Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige"

Transkript

1 OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat uppmärksamma vad detta innebär i ett välfärdsland som Sverige och hur denna rättighet efterlevs här. Vi har kopplat detta till artikel 2, som säkerställer att inget barn ska diskrimineras på grund av sin eller sina föräldrars sociala status och artikel 4 - staten ska säkerställa att alla rättigheter i Barnkonventionen uppfylls för alla barn i landet till det yttersta av sina tillgängliga resurser. Hur mäter vi barnfattigdom? Rädda Barnen använder två mått för att mäta hur många barn som lever i fattigdom under ett givet år. Det gäller barn som lever i familjer som antingen: någon gång under året fått försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag); eller har s.k. låg inkomststandard, dvs. familjens inkomster täcker inte nödvändiga kostnader som boende, mat, kläder och försäkringar Vad är skillnaden mellan absolut och relativ fattigdom? Sverige har ingen officiell definition av fattigdom. Fattigdom är ett komplext begrepp som innefattar mycket olika aspekter. Det går därför inte att alltid använda ett enda sorts mått när man diskuterar barnfattigdom. Rädda Barnen använder definitionen ovan när vi mäter hur många barn som lever i fattigdom. Detta för att vi anser att dessa mått kan relateras till vad som menas med skälig levnadsstandard i enlighet med Barnkonventionen artikel 27, samt att det är beständiga mått som möjliggör att se utvecklingen över tid, då dessa inte är beroende av övriga befolkningens inkomstökningar eller minskningar. När man däremot ska se på vilka åtgärder som har effekt på barnfamiljers ekonomi, måste man använda ett relativt fattigdomsbegrepp, för att kunna se vilken ekonomi familjen skulle haft utan åtgärden och också för att kunna jämföra situationen mellan olika inkomstgrupper. Rädda Barnen använder då oftast EU:s definition av at risk of poverty, vilket är en inkomst under 60 % av medianinkomsten i landet. I fördjupningsstudien, Välfärd - inte för alla, om den ekonomiska familjepolitiken, har vi använt det relativa måttet 60 % av medianinkomsten för att kunna se vilken effekt den ekonomiska familjepolitiken har på barnfamiljers ekonomi och om dess fattigdomsreducerande effekt avtagit. Detta hade vi inte kunnat se om vi använt Rädda Barnens vanliga mått. Dessutom var vi begränsade av vilken statistik som finns tillgänglig.

2 Tycker Rädda Barnen att försörjningsstödet är för lågt eftersom vi anser att det är ett mått på fattigdom? Vi har inte någon åsikt om försörjningsstödets riksnorm. Däremot anser vi att om ett barn lever i en familj som är tvungen att söka försörjningsstöd för att klara sina utgifter, så har man så pass knapp ekonomi så att man sannolikt har svårt att få pengarna att räcka till det nödvändigaste. Tanken med försörjningsstödet är att det ska vara ett tillfälligt stöd i en akut situation. Tyvärr ser vi dock idag att det långvariga beroendet av försörjningsstöd ökar, vilket tyder på att dessa familjer får svårare och svårare att få ett arbete och klara sin egen försörjning. Försäkringskassan 17 juni 2011: stand Varför finns det fattiga barn i Sverige? I mångt och mycket beror det på att dessa barns föräldrar inte har arbete/inte kan arbeta. Det är väldigt låg andel av barnen som lever i fattigdom som har föräldrar som arbetar. När det är så, handlar det i många fall om föräldrar som arbetar deltid. Att föräldrar inte kan arbeta kan bero på mycket. Det kan handla om sjukdom eller att man som ungdom eller nyanländ inte kommit in på arbetsmarknaden. Vilka grupper av barn löper högst risk för att leva i ekonomisk utsatthet? Genom alla år vi har studerat barnfattigdomen i Sverige ( ) så är det tre grupper av barn som alltid har högst risk: Barn till ensamstående föräldrar Barn till utrikes födda föräldrar Barn till unga föräldrar Är det så konstigt att man har det svårt ekonomiskt när man precis har kommit till ett nytt land som flykting? Barnfattigdomen bland nyanlända är betydligt högre än riksgenomsnittet, det är sant (69,4 % mot 13 %) och inte så överraskande. Det vi dock kan se är att denna överrepresentation fortsätter även efter att man har varit i Sverige i upp till 10 år: 3-5 års vistelsetid 52,5% 6-9 års vistelsetid 35,3 % 10 års vistelsetid 20,4 % I vår statistik finns inte heller asylsökande och papperslösa barn, som ännu inte fått uppehållstillstånd, med. Detta är en stor grupp barn som med största sannolikhet skulle falla in i vår definition av barnfattigdom.

3 Vad ska ingå i en handlingsplan? Hur ska den se ut? Rädda Barnen vill se en nationell handlingsplan, och även lokala handlingsplaner i kommunerna, som tar ett helhetsgrepp på barnfattigdomsproblematiken. En handlingsplan ska innehålla en beskrivning av hur barnfattigdomen ser ut i landet/kommunen. Här är det viktigt att man tar hänsyn till barns egna upplevelser av att växa upp i en ekonomiskt utsatt situation. Därefter ska man samla alla åtgärder som måste till för att minska barnfattigdomen. Det kan handla om insatser på lång sikt som rör arbetsmarknadspolitik, integration, socialförsäkringar och den ekonomiska familjepolitiken. Det gäller också kortsiktiga lösningar, framförallt på kommunal nivå, som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för barn, såsom förbud mot avgifter i skolan och kommunala musikskolan, förebyggande av vräkningar av barn, fritidsgårdar och fritidssysselsättningar, barnperspektiv i försörjningsstöd med mera. Det väsentliga med att samla alla åtgärder på detta sätt är att säkerställa att man vidtar de olika åtgärderna utifrån ett barnrättsperspektiv och ett barnperspektiv. Önskvärt är att man innan man skriver in vilka åtgärder man ska vidta, framförallt på lokal nivå, har pratat med barn för att höra vad de tycker att man bör göra. Dessa åtgärder ska ha tydliga mål och aktiviteter, tidsbestämmas, resurstillsättas (såväl finansiella som personella resurser) samt säkerställa att man har ett uppföljningssystem i handlingsplanen. Vad kan man konkret på kommunal nivå göra för att minska barnfattigdomen och dess konsekvenser? Anta en kommunal handlingsplan som tar ett helhetsgrepp om frågan (se stycket ovan om handlingsplan på nationell nivå) Säkerställ ett barnperspektiv i utredningar om försörjningsstöd, så att bl.a. kostnaderna för barns fritidsaktiviteter ingår i försörjningsstödet, och att barnen hörs vid utredningar om detta Inga avgifter i skolan Minst två timmars lärarledd läxhjälp i veckan för alla elever Säkerställ att det finns fritidsgårdar i alla områden i kommunen Inför avgiftsfria fritidsaktiveter Se till att det finns meningsfulla kostnadsfria aktiviteter för barn och ungdomar under skolloven Ha som målsättning att inga barn ska vräkas Förskola på obekväm arbetstid Gör barnkonsekvensanalyser inför varje beslut

4 Är det inte missvisande när de som arbetar i andra länder får låg inkomststandard och är med i vår statistik? Rädda Barnen använder sig av svensk offentlig statistik när vi tar fram våra rapporter om barnfattigdom. Denna statistik har en del brister som tyvärr även drabbar Rädda Barnens siffror. De som arbetar i andra länder har ingen registrerad inkomst i Sverige och därför finns denna kategori med. Rädda Barnen är medvetna om problemet med gränspendlare och vi skriver om detta i årsrapporten 2012:2. Den gruppen påverkar dock inte siffrorna i stort, och de kan därför ses som tillförlitliga. Dessutom finns en viss underskattning i Rädda Barnens statistik genom att de familjer med som lever med löneutmätning eller skuldsanering, där familjen under 5 år måste leva på existensminimum har en registrerad inkomst och därmed inte räknas som fattiga Barnfattigdomen har ökat ett par år och nu minskar den. Varför är det så? Det vi kan se från 90-talet och även nu i slutet på 00-talet är att andelen barn i fattigdom tydligt följer den ekonomiska situationen i landet och omvärlden. I tid av ekonomisk kris så ökar barnfattigdomen, medan den sjunker när ekonomin i landet går bra. Det behöver inte ha att göra med vilket parti som styr landet. Under hela 2000-talet såg vi en sjunkande barnfattigdom samtidigt blomstrade Sverige ekonomiskt slog den ekonomiska krisen till internationellt och påverkade även Sverige, vilket fick som konsekvens att barnfattigdomen ökade det året och fortsatte under 2009, då Sverige hade en djup ekonomisk svacka. Samma tendens såg vi på 90- talet, vilket ledde till att barnfattigdomen i slutet av den krisen var på de högsta nivåerna någonsin, 1997 låg barnfattigdomen på över 22 %. Den svenska ekonomin har nu hämtat sig något, men osäkerheten är stor inför hur det kommer att se ut de närmaste åren. Varför har fattigdomen ökat/minskat i vår kommun? Eftersom de bakomliggande orsakerna till barnfattigdom kan variera lokalt behöver varje kommun själv ta reda på vad som orsakat ökningen/minskningen. Förslagsvis kan man prata med kommunens beslutsfattare samt använda den mall för kartläggning som Rädda Barnen har tagit fram. Rädda Barnens lokalföreningar kan gärna uppmuntra beslutsfattarna i kommunen att göra en egen analys av problematiken med barnfattigdom, dess orsaker och konsekvenser. Utifrån denna analys kan man sedan arbeta fram en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn i kommunen.

5 Vad kan jag göra för att hjälpa fattiga barn? Det första är att se till att man själv och ens omgivning är medvetna om att alla barn inte har samma ekonomiska situation och vara den som t.ex. sätter stopp för insamlingar till läraren där alla föräldrar förväntas bidra med t.ex. 50 kr. Man kan istället föreslå att man gör en anonym insamling där alla lägger vad man själv kan och vill. Då slipper den som inte har råd att vara den som tar ett sådant initiativ. Man kan ta kontakt med skolor lokalt och informera om vilka konsekvenser som följer av barnfattigdom och påverka dem att sluta ta ut avgifter för utflykter mm, och att man t ex säkerställer att det finns tillgång till cyklar, skridskor, skidor, datorer osv., som kan behövas i undervisningen och där skolor idag utgår från att alla barn har detta. Rädda Barnen anser att det är bra med utflykter och friluftsdagar som en del i undervisningen, men det är viktigt att skolans huvudman står för kostnaderna. Då det inte är möjligt kan klassen uppmuntras att gemensamt göra insamlingar genom att t ex panta burkar eller sälja kakor så att ingen behöver bidra med pengar hemifrån. Kan jag ge pengar till Rädda Barnen för att hjälpa fattiga barn? Du är varmt välkommen att antingen bli medlem (200 kr/år), eller bli givare och på så sätt stötta vårt arbete mot barnfattigdom. Du som blir medlem kan engagera dig i någon av Rädda Barnens drygt 200 lokalföreningar runt om i landet och på så sätt vara med oss och påverka för en förbättrad situation för barn i ekonomisk utsatthet. Rädda Barnen har ingen fond som barn kan söka medel från för sådant de inte själva har råd med, utan Rädda Barnen arbetar med påverkansarbete för att säkerställa att stat och kommuner tar sitt ansvar i enlighet med Barnkonventionen och säkerställer alla barns rätt till en skälig levnadsstandard. Varför gör inte Rädda Barnen något för att hjälpa barnen ekonomiskt? Rädda Barnen anser att det är statens (och kommunernas) ansvar att säkerställa att Barnkonventionen efterlevs. Det är inte vår uppgift att gå in och ta statens ansvar och t ex dela ut bidrag till enskilda barn och familjer. Många av våra lokalföreningar arbetar med flera direktstödsverksamheter så som läxhjälp, gratis fritidsaktiviteter, lovverksamheter, utlåning av fritidsmaterial mm. De arbetar också mycket med informationsspridning, kommunala undersökningar och påverkansarbete på de aktörer som påverkar barn levnadsvillkor lokalt. Ofta får de kommunala bidrag för att genomföra detta. Resultatet av aktiviteterna kan användas i vårt påverkansarbete.

6 Vi arbetar med att påverka beslutsfattare så att alla barn i hela landet får sin rätt till skälig levnadsstandard. Det kan till exempel handla om att se till att utsatta barn och familjer får tillräcklig information från myndigheterna om vilket stöd de faktiskt har rätt till. Många familjer känner inte till att de kan få bidrag för glasögon till barnen genom landstinget eller till barnens fritidsaktiviteter genom kommunens försörjningsstöd. Rädda Barnen jobbar också med det civila samhället och hållbar utveckling i områden där vi kan se ett ökat socialt utanförskap och hög andel barnfattigdom (På lika villkor). Målet är att skapa ett långsiktigt lokalt engagemang för barns rättigheter. Detta görs bland annat genom verksamheter som ungdomsgrupper och föräldragrupper med fokus på lokalt ägandeskap av engagemanget. Jag har läst att SCB och Socialstyrelsen har helt andra siffror för barnfattigdomen i min kommun. Varför? I undersökningen Sociala jämförelser om barn- och ungdomsvård, som publicerades 6 mars 2012, finns andelen barn i ekonomisk utsatthet med som ett jämförelsetal (undersökningen handlar i övrigt om kommunernas verksamhet inom området social barn- och ungdomsvård). Den studien använder ett annat mått på barnfattigdom, nämligen EU-måttet för risk författigdom, då den som har en inkomst som understiger 60 % av medianinkomsten i ett land anses fattig. Men, är inte arbete det enda sättet att lyfta folk ur fattigdom? Varför talar vi om den ekonomiska familjepolitiken? Arbetsmarknadspolitiska insatser tillsammans med integrationspolitik, utbildningspolitik, familjepolitik m.m. är det som kan bidra till att långsiktigt sänka nivåerna av barnfattigdom. Men det kommer alltid att finnas människor som av olika anledningar inte förmår etablera sig eller stanna kvar på arbetsmarknaden. Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard, och inget barn får diskrimineras på grund av sina föräldrars ekonomiska situation. Staten har ett ansvar att stötta de föräldrar som inte själva förmår förse sina barn med denna skäliga levnadsstandard. En del av det stödet utgörs av den ekonomiska familjepolitiken (generella och behovsprövade bidrag, samt försäkringar). Varför är siffrorna så gamla? Offentlig statistik tar tid att framställa och har därför ungefär två års eftersläpning. Rädda Barnen använder senast tillgängliga uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB) och bearbetar dessa, vilket också tar lite tid. Tyvärr går det inte att göra rapporterna mer aktuella än så.

7 Hur mycket pengar handlar det om? Låg inkomststandard: För 2010 var gränsvärdet SEK/månad för ett hushåll med en vuxen och ett barn och SEK/månad för en familj med två vuxna och två barn. Alla familjer med en disponibel inkomst, d.v.s. de inkomster de har netto när alla skatter, bidrag och förmåner räknats in, under dessa gränsvärden har en inkomststandard som räknas som låg. Försörjningsstöd: Riksnormen, fastslagen av regeringen, per månad för år 2010 var följande: 1. Personliga omkostnader Ensam vuxen Samboende vuxna Barn under 1 år Barn 1 2 år Barn 3 år Barn 4 6 år Barn 7 10 år Barn år Barn år kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2. Gemensamma hushållskostnader 1 person -880 kr 2 personer -990 kr 3 personer kr 4 personer kr 5 personer kr 6 personer kr 7 personer kr Riksnormen för försörjningsstödet ska motsvara summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. För de två typfamiljer som kommer att illustrera olika mått och kriterier i denna studie innebär detta: Typfamilj 1. Familjen Olsson som består av Kerstin som är ensamstående vårdnadshavare med ett barn, Caroline, 8 år. Riksnorm: kr. Därtill tillkommer beräkning av faktisk boendekostnad och andra eventuella godkända utgifter. Med en boendekostnad på kr/månad blir familjen berättigade till försörjningsstöd ifall deras inkomster (efter skatt) understiger kr/månad under år 2009.

8 Typfamilj 2. Familjen Karlsson som består av Hans och Gunilla med barnen Jens, 7 år och Johan, 16 år. Riksnorm: kr. Därtill tillkommer beräkning av faktisk boendekostnad och andra eventuella godkända utgifter. Med en boendekostnad på kr/månad blir familjen berättigade till försörjningsstöd ifall deras inkomster (efter skatt) understiger kr/månad under år Jag tycker att det är jobbigt att säga att jag inte har råd, även om jag borde vara van. Pojke 13 år, Allanprojektet ELEVHÄLSAN GARANTI- BARN- ELEVHÄLSAN NIVÅN MISSHANDEL ELEVHÄLSAN

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed

Läs mer

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-17 167 Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS 2015-376 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

BILAGA 2. Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun

BILAGA 2. Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun BILAGA 2 Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Beskrivning 4 Syfte 4 STATISTIK Tabell 1 5 Tabell 2 6 Tabell 3 7 Tabell 4 8 Tabell 5 9 Tabell 6 10 Tabell 7 11 INLEDNING

Läs mer

Fakta om barnfattigdom i Sverige och i Örebro län. Rapport från Rädda Barnens distriktsförbund och lokalföreningar i Örebro län.

Fakta om barnfattigdom i Sverige och i Örebro län. Rapport från Rädda Barnens distriktsförbund och lokalföreningar i Örebro län. Fakta om barnfattigdom i Sverige och i Örebro län Rapport från Rädda Barnens distriktsförbund och lokalföreningar i Örebro län. September 2014 Fakta om barnfattigdom i Sverige och i Örebro län I ett välfärdsland

Läs mer

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 Alldeles för många barn växer upp i fattigdom i Sverige idag. Barn som lever i familjer med försörjningsstöd eller

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Anders Trumberg Strategisk planerare, Örebro Kommun Upplägg Fattigdom Orsaker Effekter Mått Utveckling Nationellt Lokalt- regionen Case Örebro Handlingsplan Orsaker till

Läs mer

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom

Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom -Vad kan och bör man göra för att minska Malmöbarns ekonomiska utsatthet? Spridningskonferensen 10 september 2013 Anna Angelin Tapio Salonen Intervjuer med

Läs mer

2012-03-13. Motion om upprättande av handlingsplan för minskad barnfattigdom. (AU 43) Dnr KS 2011-401

2012-03-13. Motion om upprättande av handlingsplan för minskad barnfattigdom. (AU 43) Dnr KS 2011-401 kommunstyrelsen i Falkenberg 2012-03-13 53 Motion om upprättande av handlingsplan för minskad barnfattigdom. (AU 43) Dnr KS 2011-401 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets Förslag.

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

KS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 24 23 MAJ 2012 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-15 Diarienummer KSN-2011-0444 Kommunstyrelsen Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

BARNFATTIGDOM I LUND. En rapport från Rädda Barnens lokalförening 2014. Ingela Schånberg. Peter Hang. Nina Björkman

BARNFATTIGDOM I LUND. En rapport från Rädda Barnens lokalförening 2014. Ingela Schånberg. Peter Hang. Nina Björkman BARNFATTIGDOM I LUND En rapport från Rädda Barnens lokalförening 2014 Ingela Schånberg Peter Hang Nina Björkman 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Enligt FNs konvention om barnets rättigheter skall konventionsstaterna

Läs mer

Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom

Motion (2012:33) om handlingsplan mot barnfattigdom Skärholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänsten Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-02 Handläggare Samuel Svan Telefon: 08 508 24 836 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från Kommunstyrelsen

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på

Läs mer

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Konferensen Att genomföra barnets rättigheter från politik till praktik Folkets hus, Falun 14 november 2012 Tapio Salonen

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2011/12:AU2y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2011/12:AU2y Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2011/12:AU2y Barnfattigdom Till socialutskottet Socialutskottet beslutade den 15 november 2011 att bereda bl.a. arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över de

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 6 BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE IDAG Mer än vart tionde barn är fattigt i Sverige. Barn med utlandsfödda föräldrar,

Läs mer

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige

Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige Socialförsäkringsutskottets yttrande 2013/14:SfU3y Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige Till socialutskottet Socialutskottet beslutade den 18 mars 2014 att ge socialförsäkringsutskottet

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016

Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016 Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

Förstudie - Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga

Förstudie - Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga Tjänsteskrivelse 2014-09-30 Handläggare: Julia Åhlgren FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Förstudie - Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga Sammanfattning I november 2012 beslutade

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Handlingsplan för barnens bästa i Forshaga kommun

Handlingsplan för barnens bästa i Forshaga kommun Handlingsplan för barnens bästa i Forshaga kommun En fördjupad fattigdom med ökade klyftor mellan olika grupper barn, leder till att barn hamnar i utanförskap och tvingas växa upp i samhällets marginaler.

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

BARNFATTIGDOM I LUND. En rapport från Rädda Barnens lokalförening Ingela Schånberg

BARNFATTIGDOM I LUND. En rapport från Rädda Barnens lokalförening Ingela Schånberg BARNFATTIGDOM I LUND En rapport från Rädda Barnens lokalförening 2016 Ingela Schånberg 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Enligt FNs konvention om barnets rättigheter skall konventionsstaterna erkänna rätten för

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer

Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Rädda Barnen 2015 Barnfattigdom i Sverige, Årsrapport 2015 Forskning och analys: Tapio Salonen Projektgrupp: Tove Samzelius, Sara Svensson, Rafif Makboul, Markus

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

2012-06-19. Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012. Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa

2012-06-19. Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012. Seminarium. Jämlikhet i Hälsa. Tema; Barnfattigdom. Livsvillkor Livsmiljö Hälsa Reflektioner kring prevention 13 14 juni 2012 Livsvillkor Livsmiljö Hälsa Seminarium Jämlikhet i Hälsa Tema; Barnfattigdom Lena Beime (s), förtroendeval Eva Järliden, utveckling (Hållbar) Förvärvsinkomst

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig.

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. Här följer lite information om föreställningen, samt några tankar kring hur pjäsens frågor skulle kunna integreras

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

Verksamhetsrapport 2013:02

Verksamhetsrapport 2013:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat

Läs mer

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Alla har ett ansvar för barn och ungdomsfrågor, inte bara socialtjänst, förskola och skola.

Alla har ett ansvar för barn och ungdomsfrågor, inte bara socialtjänst, förskola och skola. Allaharettansvarförbarnoch ungdomsfrågor,intebara socialtjänst,förskolaochskola. Majblommanskommunrapport2012 1 Innehållsförteckning Låtbarnetfåhuvudrollenibarnfattigdomsdebatten... 3 Landetskommunerkangöramycketmer

Läs mer

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle?

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle? Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle? Konferensen Barnfattigdom och ojämlikhet Burgården, Göteborg 7 november 2012 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Barnfattigdom i sverige Årsrapport 2013

Barnfattigdom i sverige Årsrapport 2013 Barnfattigdom i sverige Årsrapport 2013 Rädda Barnen 2013 Barnfattigdom i Sverige, årsrapport 2013 Forskning och analys: Tapio Salonen Projektgrupp: Karin Fyrk, Ulrika Persson, Hans Reuterskiöld, Sara

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2014

Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2014 Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2014 Rädda Barnen 2014 Barnfattigdom i Sverige, Årsrapport 2014 Forskning och analys: Tapio Salonen Projektgrupp: Ida-Lena Nyberg, Jakob Andersson och Sara Svensson Granskning/Bearbetning:

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Den Svenska välfärden Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv.

Den Svenska välfärden Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv. Den Svenska välfärden 2016 Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv. Vad betyder välfärd? Vad innebär den svenska välfärden? Vad måste man göra för att

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

Barnen främst. Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. Barnens väl idag avgör Sveriges framtid. (valmanifestet)

Barnen främst. Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. Barnens väl idag avgör Sveriges framtid. (valmanifestet) 2006-08-30 Barnen främst Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. Barnens väl avgör Sveriges framtid. (valmanifestet) 2(10) Inledning Vår ambition är att Sverige ska vara världens bästa land

Läs mer

Bristfälligt om barnfattigdom

Bristfälligt om barnfattigdom bokanmälan Daniel Rauhut (red): Barnfattigdom, Studentlitteratur, 2013, 199 sidor, ISBN 978-91-44-07983-7. Bristfälligt om barnfattigdom Begreppet barnfattigdom är egentligen ganska underligt: Vi pratar

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i socialtjänstlagen (2001:453) avseende avskaffande av bestämmelserna om fritidspeng

Remisspromemoria om förslag till ändring i socialtjänstlagen (2001:453) avseende avskaffande av bestämmelserna om fritidspeng Promemoria 2015-05-13 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Kansliråd Karin Stillerud Telefon 08 405 34 17 Mobil 072 530 59 04 Telefax 08 10 36 33 E-post karin.stillerud@regeringskansliet.se

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket Mottagandet av asylsökande Migrationsverket ska se till att de sökande som inte kan ordna sitt boende själva också har någonstans att bo. Under tiden som asylansökan

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret. Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning SN 2009/0031

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret. Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning SN 2009/0031 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Tjänsteutlåtande 2009-02-23 1(5) SN 2009/0031 Fördjupad analys av ekonomiska effekter av introduktionsersättning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. vidhålla

Läs mer

Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968 2010. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968 2010. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968 2010 Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Revisionsrapport Försörjningsstöd Eslövs kommun 2006-06-15 Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Metod...1

Läs mer

Förstudie inför handlingsplan mot barnfattigdom i Norrköpings kommun

Förstudie inför handlingsplan mot barnfattigdom i Norrköpings kommun 2013-03-28 Förstudie inför handlingsplan mot barnfattigdom i Norrköpings kommun Studentuppdrag av Sandra Johansen EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Sammanfattning Uppdraget går under kommunfullmäktiges övergripande

Läs mer

Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting

Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting Sänk Blicken Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting 1 Barnkonventionens fyra grundprinciper Artikel 2 Icke-diskriminering Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Utredning om behov och åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i Falkenbergs kommun.

Utredning om behov och åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i Falkenbergs kommun. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-03-19 88 Utredning om behov och åtgärder i syfte att ge likvärdiga förutsättningar för barn och ungdomar i

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Stöd och skydd

Max18skolan Gymnasiet. Stöd och skydd Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i barns utsatthet för och deltagande i brott. Genom att föra en diskussion kring relevanta artiklar i FN:s

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos Nicklas Korsell Telefon 010-116 91 83 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-06-22 Dnr: 036496-2011 Resultatindikatorer för den ekonomiska

Läs mer

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer. Ekonomisk utsatthet bland barn

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer. Ekonomisk utsatthet bland barn Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer Ekonomisk utsatthet bland barn Innehåll 1. Barn i ekonomisk utsatthet... 3 2. Försörjning... 8 3. Skola och utbildning... 13 4. Fritid... 18 5. Hem och familj... 27

Läs mer

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Dolda avgifter i skolan tvingar barn att stanna hemma I skollagen står det tydligt att skolgång

Läs mer

Rapport från barnfattigdomsseminariet 13/3 2013.

Rapport från barnfattigdomsseminariet 13/3 2013. Rapport från barnfattigdomsseminariet 13/3 2013. 1 Inledning av Sven Winberg Anledningen till att SAMBA inbjöd till ett seminarium om Barnfattigdomen i opinionen var den negativa mediala uppmärksamhet

Läs mer

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Strukturersättning För att skapa likvärdiga förutsättningar för skolor och förskolor fördelas, förutom grundersättning till barn och elever, resurser efter barnens och elevernas

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar

Läs mer

barns ekonomiska utsatthet 2012:2 Tapio Salonen Årsrapport Malmö Högskola

barns ekonomiska utsatthet 2012:2 Tapio Salonen Årsrapport Malmö Högskola barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2012:2 Tapio Salonen Malmö Högskola Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2012

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer