. Det senare sker delvis inom ramen för SDS. Idag lägger Sverige 5 miljoner kronor på att marknadsföra Sverige som studiedestination, vilket kan jämföras med Nederländerna som förra året satsade ca 50 miljoner kronor. För att synliggöra Sverige som studiedestination i den omfattning som behövs, krävs att betydligt mer resurser avsätts på nationell nivå samt att ett närmare samarbete mellan lärosätena utvecklas. Lena Lindhé (Högskolan Väst): Strategisk internationalisering vad, vem och varför? Strategisk internationalisering innebär för mig att en aktör tydligt knyter an sin internationalisering till övergripande vision och strategier för den långsiktiga utvecklingen samt i relation till nationella krav och mål för sektorn. Internationaliseringen inom högre utbildning och forskning borde med andra ord alltid vara strategisk. Engagemang och intresse från styrelse Sida 7 (10)

8 och ledning är A och O, och strategierna för internationalisering ska vara tydliga och begripliga och synliga. Agerandet kan givetvis vara strategiskt ur olika perspektiv. Om en viktig övergripande strategi för lärosätet är att internationalisering är en kvalitetsfaktor för all utbildning, blir heltäckande möjligheter till studentmobilitet en prioriterad fråga. Med andra ord blir mobiliteten i sig en aspekt av strategisk internationalisering. En annan dimension kan vara att knyta an till samverkan med näringsliv och offentliga aktörer, där nätverk kan ge möjlighet att stärka utbildningarnas internationella arbetslivskopplingar genom utökade praktik-/vfumöjligheter, liksom till forskningssamverkan och nyttiggörande i ett internationellt perspektiv. Ännu ett spår är mångfalds- och kulturmötesdimensionen. Om ambitionen är att bygga upp en verkligt internationellt präglad utbildnings- och forskningsmiljö krävs strategiska satsningar på internationell rekrytering av lärare och forskare, samt systematisk uppbyggnad av ett hållbart internationellt utbildningsutbud. Andra uttryck kan vara satsningar på ämnen som är präglade av internationella perspektiv och samarbeten. En central basfinansiering för strategisk internationalisering vore värdefullt och skulle tillåta lärosätena att göra egna vägval på ett tydligare sätt, såvida inte finansieringen går ut över andra (strategiskt) viktiga områden inom sektorn. Slutligen, när man talar om strategisk internationalisering måste man allra först fråga sig; strategisk för vem? Och för vilket syfte? Vems är agendan och vem ska gynnas? Anna-Lena Paulsson (Karolinska institutet): Strategisk internationalisering måste gå att följa upp Om internationalisering ska få en strategisk roll i högre utbildning krävs uppföljningsbara mål, också för internationalisering. UK-ämbetets utvärdering fokuserar på måluppfyllelse och man kan utgå ifrån att lärosätena också fokuserar sitt utvecklingsarbete på de mål som kommer att utvärderas. Tyvärr har internationalisering inte varit viktigt i de utvärderingar som genomförts. I högskolelagen första kapitel står: 5 Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling/./ Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. / /Lag (2005:1208). Sida 8 (10)

9 Skrivningarna i lagen är inte särskilt förpliktigande och de generella examensbeskrivningarna i högskoleförordningen är allmänt hållna. Naturligtvis kan det vara svårt att bryta ut en aspekt ur främjandeparagrafen och ha som lärandemål. Möjligtvis skulle de mer specifika examensbeskrivningarna för yrkesexamina kunna kompletteras med mål avseende internationella perspektiv. Kan regleringsbreven vara ett alternativ? Hur som helst den utmaning jag önskar att regeringen antar är att tydliggöra universitetens uppdrag, inkl. det om internationalisering. Utmaningen handlar både om Sveriges konkurrenskraft och värden som demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige behöver tänka strategiskt kring internationalisering för att förbereda studenterna för en internationell och mångkulturell arbetsmarknad, här hemma eller i andra länder. Sverige behöver också rekrytera framstående studenter och lärare/forskare från alla delar av världen. En annan strategisk aspekt är att svenska lärosäten bör samarbeta med lärosäten med olika förutsättningar i hela världen och därigenom i sin roll och sitt uppdrag gynna vetenskaplig utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter. Utmaningen handlar också om hur man på ett tydligt sätt kan följa upp dessa uppdrag och mål. Anders Ahlstrand (Universitets- och högskolerådet): Kan strategisk internationalisering öka det akademiska värdet av utbyten? För studenter verkar det inte vara tydligt hur mobilitet kan bidra till utbildningens kvalitet. Undersökning efter undersökning av attityder till internationellt utbyte visar att skälen för att studera utomlands är personlighetsutvecklande snarare än akademiska. Att en utbytesperiod skulle bidra till utbildningens kvalitet är inte det vanligaste argumentet. I en studie från förra året av nordiska studenters attityder till utlandsstudier är motivet att lära känna ett nytt land och en ny kultur det vanligaste. Nya perspektiv på studierna kommer på tredje plats, medan förbättrad kvalitet i utbildningen kommer först på femte plats. En undersökning gjord av Uppsala studentkår bland dess medlemmars ger en liknande bild. Studenterna anger i liten utsträckning att utlandsstudierna skulle tillföra något extra till examen. Kåren konstaterar bl.a. att studenterna verkar osäkra på om utländska meriter kan räknas in i examen och om de värdesätts av framtida arbetsgivare. Är det ett problem att studenter endast i låg utsträckning uppfattar att utlandsstudier tillför kvalitet till utbildningen? Om det är så, hur kommer man åt det? Sida 9 (10)

10 Universitets- och högskolerådet har under våren gått igenom de svenska lärosätenas ansökningar om att få delta i programmet Erasmus+. Lärosätena beskriver internationaliseringsarbete och internationaliseringspolicy. De ger en bild av att fokus nu flyttas till strategiska samarbeten, att samarbetena involverar flera funktioner vid lärosätet och att de innehåller olika typer av samarbeten över fler utbildningsnivåer och ämnen. Kan närmare (strategiska) samarbeten, med färre partner, vara lösningen för att sätta fokus på resultat och utbildningskvalitet i internationaliseringsarbetet? Skulle samarbeten kunna vara ett sätt att tydliggöra för studenter att internationellt utbyte inte bara är kul utan också tillför kvalitet till utbildningen? Gunnar Enequist (UHR): Arbetslivet måste delta i internationaliseringen Den svenska arbetsmarknaden behöver tillskott av utbildad personal, samtidigt som internationella studenter inget hellre vill än att få praktik och arbete i Sverige. Och de svenska studenterna behöver under sin utbildning få kontakt med andra länder och kulturer för att senare fylla platser i företag och organisationer som handlar och/eller samverkar med andra länder oavsett om det gäller varor eller tjänster. De svenska studenterna efterlyser i undersökning efter undersökning mer kontakt med arbetsmarknaden. Detsamma gör internationella studenter. Studenterna har en stark önskan att tidigt få kontakt med arbetslivet. Beskrivningen ovan låter ju som en given win-win-situation. Ändå är arbetslivet såväl privata som offentliga arbetsgivare ganska frånvarande i internationaliseringsarbetet. Hur kan det komma sig? Är det deras fel eller är det på lärosätena som ansvaret faller? Är ekonomin hos företag och myndigheter så pressad att man inte hinner/orkar ta emot studenter? Eller är det möjligen så att internationalisering på lärosätena trots allt betraktas och i praktiken behandlas som något extra, något som läggs ovanpå ordinarie utbildning? Kan det i så fall handla om brist på verkligt strategiskt tänkande i lärosätets arbete med internationalisering? Eller är det så att det saknas fungerande kontaktytor mellan lärosäten och företag i dessa frågor? Och lägger vi kanske för lite vikt vid att båda parter får både kort- och långsiktiga vinster av samarbete med inriktning på internationalisering? Att samarbetet är strategiskt viktigt? Vem har svaren på dessa frågor? Sida 10 (10)

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå

Läs mer

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten?

Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Rapport från en hearing Forum för internationalisering 12 april 2011 Stockholm Hearing 12 april I denna skrift redovisas vad som kom fram vid den

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

UPPMUNTRA INDIVIDENS DRIVKRAFT TILL KUNSKAPSSÖKANDE

UPPMUNTRA INDIVIDENS DRIVKRAFT TILL KUNSKAPSSÖKANDE Partistyrelsens yttrande Riksstämman 2009 Område 6 Område: Utbildning och kunskap för tillväxt - högre utbildning och forskning Sidantal: 10 5 10 15 20 25 INLEDNING Kunskap, kreativitet, människors engagemang

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Utbildning och kunskap för tillväxt -högre utbildning och forskning INLEDNING KAPSSÖKANDE UPPMUNTRA INDIVIDENS DRIVKRAFT TILL KUNSKAPSSÖKANDE

Utbildning och kunskap för tillväxt -högre utbildning och forskning INLEDNING KAPSSÖKANDE UPPMUNTRA INDIVIDENS DRIVKRAFT TILL KUNSKAPSSÖKANDE S t ä m m o b e s l u t P a r t i s t ä m m a n 2 0 0 9 O m r å d e 6 Område: Utbildning och kunskap för tillväxt -högre utbildning och forskning Sidantal: 10 INLEDNING Kunskap, kreativitet, människors

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige 2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter

Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter Eva Åkesson Lund Universitet Seminarium om joint/double degrees och gemensamma studieprogram \ÇàxÜÇtà ÉÇxÄÄt xç{xàxç EC

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan bilaga Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI-BILAGA Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Räcker det med undervisning på engelska? En granskning av strategier för internationalisering av högre utbildning.

Räcker det med undervisning på engelska? En granskning av strategier för internationalisering av högre utbildning. Räcker det med undervisning på engelska? En granskning av strategier för internationalisering av högre utbildning. Utgiven av Sveriges förenade studentkårer 2014 Utredare: Jenny Andersson Layout: Anna

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Ett hållbart universitet

Ett hållbart universitet Åsiktsdokument 1 Ett hållbart universitet Medlemsmöte 141210 Sida 1 av 11 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 2014-11-26 Kunskap 2 Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 09:30 Registrering, frukostfika 10:00 Välkommen och introduktion Daniel Edquist enhetschef UHR 10:30 Floristernas yrkesråd,

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinje för internationellt arbete

RIKTLINJER. Riktlinje för internationellt arbete RIKTLINJER Riktlinje för internationellt arbete POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

Nytt Campus 2016 2 Vi bygger infrastruktur Ett campus för högre utbildning Infrastrukturen erbjuder resurser och möjligheter men också ramar och begränsningar - Är den ändamålsenlig? - Är den effektiv?

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN

NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN NÖDVÄNDIGA SYNERGIER PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN Professionshögskolornas internationella årskonferens 2015, Aalborg Gudrun Paulsdottir, internationell strateg IE&D Solutions, fd president, EAIE De

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer