Nr norska best, uppstickaren. så gör du för att klara. biltvätt

Transkript

1 B R A N S C H T I D N I N G E N F Ö R T R A F I K B U T I K E R O C H S E R V I C E H A N D E L Nr norska best, uppstickaren så gör du för att klara biltvätt

2 Vingar som garanterat faller dig i smaken. Med årets stora nyhet Red Bull Editions, som kommer i tre nya smaker Tranbär, Lime och Blåbär ger vi ytterligare vingar till energidryckskategorin som under de kommande fem åren beräknas fördubblas*. Att Red Bull Editions kommer med fler smaker lockar inte bara nya konsumenter utan ökar även konsumtionen hos befintliga. Detta kommer att bidra till en fortsatt positiv trend för energidryckskatogorin, där Red Bull under 2012 stod för den höga omsättningsökningen på 12%. Produktlanseringen backas upp av omfattande marknadsföringsaktiviteter och komplett säljstöd. Den bästa tänkbara placeringen både i hyllan och kylen för Red Bull Editions är bredvid Red Bull Energy Drink och Red Bull Sugarfree. Då kan kunden enkelt välja och alltid vara säker på att: Red Bull ger dig viiingar. *Källa: Canadean Global Beverage Forecast 2011 **Källa: Nielsen, DVH+Trafik YTD W red bull art nr axfood menigo PriVab red bull special edition red 250ml red bull special edition silver 250ml red bull special edition blue 250ml red bull edition 250 ml expo (308 burkar) red bull edition mix 250 ml expo (720 burkar)

3 Ledare Låt 2013 bli året då vår bransch förnyar sig! & TS kontrollerad fackpressupplaga Ansvarig utgivare Robert Dimmlich, tel Redaktör Rolf Karlsson, tel Nytt år 2013 med nya utmaningar och nya möjligheter! Och vår bransch behöver ta tag i både utmaningar och möjligheter. Jag läste häromdagen en rapport av Magnus Berthling, konsult inom detaljhandel och konsumentindustrin, om det nya detaljhandelslandskapet. Rapporten behandlade många av de utmaningar som detaljhandeln står inför, och Berthling gör några intressanta bedömningar. Till att börja med måste, enligt Berthling, även servicehandeln bli bättre på att pressa priserna. Alla aktörer inom handeln pressar logistikkostnader och integrerar allt mer hela värdekedjan. Servicehandeln kan inte stå utanför denna globala konkurrens utan måste bli effektivare i alla led, inte enbart som detaljist. Servicehandeln, eller kanske bättre uttryckt Convenience omedelbar lösning på mina behov, måste både pressa priserna och samtidigt leva upp till smarta, tidseffektiva och individuella behov. I Japan finns till exempel 7 Eleven butiker som byter sortiment upp till fyra gånger per dag. Butikernas sortiment detaljanpassas efter läge och kundgrupp samtidigt som man tar hänsyn till faktorer som väder och yttre händelser när det gäller sortiment, hyllexponering och prissättning. Man använder ett avancerat marknadssystem som löpande samlar in och analyserar händelserna i butiken samtidigt som olika externa variabler läggs in. Alltså så långt ifrån ett nationellt, statiskt sortiment som man kan komma! I både USA och Finland har trafikbutikerna börja erbjuda riktigt lagad mat för take away. Man börjar på allvar konkurrera om familjens midd a g s v a l genom att ha ett kök med kock i b u t i kerna som s n a b b t erbjuder kvalitativ mat till ett pris som ligger i paritet med en pizza eller en måltid på en hamburgerrestaurang. Både USA och Japan ligger före Sverige i utvecklingen inom Convenience, och jag menar att alla gör klokt i att titta både åt öster och väster för att dra lärdom. På sidan 6 kan du ta del av vår lönsamhetsutredning. Senast förbundet gjorde en sådan var 2001, och den så kallade MAKA analysen visade då att andelen företag som redovisade förlust 1998 uppgick till 5,3 %. Årets lönsamhetsutredning baseras på över 900 bolagsrapporter och visar att andelen förlustföretag ökat till 31,8 %, en negativ utveckling som torde sakna motsvarighet! Nu redovisar alltså var tredje medlem ett negativt resultat! För att överleva måste dessa företag därför antingen ta fram tidigare överskott eller skjuta in mer kapital. Du läsare skall komma ihåg att det år 1998 fanns drygt öppna servicestationer. Idag är motsvarande siffra cirka 1 100, och dessa säljer i snitt drygt 2 miljoner liter drivmedel. Således finns färre öppna servicestationer, men de som finns kvar är betydligt större. De senaste åren har drivmedelsbolagen kunnat konsolidera sig genom höga bruttomarginaler på drivmedel. Det är inte vart tredje drivmedelsbolag som gör ett negativt resultat, och vill de inte ha ett helt automatiserat stationsnät är det hög tid att agera, både som franchisegivare (konceptansvariga) och som drivmedelsleverantör. I Norge har handlarna själva skapat ett eget initiativ, Best, som ni kan läsa om på sidorna 8 9. Det finns många likheter mellan Best och vårt eget EMAB, men det finns också några skillnader. Parallellen är dock densamma. Om drivmedelsbolagen inte kan dela både affär, lönsamhet och risk balanserat måste det någon gång bli en motreaktion. Både Best och EMAB visar tydligt att det går att driva lönsamma servicestationer! Jag vill avslutningsvis hälsa den nyvalda styrelsen i Svensk Bensinhandel välkommen. Ni har ett viktigt arbete framför er! Tillsammans skall vi inte bara bevaka våra medlemmars intressen, utan också utveckla branschen till fromma för våra medlemmar. Robert Dimmlich VD Svensk Bensinhandel Register & prenumeration Susanne Forslund, tel susanne.forslund@svenskbensinhandel.se Annonsbokning & material Ad4you, Nils Erik Wickman Krukmakargatan Stockholm Tel Fax n.wickman@ad4you.se Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter ISSN Art & Design TapeNet Reklam AB Tel Tryck DanagårdLiTHO AB Box Ödeshög Verkställande direktör Robert Dimmlich Box 6287 Ynglingagatan 16 3tr Stockholm Tel Fax Bankgiro Nummer 2 kommer den 18 mars. Manus till redaktionen senast den 18 februari. Prenumerationspris för 2013 Helår 600: Lösnummer 100: Eftertryck av text och bild förbjuden utan överenskommelse med redaktionen. Citera oss gärna, men ange källan.

4 Innehåll Nummer 1 Årgång 79 Januari 2013 Omslagsbild Det är en riktigt maffig tvätthall som ICA Maxi i Borås har byggt och som handlare Thomas Bengtsson stolt förevisar. Borås övriga tvättar lär känna av konkurrensen... Redaktör Rolf Karlsson mac@svenskbensinhandel.se Redaktionskommitté Staffan Eriksson Göran Sandahl Robert Dimmlich Lennart Stolpe Lönsamhetsutredningen klar 6 Best i Norge, en framgångssaga 8 Preem testar salladskoncept 12 Kvitto måste alltid erbjudas! 14 Skandinavisk ledning i OKQ8 16 Nedslag i medlemskåren - Statoil Örkelljunga 18 Shell i Eksjö nöjd med nytt egenkontrollprogram 20 Bilistiska sidan från Teknikens Värld 22 BRS trimmar din bil elektroniskt 24 Aktuella notiser Tema Biltvätt ICA Maxi i Borås satsar på biltvätt 28 Carewash, nytt tvättkoncept hos Shell 7-Eleven 30 Utetvättplatserna blir allt fler FranchiseFocus Expert i Vetlanda blev Elgiganten 34 Hans är Sängjättens franchisetagare i Malmö 36 Svensk Bensinhandels sidor Förbundets nya lokaler invigda 38 En avtalsleverantör är alltid ett bra val! 39 Frågor och svar om arbetsrätt och A-kassa 40 Ny i styrelsen 2 - Johan Andersson 41 Nya medlemmar 42 Leverantörsförteckning I NÄSTA NUMMER 38 Rapport från Fast Food-mässan Göran har världens snyggaste bil Vi besöker norsk Best-handlare Tema Fast food...samt mycket mer intressant läsning! vi gör branschen starkare! Svensk Bensinhandel är organisationen för dig som driver bensinstation som egen företagare. Med vår erfarenhet och kunskap kan vi ge dig stöd och hjälp vid förhandlingar med facken och oljebolagen samt i kontakter med andra företag och myndigheter. Förhandlingarna med oljebolagen kan t ex röra hyror, kontraktsvillkor, reparationer och underhåll. Förhandlingarna med fackföreningarna kan t ex handla om anställningar, löneuträkningar och uppsägningar. Branschinformation ges via denna tidning, informationsmöten samt hemsidan www. svenskbensinhandel.se. Förbundet erbjuder omfattande och varierande utbildning för medlemmarna och deras anställda samt också olika typer av försäkringar för företaget, företagaren och de anställda. Förbundsstyrelsen består av sju ledamöter som i så stor utsträckning som möjligt skall komma från olika oljebolag.

5 Vad finns i kylen i din butik? nästan handgjort snus. Till att börja med kan vi konstatera att det handlar om ett hantverk. Små tobaksskott sätts i en drivbänk. För hand. Efter 30 dagar sätts de i jorden. För hand. I jorden tillbringar de sju, kanske åtta veckor. När de blivit höga som en tunnelbanespärr så tas det första bladparet nerifrån. Sedan väntar man två dagar, därefter tas nästa bladpar. Kanske har du redan förstått hur allt detta arbete görs? Exakt. Det görs för hand. Sedan är det dags för torkning. Den vanligaste metoden är att (för hand) binda ihop bladen till en liten bunt, som sedan får hänga på trådar under tak. Under den här tiden, det kan ta från fyra till åtta veckor, sjunker fuktighetsnivån i bladen till 20 % och de börjar bli gyllenbruna, så som vi är vana att se tobaksblad. Bladen packas (för hand) och hamnar efter ytterligare någon vecka på de sju haven i vårt tobakslager. Så här långt har varje enskilt moment varit ett handarbete. Det är nu vi börjar jobba i GöteborG. Vi börjar med att analysera tobaken. Detta sker i enlighet med vår kvalitetsstandard, GothiaTek och Vänta. Stopp. Den här annonsen är alltför liten. Vi har en ny webbsida där en kortfilm berättar allt som inte ryms här. Om du vill tjäna mer på att sälja snus gör ett besök. Gör det nu direkt. Adressen? Vi hörs snart. Hej så länge.

6 Reportage År 2001 gjorde förbundet en lönsamhetsutredning för att ta tempen på medlemmarnas ekonomiska situation. Nu, drygt 10 år sedan, görs den igen, med precis samma syfte. Även om siffrorna inte tillåter en direkt jämförelse finns det ändå fakta som intresserar och som faktiskt talar om hur branschen i stort mår. Var tredje bensinhandlare gör negativt resultat!!! Tyvärr är det ganska dystra siffror som kommer fram, men fakta är fakta och nu vet vi hur situationen är. Tidigare kunde vi bara gissa Samma utförare Det är samma person som gjort de båda utredningarna, Bo Rock, och därför är det möjligt att jämföra resultaten. Han är gammal i bensinhandlargården och höll ekonomikurser för PRF (förbundet hette så tidigare) redan Med den långa erfarenhet han har kan han svara på frågan om vi mår bättre eller sämre nu. - Sakta i backarna, menar han. I all statistik är det nödvändigt att jämföra äpplen med äpplen och inte med fruktsallad. Det är stor skillnad på 2001 och 2012, förutsättningarna har ändrats så mycket. Den stora skillnaden är att nära nog alla ägde hela sitt varulager i form av bränsle år 2001, och det värdet speglar av sig på de flesta siffror. Men det går ändå att dra en del intressanta slutsatser. Så här gjorde vi! Innan vi kommer in på detaljer ber jag Bosse berätta hur undersökningen är upplagd. - Vi hart kollat branschens samtliga företag och jämfört siffrorna för både 2010 och 2011, säger han. Dessutom har vi undersökt situationen fördelat på drivmedelsbolag, något som inte var möjligt Till det kommer att vi gjort en så kallad makaanalys för åren , dvs plockat ut de företag som varit identiska under dessa tre år. Alla siffror har hämtats från Bolagsverkets databas, men vi har inte tagit med företag vars omsättning understiger en miljon. Median, inte genomsnitt Med statistik kan man visa det mesta, så det är viktigt att hålla reda på begreppen för att kunna förstå och tolka siffrorna korrekt. Här har median företagets siffror jämförts, inte genomsnittet. Bosse förklarar skillnaden så här: - Ett genomsnitt innebär att man lägger ihop alla företags siffror och dividerar med antalet företag, börjar han. Det innebär att extrema före tag, både uppåt och neråt, påverkar resultatet. Median innebär att man tar det företag som ligger i mitten och kollar detta företags specifika siffror. För det första har man då riktiga siffror från ett verksamt företag. För det andra slipper man då alla extremvärden som ett genomsnitt måste dras med. Några resultat I Makaundersökningen, alltså de företag som varit verksamma , finns 808 stationer. Den mest slående siffran är antalet företag som visar negativ resultat en tredjedel av alla stationer går alltså med förlust! Arbetskraftskostnaden, dvs löner i procent av bruttovinsten, är en annan intressant siffra som visar en ökande tendens. Den följer väl hur nettomarginalen i % av bruttovinsten utvecklats. Siffrorna finns i tabellen. - Det här är tydliga tecken på att branschen inte mår bra, menar Bosse. Särskilt alarmerande är att vart tredje företag visar röda siffror. Det harmonierar väl med den ökande tendensen att arbetskraftskostnaden ökar. Lönerna ökar i varje avtalsrörelse, men de flesta andra kostnader ökar också, som el och hyra. Skall företaget må bra måste intäkterna öka minst i motsvarande takt - eller så måste andra kostnader minska, och ofta sker det genom att ägaren både jobbar mer och tar ut mindre lön. Ingetdera är förstås att rekommendera och kommer på sikt att göra situationen än mer bekymmersam. År ,8% 49,4% 3,7% ,2% 50,2% 2,7% ,8% 51,4% 2,3% 1. Andel förlustföretag i % 2. Arbetskraftskostnad i % av BRV 3. Nettomarginal i % av BRV Bolagen separerade Som vi berättade tidigare har Bosse kunnat titta på varje drivmedelsbolag för sig, och där finns stora skillnader. - Ja, större än jag trodde, menar han. Eftersom det här är material som vi inte kunde ta fram förra gången kan vi inte jämföra, men min känsla är att det inte såg ut så här då. Det procentuella antalet företag som går med förlust varierar mellan 41,5% och 15,8% bland bolagen, det är fakta,, Mer intressant är VARFÖR, men det lämnar jag åt andra att spekulera över. Ditt eget företag? Under 2013 kommer Bosse att köra ekonomikurser i förbundets regi, två sådana, en för personalen och en för ägarna. Den som vill veta det egna företagets status jämfört med det digra material Bosse har plockat fram skall välja den senare, en tvådagarskurs där man utgår från det egna bokslutet. - Man kan säga att jag genomför ett slags hälsokontroll för det egna företaget, avslutar Bosse. Siffrorna i rutan visar median företaget, men jag har så mycket mer statistik som vi kan titta på under kursen, till exempel övre och undre kvartilen. Alla kommer också att få hjälp att göra en egen budget som inte slutar med minusresultat! Jag lärde känna Bosse redan när förbundet erbjöd en diplomerad PRF-ekonomutbildning, och kan därför varmt rekommenderar honom. Han kan branschen, och framför allt kan han översätta knepiga ekonomiska och statistiska termer till vanlig svenska som alla förstås till och med denna tidnings redaktör! Mer information finns i kurskatalogen som distribuerades till alla medlemmar strax före jul och som också finns på hemsidan, 6 Bo Rock i sitt rätta element, mitt bland ekonomiska rapporter!

7 Göta Kommunikation Tjena! Ska vi ses på lunchen? Nej tack, sånt snusk vill jag inte vara med om. Säljer du lagad mat och livsmedel i din butik? Då vet du också vilka hårda krav som ställs på hygien. Lustigt nog sjunker kraven om man sänker blicken. Vid vanlig moppning av golven frodas bakterier i smutsvattnet som sedan sprids över golvet. Som tur är finns det ett betydligt mer hygieniskt och miljövänligt alternativ. I Genie B använder du bara rent vatten. Inga kemikalier. Den polerar golven och torkar snabbt upp efter sig. Både städtid och städkostnad minskar radikalt jämfört med moppning. Som dressing på burgaren sparar den också på användarens rygg och axlar. Upplev skillnaden för 519:- i månaden! Kolfallsgatan Linköping

8 Reportage Det är inte bara i Sverige som missnöjda handlare tagit saken i egna händer. EMABs motsvarighet i Norge heter Best, och Bensin&Butik åkte dit för att jämföra. Det fanns både likheter och olikheter. Norska Best - från outsider till etablerad Mycket är lika i de båda länderna, men inte allt. Det blir jag ganska snabbt medveten om när jag träffar Bests administrativa direk tör Alexander Muster på kontoret i Oslo. - Best bildades redan 1999 av irriterade Shellhandlare, börjar han. Anledningen var att man ansåg att Shell plockade åt sig ohemult mycket från leverantörerna, och därför bildades Best som en ren inköpsorganisation. Stationerna var fortfarande skyltade som Shell, men ju fler Shellhandlare som anslöt sig, desto Med Statoilkortet var bränsleförsörjningen tryggad, och de marginaler vi kunde erbjuda våra handlare var klart bättre än våra konkurrenters. färre blev kvar hos Shell som såg sina inköpsvolymer krympa - och därmed leverantörsintäkterna. Handlarna däremot fick det bättre. Nu fanns ju inget bolag som snodde pengar från dem! Ultimatum Shell valde att inte stillatigande se på när inköps volymerna sjönk utan ställde ultimatum. Kom tillbaka till oss och gör inköp, annars blir ni av med shellsnäckan från stationerna! Men det Alexander vid sin arbetsplats verkar nöjd med utvecklingen för norska Best-kedjan. 8

9 ningen, inte minst att få träffa sina kollegor och utbyta erfarenheter under trivsamma former. När får vi se Emabs Göran Sandahl dela ut motsvarande Gulfcheck till vinnaren av Mästanas Mästare? var inget som handlarna ville acceptera varför alternativ undersöktes var man klar, och resultatet blev att ett 30- tal valde att omprofilera sina stationer till Best - och på det sättet fick norska konsumenter ett nytt varumärke på marknaden. Tuff början 30 stationer är inte mycket att komma med när man skall få bra villkor av leverantörerna, och Best hade det tungt i början. Ett viktigt steg i utvecklingen var när man fick till ett leveransavtal på bränsle med Statoil, ett samarbete som fortfarande finns och som innebär att alla Beststationer kan ta Statoilkortet. - Det var nog vändpunkten för oss, menar Alexander. Med Statoilkortet var bränsleförsörjningen tryggad, och de marginaler vi kunde erbjuda våra handlare var klart bättre än våra konkurrenters skrev vi ett nytt 5-årsavtal med Statoil, och vi står för omkring 15 procent av deras totala bränslevolym. Inget besittningsskydd Här måste vi berätta att besittningsskydd för hyresgäster är en svensk företeelse som inte finns i Norge. Hela tanken är i och för sig lovvärd; besittningsskyddet skyddar den svagare parten - hyresgästen, men när en handlare äger fastigheten som ett bolag hyr in sig i blir det omvända roller. Besittningsskyddet innebär att hyresvärden skall kunna erbjuda ett liknande objekt till hyresgästen, rimligt om man talar om lägenheter i ett hyreshus, men helt orimligt för en som äger en fastighet där det bedrivs bränsleförsäljning. Det innebär att bolaget kan vara kvar på ett läge så länge de önskar oavsett om avtalstiden gått ut eller ej eftersom fastighetsägaren nära nog aldrig kan erbjuda ett liknande alternativ. Så är alltså INTE fallet. Norge. När avtalstiden gått ut kan fastighetsägaren välja ett annat bolag som hyresgäst. Nu etablerade I dagsläget finns 137 Best-stationer i Norge, de flesta i mindre städer och på landsbygden. Från att ha varit en uppkäftig nykomling uppfattas Best nu som en respekterad aktör i branschen. - Vår etablering har blivit ett lyft för alla fria handlare, också för dem som valt att vara kvar i sitt gamla bolag, menar Alexander. När det är dags för nytt avtal undersöks alla möjligheter, och de etablerade kan inte längre diktera villkoren. De utgår ifrån att handlaren har varit i kontakt med oss och att de måste erbjuda minst lika bra villkor som vi för att få behålla sin handlare. Kollektiv anslutning Svensk Bensinhandels systerorganisation i Norge heter NHO, och som första bolag tog Best enhälligt beslut på att ansluta alla Beststationer till förbundet, och att Best centralt står för avgiften. Här skall sägas att norska bensinhandlare inte är medlemmar i sitt branschförbund i samma utsträckning som sina svenska kollegor. - Det var inte svårt att få gehör för det förslaget, och våra medlemmar behöver ett starkt branschförbund, menar Alexander. Varför skall Best starta upp service från början när NHO redan finns, resonerade vi, och Besthandlarna höll med. Årliga träffar För att hålla kontakten med sina handlare och erbjuda både nytta och nöje arrangerar Best två årliga träffar. Regionala sådana på hösten, och så en gemensam på våren då Årets Leverantör och Årets Handlare utses. Aktuella föredrag och leverantörsutställning finns också på programmet, liksom festmiddag på kvällen. - Tillställningen är uppskattad, och ungefär 60 procent av handlarna kommer, säger Alexander. Tyvärr är det oftast samma handlare som dyker upp år efter år, och jag skulle önska att vi kunde aktivera de 40 procenten som inte kommer. Jag är övertygad om att de skulle uppskatta tillställ- Entreprenörer Det finns få måsten för en Besthandlare, egentligen bara tre Utvändig profilering Bränsleleverans från Statoil Måste köpa från Bests leverantörer - Till det kommer att vi erbjuder diverse andra tjänster, menar Alexander. Inte minst en butiksinredning i toppklass. Våra medlemmar är entreprenörer och vill driva sin verksamhet efter eget huvud, och det gör att våra enheter spretar väl mycket. Kunderna har svårt att se Best som ett gemensamt kunderbjudande, och det är något vi måste jobba mer med framöver - dock utan att tappa entreprenören! Jag tycker att EMABs ABC-indelning ser intressant ut, och jag hoppas att också vi kan hitta något liknande system. Central verksamhet Hos Best jobbar bara tre personer centralt, så det vill till att sovra bland arbetsuppgifterna. Inte förvånande är rekryte ring av nya handlare högt prioriterad. - Nu har vi tagit fram presentationsmaterial som visar vilka vi är och vad vi kan erbjuda, och det underlättar när vi pratar med presumtiva nya medlemmar, säger Alexander. Men trots att vi kan visa klara fördelar är det många som ändå väljer att vara kvar med sitt gamla, invanda bolag. Kanske har föräldrarna en gång byggt stationen, sonen tagit över och har i hela sitt liv växt upp med just det märket. Det är inte lätt att vända det ryggen! Men vi jobbar på och hoppas att vara 200 stationer om 3 till 5 år. Mot slutkund Till sist berättar Alexander att Best också lagt resurser på att synas utåt, mot konsument, både på traditionellt och lite udda sätt. - Det finns broschyrer om oss på alla Beststationer, och vi har också sponsrat ett populärt TV-program där elitidrottare tävlar mot varandra i udda grenar, avslutar han. Det ses av drygt , en mycket bra siffra med norska mått. Alla deltagare tävlar i Best-tröjor, och vinnaren får en jättecheck med Bestloggor på som berättigar till ett års fritt drivmedel.. När jag åker vidare för att besöka en Besthandlare i närheten kan jag inte låta bli att tänka på EMAB som gjort i stort sett samma resa. Alexander berättade att dessa båda organisationer hade träffats och utbytt erfarenheter, och det är något jag tycker de skall fortsätta med. Minst en gång om året, vart annat år i Oslo, vart annat i Stockholm. De nordiska förbunden har årliga träffar där värdskapet cirkulerar, och det har betytt mycket för alla parter. Jag tror att både Best och EMAB har mycket att vinna på ett liknande upplägg... 9

10 Ny generation av biltvätt har landat! Den har allt! Och lite till! Tillverkas i Norden för Norden!

11 Swanline Hel serie av biltvättkem Svanenmärkt så klart. Miljömärkt tvättkemikaliesystem Mer INFO tel

12 Reportage Nyheter är till för att provas, och nu har Preem tagit greppet att introducera salladsbar med självplock. Tre stationer kör nu detta på försök, och en av dem är Preem vid Gastelyckan i Lund. Välkommen till vår fräscha salladsbar hälsar Peder Fröberg (vänster) och Daniel Bliander. Och visst ser den inbjudande ut! Preem först ut med manuell salladsbar När jag kliver in på stationen tronar den där, salladsbaren för självplock. Den är rejält stor, och eftersom kunderna plockar själva och behöver komma åt från alla håll behövs en ordentl ig golvyta. I det här fallet fick lite inredning plockas bort för att ge plats, men det var något handlare Peder Fröberg gärna offrade. - Vi är ganska många Preemhandlare som påpekat att vi måste förnya vårt fresh foodkoncept, menar han. Vi var först ut när Preem Partner introducerades, men efter det har det inte hänt särskilt mycket. Därför är det mycket glädjande att vi åter blir först i branschen med denna nyhet som i alla fall jag tror stenhårt på! Visst, jag blev av med lite annat i sortimentet, men det var varor som inte har någon större omsättningshastighet, så den lilla förlust som det innebär kommer att ersättas många gånger om tack vare salladen. Stor och elegant Att salladsbaren är stor har jag redan sagt, men hos Peder får den bra plats och stör inte intrycket av en fräsch butik, snarare tvärt om. 12

13 En veckas erfarenhet Peder har bara haft sin salladsbar i en vecka, och under den tiden har försäljningen ökat rejält utan marknadsföring, bara med två 70x100- skyltar utanför. - Ändå har vi sålt 53 sallader om dagen den första veckan, och det är lunchtid måndag-fredag som säljer bäst, säger han. Vi har valt att vänta med marknadsföring tills vi kommit in i rutinerna. Så här i början får vi gissa oss fram till hur mycket vi skall beställa av vad, och vi räknar med att det kan bli lite fel fram till dess att vi hittar passande beställningsrutiner. Men hellre beställa lite för mycket än för lite; vi vet ju att välfyllda brödskåp säljer, och det är garanterat likadant när det gäller salladsbaren. 48 olika salladsskålar - och de skall vara välfyllda hela tiden. Den som satsar på en salladsbar måste vara medveten om att den kräver både omvårdnad och påfyllning. Den är både snygg och funktionell och har en glaskupa som skydd med plats för behållare och lock ovanför. På ena kortsidan finns en skärm som fyller två viktiga funktioner: dels att ge information om alla ingredienser, dels att hålla reda på det hygieniska. Temperaturkontroll är inbyggd, och varje gång någon diskar eller fyller på noteras det och sparas. Det gör att egenkontrollen klaras av på ett smidigt sätt, och när kommunen kommer på inspektion finns allt dokumenterat. På andra kortsidan finns en våg monterad så att kunden kan kolla vikten på sin sallad. Priset är per hekto, och en normalportion ligger på ungefär 400 gram. Från denna vikt och uppåt ges rabatt på tillbehör som dricka och kaffe. Totalt 48 olika ingredienser får plats, och varje burk har ett eget plockverktyg; tång eller spade, beroende på vad som passar bäst. De flesta ingredienser är så tydliga att inga skyltar behövs. Det gör att de skyltar som finns syns bättre. Kräver tillsyn och jobb! Peder är noga att poängtera att en salladsbar av den här storleken kräver både tillsyn och skötsel. Plockverktygen skall diskas varje dag, så en ordentlig diskmaskin av restaurangmodell har installerats i beredningsrummet som man också bör ha. - Det är viktigt att salladsbaren hela tiden är snygg, inbjudande och välfylld, menar Peder. Vi får leverans tre gånger i veckan, och måste beställa två dagar i förväg. Ingredienserna håller i tre dagar, sedan måste de ersättas, så det är viktigt att hålla stenkoll på när de olika produkterna fylls på. Leveranserna måste förstås tas hand om direkt när de kommer och temperaturen kontrolleras så att kylkedjan inte bryts! En bra detalj är skärmen med innehållsdeklaration för alla ingredienser. En våg finns också i baren så att kunden kan kontrollväga innan köp. Drar mer personal Peder räknar med att det krävs 3 extra personaltimmar för att hålla igång salladsbaren. Bruttomarginalen har han satt till 40% och omsättningen en miljon. Ett visst svinn blir det också, det är ofrånkomligt, men hittills har det varit mindre än befarat. Städning runt baren inskränker sig till den vanliga städningen; kunderna har varit disciplinerade i sitt plockande. Det mesta låter alltså positivt, men något negativt borde väl också infinna sig, eller? - Jag trodde att vi skulle tappa på vårt andra fast foodutbud, men det har vi inte gjort, förklarar Peder. Vi har i stället lockat till oss nya kunder, och det är förstås mycket positivt. Vi har tappat ytterst lite på våra färdiga baguetter och andra mackor, men tappat mer på den färdiga salladen. Första tiden har vi också haft folk runt baren för att svara på frågor och 70x100-skyltar vid infarterna ökar nyfikenheten! hjälpa till, men det kommer vi att dra ner på allt eftersom kunderna vänjer sig. Till sist måste jag få säga att hela personalen tycker att det känns både roligt och spännande med en ny produkt, och det tycker jag också. Nyheter säljer, det har vi lärt oss, och nu får vi en helt ny kategori att prova. På sätt och vis är det bra att testa i november med den utveckling vi haft. Hade vi börjat i april-maj när salladerna normalt sett ökar kanske vi haft problem att klara anstormningen. Nu får vi tid att trimma rutinerna innan vårvärmen kommer! Eden hjälper till Det är Eden som är leverantör, och de svarar för den stora veckorengöringen då alla burkar plockas bort, hela baren torkas ren och nya ingredienser fylls på. Denna service ingår i konceptavtalet och tar cirka tre timmar alltså är det viktigt att denna sker tidigt så att inte försäljningen drabbas. - Hittills har allt fungerat klockrent med Eden, vi är mycket nöjda, avslutar Peder. Jag är helt övertygad om att vi har hittat en ny produkt som kommer att växa sig stark på många stationer framöver. Innan jag åker till nästa jobb plockar jag åt mig en lunchsallad efter eget tycke och smak. Jag väljer den stora skålen det finns två storlekar. Jag fyller den till ungefär hälften och blir förvånad när jag väger den dryga 550 gram, så mycket ser det inte ut som. Det blir nästa jobbigt att äta upp allt, men eftersom min kombination smakar utomordentligt klarar jag av det. Någon kvällsmat denna dag blir det inte, jag stod mig väl för resten av dagen 13

14 Reportage Lagen säger att en kund alltid skall erbjudas kvitto, men hur skall det tolkas? Frendobutiken i Munka Ljungby fick en kontrollavgift på för att man slarvat med kvittohanteringen, så vi åkte dit för att ta reda på detaljerna. Tänk på att alltid fråga om kunden vill ha kvitto! På kontoret ligger Skatteverkets beslut om kontrollavgift, och där står att läsa att kontroller utförts i butiken både i februari (två gånger) och i april Inte vid något av dessa tillfällen erbjöds kvitto vilket också påpekades för expediten. 18 månader senare Kompletterande kontroll gjordes i oktober 2012, alltså ett och ett halvt år senare, men inte heller då erbjöds kvitto. Kanske var det droppen som fick bägare att rinna över, för den 27 november kom skatteverkets beslut om kontrollavgift på Där står också att några skäl för att helt eller delvis befrias från avgiften inte har kommit fram, men att beslutet kan överklagas det kan alla myndighetsbeslut. Borde ha fått en varning Dorte Jörgensen, som tillsammans med Bengt Thelin driver stationen, inser att man brustit, men tycker att man borde fått en varning innan detta beslut kom. Till det kommer en osäkerhet vad det egentligen innebär att alltid erbjuda kunden kvitto. - Det står att skatteverkets kontrollant påpekade för expediten att det inte lämnades kvitto, men den informationen har inte nått oss stations ägare, säger hon. Det hade varit tacknämligt att informera oss så vi kunnat ta upp det med all personal. Kassasystemet skriver alltid ut kvitto. Om skrivaren placeras så att kunden själv kan riva av kvittot, uppfylls lagens intentioner då? Om kvittoskrivaren är placerad så att det inte råder någon som helst tveksamhet om att kunden erbjuds kvitto är det ok att kunden själv river av kvittot. En kund går före i kön, visar produkten och lägger pengar på disken. Hur skall expediten agera? Enligt skatteförfarandelagen ska all försäljning slås in och kvitto ska tas fram och erbjudas kunden vid varje försäljning. I ditt fall ska expediten meddela kunden att han ska ha kvittot och att han bör vänta tills man hinner slå in beloppet i kassaregistret. Om kunden inte vill vänta på kvittot kan man inte tvinga honom att göra det, det vill säga man kan inte tvinga kunderna att ta emot kvittona. Agneta Bengtsson, sektionschef ställa sig i kön eftersom de måste erbjudas kvitto, precis som alla andra kunder? En sådan kund vill inte ha kvitto, det är därför hen lägger pengarna på disken. Är detta alltså inte tillåtet? Detta vore bra att få reda på! Skatteverket i Ängelholm, de som skrivit beslutet. Vad är det som gäller? Lite förvånad blev jag när ansvarig handläggare svarade direkt, men hon bad att få återkomma när hon hörde att jag skulle skriva om detta. Och svaret kom, se rutan. Överklaga? Alla myndighetsbeslut kan överklagas, också detta. Är det något som Dorte funderar på? - Nja, vi har inte bestämt oss, svarar hon försiktigt. Vi skall kolla upp det med Svensk Bensinhandel först. Har vi brustit skall vi förstås göra rätt för oss, och vi skall förstås följa de regler som finns, det är ingen tvivel om det. Men ett klargörande vore bra för alla parter, inte minst våra kollegor runt om i landet som kanske också råkar ut för dessa kontroller. Förbundet överklagar! Efter det att artikeln skrevs har Dorte bestämt sig - det blir överklagan, och förbundet hjälper henne. - Jag anser att man som näringsidkare skall få veta om oegentligheter uppstår, säger förbundets VD Robert Dimmlich. Det duger inte att påpeka detta för expediten, ägaren måste få en chans att både styra upp rutinerna och informera personalen. Därför kommer jag att ta över ärendet och skriva ett överklagande för vår medlems räkning. Hur tolkas lagen? En lag skall förstås följas, men det är inte alltid solklart hur lagar skall tolkas, snarare tvärt om. Också här finns frågetecken när man kommer ner på detaljnivå, och om man fått en varning hade detta också kunnat diskuteras för att informationen till personalen skulle bli så bra som möjligt. - Vi vet förstås om att alla skall erbjudas kvitto, och kassan skriver alltid ut kvitto, det är inte något vi kan stänga av, förklarar Dorte. Kunden ser kvittot tydligt kan det anses som att kunden har erbjudits kvitto? Eller måste jag riva av och visa upp det och fråga varje kund? Också stamkunder som kommer in och köper samma saker dag efter dag och som aldrig vill ha kvitto? Sedan finns också kunder som går före i kön, lägger pengarna på disken och går. Skall jag förbjuda detta beteende, be dem att Detta gäller! Eftersom denna tidnings redaktör inte heller kunde svara på detta vände vi oss till Hur det går med överklagandet vet vi inte i skrivande stund, men nu vet vi i alla fall hur kvittolagen skall tolkas! Nu uppfylls kvittolagen! Kunden, i det här fallet ägaren Dorte Jörgensen, kan själv riva av kvittot under säljare Camilla Breiners överinseende. 14

15 Heja Sverige! Tävla om matchbiljetter KICKUP ÄR STOLT PARTNER TILL SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDET Nu kickar vi igång försäljningen! Svenskfotboll och Kickup Kickup och Svenska Fotbollförbundet (SvFF) har tecknat samarbetsavtal. Kickup - energisnus kommer vara SvFF s partner under de tre kommande åren. - Att vi och Kickup kan tillföra en ny och hälsosammare dimension i svensk fotboll är vi verkligen glada för. Vi vill se ett tobaks och nikotinfritt fotbolls Sverige och samarbetet med Kickup är ett steg i rätt riktning, säger Jan Larsson SvFF s marknadschef. Kickup - Energisnus + Kickup - enda alternativet som ger snabb kick och effekt som varar länge + Se till att det finns ett bättre alternativ tillgängligt för dina kunder som söker en energikick Se till att ha Energisnus på disk och hylla Öka försäljningen! + Beställ och sätt upp ny display, väl synligt vid kassan! + Flytta upp/fram produkter i kylen! Vinn matchbiljetter! -till någon av höstens kommande hemmamatcher Gör så här: Tag en bild på er Kickup/SvFF exponering och maila den samt kontakt och butiksuppgifter till: svff-butik@kickup.se Bästa exponering vinner två biljetter till någon av landslagets hemmamatcher (herrar) under hösten. En dragning i månaden, juni t.o.m september (2012). För att delta i alla månadsdragningar måste ni skicka in nya bilder varje månad. Vinnarna meddelas per mail. Jury - Winnington/Kickup Ring och beställ: KickUp tillverkas och marknadsförs av: Winnington AB, Stationsvägen 11, Hökerum. Tel , info@winnington.se, Säljande expokit kan endast beställas via Winnington Dosor/stockar med Kickup kan dock beställas via Swedish Match Distribution, se prislista.

16 Reportage OKQ8 har beslutat att driva Skandinavien, det vill säga Danmark och Sverige, som en enhet, och nu är den nya organisationen på plats. Bensin&Butik fick ett samtal med Olle Janrik och Helle Dahlgren-Skov för att få veta vad detta kommer att betyda för stationerna framöver. Det blev ett samtal med både visioner och mer konkreta aspekter. Skandinavisk organisation på plats för OKQ8 Olle, som är gammal i OKQ8-gården, får ansvaret för försäljning för denna nya marknad medan Helle, med lång erfarenhet från den danska marknaden, blir direktör för retail och fast food. Jag börjar intervjun med att fråga hur denna nya organisation skall arbeta och hur länge det dröjer innan vi ser några konkreta åtgärder på stationerna. Det märks att detta är frågor som de båda diskuterat både länge och väl och grundligt! - Det finns många fördelar med att slå ihop dessa båda marknader, menar Helle. Visserligen är vi två olika länder, men det finns stora likheter. Därför ser vi stora synergieffekter, kanske främst i utvecklingsarbetet och inom administrationen. En större organisation kan också förhandla fram bättre priser, både på varor och tjänster. - Absolut, försäkrar Olle. Det finns alltid en risk för att utvecklingen stannar av, att man fokuserar för mycket på den dagliga driften och glömmer att se framåt. Därför har vi inrättat en särskild funktion som bara skall se framåt och jobba med främst två aspekter; effektivare, gemensamma digitala lösningar och så förstås en framtida affärsutveckling där en gemensam utbildningsfunktion är en viktig del. Se där redan ett konkret exempel på vad detta samarbete har gett! Lokal, central styrning Som du läsare kanske har förstått är Bensin&Butik en stor vän av att varje butik skall kunna anpassa sig till sin lokala marknad. Hur blir det med den saken nu när Sverige och Danmark blir ett? - Vår målsättning är att plocka det bästa från dessa båda marknader och göra en bra helhet av det, menar Olle. I Sverige har vi fokuserat mycket på säljet, och det skall vi fortsätta med. Butikerna kommer också att bli mer lika varandra, både utseendemässigt och sortimentsmässigt. Danskarna har jobbat med något som kan liknas vid lokal, central anpassning, och det skall vi införa också i Sverige. Det innebär att vi definierar några olika stationstyper som exempelvis motorväg, större samhälle och landsbygd och för var och en av dem utformar vi ett eget, centralt koncept. En motorvägsstation skall ha större fokus på kaffe och fast food än en station på landsbygden, för att ta ett exempel. Till det kommer att varje station fortfarande skall ha stor möjlighet att anpassa sig efter sin lokala kundkrets. Handlaren är en nyckelperson, och det är alltid han som känner sin egen kundkrets bäst! SMART till Danmark? Det var ett konkret exempel på vad danskarna kan ge till Sverige, men finns det också exempel på motsatsen? - Jag är väldigt förtjust i SMART, menar Helle. Något liknande skulle jag vilja se på våra danska stationer, men så långt har vi inte kommit ännu i våra diskussioner. Kundmötet ändå det viktiga Att ha fräscha stationer med både ett gemensamt utbud och en portion lokal anpassning är förstås viktigt för en framgångsrik försäljning, men båda dessa tappar stort i betydelse om inte kundmötet fungerar, något som både Olle och Helle är väl medvetna om. - Visst är det så, menar de båda. Där ser vi en fördel till med vår nya organisation våra utbildningar och träffar kommer nu att få ytterligare en dimension! Vår målsättning är att kunden inte skall uppleva någon skillnad i vilken driftsform stationen har, och därför blandar vi dessa kategorier i våra utbildningar. Med danska deltagare får vi med ytterligare erfarenheter till nytta för hela kollektivet! När ser vi resultat? Det tar tid att bygga upp en ny organisation, och hösten har gått åt till att forma den, besätta positionerna och känna på varandra. Nu är alla bitar på plats, och därför känns frågan relevant när ser vi det första, konkreta beviset i butik? - Det sker absolut under 2013, och jag vill sticka ut hakan och menar att det skall ske under de första sex månaderna, menar Helle. Precis vad det blir har jag en idé om, men den håller jag för mig själv så länge. Men jag lovar att höra av mig så att Bensin&Butik kan vara på plats och ta del av den! Jag tackar både Olle och Helle för ett givande samtal och önskar dem Lycka Till med sina uppdrag. Särskilt utvecklingen av det centrala, lokala koncepten låter spännande; det är första gången jag hör ett bolag resonera i de termerna och jag ser fram emot när detta kommer att presenteras i realiteten. Som sagt, 2013 verkar bli ett spännande år för branschen 16 Helle och Olle ville helst bli plåtade vid kassan. Symbolik? Det är ju dit kunderna skall lockas för att öka försäljningen...

