Reflektioner om strategisk internationalisering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reflektioner om strategisk internationalisering"

Transkript

1 Reflektioner om strategisk internationalisering Forum för internationalisering anordnar i samarbete med Universitets- och högskolerådet ett seminarium den 19:e augusti om strategisk internationalisering. Inför seminariet har deltagarna fått inbjudan om att bidra med korta personliga reflektioner om strategisk internationalisering. Här presenteras nu de bidrag som kommit in. Det bör understrykas att de reflektioner som framförs är författarnas egna och inte nödvändigtvis något som deras lärosäte eller myndighet står bakom. Innehåll Gustavo Perrusquia: Sverige behöver nationellt stöd för strategisk internationalisering... 1 Alexandra Swenning Bergelin: Mobilitet har en central roll inom strategisk internationalisering... 2 Annika Gardhorn: Strategisk internationalisering kräver agerande både lokalt och nationellt... 3 Helena Eklund Snäll, Lena Andersson-Eklund, Lotta Hansson: Två sidor av samma mynt... 3 Helena Eklund Snäll, Lena Andersson-Eklund, Lotta Hansson: Cirkeln sluts... 4 Kim Bolton: Strategiska frågor bör ställas om strategiska nätverk... 5 Tina Murray: Sverige behöver en nationell strategi för internationalisering... 5 Christina Eneroth, Margareta Nordstrand, Richard Stenelo: Strategiska samarbeten byggs med fördel på befintlig verksamhet!... 6 Christina Eneroth, Margareta Nordstrand, Richard Stenelo: Nationell samverkan ska vara en del i det strategiska arbetet... 7 Lena Lindhé: Strategisk internationalisering vem, vad och varför?... 7 Anna-Lena Paulsson: Strategisk internationalisering måste gå att följa upp... 8 Anders Ahlstrand: Kan strategisk internationalisering öka det akademiska värdet av utbyten?.. 9 Gunnar Enequist: Arbetslivet måste delta i internationaliseringen Gustavo Perrusquia (Chalmers tekniska högskola): Sverige behöver nationellt stöd för strategisk internationalisering Varje stat har sin egen internationella strategi för sådant som säkerhetsfrågor, handel, export och diplomati. I och med att högre utbildning och forskning är en del av varje lands utveckling och tillväxt borde det rimligen finnas en nationell strategi också för internationalisering av högre utbildning och forskning. Ändå utvecklar Sverige sina strategier Sida 1 (10)

2 inom ovan nämnda områden utan att ta hänsyn till högre utbildning och forskning. Statsmakten tar inte hänsyn till att vår sektor är direkt kopplad till bl.a. innovation, teknik och produktion, dvs. att sektorn i hög grad påverkar industrin, handeln och andra områden. För att ge högre utbildning och forskning en ställning i paritet med övriga intressen för nationen, bör staten ge riktlinjer för vad den förväntar sig av lärosätena och hur de kan bidra till Sveriges konkurrenskraft och position som industrination. En aktuell händelse är propositionen om möjlighet för nyexaminerade utländska studenter som har tagit master- och/eller doktorsexamen i Sverige att stanna kvar i landet. De kan snart (?) stanna kvar i 6 månader för att söka arbete. Den nya lagen kommer säkert att få effekter när det gäller anställning av utländsk kvalificerad arbetskraft på ett sätt inte tidigare varit möjligt. Men, detta är bara ett isolerat exempel, det är inte en konsekvens av en nationell strategi. Det statsmakten måste göra är att i en nationell strategi visa hur lärosätena kan bidra till att stärka Sverige och svenskt näringsliv. En sådan strategi skulle kunna innehålla fokuserade satsningar för internationellt samarbete, internationell rekrytering och internationell närvaro i samverkan med övriga delar av samhället. Aleksandra Swenning Berglin (CSN): Mobilitet har en central roll inom strategisk internationalisering Strategisk internationalisering är viktig för att motverka etnocentrism, för att kunna se långsiktigt, för att bygga relationer och för att lära av varandra. Internationalisering behöver byggas på ett strategiskt sätt för att uppmuntra internationella kontakter och samverkan inom alla områden inte bara de områden där man tidigt ser ekonomiska vinster. Vi behöver bygga samverkan även på områden som är bra för Sverige som helhet och på lång sikt, för arbetsmarknad och för ungdomar i Sverige. Även om vi satsar på en mer strategisk internationalisering än hittills kommer mobilitet bland lärare, studenter, doktorander, och personal att ha en central roll. Mobilitet och fysiska möten krävs för att bygga relationer och kompetens. Studenterna är idag inte tillräckligt mobila, en ökning krävs för att vi ska nå de politiska målen inom EU. Ett strategiskt tänkande kan hjälpa till att påverka detta. Ett sådant tänkande krävs då inte bara av lärosätena, utan också av de centrala myndigheterna och av lagstiftaren. För att studenternas mobilitet ska öka och lärosätena ska kunna behålla och stärka sin roll i en mer strategisk internationalisering måste vi identifiera de faktiska hinder som fortfarande finns för mobilitet. Är det Sida 2 (10)

3 möjligen så att vi myndigheter och lärosäten bidrar till att förstärka de farhågor som studenter kan ha inför mobilitet? Hur kan vi i så fall bli bättre? Vissa undersökningar har gjorts, men ofta med fokus på utbyte. En central fråga är hur vi skaffar oss kunskap om freemover-studenter. Vad fick dem att resa utomlands och hur kan de dela med sig av erfarenheter till studenter på svenska lärosäten? Annika Gardhorn (Örebro universitet): Strategisk internationalisering kräver agerande både lokalt och nationellt Strategisk internationalisering måste innehålla ett element av långsiktighet. Vid ett lärosäte måste den rimligen uttryckas i en plan med viktiga och väl genomarbetade val för att hantera och skapa hållbarhet inom den egna internationaliseringen, enligt principen att det vi gör nu får effekt längre fram. Till de viktiga inslagen hör tydliga och mätbara mål och en budget som sträcker sig över tid. Oavsett internationaliseringens övriga innehåll kommer olika former av mobilitet att vara navet i internationaliseringen, både ifråga om studenter och ifråga om personal. Mobiliteten är nödvändig för den kulturella förståelsen, dvs. förståelsen för vad olika kulturer innebär och hur mötet med andra kulturer än vår egen påverkar oss och vårt agerande. Internationaliseringen kan innehålla många ingredienser. Utöver mobilitet kan t.ex. internationalisering på hemmaplan och nätverksdeltagande ingå, liksom samverkan såväl över gränser internt och externt som nationellt och internationellt. Gemensamt är att det handlar om att dra nytta av varandras erfarenheter. Och det måste lyftas fram i styrdokumenten. Oavsett vilket innehåll som krävs för att internationaliseringen ska bli av strategiskt värde för ett lärosäte krävs att det finns en utsedd grupp på ledningsnivå vid lärosätet, t.ex. internationaliseringsråd. Gruppen måste framförallt ha ett tydligt ansvar. Detta kan i och för sig fördelas på olika operationella grupper. Men, huvudansvaret ska vara tydligt placerat på ledningsnivå. Det räcker dock inte med lärosätenas egna planer och grupper. För att lärosätet ska bli lyckosamt krävs centralt/nationellt stöd i olika former. Från nationell nivå måste det finnas en uttalad viljeinriktning; vad vill vi uppnå med internationalisering av den högre utbildningen i Sverige? Helena Eklund Snäll, Lena Andersson-Eklund och Lotta Hansson (SLU): Två sidor av samma mynt I vår globaliserade samtid, där gränslös kunskap och interkulturell kompetens tillmäts allt större betydelse är internationalisering av högre Sida 3 (10)

4 utbildning nödvändig. Möten med nya lärosätes- och samhällskulturer och med kollegor och medmänniskor från andra delar av världen leder till såväl professionell som personlig utveckling, vilket potentiellt kan bidra till samhällelig utveckling. Förtjänsterna med internationellt samarbete och utbyte tycks självklara och skälen till internationalisering ifrågasätts sällan. Men, något som inte ofta hörs nämnas är att internationalisering faktiskt är jobbigt d.v.s. arbetskrävande och ibland direkt slitsamt och att det kräver extra insatser. Och att extra insatser kräver extra resurser som vanligtvis inte finns att tillgå i det finansieringssystem som är riggat för svensk högskolesektor, där utbildning och forskning är separerade till forskningens fördel. Vid ett forskningstungt lärosäte som SLU lever många av de undervisande forskarna/lärarna i en verklighet präglad av publish or perish och av ren överlevnadsinstinkt ropas det som regel efter ekonomisk ersättning när en lärare/forskare ombeds ta på sig ett internt eller externt uppdrag som inte är direkt meriterande för hårt konkurrensutsatta forskningsanslag. Ett grundläggande hinder för internationalisering av högre utbildning är alltså själva finansierings- och meriteringssystemet. Inte förrän utbildning och forskning statusmässigt blir mer likvärdiga, och det förstnämnda inte ses som ett hinder för det andra, kommer fler att engagera sig i internationalisering av den högre utbildningen. Om därtill meriteringssystemet för läraranställningar lägger större vikt vid internationell erfarenhet, kompetens och engagemang blir det än mindre jobbigt med internationalisering av högre utbildning. Helena Eklund Snäll, Lena Andersson-Eklund och Lotta Hansson (SLU): Cirkeln sluts För SLU är en viktig del av strategisk internationalisering nära partnerskap med särskilt prioriterade utländska lärosäten. Även det kan vara jobbigt. För att prioriterade partnerskap ska kunna fungera och fortleva måste man lägga ned en hel del tid och kraft på att planera för gemensamma aktiviteter, och för det krävs en förståelse av den nationella kontext som var och en verkar i. En viktig del är därför att ta till sig varandras verklighet och att utifrån det utforma strategier och strukturer för att anpassa och jämka sina regelverk och rutiner till varandras och för att säkerställa finansiering. Detta arbete kompliceras inte alltför sällan av missförstånd och irritationsmoment orsakade av långdistanskommunikation, olikheter i språk och kulturella skillnader. För att överbrygga komplikationerna, hålla eld i samarbetet och upprätthålla goda relationer med sina partners behöver man då och då anordna fysiska möten eller gemensamma evenemang som konferenser och seminarier för studenter, lärare och administratörer. Och det är i dessa möten som man kan känna att resultatet av samarbetet är större än summan av vad lärosätena var för sig skulle ha kunnat åstadkomma, och cirkeln sluts. Sida 4 (10)

5 Kim Bolton (Högskolan i Borås): Strategiska frågor bör ställas om strategiska nätverk Det finns rimligen flera olika anledningar till att lärosäten ingår i strategiska nätverk med en eller flera partner. Ett fungerande nätverk med strategiska partner kan t.ex. förbättra forskningsmiljöer och forskningskvalitet. Det kan också stödja långsiktig planering i utbildningsverksamheten, såsom studentutbyte (där relevanta kurspaket ingår) och utveckling av double och/eller joint degrees. Oavsett vilken anledning som är styrande för det enskilda nätverket så finns några viktiga frågor att ställa: Hur utvecklas ett fungerande nätverk, dvs. där lärare och forskare uppskattar detta nätverk och driver fram aktiviteter utan incitament från ledningen? Måste (eller bör) fungerande nätverk skapas av forskare/lärare? Till dessa strategiska frågor kan en mer praktisk läggas, nämligen Har vi exempel på fungerande nätverk som initierats av lärosätets ledning? Tina Murray (KTH): Sverige behöver en nationell strategi för internationalisering Vilka är de primära drivkrafterna i det som benämns strategisk internationalisering och varför anser lärosätena att internationalisering är av så stor vikt? Är det för att man vill stärka den egna utbildnings- och forskningsmiljön? ge de egna studenterna och forskarna en internationell erfarenhet? stiga i ranking och vara en stark aktör på en internationell arena? bidra till tillväxten i utvecklingsländer? hitta globala samarbeten som motverkar hoten i utsatta områden? Eller är det en kombination av faktorer? Oavsett vilka faktorer det handlar om kan lärosätenas internationaliseringsstrategier inte förankras i en övergripande nationell strategi för internationalisering, eftersom den i praktiken inte finns! Det blir märkligt när lärosätena tar fram egna strategier utan att det finns en övergripande nationell strategi att hänvisa till. En nationell strategi måste utformas för att sedan kunna ligga till grund för lärosätenas satsningar. Vem tar ansvar för att detta sker? Dessutom måste de aktiviteter som ska ingå i lärosätenas satsningar resurssättas och premieras. Om det fastställs en uttalad strategi och Sida 5 (10)

6 målsättning från regeringshåll behöver man säkra att det finns resurser, inte bara på lärosätena utan även hos övriga involverade aktörer som spelar en avgörande roll. Det gäller exempelvis i samband med rekrytering av betalande studenter, där organisation och bemanning samt interna regelverk behöver ses över på myndigheter som t.ex. UHR och Migrationsverket. Det räcker inte heller med en isolerad nationell strategi denna behöver kopplas till en översyn av lagar och regler där man säkrar att HELA lagstiftningen hänger med i de förändringar som sker i samband med internationaliseringen. Den nationella strategin behöver också kopplas till omvärlden och EU:s olika strategiska satsningar. Kristina Eneroth, Margareta Nordstrand och Richard Stenelo (Lunds universitet): Strategiska samarbeten byggs med fördel på befintlig verksamhet! Under många år definierades graden av internationalisering utifrån bland annat antalet avtal och antalet länder man samarbetade med. Det var mer kvantitet än kvalitet. I dag är innehåll och djup viktigare än antal nya partners. Vi ser ett växande intresse ifrån utländska lärosäten de vill etablera närmare samarbeten med Lund. Trenden är alltså global. Lunds universitet kommer under de närmaste åren att prova närmare samverkan med några få utvalda universitet. Dessa har vi redan avtal med om forskning, utbildning, innovation och samverkan. Existerande samarbeten ska utgöra grunden för djupare samarbete och kännetecknas av att flera områden, fakulteter och nivåer inom universitetet är engagerade. De strategiska nätverk som Lunds universitet deltar i, LERU och U21, fungerar som en värdefull arena för samverkan och etablering av relationer som kan utvecklas till ett ännu djupare samarbete. Dessa samarbeten är dock inledningsvis få eftersom de är resurskrävande samtidigt är idén att samarbetena ska generera mervärde på ett genomgripande sätt. Fördjupat strategiskt samarbete skall inte förväxlas med det som inom Erasmus+ kallas Strategic Partnerships. Benämningen strategiska samarbeten ska inte heller tolkas som att andra former av samarbeten mellan forskargrupper, institutioner, fakulteter eller på universitetsnivå är mindre viktiga. Strategiska samarbeten kommer även framöver att etableras på samtliga nivåer och andra samarbetsformer kommer också framöver att vara viktiga. Ovanstående resonemang är typiskt för Lunds universitet vars motto är Ad Utrumque vilket betyder Beredd till bådadera. Vi behöver bredd för att få Sida 6 (10)

7 möjlighet till djup och vi behöver djup för att nå bredd beredd till bådadera. Kristina Eneroth, Margareta Nordstrand och Richard Stenelo (Lunds universitet): Nationell samverkan ska vara en del i det strategiska arbetet Lunds universitet har under de inledande åren med studieavgifter i Sverige arbetat intensivt med marknadsföring och rekrytering av internationella studenter. Arbetet har varit lyckosamt och vi anser att våra metoder och verktyg är väl fungerande. De ger utdelning både för kvalitet och för kvantitet. I samband med rekryteringsarbetet märker vi ofta att det finns ett stort behov av att först lyfta fram Europa, sedan Sverige och därefter Lunds universitet som en tänkbar studiedestination. För många personer i andra länder är nämligen Sverige ett tämligen okänt och oförutsägbart land, lite i periferin. Att göra investering i tid och resurser genom studier i Sverige framstår inte alltid som ett självklart val. Därför ser vi en fördel i att göra gemensamma, nationella, satsningar i vissa delar av världen. Study Destination Sweden (SDS) arbetar för att skapa en nationell plattform för Sverige när det gäller marknadsföring och rekrytering av internationella studenter. Denna utveckling välkomnar Lunds universitet. Internationella jämförelser, till exempel med Nederländerna, visar att flera länder genom nationell samverkan har lyckats stärka sitt varumärke både för landet och för de enskilda lärosätena. Idag sker marknadsföring av och informationen om Sverige via Svenska Institutet medan information beträffande högre studier åligger de enskilda lärosätena. Det senare sker delvis inom ramen för SDS. Idag lägger Sverige 5 miljoner kronor på att marknadsföra Sverige som studiedestination, vilket kan jämföras med Nederländerna som förra året satsade ca 50 miljoner kronor. För att synliggöra Sverige som studiedestination i den omfattning som behövs, krävs att betydligt mer resurser avsätts på nationell nivå samt att ett närmare samarbete mellan lärosätena utvecklas. Lena Lindhé (Högskolan Väst): Strategisk internationalisering vad, vem och varför? Strategisk internationalisering innebär för mig att en aktör tydligt knyter an sin internationalisering till övergripande vision och strategier för den långsiktiga utvecklingen samt i relation till nationella krav och mål för sektorn. Internationaliseringen inom högre utbildning och forskning borde med andra ord alltid vara strategisk. Engagemang och intresse från styrelse Sida 7 (10)

8 och ledning är A och O, och strategierna för internationalisering ska vara tydliga och begripliga och synliga. Agerandet kan givetvis vara strategiskt ur olika perspektiv. Om en viktig övergripande strategi för lärosätet är att internationalisering är en kvalitetsfaktor för all utbildning, blir heltäckande möjligheter till studentmobilitet en prioriterad fråga. Med andra ord blir mobiliteten i sig en aspekt av strategisk internationalisering. En annan dimension kan vara att knyta an till samverkan med näringsliv och offentliga aktörer, där nätverk kan ge möjlighet att stärka utbildningarnas internationella arbetslivskopplingar genom utökade praktik-/vfumöjligheter, liksom till forskningssamverkan och nyttiggörande i ett internationellt perspektiv. Ännu ett spår är mångfalds- och kulturmötesdimensionen. Om ambitionen är att bygga upp en verkligt internationellt präglad utbildnings- och forskningsmiljö krävs strategiska satsningar på internationell rekrytering av lärare och forskare, samt systematisk uppbyggnad av ett hållbart internationellt utbildningsutbud. Andra uttryck kan vara satsningar på ämnen som är präglade av internationella perspektiv och samarbeten. En central basfinansiering för strategisk internationalisering vore värdefullt och skulle tillåta lärosätena att göra egna vägval på ett tydligare sätt, såvida inte finansieringen går ut över andra (strategiskt) viktiga områden inom sektorn. Slutligen, när man talar om strategisk internationalisering måste man allra först fråga sig; strategisk för vem? Och för vilket syfte? Vems är agendan och vem ska gynnas? Anna-Lena Paulsson (Karolinska institutet): Strategisk internationalisering måste gå att följa upp Om internationalisering ska få en strategisk roll i högre utbildning krävs uppföljningsbara mål, också för internationalisering. UK-ämbetets utvärdering fokuserar på måluppfyllelse och man kan utgå ifrån att lärosätena också fokuserar sitt utvecklingsarbete på de mål som kommer att utvärderas. Tyvärr har internationalisering inte varit viktigt i de utvärderingar som genomförts. I högskolelagen första kapitel står: 5 Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling/./ Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. / /Lag (2005:1208). Sida 8 (10)

9 Skrivningarna i lagen är inte särskilt förpliktigande och de generella examensbeskrivningarna i högskoleförordningen är allmänt hållna. Naturligtvis kan det vara svårt att bryta ut en aspekt ur främjandeparagrafen och ha som lärandemål. Möjligtvis skulle de mer specifika examensbeskrivningarna för yrkesexamina kunna kompletteras med mål avseende internationella perspektiv. Kan regleringsbreven vara ett alternativ? Hur som helst den utmaning jag önskar att regeringen antar är att tydliggöra universitetens uppdrag, inkl. det om internationalisering. Utmaningen handlar både om Sveriges konkurrenskraft och värden som demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige behöver tänka strategiskt kring internationalisering för att förbereda studenterna för en internationell och mångkulturell arbetsmarknad, här hemma eller i andra länder. Sverige behöver också rekrytera framstående studenter och lärare/forskare från alla delar av världen. En annan strategisk aspekt är att svenska lärosäten bör samarbeta med lärosäten med olika förutsättningar i hela världen och därigenom i sin roll och sitt uppdrag gynna vetenskaplig utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter. Utmaningen handlar också om hur man på ett tydligt sätt kan följa upp dessa uppdrag och mål. Anders Ahlstrand (Universitets- och högskolerådet): Kan strategisk internationalisering öka det akademiska värdet av utbyten? För studenter verkar det inte vara tydligt hur mobilitet kan bidra till utbildningens kvalitet. Undersökning efter undersökning av attityder till internationellt utbyte visar att skälen för att studera utomlands är personlighetsutvecklande snarare än akademiska. Att en utbytesperiod skulle bidra till utbildningens kvalitet är inte det vanligaste argumentet. I en studie från förra året av nordiska studenters attityder till utlandsstudier är motivet att lära känna ett nytt land och en ny kultur det vanligaste. Nya perspektiv på studierna kommer på tredje plats, medan förbättrad kvalitet i utbildningen kommer först på femte plats. En undersökning gjord av Uppsala studentkår bland dess medlemmars ger en liknande bild. Studenterna anger i liten utsträckning att utlandsstudierna skulle tillföra något extra till examen. Kåren konstaterar bl.a. att studenterna verkar osäkra på om utländska meriter kan räknas in i examen och om de värdesätts av framtida arbetsgivare. Är det ett problem att studenter endast i låg utsträckning uppfattar att utlandsstudier tillför kvalitet till utbildningen? Om det är så, hur kommer man åt det? Sida 9 (10)

10 Universitets- och högskolerådet har under våren gått igenom de svenska lärosätenas ansökningar om att få delta i programmet Erasmus+. Lärosätena beskriver internationaliseringsarbete och internationaliseringspolicy. De ger en bild av att fokus nu flyttas till strategiska samarbeten, att samarbetena involverar flera funktioner vid lärosätet och att de innehåller olika typer av samarbeten över fler utbildningsnivåer och ämnen. Kan närmare (strategiska) samarbeten, med färre partner, vara lösningen för att sätta fokus på resultat och utbildningskvalitet i internationaliseringsarbetet? Skulle samarbeten kunna vara ett sätt att tydliggöra för studenter att internationellt utbyte inte bara är kul utan också tillför kvalitet till utbildningen? Gunnar Enequist (UHR): Arbetslivet måste delta i internationaliseringen Den svenska arbetsmarknaden behöver tillskott av utbildad personal, samtidigt som internationella studenter inget hellre vill än att få praktik och arbete i Sverige. Och de svenska studenterna behöver under sin utbildning få kontakt med andra länder och kulturer för att senare fylla platser i företag och organisationer som handlar och/eller samverkar med andra länder oavsett om det gäller varor eller tjänster. De svenska studenterna efterlyser i undersökning efter undersökning mer kontakt med arbetsmarknaden. Detsamma gör internationella studenter. Studenterna har en stark önskan att tidigt få kontakt med arbetslivet. Beskrivningen ovan låter ju som en given win-win-situation. Ändå är arbetslivet såväl privata som offentliga arbetsgivare ganska frånvarande i internationaliseringsarbetet. Hur kan det komma sig? Är det deras fel eller är det på lärosätena som ansvaret faller? Är ekonomin hos företag och myndigheter så pressad att man inte hinner/orkar ta emot studenter? Eller är det möjligen så att internationalisering på lärosätena trots allt betraktas och i praktiken behandlas som något extra, något som läggs ovanpå ordinarie utbildning? Kan det i så fall handla om brist på verkligt strategiskt tänkande i lärosätets arbete med internationalisering? Eller är det så att det saknas fungerande kontaktytor mellan lärosäten och företag i dessa frågor? Och lägger vi kanske för lite vikt vid att båda parter får både kort- och långsiktiga vinster av samarbete med inriktning på internationalisering? Att samarbetet är strategiskt viktigt? Vem har svaren på dessa frågor? Sida 10 (10)

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

Det akademiska värdet av mobilitet

Det akademiska värdet av mobilitet Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-05-11 Anders Ahlstrand Bakgrund På forummötet i oktober 2013 diskuterades hinder och möjligheter

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter

Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-04-20 Annika Ghafoori Upplägg Bakgrund Inspiration Projektets uppdrag och frågeställningar Projektets

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 5049/ Styrelsen för Forskarutbildning

Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 5049/ Styrelsen för Forskarutbildning Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 2006-10-10 5049/2006-600 Styrelsen för Forskarutbildning Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 1 Strategi för Internationalisering

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI

INTERNATIONELL STRATEGI INTERNATIONELL STRATEGI Strategin för Högskolans internationella verksamhet Fastställt av HIG-STYR 2013/81 Innehållsförteckning Inledning... 3 Internationalisering vid Högskolan i Gävle... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Greg Neely International Office Det internationella perspektivet ska vara en självklar del i all

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering?

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 18 nov 2016 Aleksandra Sjöstrand Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? Vad handlar breddad rekrytering om? Jag är, hittills, den enda i familjen som läst på universitet. En följd av att komma

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte

Läs mer

Kalendarium 2015-2016 Och nyheter från UHR

Kalendarium 2015-2016 Och nyheter från UHR Kalendarium 2015-2016 Och nyheter från UHR 2015-05-27 Jari Rusanen Kalendarium 2015 16 september deadline för ansökan inför Nordic Master http://www.cimo.fi/programmes/nordic_master/to_the_applicant 21-20

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Strategi för internationalisering

Strategi för internationalisering Dnr: ORU 1.3.2-823/2014 Strategi för internationalisering 2015 2020 Fastställd av: rektor Datum: 2015-09-08 INLEDNING Örebro universitet är ett relativt ungt lärosäte inom svensk högre utbildning. Universitetets

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Handlingsplan för internationalisering Läkarprogrammet 2012 2013 INLEDNING Högskolor och universitet styrs av omvärldens direktiv och internationalisering har blivit en kvalitetsindikator. Attraktiva och

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Handlingsplan för internationalisering Biomedicinska analytikerprogrammet 2012 2013 Inledning Biomedicinsk analytiker (engelska biomedical scientist) är ett internationellt yrke och utbildning finns världen

Läs mer

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta!

Proposition 7: Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning kan inte vänta! P 0 Proposition : Uttalande: Internationaliseringen av högre utbildning Motion #P-0- Ett ställningstagande rörande internationalisering Internationalisering av högre utbildning är ett brett område där

Läs mer

Program för internationalisering

Program för internationalisering Dnr UFV 2015/280 Program för internationalisering Fastställt av konsistoriet 2015-11-12 Innehåll 1. Inledning 3 2. Förutsättningar för framgång 3 3. Världsledande forskning 4 3.1 Stärka Uppsala universitets

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Syfte och övergripande långsiktiga mål

Syfte och övergripande långsiktiga mål Syfte och övergripande långsiktiga mål Sektionen för Industriell ekonomi Inom Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Antagna 2014-04-10 Senaste ändringar tagna 2014-04-10 SektionenförIndustriellekonomi

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Internationella utbildningssamarbeten 2014/15

Internationella utbildningssamarbeten 2014/15 Universitetens, högskolornas och de enskilda utbildningsanordnarnas Internationella utbildningssamarbeten 2014/15 - ett urval uppgifter och slutsatser från rapporten. Anna Lundh, utredare vid UKÄ Internationella

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Policy för internationalisering vid Lunds universitet

Policy för internationalisering vid Lunds universitet Styrelsen 2007-12-17 Policy för internationalisering vid Lunds universitet 2008-2011 I denna policy 1 för internationalisering formuleras gemensamma visioner, värderingar, mål och strategier för universitetets

Läs mer

Yttrande rörande förslag på mål och strategier för Uppsala universitet

Yttrande rörande förslag på mål och strategier för Uppsala universitet @ Till Uppsala universitet 2014-05-12 Dnr: 46:13/14 Yttrande rörande förslag på mål och strategier för Uppsala universitet vill lämnande följande synpunkter på förslaget (UFV 2013/110). Kommentarerna är

Läs mer

Möte 2013-03-22 Nyheter från Forum för internationalisering

Möte 2013-03-22 Nyheter från Forum för internationalisering Möte 2013-03-22 Nyheter från Forum för internationalisering I detta nyhetsbrev ges en kort-version av minnesanteckningarna från mötet i Forum den 22:e mars 2013. Via de länkar som anges når du den fullständiga

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Excellens i forskning och utbildning för en bättre värld

Excellens i forskning och utbildning för en bättre värld Excellens i forskning och utbildning för en bättre värld Rektor Eva Åkesson Föreningen för Filosofi och Specialvetenskap Ett stort, brett och komplext lärosäte Since 1477 (tradition som förpliktigar) Stor

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen

Läs mer

The academic value of mobility

The academic value of mobility 2015-05-28 Annika Ghafoori The academic value of mobility Projekt för att öka den utgående studentmobiliteten Presentation vid programdagarna den 28 maj The academic value of mobility Projektet i korthet

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 171-186 Tid: 2015-11-02, kl 13:00-15:30 Plats: Regionens Hus, sal A 181 RJL2015 /1943 Internationell policy Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING

UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING STYRDOKUMENT V 2014/476 UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING 2014-2016 Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Sysselsättning sektorvis Ingen tillväxt av privata jobb sedan 1950 Rekryteringsförsök de

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer