BARNFATTIGDOM I LUND. En rapport från Rädda Barnens lokalförening Ingela Schånberg

Transkript

1 BARNFATTIGDOM I LUND En rapport från Rädda Barnens lokalförening 2016 Ingela Schånberg 1

2 INLEDNING OCH BAKGRUND Enligt FNs konvention om barnets rättigheter skall konventionsstaterna erkänna rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling ( 27). Sverige var ett av de första länderna att signera och ratificera Barnkonventionen, då denna antogs av FN Sedan dess har Sverige arbetat med barnrättsfrågor i FN, EU, Europarådet och Nordiska ministerrådet. 2 Sveriges riksdag antog 2010 Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Den dåvarande regeringen menade att det är föräldrarna eller andra vårdnadshavare för barnet som är huvudansvariga för barnets välfärd, men att samhället har en viktig funktion i att stödja och vid behov komplettera föräldrarna under barnets uppväxt. 3 Kommuner och landsting är de instanser som har flest verksamheter där barn är berörda. Det gäller framför allt för att minska skillnaderna i uppväxtvillkor för barn som lever i familjer med låga inkomster. Man poängterade vikten av förebyggande insatser i kommunerna och gav Länsstyrelsen i Jönköpings län uppdrag att samverka med övriga länsstyrelser för att åstadkomma regionala stödstrukturer i arbetet med barnets rättigheter. Länsstyrelserna i Skåne och Västerbotten blev 2014 speciellt utsedda att bedriva försöksverksamhet och stödja kommunerna i att ta fram handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn. 4 Uppdraget är avslutat och resulterade 2015 i två rapporter, Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Metodstöd för kommuner för att ta fram, utveckla och följa upp lokala planer samt Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. 5 Lunds kommunfullmäktige antog Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun. I skiften/rapporten Barnets bästa presenteras kortfattat kommunens arbete och policy. I denna säger man att barnkonventionen och dess grundläggande principer skall gälla i Lunds kommun samt att konsekvenserna för barn tydligt skall framgå vid alla kommunala beslut. 6 Principen om barnets bästa skall alltid sättas i centrum. Genom förändringar i attityder, förhållnings- och arbetssätt i verksamheter på olika nivåer menar man att förbättringar kan nås. 7 Lund har dock ingen handlingsplan mot ekonomisk utsatthet hos barn. 8 1 Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige, Regeringens skrivelse 2013/14:91, s Ibid., s Ibid. 4 Ibid., s Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Metodstöd för kommuner för att ta fram, utveckla och följa upp lokala planer och Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn, Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län, rapport 2015:4. 6 Barnets bästa, 7 Barnets bästa, 8 Anna Sigurgeirsdottir,

3 Rädda Barnen utger sedan 2002 årliga rapporter om barnfattigdomen i Sverige. Enligt Rädda Barnens senaste årsrapport Barnfattigdom i Sverige 2015, som bygger på statistik från 2013, återfanns Lund på plats 103 av landets 290 kommuner när det gäller andel av barnen som lever i ekonomiskt utsatta familjer var andelen 9,8 procent, en förbättring sedan året innan med 0,5 procent. 9 I landet som helhet låg nivån detta år på 12 procent, vilket den gjort de senaste åren. Det innebar att ca barn i Sverige lever i ekonomiskt utsatta familjer, men förhållandet skiftade starkt mellan olika kommuner. Bäst till låg Lomma och sämst Malmö. 10 Det totala antalet barn 0-17 år i Lund som levde under dessa ekonomiska förhållanden 2014 var mellan och SYFTE Syftet med denna rapport är att göra en uppdatering av förra årets kartläggning av ekonomisk utsatthet bland barn i Lund. Det innebär att ta fram fakta och statistik som visar hur många barn som levde i familjer med låg inkomststandard eller med kommunalt försörjningsstöd 2014, vilket är det senaste året med offentlig statistik. Detta innebär att vår Lundarapport kan presentera senare siffror än Rädda Barnens nationella rapport. Vill vi veta vilka kategorier barn som döljer sig bakom siffrorna. Är de flickor eller pojkar? Vilken ålder har de? Är det barn till ensamstående förälder, har föräldrarna svensk eller utländsk bakgrund? Vilken utbildningsnivå har föräldrarna? I vilka delar av Lund bor de? Kan vi se några förändringar sedan förra kartläggningen? Länsstyrelsen i Skåne konstaterade i rapporten Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn att barn i ekonomisk utsatthet oftare har lägre levnadsstandard än andra barn. 11 De har också oftare än andra barn sämre hälsa, skolresultat, boende och ett lägre deltagande i fritidsaktiviteter. 12 Länsstyrelsen föreslog därför att en kartläggning av barn i ekonomiskt utsatta familjer inte bara bör undersöka de ekonomiska förhållandena utan man presenterade en omfattande lista på förhållanden som bör kartläggas för att efter analys resultera i målformulering och handlingsplan i kommunen. Detta omfattande kartläggningsarbete är en uppgift för kommunen. Rädda Barnen i Lund kan bidra till att vissa förhållanden blir belysta och utifrån denna information och analys formulera frågor till kommunens politiker och därmed driva på barnrättsarbetet i kommunen och arbetet med att ta fram en handlingsplan mot barnfattigdom (se Appendix). DEFINITION 9 Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015, Rädda Barnen. 10 Ibid. 11 Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn, Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län, 2015, s Ibid. 3

4 Begreppet barnfattigdom är omdiskuterat. I Sverige finns ingen officiell definition av fattigdom bland hushåll. 13 Rädda Barnens definition av barnfattigdom avser andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard och försörjningsstöd. 14 Fattigdomen beräknas genom två delmått (se nedan) och är ett s k absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom. 15 I denna rapport används omväxlande begreppet barnfattigdom och barn i ekonomiskt utsatta familjer. MATERIAL I denna rapport har vi använt oss av offentlig statistik, dels från Barnombudsmannen, dels från Lunds kommun. Barnombudsmannen har på regeringens uppdrag 2009 skapat ett webbaserat uppföljningssystem med idag ca 50 indikatorer som skall ge statistisk information om hur genomförandet av Barnkonventionen framskrider. 16 Statistik finns på både nationell-, läns- och kommunal nivå. Systemet kallas Max 18. Statistik finns inom sex sk målområden: Ekonomi, hälsa, utbildning, trygghet, delaktighet samt stöd och skydd. Varje målområde skall kunna hänföras till ett område i FNs deklaration om barnets rättigheter. Inom målområdet ekonomi finns för Lund i Max 18 tre indikatorer som skall ge information om barn i ekonomiskt utsatta familjer. Den ena visar andel barn som bor i familjer med låg inkomststandard, den andra andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd 17 och den tredje andel barn i ekonomiskt utsatta familjer. 18 I denna rapport använder vi oss av de två förstnämnda eftersom de ansluter till Rädda Barnens metodik. Statistiska Centralbyrån, SCB, samlar in och levererar all statistik som publiceras på Max Eftersom försörjningsstöd tillhör kommunens ansvarsområde har vi vänt oss till Socialförvaltningen i Lund för denna statistik. Tabellerna från Socialförvaltningen är hämtade 13 Barnfattigdom I Sverige. Årsrapport 2013, Rädda Barnen, s Ibid, s Ibid, s Max Indikatorn visar andel av och antal barn som lever i familjer som under en längre tid, minst 10 månader under ett kalenderår, mottagit ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). Statistik redovisas åren , men någon nedbrytning i kategorier saknas. 18 Indikatorn barn i ekonomiskt utsatta familjer visar barn som lever i familjer med låg inkomst. Det är ett relativt mått eftersom den visar andelen barn som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna. Familjeinkomsterna relateras alltså till inkomstfördelningen i hela samhället och skiljer sig från måttet låg inkomststandard. I regeringens skrivelse 2013/ 14:91 sägs att regeringen använder olika mått, bl a andelen barn i familjer vars inkomst är under 60 procent av medianinkomsten. Inom EU används detta mått. Statistiken redovisar åren Max 18, 4