17 Art.nr: 911 Pris: 134 kr 5 dosor/stock

18 Reportage Den här gången var det Statoils tur, och det tar bort lite av spänningen. Man vet ju precis hur Statoils stationer ser ut, men lotten föll på en station som drevs att ett brödrapar. De hade laddat upp med mycket gammal information, så det blev en hel del nostalgisnack oss gamlingar emellan! Nedslag i medlemskåren - Statoil i Örkelljunga I dag är det bröderna Ronny och Lars-Inge Stigsson som driver stationen som ligger precis intill E4. Stationen öppnades 2004 på det här läget, men bröderna har en betydligt längre historia än så. Föregångaren till stationen byggdes inne i själva Örkelljunga 1958, men redan 1964 byggdes en ny station med tillhörande motell intill dåvarande E4. Dessa båda Essostationer drevs av Torsten Swensson fram till 1970 då hans son Bo blev delägare. - Jag minns väl när min far tankade bilen, och hur fascinerad jag var av allt som hade med stationen att göra, minns Ronny, den äldre av bröderna. När jag skulle göra min PRYO, som det hette på den tiden, dvs praktisera på en Vi har haft mycket kul genom åren och har en trogen skara stamkunder som ofta bor på helt andra orter, men trivs så bra med oss att de väljer att tanka och att ta sina raster hos oss. arbetsplats, frågade jag Torsten om jag inte kunde få komma till honom. Det fick jag, och inte bara det. Han frågade om jag inte ville börja jobba åt honom också, och så blev det började jag som sommarextra, och 1970 blev jag fast anställd. Nu när jag börjar se slutet på mitt yrkesliv känns det som om jag är kvar på samma station fast den har flyttats Ägare 1980 När så Torsten gick i pension ville inte Bo driva företaget vidare ensam, så frågan gick till tre anställda vill ni bli delägare? Alla tre svarade ja, så stationen drevs av fyra delägare under många år och det fungerade utmärkt! Ronny (vänster) och Lars-Inge har sparat på sig en hel del material om sina stationer historia. Det blev en lång intervju... 18

19 Också en redaktör blir glad när man ser en sådan skylt i lunchrummet. Nu skall hjärtstartaren ut i butiken så att kunderna ser den! - Lillbrorsan Lars-Inge, anställd 1975, och Erik Åkesson, anställd sedan 1959, fungerade bra ihop med mig och Bo, och så drev vi stationen fram till år 2000 då Bo och Erik ville kliva av, säger Ronny. När Torsten sålde verksamheten gav han oss ett gott råd: blanda aldrig in era fruar i bolaget! Det rådet har vi följt. Om det är orsaken till att det fungerat så bra genom åren skall jag låta vara osagt Nyordning 2000 Även om samarbetet fungerade bra med fyra delägare kunde bröderna agera friare när de ägde stationen själva. Det första de gjorde var att ta in korv; det hade varit omöjligt tidigare. Erik, en av den gamla stammen, ansåg att korv inte skulle finnas på hans station. - Han var mycket bestämd på den punkten, minns Ronny. Över min döda kropp, så föll orden, och så drastiska ville vi ju inte vara. Det visade sig inte oväntat att korven blev en dundersuccé, särskilt när vi kom hit till vårt nuvarande läge Planen var att McDonald s skulle öppna samtidigt som vi, men det bygget var inte klart förrän tre år senare. Under den tiden hade vi gulddagar, men hamburgerförsäljningen sjönk drastiskt när de öppnade. Nu har vi fått tillbaka lite volym igen, men ännu inte i de nivåer som tidigare. Då sålde vi flest hamburgare av alla Statoilstationer i landet! 20-årsjubileum 1984 Bröderna hade tagit med sig gamla tidningsklipp och fotografier, och det var en tillställning som dokumenterats extra 20-årsjubileet Då slog vi på stora trumman och hade många aktiviteter i tre varma dagar i maj, minns Lars- Inge. Ronny klädde ut sig till GBglassgubbe och delade ut glass till barnen, all personal hade tigerkläder på sig det var då Essos slogan var En tiger i tanken. Bilsäljare visa de upp nya modell er, M testade hastighetsmätare, kollade bromsvätska och trafikkunskap i form av Trafikborgarmärket. Extrapriser förstås, inte minst på bensin - 20 öre gav ett literpris på Mest uppskattat var nog godisregnet. GB-gubben och en tiger klev upp i den skylift vi hade för uthyrning, och högst uppe kastades det ut godis till barnen. Det var härliga dagar, men det var mycket jobb, både under firandet och innan, så pass mycket att det aldrig blev vare sig 30 eller 40-årsfirande. Och jag tvivlar på att vi orkar genomföra ett 50-årsfirande år Men kanske ändå, och sedan gå i pension efter det... Skåneporten Platsen där stationen ligger har döpts till Skåneporten, och förutom stationen finns också McDonald s, en smågodisbutik (Gotteboden), en fiskrestaurang och en försäljare av hus vagnar och husbilar. - Läget är ypperligt, och att det finns fler aktörer på samma ställe är bara bra, menar Ronny. Tyvärr har vi lite trångt i butiken eftersom kommunen har ett utrymme för sin turistinformation i ena änden av byggnaden, 33 kvadrat. Det var ett krav för att ge bygglov, så det är något vi bara får finna oss i. Vilken resa! Eftersom bröderna varit med så länge ber jag dem jämföra dagens situation som franchisetagare med hur det var när de började sin bensin handlarkarriär. - Oj, det har ju hänt så mycket, menar de båda. När vi började ägde Esso fastigheten, och jag minns att vi betalade hyra med 2 öre litern på bensin och 1,75 öre litern för diesel. Bensinen kostade då 74 öre litern, och vår marginal var 21 öre. Jämför med i dag då vi har 4 öre med ett literpris på nästa 15 kronor och vi säljer nära 9 miljoner liter om året. Då gick vi också ut och tankade alla bilar, torkade rutorna och kollade oljan. Vi hade god kontakt med alla kunder på ett sätt vi inte har i dag. I början var det bränsle, verkstad, rundsmörjning, rostskyddsbehandlingar och däck som gällde. Vi kompletterade genom att åka till snabbgrossen och mejeriet och köpa in, och på så sätt utvecklade vi butiken också. Vi var förstås fria att göra hur vi ville i butiken, men så är det definitivt inte i dag. Jag var extra sur när vi inte längre fick sälja trä- Essotigern och glassgubben slänger godis till barnen - år tofflor och så försvann en intäkt på om året. Men det är också fördelar med ett centralstyrt koncept. Nyheter kommer, sortimentet utvecklas och kunden känner igen sig i en Statoilbutik. Jag minns väl hur tokigt jag tyckte att det var när vi skulle investera i en ny kaffeavdelning med svindyra maskiner, men det är nog den bästa investering vi gjort! En kort sammanfattning får bli att det var roligare förr, men att vi tjänar mer pengar nu. Framtiden? Som sista fråga undrar jag ändå hur bröderna ser på framtiden och om man funderat över sitt yrkesval någon gång. - Med pensionen inte alltför långt bort och som franchisetagare har vi faktiskt inte funderat så mycket på det, menar Ronny. Jag är fem år äldre än Lars-Inge, så jag lär sluta först, men hur vi gör då har vi inte pratat om. Både min son och dotter jobbar hos oss, så kanske, kanske blir det en generation till. Men vi har aldrig tvekat över vårt yrkesval. Vi har haft mycket kul genom åren och har en trogen skara stamkunder som ofta bor på helt andra orter, men trivs så bra med oss att de väljer att tanka och att ta sina raster hos oss. Det gör oss förstås stolta, och det hjälper till att höja trivseln på jobbet. Men förresten, det var något jag reagerade på för en tid sedan. Du skrev i Bensin&Butik att det var en station i Sundsvall som var först ut med hjärtstartare. Det stämmer inte! Vi har haft hjärtstartare i många år, och det tänkte jag skriva till dig om. Jag är med i civilförsvaret, och genom dem har alla här fått utbildning. Vi har tack och lov inte behövt använda den, men det känns ändå bra att den finns. Vi såg att vår kollega hade maskinen ute i butiken så att kunderna kan se den, och det är ett exempel vi skall att följa 19

20 Reportage Glöm pärmar och papper nu kan du enkelt sköta allt vad egenkontroll heter via en webb-baserad lösning som förbundet tagit fram med hjälp av Umeåföretaget Kontrollera. Shellhandlare Michael Widh i Eksjö har kört systemet sedan maj och är mycket nöjd. Förenklad egenkontroll utan papper och pärmar Det hela började med att klurige Bo-Göran Bolstad i Storuman ett stenkast från Umeå med Norrlandsmått mätt fick kontakt med Kontrollera och såg möjligheterna att utveckla programmet till att passa också bensinhandeln. Han blev först ut att köra det, och när det fungerade kopplades förbundet in. - Vi vet att behovet finns, och vi har tidigare försökt hitta lösningar tillsammans med andra leverantörer, förklarar Lennart Stolpe, leverantörs ansvarig på förbundet. Men det har fallit på att prislappen blivit alldeles för hög. Kontrolleras system däremot ligger mycket bättre till prismässigt samtidigt som vi får en service i toppklass. Sist men inte minst är det här systemet otroligt flexibelt och kan lätt anpassas till respektive stations behov. Micke först ut Eftersom Micke tidigare frågat efter ett liknande system var det naturligt att han blev en av de allra första att köra systemet. Han till och med träffade Kontrollera innan avtalet skrevs under och gav sin syn på vad systemet skulle innehålla. - Med dagens datateknik tyckte jag att det borde gå att hitta ett system för att sköta egenkontrollen digitalt, menar han när vi sitter framför hans dator i det väl tilltagna källarutrymmet på hans station. Så har det också blivit, och jag är mycket nöjd med produkten som visade sig kunna så mycket mer än att bara sköta egenkontrollen! Åtgärder per pass Micke har nu 120 åtgärdspunkter inlagda som kommer upp med den periodicitet han bestämt en gång var tredje timme eller en gång i månaden. När personalen loggar in sig i börja på sitt pass systemet kan användas som digitalt stämpelur om man så önskar ser de vilka punkter som skall åtgärdas under passet. När en åtgärd är utförd noteras det på skärmen och systemet lagrar det. När så en myndighet vill kontrollera exempelvis temperaturen i kylarna finns den noterad med den periodicitet som är inlagd. Med några klick får man fram den information som efterfrågas och till och med vem som utfört kontrollen om så skulle önskas. - Det känns kanon att veta att man har alla uppgifter som efterfrågas, menar Micke. Samtidigt visar jag kommunen att jag tar detta med egenkontroll på allvar, att jag är en seriös företagare, och då kanske man ligger bra till i eventuella framtida förhandlingar. Enkelt och flexibelt Att Micke är nöjd med systemet märks tydligt när han berättar hur han lagt upp sina rutiner, orden flödar och jag har svårt att hinna med att anteckna. - Det var superenkelt att komma igång, bara att klicka på skärmen, menar han. Jag är definitivt ingen datanörd, så om jag klarar att lägga upp mitt system så klarar alla mina kolleger det också! En stor fördel är flexibiliteten, att jag kan ta bort, justera och lägga till åtgärdspunkter precis som jag vill. Jag säljer till exempel egentillverkad spolarvätska närproducerat ligger ju i tiden! Då är det bara att lägga in ytterligare en åtgärd, att kontrollera och vid behov fylla upp nya dunkar. Det går också att lägga in gränsvärden i alla punkter. Jag har skrivit precis vad som skall göras för alla 120 åtgärdspunkter som jag har, och om det inte räcker går det bra att lägga in både bilder och filmer som extra hjälp. Varnar vid behov Så långt är allt gott och väl, men jag vill veta vad som händer när en punkt inte blir utförd. - Jag har tänkt på det, och därför har jag sett till att en av gårdagens punkter inte blivit utförd, ler Micke. Kolla här på första sidan så ser du att en av grupperna blinkar. Det betyder att en punkt i den gruppen inte bockats av. I normala fall ordnas det på nästa dags första pass blinkandet börjar dagen efter åtgärden skulle ha utförts. Om punkten missas igen ändras färgen till ilsket röd som en tydlig signal att nu MÅSTE den åtgärdas! Personalliggare Eftersom all personal har sin egen kod kan man välja att använda systemet som elektroniskt stämpellur också. När personalen är ombytt och klar klickar man in sig i systemet, och när man slutar upprepas proceduren. Här finns alltså underlag för löneutbetalning, men ingen koppling direkt till ett specifikt löneprogram. - Det är inget problem rent tekniskt att samköra personalliggaren med ett lönesystem, säger Sören Jacobsson, produktutvecklare på Kontrollera. Problemet är att det finns så många olika lönesystem på marknaden, men vi kan mycket väl tänka oss att ordna till detta om behovet finns. Utmärkt service När jag ser hur Micke byggt upp sitt system blir jag ändå lite fundersam, särskilt när han så uttryckligt sagt att han inte är någon datanörd. Är verkligen systemet så enkelt att han inte behövt ställa några frågor? - Nja, inte riktigt, kommer det fram. Men då ringer jag bara upp Kontrollera som nära nog alltid svarar på direkten. Och, framför allt, de kommer tillbaka! Hur många gånger har man inte talat in på telefonsvarare som lovar att ringa upp så snart de kan, och så hör man inget. En stor eloge till Kontrollera som faktiskt gör det! Den servicen är värd mycket! Vill du veta mer om Kontrolleras system går du in på eller ringer till Lennart Stolpe på förbundskontoret, Micke visar nöjt hur han lagt upp egenkontrollprogrammet för att passa just sin station.