facköversättaren Våga vägra luddiga uppdrag 12 steg till effektiv kontrolläsning FINANSSMÄLTA OCH ANDRA NYORD 8 INTERKULTURELL KOMMUNIKATION 14

Transkript

1 organ för sveriges facköversät tarförening nr årgång 20 facköversättaren Våga vägra luddiga uppdrag 12 steg till effektiv kontrolläsning FINANSSMÄLTA OCH ANDRA NYORD 8 INTERKULTURELL KOMMUNIKATION 14

2 Nr Årgång 20 Författarna svarar ensamma för innehållet i sina bidrag. Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel: Tel.tid mån fre Fax: E-post: info@sfoe.se Hemsida: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Karin Ashing Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Jessica Jansson, Mats D Linder, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto: Gisela Thunberg (om inget annat anges) Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Snart dags för årets höjdpunkt Snart närmar sig våren och årets höjdpunkt SFÖ:s konferens. Helgen där man pratar med hundratals underbara och trevliga kollegor om stort och smått och kommer hem med sliten röst, på samma gång trött och uppiggad av alla nya intryck och givande föredrag, aktiviteter och trevlig samvaro. Jag ser fram emot att träffa många av er i Borås. För min del blir det min sista konferens i SFÖ:s styrelse. Sex år under vilka SFÖ har upplevt en otrolig utveckling och tillväxt, nu med över medlemmar. Föreningen har utvecklats till en stor branschorganisation med många givande aktiviteter och aktiva eldsjälar. En ny, fin och proffsig profil har vi fått under tiden och personligen kan jag skryta med att ha varit en av de drivande krafterna bakom nybörjarmanualen Goda råd till nyblivna översättare, en moderniserad version av mentorverksamheten samt till bildandet av en etiknämnd, som jag hoppas få väldigt lite problem att syssla med! VI HAR FÅTT EN TYDLIG yrkesetisk kod och dessutom är en förbättrad hemsida på väg. Facköversättaren har fått ett påtagligt lyft och det kryllar av fortbildningsaktiviteter och numera även aktiviteter för utlandsboende. SFÖ är en oerhört aktiv förening! Själv fick jag förtroendet att bli ordförande i den nya lilla danska systerföreningen som jag nu ska jobba vidare med att utveckla tillsammans med goda kollegor varav vissa i likhet med mig även är med i SFÖ. SÅ NU TACKAR jag för mig och önskar den nya styrelsen lycka till och oss alla ett bra 2009 trots kris på vissa håll. Lisbeth Mejer styrelseledamot FOTO : ANNA ROVELLI OLOFSSON Prenumeration Pris för år 2009 SEK 300:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Innehåll Manusstopp Utgivningsplan 2009 Utgivning 15 januari 23 februari 10 mars 17 april 7 maj 15 juni 5 juli 24 augusti 17 september 22 oktober 10 november 17 december ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 1/09 4 Minikonferenser 5 Intervjun 6 Nya möjligheter 7 Språk-/arbetsgrupper 12 Kontrolläsning 14 Interkulturell kommunikation 18 Boktipset 19 SFÖ-nytt

3 Styrelsen informerar Inget krav på svenska som till- eller frånspråk Nja, svarade många av SFÖ:s medlemmar i en enkät om att ha svenskan som en gemensam nämnare i föreningen. Under hösten frågade styrelsen medlemmarna om svenska bör vara ett krav som till- eller frånspråk i SFÖ. Anledningen till detta var att det tycktes finnas en utbredd uppfattning om att SFÖ redan har svenska som krav, något som vi även fått bekräftat i några av de kommentarer som vi fick från er. Så är dock inte fallet. Styrelsen ville därför undersöka om det fanns önskemål bland medlemmarna eller ett behov av att införa ett sådant språkkrav. Närmare 40 procent av föreningens medlemmar svarade på frågan. I korthet Profilering av SFÖ? Vid minikonferenserna diskuterades SFÖ:s roll och verksamhet. Bland många förslag efterlyses särskilt utbildning. Det ansågs att SFÖ är för okänt, och ingen vet vad en facköversättare är för något. Vidare översätter många medlemmar också böcker. Varför ska de behöva vara med i flera föreningar? SFÖ borde gå ihop med de andra tre föreningarna om en gemensam portalsajt på nätet, konstruerad så att de som söker översättningar i första hand hamnar där och sedan får förklarat för sig vilken av sajterna SFÖ, FAT, ÖC och Författarförbundet de bör gå till. Andra förslag till SFÖ: En kommande prisenkät kunde inkludera byråernas pris gentemot slutkunderna. OBS! Motioner ska skickas senast åtta veckor före årsmötet. Välkommen med dina förslag! kan man säga att de flesta svarade nja, det vill säga att det bör finnas en gemensam nämnare inom SFÖ, men att det är komplext att införa ett krav på svenska som till- eller frånspråk. Majoriteten var överens om att man som medlem i SFÖ åtminstone ska kunna ta till sig information på svenska och att det inte ska vara nödvändigt att översätta föreningens material till andra språk. Styrelsen tolkar därför detta som att det varken är nödvändigt eller önskvärt med några ändringar i den här frågan. Stort tack till alla som har svarat och tyckt till i frågan! I ÅR KOMMER KALLELSEN till årsmötet att skickas ut per e-post enligt föreningens strävan att spara miljö och pengar. Årsmöteshandlingarna finns att hämta på SFÖ:s webbplats. Kom ihåg att se till att kansliet alltid har dina senaste kontaktuppgifter, till exempel en aktuell e-postadress. Detta kan du kontrollera i databasen på SFÖ:s webbplats. Härmed är du även kallad till extra föreningsmöte söndagen den 26 april. STYRELSEN Mer utbildning om CAT-verktyg önskas för jämförelser av olika verktyg. Mer utbildning: som IT för översättare, Tillverka din hemsida och uppmärksamma ergonomi och friskvård. Kanske kunde SFÖ främja förkovran i källspråkslandet. Vidare borde SFÖ kontakta TÖI och andra översättarutbildare om samarbete. Det gäller även deras egen verksamhet ofta får studenterna utbildning i översättning inom fackområden av folk som kan översättning men inte fackämnet i fråga. Vi borde skapa interna pooler där medlemmarna får ange de fackområden där de anser sig vara specialister och som andra medlemmar kan kontakta (gratis) vid särskilt knepiga frågor. Språkgrupperna borde kunna fungera som bas när vi rekommenderar varandra för uppdrag. MATS D LINDER Högskolegruppen hogskola@sfoe.se Fokus på utbildning Högskolegruppen bildades förra året och har idag sju medlemmar: Björn Olofsson, Maria Lundahl, Jennifer Evans, Åsa Quensel Ahnfelt, Leona Axelsson, Stephen Croall och Karin Ashing. Den januari höll vi ett första möte för att dra upp riktlinjer för gruppens arbete. Våra viktigaste uppgifter är att hålla kontakt med högskolor och universitet, bevaka utvecklingen inom översättarutbildningen, informera studenter och presumtiva nya medlemmar om SFÖ och, inte minst, att ta till vara studentmedlemmarnas intressen inom SFÖ. Tillsammans med studentmedlemmarna ska vi diskutera hur vi bäst kan stötta dem, exempelvis genom att skapa kontakter med kolleger, erbjuda specialanpassade kurser och seminarier. En viktig uppgift är också att försöka påverka lärosätena att göra översättarutbildningen mer yrkesanpassad, med fler inslag av utbildning i olika CAT-verktyg. KARIN ASHING FOTO : MIKAEL LINDSTRÖM Ny chef för Språkrådet I december 2008 firades Språkpolitikens dag på Språkrådet i Stockholm. Svensk språkpolitik fyllde nämligen tre år. Den 7 december 2005 beslutade riksdagen om en nationell svensk språkpolitik och en språklag förväntas antas i vår. SFÖ:s styrelse representerades av Karin Grönwall och mig. Samtidigt avtackades Språkrådets avgående chef Olle Josephsson. Från SFÖ överlämnades i gåva ett presentkort på 1 års prenumeration av Facköversättaren. Olle Josephsson ska framöver vara verksam på Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Ny chef för Språkrådet är Lena Ekberg, professor i nordiska språk i Lund. NADJA CHEKHOV Lena Ekberg och Olle Josephsson. Nya och förre chefen för Språkrådet. FOTO : SUSANNE BENGTSSON facköversättaren 1/09 3

4 MINIKONFERENSER Scener ur en facköversättares tillvaro Minikonferenserna 2008 hade temat Gör du så?! Jag gör så här Frilansöversättare träffas och utbyter erfarenheter. Mats D Linder rapporterar. Konferenserna hölls i Stockholm och Göteborg. Ett drygt 60-tal personer deltog och diskussionslusten var stor på alla håll. AB eller ej? När det gäller organisationsformer handlade det mest om aktiebolag jämfört med enskild firma. Ett aktiebolag ger fördelarna av en tydligare gränsdragning mellan arbete och privat ekonomi, och sjukpenningen blir enklare eftersom man är anställd. Man kan också sätta undan pengar på ett planerat sätt, men det kräver en rätt hög årsomsättning (minst en halv miljon). Nackdelarna är främst att man måste betala en revisor (storleksordningen kr/år), även om kravet på revision kommer att försvinna. Å andra sidan måste man i dagsläget sätta undan kr i aktiekapital. Prissättningen igen... Priserna tycks ha stagnerat sedan länge, men det är till stor del vårt eget fel eftersom vi inte kräver mer. Samtidigt råder stora skillnader beroende på ämnesområden och språkkombinationer (se resultatet av prisenkäten). Någon hade räknat ut att för att en frilansöversättare ska komma upp till genomsnittslönen för dem som bor i Stockholmsområdet, nämligen 269 tkr/år, krävs intäkter på cirka 500 tkr! Det påpekades att man måste vara noga med att ta betalt för alla tilläggstjänster. (För att få mera betalt kan man dela upp arbetet i flera olika tjänster som man tar betalt för var för sig.) Och en av deltagarna brukade i början av sin karriär skriva ner nedlagd tid och andra kostnader per uppdrag för att utvärdera dessa mot intäkterna. På så sätt kunde hon lära sig vilka jobb som är värda att ta och fick stöd för sin egen prissättning. För nya översättare kan det vara svårt att få erfarenhet om de inte ligger lågt i pris. Nätverk för kontrolläsning? För korrläsning (ett aktuellt ämne) angavs riktlinjen om ett ordpris motsvarande 25 procent av det man debiterar för översättning. Det gäller också att klargöra vad som omfattas av korrläsning respektive granskning. (För övrigt är det översättningsbyråns ansvar att se till att översätt- ningen blev granskad av en annan person än översättaren.) Vad gäller kontrolläsning kan det vara en god idé att vi bildar nätverk för granskning av varandras översättningar. Marknadsföringsråd Många medlemmar anser sig vara usla på att marknadsföra sig själva. Några tips fick vi i alla fall: Marknadsföring handlar mycket om personliga kontakter och tajming. Ha alltid med dig ditt visitkort och lämna fram det! Tala om för vänner och bekanta vad du sysslar med! Leta potentiella direktkunder på Internet! Många har en länk till sin webbplats längst ned i varje e-postmeddelande (å andra sidan var det någon som sa sig inte fått en enda kund genom sin webbplats). Översättare med språkkombinationer som eng sve respektive sve eng kan länka till varandras webbplatser. Det finns nätverksportaler för jobbanskaffning, LinkedIn (allmän) och proz. com (för översättare). Det var dock dåligt med erfarenheter av deras effektivitet (eller hur lönsamma sådana jobb kan vara). IP-verktyget Skype + ett headset kan lyfta arbetsmiljön. Vettig utrustning Skype, ett verktyg för IP-telefoni, rekommenderades. Man ringer gratis samtal till andra Skype-användare; det finns också möjlighet till chatt och videokonferens, liksom en kontaktlista där man kan se vilka som för tillfället är nåbara via Skype. Det föreslogs att de medlemmar som använder Skype skulle kunna få uppgift om det införd i medlemsmatrikeln för att förenkla den kontaktvägen. Den som använder bärbar dator kan ha nytta av någon av de särskilda ställningar för sådana som finns för att göra arbetsställningen bekvämare. Allt fler medlemmar har två (eller fler) bildskärmar. Praktiskt är det då med Ergotron-stället, som håller två eller tre skärmar, vilket förenklar deras inställning och flyttning. Fnns från cirka kr + moms. Många företag rangerar ut utrustning som är i alldeles utmärkt skick. Då är det bra med Möbelmäklarna, som förmedlar kontakter till sådana tillfällen. Flera deltagare vittnade om att de hade gjort utmärkta kap på det viset. Ett sätt att få in pengar säkert och snabbt är att sälja sina fakturor till ett s.k. factoring-företag; det kostar cirka fyra procent (sök på factoring ). Somliga företag ger möjlighet att handplocka de fakturor man överlåter på det sättet; andra kan kräva att ta hand om alla. Utvärderingen visade att det finns ett stort behov av att träffas kring just de här ämnena. Vi ska se till att inbjudan går ut tidigare nästa gång. Välkomna då! MATS DANNEWITZ LINDER 4 facköversättaren 1/09

5 INTERVJUN Jobbsemester träna språk, jobba och koppla av Till den smala landremsan i Sydamerika bar kosan för Maria Gustafsson. Den 8 november 2008 åkte vår kollega och SFÖ-medlem Maria Gustafsson till Viña del Mar i Chile för att arbeta som översättare. Här frågar vi Maria om hennes upplevelser i detta latinamerikanska land vid Stilla Havet. Hur hamnade du i Viña del Mar? Våren 2008 var jag på SFÖ-konferensen i Västerås och på mötet med spanska gruppen berättade allas vår Gunnar Carlsson att han numera har två arbetsplatser: Stockholm halva året och Viña del Mar halva året på så vis får han två somrar per år! Det lät ju fiffigt tyckte vi, och när Gunnar sa att det fanns en kontorsplats ledig i Viña del Mar, om någon av oss ville komma och hälsa på, spetsade jag öronen. Jag har svårt att fördra vintermörkret i min nya hemstad Luleå så jag frågade direkt om november var en bra tid att komma till Viña och det tyckte Gunnar var en utmärkt idé: i november är det försommar, det vill säga behagligt klimat utan att de stora turisthorder som invaderar badorten Viñas stränder har anlänt ännu. Detta sammanfaller med att november är den mörkaste månaden i Luleå: oftast ingen snö, och nästan maximalt långa nätter. Sagt och gjort; jag bokade flygbiljetter. Berätta om dina förväntningar och om hur väl dessa motsvarades. Jag förväntade mig att få lära mig mer spanska, men som ni kanske vet är spanskan i Chile lite speciell Ur min resedagbok: Mitt stående skämt i mitt eget huvud just nu är Pratar de spanska i Chile? men det är ju bara att gilla läget. Men många av de jag har pratat med säger själva usch ja, vi pratar ju så fult! Då håller jag ju inte med utan säger men vadå, alla dialekter är olika, fult och fint har ju inte med saken att göra när jag sa så till en av kollegerna på kontoret la han huvudet på sned och sa att ja María du kan konsten att vara politiskt korrekt! Jag vänjer mig nog snart vid accenten här... men ett krux är att vardagliga ord kan vara helt okända för mig. Har redan lärt mig helt nya ord för jordgubbar (de är mogna nu :-), avocado, kyckling, diskmedel och till och med ordet NU! Översättarens anmärkning: orden var i tur och ordning frutillas, palta, ave, lavalozas och LUEGO. Mina förväntningar infriades absolut. I mitt arbete som tolk är det i stort sett bara latinamerikansk talad spanska som F OTO : P R I VAT jag kommer i kontakt med, så det är den som jag behöver utveckla och uppdatera mest. Men när jag översätter kommer dock texterna ofta från Spanien. Jag förväntade mig också att koppla av och uppleva nya saker, och så blev det. Att resa själv kan bli lite ensamt ibland men man upplever saker hela tiden eftersom man måste ta vara på sig själv. Att gå ner till stranden och sola (morgon och kväll; mitt på dagen var solen för stark men det är ju ett kärt problem när man har flytt från polarvintern) blev det många tillfällen till, så nog fick jag mycket avkoppling också. Det var ytterst behagligt att ligga och lyssna till de jättehöga vågorna som rytmiskt slog in mot stranden. Bortsett från vädret och miljön, vad skilde ditt arbete som översättare i Luleå från ditt arbete i Viña del Mar? Billigare luncher och bekvämare kontorsstol skämt åsido, det var ingen skillnad i själva arbetet, eftersom jag hade med mig egen dator och jobb från kunder hemifrån. Jag fick leverera några timmar tidigare på grund av tidsskillnaden men det var försumbart. Förutom att jag saknade några av mina ordböcker som var för tunga att ta med gick det alldeles utmärkt att jobba precis som hemma. Har du några tips till andra kollegor som funderar på att arbeta/turista i Chile? Chile är fantastiskt trevligt och billigt för en svensk; åk dit! Jag hann inte med så mycket turistande, bara själva Viña, Valparaíso och huvudstaden Santiago (alla tre värda att besöka), men det verkar finnas mycket mer att se i Chile. Packa inte med några matvaror det finns nitiska kontrollanter från jordbruksministeriet på flygplatsen och de röntgar väskorna. Överhuvudtaget tycker jag att vi som FRIlansare ska ta vara på vår FRIhet. Varför jobba hemma hela året? Om man åker iväg till sitt målspråks-/källspråksland och jobbar som vanligt får man ju dels nödvändig fortbildning/språkträning, dels semesterkänsla (åtminstone om man är på en så trevlig plats som Viña) utan att behöva gå miste om några arvoden. Det var lite svårt att förklara för mina vänner som har vanliga åtta-till-femjobb vad jag skulle göra: inte åka på semester utan jobba som vanligt fast på andra sidan jordklotet (först trodde alla att det var smekmånad på gång eftersom jag är nygift men min älskling fick stanna hemma och passa katten), men att det ändå skulle komma att kännas som semester. Gunnar förstod dock direkt och lärde mig att det finns ett ord som heter jobbsemester. Jag rekommenderar alla frilansande SFÖkollegor att införliva detta fiffiga begrepp i ert ordförråd och er begreppsvärld! GISELA THUNBERG Maria Gustafsson på väg till jobbet i Luleå ett antal mil från Chile. F OTO : P R I VAT facköversättaren 1/09 5

6 NYA MÖJLIGHETER Hur börjar ett projekt, när börjar det och vad börjar det med? Det frågar sig Britt-Marie Seex. På en plätt i denna hydda kommer Tamarind Translations att husera. Tamarinds nya hydda i Nairobi. F OTON PÅ D ENN A S I DA Ä R TAGNA AV B R I T T- M A R I E S EE X Tamarind öppnar filial i Nairobi Nairobi är en stad under stark tillväxt. Förutom att FN sedan många år haft sitt Afrikakontor strax utanför staden så flyttar allt fler internationella koncerner och organisationer till detta Östafrikas nav, inkörsporten till Öst- och Centralafrika. CocaCola har till exempel valt Nairobi för sitt regionala huvudkontor. Hittills har en professionell översättningsbyrå saknats i Nairobi. Man har gått till universitetet, eller ambassader, eller till flyktingar från Rwanda för att få översättningar gjorda. Tolkning däremot är en bransch som är både känd och synlig. De många internationella konferenserna som äger rum i Kenya kräver tolkning och tolkutrustning och detta har skapat en stor efterfrågan i Nairobi. Allt detta, både tolkning och översättningar, erbjuder nu vi. Marknadsföring Sedan den 1 december arbetar två erfarna projektledare på vårt fina kontor i populära Upper Hill strax utanför Nairobis city centre. James Gachara och Theo Marube, som har lång erfarenhet inom språkbranschen, jobbar nu med att informera Nairobi om att vi finns. I Kenya är språken som främst efterfrågas engelska, franska, portugisiska, spanska och arabiska, alltså de tidigare koloniernas språk. James Gachara och Theo Marube. Det tog en vecka att få kontoret i ordning. Ingen leverans av möbler, kontorsmaskiner, internet, telefon, postbox, skylt blev rätt från början, men med tålamod fick vi i gång det hela. Kenya är motsatsen till Sverige. Det som fungerar här, fungerar sämre eller inte alls där och tvärt om. Vår internetuppkoppling som är på 32 kbps (du läste rätt) betalar vi cirka 1600 kr/månad för. Posten hämtas i postboxen på Posten och strömavbrott sker hela tiden, mest när det regnar. Men värst av allt är trafiken. De flesta kenyaner får räkna med en restid till arbetet på 2 timmar i varje riktning i så kallade matatus, små bussar där de glatt stuvar in 14 passagerare. Nu planerar vi mycket inför framtiden. Vi ska bygga upp ett nätverk för översättare och tolkar i Nairobi och hålla regelbundna möten, så att de kan börja känna sig som en yrkesgrupp att räkna med. Vi ska utbilda tolkar till professionell nivå med utbildare från Sverige, och så småningom även bygga upp en instans för certifiering. Förutom det härliga vädret uppskattar jag det sociala klimatet. Människor träffas oftare, spontanare och under mer lättsamma former än i Sverige. Vänligheten är påtaglig. Om något blir fel kan man skämta om det. Det är mycket lättare att få till stånd affärsmöten än i Sverige. Flexibiliteten är stor och tjänstvilligheten hög. Från tanke till handling Tillbaka till frågorna i inledningen. Ett projekt börjar med en förflugen tanke, som inte alls känns realistisk. I mitt fall, för över ett år sedan. Jag började med att låta Sveriges Exportråds kompetenta Kenyakontor utföra en marknadsundersökning, som sedan låg till grund för resten av projektet. Sedan var jag igång och när jag någonstans passerade en point of no return, visste jag att projektet skulle slutföras. Behoven är stora och planerna många. Jag kan bara hoppas att min satsning blir framgångsrik, för mig och för Kenya. BRITT-MARIE SEEX 6 facköversättaren 1/09

7 SPRÅK-/ARBETSGRUPPER Den spansktalande befolkningen i USA uppgår idag till 45 miljoner. Man har gått om Spanien, Colombia och Argentina, och nu är det bara Mexiko som har en större spansktalande befolkning än USA. År 2050 beräknar man att det kommer att finnas 132 miljoner spansktalande i USA, vilket motsvarar en fjärdedel av det stora landets befolkning. Detta är en stor utmaning som man är beredd att möta på bästa sätt. I oktober 2008 öppnade kongressens bibliotek i Washington sina portar som värd då Enciclopedia del Español en Estados Unidos (Encyklopedi över spanskan i USA) presenterades av Cervantesinstitutets direktör, Carmen Caffarel. Boken har kommit till i samarbete mellan Cervantesinstitutet och förlaget Santillana. Den sidor tjocka encyklopedin ska vara en guide inte bara för lingvister utan även för allmänhet, affärsfolk, jurister och universitet, sade Caffarel. I verket analyserar mer än 80 experter spanskans närvaro och användning i USA från de första invandrarnas ankomst på 1500-talet fram till idag i artiklar Spanska Kontaktperson: Gisela Thunberg, , info@vox-populi.se USA världens näst största spansktalande land om historia, demografi, juridik, politik, sociolingvistik, media samt konst- och affärsliv. Gerardo Piña Rosales, direktör för Nordamerikas akademi för spanska språket, förutspådde att boken kommer att få en framträdande plats i alla världens bibliotek, och Gerardo Lago, direktör för Cervantesinstitutet i New York, som själv bidragit till boken, förklarade att det rör sig om ett pionjärarbete som vill spegla verkligheten seriöst och vetenskapligt. En annan akademiledamot och medarbetare förklarade att den amerikanska spanskan har haft en dynamisk utveckling till fördel för hela landet. Att spanskan alltsedan Columbus har varit närvarande i USA kan man se av geografiska egennamn som Florida, San Francisco, Los Ángeles, Colorado, Nevada och ett otal ortnamn. Nu finns det emellertid spansktalande grupper inte bara i de traditionella stadsområdena utan även på landsbygden så långt bort som till staten Washington och gränsen mot Kanada. Länkar till mer läsning om spanskan i USA finns på BIRGITTA ÖNNERFÄLT Alltsedan Columbus landsteg har spanskan funnits i USA, vilket bland annat märks på många ortsnamn. Fortbildningsgruppen fortbildning@sfoe.se Rapport från fortbildningsgruppen Hösten har bjudit på ett rikt utbud av kurser i SFÖ:s regi. Först ut var Lotten Bergman med Moderna skrivregler i Sundsvall, och sedan i Malmö. Irene Elmerot höll en nybörjarkurs i WordFast i Göteborg, även detta en efterfrågad och populär kurs. I november arrangerades, i samarbete med BBi, Copywriting för översättare i Göteborg och Klas Törnqvist höll en grundkurs i Déjà Vu i Stockholm. Medlemmarna är nyfikna på alla typer av översättningsverktyg och en fortsättningskurs i just Déjà Vu kommer troligen under våren, och även fler kurser i WordFast. Efter flera förfrågningar från våra företagsmedlemmar om en kurs i Trados Translator s Workbench för projektledare och i samarbete med SDL lyckades vi få till stånd en sådan kurs i Stockholm. Den var mycket uppskattad bland deltagarna och vi hoppas på en fortsättning. Och nu är det 2009 nytt år och nya kurser! I slutet av januari håller Daniel Lodeiro en Tradoskurs i två steg under två dagar, där han också går in på TagEditor. Den 30 januari har Kathrin Tengsand en kurs i MultiTerm i Göteborg. Glädjande nog är alla dessa kurstillfällen fulltecknade och de som inte kom med hoppas förstås på flera tillfällen, vilket vi eventuellt kan tillgodose. Detta är de kurser som är fastställda och till vilka inbjudan redan har gått ut. Vi har dock mycket annat på planeringsstadiet. Till exempel ska vi göra ett nytt försök med en kurs i stress- och konflikthantering i Göteborg under våren och även en kurs i ekonomi för icke-ekonomer. Den senare ska eventuellt kombineras med information från Skatteverket inför deklarationen. Ett stående önskemål från våra medlemmar är medicinkurser och vi arbetar för närvarande hårt för att ordna en sådan redan under första halvåret, i så fall i syd. Även juridikkurser efterfrågas och en sådan kurs planeras tillsammans med SFÖ:s nya samarbetspartner, juristbyrån Alago. Den januari hade fortbildningsgruppen ett planeringsmöte och vi har nu många lockande idéer om kurser på lut, men vi vill alltid ha fler förslag från er! Vi hoppas också kunna utvidga vårt samarbete med FAT och därigenom kunna erbjuda kurser på ännu fler områden. För fortbildningsgruppen KARIN ASHING, JENNIFER EVANS, MARIA LUNDAHL, ÅSA QUENSEL AHNFELT facköversättaren 1/09 7

8 SPRÅKGRUPPER I korthet Få undervisningstimmar i Sverige De minskade resurserna för högskolorna har inneburit att antalet undervisningstimmar för studenterna minskar. Heltidsstudier inom humaniora och samhällsvetenskap kan idag innehålla så lite som två 90- minuters föreläsningar per vecka. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg håller med om att det är ett problem men hänvisar till att regeringen ökat anslagen till högskolorna med en halv miljard bland annat för att antalet undervisningstimmar ska öka. Han menar också att högskoleanslagen kan användas mer effektivt. Om penningmängden är begränsad är det ju en fråga om vad man prioriterar. Lokalt finns det stora skillnader här och en delvis oacceptabel kvalitetsbrist. Detta vill vi ändra på med det nya anslagssystemet där man ska tjäna på att administrera utbildningar med hög kvalitet, säger Lars Leijonborg till Dagens Nyheter. Vad som ska värderas i kvalitetsbedömningen är dock under utredning. Finanssmälta och andra nyord Språkrådet publicerar varje år en lista med svenska nyord. Orden är inte alltid helt nya men de har varit aktuella under Bland 2008 års nyord återfinns bland annat ordet skynka. Det var de boende på Odenplan i Stockholm som protesterade mot byggplaner genom att hänga ut röda skynken. Bloggbävning är annat nyord som betecknar det som nyligen drabbat en känd deckarförfattare och står för att många bloggsidor samtidigt behandlar ett visst ämne. Nu när influensan slår till på bred front kanske doktor Språkrådet kan rekommendera ADV, det vill säga Alvedon, dricka och vila. Tråkigt nog har vi också användning för nyordet finanssmälta, det vill säga ett totalt sammanbrott av ekonomin. Hela nyordslistan finns på www. sprakradet.se/3571. KERSTIN ORSÉN Ödleplåster kallas det plåster som efterhärmar de sugkoppar som finns på geckoödlans fötter. Tyska Kontaktperson: Jörg Heinemann, tel: , jh@sprachkontor.de Finanzkrise är årets tyska ord I år finner man inget överraskande i den av Gesellschaft für deutsche Sprache publicerade listan över årets ord och dess medtävlare (de numrerade orden nedan). Urvalet är, enligt språkvetarna i juryn, de ord som definierat den offentliga diskussionen i Tyskland. Det förekommer knappast någon nyhetssändning som inte braskande målar upp de värsta följderna av (1) Finanzkrise [ finanskrisen ]. Die Werktätigen [ arbetande ] (utan nummer ordet står i dag snarare på IUCN:s röda lista) som fastnat i dess garn får här en sockrad beskrivning av nedskärningar och reallönesänkningar. Här passar vinnaren in i diskursen, och i motiveringen figurerar det oundvikliga dramatisch [ dramatisk ]. Nummer (2), verzockt, [ bortspekulerad ] har nyligen fått en bitter nyans. Företagaren Adolf Merckle är ju en av dem som vid spekulerandet gjort grova felsatsningar och tagit sitt liv på grund av den kris som dessa felsatsningar framkallat i hans företagsgrupp. Der Datenklau (3) [ dataknyckandet ] och die hessischen Verhältnisse (4) [ förhållandena i Hessen ] betecknar banala politiska tillkortakommanden, dels illegalt samlande av personliga data (här avses inte ett växande antal myndigheters legala samlande av allt större datamängder), dels det månadslånga dödläget i delstaten Hessen, där två försök att välja en kvinnlig ministerpresident misslyckats. När detta läses kommer därför nyval att ha ägt rum. Die Umweltzone (5) [ miljözonen ] är det område i stadskärnorna som visserligen inte är belagt med trängselskatt, men där man endast efter investering i en någorlunda partikelsnål bil har tillträde. Begreppet multipolare Welt (6) [ en multipolär värld ] är ett uttryck för att numera inte endast två maktblock står emot varandra i världen, utan att förutom USA och Ryssland även andra stater eller statsförbund fylkas kring köttgrytorna. Men för att inte fel människor ska hamna vid fel gryta, planerar flygplatspolisen ännu starkare genomlysningar. I detta syfte vill man använda Nacktscanner (7) [ nakenskanner ], och begreppet vänder sig mot myndigheternas voyeurism. En Rettungsschirm (8) [ räddningspaket, eg. räddningsparaply ] är inte som fallskärmsavtalet på svenska en personlig försäkring för direktörer utan en statlig konkursförsäkring för hela företag. Därmed kunde vi komma tillbaka till punkt ett. Men för att förstå det vore PISA-förloraren Tyskland i behov av ytterligare några Bildungsfrühling (9) [ bildningsvår ], och först då skulle man kunna stämma in i den ack så fria världens till synes stora förhoppning: Yes, we can (10). Kan vaddå? Det kvittar, huvudsaken är att vi kan. Eller huvudsaken är att årets ord är utsedda, hur icke-nya de än må vara. Läs mer: pressemitteilungen/ wort-desjahres-2008/ JÖRG HEINEMANN Översättning från tyskan: Tomas Öhrn Reds fotnoter: Förkortningen IUCN syftar på International Union for Conservation of Nature. IUCN publicerar en lista över hotade arter. PISA är ett projekt som undersöker hur utbildningssystemen i olika länder rustar femtonåringar att möta framtiden. 8 facköversättaren 1/09

9 SPRÅKGRUPPER Finska Kontaktperson: Aija Myllymäki, tel: , Översättningsundervisning i kris Institutioner för språk- och översättningsvetenskap vid finska universitet befinner sig i en ekonomisk kris som redan påverkar studenternas kunskapsnivå. Ekonomikrisen vid Tammerfors universitet märks inte vid en första anblick: det finns fina lokaler, praktiska tolkningsbås och speciella språkteknologiklassrum. Men vi kan inte längre konkurrera med vår undervisningskvalitet eller vårt kurssortiment. Bristen på pengar som riktas till översättningsundervisning syns. Studenternas kunskapsnivå är lägre än någonsin på grund av kurs- och personalbristen. I översättningsvetenskap/ryska finns det valfria kurser i läroplanen men inte i praktiken, en grundkurs i simultantolkning arrangerades tack vare studenternas vädjande, hela läroämnet drivs med trefyra lektorer. Liknande problem har också andra översättnings- och språkämnen. Översättarstudenten och vice ordförande i ämnesföreningen Transla, Hanna- Kaisa Tiusanen, anser att situationen är alarmerande: Den dåliga ekonomin har lett till att man inte har råd att tillsätta tjänster. I brist på bättre rekryteras det ibland timlärare men det är förstås inte en bra, hållbar lösning. Institutionen i Tammerfors är inte den enda som brottas med problem; det gör också institutioner vid andra universitet. Reetta Sirola, som studerar översättning i ryska och engelska vid Joensuu universitet, medger att bristen på kunniga lärare är skriande några kurser organiseras aldrig. Dessutom har vi bara en kort kurs i översättning till ryska innan fördjupade studier, alltså en kurs i tre år! Det behöver inte ens sägas att våra kunskaper i ryska inte är på den nivå som de borde vara, konstaterar Reetta Sirola. Kommentaren beskriver situationen bra: om översättarstuderande har allt sämre språkkunskaper, hur kan vetenskapsgrenen överleva krisen? Ingen behöver dåliga översättare eller tolkar. Ekonomiska krisen och därpåföljande sänkning i studenternas färdigheter är alltså också översättningsfältens problem. Det är självklart att institutionernas finansiering måste lösas på ett bättre sätt; pengarna behövs för att försäkra fältens utveckling. Till dess att förändringar har genomförts, tas donationer emot. Vi studerande vill inte bli lovade guld och gröna skogar, utan bara tillräckligt med pengar för att få undervisning som ger en god beredskap inför arbetslivet. SALLAMARI KUUSELA sallamari.kuusela@uta.fi I korthet Romani med rötter i Indien I slutet av 2008 utkom en ny, lite ovanlig ordbok, Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger (Podium). Ordboken är skriven av Lenny Lindell och Kenth Thorbjörsson Djerf och har getts ut med stöd av Språkrådet och Statens kulturråd. Svensk romani kom till Sverige med resande romer på 1500-talet och talas av personer i Sverige. Språket har ofta hållits hemligt för utomstående. Det används nästan enbart som talspråk och saknar regler för stavning och grammatik. Romernas språk härstammar från Indien och är i grunden sanskrit, med inlånade ord från persiska och hebreiska. NADJA CHEKHOV 844 sidor teknisk ordlista gratis på nätet Den gode SFÖ-medlemmen Reino Havbrandt har gratis ställt till vårt förfogande sin under många års arbete sammanställda ordlista på områdena fordon, motorer, maskinverktyg, svarvning, svetsning och elektronik. Den omfattar cirka termposter på engelska och svenska samt spridda ekvivalenter även på tyska och finska. Formatet är pdf av det skälet att det går mycket fortare att öppna än Excel-formatet. Översättare i strykklass i Finland. Och i Sverige? SKTL (Finlands översättar- och tolkförbund) ger ut tidningen Kääntäjä (Översättaren), i vars sista nummer förra året (nr 8) vi i en av flera intressanta artiklar fick veta att den genomsnittliga prisökningen för översättningsarbete i Finland åren var 15 procent. Under samma tid steg levnadsomkostnaderna med närmare 18 procent, och den allmänna genomsnittliga inkomstökningen var närmare 43 procent. Jag undrar vad motsvarande statistik för Sveriges del skulle kunna vara. Nästa gång SFÖ gör sin prisenkät kan det kanske vara en god idé att även ta med information om utvecklingen. MATS D LINDER Webbadressen är se/rhtermgloss.pdf. En bakgrund till ordlistan finns på Och på tal om Reinos hjälpsamhet: på htm finns Stegen Reino Havbrandts steg mot en bra översättning; en ca 30 sidor lång sammanfattning av Reinos erfarenheter som översättare. Det handlar om allt från hantering av kundkontakter till det praktiska översättningsarbetet inklusive sådant som programvaror och efterarbete. MATS D LINDER facköversättaren 1/09 9

10 10 facköversättaren 1/09

11 facköversättaren 1/09 11

12 KONTROLLÄSNING Tacka nej till luddiga uppdrag Våga vägra uppdrag där kunden ber dig läsa igenom det här. Ställ krav på att få ett specificerat uppdrag. Kontrolläsningen kan vara en svårare uppgift än själva översättningen, hävdar Daniel Lodeiro och ger tips till både beställare och kontrolläsare. En översättning är som en tavla, den är aldrig riktig färdig och den ger olika intryck beroende på vem som betraktar den. I språket finns inga generella sanningar. Vad gör vi då? Hur ska vi som översättare/kontrolläsare hantera våra verktyg så att vi kan producera gångbara texter? Som projektledare eller slutkund vill man hitta den lämpligaste översättaren för ett visst uppdrag. Flera faktorer övervägs som pris, teknisk utrustning, leveranstid, modersmål, tillgänglighet allt som påverkar slutproduktens kvalitet. Som översättare måste man tänka på var texten ska användas och vilken målgruppen är. Man måste också förstå texten, dess intention och budskap och försöka tolka den så bra man bara kan. Om du inte förstår översättningen utan att läsa den flera gånger eller utan att titta i källtexten är något definitivt fel. Välj kontrolläsare noga Om översättningen sedan ska kontrolläsas gäller detsamma. För det första ska kontrolläsaren väljas ut minst lika noga som översättaren. Det räcker inte han eller hon kan språket eller har det som modersmål. Kontrollen är en del av processen för att framställa en text, en färdig produkt i ett annat språk utifrån ett givet källdokument och en svårare del än själva översättningen eftersom kontrolläsaren på ett annat sätt än översättaren måste vara öppen för olika lösningar, synonymer, vändningar med mera. När man beställer en kontrolläsning är det viktigt att ange vilken kontrollnivå man vill ha. Ska kontrolläsaren bara titta på faktiska fel (grammatik, stavning) eller även ge förslag på och eventuellt göra ändringar? Beställaren ska också kräva att kontrolläsaren motiverar varje ändring eller förslag (med stöd av grammatiska regler, stavningsregler eller annat underlag). Argument som det låter inte bra, det passar inte med mera bör inte accepteras. På så vis går det att undvika ändringar som försämrar texten, och därmed spara bekymmer, tid och pengar. Det är lika bra att fastställa det från början, att kontrolläsa är inte att läsa en text för att hitta fel utifrån hur texten känns för kontrolläsaren. Två viktiga punkter måste leda kontrolläsarens arbete: 1. Garantera kvaliteten. Kvaliteten beror på var och hur sluttexten ska användas. Det innebär att det inte finns ett enda och absolut kvalitetsbegrepp. Dock är behovet av överensstämmelse med källtexten gemensamt för alla översättningar. Kontrolläsarens viktigaste uppgift är därför att garantera att översättningen stämmer överens med källtexten. 2. Gör så få ändringar som möjligt. Om du tvekar låt bli. Drunkna inte i petitesser och gör inte om översättningen. Varje gång du funderar på att göra en ändring, ställ dig då frågan om det är nödvändigt, och i så fall varför. Utgå ifrån att översättningen är gjord av en duktig person som kan sitt arbete, inte tvärtom. Om något inte ser ut som det borde, tänk efter noga, chansen är stor att det finns en mening med det. Råd till dig som beställer kontrolläsning Tänk på att uttrycka dig klart. Precis som när du beställer en översättning är det ditt ansvar att ge kontrolläsaren en kravspecifikation. Försäkra dig om att den du väljer: Vet att uppgiften är att säkra kvaliteten för just den översättningen. Att hon eller han har förstått att arbetet består i att identifiera vad som inte är godtagbart och att göra lämpliga ändringar och förbättringar. Inte känner sig tvungen att hitta fel för att berättiga sitt jobb. Inte är en konkurrent till översättaren i den bemärkelsen att han eller hon tror sig kunna vinna kunden genom att hitta massor av fel. Vad bör specificeras? Här följer en lista med tretton punkter som du bör ha i åtanke när du beställer en kontrolläsning. Du behöver kanske inte ta med alla i din kravspecifikation, men välj ut de som passar dig. 1. Överensstämmelse. Kontrolläsarens främsta uppgift är att garantera överensstämmelsen. Observera att det inte handlar om bästa möjliga överensstämmelse utan snarare om att skapa den överensstämmelse som är nödvändig i det specifika fallet. 12 facköversättaren 1/09

13 2. Fullständighet. Inget har tillkommit, inget saknas och inget är förvrängt. 3. Meningsfullhet. Är meningar och stycken meningsfulla? Om något är nonsens: beror det på att källtexten är motsägelsefull eller på att översättaren missförstod texten? 4. Uppgifter. Är siffror och namn korrekt återgivna? 5. Flyt. Kan man läsa översättningen med samma flyt som källdokumentet? 6. Anpassning. Har översättningen bra stil och rätt nivå för målgruppen den är avsedd för? 7. Fikonspråk. Om källtexten är väldigt specialiserad (teknisk, medicinsk med mera), följer översättningen den texten? 8. Idiom och ordspråk. Förekommer idiom och ordspråk i källtexten? Är dessa korrekt översatta? 9. Grammatik, stavning och kommatering. Följs gällande regler? 10. Layout. För långa texter? För korta texter? Stämmer layouten med layouten i källdokumentet? Kolla också teckensnitt, fetstil, kursivering med mera. 11. Disposition. Stämmer sidnumreringen i innehållsförteckningen och i resten av översättningen? Stämmer fotnoter? 12. Medium. Ska kontrolläsningen ske digitalt och i så fall i vilket program? Ska Word-funktionen Spåra ändringar användas? Har du försäkrat dig om att kontrolläsaren vet hur den används? Ska kontrollen ske på papper? Kan kontrolläsaren korrekturtecknen? Bör du kanske skicka med dem? Råd till kontrolläsare Att tänka på innan och under kontrolläsningen: 1. Din kund måste ge dig en kravspecifikation. Ett Kan du läsa igenom det? räcker inte, du måste veta vad din kund förväntar sig. Får du inte en kravspecifikation får du be om det själv. 2. Du ska inte kontrolläsa för att hitta fel, du ska kontrolläsa för att försäkra dig om att översättningen stämmer överens med originalet. 3. Rent teoretiskt kan man kontrolläsa en text tills den uppfyller ställda krav men ekonomiskt sett är vissa texter inte värda att kontrolläsa. Det handlar om texter som är så dåligt översatta att det skulle bli oekonomiskt. Detta måste du i så fall meddela din kund. Kom ihåg: att kontrolläsa är inte att översätta på nytt. 4. Om du inte förstår översättningen utan att läsa den flera gånger eller utan att titta i källtexten är något definitivt fel. Om du ändrar på ett ställe, fundera på ifall du måste ändra på andra ställen (syftningar, tempus, genus). 5. Betrakta översättningen som en helhet, ett system. Om du ändrar på ett ställe påverkar du det hela, inte bara just den meningen du ändrar i. 6. Innan du börjar kontrolläsa måste du ha en plan: Hur ska jag läsa texten? Vad vill beställaren? Vad ska jag titta på? I vilken ordning? 7. Gör så få ändringar som möjligt. Fundera inte på ifall något kan ändras utan snarare på om det måste ändras. Fastna inte i petitesser. Om du tvekar, ändra inte. Påpeka hellre det och ge förslag. 8. Arbeta så att du kommer så nära en förstagångsläsares sätt att se texten som möjligt. 9. Gör inga ändringar du inte kan argumentera för (och glöm inte att det låter inte bra eller det funkar inte på det här språket inte är några godtagbara argument). 10. Om du får ett dåligt första intryck av översättningen läs en gång till och ställ dig frågan: Vad är det jag missar? Vad är det jag inte förstår? 11. Även om du själv skulle ha översatt på ett annat sätt och valt en annan väg var beredd att acceptera översättarens lösningar. Ditt sätt att uttrycka något låter bäst i dina öron men det finns andra öron och framför allt andra lika bra sätt att uttrycka samma sak. 12. Meddela din kund om du hittar ett fel du inte kan åtgärda eller om du är tveksam till uppgifter, namn eller benämningar du inte kan bekräfta. Efter kontrolläsningen bör du tänka igenom: 1. Har jag missat något? 2. Har jag följt kravspecifikationen? 3. Har jag gjort onödiga ändringar? 4. Har jag tillfört texten några felaktigheter? 5. Har jag gjort ett bra arbete, lättöverskådligt och lätt att förstå? Har jag använt korrekturtecknen på rätt sätt, förstår kunden/sättaren/tryckeriet vad jag menar? Många idéer har jag tagit från Brian Mossop som jag varmt rekommenderar. Definitioner DANIEL LODEIRO Kontroll- och korrekturläsning, enligt standarden för översättningstjänster, EN Korrekturläsning: Kontroll av korrektur före publicering Fackgranska: Kontrollera en måltext avseende lämplighet och respekt för konventionerna inom aktuellt fackområde samt rekommendera korrigeringsåtgärder Kontrolläsa: Kontrollera en översättning avseende dess lämplighet för avtalat syfte, jämföra källtext och måltext samt rekommendera korrigeringsåtgärder MATS D LINDER KONTROLLÄSNING Varför i hela Västsverige har man valt Borås som konferensstad? Som norrlänning saknar jag de vanliga konnotationerna till Borås som regn, postorder och motorväg. Ändå förbryllar mig valet av Borås. Det tycks vara en liten stad som mest har en Pinocchiostaty att erbjuda. Kan det verkligen vara allt? För att få svar på mysteriet frågade jag konferensgruppen om hur de har resonerat: Irene Elmerot De hade allt. Hotellet ligger centralt, vi får bra rumspriser, maten är bra, lokalerna är bra. Kommunikationerna dit är också bra, även om jag som miljömupp hade önskat fler tågavgångar. Olof Sandberg Borås har en intressant historia som textilt centrum som vi kommer att knyta an till i några av programpunkterna. Text och textil ligger inte så långt från varandra heller, tänk på en röd tråd i texten t.ex. Gabriella Wrange Det var både ett lätt och ett svårt val. Vi hade ett annat mycket bra alternativ som var svårt att välja bort, men de fina lokalerna och Borås geografiska läge avgjorde till sist. Malin Reimers Jag röstade på Trollhättan Men jag får erkänna att jag känner mig mer och mer nöjd med valet av Borås. Jag tycker också att vi har fått ihop ett riktigt bra program i år med många spännande programpunkter. Anja Kaun Borås tyckte jag lät som en alldeles perfekt konferensort. Knappt en biltimme från Majorna, då kanske vi kunde få Daniel Lemma som kvällsunderhållare. Och så blev det! Nu börjar det klarna i mitt huvud. Det fanns alltså en tanke bakom valet Borås har en spännande historia, bra kommunikationer och erbjuder rätt lokaler till rätt pris. Så tummen upp för Borås. Jag ser nu fram emot att få vara med bakom kulisserna på min första SFÖ-konferens i förhoppningsvis en lång rad. Vi ses där! ANNA KARLSSON Översättarstuderande i Göteborg facköversättaren 1/09 13

14 Nyordet bullerbysyndromet betecknar den kärlek eller vurm för svenska idylliska miljöer som skapats i Tyskland. Scenen är ur den tyska tv-såpan Inga Lindström som har nått stor popularitet i just Tyskland. FOTO : BAVARIA FILM Voffor gör di på detta viset? Om interkulturell kommunikation. Alla som är intresserade av språk lär sig inte bara betydelsen av främmande ord, utan får också en inblick i en helt annan kultur än den egna. För den som flyttar till ett annat land blir kulturkrocken extra tydlig. Anette Herbert i Utlandsgruppen har sammanställt några av SFÖ:arnas personliga erfarenheter. Tar du av dig skorna? F OTO : D R E A M S T I M E Vår interkulturella kommunikation handlar i korthet om skillnader mellan olika kulturer i värderingar och attityder. Och genom att lära oss mer och förstå den andra kulturen mer kan vi bättre kommunicera med varandra och undvika ibland ödesdigra misstag. Som att tro att om man blir kysst under ett nattligt hostanfall av en japan som råkar bo i samma sovsal så beror det säkert på någon japansk sedvänja att bota hosta på och därför låter man detta pågå i minst två minuter innan de onda aningarna och en rejäl högersving sätter stopp för botandet, vilket en förvisso blåögd, en kulturellt öppen, tågluffande väninna till mig hade nöjet att uppleva i Spanien på sjuttiotalet. Inom utbildningsområdet interkulturell kommunikation menar däremot vissa att framträdande drag hos svenskar är: att hysa stor kärlek till naturen att inte ta risker att vara försiktiga med att visa känslor att vilja vara ifred ibland, begreppet finns inte ens på många språk. Om människor från andra kulturer som någonsin bott i Sverige håller med om det, tvista de lärde. Eller om det är vad människor som möter svenskar i sina egna länder mest reagerar på kan man också undra. Som tur är har SFÖ en stor del av sina medlemmar placerade på strategiska platser runt om i världen, i den så kallade Utlandsgruppen, som kan kasta ljus över frågan Vad är det som du finner att du ständigt påpekar för dina vänner och familj som kommer och hälsar på om invånarna i ditt nya hemland och vad är det du ständigt poängterar för dina kunder om ditt modersmålsland? Och har de skorna på sig inomhus? Här är några bidrag från medlemmar i Europa flera av bidragen nämner svenskarnas alkoholvanor, detta är dock inte något nytt. BELGIEN Ersätt det brända För Pia som bor och jobbar i Belgien är alkoholvanorna en tydlig skillnad, svensken 14 facköversättaren 1/09

15 INTERKULTURELL KOMMUNIKATION som gärna blir berusad fredag lördag och sedan är nykterist under veckan jämfört med belgarnas: lite varje dag. Efter att ha sportat med kompisarna går man till sporthallens bar (jo, alla sporthallar har barer som serverar alkohol) och ölar tillsammans. Gud förbjude om man inte genast ersätter de kalorier man just bränt! Även om jag nu bott i Belgien i 11 år, så kunde jag inte undvika att höja lite på ögonbrynen när min fyraåring kom hem med en lapp från skolan där vi ombads skicka med en tom vinflaska. En vecka senare fick vi den tillbaka, full (med saft, tack och lov) och med en etikett på flaskan med foto på vår fyraåring med basker på huvudet, en vinflaska i ena handen och en baguette i den andra Jag ser Expressens svarta löpsedlar framför mig om detta hade hänt i Sverige! Kvällsaktivitet på förskolan ackompanjeras alltid med snacks, öl och vin. Hemskt, tänker vi svenskar kanske. Belgarna däremot är ypperligt chockade av skandinavernas supande, särskilt att vi gärna blir väldigt fulla. Det tycker belgarna är ofint, de dricker gärna lite, även om det är ofta, men just LITE. DE FLESTA BELGARE ser Sverige som en slags utopi: det perfekta landet! Svenskarna är bäst på miljö, har perfekt kostnadsfri sjukvård, skapar stora starka svenska företag, har vacker natur och snö året om. När man försiktigt påpekar att Tyskland faktiskt alltid har varit bäst på miljö, att sjukvården kostar pengar även i Sverige, att folk dör i vårdköer, att även svenska företag blir uppköpta av andra länder och att jag under min sommarsemester i Sverige låg på fina sandstränder och solande och dessutom BADADE, ja då förvrids belgarens ansiktsuttryck till förvåning och vantro. Men det beror också lite på belgarnas sätt att vara. De är nämligen väldigt blygsamma, de framhåller sällan sitt land och skryter aldrig. Det är mardrömslikt att översätta äkta svensk, svenska traditioner, typiskt svenskt, fosterlandskärlek och osvenskt, för det finns inte i Belgien. Belgarna är inte negativa angående sitt land, de är bara fokuserade på andra saker, mer i nuet. De är livsnjutare. Min belgiske man talar ofta om bon vivants när min praktiska svenska sida tenderar att ta övertaget i vår relation. Det mesta som vi svenskar tycker är nödvändigt ont och vill få överstökat så fort som möjligt, kan i Belgien kombineras med nöje: föräldramöten, jobbmöten, affärsluncher, sport, lämna och hämta barn på förskolan. Gärna med mat och dryck involverad. Som inbiten svensk har jag ibland lust att tatuera Men, kom till saken då! i pannan så att jag kan gå hem och göra alla de där viktiga sakerna som MÅSTE göras. Vad kan vara viktigare än att ha trevligt tillsammans här och nu, utbrister då mina belgiska vänner? Städa, tvätta, stryka, renovera och klippa gräset, svarar jag förvånat. Dessa praktiska bestyr lejer belgarna ut så att de får mer tid för barn, familj och vänner. Varje kommun har åtminstone ett företag som erbjuder hushållshjälp åt sina invånare. Det här reflekteras även i de översättningar från nederländska och franska som jag utför. Den svenska måltexten är upp till 10 procent kortare än den franska eller nederländska källtexten. Belgarna använder så många ord och upprepar, med svenska mått mätt, samma sak flera gånger. Även om det är nyansskillnader i upprepningarna så skriver man sällan så på svenska, den svenske läsaren skulle snabbt tappa intresset och i värsta fall somna. Kulturskillnader finns inte bara i olika folks sätt att leva, men även i vårt sätt att skriva. Och så kommer vi avslutningsvis till skor inomhus. Det är en klassfråga i Belgien. Ju högre upp i näringskedjan, desto mer skor på inne. Däremot går man går dock aldrig runt i strumplästen som vi barbariska svenskar gör, utan har gärna tofflor på sig (ofta lädertofflor som på våra förfäders tid...). ENGLAND Ge oss vab-dagar, please Jag som bor i England, får påminna svenska besökare om att säga please och för engelsmännen förklarar jag att vi inte är oartiga i Sverige för att vi inte har ett ord som please utan att det hörs på tonfallet om vi frågar snällt eller inte. Jag förklarar att ölen dricks rumstempererad Vabba en lyx för svenskar? här. I mer lagom mängd. Och att lagom är svårt att förstå för alla utom för en svensk förstås. Vinet flödar även i Storbritannien i skolornas lärarrum med alla flaskor barnen (numera deras föräldrar för all del) släpar in till skolavslutningarna, jul och sommar. Bilden av Sverige har i alla fall förändrats sedan jag först flyttade hit för 20 år sedan. Då var det ganska stor skillnad på levnadsstandarden i Storbritannien och Sverige medan ojämlikheterna numera suddas ut. Jag har förvånat många engelsmän och kvinnor när jag berättat att man måste betala för sjukvården i Sverige, men fått många utslitna småbarnsföräldrar att sucka djupt av avund när de fått höra om VAB-dagarna, det vill säga dagar som man har rätt sjukskriva sig för att ta hand om sjukt barn. ETT VANLIGT EXEMPEL i arbetet som översättare har jag märkt är att ständigt tala om för kunder att vi inte använder Herr, Fru och Fröken i brev och tilltal eller Dear på samma sätt i Sverige som i Storbritannien, även om Bäste/Bästa går att använda. Bra för alla att veta är att här har vi skorna på när vi går på besök hos andra, ofta har vi dem på när vi är hemma med. Heltäckande mattor till trots. TYSKLAND 1 Snabbare, effektivare. Och exakt! Eftersom Sara bott ganska länge i Tyskland och är gift med en tysk, samtidigt som hon är övertygad svensk (särskilt i Tyskland), är interkulturell kommunikation väldigt centralt för henne. Inte bara i mötet med omgivningen, utan även som en sorts inre dialog, säger hon. När jag i Sverige deltar i ett mer formellt möte där alla är med och pratar, och det verkar som om umgänget och vi-känslan blir så mycket viktigare än själva besluten jag kan få intrycket av att man går som katten runt het gröt inför att överhuvudtaget fatta några beslut får jag påminna mig om att den svenska gemenskapen ändå är något fint och har ett värde i sig. Samtidigt som jag inte kan låta bli att titta på klockan och vilja gå hem till familjen. På tyska arbetsplatser får jag istället påminna mig om att den formella kontakten med överordnade (jag klarar helt enkelt inte att komma över floskelstadiet när jag tilltalas med Guten Tag, Frau Erlandsson ) och det hiskeliga arbetstempot oftast leder till hög effektivitet, tydliga strukturer och snabba beslut. Även om det känns stelbent. Men senare i en Biergarten facköversättaren 1/09 15