5 från olika källor. Man har dels tabeller som bygger på extrakt, dels på tabeller som köpts från konsulter och dessutom program som producerar statistik till SCB/Socialstyrelsen. 20 Bedömningen är att Barnombudsmannens statistik är svårtolkad och kräver en hel del bearbetning för att bli förståelig, t ex har omräkning från andel till antalet barn behövt göras för åskådlighetens skull. Kommunens statistik är inte helt tillförlitlig, då olika källor redovisar olika resultat. Sammanfattningsvis leder detta till att de statistiska uppgifterna bör tolkas med försiktighet. De speglar tendenser och inga absoluta fakta. Förutom offentlig statistik har chefstjänstemän eller andra tjänstemän inom Lunds kommun kontaktats för intervjuer. Intervju genomfördes 2014 med Marie Olsson på Socialförvaltningen. Camilla Qvennerberg och Gustav Persson på Socialförvaltningen har besvarat frågor via mail METOD För att få ett kvantitativt mått använder Rädda Barnen ett mått man kallar fattigdomsindex, vilket är sammansatt av två delmått. Det ena är a) försörjningsstöd (f.d. socialbidrag), det andra b) låg inkomststandard. Måtten är utvecklade av Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Rädda Barnen menar att indexet är ett absolut fattigdomsmått, d v s att inkomster under en viss nivå räknas som fattigdom. Eftersom samstämmigheten mellan måtten är låg används båda. 21 Försörjningsstöd består enligt Rädda Barnen av två delar, dels den sk riksnormen, dels ersättning för boendekostnad och andra utgifter som socialtjänsten i kommunen beviljar. I kommunens redovisade statistik ingår alla hushåll som vid en viss tidpunkt erhållit försörjningsstöd, d v s det görs ingen skillnad på hushåll med tillfälligt/kortvarigt stöd och hushåll med mer stadigvarande eller långsiktigt stöd. 22 Uppgifterna har därför kompletterats med statistik från Max 18 över andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Vid beräkning av låg inkomststandard utgår man i Rädda Barnens rapporter från värdet 1,0, vilket de hushåll har, vars inkomster precis räcker till en miniminivå av nödvändiga levnadsomkostnader. Har hushållet ett värde under 1,0 anses det ha låg inkomststandard. Låg inkomststandard beräknas genom att hushållets disponibla inkomst relaterad till hushållets storlek och sammansättning divideras med normen för baskonsumtion + boendenorm Gustav Persson, Socialförvaltningen i Lund, mail Barnfattigdomen i Sverige. Årsrapport 2012,Sammanfattning 2012:2, Rädda Barnen, s Barnfattigdom i Sverige, Årsrapport 2013, Rädda Barnen, s. 9. För 2012 innebar stödet till ett hushåll med 1 vuxen + 1 barn kr/månad (= riksnormen + bostadsbidragsnorm) + ev. andra godkända utgifter. För en familj bestående av 2 vuxna + 2 barn kunde stödet bli kr+ bostadskostnad per månad. 23 Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2014, Rädda Barnen. För 2012 innebar värdet 1,0 att hushållet bestående av 1 vuxen + 1 barn hade en disponibel inkomst på kr/månad, ett hushåll med 2 vuxna + 2 barn kr/månad. 5

6 Barnombudsmannens indikator låg inkomststandard mäter absolut ekonomisk utsatthet viket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadskostnaderna 24. Andel barn av totala antalet barn anges. Denna indikator kan också visa fördelning av flickor och pojkar, barnets ålder, om föräldrarna har svensk eller utländsk bakgrund, hur länge barnet vistats i Sverige, föräldrarnas utbildningsnivå, syskon och familjetyp. Statistik redovisas för Använd med viss försiktighet kan denna indikator komplettera Rädda Barnens mått med samma namn. I denna rapport har vi utgått från Rädda Barnens metod att mäta barnfattigdom. Det innebär att vi använt oss av Barnombudsmannens statistik i Max 18 för barn i familjer med låg inkomststandard och andelen barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd från Från Socialförvaltningen i Lund har vi använt uppgifter för barn i familjer med försörjningsstöd. Kvalitativa data har insamlats genom intervjuer. RESULTAT Med Rädda Barnens mått som utgångspunkt visar statistiken för 2014 att barn i Lund levde i en familj med låg inkomststandard och ytterligare 908 barn i familjer med försörjningsstöd någon gång under året. Av dessa var 447 barn i familjer med långvarigt kommunalt bistånd. Detta innebär att mellan och barn i Lund levde i ekonomiskt utsatta familjer. Detta kan ha inneburit en ökning med över 150 barn sedan året innan. Tabell 1. Antal barn i ekonomiskt utsatta familjer i Lund Låg inkomst- Försörjningsstöd Totalt Standard Långvarigt Källa: Max 18, Utvecklingen under de senaste åren visar att antalet barn i familjer med låg inkomststandard har sjunkit mellan 2012 och Däremot har fler barn kommit att leva i familjer som i ökad utsträckning erhållit kommunalt försörjningsstöd, både temporärt och mer stadigvarande. Man kan tolka detta som en förskjutning i familjernas ekonomiska situation från att vara självförsörjande till att bli beroende av kommunalt ekonomiskt bistånd Max 18. 6

7 Tabell 2. Antal barn i ekonomiskt utsatta familjer i Lund Låg inkomst- Försörjningsstöd Totalt Standard1) någon gång under året2) Källa: 1) 2) Socialförvaltningen i Lund, Genom Barnombudsmannens statistik, Max 18, kan vi få mer information om kategorin barn i familjer med låg inkomststandard. 25 De 8 procent av barnen i Lund 2014 som levde i dessa familjer var till antalet st. 26 Av dessa hade 994 barn (58,7 procent) föräldrar med utländsk bakgrund och 698 (41,3 procent) svensk bakgrund. 27 Med tanke på att ca 24 procent av familjerna i Lund hade utländsk bakgrund, visar statistiken att dessa är kraftigt överrepresenterade bland familjer med låg inkomststandard. De flesta barn, var födda i Sverige (71 procent). 28 Av de utlandsfödda hade 381 vistats i Sverige upp till fyra är (22 procent) och ca 120 barn fem år eller längre (7 procent). Fler än 1/4 var således relativt nyanlända. Statistiken visar att de flesta föräldrarna, 65 procent, hade eftergymnasial utbildningsbakgrund, 25 procent gymnasial och 10 procent förgymnasial utbildningsbakgrund. 29 Det var således ungefär 2/3 av föräldrarna som var universitetsstuderande/akademiker med låga inkomster som dolde sig bakom kategorin familjer med låg inkomststandard. Det är kanske inte så förvånande i en universitetsstad som Lund. Enligt CSN fick en studerande 2015 för 4 veckor kr (lån + bidrag) kr för 1 barn, 956 kr för 2 barn, vilket ger kr respektive kr. 30 Fördelningen av flickor och pojkar var relativt jämn. 31 Pojkarna var något fler. Åldersfördelningen visar att 790 (47 procent) av barnen var 0-5 år, 630 (36 procent) 6-12 år och 317 barn (17 procent) var år. 32 Den största gruppen, nästan hälften, var alltså 25 Max 18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB. 26 Max 18, 27 Ibid. 28 Ibid. 29 Ibid Max 18, 32 Ibid. 7

8 förskolebarn, men många gick också på låg- och mellanstadiet. Tonåringar var den minsta gruppen barn, 59 procent, bodde tillsammans med sina ursprungsföräldrar. Tyvärr redovisar inte statistiken ensam/enastående (!) föräldrar, utan man har skapat kategorin mor samt ev. styvförälder respektive far samt ev. styvförälder. Hos sin mamma bodde 627 barn (35 procent) och hos sin pappa 100 barn (6 procent). 33 Många familjer har låga inkomster pga att de är skuldsatta. Man talar om överskuldsatta familjer. Problemet är inte ovanligt i Lund. Familjerna lever på samma inkomstnivå som de med försörjningsstöd, men får alltså inget sådant. Man har levt över sina tillgångar av olika skäl och hamnat hos Kronofogden. Enligt Camilla Qvennerberg på Socialförvaltningen fanns mellan januari och maj barn i familjer med denna problematik. 34 Vid årsskiftet 2014/15 fanns 197 personer i Lund (med och utan barn) som beviljats skuldsanering. Antalet har stadigt ökat sedan Även barn kan vara skuldsatta fanns enligt Kronofogdemyndigheten i Malmö 6 barn i Lund i åldern 0-17 år som var skuldsatta. 36 Anledningen till att barn upp till 14 år hamnat i denna situation är oftast skatteskulder. För barn mellan 15 och 17 år är orsaken oftast böter, skadestånd eller ersättning till brottsofferjouren. Kategorin unga vuxna, d v s de mellan 18 och 25 år, var betydligt fler. 221 unga vuxna i Lund hade en sammanlagd skuld på över 8 milj. kr. 37 Barnfamiljer med försörjningsstöd i Lund Försörjningsstödet i Lund är enligt riksnormen. 38 I beräkning av försörjningsstödet utgår man från riksnormen samt hyreskostnad, arbetskostnad mm, där man utgår från faktiska kostnader. Från detta belopp dras eventuella inkomster. Resterande belopp utbetalas som försörjningsstöd. 39 I Lund har socialnämnden beslutat om möjligheten att bevilja extra bistånd för Internetuppkoppling till familjer med ungdomar och extra bistånd för fritidsaktiviteter till barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd. 40 Familjen/barnet kan få 2000 kr/år till ledarledd fritidsaktivitet. Från 2014 har tillkommit ett bidrag till barnfamiljer med försörjningsstöd för fritidskostnader till barn i årskurserna 7 och 9, men detta bidrag ingår inte i försörjningsstödet. Ersättning för Internetkostnad beviljas numera alla skolbarn 33 Ibid. 34 Camilla Qvennerberg, Socialförvaltningen i Lund, Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund, Barnets bästa, Lunds kommun. 8

9 som har datorer i hemarbetet. Ett riktat bidrag för fritidskostnader till elever/barn i årskurs 7 har också tillkommit. 41 Orsaker till föräldrarnas ekonomiska situation var 2013 främst arbetslöshet. 42 Även sjukdom och missbruk kan vara orsaker erhöll 475 familjer med 908 barn försörjningsstöd i Lund. 43 Detta innebär att ytterligare 40 barnfamiljer och ytterligare 121 barn någon gång under 2014 hade hamnat i en ekonomiskt utsatt situation jämfört med året innan. 44 Barnfamiljer utgjorde mellan procent av alla bidragstagare i Lund Majoriteten av bidragstagarna var ensamstående män och kvinnor. Något mer än hälften av barnfamiljerna med ekonomiskt bistånd var ensamstående kvinnor med barn. Något färre var de gifta/sammanboende med barn. Ensamstående män med barn var mycket få, 26 stycken Samma mönster gällde för åren Då statistiken inte har blivit uppdaterad med data för 2014 kan några nya siffror inte redovisas. Det finns ingen anledning att tro att mönstret förändrats. Samma mönster återfinns på nationell nivå. Tabell 3. Barnens ålder i familjer med försörjningsstöd i Lund Ålder Antal Andel 0-5 år % 6-12 år % år % Källa: Socialförvaltningen i Lund, Barnen har grupperats åldersmässigt efter skolans olika stadier förskola, låg- och mellanstadiet och högstadium/gymnasium. Den största gruppen var barn på låg- och mellanstadiet. Jämfört med barnens åldersfördelning i familjer med låg inkomststandard var barnen i familjer med försörjningsstöd i allmänhet äldre. Enligt Socialförvaltningens i Lund statistik fanns, liksom tidigare år, både flest familjer och flest barn med ekonomiskt bistånd på Norra Fäladen. Linero och Klostergården är de bostadsområden som därnäst har många både familjer och barn med försörjningsstöd. Höga siffror har även Väster, Värpinge och Östra Torn. 41 Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund, Marie Olson, Se tabell 1. Socialförvaltningen i Lund, mars Att kostnaderna för försörjningsstöd har ökat i kommunen det senaste året framgår av artikeln Minus för Lunds kommun i år igen, Alexander Kuprijanko, Sydsvenskan, Socialförvaltningen i Lund

10 Tabell 4. Antal barnfamiljer och antal barn med försörjningsstöd Stadsdel Familjer Barn Familjer Barn Familjer Barn Centrala staden Dalby Genarp Gunnesbo Järnåkra/Nilstorp Klostergården Kobjer Linero Möllevången Norra Fäladen Nöbbelöv Okänd nyckelkod På församl skrivna Södra Sandby Torns glesbygd Tuna Vallkärrat/Stångby Veberöd Värpinge Väster Ö Torn/Mårtens Fälad Summa Källa: Socialförvaltningen i Lund, 2014 och Under 2015 hade 1 barn i Lund blivit vräkt tillsammans med sin familj från deras lägenhet. Socialförvaltningen i Lund menar att man försöker hitta alternativa lösningar om det blir aktuellt med vräkning. 46 Det kan vara hotell, vandrarhem etc. Tabell 5. Barn berörda av verkställd avhysning i Lund Källa: Utbildning 46 Marie Olsson, Socialförvaltningen i Lund. 10

11 Utbildning anses av många vara en strategisk faktor för att ett barn skall kunna skapa sig ett eget liv på egna villkor. Vi är därför bl a intresserade av hur många elever som inte uppnått grundskolans mål eller inte har behörighet till gymnasiet. Tabell 6. Andel och antal elever i Lund som ej uppnått grundskolans mål Andel % Antal Källa: I Lund 2015 uppnådde 13 procent av eleverna inte grundskolans mål, dvs de inte fick betyg i alla ämnen som ingick i utbildningen. 47 Situationen i Lund var betydligt bättre än i övriga landet, där genomsnittet var 21 procent. 48 I absoluta tal var det 127 ungdomar som 2015 lämnade grundskolan utan att ha uppnått den grundläggande utbildningens krav. Andelen pojkar var högre än andelen flickor, 14 procent respektive 11 procent. Behörigheten till gymnasiet var procent, dvs 974 ungdomar var behöriga att börja sina gymnasiestudier. Fortfarande fanns 58 ungdomar utan vare sig behörighet till gymnasiet eller som hade gått ut grundskolan med godkända betyg i alla ämnen. För de elever som behöver finns kostnadsfri sommarskola. Kommunen ansvarar för ungdomen tills hen fyllt 20 år, och de icke- behöriga får gå i introduktionsprogrammet. SAMMANFATTNING Syftet med denna rapport har varit att uppdatera föregående års rapport vad gäller de ekonomiskt utsatta barnfamiljernas i Lund ekonomiska förhållandena. Inte heller denna rapport är på något sätt fullständig utan snarare en förkortad version, då de områden för kartläggning som Länsstyrelsens rekommenderar kräver mycket omfattande forskning och ligger utanför möjligheterna för denna rapport. Länsstyrelsens lista över rekommenderade undersökningsområden finns i Appendix. Ambitionen har varit att redovisa data från 2014, vilket är det senaste året i Barnombudsmannens statistik. På grund av det statistiska materialets beskaffenhet måste siffrorna tolkas med försiktighet och resultaten ses som tendenser. Sedan tidigare vet vi genom Rädda Barnens i Lund barnfattigdomsrapport 2015 hur många barnfamiljer som levde på försörjningsstöd 2014, men genom statistiska uppgifter från Barnombudsmannen har barnfamiljerna med låg inkomststandad kunnat uppdateras och ett 47 Max 18, Registret över slutbetyg, SCB

12 flertal bakgrundsvariabler som föräldrarnas utbildningsbakgrund, etnicitet, om barnen bodde i sin ursprungsfamilj eller om de bodde med mamman respektive pappan samt barnens fördelning på olika åldrar. Även uppgifter om hur länge barnen vistats i Sverige har kunnat uppdateras. Många av familjerna är överskuldsatta och genom uppgifter från Kronofogdemyndigheten har mer information om denna grupp kunnat hämtas, likaså att det i Lund finns skuldsatta barn. Ett mönster man eventuellt kan utläsa ur statistiken är att studentfamiljer med små barn tillhör gruppen med låg inkomststandard, men också familjer med utländsk bakgrund. Antagligen döljer sig flera mönster bakom siffrorna. Genom Socialförvaltningens i Lund statistik har vi tidigare fått kunskap om antalet barnfamiljer med försörjningsstöd och fördelningen av familjerna på Lunds olika bostadsområden och uppgifter om barnens åldersfördelning. Ett tydligt mönster 2013 var att ensamstående mödrar var en mycket stor grupp med försörjningsstöd. En del förhållanden kring barnens utbildning som antal elever som lämnar grundskolan utan att ha nått kunskaps- och färdighetsmålen har nu uppdaterats. Beroende på vilket mått man använder bodde i Lund 2014 mellan och nära barn i ekonomiskt utsatta familjer. Detta kan vara en ökning med över 150 barn jämfört med året innan. Några större förändringar i föräldrarnas etniska bakgrund, utbildningsnivå, fördelningen av flickor och pojkar samt åldersfördelning hos barn i familjer med låg inkomststandard har inte kunnat noteras. Vi har tidigare uppmärksammat att antalet ensamstående föräldrar har ökat något och att de flesta barn är födda i Sverige, men att en stor grupp är relativt nyanlända till Sverige. Antalet barn i familjer med försörjningsstöd i Lund ökade mellan ch Ytterligare 40 familjer och 121 barn fick någon gång under året ekonomisk hjälp av kommunen. Liksom tidigare år är Norra Fäladen, Linero och Klostergården bostadsområden med flest barnfamiljer med försörjningsstöd. Var barnfamiljer med låg inkomststandard bor vet vi däremot inte. Någon komplett bild har vi därför inte. Vi har också kunnat konstatera att barnen/ungdomarna är äldre i familjer med försörjningsstöd än i de med låg inkomst. Sammanfattningsvis kan sägas att vi fortfarande bara skrapat lite på ytan. En del frågor har blivit besvarade, men mycket återstår. Resursfördelning och budgetrestriktioner påverkar vardagen för barnen. För sin levnadsstandard är barn i första hand beroende av sina föräldrars/vårdnadshavaren ekonomiska situation. Vill man förändra framtidsutsikterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer måste man tänka in hela familjen och rikta åtgärder både mot barnen och de vuxna/föräldrarna. Både på nationell och kommunal nivå har det framkommit att ensamstående mödrar utgör hälften av barnfamiljerna med svag ekonomi. Kvinnor arbetar ofta inom välfärdssektorn, inom vård, skola och omsorg, där kommunen är den främsta arbetsgivaren. Nedskärningar i 12

13 offentlig sektor drabbar inte bara den vuxne utan även barnen. Att minska arbetslösheten och sjukskrivningstalen genom ökad bemanning kan förbättra personalens både hälsa och arbetsmiljö inom vården, förskolan och skolan och därmed medverka till att minska barns ekonomiska utsatthet. Förskola, skola och fritidsverksamhet är områden dit kommunen kan rikta resurser och uppmärksamhet för att förbättra för barn i utsatta situationer genom att se till att det finns dagisplatser till alla, att gruppstorlekarna i förskolan minskar och bemanningen ökar. Inom skolan måste elever tidigt få det stöd de behöver i bl a matematik, modersmålsundervisning och svenska, speciellt de nyanlända. Målet måste vara att alla elever/barn skall klara grundskolans kunskaps- och färdighetskrav. KÄLLOR OCH REFERENSER Anna Sigurgeirsdottir, verksamhetsutvecklare, Kultur&Fritid, Lunds kommun. Barnets bästa, Lunds kommun. Barnfattigdomen i Sverige. Sammanfattning 2012:2, Rädda Barnen. Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2013 och 2014, Rädda Barnen. Camilla Qvennerberg, Socialförvaltningen i Lund. Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn, Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län, Ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser bland barn. Metodstöd för kommuner för att ta fram, utveckla och följa upp lokala planer, Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län, Gustav Persson, Socialförvaltningen, Lund. Marie Olsson, Chef, Socialförvaltningen i Lund Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor i Sverige, Regeringens skrivelse 2013/14:91. Appendix. 13

14 Enligt Länsstyrelsens checklista borde följande förhållanden inom socialnämndens område också bli kartlagda: Hur ser barnfamiljernas ekonomiska och social situation ut? - Berörs barn av vräkning? - Finns det ensamkommande barn? - Vilka insatser erbjuds flickor respektive pojkar? Hur ser fördelningen av resurser ut mellan flickor och pojkar? - Finns det hemlösa barn? - Finns det barn som utsatts för eller bevittnat våld? - Finns det barn i överskuldsatta familjer? - Finns skuldsatta barn? Hur ser hälsan ut hos barn och unga i kommunen? Hur prioriterade är främjande och förebyggande insatser för barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer? Inom Kultur&fritidsnämndens ansvarsområde borde följande förhållanden bli kartlagda: Vilka möjligheter har barn och unga till meningsfull fritid och kulturupplevelser? Finns fritidsgårdar i kommunen och hur ser tillgängligheten ut? Andel ferieplatser för ungdomar. Inom Barn- och skolnämndens samt Utbildningsnämndens ansvarsområde menar Länsstyrelsen att följande förhållanden bör bli kartlagda: Hur ser barnfamiljers behov ut av barnomsorg på obekväma arbetstider? Andel barn som inte uppnått grundskolans mål och som saknar behörighet till gymnasiet? Har kommunen en policy för en avgiftsfri skola? Hur arbetar kommunen med att ge barn och unga inflytande över sin utbildning? Till sist föreslår Länsstyrelsen att en kartläggning av kommunens barnrättsarbete bör göras. Hur ser barns och ungas delaktighet ut i kommunen? Vilken kunskap har kommunens tjänstemän och politiker om barnkonventionen? Samverkar kommunen med barnrättsorganisationer? På vilket sätt? Har föreningar planer för att nå barn och unga från ekonomiskt utsatta familjer? Finns samordning av barnrättsfrågor i kommunen? Finns och används barnchecklistor och konsekvensanalyser inom kommunen? Nämns barnkonventionen eller barnrättsfrågor i kommunens mål och budget? Tas kontakt med berörda barnfamiljer så att deras delaktighet och inflytande tas tillvara? 14

15 15