INKOMNA YTTRANDEN Skriftliga yttranden har under samrådstiden inkommit enligt nedan. Yttrande utan erinran

Transkript

1 Detaljplan för Märsta Port omfattande del av fastigheten Valsta 3:50 i Märsta i Sigtuna kommun, Stockholms län Utställningshandling SAMRÅDSREDOGÖRELSE SAMRÅDSFÖRFARANDE Detaljplanen har varit utsänd för samråd från den 11 november till den 9 december Handlingarna har under denna tid funnits uppsatta i kommunhusets entréhall Södergatan 20, Märsta samt på biblioteket i Märsta centrum. INKOMNA YTTRANDEN Skriftliga yttranden har under samrådstiden inkommit enligt nedan Yttrande utan erinran Yttrande med synpunkter Sakägare enligt fastighetsägarförteckning Ej tillgodosedda synpunkter 1. Länsstyrelsen Stockholms län X 2. Lantmäterimyndigheten X 3. Vägverket Region Stockholm X X X 4. AB Storstockholms Lokaltrafik X 5. TeliaSonera X 6. Vattenfall Eldistribution AB X X X 7. Norrvatten X X 8. AB Fortum Värme samägt med Stockholms X X stad 9. LFV X 10. Föreningarnas skogsgrupp X 11. Kultur- och fritidsnämnden X 12. Komfast X 13. Barn- och ungdomsnämnden X 14. Brandkåren Attunda X X 15. Försvarsmakten Livgardet X 16. Ralf Ternheden X X 17. Folkpartiet genom Rolf Brunnberg och X X Sune Askaner 18. Moderaterna och Samling för Sigtuna genom Mats Weibull och Lasse Björling X X SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN MED SYNPUNKTER Inkomna yttranden kan läsas i sin helhet på Stadsbyggnadskontoret. DNR BTN 2007/ :M 1

2 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen konstaterar att bullernivåerna mot framför allt väg 263 är höga. Avstegsfall kommer därför att behöva tillämpas men kommunen har planerat att kompensera höga bullernivåer på sida mot väg 263 med en bättre ljudklass inomhus och en tyst sida om 45 db(a) ekvivalent ljudnivå för varje lägenhet. Länsstyrelsen välkomnar kommunens ambition med att åstadkomma bullerreducerade boendemiljöer. Kommunen bör emellertid komplettera bullerutredningen på några punkter. Av planbeskrivningen och av illustrationer framgår att punkthus planeras närmast mot de omgivande vägarna. Bullerutredningens beräkningar baserar sig dock på en annan skärmande bebyggelsestruktur än planförslagets struktur med punkthus. Bullerutbredningen utan skärmande bebyggelse i planområdets östra delar behöver därför studeras närmare. På vardera sida om Valstavägen bör bullret vid punkthusen närmast vägen beräknas. Dessutom torde sista punkthuset längs med väg 263, invid centrumleden få höga bullernivåer. För detta hus bör det också göras nya beräkningar av bullernivåer och förklaras hur avstegsfallet kan klaras. Exempel på lägenhetslösningar för att klara avstegsfallet kan vara bra för att åskådliggöra detta. Planhandlingarna nämner även att inglasning kan övervägas för att uppnå tysta balkonger eller uteplatser. Länsstyrelsen vill i det sammanhanget påpeka att en helt inglasad balkong eller uteplats inte är att betrakta som en uteplats och accepteras inte som metod för att uppnå riktvärdena utomhus. I enskilda fall kan upp till 75 procent inglasning av balkong eller uteplats tillåtas som åtgärd för att begränsa bullret. Trafikplanering I planförslaget har en del av planområdets bostäder en utfartsväg som ansluts till väg 263. Vägverket har emellertid framfört tydlig kritik mot denna trafiklösning. Länsstyrelsen anser att kommunen bör föra närmare diskussioner med Vägverket angående utformningen av gatunätet och eventuella anslutningar till väg 263. Alternativ till samrådsförslagets trafiklösningar bör studeras och konsekvenser av olika alternativ bör redovisas inom ramen för planarbetet, innan utställningen. Kulturmiljö/arkeologi I området mellan Valstavägen och Steninge allé finns tre registrerade fornlämningar (RAÄ-nr Husby - Ärlinghundra 123:1, 124:1 och 158:1) belägna inom höjdpartiet i områdets sydvästra del, troligen finns fornlämningar också i åkermarken. Kvartersmarken i planförslaget inkräktar på de registrerade fornlämningarna och deras tillhörande fornlämningsområden och måste därför justeras. En arkeologisk utredning ska genomföras i vår för att fastställa om det även finns fornlämningar i åkermarken. Om det framkommer fornlämningar där så bedöms de inte utgöra hinder för bebyggelse men det kan medföra villkor om ytterligare arkeologiska undersökningar innan området kan tas i anspråk. Miljökvalitetsnormer Gällande miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet och sedan december 2009 även för vattenkvalitet. Länsstyrelsen erinrar därför om att planhandlingar bör beskriva hur planarbetet hanterat och beaktat miljökvalitetsnormer. DNR BTN 2007/ :M 2

3 EU:s ramdirektiv för vatten och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har bland annat medfört att Vattendelegationen fastställt kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Miljökvalitetsnormerna kommer nu att gälla för utpekade vattenförekomster (SFS 2004:66 4 kap, förordningen om förvaltning av kvalitet på vattenmiljön). Se vidare Vatteninformationssystem för Sverige (VISS) eller och läs om beslutet på ad/formella_samrad/beslut_2009b.htm. Hur vattenkvalitetsfrågorna kommer att hanteras för att undvika att miljökvalitetsnormerna överskrids framgår inte av planhandlingarna. Detta behöver redovisas i det fortsatta planarbetet. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet, god status. Av 2 kap 2 PBL framgår att miljökvalitetsnormerna ska följas vid planläggning. Märstaån är utpekad som en vattenförekomst som har måttlig ekologisk status och Mälaren-Skarven har otillfredsställande status. Ekologisk status hos båda dessa vattenförekomster får inte försämras - i stället måste åtgärder vidtas så att de senast 2021 uppnår miljökvalitetsnormen god vattenstatus. Mälaren omfattas också av en miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten som överskrids bland annat med avseende på ammoniumkväve i Mälaren-Skarven. Sammantaget ställer detta krav på att dagvatten från planområdet renas ordentligt innan det släpps till Märstaån. Föroreningar som kommer ut via Märstaån kan även påverka Östra Mälarens vattenskyddsområde, eftersom vattnet rör sig vidare mot Stockholms ström, förbi Norrvattens råvattenintag vid Görväln. Det är därför särskilt viktigt att koncentrationen och mängden av förorenande ämnen som släpps ut i recipienten hålls mycket låg. Innan planen förs vidare behöver handlingarna kompletteras med redovisning av hur Märstaån och Mälaren påverkas av planen, och vilka dagvattenåtgärder som behöver regleras med bestämmelser i planen eller på annat sätt för att miljökvalitetsnormerna ska följas. Eftersom miljökvalitetsnormerna är antagna betyder det att ansvariga myndigheter måste se till att åtgärder utförs så att normen uppfylls. Information om vattenförvaltningsarbetet finns på och Bullerutredning är kompletterad med avseende på planerad bebyggelse. Godtagbara bullernivåer kan ernås. Detaljer angående lägenhetsbuller beaktas vid bygglovprövning. Olika alternativa trafiklösningar har studerats och slutsatsen är att liggande förslag är mest lämpligt. Kommunen anser att lokalgatans angöring till väg 263 är nödvändig. En trevägskorsning etableras ut på väg 263. Dessutom planeras en tillfart till området från Valstavägen. Trafiksituationen på Valstavägen är idag högt belastad med ca fordon per dygn. DNR BTN 2007/ :M 3

4 En särskild arkeologisk utredning har genomförts vid Valsta backe. Inga forntida anläggningar, kulturlager eller fynd framkom vid utredningen. Det är därför möjligt att bostäder kan planeras på aktuell plats såsom angivits i utställningsförslaget. Miljökvalitetsnormerna beaktas och beskrivs i utställningsförslaget. Dagvattenhantering ska ske utifrån Sigtuna kommuns dagvattenpolicy. Detta kan utföras med t.ex. LOD (Lokalt omhändertagande av Dagvatten) så långt detta är möjligt, samt via kommunens dagvattenledningar. Pga. de geotekniska förutsättningarna ska särskilda åtgärder för rening och fördröjning av dagvatten anordnas i direkt anslutning till föroreningskällan. Viss efterpolering av dagvatten ska kunna ske i särskilda dagvattendamm/ar i Steningedalen, huvudsaklig rening ska dock ske inom planområdet. 2. Lantmäteriet Genomförandebeskrivning Angående skrivelse om gemensamt skötselansvar för gemensamma anordningar för kvartersmark. Skötselansvar skall åvila den samfällighetsförening som skall förvalta den gemensamhetsanläggning som skall bildas. Den vattenledning i områdets norra del som enligt planbeskrivningen måste flyttas omfattas av ledningsrätt. Vid flytt av ledning behöver nuvarande ledningsrätt ändras genom lantmäteriförrättning. Genomförandebeskrivningen bör uppdateras med denna upplysning. Planbestämmelser Det är inte lämpligt att kombinera bestämmelsen g och x, då detta ger en otydlighet om ansvar för skötsel och underhåll. Att kombinera g och x innebär en konflikt mellan gemensam och allmän förvaltning. Genomförandebeskrivningen uppdateras enligt Lantmäteriets synpunkter. De områden i detaljplanen som tidigare innehöll bestämmelsen x har tagits bort ur plankartan. Dessa har istället ersatts med planbestämmelser om att mark inom bostadsområden ska vara tillgängliga för allmän samfärdsel, fordons- och gångtrafik. För att få ta enskild mark i anspråk för ledningar eller trafik krävs inte bara planstöd utan också avtal, servitut eller dom. Detta ska säkerställas med ett avtalsservitut mellan Sigtuna kommun och PEAB. En tydligare beskrivning av ansvarsförhållanden infogas i plan- och genomförandebeskrivningarna. 3. Vägverket Väg 263 har en regional och mellanregional funktion (förbindelse mellan E18/Mälardalen och E4/Arlanda) för medborgare och näringsliv och har en årsmedelsdygnstrafik på ca fordon. Vägverket anser precis som nämndes i yttrande över programmet att nya anslutningar på väg 263 skall undvikas. Vägverket anser fortfarande att det planerade bostadsområdet bör kunna anslutas via kommunens lokalgator till existerande korsningar. Vägverket anser att det inte är lämpligt att bygga ut ett bostadsområde som bara har anslutning mot DNR BTN 2007/ :M 4

5 väg 263 och inte mot lokala gator i kommunen. Vägverket motsätter sig således en ny anslutning till väg 263. Vägverket vill återigen påpeka behovet av att kommunen tillsammans med Vägverket studerar utformningen av väg 263 mellan E4 och Pilsborondellen i en helhet, innan beslut om utformning av olika delar fattas. Vägverket anser att denna studie bör vara färdigställd innan planen går vidare till utställning. Vägverket välkomnar att kommunen avser satsa på ett välutbyggt och gent gång- och cykelvägnät. Det är viktigt att det finns strategiska passager av väg 263 som motverkar att människor springer över vägen. Planskilda korsningar för gång- och cykeltrafiken bör eftersträvas. Buller har negativ påverkan på människors hälsa och välbefinnande. Störningarna ger upphov till många olika problem som bl.a. sömnstörningar samt prestations- och inlärningsproblem. Kommunen är planerande myndighet och kan i vissa lägen och under vissa förutsättningar acceptera ett avstegsfall från gällande bullerriktlinjer om de gör avvägningen att den negativa påverkan vägs upp av andra faktorer. Om så sker förutsätter Vägverket att kommunen därmed tagit ansvar för bullerstörningen och gjort en medveten avvägning. Därmed förutsätts att kommunens tillsynsmyndighet inte kommer att ställa krav på Vägverket att, i egenskap av verksamhetsutövare, åtgärda bullersituationen efter planens genomförande. Vägverket anser dock att bostäderna på denna plats bör klara de riktlinjer som finns och inte byggas med stöd av avstegsfall. Vägverket har inte granskat bulleranalysen, men förutsätter att man studerat bullret utifrån gällande hastigheter och med uppräknade trafikmängder. Detsamma gäller den riskanalys som heller inte var medskickat i handlingarna. Det står ingenting i planbeskrivningen om vilka åtgärder som krävs för att hantera riskfrågan. Det bullerplank som planeras skall om möjligt sättas utanför Vägverkets vägområde. Vägverket har ingen möjlighet att bekosta eller sköta drift och underhåll av planket. Om bullerskyddet måste sitta inom vägområdet skall ett avtal som reglerar detta tas fram innan planen antas. Det nya bostadsområdet vid Märsta Port medger utfarter både mot väg 263 och mot lokalgata (Valstavägen). Trafikverket (tidigare Vägverket) och kommunen har inlett ett gemensamt arbete med att identifiera och föreslå förbättringar av vägtrafikproblem på väg 263, mellan E4 och Pilsborondellen. Sigtuna kommun anser att det är lämpligt att arbetet med detaljplan för Märsta Port fortskrider trots att ovan nämnd helhetsstudie inte är färdigställd. Bullerutredningen har hämtat hastigheter och trafiksiffror från skriften Bullerkartläggning av Sigtuna kommun (2006). Byggrätterna närmast väg 263 är på erforderligt avstånd (45 meter) från vägen då hänsyn har tagits till eventuell utvidgning av vägen (20 meter) samt för risk (25 meter). 4. Storstockholms lokaltrafik AB SL hänvisar med tillägg av nedanstående till tidigare lämnade synpunkter i yttrande daterat SL önskar ytterligare samråd med kommunen angående busshållplatsernas placering. Den nya rondellen i korsningen Valstavägen/Centrumleden passeras av bussar med tre olika sträckningar; Valsta - Märsta (linje 580, 582 och 589), Märsta Arlandastad (linje DNR BTN 2007/ :M 5

6 571) och Rosersberg Valsta (linje 576). Den senare, linje 576, planeras ändras så att den upphör att vända i Valsta och istället blir genomgående via Ekilla och får därmed sträckningen Rosersberg Valsta centrum Ekilla gård Märsta Stn. Det är angeläget att få till en god hållplatslösning på platsen som kan angöras av samtliga busslinjer. Kanske kan en hållplatslösning med tre enkelsidiga hållplatser före rondellen på till rondellen respektive anslutande väg vara ett alternativ. Nya hållplatser för kollektivtrafik ryms inom allmän platsmark. Nya busshållplatser planeras på Centrumleden samt på Valstavägen, mellan Centrumleden och Steninge Allé. 5. TeliaSonera Skanova Access AB TeliaSonera Skanova Access AB har inget att erinra mot plankartan. Av planförslaget framgår inte hur Skanovas ledningar kommer att påverkas av vattenlandskapet och anslutande gång- och cykelvägen. Som framförts i programsamrådet har Skanova en betydande teleanläggning längs med den befintliga gång- och cykelvägen i det nordvästra planområdet och vill så långt som möjligt att behålla den i nuvarande läge. Skanova önskar därför, om möjligt, ett förtydligande av planförslagets konsekvenser för det befintliga telenätet. Telenätet ligger inom allmän platsmark/parkområde. Planförslaget påverkar därmed inte Skanovas möjlighet att ha kvar telenätet på befintlig plats. 6. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB, nedan kallad Vattenfall har tagit del av samrådshandlingarna för rubricerad detaljplan och lämnar följande yttrande. Vattenfall har erhållit 4 nätstationer och för det är vi tacksamma. Om exploatör eller kommun önskar andra stationer eller färgsättning på stationerna än Vattenfalls standardmodell så får exploatör bekosta extrakostnaden. Vattenfalls standardfärg är grön. Vattenfall har en högspänningskabel förlagd i mark som hamnar inom kvartersmark (se grön markering i bifogad karta). För den yrkar Vattenfall på att ett 4 meters brett u- område läggs till i detaljplanekartan. Om det finns ett behov av att flytta någon av Vattenfalls kablar så bekostas detta av exploatören. Det är viktigt att Vattenfall kontaktas i god tid vid behov av förändrade ledningslägen. Vattenfall önskar en DWG-fil över planområdet. I övrigt gäller att befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet. Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning alltid begäras. Detta beställs hos Vattenfalls kundtjänst på telefonnummer eller via e-post: kabelanvisning@vattenfall.com. Om beställningen görs minst tre arbetsdagar i förväg är tjänsten kostnadsfri. Kontaktperson är Kenneth Gustavsson på optimering och genomförande, Vattenfall önskar ta del av antagen detaljplan. DNR BTN 2007/ :M 6

7 Högspänningskabeln måste flyttas för att planförslaget ska kunna genomföras. Kostnader för flytt av högspänningskabeln regleras enligt markupplåtelseavtal träffat mellan Vattenfall och Sigtuna kommun 22 maj, Norrvatten Norrvatten har i brev daterat lämnat synpunkter på föreslagen plan. Dessa finns inskrivna samt kommenterade i programsamrådsredogörelsen. Norrvatten inväntar kontakt då projektet nått ett skede där Norrvattens huvudledning berörs. Till dess skickas inga ytterligare svar på föreslagen plan. Synpunkterna noteras. 8. Fortum Värme samägt med Stockholms stad AB Beträffande den föreslagna utformningen av trafiklösning för Returvägens anslutning till Steninge allé vill Fortum Värme framföra följande: Nuvarande förslag förutsätter att ny tillfart byggs till kraftvärmeverket/bristatippen. Denna nya tillfart förutsätter dock ett beslut hos Fortum Värme att genomföra utbyggnaden av ytterligare en avfallseldad panna. För det fall detta inte kommer till stånd måste utformningen av Returvägens anslutning till Steninge allé anpassas till nuvarande trafikförhållanden. Avseende distributionsanläggningar för fjärrvärme finns det möjlighet att ansluta den nya bebyggelsen till Fortum Värmes befintliga distributionsnät för fjärrvärme som finns i planområdet. Obs att detta är en huvudledning i dim. 500 mm som ej bör flyttas. U-område saknas för denna ledning och bör införas i plankartan. För de fjärrvärmeledningar som slutligen hamnar inom kvartersmark bör ledningsrätt upprättas. Ansökan om ledningsrättsförrättning till lantmäterimyndigheten lämnas separat. Ett u-område och prickmark (får ej bebyggas) har lagts på område där fjärrvärmeledningen ligger. Resterande del av fjärrvärmeledning inom planområdet ligger inom allmän platsmark/parkområde. Planförslaget påverkar därmed inte Fortums möjlighet att ha kvar fjärrvärmeledningen. 9. LFV LFV yttrade sig över planen i programskedet, yttrande daterat , och anförde då att delar av planområdet var lokaliserat innanför det av Länsstyrelsen fastlagda influensområdet. LFV gjorde dock bedömningen att då de delar av planen som ligger innanför influensområdet gör så beroende på bullerkurvor härrörande till nu gällande tillstånd och att området i stort kan antas hamna utanför influensområdet i och med ett nytt tillstånd. LFV:s bedömning har inte ändrats sedan det tidigare yttrandet, preliminära beräkningar i LFV:s tillståndsarbete styrker bedömningen. Trots ovanstående ser LFV att beskrivningen av flygbullersituationen behöver kompletteras i planförslaget. I avsnittet avseende störningar nämns inte DNR BTN 2007/ :M 7

8 flygbullerexponeringen, däremot anges att varje bostad skall ha tillgång till balkong eller uteplats, gemensam eller privat där den maximala ljudnivån får uppgå till högst 70 db(a). LFV vill här påpeka att den i influensområdet beskrivna bullerexponeringen bygger på en tolkning av riktvärdet med max tre bullerhändelser över 70dB(A) per medeldygn. Konkret innebär detta att planområde med största sannolikhet kommer att beröras av bullerhändelser överstigande 70dB(A) maximalnivå, i synnerhet vid passager med större flygplan. LFV anser att kommunen bör överväga att lägga in planbestämmelse om en högre ljudklass i detaljplanen vad avser bostäderna närmast flygvägen. Sammantaget ser LFV att med ett tydliggörande avseende bullerexponeringen och ett övervägande om krav på en högre ljudklass att planområdets lokalisering i anslutning till och delvis innanför det nuvarande influensområdet inte bör hindra ett plangenomförande. Planbeskrivningen har uppdaterats avseende situationen för flygbuller. Stadsbyggnadskontoret har övervägt LFV:s synpunkt angående planbestämmelse om ljudklass B. Stadsbyggnadskontoret har dock valt att behålla planbestämmelse från samrådsskedet som gäller inom hela planområdet om att bostäder ska utföras så att ekvivalent ljudnivå i bostadsrum inte överstiger 26 dba och maximal ljudnivå inte överstiger 41 dba. Detta motsvarar ljudklass B för bostäder enligt BBR. Stadsbyggnadskontoret anser därmed att LFV:s synpunkt är beaktad. I övrigt beaktar stadsbyggnadskontoret LFV:s synpunkter. 10. Föreningarnas Skogsgrupp i Sigtuna Idag utnyttjas delar av detaljplanen för valborgsfirande och cirkusaktiviteter. Detta borde gå att samordna! Parkeringsplatsen kan exempelvis ordnas så att den kan utrymmas för dessa ändamål några bestämda gånger per år. Det går säkert att uppfinna motorvärmarstolpar liknande torghandlares. En elstolpe som man plockar bort när man behöver ytor. El behövs ändå av aktiviteterna på torget, och då finns den där redan. Belysning är säkert heller inget problem för den som kan tänka kreativt. Detaljplanens syfte att förtäta Märstas centrala delar och bygga ihop Tingvallområdet med Valstaområdet, för att skapa en sammanhållen stadsbild mellan de olika stadsdelarna fungerar inte med så glest utrymme mellan husen. Man kan utnyttja marken mer likt en gammaldags stad med höga hus. Kommunen kan spara plats för skog genom en alternativ lokalisering och eller en tätare bebyggelse här. Därmed skulle boendet bli mer koncentrerat och förhoppningsvis ge mer utrymme på de ytor längre ifrån gatan med glesare bebyggelse och mer utrymme för livskvalitet. Vi i skogsgruppen vill att alla i Märsta ska ha högst 5 minuters gångavstånd till närmaste skog. Om kommunen kan bevara mer av ursprunglig skog i detaljplanen så är det lättare uppfylla Märstabornas närhet till livskvalitet. I Märsta Port så bör det också vara flera ljudbarriärer. En fördel med att sätta ihop hus tätare är att då kan man bygga ihop glasade balkonger mellan husen som man har gjort i exempelvis Mariehäll i Stockholm. Ny lokalisering av evenemangsytor kommer att etableras väster om Midgårdsvägen mitt emot Atletvägen. DNR BTN 2007/ :M 8

9 Planförslaget medger en variation av täthet och typ av bebyggelse, detta förstärker också det landskap vari planområdet är beläget. Detta ger upphov till en sammanlänkning av Valsta och Tingvalla och kommer jämfört med dagens läge att ge området en större trygghet för människor som rör sig i dess närhet. Inga skogsområden bebyggs utan de finns kvar i den omedelbara närheten. Ljudbarriärer möjliggörs med planförslaget i form av bebyggelse, och skärmar mellan husen, ut mot väg Kultur- och fritidsnämnden Ärendet har behandlats av Kultur- och fritidsnämnden vid programsamråd Därvid framhölls vikten av att fornlämningarna i området respekteras, vidare att området inte byggs igen utan att dalgången alltjämt kan skönjas samt att ersättningsytor önskas för det öppna fält vilket använts för gästande tivolin, cirkusar, mm, som kommer att försvinna. Ovanstående kommenteras enligt följande: Utförd förundersökning kommer att fördjupas. Ersättningsytor för aktiviteter undersöks. Öppenhet och siktstråk eftersträvas i det fortsatta planarbetet. Utlovad strävan hälsas med tillfredsställelse. En ytterligare strävan bör vara att de ytterst påtagliga spåren av bebyggelse i form av stenfot, terrassering, parkträd, m.m. sparas för att ingå i ett framtida grönområde. Olov Holst (SfS) inlämnar ett säryrkande som bilaga till protokollet: Det utsända planförslaget domineras av stora huskroppar av punkthuskaraktär sammanbundna av tillfartsvägar och parkeringsytor. Ambitionen att integrera annan verksamhet än boende verkar låg. Sammantaget är detta olyckligt då bebyggelse av detta slag tenderar att skapa problem. Detta påpekas också i det förslag till program för det brottsförebyggande arbetet i Sigtuna kommun som nu är ute på remiss där man tar upp vikten av det öppna torgets princip samt att blanda boende med andra aktiviteter som t.ex. kommersiell verksamhet i form av kontor, butiker och restauranter. Det är önskvärt att dessa aspekter tas med och byggs in i det aktuella planförslaget. Ny lokalisering av evenemangsytor kommer att etableras väster om Midgårdsvägen mitt emot Atletvägen. Fornlämningar respekteras och bevaras med planförslaget. En särskild arkeologisk utredning visar på att bebyggelsen i Valsta Backe kan vara kvar som i samrådsförslaget. Öppenhet och siktstråk genom planområdet säkerställs med höjdbegränsningar i detaljplanen, exploateringstal samt bygglovsprövning. Lokaler i bottenplan medges i merparten av planområdets bebyggelseområden. Det offentliga rummet prioriteras med gång- och cykelvägar i parkstråket samt möjlighet till torgbildning i områdets mitt. DNR BTN 2007/ :M 9

10 13. Barn- och ungdomsnämnden För barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområden, förskolor och skolor, finns inte utrymme i befintliga förskolor och skolor för så många fler barn som kan bli aktuellt om 500 nya bostäder ska byggas. Det antalet bostäder genererar ett behov om minst 75 nya platser i förskola. Till det kommer behovet av platser i grundskolan, förskoleklass till och med skolår nio. Mark bör reserveras i området för en förskola med plats för cirka 75 barn. För skolverksamhet måste befintliga skolor i närområdet byggas ut och anpassas så att de kan ta emot ytterligare barn i åldern 6-12 år. Utbyggnad av befintliga skolenheter, förskoleklass till och med skolår sex, kan dock komma att kräva ett tillskott på mark, vilket bör beaktas. Barn- och ungdomsnämnden vill framhålla behovet av att mark reserveras för byggnation av förskola för ca 75 barn i, eller i nära anslutning till, området. Mark reserveras i planområdet för förskoleverksamhet. 14. Brandkåren Attunda Brandkåren Attunda har tidigare deltagit i planprocessen med ett remissyttrande daterat I detta remissyttrande påtalas risker med farligt gods och närheten till befintlig bensinstation. Bebyggelse planeras 40 m från väg avsedd för farligt gods. Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd till sammanhållen bostadsbebyggelse på 75 m. Förhöjd terräng mellan transportleden och bebyggelsen är en skyddsåtgärd som tillsammans med parkeringsplatser mellan väg 263 och bostadsbebyggelse bedöms ge ett tillfredställande skydd enligt en riskanalys från Bedömningen bygger på att väg 263 är sekundärled för farligt gods. De sekundära transportlederna är avsedda för lokala transporter till och från det primära vägnätet. I riskanalysen är en olycka med petroleumprodukter dimensionerande. Den föreslagna skyddsåtgärden ska redovisas och skrivas in i planbestämmelserna. Bensinstationens placering i förhållande till det planerade området för kommersiell verksamhet har inte beaktats i planarbetet. Denna risk bör behandlas i riskanalysen. I utställningshandlingen är avståndet 45 meter mellan byggrätt och väg 263. Detta avstånd är, tillsammans med parkeringar, erforderligt för att minimera risken för olyckor med farligt gods. Därför behövs ingen planbestämmelse för detta ändamål. Riskanalysen är uppdaterad och hanterar även bensinstationen samt dess närhet till verksamhetsområdet. 16. Ralf Ternheden Tycker att hela grönområdet ska bevaras. De två husen närmast söder om Valstavägen kan väl flyttas och bygga de precis norr om Valstavägen, alltså på en del av gymnasiets parkering. De radhus som ligger på Valsta gård ritas om så att befintliga gamla kantstenar och grönska blir kvar. Gamla vägen från Tingvallahallen till Steninge gick förbi där. DNR BTN 2007/ :M 10

11 Tycker att 6-8 våningar längs väg 263 är för högt. Kommer att bli nya Ulbrichmuren. Anser fortfarande att man ska göra något åt väg 263, även om tunnel kanske är för dyrt så känns det nuvarande förslaget som en nödlösning som gör att det känns delad. En konsekvens av planförslaget är att grönytorna exploateras för bostäder. Skogsbackarna alldeles intill planområdet finns dock kvar i oförändrat skick. Bostadshusen vid Valsta Backe placeras med respekt för och avstånd från de fornlämningar som finns. 17. Folkpartiet genom Rolf Brunnberg och Sune Askaner Helhetslösningen med målet att knyta ihop det gamla Märsta med Valsta är från stadsbyggnadssynpunkt är vi positiva till. Man får då en sammanhängande stadsbebyggelse som är väl kopplad till ett helhetstänkande. Gällande ÖP 2002 redovisar för område F3, Tingvalladalen att den nya bebyggelsen inom Märsta Port ska bindas samman med Tingvallaområdet. Det rekommenderas i ÖP:n att man studerar utformning och funktion så att man bl.a. får en god tillgänglighet mellan områdena. I ÖP:n framförs också tanken att Märsta Port-området ska ha ett exploateringstal som motsvarar tät stadsliknande bebyggelse. Denna inriktning torde vara relevant även idag, men avspeglas enligt vår mening inte i det liggande planförslaget. Dagens insikt om behovet av förtätning och god kollektivtrafikförsörjning i ett framtida resurssnålt samhälle understryker vikten av en sådan inriktning. Med utgångspunkt från ÖP:s intentioner saknar vi dess förslag till en fysisk sammankoppling av de aktuella områdena. Hur en sådan sammankoppling ska se ut påverkar i högsta grad utformningen av Märsta Port-området och bör därför utredas i det fortsatta planarbetet så att man nu inte blockerar en annan framtida önskad utformning. En förstudie bör genomföras tillsammans med Vägverket för att klargöra väg 263:s standard, funktion och utformning genom området. I sitt samrådsyttrande har Vägverket bl.a. påtalat att den föreslagna anslutningen (cirkulationsplatsen) till det nya bostadsområdet bör undvikas utifrån trafiksäkerhetsperspektivet. Vägverket har i sitt remissvar på planprogrammet ( , dnr SA30B 2009:10626) tydligt angivit att. kommunen tillsammans med Vägverket bör studera utformning av väg 263 mellan E4 och väg 255 i sin helhet innan beslut om utformning av olika delar fattas.tidsaspekten för en förstudie bör omfatta både kort och lång sikt. SBK säger i en kommentar till Vägverkets yttrande Framförda synpunkter beaktas i kommande planarbete. Kommunen välkomnar en gemensam studie av vägutformningen..någon sådan studie synes inte än ha genomförts inom detaljplanearbetet. En möjlighet som då bör prövas är någon form av överdäckning av väg 263 på del av sträckan som gränsar till planområdet. En sådan lösning bör prövas i samverkan mellan exploatören, vägverket och kommunen. Denna utformning skulle medföra att gator och GC-stråk obehindrat kunde knyta samman Märsta Port med Tingvalla och Märsta centrum. Barriäreffekten av väg 263 kunde därmed undanröjas helt. Tidigare framförde vi att Märsta Port-området bör utformas utifrån visionen om att människor skall kunna bo, umgås samt arbeta inom samma område. Den föreslagna punkthuslösningen med stora parkeringsytor är med den utgångspunkten inte tilltalande. Stadskvarter med affärer och kontor i bottenvåningen samt bostäder i de övre våningarna av de planerade husen vore enligt vår mening en lämpligare utformning. I planen redovisad torgbildning mellan de fyra norra bostadskvarteren kan också vara ett komplement till vårt förslag ovan. Torget en central punkt in området skulle kunna DNR BTN 2007/ :M 11

12 innehålla ett mindre inslag servicebutiker, närbutik för dagligvaruhandel m.m. På så sätt får man en naturlig mötesplats för boende i området. För att möjliggöra en planering och utbyggnad av området anpassad till kommunens successiva utveckling och bostadsmarknadens fluktuationer bör man planera området så att en etappvis utbyggnad är möjlig. Bland annat kan en naturlig sådan vara att område söder om Valstavägen byggs i en egentidigare/senare etapp. Vid planering för kollektivtrafiken bör man undersöka möjligheten till en framtida anpassning till en förbättrad kollektivtrafikförbindelse på leden Valsat/Märsta Port/Märsta C och upp till Arlanda via nya trafiksystem, t.ex. spårbils eller annan spårbunden trafik. I planbeskrivningen (sid 7) skrivs att ingen förskola eller skola planeras inom området. I programsamrådsredogörelsen framgår att Barn- och ungdomsförvaltningen påtalar behovet av att mark bör reserveras för detta ändamål. I SBK:s kommentarer framgår att möjligheten till integration av förskolor i bebyggelsen ska studeras. Har en sådan prövning genomförts? Nordväst om den befintliga bensinstationen redovisas ett verksamhetsområde. Vi förutsätter att endast lättare verksamheter avses. Med områdets centrala belägenhet i samhället bör det främst innehålla verksamheter som kan integreras med områdets stadskaraktär i övrigt och kringliggande befintliga bostadsområden, ex vis specialaffärer, kontorsverksamhet m.m. Även kommunens kulturskola borde kunna finna sin permanenta plats inom Märsta Port-området. Behovet av nya lokaler för detta ändamål har funnits sedan lång tid tillbaks. Verksamhetsområdets norra sida saknar beträffande gång- och cykeltrafik en koppling till bostadsområdena norr om Valstavägen/Centrumleden. Med hänvisning till ovan lämnade synpunkter anser vi att planen behöver omarbetas i berörda delar. Genom att bebygga ytan mellan Tingvalla och Valsta erhålls positiva konsekvenser. Befintliga gång- och cykelstråk befolkas och förädlas i och med förslaget. Bostäder och verksamheter tillsammans skapar möjlighet till social kontroll och överblickbarhet över dygnets alla timmar. Sammankopplingen finns beskriven i planbeskrivningen. Den översiktliga studien av väg 263 är påbörjad. En anslutning till väg 263 är viktig för att Märsta tätort inte längre delas upp av en kraftig barriär som 263: an utgör. En överdäckning av väg 263 har tidigare utretts, och diskuterats under detta planarbete men har inte bedömts vara ekonomiskt försvarbart. Den bebyggelse som presenteras i liggande utställningsförslag tar upp och betonar landskapets form med högre bebyggelse ut mot 263: an och mot skogsbackarna i väster mot Valsta. Där emellan återfinns lägre bebyggelse. På detta vis förstärks dalgångens karaktär med hjälp av bebyggelsen. Dessutom medges i detaljplanen centrumfunktioner i bottenplan. Sigtunahem ansvarar för plangenomförandet inom Valsta backe. I övrigt hindrar inte detaljplanen etappindelning. DNR BTN 2007/ :M 12

13 Sigtuna kommun kan i samhällsplanering hålla kollektivtrafikfrågan aktiv genom markreservationer i form av allmän plats. Stadsbyggnadskontoret har i detta planarbete sett till att området kan försörjas med kollektivtrafik. I Utställningsförslaget finns mark reserverat för ny förskola i området. Inom verksamhetsområdet kan kontor, handel och industri - icke störande verksamhet lokaliseras. Yta för skola och kontor finns reserverat i detaljplanen. Om kommunens kulturskola ska inrymmas där eller inte är inte en planfråga. Ny GC-väg ska ordnas från planområdet till verksamhetsområdet samt till ny busshållplats. 18. Moderata samlingspartiet och Samling för Sigtuna genom Mats Weibull och Lasse Björling Den aktuella marken är strategisk för den fortsatta utbyggnaden av tätorten Märsta med syftet att bygga ihop Tingvallaområdet och Valsta. Vi anser att det är bra att bygga ihop dessa stadsdelar för att få en mera stadsmässig karaktär på detta centrala område men att det finns flera skäl att ifrågasätta de nuvarande planerna. 1. Det saknas en ordentlig konsekvensutredning över hur detaljplanen kommer att påverka infrastruktur m.m. utanför detaljplaneområdet. Från oppositionen har vi under lång tid framfört att konsekvensanalyser behöver tas fram över detaljplaners påverkan ur olika aspekter för denna typ av byggnadsprojekt. Vi vidhåller detta också för Märsta Port och anser att en mer genomgripande analys av hur byggnationen kommer att påverka kringliggande områden måste genomföras. 2. Trafikförsörjningen av Märsta Port Den i samrådshandlingen angivna trafiklösningen med bl.a. en cirkulationsplats mot väg 263 som försörjningspunkt för den norra delen finner vi helt oacceptabel. Här passerar ca fordon/dygn och i rusningstrafik kommer den angivna lösningen inte att uppfylla kraven på framkomlighet, säkerhet och miljö. Vägverket har i sitt tidigare remissvar på planprogrammet angivit att utformningen av väg 263 mellan E4 och väg 255 bör studeras i sin helhet innan beslut om utformning av olika delar fattas. Vi delar den synpunkten till fullo. Totalt inom planområdet ska 3 cirkulationsplatser anläggas som tillsammans med den närliggande Märstarondellen kommer att innebära trafikstörningar i området under rusningstid. Vi menar att den trafikmässiga försörjningen av området där genomfartstrafik på väg 263 tillsammans med trafiken till Valsta, Steninge och Märsta Port inte belysts tillräckligt i förslaget. 3. Märsta Port, ett område med potential Att bygga ihop Märsta och Valsta skulle vara en stor fördel för båda stadsdelarna. Därför anser vi att planeringen av innehållet i Märsta Port är viktigt. I oppositionen har vi tidigare fört fram att vi vill utveckla detta område att i högre grad också innehålla verksamheter av olika slag. Vi vill se området i en helhet med kultur, service, verksamheter och bostäder. Vi ifrågasätter också det riktiga i att DNR BTN 2007/ :M 13

14 placera bostäder utmed väg 263. Här skulle p.g.a. bullerproblematiken lämpligen verksamheter istället kunna placeras. Planförslaget kommer att förbättra situationen för kringliggande områden avseende gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik, stadsbild, trygghet. Fler gång- och cykelvägar bidrar till att människor lättare kan röra sig mellan Valsta och Tingvalla. Busshållplatser kan etableras i närheten till de nya bostadsområdena vilket ger ett ökat underlag för kollektivtrafiken. En i dagsläget obebyggd yta bebyggs och kopplar fysiskt ihop Valsta och Tingvalla vilket ger en känsla av helhet av Märsta tätort. Ovan angivna aspekter kommer att ge en ökad känsla av trygghet för människor att till fots röra sig mellan Valsta och Tingvalla. Bostäder tillsammans med verksamheter ger social kontroll och överblickbarhet under de flesta av dygnets alla timmar. Det nya bostadsområdet har utfarter både mot väg 263 och mot lokalgata (Valstavägen). Trafikverket (tidigare Vägverket) och kommunen har inlett ett gemensamt arbete med att identifiera och föreslå förbättringar av vägtrafikproblem på väg 263, mellan E4 och Pilsborondellen. Stadsbyggnadskontoret anser dock att det är lämpligt att arbetet med detaljplan för Märsta Port kan fortskrida trots att ovan nämnd helhetsstudie inte är färdigställd. Det är inte rimligt att leda ut all trafik på Valstavägen som i dagsläget har ca fordon per dygn (ÅDT). Därför behövs anslutningen till väg 263. Verksamheter kan ordnas i bottenplan på merparten av bebyggelseområdet. Detta bidrar till områdets multifunktionalitet och ger en ökad trygghet för människor som rör sig i området. Bebyggelsen utmed väg 263 ger acceptabla bullernivåer för dess bostäder samtidigt som den bildar ett bullerskydd gentemot bostäderna i resten av området. STADSBYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE Stadsbyggnadskontoret anser att detaljplanen kan ställas ut för granskning efter gjorda förändringar samt kompletteringar avseende dagvatten, buller, arkeologi, multifunktionalitet, förskoleverksamhet etc. Detaljplanen har till utställningskedet förändrats så att lokala vägar, ledningsområden och skapande av gemensamhetsanläggning på kvartersmark är möjligt men inte preciserat och inte belagt med prickmark i plankartan. Dagvattenbestämmelser har tagits fram för att tillgodose de krav enligt Vattendirektivet som gäller från december Utöver detta har redaktionella kompletteringar gjorts i planhandlingarna. SYNPUNKTER SOM EJ TILLGODOSETTS UNDER SAMRÅDET De synpunkter som inte tillgodosetts under samrådsskedet berör infarten till och från området via väg 263, flytt av bostadshus i Valsta Backe ner på åkern, bevara hela grönområdet, planbestämmelse om riskåtgärder, kostnader för flytt av Vattenfalls högspänningskabel. DNR BTN 2007/ :M 14

15 MEDVERKANDE I PROJEKTET Detaljplanen är upprättad av stadsbyggnadskontoret i samverkan med Sigtunaarkitekter AB genom arkitekt SAR/MSA Bengt Jerström och FOKUS arkitektur AB genom arkitekt SAR/MSA Hans Suominen. Märsta Nils Sylwan Plan- och bygglovchef Marcus Ekström Planarkitekt DNR BTN 2007/ :M 15