Förslag till föreskrifter om ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker

Transkript

1 REMISS Datum Vår beteckning Sid / (1) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Marie Cardfelt, arbetsmiljoverket@av.se Enligt sändlista Förslag till föreskrifter om ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Ni får härmed tillfälle att yttra er över bifogade förslag till föreskrifter och allmänna råd om ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och råd om kemiska arbetsmiljörisker. Remisshandlingarna finns också tillgängliga på Arbetsmiljöverkets webbplats (av.se) Om oss Regel- och föreskriftsarbete Pågående föreskriftsarbete. För att få ett bra underlag för beslut önskar vi särskilt få belyst om pil för strömningsriktningen på rörledningar bör vara ett krav, 18, och om tryckluftsledningar som inte uppfyller märkningskraven bör vara undantagna från sanktionsavgift, 20. Eventuella synpunkter ska ha kommit till Arbetsmiljöverket senast den 15 december Synpunkter önskar vi få med e-post under adress: arbetsmiljoverket@av.se. E-post ska helst inte sändas till enskilda handläggares e-postadress. För eventuella frågor kan ni kontakta Marie Cardfelt, marie.cardfelt@av.se Yvonne Strempl Marie Cardfelt Bilagor: 1. Sändlista 2. Förslag till föreskrifter och allmänna råd 3. Konsekvensutredning Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: av.se Organisationsnummer:

2 1 Bilaga 1 - Sändlista För yttrande till: Arbetsgivarverket Företagarna Försvarsmakten Landsorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund Regelrådet SACO Svenskt Näringsliv Sveriges Kommuner och Landsting TCO Transportstyrelsen Arbetsgivaralliansen Arbetsgivarföreningen KFO Kommerskollegium Företagarförbundet Näringslivets regelnämnd Prevent Svensk Industriförening Småföretagarnas Riksförbund registrator@arbetsgivarverket.se info@foretagarna.se exp-hkv@mil.se mailbox@lo.se registrator@lrf.se regelradet@regelradet.se kansli@saco.se remisser@svensktnaringsliv.se info@skl.se info@tco.se kontakt@transportstyrelsen.se svar@arbetsgivaralliansen.se info@kfo.se registrator@kommers.se info@ff.se info@nnr.se info@prevent.se info@sinf.se info@smaforetagarna.eu För kännedom till: Unionen, Martine Syrjänen Stålberg TCO, Ulrika Hagström LO, My Billstam LO, Sten Gellerstdt SACO, Karin Fristedt Svenskt Näringsliv, Amelie Berg Svenskt Näringsliv, Bodil Mellblom Arbetsgivarverket, Hanna Larsson Arbetsgivarverket, Tarja Nevala SKL, Gunnar Sundqvist SKL, Ned Carter Arbetsgivaralliansen/Arbetsgivarföreningen KFO AMM Göteborg AMM i Lund AMM Linköping AMM Stockholm AMM Umeå AMM Uppsala AMM Örebro Arbeidstilsynet No Arbejdstilsynet, Dk Vinnueftirlit, Is Social o hälsovårdsministeriet, Fi martine.syrjanen@unionen.se ulrika.hagstrom@tco.se my.billstam@lo.se sten.gellerstedt@lo.se karin.fristedt@saco.se amelie.berg@svensktnaringsliv.se bodil.mellblom@svensktnaringsliv.se hanna.larsson@arbetsgivarverket.se tarja.nevala@arbetsgivarverket.se gunnar.sundqvist@skl.se ned.carter@skl.se kerstin.wrisemo@kfo.se amm@amm.gu.se Richard.Davidsson@skane.se amm@lio.se camm@sll.se amm@vll.se ammuppsala@akademiska.se hakan.westberg@orebroll.se direktoratet@arbeidstilsynet.no at@at.dk vinnueftirlit@ver.is kirjaamo@stm.fi

3 2 Boverket Folkhälsomyndigheten Inspektionen för vård och omsorg Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Naturvårdsverket Strålsäkerhetsmyndigheten Energigas Sverige FORCE Technology Sweden AB Företagarna IKEM Industriarbetsgivarna Inspecta Sweden AB IPS Kylbranschens Samarbetsstiftelse SIS SP SPBI (Per Brännström) SSG Svensk energi Svensk Fjärrvärme AB Sveriges Färg och Lim Företagare och Kosmetik- och hygienföretagen Svenska industrigasföreningen SWEDAC Teknikföretagen Unionen TÜV-Nord Sweden AB Värme- och Kraftföreningen

4 Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker

5

6 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker samt allmänna råd; beslutade den XX XXXXX 201X AFS 201X:X Utkom från trycket den xx xxxx 201X. Arbetsmiljöverket föreskriver 1 med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker dels att 4, 9, 18, 20, 23, 37a och 37 e ska ha följande lydelse, dels att bilaga 1 ska ha följande lydelse. Arbetsmiljöverket beslutar i fråga om de allmänna råden till föreskrifterna att de allmänna råden till 18, 20, 20a och 36 ska ha följande lydelse. Definitioner 4 De beteckningar som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden. Dessutom använder föreskrifterna följande beteckningar. Exponering Att utsättas för en kemisk riskkälla genom inandning, förtäring, eller kontakt med hud, slemhinnor eller ögon. 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbete (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EG) (EGT L 262, , s. 21, Celex 32000L0054). 3

7 AFS 201X:X Farlig kemisk produkt Hantering Kemisk produkt Kemisk riskkälla Kemisk produkt eller explosivt föremål som medför en fysikalisk fara eller hälsofara, inklusive de som inte släpps ut på marknaden, enligt kriterierna i - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLPförordningen). Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och liknande förfaranden. Kemiskt ämne eller blandning av kemiska ämnen som tillverkats eller utvunnits och vars funktion främst bestäms av dess kemiska sammansättning eller utgör avfall som består av kemiska produkter. Ett kemiskt ämne eller flera kemiska ämnen tillsammans som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom - sina hälsofarliga egenskaper, - sina egenskaper när det beror på det sätt på vilket ämnena används eller förekommer, - sin temperatur, - att minska halten syrgas i luften eller - att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion. Mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer och som kan medföra allergier och toxiska effekter omfattas också av definitionen av kemisk riskkälla. Kemiskt ämne Ett kemiskt grundämne eller en kemisk förening. 4

8 Faktorer som ska bedömas för att avgöra om åtgärder krävs 9 För kemiska riskkällor som är upptagna i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden ska man vid bedömningen enligt 8 avgöra om halten av respektive ämne är godtagbar med hänsyn till gränsvärdet. Bedömningen och skälen för denna ska dokumenteras. Vid bedömningen ska hänsyn tas till halten av alla kemiska ämnen i inandningsluften som kan medföra ohälsa eller olycksfall, till hur fysiskt påfrestande arbetet är och till att vissa ämnen kan tas upp genom huden. Mätning av luftföroreningar i andningszonen ska utföras om det inte på annat sätt kan klargöras vilka åtgärder som krävs för att exponeringen ska vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdet. Om mätning inte behöver utföras enligt undantagen i tredje stycket eller 50 andra stycket ska skälen för detta dokumenteras. Allmänna krav på märkning 18 Behållare och rörledningar som innehåller kemiska riskkällor ska vara märkta med de uppgifter som behövs för att man klart ska kunna identifiera innehållet och de risker som är förknippade med detta. Sådana rörledningar ska också vara märkta med en pil som anger strömningsriktningen. Om riktningen kan variera får detta anges med pilar i båda riktningarna. Rörledningar som kan förväxlas och då medföra att en kemisk riskkälla orsakar ohälsa eller olycksfall ska, oavsett innehåll, vara märkta så att innehållet kan identifieras. 20 Synliga rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt ska, utöver märkning enligt 18, vara märkta med produktens faropiktogram enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen). På en rörledning som används för produkter med olika farlighet får alla aktuella faropiktogram anges. Märkning ska placeras väl synlig i närheten av farliga ställen, såsom ventiler och kopplingar, samt med lämpliga mellanrum. Den arbetsgivare som inte har märkt en eller flera rörledningar med farliga kemiska produkter enligt kravet i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 52. Om endast rörledningar som innehåller tryckluft saknar märkning enligt kravet i första stycket utgår ingen sanktionsavgift. Lägsta avgiften är kronor och högsta avgiften är kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande: Avgift = kronor + (antal sysselsatta -1) x 271 kronor

9 AFS 201X:X Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. (AFS ) 23 Arbetet ska ordnas, utföras, följas upp och åtgärdas så att inandningsluften blir så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt med hänsyn till de resurser som krävs för att begränsa luftföroreningarna. Åtgärder ska omedelbart vidtas om inandningsluften inte bedöms vara godtagbar med hänsyn till gränsvärdena i bilaga 1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden. Sedan åtgärder vidtagits för att minska halten luftföroreningar i andningszonen ska en mätning av halten göras senast tre månader efter det att åtgärder enligt andra stycket vidtagits, om det inte är uppenbart onödigt. 37 a Bestämmelserna i 37 b-g ska tillämpas för nedanstående arbeten. Om riskbedömningen, enligt 5-9, visar att exponeringen för allergiframkallande ämnen är försumbar även utan skyddsåtgärder gäller dock inte bestämmelserna. 1. Arbete med farliga kemiska produkter som, enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen), ska vara märkta med någon av följande faroangivelser, H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion, H334 Kan orsaka allergi eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning, 2. Arbete med lim eller andra kemiska produkter som innehåller etyl-2- cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat eller 3. Arbete som innebär termisk nedbrytning av material som frisätter isocyanater eller processer som frisätter formaldehyd. 37 e Utbildning krävs för att leda eller aktivt sysselsättas i ett arbete som kan innebära en inte försumbar exponering för farliga kemiska produkter som innehåller: 1. diisocyanater, 2. epoxiplastkomponenter, 3. organiska syraanhydrider, 4. formaldehydhartser, 5. metakrylater som ska vara märkta med H317 eller H334 eller 6. akrylater som ska vara märkta med H317 eller H334 samt vid arbete som innebär termisk nedbrytning som frisätter isocyanater eller processer som frisätter formaldehyd. Utbildning krävs även för arbete med kemiska produkter som innehåller etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka. 6

10 Utbildningen ska minst innehålla information om de risker som arbetet innebär och vilka skyddsåtgärder som kan behöva vidtas för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Utbildningen för de som leder eller aktivt sysselsätts i arbete enligt första och andra stycket ska kunna styrkas genom ett högst fem år gammalt utbildningsintyg. Utbildningsintyget ska beskriva de moment som ingått i utbildningen. Den arbetsgivare som låter någon utan utbildningsintyg leda eller utföra arbete i strid med fjärde stycket ska betala sanktionsavgift om kr för varje sådan person, se 52. Denna författning träder i kraft den XX XXXXX 200X ERNA ZELMIN-EKENHEM Jens Åhman Anna Varg

11 AFS 201X:X Bilaga 1: Ämnen med förbud eller tillståndskrav 2 Grupp A - Ämnen som enligt 45 inte får hanteras Bestämmelserna i 45 gäller även ämnets salter och när ämnet innehåller kristallvatten. Cancerframkallande ämnen CAS-nr 3 2-Acetamidofluoren Aminodifenyl Benzidin ,1'-Diklordimetyleter ,2-Dibrom-3-klorpropan N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen Erionit Hexametylfosfortriamid (HMPA) Metylklormetyleter Metylkolantren (3-metylkolantren) N-Metyl-N-nitrosourea β-naftylamin Nitrodifenyl Grupp B - Ämnen som enligt 47 får hanteras endast efter tillstånd av Arbetsmiljöverket Bestämmelserna i 47 gäller även ämnets salter och när ämnet innehåller kristallvatten. Cancerframkallande ämnen CAS-nr p-aminoazobensen Auramin (4,4'-imidokarbonyl-bis(N,N-dimetylanilin)) Bensalklorid Bensotriklorid β-butyrolakton ,4'-Diamino-3,3'-diklor-difenylmetan (metylenbis(o-kloranilin)) 2,4-Diamino-1-metoxibensen (2,4-diaminoanisol) Senaste lydelse AFS 2011:19. Ändringen innebär att fem ämnen tas bort från grupp B. 3 CAS-nr är ämnets identifikationsnummer enligt Chemical Abstract Service. 8

12 2,4-Diaminotoluen Dianisidin (3,3'-dimetoxibenzidin) Diazometan ,2:3,4-Diepoxibutan Dietylsulfat ,3'-Diklorbenzidin ,2'-Diklordietyleter ,2'-Diklorodietylsulfid (senapsgas) ,3'-Dimetylbenzidin (o-tolidin) ,1-Dimetylhydrazin ,2-Dimetylhydrazin Dimetylsulfat Etylenimin Etylmetansulfonat Fenyl-β-naftylamin Metylmetansulfonat Monometylhydrazin α-naftylamin N-Nitrosodimetylamin ,3-Propansulton β-propiolakton ,2-Propylenimin Tioacetamid Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat Uretan (etylkarbamat) Sensibiliserande ämnen... CAS-nr 2,4-Diaminotoluen ,3'-Diklorbenzidin S-[2-(Dimetylamino)etyl]-pseudotioureadihydroklorid (PBA 1) Hexahydroftalsyraanhydrid Metylhexahydroftalsyraanhydrid Fotnot 9: Som riktvärde gäller att värdet 0,005 mg/m 3 för den sammanlagda exponeringen för syraanhydrider under 15 minuter via inandning inte bör överskridas.

13 AFS 201X:X Metyltetrahydroftalsyraanhydrid Tetrahydroftalsyraanhydrid Tetraklorftalsyraanhydrid Reproduktionsstörande ämnen... CAS-nr Etylentiourea Allmänna råd till bilagan Se fotnot 9 och Fotnot 10: Som riktvärde gäller att värdet 0,005 mg/m 3 för den sammanlagda exponeringen för syraanhydrider under 15 minuter via inandning inte bör överskridas. 10

14 Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker Kommentarer Allmänna krav på märkning Till 18 Med behållare avses alla typer av behållare, till exempel inköpta förpackningar, flaskor, säckar, lösa kärl, fasta behållare och cisterner. Även behållare som är en del av en teknisk anordning avses. Observera att man även kan behöva märka annat än behållare, t.ex. ventilationskanaler och filter till sådana, om de har förorenats med ämnen som medför att särskilda åtgärder behövs vid arbete med dessa. Märk lämpligen avfallsbehållare som innehåller en kemisk riskkälla med uppgift om risken i klartext, faropiktogram om sådana ska användas för de kemiska produkter som bildat avfallet, och med avfallsslag enligt avfallsförordningen, (2011:927). Det är viktigt att beakta behovet av märkning med information enligt 17 av behållare som innehåller avfall. Radioaktiva ämnen märks lämpligen med varselsymbol för joniserande strålning, texten radioaktivt och namnen på ingående radioaktiva nuklider samt uppgifter om dessas aktiviteter. Som regel bör också tidpunkten för aktivitetsangivelsen framgå av märkningen. I vissa fall har Strålsäkerhetsmyndigheten meddelat särskilda föreskrifter som då normalt är tillräckliga för att uppfylla detta krav. Man kan behöva märka behållare som innehåller material och varor, om de har ett ytskikt som är en kemisk riskkälla eller om de kan avge en kemisk riskkälla vid hanteringen, t.ex. behållare med bekämpningsmedelsbehandlade plantor. Lämplig märkning är den använda produktens namn, risken i klartext och faropiktogram om sådan är tillämplig. Rörledningar En rörledning som stadigvarande innehåller samma kemiska riskkälla bör märkas med riskkällans namn enligt förteckningen. En rörledning som används för olika produkter får märkas med en identifierande beteckning och med information om var uppgift om aktuellt innehåll finns. Uppgiften behöver finnas i nära anslutning till rörledningen. Det är också lämpligt att rörledningar har färgmärkning enligt svensk standard SS 741.

15 AFS 201X:X Ånga och hetvatten är kemiska riskkällor utan att samtidigt vara farliga kemiska produkter. Rörledningar som innehåller ånga eller hetvatten behöver normalt vara märkta med uppgift om innehåll och tryck. Vätskor betraktas som brandfarliga om flampunkten är 100 C eller lägre. Det är dock bara de med flampunkt 60 C eller lägre som klassificeras som brandfarliga enligt CLP-förordningen. Kravet på märkning vid risk för förväxling innebär till exempel att båda rörledningarna ska vara märkta om det finns två rörledningar och en innehåller en kemisk riskkälla. Det innebär också att märkning behöver finnas på båda sidorna av punkter där rörledningarna kan kopplas isär. Ytterligare krav om användning och kontroll av trycksatta behållare och rörledningar finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar. Särskilt om märkning av farliga kemiska produkter i arbetet Till 20 En inbyggd rörledning behöver märkas i de öppningar där den är åtkomlig. Vid riskbedömningen avgör man hur inbyggnaden behöver vara märkt enligt 18. Exempel på rörledningar är fast installerade trycksatta ledningar som används för transport av gas, vätska eller fasta ämnen med hjälp av gas eller vätska. Rökgaskanaler, ventilationskanaler och liknande är inte rörledningar. Rörledningar som främst används som en del i en process anses som processkärl och ska märkas enligt 19. Faropiktogram enligt CLP-förordningen ska anges. Även om faropiktogrammet för gas under tryck är frivilligt för giftiga och brandfarliga gaser är det lämpligt att ange även detta faropiktogram för sådana gaser. Lämpliga mellanrum innebär att man bör kunna se märkningen när man befinner sin längs ledningen. Om andra kännetecken finns, till exempel färgmärkning, får mellanrummen vara större så länge det inte innebär en ökad risk. När en ledning innehåller en mindre farlig kemisk produkt, till exempel tryckluft, kan mellanrummen ofta vara långa om det ändå är tydligt vad ledningen innehåller. En rörledning som tillfälligt innehåller ett farligt kemiskt ämne kan ofta märkas med upphängda skyltar. En rörledning som utgår från en märkt behållare och är synlig i sin helhet uppfyller bestämmelsen om det är tydligt att den innehåller samma produkt som behållaren. 12

16 Skyltning, förvaring och behållare Till 20 a Mängder som har betydelse för säkerheten vid lagring är till exempel att en brand förvärras eller att ett läckage kan medföra hälsorisker. Vid skyltning som avser flera olika kemiska produkter får faropiktogram som varnar för lägre grad av farlighet uteslutas. Fram till 1 juni 2019 får varningsskyltar enligt den äldre lydelsen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, bilaga 2, avsnitt 3.2, användas istället för det tillämpliga faropiktogrammet om de har samma symbol. Detta enligt en övergångsbestämmelse i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler. Krav på varningsskylt för gasflaskor finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar. Vid tillämpning av andra stycket: Tänk på att skyltar i första hand sätts upp för andra än de som arbetar i en lokal och på vad som är viktigt att dessa iakttar. Det kan behövas skyltar med förbud mot öppen eld, skyltar med tillträdesförbud eller påbud att bära skyddsglasögon. Utformning av andra skyltar än faropiktogrammen enligt 19 framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler. Till 36 Punkt 1 Vid arbete i tank, cistern eller liknande utrymme med en brandfarlig vätska eller aerosol behöver halten brännbara ångor kontrolleras under hela arbetet genom mätning med explosimeter. Det är viktigt att kontrollera att explosimetern är tillverkad för att användas i den aktuella atmosfären. Exklassade explosimetrar finns för olika gaser, ångor och zontyper. Det är vidare viktigt att mätningarna utförs så att de blir representativa för hela utrymmet där arbetet ska ske. Syrgashalten behöver mätas samtidigt eftersom man underskattar explosionsrisken om syrgashalten är lägre än normalt. Halten ångor bör högst vara enligt följande: När hett arbete ska utföras i utrymmet: Högst 5 procent av den undre explosionsgränsen (vid 21 procent syrgashalt i utrymmet). Det är därefter viktigt att explosionsrisken kontrolleras ända tills ytorna kallnat. När övrigt arbete ska utföras: Högst 25 procent av den undre explosionsgränsen (vid 21 procent syrgashalt i utrymmet), förutsatt att inga tändkällor finns i närheten.

17 AFS 201X:X Punkt 2 Innan medgivande ges att påbörja svetsning, skärning eller annat arbete som medför hög temperatur på en behållare, som innehållit en brandfarlig eller brännbar vätska, behöver risken för brand och explosion vara förebyggd. Detta kan göras genom att man kontrollerar att den är tömd och rengjord samt ventilerar den så att den inte innehåller explosiv atmosfär eller fyller den med vatten. När en rörledning monteras till en annan rörledning som är satt under tryck gäller också Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll om trycksatta anordningar. Sista stycket Innan den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor godkänner att ett arbete startar behöver hon eller han veta att anläggningen ställts av på ett säkert sätt så att inte den som ska utföra arbetet utsätts för risker från anläggningen. 14

18 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) Enheten för teknik Marie Cardfelt, arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning avseende förslag till ändring av föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19 Projektnamn: Projektägare: Projektledare: Ändring av kraven på rörledningsmärkning med mera Jens Åhman Marie Cardfelt Kostnadsställe: 530 Prestation: 211 Aktivitet: Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: av.se Organisationsnummer:

19 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1 Sammanfattning 3 2 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 4 3 Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd 5 4 Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på 5 5 Bedömning av om föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU 5 6 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Berörda arbetstagare uppdelat på män och kvinnor Antal företag som berörs Andra som berörs Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser Ändringar i paragrafer och allmänna råd Jämställdhet och tillgänglighet Påverkan yttre miljö och tredje person Jämförelse av konsekvenser för de övervägda regleringsalternativen 12 9 Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen Effekter för kommuner och landsting Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Bedömning om vilka andra kostnader blir aktuella för företagen och vilka förändringar i verksamheten de kan behöva vidta Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen Påverkan på konkurrensförhållanden Annan påverkan Bedömning av särskilda hänsyn som behöver tas till små företag vid reglernas utformning Bedömning av om särskilda hänsyn när det gäller tidpunkt för ikraftträdande Bedömning om det finns behov av nödvändiga informationsinsatser Hur samråd genomfördes Redovisning av beröringspunkter med andra författningar Kontaktperson på Arbetsmiljöverket 15

20 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) 1 Sammanfattning Arbetsmiljöverket har tagit fram ett förslag till ändring av föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. Ändringen medger att märkningen av rörledningar ska få placeras utifrån vad som är lämpligt med hänsyn till förhållandena på platsen i stället för att en märkning alltid ska vara synlig. Produktnamn får ersättas med annan identifierande beteckning. Förslaget anpassar föreskrifterna till de nya föreskrifterna om användning och kontroll av trycksatta anordningar och inför sammanfattningsvis följande ändringar: 4 Förtydliganden om vad som avses med kemisk produkt och kemisk riskkälla. Även ämnen som bildas av mikroorganismer ingår. 9 och 23 Författningsnummer för föreskrifterna om hygieniska gränsvärden tas bort. 18 Kravet på att rörledningar som innehåller kemiska riskkällor ska vara märkta med pil för strömningsriktningen flyttas hit. Införande av ett krav på att rörledningar som kan förväxlas och därmed medföra att en kemisk riskkälla orsakar skada ska vara märkta oavsett innehåll. Detta ersätter kravet på märkning av alla rörledningar i första stycket i 24 i föreskrifterna (AFS 2002:1) om användning av trycksatta anordningar. 20 Kravet på märkning med produktnamn tas bort, endast faropiktogram krävs utöver kraven i 18. Om ledningen används för flera farliga kemiska produkter får alla deras faropiktogram anges. Sanktionsavgiften för tryckluftsledningar som inte är märkta med faropiktogram tas bort. Kravet på avståndet mellan märkningarna på en rörledning ändras till lämpligt mellanrum vilket är samma formulering som i direktiv 92/58/EEG om varselmärkning och signaler. 37 a,e Har omformulerats för att förtydliga tillämpningen. Bilaga 1 Grupp B Hydrazin, etylenglykolmonometyleter, etylenglykolmonometyleteracetat, 4,4 -Metylendianilin och 1,2-dibrometan är idag upptagna i grupp B i bilaga 1. För att få hantera ämnen i grupp B krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket. Nu föreslås att dessa fem ämnen får gränsvärden i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden i stället för krav på tillstånd enligt 47 i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Rådet till 18 Det anges vilka uppgifter som behöver anges för att uppfylla kravet på att innehåll och risker ska kunna identifieras. Det anges att rörledningar som innehåller ånga eller hetvatten normalt behöver vara märkta med uppgift om innehåll och tryck.

21 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) Rådet till 20 I rådet anges att lämpliga mellanrum normalt betyder att en märkning alltid ska kunna ses när man befinner sig längs ledningen, men om andra kännetecken finns, till exempel färgmärkning, får mellanrummen vara större om detta inte innebär ökad risk. Det anges att det är lämpligt att ange faropiktogram för gas under tryck om det rör sig om en giftig eller brandfarlig gas även fast det är frivilligt enligt CLP. Rådet till 36 punkt 2 Ändras i konsekvens med upphävande av föreskrifterna om tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar, AFS 2005:2. 2 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Kravet på avstånd mellan märkningarna på rörledningar är mer specificerat i de nuvarande föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19, jämfört med EU-direktivet 1. I direktivet anges att ledningar ska märkas med relevanta faropiktogram och att det får kompletteras med namn på ämnet eller andra upplysningar om risken. I nuvarande regler är namn och pil för flödesriktningen ett krav. Direktivet kräver att märkningen ska placeras väl synligt i närheten av farliga ställen samt med lämpliga mellanrum. Våra regler preciserar detta idag så att en märkning alltid ska vara synlig när man befinner sig längs ledningen. Företrädare för industrin har anfört att det blir oproportionerligt kostsamt att märka så att en märkning alltid är synlig, i synnerhet för tryckluftsledningar. Därför föreslås nu att märkningen ska göras med lämpliga mellanrum, enligt direktivtexten. Det behövs ett klargörande kring hur märkning ska göras på rörledningar som används för många olika medier. I direktivet anges inte detta, men här föreslås att piktogrammen för alla farliga kemiska produkter som ledningen används för får anges. När det finns en risk för förväxling mellan rörledningar med kemiska riskkällor och rörledningar med annat innehåll behöver ledningarna märkas. Detta krav föreslår vi införs i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. Det behövs därför att kravet på att alla rörledningar ska märkas, som nu finns i 24 i föreskrifterna om användning av trycksatta anordningar, AFS 2001:1, nu att tas bort. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/27/EU av den 26 februari 2014 om ändring av rådets direktiv 92/58/EEG, 92/85/EEG, 94/33/EG, 98/24/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG, för att anpassa dem till förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.

22 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) 3 Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19, behöver ändras som en konsekvens av de nya föreskrifterna om användning och kontroll av trycksatta anordningar. Utöver detta finns det en osäkerhet kring tillämpningen av reglerna om märkning av rörledningar som kommer att kvarstå ifall förtydligande ändringar inte införs. Utan de lättnader i kraven på märkning som föreslås kommer arbetsplatser med ledningar som byter innehåll ofta och inte rimligen kan märka om dessa hela tiden att behöva söka undantag från kravet. 4 Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Arbetsmiljöverkets bemyndigande att utfärda dessa föreskrifter finns i 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166). 5 Bedömning av om föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU Arbetsmiljöverket bedömer att förslaget uppfyller gällande EU-lagstiftning både på arbetsmiljöområdet och på produktområdet och gör samtidigt bedömningen att det inte på någon punkt strider mot EU-rätten i övrigt. 6 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Det är bara förändringarna gällande märkning av rörledningar med farliga kemiska produkter som innebär ändringar som kan påverka skyddsnivån. Uppgifterna om antal anställda och antal företag baseras på beräkningarna som redovisas i konsekvensutredningen av förslaget till nya föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar.

23 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) 6.1 Berörda arbetstagare uppdelat på män och kvinnor De näringsgrenar där det kan finnas rörledningar bedöms främst vara de som anges i tabellen nedan, vilket enligt SCB är ca 0,6 miljoner arbetstagare. De flesta av arbetstagarna har arbetsuppgifter som innebär att de inte befinner sig på de ställen där det finns rörledningar. Arbetsmiljöverket gör en grov uppskattning att cirka en tiondel arbetar så att de kan befinna sig i närheten av en rörledning alltså, cirka personer. I nämnda näringsgrenar är cirka 25 procent kvinnor. Tabell 6.1: Antalet arbetstagare per näringsgren Näringsgren Män Kvinnor Total Utvinning av mineral Tillverkning Försörjning av el, gas, värme och kyla Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Vård och omsorg; sociala tjänster Annan serviceverksamhet Totalt Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 6.2 Antal företag som berörs Berörda av att krav på märkning med produktnamn och pil tas bort i 20 De lättnader som föreslås är avsedda att främst kunna tillämpas av de som regelmässigt använder ledningarna för flera olika medier. Detta görs främst i de näringsgrenar som anges i tabellen nedan. Näringsgren Antal anställda >200 Totalt 10 Livsmedelsframställning Framställning av drycker Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 21 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel Totalt Källa: SCB I tabellen har vi inte tagit med företag utan anställda, eftersom det är mycket ovanligt att de äger sådana rörledningar.

24 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) Vid framställning av drycker och livsmedel rör det sig oftast om att ledningar rengörs med en eller två farliga kemiska produkter, medan det inom tillverkning av kemiska produkter eller läkemedel kan finnas ledningar som används för många olika kemikalier. Inom näringsgrenen livsmedelsframställning bedömer vi att bara en tiondel av företagen är berörda, alltså cirka 190. Inom de andra uppräknade näringsgrenarna bedöms hälften kunna vara berörda, alltså cirka 310. Totalt är det då cirka 500 företag som berörs. Berörda av att mellanrummen mellan märkningarna får variera Alla företag som har en rörledning med en farlig kemisk produkt är berörda av ändringen avseende avståndet mellan märkningar på ledningen. Rörledningar som innehåller farliga kemiska produkter finns främst i kemisk industri, verkstadsindustri, livsmedelsindustri, laboratorier, avloppsverk och inom handel med drivmedel. Därtill kommer offentlig verksamhet vid till exempel skolor, sjukhus och simhallar. Eftersom kravet gäller även tryckluftsledningar är det inte begränsat till dem som använder kemikalier. De lättnader som föreslås är avsedda att främst kunna tillämpas av de som är skyldiga att märka tryckluftsledningar eller andra kemiska produkter vars farlighet i sammanhanget har mindre betydelse. För farligare kemiska produkter bör normalt mellanrummen mellan märkningarna inte vara större än att en märkning som informerar om innehållet alltid är synlig. En kort slang som är synlig i sin helhet anses märkt om den behållare eller gasflaska den är ansluten till är märkt. De, ofta små företag, som bara har sådana berörs därför inte av ändringen. I tabell 6.2 har vi listat de näringsgrenar som vi bedömer är mest berörda. I tabellen har vi inte tagit med företag utan anställda, eftersom det är osannolikt att de äger anläggningar med så långa ledningar att de berörs av ändringen. Totalt är det då cirka företag som skulle kunna beröras. Merparten av dessa har dock inte ledningar som är så besvärliga att märka så att det är lönt att lägga arbete på att utreda själv hur ofta märkningar behöver finnas. Tabell 6.2 Uppskattning av det antal företag som kan ha en trycksatt anordning i sin verksamhet Näringsgren Jordbruk, skogsbruk och fiske Antal anställda >250 Totalt Utvinning av mineral Tillverkning Försörjning av el, gas, värme och kyla Byggverksamhet Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Transport och magasinering

25 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) Hotell- och restaurangverksamhet Fastighetsverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Vård och omsorg; sociala tjänster Annan serviceverksamhet Totalt Källa: SCB 6.3 Andra som berörs Rörledningar som används för olika medier kan också finnas inom vissa delar av offentlig verksamhet och offentligt ägd verksamhet. Vi har dock inget exempel på var det kan förekomma. Vår bedömning är att det är väsentligt mycket färre anläggningar inom offentlig verksamhet som berörs, jämfört med antalet inom privat sektor som redovisas ovan. Observera att för gasledningar inom vården gäller reglerna om medicintekniska produkter vilket innebär att 20 inte gäller. 18 gäller dock. 7 Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser 7.1 Ändringar i paragrafer och allmänna råd Sammanfattningsvis innebär förslaget besparingar på 12 miljoner kronor på grund av att märkning med produktnamn på rörledningar med farliga kemiska produkter inte alltid är nödvändigt och ytterligare 12 miljoner kronor därför att en märkning inte alltid behöver vara synlig när man befinner sig längs en ledning. Timkostnad för personal som används i beräkningarna Vi använder i denna konsekvensutredning timkostnader för drift- och underhållsingenjörer som kan vara de som märker upp utrustningen enligt gällande krav. Vid beräkning av timkostnad läggs till bruttolön följande Kostnad för sociala avgifter är 31,42 % Semesterersättning är 12 % (25 dagar semester) Kostnaden för pensionsavsättningar är 4,5 % för kontant utbetald bruttolön upp till upp till kr därefter 30 % (Hämtat från ITP). Antalet arbetsdagar på ett år varierar men i snitt bedöms det vara 225 arbetsdagar per år, vilket fördelat på 12 månader ger 18,75 dagar per månad. Vid beräkningarna antas att personen jobbar 8 timmar per dygn vilket ger 150 timmar per månad.

26 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) Enligt Statistiska centralbyrån är den genomsnittliga lönenivån för driftsingenjörer (311 - ingenjörer och tekniker) kronor per månad. Tabell 7.1 Timkostnader som används vid beräkning av konsekvenser Driftingenjör Lön per månad Sociala avgifter 31,42 % Semesterersättning 12 % Pensionsavsättning 6 % av kr % av kr 231 Summa Timkostnad (kr/h) 369 Förtydligande, 4 I definitionen av kemisk produkt förtydligas att inte allt avfall innefattas bara avfall i form av kemiska produkter. Detta är viktigt för att undvika att texten misstolkas. I definitionen av kemisk riskkälla förtydligas att även mögelsporer och ämnen som bildas av mikroorganismer är ett kemiskt ämne eller flera kemiska ämnen tillsammans och dessa kan därför utgöra en kemisk riskkälla. Vi förtydligar också att föreskrifterna inför direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbete för vissa typer av biologiska agens. Dessa förtydliganden medför inga kostnader. Uppdatering, 9 och 23 Eftersom nya föreskrifter om hygieniska gränsvärden beslutas med viss regelbundenhet behöver hänvisningen gälla generellt. Detta får inga konsekvenser utan gör bara texten korrekt. Förväxlingsrisk, 18 Kravet i 20 att rörledningar som innehåller en kemisk produkt ska vara märkt med pil för strömningsriktningen flyttas till 18. Ett krav införs i 18 på att rörledningar som kan förväxlas och då medföra att en kemisk riskkälla orsakar skada ska vara märkta med innehåll. Detta görs samtidigt som kravet på märkning av alla rörledningar i föreskrifterna om användning av trycksatta anordningar, AFS 2002:1, 24, tas bort. I realiteten blir det därför en minskning av kravet. Arbetsmiljöverket bedömer att det bara är när det finns en risk för personskada som krav på märkning bör ställas även om det kan spara stora kostnader för anläggningsägaren att ha alla ledningar märkta. Med tanke på att alla rörledningar enligt nuvarande lagstiftning ska vara märkta så kommer kravet inte att innebära några ökade kostnader.

27 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) Märkning med produktnamn tas bort, 20 Kravet på märkning med produktnamn tas bort, endast faropiktogram krävs utöver kraven i 18. Om ledningen används för flera farliga kemiska produkter får alla deras faropiktogram anges. Krav på pil för strömningsriktningen flyttas till 18. Eftersom 18 kräver att rörledningar ska vara märkta med de uppgifter som behövs för att man klart ska kunna identifiera innehållet och riskerna bedömer vi att denna minskning av kravet inte kommer att få så stora konsekvenser för hälsa och säkerhet. Där innehållet inte varierar är produktnamn det som bör anges enligt rådet till 18. Konsekvensen av regelminskningen blir att rörledningar med varierande innehåll inte behöver märkas om då innehållet byts, om det finns ett annat system för att informera om innehåll och risker. Detta medför en besparing för de cirka 500 företag som bedöms använda samma ledning för flera olika medier. De får nu, en gång för alla, märka ledningen med alla relevanta faropiktogram och en beteckning som identifierar ledningen i stället för att, t.ex. hänga upp skyltar på ledningen som anger aktuellt innehåll. Besparingens storlek kommer att variera stort mellan företagen. Företagen i näringsgren 20 och 21 med fler än 50 anställda som bedömdes vara berörda (93/2 stycken) bedöms kunna spara i medeltal 1 arbetstimme per dag. Detta innebär 369 kr/timme x 225 dagar x 46 företag = 3, 8 miljoner kronor. Mindre företag inom dessa näringsgrenar och företag inom framställning av drycker och livsmedel ( = 454 stycken) bedöms kunna spara i medeltal 1 timme per vecka, vilket innebär 369 kr/timme x 48 veckor x 454 företag = 8,0 miljoner kronor. Summan blir cirka 12 miljoner. En konsekvens av förslaget är att en ledning som oftast innehåller något ofarligt, t.ex. mjölk, får märkas som det rengöringsmedel man använder. I närheten ska det då finnas information om vad som finns i ledningen för tillfället. Det är viktigt att man inte tar för vana att ignorera varningsmärkningen därför att ledningen oftast innehåller något ofarligt eftersom det kan leda till allvarliga skador. Sanktionsavgift tas bort för omärkta tryckluftsledningar Utan sanktionsavgift kan man räkna med att det blir mindre uppmärksamhet runt kravet på märkning och fler ledningar som inte märks om de innehåller tryckluft. Men eftersom konsekvenserna är betydligt mindre om misstag görs bedömer vi det inte som allvarligt. Mellanrum mellan märkningarna, 20 och rådet till denna Kravet på avståndet mellan märkningarna på en rörledning ändras till lämpligt mellanrum vilket är samma formulering som i direktiv 92/58/EEG om varselmärkning och signaler. Det kommer nu att finnas möjlighet till egen tolkning av vad detta innebär. I rådet anges att: Lämpliga mellanrum betyder normalt att en märkning alltid kan ses när man befinner sig längs ledningen, men om andra kännetecken finns, till exempel färgmärkning, får mellanrummen vara större om detta inte innebär ökad risk. I det fall att ett missgrepp kan orsaka livsfara eller annan allvarlig fara kan det inte anses lämpligt att man måste följa en ledning för att hitta en märkning med information om innehållet

28 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) och faran. Om det däremot bara finns ledningar med ett relativt sett mindre farligt innehåll kan detta vara acceptabelt. Ändringen föranleds av att man från representanter för industrin angett att tryckluftledningar ofta är placerade på så otillgängliga ställen att det blir oprortionerligt kostsamt, i förhållande till riskminskningen, att märka dem så att en märkning alltid är synlig. Konsekvensen av förslaget är därför främst att de företag som ännu inte märkt tryckluftsledningar, eller andra rörledningar med mindre farligt innehåll, får möjlighet att själva motivera med vilka mellanrum märkningarna placeras. Detta kan innebära lägre kostnader för dem. Av de företag som bedöms kunna ha rörledningar har merparten dock inte ledningar som är så besvärliga att märka så att det är lönt att lägga arbete på att utreda själv hur ofta märkningar behöver finnas. Vi bedömer att cirka 500 större företag som inte uppfyller dagens regler kan få minskade kostnader. Om varje företag, i medeltal, sparar en veckas arbete så blir det 40 timmar x 369 kr vilket är cirka kr per företag. 500 x kr = 6 miljoner kronor. Till detta kommer märkmaterial som bedöms kosta lika mycket. Summa 12 miljoner kronor i minskade kostnader. Inom offentlig sektor kan vissa besparingar också göras men de bedöms vara betydligt lägre. Allergiframkallande ämnen tydligare tillämpningsområde Formuleringen av 37 a och e föreslås ändras för att bättre stämma överens med hur förekomst av exponering bedöms och få en mer konsekvent formulering. Detta medför inga konsekvenser för de som ska tillämpa reglerna. 5 B-ämnen stryks från Bilaga 1 Tillståndskravet för hydrazin, etylenglykolmonometyleter, etylenglykolmonometyleteracetat, 4,4 -metylendianilin och 1,2-dibrometan föreslås styrkas eftersom dessa ämnen får bindande gränsvärden i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden. Dessa 5 ämnena är cancerframkallande. I föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker finns speciella regler för cancerframkallande ämnen. Dessa regler innebär i princip att samma krav ska följas som det krävs för att få tillstånd. Detta innebär att skyddsnivån bedöms bli samma som om tillstånd krävs. Då tillståndsansökningar inte behövs kommer det att medföra en minskad kostnad för de företag som hanterar dessa ämnen. Denna kostnadsminskning har beaktats i konsekvensutredningen till förslaget om Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om hygieniska gränsvärden (diarienummer 2016/048854). Ånga och hetvatten, rådet till 18 Det föreslås anges att rörledningar som innehåller ånga eller hetvatten normalt behöver vara märkta med uppgift om innehåll och tryck. Kraven i 18 tillämpas redan på detta sätt, så detta är ett förtydligande av paragrafen i vår rådstext. Därför är det vår bedömning att det inte medför några konsekvenser. Råd om piktogram för giftig eller brandfarlig gas till 20 Det anges att det är lämpligt att ange faropiktogram för gas under tryck om det rör sig om en giftig eller brandfarlig gas även fast det är frivilligt enligt CLP. Om en ledning skadas eller

29 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) öppnas av misstag blir konsekvenserna ofta betydligt större om en farlig gas sprids jämfört med en vätska. Därför är information om att det är en gas viktig. Eftersom detta är ett råd kommer det inte att medföra några obligatoriska kostnader. Följdändring, rådet till 36 Som en följd av att föreskrifterna om användning av trycksatta anordningar, AFS 2005:2, upphävs behöver rådet ändras eftersom den nämns i texten. Detta medför inga andra konsekvenser än att referenserna i rådet till 36 blir korrekta. 7.2 Jämställdhet och tillgänglighet Tillämpningen av de ändrade föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker bedöms inte kunna få någon konsekvens på jämställdheten mellan män och kvinnor. Inte heller kommer regelförslaget öka eller minska tillgänglighet för personer med rörelsehinder eller andra funktionsnedsättningar som till exempel kognitiva, sociala eller psykiska. 7.3 Påverkan yttre miljö och tredje person Några konsekvenser för den yttre miljön och tredje person, utöver de som finns med gällande föreskrifter, har inte identifierats. 8 Jämförelse av konsekvenser för de övervägda regleringsalternativen Alternativet att inte ändra föreskrifterna har övervägts. Detta skulle innebära att viss märkning av rörledningar som inte är nödvändig från säkerhetssynpunkt behöver sättas upp. På vissa ställen kan det vara en kostsam åtgärd. Ett företag har angett att de beräknar att det skulle kosta 5 miljoner kronor att märka deras ledningar enligt 20 i kemiska arbetsmiljörisker, främst beroende på att ledningarna ofta är svåråtkomliga. På många andra företag är dock kostnaderna obetydliga och har kunnat göras i samband med regelbunden tillsyn. En medelväg skulle kunna vara att bara tillåta att tryckluftsledningar har sådana mellanrum mellan märkpunkterna att en märkning inte alltid kan ses. Detta skulle minska kostnaderna för dem som angett att kravet är för kostsamt samtidigt som risken för säkerheten påverkas obetydligt. Anledningen till det förslag som valts är att svensk industri inte ska behöva märka rörledningar på ett sätt som går utöver EU:s minimiregler. Skyldigheten att märka med pil för strömningsriktningen går dock utöver minimireglerna. När det gäller föreslagna förtydliganden och ändringar som en konsekvens av andra regeländringar skulle konsekvensen av att inte genomföra dem att tillämpningen blir otydligare.

30 Bilaga 3 Datum Vår beteckning Sid / (15) 9 Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen I den mån kommuner och landsting påverkas sker det i deras civilrättsliga egenskap av arbetsgivare. Reglerna påverkar alltså inte kommuner och landsting på annat sätt än andra arbetsgivare och därmed påverkas inte heller den kommunala självstyrelsen. 10 Effekter för kommuner och landsting Inga effekter utöver de som påverkar alla arbetsgivare med rörledningar har identifierats. Offentlig sektor bedöms påverkas i mindre utsträckning än det privata näringslivet. 11 Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Tidsåtgång och minskade respektive ökade kostnader finns redovisade under avsnitt 7.1. Alla de kostnader som redovisas i det avsnittet hör till att märka (eller inte märka) rör, vilket kan anses höra till administrativa kostnader. Totalt ser vi minskade kostnader på 24 miljoner kronor. 12 Bedömning om vilka andra kostnader blir aktuella för företagen och vilka förändringar i verksamheten de kan behöva vidta Några andra tillkommande kostnader, eller minskade kostnader, har inte identifierats. 13 Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen 13.1 Påverkan på konkurrensförhållanden Föreslagen föreskriftsändring bedöms inte förändra konkurrensen mellan företag som idag är verksamma i Sverige. De nya reglerna har i större utsträckning anpassats till EU-direktivet och därmed bör kravskillnaderna mellan olika EU-länder ha minskat Annan påverkan Genom ändringen kommer företagen att själva kunna göra en bedömning av hur ofta märkningen behöver upprepas längs en rörledning. Denna bedömning ska kunna redovisas för arbetstagare/skyddsombud och Arbetsmiljöverket. Detta ställer ökade krav på kompetensen hos den som inte vill märka enligt tidigare regler.