Lokaliseringsutredning för nytt naturum i Göteborgsregionen

Transkript

1 1(30) Thorbjörn Schafferer Lokaliseringsutredning för nytt naturum i Göteborgsregionen Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING sidnr. 1. Överenskommelsen om att genomföra en lokaliseringsstudie Begreppet naturum 4 3. Allmänt om lokalisering av naturum Arbetsgång i utredningen. 6 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 5. Befintliga och planerade naturum Naturtyper och skyddade områden Besöksmönster LOKALISERINGSALTERNATIV 8. Övergripande aspekter inför lokaliseringsvalet Tänkbara lokaliseringsalternativ ETT VIDGAT KONCEPT 10. Varför behövs ett vidgat koncept? Naturguidning och naturvägledning Ett system av informationsanläggningar med naturvägledning 25 BILAGOR 1. Överenskommelse om lokaliseringsutredning (utdrag). 2. Fakta om befintliga och planerade naturum i Västsverige. GF-rapport. 3. Besöksströmmarna till naturområden i Göteborgsregionen. GF-rapport. 4. Analys av föreslagna lokaliseringar. GF-rapport. 5. Naturguidningar - några exempel i olika delar av landet. 6. Vättleporten, sammanställning av stadsbyggnadskontoret. 7. Naturcentrum Linné, sammanställning av Naturhistoriska museet. 8. Naturum Marstrandsskärgården, sammanställning av projektgrupp. 9. Naturum i Sandsjöbackareservatet, sammanställning av Mölndals kommun. 10. Tollenäs Naturcentrum, sammanställning av Naturcentrum AB. 11. Remissammanställning med kommentarer. Postadress: Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Telefon: (växel) Webbadress: E-post: natur@o.lst.se

2 2(30) SAMMANFATTNING Efter genomförd lokaliseringsutredning föreslås följande: Ett nytt naturum ett Naturens hus för Västra Götaland - etableras centralt i Göteborg. Anläggningen föreslås lokaliseras till området Slottsskogen - Botaniska trädgården - Änggårdsbergen. En tänkbar placering är Linnéplatsen, där naturumet skulle kunna inrymmas i en planerad ny entré till Naturhistoriska museet och Slottsskogen. Genom denna lokalisering möjliggörs en närmare samverkan med Naturhistoriska museet och Botaniska trädgården kring många naturumaktiviteter såsom guidning och undervisning samt programverksamhet. Placeringen innebär att naturumet förläggs till ett av Göteborgs mest välbesökta rekreationsområden. Området utgörs emellertid till stor del av parkmark och kan knappast anses representera regionens viktigaste naturtyper. Vidare är området på olika sätt påverkat av den omgivande stadsmiljön. Naturumet bör emellertid ha som en angelägen uppgift att inspirera till besök i kringliggande naturområden, i första hand naturreservaten. Centrumanläggningen bör ha funktionen som nav i ett nätverk av besöksmål i form av filialer, knutpunkter och andra informationsanläggningar vid välbesökta naturreservat i Västra Götaland. Modellen innebär olika samverkansmöjligheter inom nätverket, alltifrån ett enklare informationsutbyte till att verksamheten i en filial helt eller delvis administreras från huvudanläggningen. Anläggningen bör ha som viktiga uppgifter att på olika sätt underlätta storstadsbefolkningens besök i kringliggande naturområden samt medverka till guidningar och andra aktiviteter ute i områdena. Ett system med naturbussar eller liknande bör utredas vidare. Såsom viktiga komplement till huvudanläggningen bör en utbyggnad ske av anläggningar i följande två av de mest välbesökta och tydliga exponenterna för västsvensk natur: Marstrandsskärgården: ett av landets största skärgårdsreservat. Ett södra bohuskustens naturum med fokus på skärgårdens natur över och under vattenytan. Vättlefjäll: mycket stort vildmarksområde i omedelbar närhet av Göteborgs nordöstra stadsdelar. Ett centrum för friluftsliv med friskvård samt integration och mångkultur i sin profilering. För båda dessa anläggningar bör finnas möjlighet till fullskalig naturumverksamhet, dels genom kopplingen till huvudanläggningen, dels genom olika möjligheter till samfinansiering av uppbyggnad och drift. I det fortsatta arbetet bör närmast frågor om huvudmannaskap, styrning och ledning samt kostnader för anläggande och drift samt finansiering utredas närmare.

3 3(30) INLEDNING 1. Överenskommelsen om att genomföra en lokaliseringsstudie Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har träffat en överenskommelse om att Länsstyrelsen skall föreslå en lokalisering av ett nytt naturum i Göteborgsregionen. Naturumet ska vara en port ut till naturen i regionen och på ett lustfyllt sätt ge besökarna kunskap om naturen, förståelse och känsla för alla dess värden samt inspiration till att bege sig dit, vistas där och få en fördjupad naturkontakt som utbyte av sitt besök. Bakgrunden är att Naturvårdsverket för närvarande arbetar med en plan för naturum i Sverige. Planen ska dels definiera vilka befintliga naturum som framdeles ska få kallas naturum, dels föreslå ett antal nya naturum i landet. Syftet med planen är att skapa ett nätverk av naturum så att besökarna i alla delar av Sverige ska ha tillgång till en god och högkvalitativ naturvägledning. Efter att lokaliseringsutredningen genomförts bör projektet diskuteras med intresserade aktörer för att under mitten av 2007 konkretiseras genom en arkitekttävling. Naturumet bör vara färdigställt med utställning och verksamheter till säsongen 2010 eller Utdrag ur överenskommelsen medföljer som bilaga 1. Avgränsning av uppdraget Uppdraget tolkas här som att det nya naturumet i första hand ska inriktas mot att betjäna storstadsbefolkningen. Det innebär att naturumet bör vara lätt tillgängligt för göteborgarna, inte bara för de bilburna utan också via kollektivtrafiken. Främst ska naturumet fokusera på naturen i och i närheten av Göteborg, men det kan också finnas intresse av att naturumets verksamhet innefattar information om och aktiviteter i naturområden på något längre avstånd från storstaden. Med hänsyn till Naturvårdsverkets riktlinjer (se nedan) bör en lokalisering i första hand sökas i anslutning till något av Göteborgsregionens mer välbesökta naturreservat (någon nationalpark finns inte här). Naturvärdena bör vara höga och naturtypen representativ för regionen. Riktlinjerna öppnar dock för andra lösningar i storstadsområdet. Målgruppen för det nya naturumet bör inte begränsa sig till redan naturintresserade människor; verksamheten bör inriktas mot breda grupper av storstadsbefolkningen. Detta hindrar naturligtvis inte särskilda satsningar på t.ex. samverkan med skola, vård och omsorg eller på integration. I lokaliseringsstudien används det geografiska begreppet Göteborgsregionen, som ofta utgör grund då storstadsfrågor utreds i Göteborgsområdet. Med Göteborgsregionen avses det område som omfattas av kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). I förbundet ingår tretton kommuner från Kungsbacka i söder till Tjörn i norr och Alingsås i öster. Förutom Kungsbacka i Hallands län är kommunerna belägna i Västra Götalands län. Regionen omfattar en areal på 37 kvadratmil och har invånare.

4 4(30) 2. Begreppet naturum Nedanstående beskrivning är hämtad från Naturvårdsverkets material om naturum, främst de nationella riktlinjerna från 2004, rapport 5376: naturum i Sverige. Naturum är ett centrum för besökare till ett naturområde och ska beskriva, förklara och ge förståelse för områdets värden, samt inspirera till vistelse och naturkontakt där. Naturum består av en eller flera byggnader med information inom- och utomhus. De flesta naturum drivs av länsstyrelser, kommuner eller stiftelser, men Naturvårdsverket driver därtill ett fåtal i egen regi. I naturum får man också tips om utflyktsmål och vandringar. I många naturum finns guider, och utställningen kompletteras ofta med bildspel, naturstigar, temakvällar, litteratur, multimedia m.m. Vissa har även naturskola med ett utvecklat samarbete med skola och barnomsorg. Naturumen ska vara bemannade med välutbildad personal och ha generösa öppettider. Statliga naturum ska ha gratis inträde. Målgrupp är allmänheten utan speciella förkunskaper. Naturum ska i första hand ligga i eller i nära anslutning till nationalparker och välbesökta naturreservat, men kan också förläggas till andra naturområden med höga friluftsvärden och/eller nära tätorter. Naturvårdsverket äger statliga naturum och bidrar med finansiering för att anlägga och driva dem. De förvaltas normalt av länsstyrelsen. Andra naturum kan ha kommuner, stiftelser eller organisationer som huvudman. Huvudmannen kan utse andra naturumförvaltare via uppdrag, arrende eller annat avtal. År 1973 öppnades landets första naturum, belägna i Visby, på Omberg och på Öland, och i dag finns ett 40-tal naturum runt om i landet, och fler är på gång. Under sommarsäsongen har landets naturum närmare två miljoner besökare. 3. Allmänt om lokalisering av naturum Erfarenheter från tidigare lokaliseringar av naturum har sammanfattats i Naturvårdsverkets ovan nämnda riktlinjer. Därutöver finns som ett detaljerat, ofta utnyttjat exempel lokaliseringsutredningen för ett nytt naturum i världsarvsområdet Laponia. Det nedanstående har hämtats främst från dessa två källor. Vid en studie av olika lokaliseringsalternativs förutsättningar och möjligheter finns ett flertal faktorer att ta hänsyn till. Förutom olika omvärldsförhållanden bör en analys göras av möjligheterna att tillgodose önskemål och krav vad gäller naturumets utformning och funktioner, bl.a. följande punkter. Analys av förutsättningarna utifrån förväntat besökarantal och besöksmönster samt behov av information och naturvägledning. Beslutsunderlaget ska även innehålla bedömningar av investerings- och driftskostnader samt hur dessa ska finansieras.

5 5(30) Geografisk lokalisering och inriktning. Förutom i eller i nära anslutning till nationalparker och välbesökta naturreservat är en lokalisering i anslutning till andra områden med höga friluftsvärden eller närhet till tätorter tänkbar. Ett naturum kan även behandla en större trakt, en region, ett län, en naturtyp eller ett mer avgränsat tema, men det bör generellt ändå ligga med närkontakt till den natur det tolkar. I de fall ett naturum är samlokaliserat med andra verksamheter ska det ha en tydlig egen identitet och entré. Utställnings- och programverksamhet. Utställningsytan ska vara minst 100 m². Möjligheter ska finnas till tillfälliga/utbytbara utställningar. Programverksamheten bör innefatta temadagar, bildvisningar, föredrag osv. Verksamheten ska planeras även med hänsyn till barn, icke svenskspråkiga och personer med funktionshinder. Samarbete med skolan bör finnas, gärna i form av naturskoleverksamhet. I naturumbyggnaden bör finnas en samlingslokal för minst 25 personer. Möjligheter utanför naturum. Vid lokaliseringen ska möjligheterna till att utveckla attraktiva och lättillgängliga målpunkter, naturstigar och andra former av naturvägledning i fält beaktas. Service till besökaren. Försäljning och servering i anslutning till naturum är viktiga delar av serviceutbudet för besökare. I och i anslutning till naturum bör en besökare kunna fika och äta, besöka toalett, låna dator, köpa kartor, skrifter, minnessaker m.m. Övernattningsmöjligheter och restaurang bör finnas i närheten eller via kortare transport. Funktion och kvalitet. Ett naturum ska utgöra en attraktion i sig själv genom sin utformning och sitt innehåll, samtidigt som det bör förstärka platsens eller områdets värde och identitet. Innehåll i och design av utställningen bör i ett tidigt skede samverka med utformningen av byggnaden. Lokal förankring och samverkan. Etablering av naturum ska inkludera en lokal process för förtroende och samverkan. Verksamheten i naturum bör så långt möjligt gynna och drivas av arbetskraft från trakten. Den kommersiella verksamheten bör vara utarrenderad till lokala företagare. Möjligheter till samverkan på platsen såväl med områdets förvaltning, föreningar, organisationer och privata aktörer bör tas tillvara. I Laponiamodellen användes fjorton kriterier som hjälpmedel för att utvärdera alternativa lägen för naturum. Efter viktning av kriterierna gjordes en poängbedömning av de olika alternativen. Se figur 1. I denna lokaliseringsutredning för ett nytt naturum i Göteborgsregionen har det ovanstående tjänat som underlag men modifieringar har gjorts med hänsyn till de speciella förhållanden som råder här.

6 6(30) Exemplet Laponia viktning Nya Kebnats, poäng Kriterium 1 Vacker plats Befintlig infrastruktur 2.1 Servering/café Boende Vägar/kommunikation Näraliggande attraktioner Närhet till Laponia hjärta Nära till utblickar Kungsleden/vandrare Byggprocess Frihet från störande element 8.1 Strukturer/industri Buller (väg, skoter, flyg) Tillgänglighet Samordning av drift Kontakt med samisk kultur Attraktiv entré från väg SUMMA Viktad rangordning Figur 1. Utvärdering av alternativa lägen för naturum Laponia Poäng: 4 = mycket bra, 3 = bra, 2 = tveksamt, 1 = inte bra. Viktning: 3 = mycket viktig, 2 = viktig, 1 = mindre viktig. Källa: Naturvårdsverket. Nya Kebnats, viktad poäng Saltoluokta, poäng Saltoluokta, viktad poäng Pers Udde, poäng Pers Udde, viktad poäng Vietasudden, poäng Vietasudden, viktad poäng Sjöfallsudden, poäng Sjöfallsudden, viktad poäng 4. Arbetsgång i utredningen En första information om lokaliseringsutredningen mailades ut till olika intressenter den 15 juni Därefter har lägesrapporter och annan information successivt tillställts företrädare för berörda kommunala förvaltningar, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västkuststiftelsen, Naturhistoriska museet, Skogsstyrelsen, Skogssällskapet, Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet, LRF m.fl. Som en första åtgärd i projektet gav Länsstyrelsen GF-Konsult i uppdrag att sammanställa befintlig kunskap om besöksströmmarna till de mest betydelsefulla naturområdena i Göteborgsregionen. Vidare gjordes inledningsvis en enkel sammanställning med fakta om befintliga och planerade naturum i Västsverige. Rapporterna medföljer som bilaga 2 och 3.

7 7(30) Redan i utredningens inledning visade det sig finnas mer eller mindre långt komna planer på nya naturum i Marstrandsskärgården i Kungälvs kommun och på Tollenäs i Stenungsunds kommun. Sedan flera år fanns också skisser på en naturumliknande anläggning i Vättlefjäll, Vättleporten, och på en utbyggnad av Naturhistoriska museet som skulle kunna möjliggöra en naturumetablering. Ett 25-tal personer deltog i ett första seminarium på Länsstyrelsen den 4 oktober Olika alternativ till lokalisering av ett nytt naturum diskuterades, liksom andra forum för information till allmänheten om regionens natur. GF-Konsult redovisade sin undersökning av besöksfrekvenser i aktuella naturområden. Vidare lämnades rapporter om de pågående projekten Naturum Marstrandsskärgården och Tollenäs Naturcentrum och om Naturhistoriska museets planer på ny entré vid Linnéplatsen. Diskussionen utmynnade i rekommendationen att för- och nackdelar med central placering jämfört med ett längre ut beläget naturområde bör klarläggas ytterligare och att modellen i Malmö-Lund med naturbussar också bör studeras. Den 30 november medverkade ett 25-tal personer i ett andra seminarium på Länsstyrelsen, där ett av GF-Konsult framtaget underlag om tänkbara lokaliseringar diskuterades. Några av alternativen presenterades kortfattat av företrädare för Kungälvs kommun, stadsbyggnadskontoret i Göteborg respektive Naturhistoriska museet. Diskussionerna föranledde dels en komplettering och fördjupning av underlaget om lokaliseringsalternativen, dels en utvidgning av utredningen till att omfatta ett mer förutsättningslöst koncept för att informera om, underlätta besök i och förbättra servicen i Göteborgsområdets skyddade naturområden. I samråd med Naturvårdsverket bestämdes därför att utredningen skulle drivas vidare under Utredningens har i slutskedet främst fokuserat på ett vidgat koncept, där ett informations- och aktivitetsnav centralt i Göteborg - inom ramen för ett för ändamålet tillskapat nätverk - samverkar med olika besöksmål och knutpunkter för naturinformation och naturvägledning i Västra Götaland. Under utredningens gång har särskilda kontakter tagits och möten hållits med företrädare för Västkuststiftelsen, stadsbyggnadskontoret i Göteborg, park- och naturförvaltningen i Göteborg, stadsdelsförvaltningen i Gunnared, naturvårdsplanegruppen i Mölndal, Naturhistoriska museet, Stadsmuseet i Göteborg, Botaniska trädgården, Universeum m.fl. Utredningsrapporten har varit föremål för remissbehandling under perioden 26 mars till 19 juni 2007, se kommenterad sammanställning i bilaga 11. Med anledning av vad som framförts i inkomna yttranden har vissa justeringar gjorts i denna slutrapport jämfört med remissversionen. Dessutom har texten uppdaterats vad gäller den pågående planeringen av naturum på Läckö. Ansvarig för utredningen inom Länsstyrelsen har varit Thorbjörn Schafferer och kontaktperson på Naturvårdsverket Anders Bergqvist.

8 8(30) BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 5. Befintliga och planerade naturum m.fl. forum för naturinformation i Västsverige I Västra Götalands län kan f.n. endast Hornborga naturum med sin filial Trandansen anses uppfylla Naturvårdsverkets krav för beteckningen naturum. Naturumliknande anläggningar finns dessutom vid Brobacka i Alingsås, Bergagården på Hunneberg och Baldersnäs i Dalsland. Närmast i angränsande län finns Naturum Fjärås Bräcka, Naturum Getterön, Naturum Store mosse och Värmlands naturum. Det förstnämnda, uppfört i samarbete mellan Kungsbacka kommun och Naturvårdsverket och invigt så sent som 2005, är beläget ca tre mil söder om Göteborg. Till de tre övriga är avståndet från Göteborg mellan 8 och 20 mil. I Bohuslän finns mer eller mindre långt komna planer på nya naturum på främst Koster men även Ramsvikslandet, Tollenäs och Marstrandsskärgården. Vidare projekteras ett nytt naturum för Vänern på Läckö, med koppling till biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle. Beträffande Tivedens informationscentral pågår f.n. en utredning om utbyggnad till naturumstandard. Däremot saknas veterligen planer på naturum i Sjuhäradsbygden. Befintliga naturum Värmlands Naturum Hornborga Naturum Naturum Fjärås Bräcka Naturum Getterön Naturum Store mosse Övriga anläggningar 1. Tivedens informationscentral 2. Dalslands Naturum 3. Bergagården på Hunneberg 4. Brobacka Naturum Planerade/föreslagna naturum A. Naturum Kosterhavet B. Naturum Ramsvik C. Naturum Marstrandskärgården D. Tollenäs naturcentrum E. Vänerns naturum Figur 2. Befintliga och planerade naturum samt liknande anläggningar i Västra Götalands län. Kartan visar även närbelägna naturum i angränsande län. Källa: Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

9 9(30) Utifrån det ovanstående och med ett naturum i Göteborg skulle ett scenario för de närmaste fem åren kunna vara att åtminstone följande fullskaliga naturum finns etablerade i länet: Göteborgs naturum med information om Västra Götalands skyddade naturområden. Kosterhavets naturum med fokus på nationalparkens natur. Hornborgasjöns naturum med information om naturreservatet och sjörestaureringen, om våtmarker i allmänhet samt om tranor i filialen Trandansen. Vänerns naturum på Läckö, med fokus på nationalparken Djurö och andra skärgårdsområden i bl.a. biosfärkandidatområdet. Utöver dessa bör det, inte minst genom olika former av samverkan, kunna finnas förutsättningar för ytterligare naturum, alternativt anläggningar av enklare karaktär där t.ex. kravet på god bemanning och service ej behöver ställas lika högt. Mer eller mindre långt komna i planeringen är som nämnts Marstrandsskärgårdens naturum med information om ett av landets största och mest välbesökta skärgårdsreservat. Ramsvikslandets naturum i Sotenäs kommun med fokus på Ramsvikslandets natur och historia, men även kusten i allmänhet. Tollenäs naturcentrum. Lanseras av Naturcentrum AB och Stenungsunds kommun som porten till Bohuslän, en anläggning med vandrarhem, kafé och aktiviteter kring friluftsliv, föreningsliv m.m. Förutom dessa naturum befintliga och planerade finns ett flertal anläggningar och institutioner som i varierande grad har till syfte att informera om västsvensk natur, om än ej specifikt den skyddade. Hit hör exempelvis Naturhistoriska museet, Botaniska trädgården och Universeum. På Stora Torp i anslutning till Delsjöområdet finns vidare Skogssällskapets och Friluftsfrämjandets anläggning med naturutställning och naturskola. Göteborgs botaniska trädgård Den egentliga trädgården omfattar ca 25 hektar, vartill kommer arboretum och Änggårdsbergens naturreservat på ca 150 hektar. I trädgården bedrivs pedagogisk verksamhet för skolor och förskolor samt arrangeras visningar och utställningar. Här finns butik, servering och galleria. Trädgården fyller även viktiga funktioner som mötesplats, rekreationsområde och kunskapsbank för den intresserade allmänheten. Göteborgs universitets institution för växt- och miljövetenskaper är belägen i trädgården vilket möjliggör ett nära samarbete, bl. a. genom att samlingarna används i universitetets forskning och undervisning. Huvudman för verksamheten är Västra Götalandsregionen genom miljönämnden. Intäkterna utgörs till hälften av regionbidrag, en mindre del stadsbidrag och resten utgörs av egna inkomster genom försäljning, frivillig entréavgift, avkastning på fonder, bidrag från vänföreningen och externa anslag. Antalet anställda är ca 45. Botaniska trädgården besöks årligen av ca personer. Göteborgs naturhistoriska museum Sedan 1999 har museet Västra Götalandsregionen som huvudman och ingår numera i Västarvet. Museets samlingar, som bl.a. innefattar mer än tio miljoner djur, utnyttjas

10 10(30) kontinuerligt för forskning. Förutom basutställningarna bedriver museet en omfattande verksamhet med tillfälliga utställningar och vandringsutställningar. I museet finns kafeteria och souvenirbutik. Museet har också en omfattande programverksamhet med föredrag, frågeservice, temadagar, föreningsarrangemang m.m. och har sedan länge ett brett kontaktnät med föreningslivet. Inom samarbetet med skolan genomfördes t.ex. 705 lektioner år 2004, varav 133 i fält inom Göteborg. 140 klasser var på besök från övriga kommuner i VGregionen. Under 2004 fanns på museet 32 tillsvidareanställda och 35 med tidsbegränsad anställning. Intäkterna utgörs av entréavgifter, överskott i försäljningsverksamheten, driftsbidrag m.m. Antalet besökare år 2004 var personer. Universeum Universeum, Sveriges största vetenskapscentrum med en yta på kvadratmeter, ägs av en stiftelse vars styrelse har en nationell sammansättning. Grundare är Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgsregionens Kommunalförbund och Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Verksamhetsidén är att skapa upplevelser som ökar lusten till kunskapssökande och aktiv verksamhet inom naturvetenskap och teknik. Målgruppen är i första hand barn och ungdomar mellan 5 och 19 år. Universeum ska stödja utvecklingen av lärande, och målsättningen är att medverka till en ökad rekrytering till högskolor, universitet och näringsliv. Universeum har f.n. drygt 40 tillsvidareanställda samt ett antal projekt- och timanställda. Totalt sysselsätter verksamheten ett 90-tal personer. Intäkter genereras främst genom biljettförsäljning, butiksförsäljning och arrangemang. Universeum har årligen närmare en halv miljon besökare, inklusive såväl skolklasser som allmänhet. Andra anläggningar och aktörer I ytterligare ett flertal anläggningar i Göteborg och övriga länet bedrivs verksamhet som åtminstone till viss del innefattar information om västsvensk natur. Som exempel kan nämnas Sjöfartsmuseet, Nordens ark, Havets hus och Bohusläns museum samt ett antal naturskolor. Även Västkuststiftelsen och Skogsstyrelsen samt kommunernas miljökontor och park- och naturförvaltningar är viktiga aktörer vad gäller information om natur- och friluftsområden. 6. Naturtyper och skyddade områden Naturförhållanden och friluftsliv Göteborgsregionen får anses vara ganska väl försörjd med attraktiva naturområden för rekreation. Kusten och skärgården är en särklassig tillgång för friluftslivet, liksom de stora och sjörika skogstrakterna i inlandet. Kusten och de stora insjöarna, t.ex. Mjörn, har stor betydelse för båtliv och bad. I de stora skogsområdena dominerar aktiviteter som vandring och sportfiske.

11 11(30) Figur 3. Göteborgs gröna kilar. Källa: GF-Konsult. I det tätortsnära landskapet kring Göteborg har följande fyra strukturer ansetts vara av särskild betydelse för både friluftsliv och ekologi: gröna kilar, kusten, vattendrag och ädellövnätverk. De gröna kilarna som skjuter in mot staden gör att de flesta invånare har en ganska god möjlighet att snabbt ta sig ut till naturområden på rimligt avstånd. Kilarna utgörs av skogklädda, sjörika områden. Förutom som strövområden för tätorterna har de stor betydelse för att leda in och vidmakthålla den biologiska mångfalden. Flera stora naturreservat är belägna i dessa kilar. Utifrån sina kvaliteter och funktioner kan naturområdena indelas i närströvområden, utflyktsområden, storströvområden och attraktionsområden. Utflyktsområden ligger mer än två kilometer från bostaden och besöks främst med bil, i storstaden även med cykel och kollektivtrafik. Exempel kan Lärjeåns dalgång och Klippan utgöra. S.k. storströvområden kan erbjuda besökaren en känsla av sammanhängande allemansrättsligt tillgänglig natur, utan störande avbrott i form av vägar eller bebyggelseexploaterade områden. Exempel utgör Vättlefjäll, Svartedalen, Risveden, Sandsjöbacka och Delsjöområdet. Ett antal naturområden i Göteborgsregionen förtjänar också benämningen attraktionsområden, då de har kvaliteter som gör att de kan attrahera besökare långväga ifrån. Utöver kustreservaten är det dock relativt få områden som f.n. känner av någon stark tillströmning av långväga besökare. Naturreservat I Göteborgsregionen finns drygt 80 naturreservat med en sammanlagd areal av mer än 400 kvkm. Några av de större reservaten är Vrångöskärgården ca 5200 ha, Sandsjöbacka - drygt 4200 ha och Svartedalen 3400 ha. Många av de skyddade områdena har i första hand avsatts av naturvårdsskäl, t.ex. i syfte att bevara biologisk mångfald, men för huvuddelen av reservaten - ett 70-tal - har även friluftslivets intressen utgjort ett viktigt skäl för reservatsbildningen. Flertalet tätortsnära naturreservat utnyttjas idag mångsidigt för rekreation och friluftsliv.

12 12(30) Figur 4. Karta med Göteborgsregionens naturreservat (blåmarkerade). I Göteborgsregionens karakteristiska naturtyper finns ett flertal exempel på större, välbesökta naturreservat - befintliga och planerade - som kan motivera satsningar på naturinformation och naturvägledning: Hav, kust och skärgård. Starkt identitetsskapande och av regionens befolkning högt värderad friluftsmiljö med många funktioner. Naturreservat: Stora Amundön, Marstrandsskärgården och Stigfjorden. Dalgångar och kulturmarker. Välutvecklade ravinsystem i t.ex. Lärjeåns, Leråns och Säveåns dalgångar och omväxlande kulturlandskap utbredda lövskogarna kring större sjöar såsom Mjörn och Anten. Naturreservat: Lärjeåns dalgång, Sandsjöbacka och Säveån. Vidsträckta, sjörika och barrskogsbevuxna höjdområden såsom Alefjäll, Härskogen, Risveden, Svartedalen och Vättlefjäll. Hit kanske också Delsjöområdet kan hänföras. Naturreservat: Delsjöområdet, Svartedalen och Vättlefjäll. Utgående från vilka naturtyper som är representativa för Göteborgsregionen finns skäl för att söka en naturumlokalisering i anslutning till något av dessa naturreservat, som samtliga utgör goda och attraktiva exponenter för sina respektive naturtyper. Flertalet av dem har funktioner som såväl utflykts- och attraktionsområden som närströvområden. Risveden och Svartedalen - båda på ca tre mils avstånd från Göteborg - kan dock i huvudsak betraktas som utflykts- och storströvområden, medan Marstrandsskärgården och Stigfjorden främst får ses som utflykts- eller attraktionsområden. Utöver frå-

13 13(30) gan om representativa naturtyper i skyddade områden behandlas i följande avsnitt ytterligare kriterier för lokaliseringen. Förvaltning och skötsel Flertalet av de statliga naturreservaten i Göteborgsregionen förvaltas av Västkuststiftelsen. Stiftelsen har också ett samordningsansvar för Bohusleden, skötsel och underhåll av ett stort antal s.k. sopmajor utmed kusten samt ett övergripande ansvar för den årliga strandstädningen av Bohusläns skärgård. Totalt förvaltas 58 reservat och f.d. naturvårdsområden i regionen av Västkuststiftelsen och 11 av Länsstyrelsen. 22 reservat förvaltas av kommuner; av dessa är sex också bildade av den berörda kommunen. I Göteborg sköts enligt uppgift ca hektar (varav ha land och ha vatten) av kommunens park- och naturförvaltning, bl.a. friluftsområdena Delsjön och Amundön. Finansieringen av de statliga naturreservatens skötsel drygt två miljoner kr per år i Göteborgsregionen - sker främst genom Naturvårdsverkets vårdanslag, men också delvis med de medel Västkuststiftelsen erhåller från sina huvudmän. För de naturreservat som bildats av kommunerna, är det kommunen själv som svarar för förvaltningen. Flertalet naturreservat i Göteborgsregionen har en ganska begränsad service till besökarna. Vanligen finns p-platser med informationsskyltar samt stigar och rastplatser, i vissa fall också enklare toaletter (av typen bajamaja ). Å andra sidan finns i t.ex. Delsjöområdet (om även motionsanläggningen på Skatås och naturskolan på Stora Torp inkluderas) många av de inslag som ingår i naturumkonceptet, bl.a. naturstigar och -utställningar samt restaurang, dock inte samlat på en och samma plats i området. Naturreservat Stora Amundön (planerat NR) P-platser Toaletter Spår Grillplatser, Fiske- Inomhus- Kafé/ Naturskola antal och leder vindskydd m.m. platser lokal matservering platser/bilar antal antal/km antal 1/ /6 1 Ja Nej Nej Nej Delsjöområdet 18/ /88 11 Ja Ja Ja Marstrandsskärgården 7/ * * Ja Nej * Nej * Nej Sandsjöbacka 15/ /115 5 Ja Nej * Nej * Nej Svartedalen 17/ /30 5 Ja Ja Nej Nej Vättlefjäll 8/ /86 10 Ja Ja Nej Nej *: Intill Sandsjöbackareservatet utgör bl.a. Torrekulla Turiststation ett aktivitetscentrum med service till besökare. I nära anslutning till Marstrandsskärgården finns ytterligare ett flertal p-platser, offentliga toaletter spår och leder samt kafé/matserveringar. Figur 5. Exempel på anläggningar för friluftslivet i några av Göteborgsregionens mest besökta naturreservat. Källa: Västkuststiftelsen, Park- och naturförvaltningen i Göteborg samt Kungälvs kommun.

14 14(30) 7. Besöksmönster Göteborgsregionens tretton kommuner, där även Kungsbacka i Hallands län ingår, omfattar som ovan nämnts en areal på 3700 kvkm och har en befolkning på ca , varav drygt 60 % bor i Göteborgs tätort. Regionens brukar indelas i 33 delområden: de 21 stadsdelarna i Göteborg och de 12 förortskommunerna. Storstadens rekreationsområden En stor del av storstadsbefolkningen bor i omedelbar närhet av skyddade rekreationsområden och använder dessa som närströvområden. I Göteborgs tätort har främst Delsjöområdet, Vättlefjäll, Sandsjöbacka och Stora Amundön denna funktion. Exempelvis bor inom 5 km från Vättlefjälls entré ca personer; inom detta avstånd finns också drygt 20 skolor. För dem som inte har gångavstånd till sitt strövområde och inte har tillgång till bil är kollektiva transportmedel ett viktigt alternativ eller en nödvändighet. Även utbyggda cykelstråk kan ge möjlighet att på ett säkert och rekreativt sätt kunna ta sig ut till närbelägna strövområden. Figur 6. Inom 15 kilometer från Göteborgs centrum, lätt tillgängliga för storstadsbefolkningen, är många större naturområden skyddade som naturreservat (gröna) eller planeras bli naturreservat (röda) och utnyttjas som närströvområden.

15 15(30) Figur 7. Ohälsotal för Göteborgsregionens 33 delområden. (Med ohälsotal avses här det totala antalet dagar som de sjukförsäkrade har någon form av ersättning.) Källa: Göteborgsregionens kommunalförbund. I demografiskt avseende råder stor skillnad mellan regionens olika delar. Av särskilt intresse på grund av sambanden mellan friluftsliv och folkhälsa är de så kallade ohälsotalen, se ovanstående diagram. Till de svaga regiondelarna i detta avseende hör den intill Vättlefjäll belägna stadsdelen Gunnared, medan motsatsen gäller för Askim som inrymmer Stora Amundön. För det förstnämnda området gäller exempelvis också att en relativt stor andel av dem som bor här inte har tillgång till bil. Flera av stadsdelarna i Göteborgs nordöstra del tillhör dem med högst andel utrikes födda: Bergsjön 52 %, Gunnared 47 % och Lärjedalen 45 %. Lägst andel har bl.a. några av stadsdelarna i kustbandet: Styrsö, Älvsborg och Askim (4, 8 resp. 9 %). Flertalet större naturreservat har som nämnts en viktig funktion som närströvområde för stora befolkningsgrupper. Fyra av de största reservaten i direkt anslutning till Göteborgs tätort betjänar för närrekreation i första hand följande delområden: Vättlefjäll: Gunnared, Lärjedalen Delsjöområdet: Härlanda Sandsjöbacka: Askim, Mölndal Stora Amundön: Askim Här bör också nämnas Slottsskogen, som är ett uppskattat rekreationsområde för såväl göteborgare som turister och har ca 3 miljoner besökare årligen. Slottsskogen är också det viktigaste grönområdet för närboende i främst Linnéstaden och Majorna som har gångavstånd till parken.

16 16(30) Turism och besöksmål År 2000 omsatte turistnäringen cirka 14 miljarder kronor i Göteborgsregionen och beräknades ge underlag för sammanlagt cirka årsverken. Vid sidan av storstaden med sina attraktioner och evenemang finns även några naturområden som utgör viktiga besöksmål för turister. Dit hör främst skärgårdsområdena samt vildmarksområden såsom Svartedalen. Någon statistik som visar hur stor andel av besökarna i naturreservaten som kommer från andra delar av Sverige respektive andra länder finns dock ännu inte. Ansträngningar har under senare år gjorts för att beräkna eller uppskatta antalet besökare i (fasta) anläggningar av turistiskt intresse. I topp placerar sig nöjesfält, sport- och friluftsanläggningar, vissa museer och kulturhistoriskt intressanta byggnader osv, men även naturområden såsom Söderåsen, Kullaberg och Kilsbergen tillhör de mest frekventerade besöksmålen och sevärdheterna i landet. I Västsverige hör naturum vid Hornborgasjön till de mest besökta anläggningarna. Liseberg Universeum Botaniska Trädgården Bohusläns museum Borås Djurpark Trandansen, Hornborgasjön Läckö slott Nordens Ark Havets hus, Lysekil Hornborgasjöns Naturum Ekehagens Forntidsby Vänermuseet, Lidköping Älgens Berg Kungajaktsmuseum Figur 8. Antalet besökare i ett urval besöksmål i Västsverige (genomsnitt , avrundat). Källa: Turistdelegationens databas. Besöksfrekvens i naturområden Motsvarande statistik över antalet besökare i mer diffusa besöksmål såsom större naturområden saknas till stor del. Det är dock uppenbart att många av landets friluftsoch närströvområden i besökarantal når upp i nivå med de mest populära fasta anläggningarna. I regi av Västkuststiftelsen och park- och naturförvaltningen i Göteborg har försök nyligen påbörjats med besöksräkningar i några välbesökta naturområden. Räkningarna avses ge underlag för skattning av det totala antalet besökare samt fördelning med hänsyn till årstid, helg/vardag, väderlek m.m. Aktuella områden är naturreservaten Delsjöområdet, Sandsjöbacka och Vättlefjäll samt Slottsskogen.

17 17(30) Inom ramen för denna lokaliseringsutredning har Länsstyrelsen givit GF-Konsult i uppdrag att sammanställa befintlig kunskap om besöksströmmarna till de mest betydelsefulla naturområdena i Göteborgsregionen. Frågeställningarna i uppdraget har varit: -Vilka är de mest välbesökta naturområdena? -Hur många är besökarna? - Varifrån kommer de? -Vilka aktiviteter ägnar de sig åt? Resultatet vad avser antalet besökare sammanfattas i nedanstående tabell (se vidare GF-Konsults underlagsrapport, bilaga 3). > 1 miljon < Slottsskogen X Botaniska Trädgården X Änggårdsbergen X Delsjöområdet X Stora Amundön X Sandsjöbacka med Sisjön X Tjolöholm X Vättlefjäll - Angered X Svartedalen X Lärjeåns dalgång - Angered X Marstrandsskärgården (X) X Södra Göteborgskusten - Sjöbergen (X) X Södra Göteborgskusten Saltholmen (X) X Vinga (X) X Lilla Bommens hamn - Operan Brunnsparken / Bältespännarparken Kommentarer: De två sistnämnda utgör inte "naturområden" men kan komma ifråga som informationsplatser. (X) inkluderar besökare som kommer till fots eller per båt, men som inte primärt har naturen på land inom området som mål. Figur 9. Grov klassning av antalet besökare per år i några av Göteborgsregionens naturområden. Källa: GF-Konsult (se vidare bilaga 3). (X) (X) I regionen finns ett tiotal naturområden som bedöms ha fler än besökare per år, varav sju är naturreservat. Flest besökare har Slottsskogen (3 miljoner) och Botaniska trädgården (½ miljon), som båda dock främst utgör parkmark. Av naturreservaten ligger Delsjöområdet i topp med uppskattningsvis minst besökare/år. Vilka typer av besöksmål som ökar respektive minskar i betydelse varierar över tiden, men en trend är f.n. att kategorin aktiviteter ökar jämfört med vissa museikategorier. Internationellt innebär trenden inom naturturismen en stark ökning av antalet besökare i nationalparker och andra intressanta naturområden.

18 18(30) LOKALISERINGSALTERNATIV 8. Övergripande aspekter inför lokaliseringsvalet Två av de viktigare förutsättningar inför valet av lokalisering är, som redan nämnts, följande: inriktning mot breda målgrupper, vilket inte hindrar särskilda satsningar på exempelvis grupper med naturen som specialintresse, båtburet friluftsliv, invandrare etc. karakteristiska naturtyper och särskilt värdefulla naturområden ska behandlas av naturumet: kust, hav och skärgård, sjörika vildmarksområden samt västsvenskt kulturlandskap med t.ex. hedar och lövskogar. I första hand bör det föreslås en lokalisering i eller i nära anslutning till något av de bäst lämpade naturreservaten i området, men i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer bör även andra naturområden med höga friluftsvärden och/eller nära tätorter kunna komma i fråga. En övergripande fråga är huruvida naturumets verksamhet skall begränsa sig till närområdet eller om det även bör ha till uppgift att informera om naturen i ett geografiskt större område. Under utredningens gång har vidare frågan om möjligheten att etablera flera mindre anläggningar i regionen i stället för en enda större naturumanläggning alltmer kommit i fokus. Dessa frågor diskuteras vidare i följande avsnitt. 9. Tänkbara lokaliseringsalternativ Som tidigare nämnts finns planer på nya naturum eller naturumliknande anläggningar i Marstrandsskärgården och på Vättlefjäll (Vättleporten). Sammanställningar om dessa projekt, framtagna av berörda kommunala förvaltningar m.fl., har utnyttjats i denna utredning. Detsamma gäller uppgifter från Naturcentrum AB om det planerade naturumet på Tollenäs. Vidare har material som sammanställts inom Mölndals Stad om Sandsjöbacka och av Naturhistoriska museet om ny entré vid Linneplatsen utnyttjats. Se vidare bilagorna Därutöver inkom tidigt under utredningen ett antal skrivelser med olika förslag på placering av ett nytt naturum, bl.a. i Götaälvdalen, Svartedalen, Torrekulla- Sandsjöbacka och Välen. Med det ovanstående som grund samt de synpunkter som framkommit vid seminarierna gav Länsstyrelsen därefter GF-Konsult i uppdrag att färdigställa ett samlat underlag om tänkbara lokaliseringar. Uppdraget innebar att göra en sammanfattande analys av förutsättningarna för naturum i de områden som föreslagits i processen. Frågeställningarna i uppdraget var: -Vilka av de föreslagna områdena har de bästa förutsättningarna för ett naturum för Göteborgsregionen? -Hur ser förutsättningarna ut inom dessa områden? Rapporten medföljer som bilaga 4.

19 19(30) Tänkbara lokaliseringsalternativ Ett nytt naturum för Göteborgsområdet ska kunna ha funktionen som ett välbesökt informations- och aktivitetscentrum. Det bör vara lättillgängligt, inte bara med bil. I första hand bör en attraktiv belägenhet i något av Göteborgsområdets skyddade naturområden sökas. Flera av Göteborgsregionens större, skyddade områden har goda förutsättningar för att hysa ett naturum med hänsyn till sin storlek, besöksfrekvens och sina naturkvaliteter. Det gäller i första hand följande sex naturområden: de stora och sjörika vildmarksområdena Delsjöområdet, Svartedalen och Vättlefjäll. kustområdena Marstrandsskärgården och Stora Amundön, båda med skärgård, kustskog, ängs- och hagmarker etc. det stadsnära Sandsjöbackareservatet med varierande skogs- och kulturmarker. Delsjöområdet omfattas redan av fungerande satsningar för motion och friluftsliv, och här finns den tidigare omnämnda, naturumliknande anläggningen med naturskola. Både Svartedalen och Vättlefjäll bedöms dock med hänsyn till sina kvaliteter som orörda vildmarksområden vara lämpligare för nylokalisering av ett naturum. Vättlefjäll drar fördel av sitt geografiska läge och anses dessutom ha unika förutsättningar i fråga om integrationsaspekten. Marstrandsskärgården kommer, när planerade skyddsåtgärder är genomförda, att vara ett av landets största naturreservat och har stora kvaliteter för friluftslivet. Behovet av information till det stora antalet besökare samt naturvägledning i olika delar av området motiverar väl en anläggning av typen naturum. Stora Amundön som är ett jämförelsevis litet naturområde bör därför, trots höga naturkvaliteter och ett mer stadsnära läge, komma i andra hand. Sandsjöbackareservatet har höga värden som friluftsområde, inte minst på grund av sin storlek, och har i likhet med Delsjöområdet och Vättlefjäll en strategisk belägenhet i storstadsområdet. Området bedöms dock inte helt nå upp till samma kvalitetsnivå som några av de tidigare nämnda alternativen vad gäller naturtyper och representativitet. Även Slottsskogen-Botaniska trädgården-änggårdsbergen bör diskuteras i detta sammanhang beroende på lättillgänglighet, hög besöksfrekvens samt goda möjligheter till aktiviteter och programverksamhet. Området utgörs dock till stor del av parkmark och är relativt starkt påverkat av stadsbuller etc. Den viktigaste funktionen för ett naturum här skulle kunna vara att utgöra ett informations- och aktivitetscentrum för Göteborgsregionen i sin helhet och kanske hela Västra Götaland. En avsikt med ett sådant centrum bör vara att storstadsbefolkningen ska inspireras att besöka reservaten, att besök i reservaten ska underlättas och att guidningar och naturvägledning ska ombesörjas. Bästa port till naturen En port till naturen i Göteborgsområdet bör vara så belägen att den blir lätt tillgänglig och kan förutses komma att besökas av en bred allmänhet. Syftet bör vara att skapa intresse och sprida kunskap om naturen, om vilka besöksmål som finns och hur man tar sig dit. Fokus bör vara på naturområden kring storstaden, men anläggningens

20 20(30) Kriterium 1 Attraktiv belägenhet Frihet från störande element Visar Göteborgsregionens representativa naturtyper Stort antal besökare God tillgänglighet Förutsättningar för god besöksservice Förutsättningar för många olika naturumverksamheter SUMMA Utnyttjade kriterier: 1. Naturumet är attraktivt beläget: vacker landskapsbild, tilltalande närnatur, attraktiv entré från väg etc. 2. Frihet från störande element kring naturumet: buller (från väg, flyg, båtar, industrier) och andra störningar från olika slags verksamheter. 3. I anslutning till naturumet finns goda exempel på västsvensk natur såsom kust och skärgård, lövskogar och odlingslandskap, sjöar och vattendrag samt barrskogsområden. 4. Besöksfrekvenser, hämtade från GF:s underlagsrapport. 5. Goda kollektivtrafikförbindelser, lätt att hitta till, bilvägar till och p-platser vid naturumet. 6. Besöksservice i form av möjligheter till förplägnad resp. boende i byggnaden eller i närområdet. Försäljning av material med anknytning till områdets natur och friluftsliv. 7. Förutsättningar för helårsverksamhet med guidnings-, program- och naturskoleverksamhet. Goda förutsättningar för friluftsliv med t.ex. vandringsleder, grillplatser, fiskebryggor etc. Figur 10. Exempel på (subjektiv) utvärdering av några alternativa lägen för naturum i Göteborgsområdet genom poängsättning av ett antal kriterier. Poäng: 4 = mycket bra, 3 = bra, 2 = tveksamt,1 = inte bra. Se också GF:s underlagsrapport, bilaga 4, för andra tänkbara bedömningar. Slottsskogen/Botaniska trädgården Marstrandsskärgården, Vrångholmen Vättlefjäll, Vättleporten Delsjöområdet Stora Amundön Sandsjöbacka, Sisjön Svartedalen Lärjeåns dalgång, Angered verksamhet skulle även kunna innefatta aktiviteter i intressanta naturområden på längre avstånd. Förslagsvis kan naturumet ges funktionen som ett Naturens hus för Västra Götaland. På riksplanet kan paralleller dras med Nationalparkernas hus i Tyresta. För att kunna möta en stor del av regionens befolkning bör anläggningen ges en central och lättillgänglig placering, om möjligt i anslutning till ett större kommunikationscentrum. En sådan placering bör emellertid förutsätta att naturumet har som en av sina viktigaste uppgifter att på olika sätt främja besök i längre ut belägna naturområden. Central placering En central placering som når breda grupper ur allmänheten är möjlig dels i något av de mest välbesökta reservaten i Göteborg, dels i ett än mer centralt läge inne i staden. Av

21 21(30) de stadsnära reservaten torde Delsjöområdet ha fler och ett bredare urval besökare än de närmaste konkurrenterna Amundön, Vättleporten och Sandsjöbacka. Exempel på tänkbara centrumlokaliseringar med potential att nå ett mycket stort antal människor är området kring Centralstation-Drottningtorget-Lilla Bommen området kring Korsvägen med Universeum, Svenska mässan och Liseberg Slottsskogen Botaniska trädgården Änggårdsbergen. De två sistnämnda erbjuder möjlighet till samordning med redan pågående verksamhet kring natur och naturvård, hos Universeum respektive Botaniska trädgården och Naturhistoriska museet. Antalet tillresta besökare torde vara särklassigt högst vid Korsvägen, medan en större andel av besökarna i Slottsskogenområdet bedöms vara boende i Göteborg. Endast det sistnämnda av de tre alternativen ger möjligheter till utomhusaktiviteter i närområdet, dvs Slottsskogen Botaniska trädgården Änggårdsbergen. Detta alternativ bedöms också ha särskilt goda förutsättningar för samverkan kring ett flertal redan pågående naturumverksamheter såsom undervisning, programverksamhet och tematiska utställningar. En eventuell lokalisering till detta område skulle kunna samordnas med den planerade utbyggnaden av en ny entré till museet och Slottsskogen vid Linnéplatsen. Huvudalternativen vid en central placering bör alltså kunna vara Delsjöområdet och Linnéplatsen. Vid sidan av vissa parker i staden är som nämnts Delsjöområdet Göteborgs mest besökta naturområde. Huvuddelen av området är naturreservat och planering pågår för utökning. Verksamheten drivs av Göteborgs Stads idrotts- och föreningsförvaltning (Skatås motions- och friluftscentrum) respektive park- och naturförvaltning (naturreservatet). Ett stort antal föreningar med friluftsliv och idrott på programmet är aktiva i området. Som tidigare nämnts har Skogssällskapet i samarbete med Friluftsfrämjandet naturutställnings- och naturskoleverksamhet vid Stora Torp i utkanten av området. För några av de berörda anläggningarna och verksamheterna i alternativet Linnéplatsen finns följande huvudmän : Naturhistoriska museet: Västarvet inom Västra Götalandsregionen Botaniska trädgården: Miljönämnden inom Västra Götalandsregionen Änggårdsbergens NR: Botaniska trädgården och Mölndals Stad (förvaltare) Slottsskogen: Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad Det förhållandet att såväl Göteborgs Stad som Västra Götalandsregionen redan har ett påtagligt engagemang i området bör kunna ge extra goda möjligheter till samverkan kring de båda utgångspunkterna storstadsbefolkningen och naturen i Västra Götaland. Anknytningen till närbelägna naturområden i Halland, t.ex. Äskhult och Vallda Sandö, kan underlättas genom att även Västkuststiftelsen, knyts till projektet; Västkuststiftelsens huvudmän är Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens Kommunalförbund och landstinget i Halland.

22 22(30) På grund av de mycket goda förutsättningarna för en långsiktig verksamhet med kvalificerad naturinformation och ett brett utbud av naturaktiviteter inom såväl Göteborgs tätort som Västra Götaland i sin helhet, föreslås en lokalisering till området Slottsskogen - Botaniska trädgården - Änggårdsbergen, där naturumet delvis skulle kunna integreras med pågående verksamhet hos inte minst Naturhistoriska museet. Linnéplatsen Naturhistoriska museet utförde år 2003 en förstudie om en ny entrébyggnad vid Linnéplatsen. Den tilltänkta byggnaden, innehållande information, café, försäljning, utställningshall och toaletter, skulle kunna samutnyttjas av Naturhistoriska museet och Park- och naturförvaltningen och ge service åt såväl museets som parkens besökare. Den föreslås nu alltså också inrymma ett nytt Göteborgs naturum. Förstudien pekade på samarbetsmöjligheterna med flera olika förvaltningar och institutioner såsom Västfastigheter, Kulturfastigheter i Göteborg AB, Park- och naturförvaltningen, Miljöförvaltningen och Stadsmuseet, liksom Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret. Flera universitetsinstitutioner med naturanknytning finns i nära anslutning till Linnéplatsen, t.ex. Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Zoologiska institutionen och Geovetarcentrum. Viktiga förutsättningar vid central placering Ett motiv bakom en centrumlokalisering är som nämnts att nå så många besökare som möjligt. Till nackdelarna med alternativen i Göteborgs tätort hör dock att i varken Delsjöområdet eller Slottsskogen-Botaniska trädgården-änggårdsbergen kan huvudsyftet vara att på platsen visa upp den mest representativa och attraktiva naturen i regionen. Områdena är också i varierande grad utsatta för urban påverkan i form av buller, trafikbrus, visuell kontakt med kringliggande industriområden etc. I stället måste ett av de viktigaste målen för ett naturum centralt i Göteborg vara att på olika sätt bidra till att ge storstadsbefolkningen möjlighet att komma ut till exempelvis de skärgårds- och vildmarksområden som skyddats som tillgångar för friluftslivet. Detta torde kräva satsningar på att skapa ett nätverk mellan aktörerna i de berörda naturområdena, att i vissa fall utveckla områdenas besöks- och friluftslivsfunktioner, att förbättra möjligheten att ta sig till dem ombesörja naturvägledning och aktiviteter i dem. Några viktiga uppgifter för ett centralt placerat naturum bör kunna vara att med fokus på naturen och skyddade områden i Göteborgstrakten och Västra Götaland informera om och ge identitet åt västsvensk natur anordna utställningar, undervisning, programverksamhet etc vara forum för samverkan mellan olika aktörer inom natur- och friluftsliv fungera som centrum i ett samordnat informationssystem för besöksmål utgöra ett centrum för naturpedagogik samordna och utföra verksamhet med naturresor och naturvägledning.