Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning."

Transkript

1 SÄKER STRÅLMILJÖ Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Sammanfattning miljökvalitetsmålet är nära att nås. det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före säker strålmiljö Den samlade bedömningen är att miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före Det förutsätter dock att man kontinuerligt utvärderar styrmedel och effektiviserar de åtgärder som görs för att minska exponeringen av UV-strålning. Prognosen för de delar av miljökvalitetsmålet som omfattar strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält bedöms vara positiv, utifrån redan beslutade styrmedel samt åtgärder genomförda före Däremot bedöms den del som handlar om exponering för UV-strålning inte vara möjligt att nå med i dag beslutade eller planerade styrmedel. För att uppnå avsedd effekt om att minska antal årliga hudcancerfall behöver myndigheten fortsätta dels att analysera riskgrupper och riskmiljöer, dels att fortlöpande utveckla mått och metoder för att kontinuerligt anpassa och utvärdera de insatser man genomför. Detta är ett långsiktigt och komplext arbete. Figur 15. Antal nya fall av hudcancer Antal Kvinna Man KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN Figuren visar antalet nya fall av hudcancer per år av formen malignt melanom. Antalet fall fortsätter att öka. Trenden är svår att vända, eftersom det tar tid att ändra människors attityder och beteenden som påverkar exponeringen för UV-strålning, exempelvis när det gäller solvanor. 272 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

2 De viktigaste styrmedelskategorierna för miljökvalitetsmålet är informativa och administrativa styrmedel. Exempel på befintliga styrmedel är information, råd och rekommendationer, vägledning och rådgivning, planer, utbildning samt regleringar. Regleringar kan exempelvis vara föreskrifter och normeringar, till exempel i form av referensvärden eller utsläppsvillkor. Vägledning och rådgivning kan exempelvis utgöras av tillsynsvägledning. En fördjupad utvärdering av befintliga styrmedel för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö redovisas separat inom ramen för uppdraget med den fördjupade utvärderingen. Se även del 1 av den fördjupade utvärderingen för mer information 295. Miljökvalitetsmålet utveckling och bedömning Aktuell situation och utveckling för miljötillståndet Utvecklingen på flera områden inom miljökvalitetsmålet är positiv, inom andra områden går utvecklingen åt fel håll. Strålskyddet inom kärnteknisk verksamhet bedöms generellt vara acceptabelt och de uppmätta genomsnittliga persondoserna minskar över tid. Strålskyddsarbetet inom andra områden, såsom sjukvård och industri, uppvisar dock vissa brister. Uppföljningen av utsläppsreducering inom det icke-kärntekniska området kan förbättras, bland annat genom ett mer systematiskt arbete av Strålsäkerhetsmyndigheten. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön, som en följd av utsläpp från olika verksamheter, fortsätter generellt att vara låga och halterna av cesium-137 från Tjernobylolyckan kommer att minska ytterligare med tiden. Målsättningen med den del av Säker strålmiljö som handlar om UV-strålning är att antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska vara lägre än de var år Antalet fall av hudcancer fortsätter dock att öka och målnivån bedöms vara svår att nå till Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält, EMF, bedöms inte ha ökat under de senaste åren och de uppmätta värdena ligger långt under gällande referensvärden för allmänheten. Teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både minska och öka exponeringen framöver. För att begränsa exponeringen för strålning till människa och miljö använder Strålsäkerhetsmyndigheten främst administrativa styrmedel, till exempel föreskrifter som anger gränsvärden för utsläpp, referensvärden för exponering av elektromagnetiska fält samt utsläppsvillkor i miljötillstånd. Även informativa styrmedel används, exempelvis rekommendationer, vägledning och rådgivning. 295 Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen Reviderad version av rapport Rapport 6433, maj FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 273

3 säker strålmiljö Förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är i någon mån beroende av en positiv utveckling av miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt och God bebyggd miljö, eftersom dessa kan bidra till en begränsning av exponeringen av UV-strålning. Att begränsa radonhalter är en del av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bedömer att utvecklingstrenden för att begränsa exponeringen för joniserande strålning inom arbetslivet och övriga miljön är positiv. Förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet är att tillståndshavarna fortsätter att arbeta ambitiöst med strålskyddet, samt att myndigheten upprätthåller tillräcklig tillsyn och är pådrivande inom strålskyddsområdet. Dessutom krävs att de åtgärdsförslag som ges i den första versionen av den nationella planen för allt radioaktivt avfall genomförs som planerat. Avfallsplanen behöver dessutom uppdateras med jämna mellanrum, så att ytterligare behov av åtgärder identifieras. Den UV-strålning människor exponeras för beror i första hand på beteende. Att påverka människors beteende i solen är svårt, eftersom det innefattar förändrade värderingar och attityder kring livsstil, utseende och solning. En annan svårighet i arbetet är att det tar lång tid att utveckla hudcancer, i vissa fall flera decennier. Det innebär att minskningen i antalet hudcancerfall inte sker direkt efter det att exponeringen för UV-strålning minskat, och att antalet fall av hudcancer kommer att fortsätta att öka en tid även efter exponeringen har minskat. Strålsäkerhetsmyndigheten bevakar forskning inom EMF-området och kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetiska fält. Myndighetens vetenskapliga råd lämnar årligen en rapport om det vetenskapliga läget när det gäller hälsorisker och elektromagnetiska fält. SSM rekommenderar sedan flera år att försiktighetsprincipen ska tillämpas på två områden: vid allmänhetens exponering för magnetfält från kraftledningar och vid användning av mobiltelefon. Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Den samlade bedömningen är att miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före Det förutsätter dock att de åtgärder som görs för att minska exponeringen av UV-strålning kontinuerligt utvärderas och effektiviseras. Detta är ett komplext och långsiktigt arbete. Gapet till att nå den del av miljökvalitetsmålet som handlar om UV-strålning är stort och kommer så att förbli fram till dess att förutsättningarna finns på plats eller fram till dess att den beskrivna miljökvaliteten eller tillståndet uppnås. Det bedöms inte vara möjligt att nå denna del med i dag beslutade eller planerade styrmedel. 274 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

4 Gapet till att nå övriga delar av miljökvalitetsmålet, som rör strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält, bedöms vara mindre. Dessa delar bedöms som möjliga att nå med i dag beslutade styrmedel samt med åtgärder genomförda före Skäl för bedömning och analys Bedömningen av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö baseras på bedömning och prognos för de enskilda delområden som målet omfattar. Bedömningen anses vara relativt säker. Den samlade bedömningen av miljökvalitetsmålet baseras på att miljötillståndet, eller förutsättningarna för att nå det tillstånd som miljökvalitetsmålet beskriver, för de flesta delområden bedöms vara möjligt att nå till målåret Detta bidrar i betydande omfattning till måluppfyllelsen för hela miljökvalitetsmålet. Dessutom har det vägts in att styrmedel i form av information och regleringar bedöms vara beslutade eller planerade för delområdet som rör UV-strålning även om dessa styrmedel hittills inte har gett avsedd effekt. Uppföljning av genomförda styrmedel och åtgärder behöver göras i högre utsträckning, och genomförda insatser, exempelvis informationskampanjer, behöver kontinuerligt anpassas och utvärderas. UV-strålning som människor exponeras för beror i första hand på beteende. Det är svårt att få till en beteendeförändring eftersom det innefattar en förändring av värderingar och attityder kring livsstil, utseende och solning. Det krävs fortsatta analyser av riskgruppers attityder och solvanor, riskmiljöer samt utveckling av metoder för att öka möjligheten till mer effektiva kommunikationsinsatser och på sikt ett förändrat beteende. En svårighet är dock att utvärdera de insatser som genomförs i dag, då resultatet visar sig först om år eller senare eftersom det tar lång tid att utveckla hudcancer. Ytterligare indikatorer måste också tas fram så att Strålsäkerhetsmyndigheten kan orientera sig om det aktuella läget för UV-strålningen och om det har skett några förändringar vad gäller exponering för UV-strålning. Underlag för bedömningen har huvudsakligen varit omvärldsanalys, indikatorer för Säker strålmiljö, miljöövervakning, uppföljning (exempelvis tillsyn och enkäter), kunskapsunderlag (exempelvis statistik och vetenskapliga rapporter från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV och EMF) samt en omfattande kunskapsinhämtning internt inom myndigheten. Bedömningen har tagits fram i bred intern förankring och har avstämts med berörda externa myndigheter. Regional Bedömning Exponering för UV-strålning genom våra solvanor är huvudproblemet vad gäller att uppnå Säker strålmiljö. Hudcancerfallen ökar stadigt och det tycks svårt att åstadkomma nödvändiga beteendeförändringar. Mer än hälften av länen bedömer att miljökvalitetsmålet inte är möjligt att nå, endast ett län att det nås. Uppsala, FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 275

5 Gävleborg, Västernorrland och Jämtland noterar att radioaktivt cesium från Tjernobylolyckan fortsätter att klinga av och att halterna i allmänhet ligger under riktvärden. Miljökvalitetsmålets delar situation och utveckling säker strålmiljö Strålskydd När det gäller strålskydd ställs krav på att all verksamhet med strålning ska vara berättigad, det vill säga den måste göra mer nytta än skada. Vidare ställs krav på att strålskyddet ska optimeras i syfte att hålla stråldoserna så låga som rimligt möjligt, med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. De fastställda dosgränserna får inte överskridas. Andra principer som tillämpas är försiktighetsprincipen och användning av bästa möjliga teknik (Best Available Technique, BAT). Strålskyddet inom kärnteknisk verksamhet bedöms generellt vara acceptabelt. Samtliga kärntekniska anläggningar arbetar kontinuerligt med optimering av strålskyddet för att minska stråldoser och med ambitionen att använda bästa möjliga teknik för att reducera utsläppen av radioaktiva ämnen till miljön. Inga doser har under de senaste tio åren överskridit uppsatta gränser och det finns förutsättningar för att doserna ytterligare kommer att reduceras. Kravet på reducering av utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön följs upp av Strålsäkerhetsmyndigheten genom proaktiv tillsyn. Strålskyddsarbetet inom andra områden, såsom sjukvård och industri, uppvisar vissa brister. Det finns även ett behov av utbildning av vårdpersonal i syfte att öka medvetenheten om strålningsrisker. Uppföljningen av utsläppsreducering inom dessa områden kan också förbättras, bland annat genom ett mer systematiskt arbete av Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten har intensifierat tillsynen inom vården. Tillsynen omfattar alla typer av verksamhet med joniserande strålning inom sjukvården, inklusive avfallshantering. Tillsynsinsatserna har inte utvärderats, men Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört uppföljande inspektioner. Som ett resultat från dessa inspektioner har myndigheten konstaterat att det går att se förbättringar i strålsäkerheten mellan det första inspektionstillfället och uppföljningsinspektionen. Patientstrålskyddet hålls utanför miljömålsarbetet enligt före detta Miljömålsrådets bedömning Miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008 (ISBN: ) 276 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

6 Vid exponering för lågfrekventa magnetfält från exempelvis kraftledningar rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att viss försiktighet iakttas. Försiktighetsprincipen ligger till grund för verksamheter som genererar elektromagnetisk strålning och är tillämpbar vid exponeringar där det inte finns säkerställda hälsorisker, exempelvis vid nybyggnation intill kraftledningar. Försiktighetsprincipen rekommenderas också av Strålsäkerhetsmyndigheten vid användning av handsfree vid mobiltelefoni. Viktiga styrmedel och aktörer Styrmedel är internationella rekommendationer från International Commission on Radiological Protection (ICRP), legala styrmedel, tillsyn, inspektioner och granskning, kontinuerligt informationsarbete, råd och rekommendationer. Exempel på viktiga aktörer är kärntekniska anläggningar och övrig industri samt aktörer inom sjukvård. Strålsäkerhetsmyndigheten är tillsynsmyndighet. I syfte att öka kompetensen i strålskyddsfrågor genomför Strålsäkerhetsmyndigheten regelbundet kurser för olika målgrupper, exempelvis kommunala tjänstemän och sjukvårdspersonal. Strålsäkerhetsmyndigheten har även medel för grundläggande strålskyddsforskning som tilldelas genom utlysning och som används för att säkerställa att strålskyddskompetensen i samhället utvecklas. Radioaktiva ämnen Utsläpp från verksamheter med strålning Stråldoserna till allmänheten från enskilda verksamheter bedöms för närvarande vara försumbara. I 2010 års uppföljning av Säker strålmiljö 297 konstaterades att det dåvarande delmålet Radioaktiva ämnen var uppfyllt. Det innebär att det individuella dostillskottet till allmänheten understiger 0,01 millisievert per person och år, från varje enskild verksamhet. År 2010 beslutade SSM att rapportering av utsläpp från och med 2011 ska ske enligt en rekommendation 298 från den Europeiska atomenergigemenskapen Euratom. Vid de kärntekniska anläggningarna pågår ett kontinuerligt arbete med utsläppsreducering. Den dos som allmänheten exponeras för till följd av radioaktiva utsläpp från kärntekniska anläggningar minskar (se figur 16). Under 2010 utsattes ingen ur allmänheten för en högre dos än 0,0003 millisievert. Detta är jämförbart med den dos vi alla exponeras för under några timmar från den naturliga bakgrundsstrålningen. 297 Miljömålen svensk konsumtion och global miljöpåverkan, de Facto 2010, Miljömålsrådets årliga uppföljning av Sveriges miljömål 298 (2004/2/Euratom) av den 18 december 2004 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 277

7 Figur 16. Stråldoser från kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar säker strålmiljö Dos (millisievert) 0,1 0,01 0,001 0,0001 0, , , Ringhals Studsviksanläggningarna Forsmark + SFR OKG + CLAB Barsebäck Westinghouse KÄLLA: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Stråldoserna från de utsläpp som sker från kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar ligger normalt långt under det gränsvärde som gäller för personer som bor i närheten (0,1 millisievert per år). Figuren visar stråldoser till personer som bor nära anläggningarna och som beräknas få de högsta doserna. Gränsvärdet är satt för att med god marginal se till att ingen person får en dos som är skadlig. Normalt ligger stråldosen från anläggningarna på några tusendelar av gränsvärdet. Utsläppens påverkan på växter och djur När det gäller möjlig påverkan på växter och djur på grund av utsläpp av radioaktiva ämnen har bedömningen länge varit att det inte föreligger någon risk med de kända utsläpp som sker i dag. En svårighet är att kunna bekräfta detta med hjälp av vetenskapligt grundade metoder och bedömningsgrunder, men internationell utveckling med bland annat ett ramverk för sådana bedömningar föreslaget av International Commission on Radiological Protection (ICRP) förväntas ge god vägledning i detta arbete. Direkta bedömningar av stråldoser, och därmed förknippade risker för växter och djur, görs nu i ökande grad parallellt med att doser beräknas för människor. Sådana utvärderingar bedöms i framtiden bli ett naturligt inslag i alla konsekvensbeskrivningar för verksamheter med joniserande strålning, vilka hittills ofta enbart har omfattat stråldos till människa. Omhändertagande av radioaktivt avfall Under arbetet med den fördjupade utvärderingen bedömde dåvarande ansvarig myndighet Statens Strålskyddsinstitut, SSI, att omhändertagandet av 299 Miljömålen nu är det bråttom, Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

8 allt radioaktivt avfall är den mest prioriterade frågan i det fortsatta arbetet inom Säker strålmiljö med att begränsa strålning från radioaktiva ämnen. En ny delmålsformulering föreslogs: År 2020 ska det finnas lösningar för säkert omhändertagande av allt radioaktivt avfall, det vill säga Sverige ska då ha ett heltäckande avfallshanteringssystem där alla typer av radioaktivt avfall tas omhand på ett strålsäkert sätt. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att de slutliga lösningarna är på plats, men att det finns en förankrad strategi. För att uppfylla delmålet föreslog Statens Strålskyddsinstitut att en nationell plan för allt radioaktivt avfall skulle upprättas. Regeringen beslutade kort därefter om att en sådan plan skulle upprättas. Den 30 juni 2009 överlämnade Strålsäkerhetsmyndigheten till regeringen den första versionen av den nationella planen för allt radioaktivt avfall 300. Denna plan fungerar som det övergripande styrmedlet för att uppnå lösningar för säkert omhändertagande av allt radioaktivt avfall Det finns lagkrav som ska säkerställa ett säkert omhändertagande av kärnavfall. När det gäller omhändertagande av använt kärnbränsle anses den del av miljökvalitetsmålet som handlar om radioaktiva ämnen vara uppnådd då regeringen fattar beslut om tillåtlighet till ett slutförvarssystem enligt miljöbalken och beviljar tillstånd till slutförvars- och inkapslingsanläggning enligt kärntekniklagen. Ansökningar om sådana tillstånd inkom till Strålsäkerhetsmyndigheten under 2011 och om ansökningarna kan beviljas utan omfattande kompletteringar bör beslut om tillåtlighet och tillstånd kunna fattas före När det gäller övrigt radioaktivt avfall från kärnteknisk verksamhet finns i dag godkända eller planerade lösningar för kortlivat drift- och rivningsavfall. För långlivat avfall saknas ett genomarbetat förslag till slutförvarslösning, vilket är en förutsättning för att denna del av miljökvalitetsmålet ska kunna anses uppfylld. Nuvarande planering innebär att ett första förslag tas fram av industrin senast 2016, ett förslag som därefter granskas och vidareutvecklas. Radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet Det finns en obalans i hanteringen av radioaktivt avfall beroende på om det kommer från kärnteknisk eller icke-kärnteknisk verksamhet, det vill säga sjukvård, forskning och industri. För radioaktivt avfall från kärnteknisk verksamhet finns en tydligt uttalad ansvarsfördelning i lagstiftningen. Dessutom finns krav på planer samt tillräckliga ekonomiska resurser för avfallshanteringen. Motsvarande tydlighet finns inte för radioaktivt avfall som kommer från icke-kärnteknisk verksamhet. Hanteringen av det radioaktiva avfallet från icke-kärntekniska verksamheter medför i dag inga strålskyddsproblem för allmänheten, men det långsiktiga ansvaret för omhändertagande och slutförvar för alla typer av radioaktivt avfall behöver fastställas. 300 Strålsäkerhetsmyndigheten, Nationell plan för allt radioaktivt avfall, SSM-rapport 2009:29 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 279

9 säker strålmiljö För att bringa avfallshanteringen utanför kärnteknikområdet till en jämförbar nivå med det kärntekniska avfallet (inklusive hanteringen av använt kärnbränsle), har den första versionen av den nationella avfallsplanen fokuserat på åtgärdsförslag för att förbättra omhändertagandet av radioaktivt avfall som härrör från icke-kärntekniska verksamheter som sjukvård och forskning. Förutsättningen för att nå denna del av Säker strålmiljö är att de åtgärdsförslag som ges i den första versionen av den nationella planen för allt radioaktivt avfall verkligen genomförs. Ytterligare en förutsättning är att avfallsplanen uppdateras med jämna mellanrum för att säkerställa att ytterligare behov av åtgärder inom avfallshanteringen identifieras, också inom den kärntekniska sektorn. Planen ska uppdateras regelbundet, vilket borgar för att ytterligare aspekter av avfallshanteringen kommer att belysas och ytterligare behov av åtgärder identifieras före Strålsäkerhetsmyndigheten planerar att uppdatera planen för allt radioaktivt avfall under Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att revidera planen så att den svarar upp mot de krav som det nya EU-direktivet (2011/70/EURATOM) ställer på nationella program avseende hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Pågående arbete med den nationella avfallsplanen För närvarande pågår följande aktiviteter vid Strålsäkerhetsmyndigheten med syfte att genomföra åtgärdsförslagen i den första versionen av den nationella planen från 2009: Under 2011 och 2012 har Strålsäkerhetsmyndigheten och Tullverket gemensamt arbetat med att se över gränskontrollen av radioaktiva ämnen på uppdrag av regeringen. Myndigheterna redovisade till regeringen i februari 2012 och föreslog bland annat att Tullverket ges i uppdrag att kontrollera radioaktiva ämnen vid gränsen. Strålsäkerhetsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att redovisa en översyn av producentansvaret för produkter som innehåller radioaktiva ämnen. Producentansvaret är i behov av att förtydligas och förenklas, annars finns en risk att strålkällor hamnar utanför myndighetens kontroll. Översynen ska redovisas senast den 15 december Myndigheten har under 2011 inlett en översyn av de krav på avfallsplaner som ställs och inte ställs på verksamhetsutövare som arbetar med radioaktiva ämnen i den icke-kärntekniska sektorn. Detta arbete kommer att fortgå även under Myndigheten har även under 2011 börjat undersöka om det finns behov av att staten erbjuder säker mellanförvaring av radioaktivt avfall, inklusive kasserade strålkällor. En sådan lösning skulle kunna erbjudas för upphittat avfall, där ingen given ägare till avfallet finns och det dessutom kan komma att ta tid innan det kan gå till slutförvaring. Detta arbete kommer att fortgå även under STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

10 Under 2012 startar Strålsäkerhetsmyndigheten en aktivitet angående naturligt förekommande radioaktiva ämnen (så kallat NORM, Naturally Occurring Radioactive Material). Det handlar framför allt om avlagringar i exempelvis vattenledningar där stora mängder vatten flödat under många år, och hur dessa avlagringar ska tas om hand. I dag hamnar den här typen av material ofta på skrotåtervinningsanläggningar eller vid stålverk och blir liggande i flera år. I arbetet ingår att se över om ett särskilt slutförvar för naturligt förekommande radioaktivt material kan komma att krävas. Beredskap för tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar Förmågan att hantera olyckor eller andra händelser med radioaktiva ämnen bedöms ha ökat tack vare de senaste årens förstärkning av den nationella strålskyddsberedskapen. Fortsatta insatser behövs dock för att en tillräcklig beredskap ska kunna uppnås och vidmakthållas, framför allt vad det gäller kompetensen inom kärnsäkerhet och strålskyddsberedskap. Förmågan att hantera händelser eller olyckor med radioaktiva ämnen har förbättrats, men det kvarstår ett antal sårbara områden. Dessa områden kopplar till åtgärder på lång sikt, som till exempel att bygga upp och upprätthålla kompetens samt mät- och laboratorieresurser. Den nationella strålskyddsberedskapen kräver samarbete mellan ett flertal nationella och regionala myndigheter, kommuner, sjukvård, polis samt räddningstjänst ett samarbete som kontinuerligt ska vidmakthållas och förbättras. Internationellt deltar Strålsäkerhetsmyndigheten i IAEA:s internationella arbete för att förbättra ett system för assistans vid nukleära och radiologiska nödsituationer. Lärdomar av olyckan i Fukushima Frågeställningar som har lyfts efter händelserna i Fukushima i Japan i mars 2011 är bland annat ansvarsfördelning i Sverige för nukleära händelser, uthålligheten vid stora händelser, mätförmåga, internationellt samarbete och förmåga att ge och ta emot internationell assistans samt informationsbehov. Lärdomar från Fukushimahändelsen samt dessa frågeställningar kommer att positivt påverka utvecklingen av krisberedskapen. För händelser i kärnreaktorer bedöms krisledningsförmågan och den operativa förmågan vara i huvudsak god, även om den har brister. Exempel på kunskapsområden som har förbättrats de senaste åren är tekniska system för kommunikation, prognoser för hur mycket radioaktiva ämnen som frigörs vid en olycka (den så kallade källtermen), prognosmodeller för atmosfärisk spridning och förmågan till provtagning, mätning och analys. För händelser med radioaktiva ämnen bedöms krisledningsförmågan som god och den operativa förmågan i huvudsak som god, även om det finns vissa brister. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 281

11 Under 2011 har Strålsäkerhetsmyndigheten kommit i mål med moderniseringen av systemet för kontinuerlig övervakning av strålmiljö i Sverige. En nordisk manual har tagits fram, som bland annat hanterar överenskommelser om tidig varning vid olyckor samt kommunikation mellan länderna. En annan nordisk manual ska färdigställas under 2012, som bland annat kommer att hantera referens-dosnivåer och kategorisering av andra relevanta åtgärder vid en kärnteknisk olycka. säker strålmiljö Styrmedel och aktörer Styrmedel för att begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen är internationell vägledning för utsläpp och utsläppspåverkan, den nationella planen för allt radioaktivt avfall, legala styrmedel för exempelvis säkert omhändertagande av kärnavfall, bedömning av strålningens effekter på växter och djur samt reglering av den nationella strålskyddsberedskapen. Framgång inom detta område av Säker strålmiljö är beroende av den internationella utvecklingen av vägledning och verktyg. ICRP har publicerat både förslag till vägledande ramverk och stödjande data 301. Även utvärderingsverktyg, till exempel ERICA Tool och RESRAD-Biota, finns nu fritt tillgängliga 302. Pådrivande kommer också IAEA:s nyligen framtagna Basic Safety Standard (BSS) att vara, vilken påpekar att direkta utvärderingar av effekter på människa och miljö ska göras. Den författning som reglerar utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftverk 303 håller på att revideras och i remissutgåvan 304 ingår krav på redovisning av konsekvenser för växter och djur. Exempel på viktiga aktörer är kärntekniska anläggningar och övrig industri. Internationella beslutande och rådgivande organ såsom ICRP tar bland annat fram förslag till vägledande ramverk och stödjande data. Strålsäkerhetsmyndighetens roll i detta sammanhang är bland annat att vara granskande myndighet för ansökningar om slutförvarssystem för omhändertagande av använt kärnbränsle. UV-strålning Exponering för UV-strålning orsakar hudcancer Antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka. Denna trend gäller för alla hudcancertyper och all tillgänglig information talar för att samtliga typer av hudcancer kommer att fortsätta öka i befolkningen. Ultraviolett strålning (UV-strålning) är den främsta orsaken till uppkomsten av hudcancer. Världshälsoorganisationen WHO:s forskningsorgan för cancer, International Agency for Research on Cancer 301 ICRP publikationer 91, 108 samt respektive 303 SSMFS 2008: dnr SSM STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

12 (IARC), har klassificerat solstrålning och UV-strålning, inklusive UV-strålning från solarier, i riskgrupp 1, cancerframkallande för människor. Barn och deras föräldrar är prioriterade grupper Latenstiden för hudcancer är lång, tiotals år, och detta gör att det är svårt att se vilka effekter dagens skyddsinsatser kommer att ge. Ett sätt att försöka få en bild av det aktuella läget är att titta på befolkningens exponering för UV-strålning under ett år. Detta görs sedan 2005 med hjälp av en årlig enkätundersökning som ställer frågor om såväl sol- och solarievanor som skyddsbeteende hos den svenska befolkningen. Trots att det har förekommit variationer i den mängd UV-strålning som når jordytan, bedöms individens exponering främst bero på dennes beteende. De två målgrupper som Strålsäkerhetsmyndigheten har prioriterat är barn upp till 12 år samt vuxna kring barn. Orsaken till detta är att det är viktigt att grunda goda solvanor tidigt i livet. Barn har också känsligare hud än vuxna och om man bränner sig flera gånger som barn ökar risken att man som vuxen utvecklar malignt melanom. Insatser Riktade mot barn och unga För att nå ut till barn samarbetar Strålsäkerhetsmyndigheten med organisationer som träffar barn i sin verksamhet. År 2006 inleddes ett samarbete med Svenska Livräddningssällskapet, som varje år lär tusentals barn att simma. Genom samarbetet ska barnen lära sig att bete sig på rätt sätt i solen. Myndigheten har även under några år vidareutbildat lärare, som sedan arbetat vidare med frågan i sin undervisning. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram material som riktar sig till barn. Ett exempel är En bok om solen av författaren Pernilla Stalfelt. Boken skickades till samtliga förskolor i Sverige 2006 och till alla förskoleklasser Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna tog 2010 gemensamt fram en broschyr med förslag på hur barns utemiljöer kan utformas så att barnen skyddas från skadlig UV-strålning. Broschyren är ett stöd för kommuner och andra som planerar skolgårdar, förskolegårdar och parker. Arbete för att begränsa riskerna med solarier Strålsäkerhetsmyndigheten har föreskrifter om solarier för allmänheten. Bland annat får solarier, enligt föreskrifterna, inte ha en högre styrka än tropisk sol. Myndigheten samarbetar även med övriga nordiska myndigheter, som ansvarar för motsvarande regelverk. Genom samarbetet får myndigheterna en större tyngd i internationella sammanhang. De nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna har föreslagit en åldersgräns på 18 år för att få använda solarium. En åldersgräns har redan införts i flera europeiska länder. Inom Norden har Island redan infört denna 18-årsgräns för solariebesök, och i Norge respektive Finland införs en 18-års- FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 283

13 säker strålmiljö gräns 1 juli I Sverige finns ett lagförslag om åldersgräns på 18 år för att få använda solarium i slutbetänkandet av utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet 305. Strålsäkerhetsmyndigheten uppmanade 2010 landets alla kommuner att överväga att sluta erbjuda allmänheten möjlighet att sola solarium i simhallar, fritids-, gym- och sportanläggningar. Uppmaningen fick stort genomslag, och flera kommuner har avvecklat sina solarier. I Sverige har kommunerna tillsynsansvar för solarier. Strålsäkerhetsmyndigheten stödjer deras arbete genom utbildningar och vägledning. En undersökning som Strålsäkerhetsmyndigheten låtit göra har visat att ungefär procent av ungdomarna under 18 år solar i solarium. Det är troligt att en 18-årsgräns för solarier skulle minska exponeringen för UV-strålning för dessa ungdomar. Även i ålderskategorin mellan 18 och 24 år är andelen som solar solarium procent, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens årliga SCB-enkät om solvanor. Enkäten visar också att det hos dem som solar solarium inte är ovanligt att det uppstår en lätt form av brännskador, i form av hudrodnad och sveda, efter solariebesöket. Hudcancer ökar även i andra länder Ett ökande antal hudcancerfall kan ses i länder med en övervägande ljushyad befolkning, som exempelvis Australien, Nya Zeeland och de nordiska länderna. Det är svårt att bedöma vilka kampanjer och insatser som har varit lyckade. I Australien har det preventiva arbetet pågått i cirka 30 år. Erfarenheterna därifrån tyder på att man har lyckats åstadkomma en förbättring vad gäller antalet nya fall av malignt melanom, speciellt i de yngre åldersgrupperna. sociala och Kulturella faktorer styr solande Den del av Säker strålmiljö som handlar om UV-strålning bedöms inte vara möjlig att uppnå till I förutsättningarna ingår faktorer som myndigheten i praktiken inte råder över. Exponeringen för UV-strålning beror främst på vårt beteende, som grundar sig i sociala och kulturella faktorer. Detta innebär att myndigheten endast är en av flera påverkanskanaler. Ett förändrat skönhetsideal hos en riskgrupp är en faktor som skulle kunna leda till förändrade beteendet i solen, vilket i sin tur kan ge utslag i ett minskat antal fall av hudcancer. Individens exponering för UV-strålning beror alltså främst på hur man beter sig i solen och hur ofta man solar solarium. Informationen till allmänheten måste anpassas För att uppnå målsättningen med den del av miljökvalitetsmålet som handlar om UV-strålning behövs ett kontinuerligt informationsarbete som håller befolkningens kunskaper på en fortsatt hög nivå. Däremot räcker inte generell information för att 305 SOU 2011: STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

14 man ska åstadkomma en beteendeförändring, utan det krävs att man lyckas ge en anpassad information som faktiskt har effekt. För att lyckas med detta krävs dels fortsatta analyser av riskgrupper och riskmiljöer dels att de insatser som genomförs också utvärderas. Detta är ett långsiktigt och komplext arbete. I vissa miljöer, till exempel längs stränder i Sverige och utomlands samt barns utemiljöer, är det möjligt att skapa förutsättningar för att individen, utan alltför stor ansträngning, själv ska kunna minska exponeringen för UV-strålning. Det kan åstadkommas exempelvis genom att skapa miljöer där det finns skugga vid stränder eller genom att placera populära redskap vid barns lekplatser i skuggan av växtlighet. Styrmedel och aktörer Målsättningen för UV-strålningen är att antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år Eftersom antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka bedöms det inte möjligt att nå det tillstånd som miljökvalitetsmålet beskriver, eller att skapa förutsättningar för att nå detta tillstånd, till målåret 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Styrmedel är framförallt information, regleringar, såsom allmänna råd och föreskrifter utfärdade av Strålsäkerhetsmyndigheten, samt utbildning. Information om UV-strålning som styrmedel tillämpas såväl för allmänheten som för offentliga som privata aktörer. Strålsäkerhetsmyndigheten utbildar kontinuerligt vidareförmedlare som i sin tur kan informera olika målgrupper om riskerna med överexponering för UV-strålning. Forskning och Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV ger viktigt kunskapsunderlag. Exempel på viktiga aktörer är privata aktörer och intresseorganisationer, till exempel solarieinnehavare och företag inom resebranschen. Kommunerna har tillsynsansvar över solarier. Strålsäkerhetsmyndigheten är normerande myndighet och tar fram regler och föreskrifter för exempelvis solarieinnehavare samt har en tillsynsvägledande roll för kommunerna. Elektromagnetiska fält Arbete för att minska Exponering för elektromagnetiska fält Strålsäkerhetsmyndigheten kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetiska fält, framför allt genom sitt vetenskapliga råd för EMF och hälsorisker, vilket vanligtvis årligen rapporterar om kunskapsläget. Försiktighetsprincipen är tillämpbar vid exponeringar där det inte finns säkerställda hälsorisker, men väl vetenskapligt grundade misstankar om hälsorisker. Vad gäller lågfrekventa magnetfält från kraftledningar finns en broschyr från 1996 med vägledning hur försiktighetsprincipen ska tillämpas Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut, Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält en vägledning för beslutsfattare. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 285

15 säker strålmiljö Strålsäkerhetsmyndigheten vidtar nödvändiga åtgärder ifall nya riskområden identifieras. Eftersom nya tillämpningar för EMF utvecklas i snabb takt är det angeläget att behålla en separat del av miljökvalitetsmålet som behandlar EMFfrågor. Nya tillämpningar kan antingen öka exponeringen genom att antalet tilllämpningar ökar, eller minska exponeringen genom ny bättre teknik. Strålsäkerhetsmyndigheten planerar att förstärka sin förmåga att utöva miljöövervakning inom området under De nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna konstaterade gemensamt under 2009 att man inte ser några hälsorisker med basstationer för mobiltelefoni eller trådlösa datornätverk 307. Ingen information har tillkommit sedan dess som har ändrat denna ståndpunkt. Hälsoeffekter För två tillämpningsområden finns i dag vetenskapligt grundade misstankar om att långtidsexponering även för låga exponeringsnivåer under referens- eller gränsvärdesnivå kan orsaka skadliga hälsoeffekter. Det gäller dels magnetfält från kraftledningar och andra elektriska installationer, dels vid användning av mobiltelefon. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar i dagsläget att viss försiktighet iakttas i dessa fall. Myndigheten har under året genomfört en studie avseende magnetfält i bostäder som kommer att publiceras i en rapport under När det gäller elkänslighet är det enligt myndighetens bedömning inte ett strålskyddsproblem utan ett psykosomatiskt problem, eventuellt i kombination med annan sjukdom av medicinsk karaktär. Det är viktigt att orsakerna kartläggs och att de som drabbas får stöd och vård. Under 2011 har International Agency for Research on Cancer (IARC) klassificerat radiovågor som möjligen cancerframkallande för människor. Den totala statistiken över hjärntumörer i Sverige har dock utvecklas på ett sätt som inte tyder på att något dramatiskt skulle ha hänt med den totala riskbilden mellan 1990 och 2010, det vill säga under och efter den stora mobilintroduktionen i Sverige. De flesta vuxna har nu använt mobiltelefon så länge att en betydande risk skulle ha framkommit i statistiken. Om det finns någon risk med att använda mobiltelefon för vuxna kan man konstatera att den är liten. Samtidigt finns det fortfarande relativt få kraftfulla studier där barns mobilanvändning och möjliga hälsorisker har analyserats. I statistiken över hjärntumörer finns inga tecken på att den totala riskbilden för barn skulle ha ändrats på senare tid. Det är dock inte säkert att en ökad risk för barn på grund av mobilanvändning skulle ha hunnit visa sig i denna statistik. Barn har helt enkelt inte brukat mobiler tillräckligt lång tid för att detta skulle ha visat sig. Ett antal studier har också visat att barn i jämförelse med vuxna absorberar en relativt större mängd energi i hjärnan när mobilen trycks mot örat under samtal STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

16 Styrmedel och aktörer De viktigaste styrmedel som påverkar exponeringen för elektromagnetiska fält är försiktighetsprincipen, allmänna råd, rekommendationer och föreskrifter utfärdade av Strålsäkerhetsmyndigheten, tillsynsvägledning framtagen av Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen samt information. Forskning och Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för EMF och hälsorisker ger viktigt kunskapsunderlag. Privata aktörer, exempelvis mobiloperatörer, är viktiga aktörer. Strålsäkerhetsmyndigheten har även ett ansvar för att öka kunskapen om elektromagnetiska fält exempelvis genom utbildning till exempel för kommunala tjänstemän. Kopplingar till generationsmålet Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö kopplar till flera av generationsmålets strecksatser. De viktigaste kopplingarna finns i de båda strecksatserna om människors hälsa och konsumtionsmönster för varor och tjänster: Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. samt Konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Samtliga delar av miljökvalitetsmålet kopplar till dessa strecksatser genom att de pekar på att strålskyddsprinciper ska tillämpas så att exponering för strålning och antal hudcancerfall begränsas, samtidigt som nyttan av de företeelser som leder till exponeringen beaktas. Stråldoserna till allmänheten från enskilda verksamheter bedöms för närvarande vara försumbara, och vid de kärntekniska anläggningarna pågår ett kontinuerligt arbete med utsläppsreducering. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att den rådande utvecklingstrenden för att begränsa exponeringen av joniserande strålning inom arbetslivet och övriga miljön är positiv. Detta sammantaget bidrar till måluppfyllelsen av generationsmålets strecksats om människors hälsa. Direkta bedömningar av stråldoser, och därmed förknippade risker för växter och djur, görs nu i ökande grad parallellt med att doser beräknas för människor. Sådana utvärderingar bedöms i framtiden bli ett naturligt inslag i alla konsekvensbeskrivningar för verksamheter med joniserande strålning, vilka hittills ofta enbart har omfattat stråldos till människa. Strålskyddsarbetet inom sjukvård och industri uppvisar vissa brister och uppföljningen av utsläppsreducering inom dessa områden kan förbättras. Förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är att tillståndshavarna fortsätter att arbeta ambitiöst med strålskyddet, samt att myndigheten FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 287

17 säker strålmiljö upprätthåller tillräcklig tillsyn och är pådrivande inom strålskyddsområdet, vilket också ger ökade möjligheter till att strecksatsen om hälsa uppnås. Vad gäller den del som rör UV-strålning i miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö krävs en förändring av människors värderingar, livsstil och attityder kring utseende och solning. Exponeringen för UV-strålning beror främst på vårt beteende, som grundar sig i sociala och kulturella faktorer. Solvanor är kopplade till de skönhetsideal som finns i dagens samhälle och som förespråkar en solbränd hy. Att vara solbränd förknippas dessutom med hälsa. Styrmedel för att nå delområdet om UV-strålning och miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bedöms vara beslutade eller planerade, även om dessa hittills inte har gett avsedd effekt. Uppföljning av genomförda styrmedel och åtgärder behöver göras i högre utsträckning och genomförda insatser, exempelvis informationskampanjer, behöver anpassas och utvärderas kontinuerligt. Det krävs fortsatta analyser av riskgruppers attityder och solvanor, riskmiljöer samt utveckling av metoder för att öka möjligheten till mer effektiva kommunikationsinsatser och på sikt ett förändrat beteende. En svårighet är att utvärdera de insatser som genomförs i dag, då resultatet visar sig först om år eftersom det tar lång tid att utveckla hudcancer. När det gäller elektromagnetiska fält, EMF, bedöms inte allmänhetens totala exponering ha ökat under de senaste åren och de uppmätta värdena ligger långt under gällande referensvärden för allmänheten. Befintliga styrmedel bedöms vara tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet. Försiktighetsprincipen, som är ett viktigt styrmedel, utgör ett stöd för myndigheterna vid beslut i frågor om hälsorisker och elektromagnetiska fält och har lett till ökad medvetenhet och kännedom hos både myndigheter och allmänhet. Teknisk utveckling och nya tillämpningar kan leda till att exponeringen för elektromagnetiska fält både minskar och ökar. Därför behöver miljöövervakningen utvecklas i takt med att nya tillämpningar utvecklas, till exempel inom IT-, transport- och säkerhetssystem. Andra källor till joniserande strålning i miljön som kopplar till den första strecksatsen är främst radon, byggnadsmaterial, strålning från marken och kosmisk strålning. Den del av miljökvalitetsmålet som rör radioaktiva ämnen, särskilt utsläpp och avfallshantering, kopplar även till följande strecksats i generationsmålet: Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. De föreslagna åtgärderna som ges i den första versionen av den nationella planen för allt radioaktivt avfall bidrar till att uppnå generationsmålets strecksats om resurseffektiva kretslopp. Avfallsplanen behöver uppdateras med jämna mellanrum, så att ytterligare behov av åtgärder identifieras, vilket är Strålsäkerhetsmyndighetens ansvar. Det finns lagkrav som ska säkerställa ett säkert omhändertagande av kärnavfall. När det gäller omhändertagande av använt kärnbränsle anses den del av miljökva- 288 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

18 litetsmålet Säker strålmiljö som handlar om radioaktiva ämnen vara uppnådd och bidrar därför till att nå generationsmålets strecksats om resurseffektiva kretslopp. För övrigt radioaktivt avfall från kärnteknisk verksamhet finns i dag godkända eller planerade lösningar för kortlivat drift- och rivningsavfall. För långlivat avfall saknas ett genomarbetat förslag till slutförvarslösning, vilket är en förutsättning för att denna del av miljökvalitetsmålet ska kunna anses uppfylld. Nuvarande planering innebär att ett första förslag tas fram av industrin senast De delar av miljökvalitetsmålet som rör radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält kopplar till generationsmålets strecksats: Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljö bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Stråldoserna till allmänheten från enskilda verksamheter bedöms för närvarande vara försumbara. Bedömningen har länge varit att det inte föreligger någon risk för möjlig påverkan på växter och djur med de kända utsläpp av radioaktiva ämnen som sker i dag. Det finns dock en svårighet i att kunna bekräfta detta med hjälp av bedömningsgrunder och vetenskapligt grundade metoder, men internationell utveckling med bland annat ett ramverk för sådana bedömningar föreslaget av ICRP förväntas ge god vägledning i detta arbete. Direkta bedömningar av stråldoser och risker för växter och djur görs nu i allt högre utsträckning parallellt med att doser beräknas för människor. I framtiden bedöms sådana utvärderingar bli ett naturligt inslag i alla konsekvensbeskrivningar för verksamheter med joniserande strålning, vilka hittills ofta enbart har omfattat stråldos till människa. Internationell utveckling av vägledning och verktyg är viktig i arbetet med att nå Säker strålmiljö och generationsmålets strecksats om biologisk mångfald. Detta ges bland annat av ICRP, som har publicerat förslag till vägledande ramverk och stödjande data 308, samt IAEA, som har tagit fram den internationella strålskyddsstandarden Basic Safety Standard (BSS) vilken påpekar att direkta utvärderingar av effekter på människa och miljö ska göras. När det gäller EMF strävas det efter att begränsa fältstyrkan i boendemiljön och andra miljöer där människor vistas i den fysiska planeringen. Avvägningar görs dock om det är möjligt att vidta åtgärder för att begränsa exponeringen till rimliga kostnader och konsekvenser. Övriga strecksatser kopplar inte direkt till någon specifik del av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Kopplingar finns emellertid dels mellan energianvändning, energiproduktion och naturresurshushållning, dels Säker strålmiljö, eftersom viss energiproduktion sker med kärnkraft. Det är dock ingen självklarhet att minskad kärnenergipro- 308 ICRP publikationer 91, 108 samt 114 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 289

19 duktion leder till ökad måluppfyllelse. Skulle kärnenergiproduktionen upphöra helt minskar dock naturligtvis risken för oförutsedda utsläpp från denna sektor. Genom EU:s lagstiftningsarbete med exempelvis krav på bästa tillgängliga teknik (BAT) kan miljöpåverkan påverkas genom exempelvis utsläppsminskningar. Analys av delmålen varför gick det som det gick? DELMÅL: Radioaktiva ämnen (2010) säker strålmiljö År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. Delmålet anses vara uppnått. Stråldoser som allmänheten exponeras för från enskilda verksamheter är låga och utsläppen av radioaktiva ämnen till miljön är låga. Några bidragande faktorer till att delmålet har uppnåtts är ett gott strålskyddsarbete, att en nationell avfallsplan för allt radioaktivt avfall har tagits fram samt att referensvärden för effekter från joniserande strålning på växter och djur har tagits fram inom internationella projekt. DELMÅL: Hudcancer (2020) År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år Delmålet bedöms inte vara möjligt att nå. Antalet hudcancerfall fortsätter att öka. Det tar tid och är svårt att ändra människors beteenden och attityder till solning och UV-strålning. Dessutom tar det många år innan ett ändrat beteende syns i form av minskande antal hudcancerfall. DELMÅL: Elektromagnetiska fält (kontinuerligt) Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Delmålet bedöms nås med redan vidtagna åtgärder. Dagens exponering för elektromagnetiska fält anses generellt sett inte innebära något miljö- eller hälsoproblem. Den nationella miljöövervakningen har visat att allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är mycket låg jämfört med gällande referensvärden. Strålsäkerhetsmyndigheten kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetiska fält. Bedömning av regionala delmål De nationella delmålen regionaliserades av de flesta länen. Delmålen för utsläpp av radioaktiva ämnen och för elektromagnetiska fält bedöms med några undantag 290 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

20 som uppnådda. I dessa fall är bristande underlag och osäkerhet om riskerna skäl till en mer negativ bedömning. Inget län anser att målet för hudcancer är möjligt att nå. Några län har lagt till egna mål för till exempel radon, beredskap för radioaktiva utsläpp eller ingen uranbrytning. Områden för ytterligare insatser Sammanfattningsvis kan det konstateras att ytterligare kunskapsunderlag behövs. Fler utvärderingar av befintliga styrmedel och deras effekter skulle öka förmågan att nå miljökvalitetsmålet samt underlätta prioriteringar av insatta medel och insatser. Effektuppföljning av insatta styrmedel kan dock vara svårt, exempelvis för den del av Säker strålmiljö som handlar om UV-strålning, eftersom det tar lång tid att utveckla hudcancer (tiotals år). Bättre kunskapsunderlag kan erhållas genom forskning, som bedöms vara ett viktigt styrmedel för att miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås. Strålskydd De förutsättningar som Strålsäkerhetsmyndigheten anser behövs för att uppnå miljökvalitetsmålet är att myndigheten upprätthåller tillräcklig tillsyn och är pådrivande inom strålskyddsområdet vid kärnkraftverken samt inom sjukvård och industri. Strålskyddsarbetet inom sjukvård och industri uppvisar vissa brister och behöver utvecklas, exempelvis genom bättre lagefterlevnad inom sjukvården. Det finns även ett behov av utbildning av vårdpersonal i syfte att öka medvetenheten om strålningsrisker. Strålsäkerhetsmyndigheten har intensifierat tillsynen inom vården. Tillsynen omfattar alla typer av verksamhet med joniserande strålning inom sjukvården inklusive avfallshantering. Tillsynsinsatserna har inte utvärderats, men Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört uppföljande inspektioner. Som ett resultat från dessa inspektioner har myndigheten konstaterat att det går att se förbättringar i strålsäkerheten mellan det första inspektionstillfället och uppföljningsinspektionen. Patientstrålskyddet hålls utanför miljömålsarbetet enligt före detta Miljömålsrådets bedömning 309. Kraven på utsläppsminskningar inom det icke-kärntekniska området behöver följas upp bättre, bland annat genom ett mer systematiskt arbete av Strålsäkerhetsmyndigheten. 309 Miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008 (ISBN: ) FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 291

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö

Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö 1(40) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Tel: @naturvardsverket.se PM 2013-12-03 Ärendenr: NV- Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö Dokumentet är enbart arbetsdokument

Läs mer

Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten

Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten PM 2016:87 RV (Dnr 137-299/2016) Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande

Läs mer

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. SÄKER STRÅLMILJÖ ANSVARIG MYNDIGHET: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Regeringen har fastställt fyra preciseringar:

Läs mer

Genomförande av Agenda 2030

Genomförande av Agenda 2030 Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2016-04-21 Diarienr: SSM2016-2044 Handläggare: Marie Blomé Fastställd: Skriv här. Genomförande av Agenda 2030 Regeringen har uppdragit åt Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Miljökontoret informerar om. Solarium

Miljökontoret informerar om. Solarium Miljökontoret informerar om Solarium Våren 2009 Inledning Den som avser att driva en solarieverksamhet är skyldig att anmäla detta till miljökontoret innan lokalen tas i bruk, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Vi gör samhället strålsäkert

Vi gör samhället strålsäkert Vi gör samhället strålsäkert Foto: Bosse Alenius Säker strålmiljö i hela samhället Vi arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS 2017:xy Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2017:xy) om exponering för

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER BRÄ U, BETALA SE! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCACER Antalet hudcancerfall i Jönköpings län har ökat med 44 procent mellan 2000 och 2008. Allt fler yngre drabbas. Hudcancer är den snabbast ökande cancerformen

Läs mer

Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd 2012-10-12 Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd 2012:3 Tillsyn av solarieverksamheter och övriga verksamheter som tillhandahåller solarium Projektet är utfört av Bygg- och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd,

Läs mer

Remissversion. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Datum Vår referens Avd för Beredskap och miljöövervakning 2007-05-08 Dnr 2006/1070-41 Remissversion Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Statens strålskyddsinstitut Adress: 171 16 Stockholm,

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet SÄKER STRÅLMILJÖ

Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet SÄKER STRÅLMILJÖ Datum: 2016-01-19 Diarienr: SSM2016-134. Dokumentnr: 16-130 Delaktivitetsnr: Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet SÄKER STRÅLMILJÖ Datum: 2016-01-04 Ansvarig myndighet: Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson RAPPORT 2012-05-28 Reviderad Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson Dokument/Rapport-Kv. Kronan, Klippan-.doc RAPPORT Kund Bygg Fast Projekt AB Joakim Lindahl Grynbodgatan 14 211 33

Läs mer

Nyheter inom Miljömålssystemet

Nyheter inom Miljömålssystemet Illustration: Tobias Flygar Nyheter inom Miljömålssystemet Petronella Troselius Historik - Varför miljömålssystemet? 172 olika miljömål mellan 1980-1994: Ingen överblick eller samordning Oklart vem som

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna HÅLL SVERIGE RENTS Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna Eleverna jobbar parvis med att skriva manus och skapa egna informationsfilmer (2 4 minuter) för målgruppen ungdomar om hur man solar säkert.

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) Informationsmöte om ny lagstiftning 23 september 2015 Åsa Wiklund Innehåll Bakgrund Arbetet med att ta fram direktivet (EU-process) Förändringar

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17 RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad 2012-08-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren http://ams.se.wspgroup.com/projects/10166041/document/rapport//ra pport-.doc

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall

Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Inledning Seminarium 2015-03-26 Johan Anderberg Vår vision och verksamhetsidé Vision Ett strålsäkert samhälle Verksamhetsidé Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se 2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens fyraåriga handlingsplan/genomförandeplan för att nå miljömålen

Strålsäkerhetsmyndighetens fyraåriga handlingsplan/genomförandeplan för att nå miljömålen Promemoria Datum: 2016-06-29 Diarienr: SSM2015-3214-4 Handläggare: Marie Blomé, Sophie Ljungberg Fastställd: Johan Friberg Strålsäkerhetsmyndighetens fyraåriga handlingsplan/plan för att nå miljömålen

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND Eva Andersson Miljömedicinskt centrum Arbets- och miljömedicin Göteborg Kraftig ökning av hudcancer Kraftig ökning av antal hudcancerfall senaste 20-30 åren.

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer 2016-05-10 Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap Forskning Från forskning till beslut om strålskyddsåtgärder i nödsituationer

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (12)

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (12) Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-10-06 1 (12) Plats och tid Kommunhuset, rum 367, klockan 15.00-16.30 Beslutande Bengt Holmqvist (M), ordf. Hans-Peter Nielsen (KD) tjg för Hans-Erik Aronsson (M) Ingemar

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

SSI Rapport 2007:14. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

SSI Rapport 2007:14. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö SSI Rapport 2007:14 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Hélène Asp, Erica Brewitz, Andreas Halvarsson, Sophie

Läs mer

Kurser inom kärnenergiberedskapen.

Kurser inom kärnenergiberedskapen. samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för utbildningssamordning Hans Källström 010-240 53 49 hans.kallstrom@msb.se Kurser inom kärnenergiberedskapen. MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (7)

Läs mer

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Datum: 2013-11-04 Diarienr: SSM2013-5169 Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Inledning Två ansökningar angående nya kärntekniska anläggningar liksom en ansökan

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM 1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning

Läs mer

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Elisabet Aronsson 2016-08-10 018-727 43 26 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 17 augusti 2016 Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola Remiss

Läs mer

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö MILKAS remiss dnr. 2006/1070-41 sid 1 REMISS Dnr 2006/1070-41 MILKAS/Stockholm kommentarer på SSI, Avdelningens för Beredskap och miljöövervakning Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker

Läs mer

Solarium Miljöförvaltningen informerar

Solarium Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Solarium Miljöförvaltningen informerar Solarium Du som ska öppna en verksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium ska göra en anmälan till miljönämnden senast sex veckor innan

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2017 2018 Uppdatering av aktivitetskalender för 2017 2018 och uppföljning av 2016 års aktiviteter Uppdatering av plan för tillsynsvägledning

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Säker strålmiljö Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten

Läs mer

VafabMiljö - Våra anläggningar

VafabMiljö - Våra anläggningar VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000

Läs mer

SSI Rapport 2008:14. SSI:s roll i folkhälsoarbetet 2008. redovisning av regeringsuppdrag inom folkhälsoområdet. Lena Hyrke et. al.

SSI Rapport 2008:14. SSI:s roll i folkhälsoarbetet 2008. redovisning av regeringsuppdrag inom folkhälsoområdet. Lena Hyrke et. al. SSI Rapport 2008:14 Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se SSI:s roll i folkhälsoarbetet 2008 redovisning av regeringsuppdrag inom folkhälsoområdet Lena Hyrke

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Miljökontoret informerar om. Solarium

Miljökontoret informerar om. Solarium Miljökontoret informerar om Solarium Inledning Den som avser att driva en solarieverksamhet är skyldig att anmäla detta till miljö- och byggnadsnämnden innan lokalen tas i bruk, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm.

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Version 1.0 Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Ansökan om tillstånd Slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS

Läs mer

SOLARIETILLSYN. rapport för åren 2008-2009

SOLARIETILLSYN. rapport för åren 2008-2009 MILJÖFÖRVALTNINGEN BILAGA 1 PROJEKTRAPPORT 2008-2009 Dnr 2010-8148 SID 1 (9) Upprättad av: Anna Alanampa 2010-03-29 SOLARIETILLSYN rapport för åren 2008-2009 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, G:\Förvaltningsövergripande\MHN\2010-04-15\Tjänsteutlåtanden/2010-8148

Läs mer

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Varför ändrar man föreskrifter? Verkligheten har ändrats, föreskriften är omodern Många dispensansökningar Nya EU direktiv

Läs mer

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer