Fakta om barnfattigdom i Sverige och i Örebro län. Rapport från Rädda Barnens distriktsförbund och lokalföreningar i Örebro län.

Transkript

1 Fakta om barnfattigdom i Sverige och i Örebro län Rapport från Rädda Barnens distriktsförbund och lokalföreningar i Örebro län. September 2014

2 Fakta om barnfattigdom i Sverige och i Örebro län I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed följer inte Sverige Barnkonventionen. Rädda Barnen, som bygger sitt arbete på FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) arbetar på många olika plan för att barn som lever i ekonomisk utsatthet ska få det bättre. En stor del av vårt arbete handlar om att diskutera och påverka beslutsfattare på lokal och nationell nivå för att få till förändringar. I Örebro län finns fyra lokalföreningar och ett distriktsförbund med personer och resurser för sådana diskussioner och olika former av påverkan. En arbetsgrupp bestående av ordförande och vice ordförande för länets föreningar har tagit fram denna skrift med syftet: Att med utgångspunkt från nuläget i Sverige beskriva barns ekonomiska utsatthet i de 12 kommunerna i Örebro län Att informera och påverka beslutsfattare och ansvariga inom länets kommuner och landsting Att stimulera till diskussion och samverkan mellan beslutsfattare och Rädda Barnens lokalföreningar Merparten av textmaterialet i denna skrift är direkt hämtat från Rädda Barnens publikationer och skrifter gällande barnfattigdom som publicerats våren 2014 och inför valet i september Till detta och som eget avsnitt under varje rubrik finns fakta och text som särskilt beskriver förhållandena i länets 12 kommuner. Rädda Barnen Örebro län September 2014 Eva Jensen Margareta Stenström Margareta Löf Sydnärkes Örebro lokalförening Lindesbergs lokalförening lokalförening Anita Öjendal Kerstin Olsson Eva Järliden Karlskoga- Degerfors Distriktsstyrelsen Distriktsstyrelsen lokalförening Rädda Barnens distriktsförbund i Örebro län Klostergatan 7-9, Örebro infovast@rb.se

3 Barnfattigdom i ett välfärdssamhälle I Sverige innebär barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar snarare om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn har i Sverige i dag, till exempel att delta i avgiftsbelagda fritidsaktiviteter som musikskola eller idrottsklubb, ha tillgång till dator hemma, kunna få nya glasögon, åka bort på sommarlovet eller följa med på skolresan. Fattigdom är med detta synsätt ett relativt begrepp, som innebär att människor med knappa ekonomiska resurser är fattiga i jämförelse med den stora majoriteten i samhället. Att växa upp under ekonomiskt knappa omständigheter formar ett barns självbild och uppfattning om sina möjligheter och sin plats i samhället, och kan av sådana anledningar leda till ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Det finns andra dimensioner av fattigdom än den rent ekonomiska. Barn påverkas också av faktorer som föräldrars oro för ekonomin och osäkerhet kring boende och livssituation. Många ekonomiskt utsatta barnfamiljer tvingas inte sällan flytta av ekonomiska skäl. Brist på pengar kan leda till att familjens beroende av andra ökar. Utsatta familjer behöver ofta ta hjälp från samhälle, släkt eller vänner vilket kan leda till känslor av otillräcklighet och skam. En dimension av den ekonomiska utsattheten som blivit tydlig de senaste åren är hur det mer och mer segregerade boendet bidrar till en kollektiv känsla av fattigdom och övergivenhet av samhället. Den utveckling som länge varit tydlig i storstädernas miljonprogramsområden, med ökad segregation i boende, ökad trångboddhet och utarmad samhällsservice i utsatta bostadsområden, syns nu även i mellanstora och mindre samhällen. Barns ekonomiska utsatthet i Sverige Den ekonomiska kris som inleddes 2008 har påverkat barns ekonomiska villkor i Sverige, även om förändringarna inte blivit dramatiska. Under drygt tio år, från 1997 till 2007, skedde en generell välståndsökning i Sverige. Barnfattigdomen minskade under denna period, från 22,3 procent till 10,9 procent. Därefter ökade den till 13,0 procent år 2009 för att sedan minska till 12,1 procent års statistik, som Rädda Barnens senaste rapport baseras på, visar en fortsatt minskning av barnfattigdomen från 2010 med 0,6 procentenheter till 12,1 procent. Därmed lever cirka barn i ekonomisk utsatthet. Konjunkturläget är fortsatt osäkert och påverkar framför allt de barnhushåll där föräldrarna har en svag eller obefintlig position på arbetsmarknaden. Bakom den ekonomiska utsattheten bland barnfamiljerna finns ofta ohälsa och arbetslöshet bland föräldrarna. Det ökade välståndet under åren kom inte alla barnfamiljer till del. Sverige hade fram till 1990-talets ekonomiska kris en relativt jämn inkomstfördelning, men under och efter krisen etablerades ett nytt mönster med vidgade ekonomiska skillnader mellan de fattigaste och de rikaste hushållen. I synnerhet är det barn i familjer med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar som halkat efter och inte fått del av det ökade välståndet. De ekonomiska skillnaderna har fortsatt att öka under 2000-talet.

4 Barns ekonomiska utsatthet i Örebro län I Örebro län finns mer än barn i åldrarna 0-17 år ( år 2012). 13 procent lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Precis som för Sverige som helhet är det en fortsatt minskning sedan mätning Det är stora skillnader mellan länets tolv kommuner. Även om barnfattigdomen minskat som helhet för länet så finns kommuner i länet där andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll har ökat och kommuner där andelen är markant högre än för riksgenomsnittet. Figur 1. Andel barn (%) i ekonomiskt utsatta hushåll, Örebro läns 12 kommuner ,3 6,5 7,7 9 10,7 10, ,1 13, ,3 14,5 14,9 17,7 0 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret. (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata)

5 Barnfamiljer med störst risk för ekonomisk utsatthet Att växa upp med en ensamstående förälder eller i en familj med utländsk bakgrund är två faktorer som var för sig och tillsammans ökar risken för ekonomisk utsatthet. Utländsk bakgrund Rädda Barnens fattigdomsindex visar att omkring vart tredje barn med utländsk bakgrund 1 levde i ekonomisk fattigdom under de undersökta åren på 2000-talet. Risken för ekonomisk fattigdom är störst i de familjer som är relativt nyanlända till Sverige, men skillnaderna mot familjer med svensk bakgrund är tydliga även efter tio år i Sverige. Det visar att integrationsprocessen går långsamt. Barnfattigdomen är också större i familjer där båda föräldrarna är födda utomlands jämfört med familjer där den ena föräldern är född utomlands. Barn med utländsk bakgrund i Örebro län Något mer än en fjärdedel av länets barn har utländsk bakgrund. Räknat på 2012 års antal skulle det innebära att det bor barn med utländsk bakgrund i vårt län. Antalet varierar stort mellan länets kommuner där störst andel, 33 procent, finns i Örebro kommun och lägst andel i Askersund och Lekebergs kommuner, 7,4 respektive 7,3 procent. Figur 2. Andel (%) förskolebarn med utländsk bakgrund. BVC Örebro län Procent Andel förskolebarn med utländs bakgrund 26,70 Källa: Barnhälsovården, Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex. Barnhälsovården Örebro läns landsting. Totalt i länet lever en dryg tredjedel (35 procent) av barnen med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatt hushåll. Detta att jämföra med barn med svensk bakgrund där endast 5 procent lever så. Även här är det skillnader mellan kommunerna såväl när det gäller andel barn med utländsk bakgrund och hur stor del av dem som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. 1 Begreppet utländsk bakgrund i Rädda Barnens fattigdomsindex sammanför barn som själva är födda utomlands och barn som är födda i Sverige med minst en utlandsfödd förälder.

6 Figur 3. Andel (%) barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll ,3 17, , ,1 30,2 32,5 34, , ,7 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret. (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata). Ensamstående föräldrar Ungefär 20 procent av Sveriges barn har ensamstående föräldrar. Fem av sex barn med en ensamstående förälder är folkbokförda hos sin mamma. Rädda Barnens fattigdomsindex visar att drygt vart fjärde barn med en ensamstående förälder levde i ekonomisk fattigdom under de undersökta åren. Det är svårare att försörja ett hushåll på bara en inkomst. Ekonomiska stöd som föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag, högkostnadsskydd för sjukvård, tilläggsbidrag till studiemedel och underhållsstöd/underhållsbidrag är viktiga för ensamstående föräldrars möjligheter att försörja sin familj. Det innebär att ensamstående föräldrar påverkas mer av förändringar i samhällets stöd än sammanboende föräldrar. Ensamstående föräldrar i Örebro län Figur 4. Andel (%) ensamstående föräldrar då barnet är 1 år. BVC. Örebro län Andel ensamstående föräldrar då barnet är 1 år ,14 Källa: Barnhälsovården, Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex. Barnhälsovården Örebro läns landsting.

7 I Örebro län har dryga 40 procent av familjer ensamstående med hemmavarande barn under 18 år låg inkomst. 2 Motsvarande andel för övriga familjer med hemmavarande barn är 13 procent. Figur 5. Andel (%) familjer med låga inkomster Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år ,2 37,9 40, ,3 42, ,8 43, ,3 53,3 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret. (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata). Den ekonomiska utsattheten är allra störst bland barn som lever med en ensamstående förälder med utländsk bakgrund. Rädda Barnens fattigdomsindex visar att omkring häften av dessa barn lever under knappa ekonomiska omständigheter i Sverige, vilket kan jämföras med ett fåtal procent av de barn som lever med sammanboende svenskfödda föräldrar. 2 Med låg inkomst avses en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten.

8 Barnfattigdom medför diskriminering Att leva under ekonomiskt knappa omständigheter påverkar alla delar av barns liv. Föräldrar som har ont om pengar prioriterar ofta barnen och drar ner på sin egen konsumtion för att barnen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna leva som andra barn. Samtidigt är det omöjligt för många föräldrar med låg inkomststandard att betala avgifter till musikskolan, idrottsklubben eller skolresan. Många av dessa familjer har inte råd att åka bort på semestern eller att köpa en dator till hushållet. Det segregerade boendet leder i sig också till skilda uppväxtvillkor. En stor del av barnfattigdomen finns i dag i bostadsområden med hög arbetslöshet, där många upplever hopplöshet och saknar framtidstro och där våld och kriminalitet är vanligt. Hälsa Rapporten Barns hälsa i Sverige (Rädda Barnen 2004) visar att det finns ett starkt samband mellan barns ekonomiska utsatthet och risk för sämre hälsa. Barn med knappa ekonomiska uppväxtvillkor riskerar i högre grad än andra att utveckla diabetes, fetma samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns även en risk att föräldrar avstår från att hämta ut mediciner på grund av kostnaden. Risken för att utsättas för våld i hemmet är tre gånger så stor för barn i bostadsområden med låg inkomstnivå jämfört med genomsnittet. Barnfattigdom innebär också ökad risk för att råka ut för olycksfall i hemmet eller i trafiken. Barns hälsa i Örebro län Örebro län är ett län med socioekonomiska skillnader vilket bidrar till skillnader i hälsa. Örebro läns landstings barnhälsovårdsenhet har utvecklat ett Hälsoindex för förskolebarn, som underlättar för de ansvariga att systematiskt värdera förhållanden som kan ha betydelse för barnens och familjernas hälsa och välbefinnande. Hälsoindex för förskolebarn är ett sammanvägt index av indikatorer som omfattar socioekonomi, hälsotillstånd och välbefinnande, risk- och friskfaktorer samt barnhälsovårdens service och stöd. Förutsättningen för att en indikator ska ingå är att den går att påverka och därmed förbättra barns möjlighet till god hälsa och välbefinnande livet igenom. Kort förklarat så betyder 100 optimal hälsa och 0 alla barn är sjuka. Ju högre stapel desto bättre hälsa. Resultaten visas per vårdenhet/bvc.

9 Figur 6. Sammanvägd hälsoindex för förskolebarn BVC i Örebro län Indikatorer: ensamstående, olycksfall, fetma, karies, undervikt, rökning, amning, MPR, hembesök, föräldragrupper, EPDS. 100 Sammanvägt hälsoindex- förskolebarn ,13 Källa: Barnhälsovården, Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex. Barnhälsovården Örebro läns landsting. Figur 7. Index Hälsotillstånd och välbefinnande med frånvaro av indikatorerna olycksfall, fetma och karies. Index Hälsotillstånd och välbefinnande med frånvaro av indikatorerna olycksfall, fetma och karies ,38 Källa: Barnhälsovården, Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex. Barnhälsovården Örebro läns landsting. Örebro läns landsting och den Samhällsmedicinska enheten har allt sedan 1995 följt barn och ungdomars hälsa i skolåren 7, 9 och år 2 på gymnasiet. De flesta ungdomar ser ljust på framtiden och är nöjda med sitt liv. Det är vanligast bland pojkar i sjuan att ha god hälsa, ljus framtidstro och att vara nöjd med sitt liv. Minst vanligt är detta bland flickor i nian. Flickorna mår, som tidigare år, generellt sämre än pojkarna. Bland flickor i årskurs 7 och 9 har andelen som anger god hälsa dessutom sjunkit sedan undersökningen 2011.

10 Figur 8. Andel (%) bland elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet som har god hälsa Skolår 7 Skolår 9 År 2 gymn elevens bostadsord Källa: Liv & Hälsa ung Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting. Skola Avgifter i skolan kan fresta hårt på ekonomiskt utsatta barnfamiljers redan ansträngda ekonomi. Många föräldrar kämpar med att kunna förse barnen med kläder och skor för alla väder, skridskor, hjälm, skidor, cykel och idrotts- och badkläder. Det är en flytande gräns mellan vad som kan anses naturligt att alla barn har hemma och vad som måste köpas in för att barnet ska kunna följa med i undervisningen. Utöver detta tar många skolor i dag ut avgifter för exempelvis friluftsdagar och utflykter. För många föräldrar går gränsen redan vid att betala en inträdesbiljett för att barnen måste avstå från att följa med på utflykten. Rädda Barnens rapport Medtag matsäck och busspengar (2008) visar att avgifternas storlek skiljer sig stort mellan Sveriges kommuner. Enligt rapporten hade vissa kommuner helt tagit bort avgifterna. I andra kommuner fanns avgiftstak på exempelvis 100 kronor per utflyktstillfälle. Nästan hälften av de kommuner som svarat på undersökningen hade ingen policy om avgifter i skolan. I praktiken varierar avgifterna stort mellan kommuner och enskilda skolor. Rapporten redovisar även resultat av Skolverkets inspektioner i Stockholms stadsdelar, där kritik riktats mot skolor för uttag av avgifter utöver de tillåtna obetydliga avgifterna. Framförallt rörde det sig om avgifter för skid- eller studieresor på mellan 250 och kronor. Vissa kommuner har gjort egna kartläggningar, som kan ge mer aktuella uppgifter.

11 Skola i Örebro län På frågan till länets kommuner om de tar ut avgifter från eleverna för utflykter, matsäck och liknade svarar kommunerna överlag att de följer skollagen vilken då betyder att några kommuner använder sig av möjligheten att kunna ta ut obetydliga avgifter där så önskas. En rundfrågning till länets folkhälsostrateger ger följande resultat: Kommun Finns policy för avgifter i skolan Kommentar Helt avgiftsfri Följer skollagen Askersund x obetydlig avgift enstaka tillfällen Degerfors Hallsberg x x Hällefors x obetydlig avgift enstaka tillfällen Karlskoga x obetydlig avgift enstaka tillfällen Kumla x Max 50 kronor/tillfälle Laxå x obetydlig avgift enstaka tillfällen Lekeberg Lindesberg x x Ljusnarsberg x obetydlig avgift enstaka tillfällen Nora x Extra matsäck/3 tillfällen per år Örebro x

12 Fritid Många fritidsaktiviteter för barn kostar pengar, till exempel musikskola och idrottsverksamhet. Förutom avgifterna för att vara med måste barnen ofta också ha dyr utrustning, till exempel musikinstrument och specialskor. I idrottsföreningar kan det dessutom tillkomma mer eller mindre uttalade krav på att skjutsa barn till träning och tävling och att bidra ekonomiskt till klubben. I en familj med knapp ekonomi kan detta innebära att barnen själva inte fritt kan välja aktivitet, alternativt inte kan delta i någon organiserad fritidsverksamhet alls. Detta riskerar att bidra till såväl sämre hälsa, sämre kulturell utveckling som till ett socialt utanförskap. SCBrapporten Barns fritid (2009) visar att barn i ekonomiskt utsatta hushåll har en mindre aktiv fritid än andra barn. Särskilt tydligt är mönstret för pojkar i hushåll som saknar kontantmarginal. Nästan hälften av dessa pojkar deltar inte i någon organiserad fritidsaktivitet alls, vilket kan jämföras med mindre än 30 procent för alla pojkar. Rapporten visar att fritidsgårdar, som erbjuder kostnadsfria aktiviteter, är viktiga för barn med utländsk bakgrund och för barn i hushåll med knapp ekonomi. Många kommuner drar också in på avgiftsfria eller billiga fritidsaktiviteter under sommaren. Till exempel stänger många kommuner simhallen eller fritidsgårdar. Detta riskerar att förvärra sysslolösheten för många av de barn som bäst behöver dessa aktiviteter. Fritid i Örebro län På frågorna om det finns särskilda medel avsatta för fritidsaktiviteter för barn under sommarledigheten och om kommunen har någon sammanställning/ lista på vilka aktiviteter som erbjuds svarar kommunernas folkhälsostrateger följande: Kommun Finns medel för fritidsaktiviteter under sommarlovet Finns sammanställning av vilka aktiviteter som erbjuds Ja Nej Ja Nej Askersund x x Degerfors x x Hallsberg x x Hällefors x x Karlskoga x x Kumla x x Laxå x x Lekeberg x x Lindesberg x x Ljusnarsberg x x Nora x x Örebro x x

13 Socialt utanförskap Att inte kunna vara med på skolutflykten, spela fotboll med kompisarna eller finnas på samma internetsajter som alla i skolan innebär ett socialt utanförskap för det enskilda barnet och kan vara väldigt stigmatiserande. Vuxenvärldens omedvetenhet kan ibland spä på känslan, till exempel när läraren efter sommarlovet ber alla berätta eller skriva om vad de upplevt under lovet, eller förväntar sig att alla har en dator hemma för att göra skolarbeten. I områden med hög andel barn i ekonomisk utsatthet är känslan av utanförskap ofta kollektiv och många barn uppfattar att det inte är någon idé att ha drömmar eller ambitioner, utan anpassar sig omedvetet till omvärldens låga förväntningar. Vad händer i politiken? I många kommuner kan man se att diskussionen om barnfattigdom lett till politiska insatser, antingen på bredare front i form av handlingsplaner eller inom enskilda politikområden, som socialtjänst eller fritid. Det senaste året har beslut fattats om en fritidspeng på nationell nivå (ett ekonomiskt tillskott till kommunerna för att kunna bevilja ansökningar om särskilt stöd till vissa barns fritidsaktiviteter inom försörjningsstödet.). Dessutom har regeringen gett uppdrag till två länsstyrelser (Skåne och Västerbotten) som skall samordna och stötta kommunerna i deras arbete med att ta fram kommunala handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn. Detta tolkar Rädda Barnen som att regeringen önskar att alla kommuner tar fram en sådan handlingsplan. Örebro kommun tog år 2013 fram en handlingsplan med syftet att halvera andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll till år Ett liknande arbete pågår i Karlskoga och Laxå kommuner. Vilka konkreta åtgärder vill Rädda Barnen se? Vi vill att både regering och kommuner tar ett helhetsgrepp på barnfattigdomsproblematiken. Det innebär att man först kartlägger och analyserar hur barnfattigdomen ser ut i landet eller i kommunen. Varför finns det så många fattiga barn i kommunen? Vad kan kommunen göra för att lyfta barnen ur fattigdomen? Och hur kan kommunerna stötta de barn som lever med knappa ekonomiska resurser? Viktigt här är att man tar hänsyn till barns egna upplevelser av att växa upp i en ekonomiskt utsatt situation. Därefter bör man samla alla åtgärder som krävs för att minska barnfattigdomen. Det gäller insatser på lång sikt som rör arbetsmarknadspolitik, integration, hälso- och vårdfrågor, socialförsäkringar och den ekonomiska familjepolitiken. Men det handlar också om kortsiktiga lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för barn, framförallt på kommunal nivå, men också på landstingsnivå. Det kan vara förbud mot avgifter i skolan och kommunala musikskolan, förebyggande av vräkningar av barn, fritidsgårdar och fritidssysselsättningar, barnperspektiv i försörjningsstöd med mera. Det är viktigt att samla alla åtgärder i en kraftfull plan för att vara säker på att man väljer och genomför de olika åtgärderna utifrån ett barnrättsperspektiv och ett barnperspektiv. Åtgärderna ska omfatta tydliga tidsbestämda mål och aktiviteter med tillhörande nödvändiga resurser, och uppföljningssystem. Rädda Barnen vill att socialtjänstlagen ändras för att tydliggöra skyldigheten att arbeta förebyggande mot vräkning av barnfamiljer. Rädda Barnen vill även att regeringen gör en översyn av den ekonomiska familjepolitiken så att den återfår sin fattigdomsreducerande förmåga. Det bör bland annat innebära att nivån för såväl underhållsstödet som dagsersättning för asylsökande familjer ses över med avsikt att höja dessa stöd till en nivå som motsvarar dagens kostnadsläge.

14 Rädda Barnens rekommendationer till kommuner för att stötta barn i ekonomisk utsatthet: Kartlägg situationen i kommunen. Ta fram en kommunal handlingsplan med mål att inga barn ska diskrimineras på grund av sin ekonomiska situation. Säkerställ att hanteringen av försörjningsstödet har barnperspektiv: Finns det barn i familjen? Träffa och lyssna på barnet! Se till att kostnader för barns behov, som fritidsaktiviteter, glasögon, dator/internet och så vidare täcks av försörjningsstödet. Arbeta förebyggande så att inga barnfamiljer vräks från sina bostäder. Säkerställ att skolan är avgiftsfri och fri från extra kostnader för utflykter, friluftsdagar och resor (även kostnader för matsäckar eller utrustning). Ge alla elever tillgång till minst två timmars lärarledd läxhjälp per vecka. Erbjud barnomsorg på obekväm arbetstid. Erbjud avgiftsfria fritidsaktiviteter, under terminer samt under skollov. Se till att information om dessa når alla barn. Se till att alla ungdomar har tillgång till fritidsgårdar i sin närhet. Gör barnkonsekvensanalyser inför varje beslut som rör barn. Vad gör Rädda barnen i Sverige och i Örebro län? Vi arbetar bland annat för att politiker och makthavare alltid ska sätta barns bästa i främsta rummet. Vi stöttar också barn i utsatta situationer och deras föräldrar. Vi driver våra frågor genom att till exempel ha dialog med och ställa krav på makthavare, väcka opinion hos allmänheten och arbeta direkt med barn. Allt vårt arbete utgår från Barnkonventionen. Några av Rädda Barnens mest prioriterade frågor i arbetet i Sverige: Inget barn ska utsättas för våld eller kränkande behandling, vare sig i hemmet eller i skolan. Barn på flykt ska få ett bra mottagande i Sverige. Alla barn ska ha tillgång till bra utbildning. Inget barn ska utsättas för diskriminering. Oavsett orsak. Barn ska ha inflytande över frågor som berör dem. Några exempel på aktuella insatser i länet är: Ellen och Allangrupper i årskurs 8. Tillsammans med samtalsledare diskuterar de frågor som rör självförtroende, jämställdhet, relationer och livet Föräldrastöd i samarbete med idrottsrörelsen Läshjälp för årskurs 2 Studiehjälp för ensamkommande flyktingbarn Kunskap om Barnkonventionen till skolelever och personal Teaterverksamhet Gratis aktivitets- och upplevelsedag

15 Vill du veta mer om barnfattigdom i Örebro län? Om du vill veta mer om situationen för barn i ekonomisk utsatthet i din egen kommun finns uppgifter för alla Sveriges kommuner i Rädda Barnens årsrapport, Barnfattigdom i Sverige Du kan också hitta annan statistik om barns ekonomiska utsatthet för din kommun i Folkhälsomyndighetens faktablad för länets kommuner och på statistikportalen Max18. Inom Örebro läns landsting finns återkommande uppföljningar av skolelevers hälsa, Liv & hälsa ung och i Barnhälsovårdens Årsrapport 2013 med hälsoindex hittar du uppgifter om länets förskolebarn. Flera kommuner i länet följer barn och ungdomars hälsa och livsvillkor genom s.k. Välfärdsbokslut/motsvarande. På Rädda Barnens hemsida finner du flera rapporter och undersökningar som belyser barn och ungdomars situation och förutsättningar till ett gott liv. Kontakta oss gärna! Rädda Barnens distriktsförbund och lokala föreningar i Örebro län ser fram emot fortsatt och utvecklat samarbete med länets kommuner. Vi bistår med fakta och litteraturhänvisningar utifrån det som Rädda barnen producerar och ansvarar för. Sydnärkes lokalförening Örebro lokalförening Lindesbergs lokalförening Karlskoga-Degerfors lokalförening Distriktsstyrelsen Örebro län infovast@rb.se lf.orebro@rb.se lf.lindesberg@rb.se karlskoga-degerfors.lf@rb.se infovast@rb.se

16 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.