SAMSA - Innovationsupphandling av återanvändningssystem en arbetsdag Form/Design Center i Malmö den 24/

Transkript

1 SAMSA - Innovationsupphandling av återanvändningssystem en arbetsdag Form/Design Center i Malmö den 24/ INLEDNING SAMSA, samverkansorganisation för skånska och blekingska kommunala avfallsverksamheter, välkomnade till en arbetsdag kring innovationsupphandling av återanvändningssystem. Moderator för dagen var Anette Svingstedt, universitetslektor i lektor vid Institutionen för Service Management vid Campus Helsingborg, Lunds universitet. Deltagarlistan bjöd på en stor bredd och variation sett till de roller, organisationer och företag som företräddes. Fyra talare framförde presentationer under dagen och därtill genomfördes fyra arbetspass och en kreativ workshop. PRESENTATION 1 Innovation på beställning - VINNOVA Johan Lundström - handläggare på avdelning Tjänster och IKT vid VINNOVA Jonny Paulsson - tidigare arbetat med innovationsupphandling vid Sveriges kommuner och landsting (SKL) och från juni 2013 vid VINNOVA Presentationen inleddes med en film om innovationsupphandling; publicerat/webb-tvarkiv/informationsfilmer/informationsfilm-om-innovationer-pa-bestallning-/ Filmen beskriver hur innovation för återanvändning initieras och hur processen vidare går till. Genom upphandling av innovation kan Sveriges innovationsmyndighet, VINNOVA, hjälpa kommuner och företag att ta fram nya produkter, processer eller tjänster inom ramen för innovation. Om projektet har forsknings-/utvecklingsfokus kan det även upphandlas utanför lagen om offentlig upphandling. VINNOVA hjälper till med finansiering av projektledare för planeringsprojekt till förkommersiell upphandling. Fokusområden som stäms av är marknad, leverantörer, utvecklingsmöjligheter. VINNOVA har tidigare främst bistått med att skapa kunskap, men nu efterfrågar de även den. Det finns två typer av upphandlingsförfarande inom innovation; innovationsupphandling och innovationsvänlig upphandling. Innovationsupphandling kräver mer än innovationsvänlig upphandling, då det förstnämnda utgör ett mer långsiktigt investeringsprojekt. Genom Innovationsstrategin 2012 fick VINNOVA ett utökat uppdrag från regeringen som bl.a. omfattar stöd till innovationsupphandling. Processen att efterfråga innovation utgår först och främst ifrån att identifiera och formulera vad behovet är. Här behövs inte sällan hjälp. Den upphandlande myndigheten behöver se över

2 behovsbilden brett för att utforma bra underlag och bra processer för upphandlingen. VINNOVA har stödmaterial bland annat i form av en processkarta för hur man ska arbeta. Det finns flera metoder för innovationsupphandling. Inom ramen för LOU och LUF (FoU undantaget) krävs förkommersiell upphandling och vidare en avsiktsförklaring. Företag som bedrivit utveckling inom det aktuella området kan dock komma in med anbud när man i ett senare skede genomför en vanlig kommersiell upphandling. Hur säkerställer man att behoven som identifierades i början implementeras hos leverantörerna? Gert Hamner, Avalon Innovation Det finns möjlighet att föra nära dialog och avbryta efter varje fas om man märker att det går åt fel håll. Gäller att kunna mötas mellan den öppna innovationsupphandlingen och de snävare behoven. Exempel på pågående projekt: XQuality, Karolinska institutet Läckande skarvar för vattenledningsrör, vattenledningsföretagen i Sverige VINNOVA erbjuder information, stöd och vägledning samt finansiering upp till 100 procent i planeringsprojekt och upp till 50 procent i upphandling av innovation. För finansiering krävs dialog, identifierade behov som inte kan uppfyllas av marknaden samt ett brett användningsområde (duplicerbart). Det finns resurser att söka! VINNOVA välkomnar fler ansökningar och projekt. Det har tagit tid att ta fram case/goda exempel. Nu finns de efter det att man dammsugit Sverige. Det finns dock mycket mer att göra. PRESENTATION 2 Destination avfallsfritt Sverige - Stiftelsen för Svensk Industridesign (SVID) Conny Olander - Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) Conny är programansvarig för ett projekt med benämningen Design och Destination. SVID är en privat stiftelse som bildades 1989 av bland annat Svensk Form och Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). SVID erhåller pengar från Näringsdepartementet och näringslivet. Stiftelsens syfte är bland annat att skapa attraktiva regioner för att vidare skapa tillväxt. En attraktiv plats kan vara en region, en fysisk plats, en händelse, en miljö eller en kommun. Ett sådant exempel är Hultsfredsfestivalen. Myndigheten för Tillväxtanalys har undersökt vad motor för utvecklingsfrågor utgörs av. En grundförutsättning är att kunna locka och behålla rätt kompetens i regionen. Endast med rätt kompetens sker utveckling och tillväxt. Kompetensförsörjningen är i sin tur avhängig tillgänglighet

3 och god välfärd. Det är nycklar för att skapa attraktivitet. Men man missar ofta att få in attraktiviteten i sig själv i processen. Designperspektivet är ett viktigt verktyg för att få regioner attraktiva. För att skapa attraktion behövs en motor i regionen, en fungerande centralort, exempelvis en residensstad. Hur skapas tillväxt? Hur stimulerar man den? Hållbar tillväxt kan liknas ett träd. För att få en frodig trädkrona (hållbar tillväxt) och tjock stam som håller kronan uppe (samverkan och förnyelse) måste man se till jordmånen. Grogrunden består av social tillit, ledarskap, entreprenörskap (attityder), lärande (kan vara såväl en skolsal som ett torg). Mötesplatser är för jordmånen väldigt viktiga. Conny lyfter fram Jane Jacobs arbete: vad skapar ekonomisk tillväxt i en stad? Hur människan rör sig i rummet/regionen har stor betydelse. Jacobs har funnit att det finns en cirkel, en radie inom vilken man bör skapa de fyra faktorerna för mötesplatser: många funktioner, korta kvarter, blandning av hus och människor och hög koncentration av människor. Det är viktigt att koncentrera en kärna av behov från tandläkare till skola, till arbetsplats. En återvinningsstation eller -central bör alltså finnas inom denna cirkel. Är det många sådan här cirklar eller hubar man behöver? Ja, om man ser till en gymnasieskola med aktiviteter dag och kvällstid vad gör den attraktiv? Det kan vara praktikplatser, arbete efter skolan i staden, sociala, kulturella och idrottsliga aktiviteter och hur infrastrukturen kring skolan ser ut. Det krävs ett brett perspektiv i planering för att göra den attraktiv. Likaså kan man tänka på återvinningsstation. Det är bra att det finns en idrottsanläggning, en kiosk och annat som är knutna till stationen samt att infrastruktur och design fungerar optimalt. PPS - The Power of Ten: det ska finnas tio stimulis för att en plats ska bli attraktiv. Och även om de finns måste det finnas anledningar till varför de finns där. Det måste vara motiverat att exempelvis ha en sittplats, som en soffa, på ett visst ställe för att den ska användas på ett naturligt sätt. Lundberg Design: ett besöksmål som turister vill komma och besöka. Det är ett pappersbruk, men med en lång väg kantad av en mur som utgör en kunskapsbild för hur produktionsprocessen går till. Design kan hjälpa att skapa förståelse och attraktivitet. Man skapar ett annat syfte än bara produktionen eller vad originalsyftet kan vara. Kommentar: Men man måste ju tänka på att det finns väldigt olika kunder. Kommunen har ett syfte medan medborgarna kan ha andra användarsyften. Kommentar: Designen viktig, men det är viktigt att tänka på olika kundsegment och intressenter i första hand. Göran Hallin, Kontigo Conny förklarade att man använder designperspektivet för att förstå hur olika kunder kommer att använda platsen. ARBETSPASS 1 Om att skapa framtidens resurseffektiva samhälle nu Vad kan vi göra för att bidra till att få in tänket kring resurseffektivitet och avfallsminimering och ökad återanvändning i planeringen av nya platser stora som små?

4 Stefan Perssons bord Vanliga familjemedlemmar ser det ur ett perspektiv och de som jobbat med frågorna i många år på ett annat. Vi har diskuterat båda perspektiven då man måste förstå skillnaden. Man vill ge en vinst med att återvinna. Här tror vi enkelhet är en förutsättning. Det måste finnas en grundförståelse för varför man ska återvinna. Det ska dessutom vara roligt att besöka platserna. Det behövs attribut för detta. Exempelvis genom gamifiering att trycka på knappar. Vi tänker på barn och hur man kan anpassa platserna till dem. Köpenhamn har exempelvis målat fotsteg i asfalten fram till papperskorgarna, så att man hittar till dem. Men man bör också tänka på att påverka medborgarna att vilja behålla saker, inte bara slänga dem. Conny Olanders bord Vi pratade om att koppla ihop återanvändning och plats för avlämnandet. Mötena är viktiga. Det kan vara tillfälliga möten, som exempelvis loppisar. Vi vill dra dit människor. När ett mindre antal människor använder platsen behöver man jobba med den och planera för möten från starten. Vi tror också på att skapa en marknad för att höja materialets värde att laga och köpa begagnat. Hur höjer man avfallets status? Ord/språk för återvinning, avfall och material behöver skapas. Johan Lundströms bord Vi ser visionen att renhållningsbolag kan avvecklas i framtiden på grund av att det då inte finns något avfall. Utifrån våra förutsättningar diskuterade vi att det behövs tydligare regler som berättar om vad som kan och inte kan återanvändas. Kommunerna måste våga tänka nytt och även beställa på ett nytt sätt. Näringslivet behöver också komma in och förstå detta. Katja Wesslings bord Vi pratade om att det ska vara praktiskt och hur man möter utmaningen att folk vill bli av med något. VI tror att det är viktigt att visa att material kan ha värden. Vi måste diskutera hur man skapar en marknad för det man vill bli av med, exempelvis en soffa. Hur skapar man en plats för dem som vill bli av med den och för den som vill ha den. Går det att hitta en marknad emellan, någon som vill fixa till den? Vi pratade om ord. Man ska inte kalla det sopor eller avfall, inte heller resurser eller material. Soffan är en soffa. Kläder är kläder. Kallar man det resurser tar man ifrån sakerna sina egenskaper. Det finns många nyanser i återanvändning. Om vi kan man återanvända något sparar vi energi, men med recycling kan vi skapa något annat! Vi vill hitta språk, begrepp och marknad för detta nya. PRESENTATION 3 Innovationsupphandling av återanvändningssystem - SAMSA Stefan Persson projektledare för SAMSA Samsa ser ett behov av att utveckla nya system som kan ta oss till nästa steg i avfallshierarkin: Deponering (idag) Energiåtervinning (idag) Materialåtervinning (idag) Återanvändning - förstå marknad och kunder (i morgon) Förebyggande - få avfall att inte tillkomma regler och förståelse viktigt (i morgon) Det finns 600 återvinningscentraler i landet. Dessa är konsumtionsanpassade - det fungerar snabbt och enkelt att använda dem. Det fungerar alltså bra för kunden, men de uppfyller inte behovet för

5 samhället ur ett långsiktigt perspektiv. Ska det vara bökigt att slänga avfall? Vad händer då? Det är inte någon enkel fråga. Det finns varianter av centraler med mervärden för kunden i form av loppisar och kaféer. Det finns en stor utvecklingspotential. Samtidigt finns det ingen som vill investera mer pengar i avfallshanteringen utan snarare mindre pengar. Hur ser kommersialiseringen av avfall ut idag? Har man biogasanläggning säljer man gas. Har man plaståtervinning säljer man plastmaterial till tillverkare. Det har alltid funnits aktörer inom området men det är en ganska ny företeelse. Omsättningen är dock stor. Ska man använda ordet avfall? Eller resurser? Överskott? Värdet i sopor är materialet eller energin, men det är alltid större input än output. Projektet förväntas genomföras i fyra faser, där den tredje fasen är den klart mest omfattande i såväl tid som i ekonomiska resurser. 1. Vi har gjort en förstudie och en fördjupad problem- och behovsformulering. 2. Därtill bjuder vi in till träffar och undersöker lösningar. 3. Vidare kommer pilotanläggningar (behöver dock ej vara just en anläggning). 4. Slutligen tas underlag för kommersiell upphandling fram (ska vara ekonomiskt hållbar). Det måste finnas en bredd i samverkan kring frågorna - Tripel Helix, stora och små aktörer samt konsulter. Begreppen styr tanken, så det gäller att hålla sig öppen inför samtliga punkter. Är det traditionellt ekonomiska begrepp du menar? Ja, det är kronor och ören det handlar om. Är målet att det ska bli billigare? Nja, att det är billigare i förhållande till vad man får ut! Kommunikation är avgörande för att nå säljare till något som inte finns! Vem? Företag i branschen, design- och innovationsföretag, kombination, eller troligast: oväntade! Hur? Hemsida, seminarium, arbetsdagar som detta vid Form/Design Center. ARBETSPASS 2 Om att hitta säljare till något som inte finns Hur kan man (avfallsverksamheter) kommunicera komplicerade frågor som innovationsupphandling och återanvändning? Hur når man säljare av produkter/tjänster som inte finns på marknaden? Katja Wesslings bord Vi tycker det är viktigt att se till vilka aktörer som finns i olika faser från överskott till återbruk via förmedling. Och om det finns andra branscher som fungerar på samma sätt.

6 Malmö har haft en idétävling där alla som ville fick komma med idéer utifrån valfritt språk valfri form dokument, film eller annat. Det var givande. Formerna för leverans när vi får idéerna har stor betydelse. Det är viktigt att kanalerna hålls öppna. Stefan Perssons bord Enkelheten är viktigast, tänker vi. Paragrafryttare gör att man inte orkar jobba med frågorna. Ska man vara innovativ och kreativ tror vi att processerna runt upphandlingen måste vara enkel. Olika intressen och kunskaper blandas vid möten, mässor, seminarier. Just möten mellan olika kompetenser är jätteviktiga. Hemsidor och annat kan användas som informationskanaler, men fysiska möten behövs. PRESENTATION 4 Urbana återanvändningssystem för framtidens folk STADSNÄRA ÅVC - SYSAV Clara Mansfield miljöingenjör vid SYSAV och Johan Bång, Arkitektstudent, Lunds Universitet Ett nytt projekt har initierats för att skapa en stadsnära återvinningscentral med fokus på återanvändning där arkitektstudenter från Lunds universitet tillsammans med SYSAV, VA Syd, Malmö stad och MKB har fått tänka stort och fritt kring urbana återvinningssystem för framtiden. Återvinningscentralen planeras i en stadsnära miljö med fokus på återanvändning. Man ska kunna komma dit med bil, men sedan är det meningen att man ska kunna gå omkring på området. Centralen ska ha ett tydligt fokus på att återanvända allt som lämnas in utom farligt avfall och villa- /trädgårdsavfall. Återvinningscentralen ska erbjuda öppettider som passar kundernas behov. Den ska fokusera på kunder som kommer per fot eller cykel. Bilparkering ska finnas, men själva lämningen görs för hand eller med kundvagn. Övriga verksamheter på platsen gör den till en mötesplats för människor. Det kan vara café, möjlighet till byteshandel, med mera. En del av projektet utgörs av att studenter från Arkitektskolan i Lund har kommit med idéer. Projektet syftar till att få en bild av hur framtidens avfallslämnare och stadsplanerare ser en verksamhet som den planerade centralen. SYSAV vill se hur verksamheten skulle kunna se ut utanför ett traditionellt ÅVC-perspektiv. Studenternas idéer visas i stadshuset i Malmö under oktober En intressant iakttagelse man gjort är att de flesta inte ser avfall som avfall utan ser verksamheten som något annat. Mer som en samlingsplats för diverse verksamheter där avfall endast är en av delmängderna. Detta är nytänk för SYSAV. Det kan också finnas problem som kan ombildas till möjligheter när man förlägger en ny verksamhet på ett område som tidigare använts för andra typer av verksamhet. Många intressenter har kommit att se

7 tåget (den tågräls som idag ligger på området) som en möjlighet och inte problem. Under arbetet med projektet har man också märkt att man har haft förutfattade meningar som att kunder måste ha släp när de åker till en återvinningscentral. Detta har visat sig kunna lösas på andra sätt. Språket är viktigt. Materialbank ett nytt ord som inte innehåller begreppet sopor eller avfall. Det tror SYSAV är positivt. Arkitektstudent Johan Bång, kommentar: För att man ska vilja återvinna måste man sätta lite guld på det. Vi har haft skissmöten där problem och möjligheter lyfts fram. Ett bra exempel är hur man visar dagvattenhanteringen för skolbarn och andra får se hur det går till. Hur stort är området för centralen? Vi vet inte exakt hur stor tomt man får lyfta, men cirka 3 fotbollsplaner. Kommentar: Det är superspännande. Perfekt att göra med barnen. Vi åker ju inte bara och handlar idag, utan gör det vardagliga till en upplevelse. Ni visar att man kan göra återvinning till samma sak! Jättehäftigt! Kommentar/förslag: Man kan skapa en resursbank! Pensionärer och andra som har kunskap och tid och kan bidra till utveckling. Kommer ni använda studenterna även när ni utvecklar och sätter projektet i verkställande? Det vet vi inte, så långt har vi inte kommit. I så fall till en begränsad utsträckning. Kommentar: Barnen tycker att det är superspännande att gå till vår skapande verkstad där vi bara använder spillmaterial. De ser det inte som sopor utan som intressanta material att använda eller göra grejer av. Ungefär som att komma till stormarknad och upplevelsecenter. Carin Hernqvist, Återskapa MINIWORKSHOP kring designprocessen och kreativt tänkande En praktisk övning som inspirerar till kreativt tänkande och som ger inblick i metoder för en öppen idégenerering Det var roligt och givande att gå över gränserna för vad som kan åstadkommas med ord och språk i en workshop, även om någon tyckte att det låg lite långt från vad man ska få fram av dagen i form av kreativitet. Någon föredrog mer språkorienterande workshop. En workshop behöver inte vara förknippat med en fråga anser en annan deltagare, det kan användas som exempel för de frågeställningar som sedan kan lyftas. Den skulle kunna komma in tidigare och därmed få människor att mötas och avdramatisera dialogen.

8 ARBETSPASS 3 Gränsen mellan galet och genialt Hur får man in realiserbara förslag utan att strypa den kreativa processen? Hur kan/bör man bedöma inkomna innovationsförslag? (nya grupper/bord) Conny Olanders bord Vi tror att man måste titta på det stora perspektivet och inte till de specifika förutsättningarna från början. Först bör man bestämma sig för att vi befinner oss i ett läge och vill till ett annat. Vi tror att man bör ta in förslag från den utgångspunkten och sedan begränsa processen med realistskalan ett till tre. Börja med de vida diskussionerna! Stefan Perssons bord Vi tror också på att ta in ramarna för processen så sent som möjligt. Man bör inte börja med att begränsa. Det finns dock vissa utgångspunkter. Kommersialiserbarhet är avgörande. Innovationen ska upphandlas och därmed fungera i en kommersialiserbar process. Man kan inte bara prata om frihet, utan även klargöra och hantera hinder för utveckling. Det är inte lagarna som utgör det stora problemet. Förslagen behöver från början inte vara realiserbara, men projekten ska bli det. Om du har en komplicerad situation kan du bjuda in experter och lösa problemet. Om du har en komplex situation behöver du andra sätt att konkretisera problemet och sedan finna lösningar. Det kan vara tävlingar och andra tillvägagångssätt än de traditionella. Upphandlingsenheterna har inte jättemycket tid och energi över. Det gäller att göra det enkelt och bra för dem om de ska kunna använda sig av innovationsupphandling. Jonnys Paulssons bord Vi tror att det är viktigt att det görs så tydliga beställningar som möjligt. Det finns juridiska ramar, miljömässiga ramar och ekonomiska ramar som man behöver ta hänsyn till samtidigt som man måste se den stora boxen som ramarna ryms i. Det är också bra att inte bara tänka utanför boxen utan ibland också hoppa in i någon annans box för att få ny kunskap och nya perspektiv. Man bör hitta dem som är duktiga på innovationsupphandling och samarbeta. Detta kan man åstadkomma genom att exempelvis bjuda in till kreativ inspirationsdag för att hitta de andra branscherna som jobbar med innovationsupphandling. Fredrik Holmers bord Vi ser det som viktigt att använda ord som är kommunicerbara och göra det så enkelt som möjligt. Man måste försöka hitta vägmätare. Vidare är det viktigt att peka ut ett marknadsvärde och vad det finns för marknad efter innovationsprocessen. Eller ska man skapa en marknad? När anbuden ska skickas in tror vi på att material presenteras personligen, så att man redan där börjar med dialog. Utbildning är fel ord, men man bör även förbereda dem som ska arbeta med

9 processen så att de kan hantera den. Utvärderingen av förslagen ska inte bara göras av grupper som består av individer i branschen utan kanske även allmänheten, brukarna. Och naturligtvis av dem som är vana vid att arbeta med det. Detta för att bedömningen ska bli rätt och bred. Av Greta Hjortzberg, Hjortzberg AB, på uppdrag av SAMSA