Trygghet, ansvar och respekt på. Styckåsskolan

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Styckåsskolan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 Innehållsförteckning sida Bakgrund 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 3 Vision 3 Ordlista 4 Skolans arbete - ansvarsfördelning 5 Kontaktpersoner inom skolan 5 Delaktighet - inflytande 6 Kartläggning 6 Sammanfattning av utvärdering 7 Mål samt främjande och förebyggande åtgärder 10 o Kön 10 o Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning 11 o Funktionsnedsättning 12 o Sexuell läggning 12 o Kränkande behandling 13 Årshjul 15 Utvärdering 17 Uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda, följa upp 18 o Vuxen kränker elev 19 o Elev kränker elev 21 o Elev kränker vuxen 23 Dokumentation 24 Trivsel- och ordningsregler 25 Åtgärdstrappa 26 Kontakter för mer information 27 [2]

3 Bakgrund Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet att främja allas lika värde. Enligt kap. 6 i skollagen är kränkande behandling och diskriminering av barn och elever förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. I planen ska finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådan händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. Vision På Styckåsskolan arbetar vi för att motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vår målsättning är att ha en god arbetsmiljö där alla bemöts med respekt och känner trygghet, trivsel och arbetsglädje. [3]

4 Ordlista Diskriminering = när skolan behandlar någon, elev eller vuxen, sämre än andra på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande uttryck. Direkt diskriminering = någon missgynnas genom att behandlas sämre än andra. Indirekt diskriminering= man missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. Trakasserier = kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldig till diskriminering. Kränkande behandling = när en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, blickar) Texter och bilder (lappar, foto, sms) Mobbning är när en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet kränker någon. De som mobbar utövar sin makt över den de ger sig på. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. [4]

5 Skolans arbete Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i skolan. det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. en årlig plan upprättas, utvärderas och revideras i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. en utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer. se till att skolan har en modell för dokumentation av sådana händelser. Det är personalens ansvar att följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling. vara lyhörd för stämningen på skolan och hur det sociala samspelet i klasserna och på fritidshemmet fungerar. tillsammans med eleverna ta fram klassens och skolans trivselregler. i det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar. åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks. dokumentera fall av diskriminering eller kränkande behandling. följa upp utredda fall av diskriminering och kränkande behandling. Personalen i skolan förväntar sig att föräldrar stöttar sina barn i att vara goda kamrater. påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. ställer upp och samarbetar med skolan när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling. Personalen i skolan förväntar sig att elever är goda kamrater och följer skolans och klassens regler. påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling kontakta snarast skolan Kontaktpersoner inom skolan Kontakta i första hand klassläraren eller fritidspersonalen. Andra personer att kontakta som ingår i Elevhälsoteamet: Rektor Anders Steffansson tel eller Specialpedagog Lena Westh tel eller Skolkurator Anci Olsson tel eller Skolsköterska Lena Johansson tel eller Skolan har även ett trygghetsteam där personalrepresentanter, rektor, specialpedagog och kurator ingår. [5]

6 Delaktighet inflytande Alla elever är utifrån sina förutsättningar med och tar fram klassens och skolans trivselregler. Inför den årliga utvärderingen av planen ska de främjande, förebyggande och förhindrande åtgärderna diskuteras i alla klasser och elevernas åsikter tas tillvara. Skolrådet sammanställer synpunkter från föräldrar och framför till skolans personal. Planen finns även i en kortare och mer lättläst variant. Kartläggning Elevenkät: Enkät genomförs i mars/april. Enkäten ska fånga upp elevens uppfattning om trivsel, trygghet, kränkningar/trakasserier/diskriminering, attityder och fysisk miljö (otrygga platser). I enkäten ska även eleven ges möjlighet att ge förslag på åtgärder som man ser behov av. Enkäten sammanställs på klass-, arbetslag-, skolnivå samt kön. Analys av resultaten görs av klasslärare, arbetslag, Trygghetsteam, EHT och rektor. Eleverna ska även ges möjlighet att vara delaktiga. Rapportering: Två gånger per termin ansvarar klasslärare för att rapportera till Trygghetsteamet om hur de uppfattar klassklimatet och om det finns risk för eller att elever utsätts för kränkningar, trakasserier eller diskriminering. Trygghetsvandring: En vandring som genomförs i september och uppföljning sker i februari, där skolans inne- och utemiljö ses över. Vandringen genomförs med elevråden, vaktmästare och Trygghetsteam samt rektor. Vandringen ligger till grund för Tillsynsrundan (beskrivs senare). Elevsamtal i grupp: Samtal i respektive elevråd där platser, situationer och verksamhetens olika delar belyses utifrån trygghet/otrygghet. Representant från Trygghetsteamet leder samtalet. Samtalen genomförs i oktober och maj månad. Personalsamtal i arbetslag: Samtal i respektive arbetslag där platser, situationer och verksamhetens olika delar belyses utifrån trygghet/otrygghet. Här kan organisation, grupperingar och arbetsformer även kartläggas. Representant från Trygghetsteamet leder samtalet. Samtalen genomförs i oktober och maj månad. Regelbundet under läsåret sker även samtal i arbetslaget för att fånga upp eventuella kränkningar, trakasserier eller diskriminering. Ansvarig för analys av resultaten är rektor tillsammans med Trygghetsteamet och Elevhälsoteamet. Beroende på vad som framkommer i kartläggningen kan ytterligare kartläggningsinsatser behöva genomföras för att kunna analysera orsaker till exempelvis upplevd otrygghet i samband med rast. I analys och planering av eventuella åtgärder involveras elevråden. Vid behov kan eleverna även vara delaktiga på arbetslags- eller klassnivå. Den kartläggning och analys som genomförs ligger till grund för nästa års plan. [6]

7 Sammanfattning utvärdering av års plan Utvärdering gjord juni 2017 Kön Till stor del uppfylls detta mål men det ser olika ut i vår grupper. Extra viktigt att vara uppmärksamma på detta i grupper med ojämn könsfördelning och att vi fortsätter arbeta mot målet. Mångkulturella elevgrupper med olika erfarenheter och kulturer bidrar till olika syn på jämlikhet. Detta märks mest i de äldre årskurserna. Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning Främjande arbete är ett naturligt inslag i undervisningen. Behov av tolk och studiehandledning inom detta område har varit god när det gäller arabiska och somaliska. Finns tendenser till kommentarer och grupperingar utifrån etnisk tillhörighet. Aktivt arbete på raster för att främja och förebygga har skett geonm ex. ökad styrning och vuxennärvaro på fotbollsplanen. Gemensamt arbete under läsåret där hela skolan deltagit. Behov av fortsatt förebyggande och främjande arbete. Funktionsnedsättning Hög måluppfyllelse men vi kan utveckla vårt arbete för att ge elever med ex. NP-diagnoser bättre förutsättningar. Sexuell läggning Hög måluppfyllelse men vi upplever att det generellt kan vara svårare för elever i de äldre årskurserna att belysa detta område. Fortsatt arbete i de äldre åren för att i undervisningen belysa dessa frågor. Kränkande behandling I trivselenkäten svarar 85 % av eleverna att de känner sig trygga på skolan. I klassen upplever 91% av eleverna att de är trygga. Resultatet har sjunkit sedan föregående år. En anledning kan vara att vi har blivit bättre på att uppmärksamma ev. otrygghet och att prata om det. Mörkertalet kan på så sätt ha minskat. En annan förklaring kan vara att antalet elever på skolan har ökat och att förändringar under läsåret har skett så väl i elevgrupper som i personalgruppen. Vi kan se att resulatet kan påverkas av elevers induviduella behov där vi behöver fortsätta att aktivt arbeta för att tillgodose behoven. Arbetsron kan stärkas i klassrummen. 27% av eleverna anser att arbetsro behöver förbättras. Vi ser att det är en spridning i klasserna när det gäller arbetsro där det generellt upplevs som bättre arbetsro i åk 4-6. Vi kan se att resulatet kan påverkas av elevgruppens och av elevers induviduella behov där vi behöver fortsätta att aktivt arbeta för att tillgodose behoven. Främjande åtgärder Fortsatt behova av ett gemensamt förhållningssätt på skolan för att motverka negtivt språkbruk. Skolans regler följs upp och kommuniceras med elever och inom personalgrupp. Viktigt med gemensamma regler där all personal arbetar efter dessa samt att anpassade regler som gäller enskild elev eller elevgrupp kommuniceras till alla berörda. Generellt fungerar detta bra inom arbetslag/elevgrupp men kan utvecklas när det gäller andra arbetslag/elevgrupper. [7]

8 Att elever ges möjlighet att medverka aktivt till aktiviteter som kan bidra till en god stämning på skolan är ett fortsatt utvecklingsområde men vid gemensamma temaarbeten på skolan har det fungerat bra med att äldre elever tar ansvar för yngre elever. Vi ser positiva resultat av samarbet över klassgränserna. Vid övergång fritids-skola-fritids kan kommunikationen gällande elever i behov stärkas. Rast- och uteverksamhet Utepassen har funnits med i schemaläggningen och verksamheten fortsätter att utvecklas. Utökad bemanning i grupper på lågstadiet. Har genomförts. Aktivt arbete med relationsskapande, främjande och förebyggande arbete för att motverka kommentarer och grupperingar utifrån etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning. Arbetet ska ske så väl inom klassen, arbetslaget och på skolnivå. Har gjorts men det finns ett fortsatt behov. Tydligare återkoppling från Trygghetsvandring Har fungerat. Regelbunden uppföljning och kommunikation om skolans trivsel- och ordningsregler samt arbeta för en ökad tydlighet mot eleverna. Har genomförts i ökad utsträckning. Hitta former för ökad elevmedverkan i stärkande aktiviteter. Förslag som nämnts är fadderverksamhet och att elever i åk 5 och 6 kan vara lekledare (med stöd av vuxna) på rasterna. Årskurs 6 har planerat tipspromenad och show till trivselkväll. Årskurs 6 har också planerat brännbolls- och spökbollsturnering. Under de dagar och aktiviteter som planerats tillsammans med hela skolan får alltid de äldsta eleverna ta ansvar för de yngre eleverna. Vi har inte genomfört fadderverksamhet eller gett årskurs 5 och 6 ansvar för lekar under rasterna. Förmedla information på olika språk, främst arabiska, om Styckåsskolan och den svenska skolan till hemmet och eleverna. Har inte gjorts. Informera och förbereda elever och hemmet vid olika aktiviteter t.ex. avslutning i kyrkan. Har skett i ökad utsträckning [8]

9 Framåt Fortbildning SPSM s studiepaket för personal som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i sitt pedagogiska arbete. Innehållet är även överförbart till arbetet med andra barn och elever i uppmärksamhets- och samspelssvårigheter. Värdegrundsarbete med fokus på perspektiven kön och etnisk tillhöriget. Utvecklad organisation och generellt ökad bemanning på skolan för att minska behovet av vikarier och kortare anställningar. Avstämningsmöte en morgon i veckan där information om aktuella aktiviteter under veckan delges. Gemensamma regler på skolan stäms av regelbundet och behov av justeringar tas upp. Anpassade regler eller behov som gäller enskild elev eller elevgrupp kommuniceras till alla berörda. Hitta former för ökad elevmedverkan i stärkande aktiviteter. Trygghetsteamet sammankallas två till tre gånger per termin. [9]

10 Mål samt främjande och förebyggande åtgärder Kön Mål: Pojkar och flickor får samma förutsättningar i skolan genom att de ges lika stort inflytande över skolans verksamhet och lika stort utrymme i undervisningen. Främjande åtgärder: Skolan ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Genusperspektivet ska finnas med i alla beslut som rör skolans organisation och verksamhet. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal bemöter attityder hos eleverna kring vad som anses tufft, fjantigt, pinsamt samt typiskt för flickor eller pojkar. Samtal med eleverna kring frågor om likabehandling av flickor och pojkar. Talrundor för att ge pojkar och flickor lika mycket tid vid diskussioner och i samlingar. Ansvar: Personal i elevgrupper [10]

11 Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning Mål: Alla elever och anhöriga, oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, bemöts med respekt och erbjuds samma rättigheter och möjligheter. Främjande åtgärder: All personal medverkar till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och förmåga att ta ansvar för andra människor. Vid behov används tolk vid samtal och möten. Samtal och reflektioner kring aktuella frågor. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: All personal tar tillfällen i akt och bemöter elevernas attityder och föreställningar runt etniska likheter och olikheter, demokrati och jämlikhet. Tydliggöra via tolk (vid behov) för föräldrar med utländsk härkomst vad skolan har för förväntningar på eleverna när det gäller kunskaper och ordningsregler. Ansvar: Personal i elevgrupper [11]

12 Funktionsnedsättning Mål: Skolmiljön och undervisningen är tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättning. Ingen behöver känna sig utanför och kan, så långt det är möjligt, delta i samma aktiviteter som övriga elever. Vårdnadshavare med funktionsnedsättning ges samma möjligheter som övriga vårdnadshavare att besöka skolan och delta i anordnade aktiviteter. Främjande åtgärder: Planera och anpassa skolans lokaler och verksamhet efter de olika behov som finns för elever och vårdnadshavare med funktionsnedsättning. Arbeta med att öka kunskapen hos elever och personal om olika funktionsnedsättning och förståelsen av ett bra bemötande. Anpassa arbetssätt och material utifrån elevernas behov. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Ge nya elever information om funktionsnedsatta kamraters förutsättningar. Ansvar: Personal i elevgrupper Sexuell läggning Mål: Alla elever, vårdnadshavare och all personal ska behandlas med respekt oavsett sexuell läggning. Främjande åtgärder: Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Diskussioner om olika familjebildningar tas upp i klasserna i naturliga sammanhang. Ansvar: All personal Förebyggande och förhindrande åtgärder: Samtal och reflektioner med eleverna kring deras bruk av ord med sexuell anspelning. Ansvar: Personal i elevgrupper [12]

13 Kränkande behandling Mål: Vi har en god arbetsmiljö, där alla bemöts med respekt, känner trygghet, trivsel och arbetsglädje. Alla använder ett respektfullt och vårdat språk. Främjande åtgärder: Hela skolan-ansats dvs. denna plan ska genomsyra hela verksamheten; undervisning, personalens förhållningssätt, skolans regler och rutiner. Planen ska ingå i skolans ordinarie värdegrundsarbete som t.ex. genomföra kartläggning, sammanställa, informera, diskutera, reflektera med eleverna om resultat och lämpliga åtgärder (trygghetsvandring, klassråd, elevråd, skolråd). Skolan granskar varje år rutiner på skol- grupp- och individnivå för att se om de kan innebära risk för kränkningar av elever. Personalen är medveten om sin betydelse som förebild genom sitt förhållningssätt och agerande. Utvärdera likabehandlingsarbetet med eleverna (klassråd, elevråd, skolråd, Trygghetsteamet). Värdegrundsarbete i klasserna. Värdegrundsarbetet involveras i det dagliga skolarbetet. Temaarbete och ämnesövergripande arbete som rör den övergripande delen av LGR11 om normer och värden samt som berör denna plan. Informera föräldrar om vårt arbete. Elever (med stöd av vuxna) ska medverka aktivt återkommande hålla i aktiviteter som kan bidra till att skapa en god atmosfär på skolan. Skolan arbetar på olika sätt med begrepp ur Lgr 11, såsom demokrati, mänskliga rättigheter, respekt, empati, solidaritet och ansvar. Arbeta förebyggande med språkbruket i klasserna, bl.a. för att göra eleverna medvetna om att de fungerar som föredöme för nyanlända elever Förebyggande och förhindrande: Skolans personal har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Personalen är lyhörd och tar elevernas signaler på allvar. Angripa språkbruket utifrån vad som upplevs som kränkningar. Diskutera och synliggöra jargonger elever emellan. I undervisningen ta upp lämpligt och olämpligt beteende på nätet. Styra gruppindelningar för att inte ge utrymme för uteslutningar. Vara uppmärksamma på faran för gruppbildning och andra oönskade effekter när eleverna står i led, t ex i kön till matsalen. Trygghetsteam: På skolan ska det finnas ett Trygghetsteam som består av en representant per arbetslag, specialpedagog, kurator och rektor. Teamets uppgift är att arbeta främjande och förebyggande. Kartläggning och utvärdering av skolans arbete sker i teamet. [13]

14 Tillsynsrundan (raster): Med utgångspunkt av kartläggningen upprättas en tillsynsrunda som personalen följer på skolan. Rundan ska innefatta de platser där otrygghet upplevs. Trygghetsteamet ansvarar för hur rundan ska se ut och arbetslagen för att rasterna bemannas med personal. Trivselregler och Ordningsregler: Varje år sker en enklare översyn av skolans regler som innebär att personal, klassråd, elevråden och skolledning ser över reglerna och gör eventuella justeringar som i så fall ska kommuniceras med elever, skolråd och personal. Disciplinära strategier: En tydlig åtgärdstrappa (sid.26) följs som visar vilka konsekvenser som vidtas vid olämpligt beteende. Rektor är ansvarig för åtgärdstrappan och att denna kommuniceras till elever, föräldrar och personal. Elevaktiviteter: Elever ska uppmuntras och ges förutsättningar till att med stöd av och i samarbete med vuxna genomföra aktiviteter som syftar till att skapa en positiv atmosfär på skolan. Aktiviteterna ska ske dels inom respektive klass och arbetslag men även på skolnivå. I klassråd och elevråd ska eleverna uppmuntras till att göras delaktiga i, och komma med idéer om aktiviteter som kan stärka en positiv atmosfär på skolan. Hög vuxennärvaro på raster genom minst tre rastvärdar per rast f-3 och minst två rastvärdar åk 4-6. Rast- och uteverksamhet med ansvarig pedagog som erbjuder och marknadsföra olika rastaktiviteter som eleverna kan göra själva och/eller tillsammans med vuxna på skolan. Vuxna som är ute på rast ska alltid ha en reflexväst på sig för att vara väl synliga för eleverna som är ute på rast. Vid behov uppmärksamma situationer då vi behöver kortsiktigt anpassa rasterna i tid och plats för att förebygga att konflikter uppstår eller eskalerar. Ökad bemanning i enstaka grupp Ansvar: Rektor och all personal [14]

15 Årshjul Augusti Den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling aktualiseras för personalen under PKU-dagarna. Planen aktualiseras för eleverna. Uppstart av gemensamt tema för hela skolan. September - Oktober Planen presenteras för föräldrarna i samband med föräldramöte. Klassråd och elevråd uppdatera skolans trivsel- och ordningsregler. En sammanfattande version av planen skickas hem. Skolans trivsel- och ordningsregler skickas hem för påskrift. Arbetslagen jobbar med eleverna kring den årliga planen. En utgångspunkt att gör det ifrån är att arbeta med begreppen: Mitt namn, Mitt område, Mina saker. Klassråd och elevråd vilka normer och värderingar har eleverna på skolan? Hur påverkar deras normer vår skolmiljö? Hur vill eleverna att vi jobbar vidare med detta? Aktivitetsdag - ute. Blandade grupper f-3. Samma grupper vt och ht. Skoljogg. Gemensamt f-6 Start utbildning NPF Första mötet Trygghetsteamet Tryghetsvandring/Skyddsrond med elever November December Idrottsaktivitet åk 4-6. Blandande grupper. Pysseldag Tema jul, blandade grupper med elever f 6. Februari April Utedag med vinteraktiviteter f-6. Aktivitetsdag. Blandade grupper f-3. Samma grupper vt och ht. Aktivitetsdag tema påsk. Blandade grupper med elever f 6. Samma grupper som vid julpyssel. Stärker sammanhållning, värdegrund, samarbete och hänsynstagande. Kartläggning av skolan enkät för alla elever. Delge eleverna resultatet av enkäten diskutera, reflektera, förslag från elever på åtgärder lämnas in till rektor. Delge skolrådet resultatet Dialog om nuläge och framåt. [15]

16 Maj Juni Friidrottsdag f-3. Arbetslagen börjar planera för hur höstens arbete med den årliga planen ska se ut. Idrottsdag åk 4-6. Blandande grupper. Hela Styckåsen städar skogen. f 6 gemensam insats i närområdet. Juni-Augusti Vid PKU-dagar följs årets arbete upp. Med utgångspunkt från kartläggningar enligt planen och den dokumentation som finns synas arbetet mot målen och hur arbetet fungerat. Nya mål och åtgärder diskuteras. Utvärderingsfrågorna i planen användes som stöd. Mål och åtgärder i ny årlig plan fastställs. Planen presenteras i arbetslagen och i klasserna. Planen läggs ut på hemsidan. Ansvar: Klasslärare, Trygghetssteamet och rektor Exemplar av likabehandlingsplanen kommer att finnas i skolans krispärm och i varje klassrum. En kortversion av planen skickas hem till alla elever. Båda kommer att vara utlagda på skolans hemsida. [16]

17 Utvärdering Juni - Augusti Arbetslagen gör en bedömning av måluppfyllelsen och en utvärdering av planens främjande, förebyggande och förhindrande åtgärder. Samtidigt görs en utvärdering av planens övriga delar. Varje klass gör också en utvärdering av de främjande, förebyggande och förhindrande åtgärderna. Kartläggningar följs upp. Övriga synpunkter på planen samlas in. Synpunkter från enskilda föräldrar och skolrådet tas tillvara. Arbetslagen och klasserna diskuterar vilka främjande, förebyggande och förhindrande åtgärder som ska prioriteras kommande år. Trygghetsteamet ansvarar för att utvärderingen sammanställs skriftligen. De ansvarar även för eventuell revidering av planen och för att nya mål och åtgärder skrivs in. Uppföljning och utvärdering av planen ska vara klar senast augusti 2016 och är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Trygghesteamet har ansvar för utvärderingen och arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Frågor som stöd vid utvärderingen av likabehandlingsplanen Måluppfyllelse 1. Har vi nått vårt mål? Analys 2. Om vi nådde målet: Berodde det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? 3. Om inte: Varför gjorde vi inte det? Var målen för höga eller var det felaktiga och otillräckliga åtgärder? 4. Vad har vi åtagit oss att göra under det gångna året? Har det blivit utfört? Om inte: Varför och vem bär ansvaret? 5. Har åtgärderna gett positiv effekt? Går det åt rätt håll? 6. Vad fungerade och vad fungerade inte? 7. Har vi använt resurserna rätt? Finns det alternativ som leder till samma mål och som är mindre resurskrävande? Framåt 8. Hur använder vi oss av våra erfarenheter i nästa års likabehandlingsplan? [17]

18 Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Allmänna rutiner för att uppmärksamma: Trygghetsfrågor tas upp inom arbetslagen. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. Regelbundna samtal med enskilda elever i klasserna. Trygghetsfrågor tas upp i elevråden. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Dialog med hemmen. Frånvarostatistik med uppföljning. Ansvar: All personal [18]

19 Kränkande behandling Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barn eller en elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits i den akuta situationen. Rektor meddelar huvudman. 3. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. 4. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" påbörjas och fylls på efterhand. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras snarast om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen i den påbörjade blanketten samt beslutar och dokumenterar när ärendet är avslutat. Dokumentationen skickas till huvudman. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. [19]

20 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott, diskussion eller anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. [20]

21 Kränkande behandling Barn/elev kränker barn/elev 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett ska omedelbart åtgärder vidtagas. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Rektor informeras och meddelar huvudman. Mentor informerar berörda elevers vårdnadshavare om det inträffade och vilka åtgärder som kommer att vidtas. 2. Den/de som fått rektors uppdrag att utreda börjar med att ta reda på fakta kring vad som har hänt genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser.. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand. 3. Den eller de som kränker berättar vad som hänt, en i taget och så nära i tid som möjligt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 4. Berörd personal inom skolan informeras och vid behov elevhälsoteamet. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras fortlöpande om samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Om vårdnadshavaren har synpunkter på skolans hantering av ärendet ombeds de kontakta huvudman, i det här fallet skolchefen. [21]

22 7. Den kränkte och de som kränkt kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal med kurator eller skolsköterska. 8. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt regelbundet tills kränkningarna upphört. Kontinuerlig kontakt med berörda vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras fortlöpande. När ärendet är avslutat skickas dokumentationen till huvudman. 9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta beslut tar rektor, vilket innebär att rektor kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. [22]

23 Kränkande behandling Barn/elev kränker vuxen 1. När skolan får kännedom om att en kränkning skett vidtas omedelbart åtgärder. Ansvarig rektor meddelas. Rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Huvudman informeras. 2. Vårdnadshavaren informeras och ges möjlighet att delta i utredningen. 3. Ansvarig rektor utreder händelsen genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att uppföljning kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Tid för uppföljning bokas. Blanketten Dokumentation av kränkande behandling påbörjas och fylls på efter hand. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen om de inte har varit personligen närvarande. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt kontinuerligt tills kränkningarna upphört. Ansvarig rektor dokumenterar händelsen, uppföljningen och beslutar när ärendet avslutas. Dokumentationen skickas till huvudman. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den som kränkt kan också behöva samtalsstöd i någon form. 10. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att rektor informeras och beslutar om fortsatta åtgärder. [23]

24 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Den kränkte/diskriminerade elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Rektor informerad Huvudman informerad Tillbudsrapport inlämnad (Vid fysisk skada) Datum Datum Datum Information har skett till berörda (personal, EHT, kamrater) Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum Blanketten samt övrig dokumentation arkiveras av rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. [24]

25 Styckåsskolans trivselregler Vi har en positiv attityd till skolan och tar ansvar för vårt skolarbete och våra saker. Vi är goda kamrater som lyssnar på varandra och accepterar och respekterar varandras olikheter. Vi delar med oss, hjälper varandra, frågar en kompis vid behov och göra vårt bästa. Vi använder ett vårdat språk mot varandra och all skolans personal. Vi ger varandra arbetsro i klassrum, korridorer och andra utrymmen på skolan. Vi rättar oss efter tillsägelser från all personal. Ordningsregler Vi kommer i tid till skolan och har med det som behövs för skolarbetet. Vi stannar på skolans område och går in när det ringer in. Vi är aktsamma om skolans, egna och andras tillhörigheter. Därför skräpar vi inte ner, klottrar eller förstör. För allas säkerhet cyklar vi inte eller använder sparkcykel på skolgården under skoltid. Av samma anledning kastar vi inte snöboll. Vi följer de regler vi satt upp för rastverksamheten. (Varierar beroende på årstid och de aktiviteter som uppkommer efter hand.) Vi lämnar mobiltelefoner hemma. Om det finns anledning för elev att ha med sig sin mobil till skolan ska mobilen lämnas till personalen vid skoldagens start och återlämnas vid skoldagens slut. Obs! Skolan ersätter inte telefoner som skadas eller försvinner. Övrigt Skolan ansvarar inte för ägodelar som stjäls eller försvinner. Undvik att ta med värdefulla ägodelar och pengar till skolan. Påföljder för dig som inte följer reglerna Du som elev är ersättningsskyldig om du avsiktligt eller genom oaktsamhet klottrar eller förstör skolans egendom. Omhändertagande av föremål kan ske om de stör skolverksamheten eller utgör fara för säkerheten på skolan. I övrigt enligt Åtgärdstrappan. (se Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling) Jag har tagit del av Styckåsskolans regler: Datum: Elev: Vårdnadshavare: Återlämnas till skolan efter underskrift. [25]

26 Åtgärdstrappa När det gäller beteende som stör trygghet och arbetsro. Gäller det kränkningar och/eller diskriminering följ rutiner åtgärda i Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling, Bilaga 3-5. Om det befaras att elev är i behov av extra stöd ska det anmälas till rektor. Rektor beslutar om utredning ska genomföras. 1. Samtal/tillsägelse a. Läraren samtalar med eleven. b. Läraren kontaktar förälder. c. Läraren kallar elev och föräldrar till ett möte. d. Rektor samtalar med eleven. Samtal kan även ske med föräldrar. e. Rektor kallar elev och föräldrar till ett möte. 2. Beteendet kvarstår: Skriftlig varning. 3. Tillfällig omplacering på skolan. 4. Bestående omplacering på skolan. 5. Tillfällig omplacering annan skolenhet. 6. Bestående omplacering på annan skolenhet. 7. Avstängning kan även ske tidigare i åtgärdstrappan. Utvisning Vid akut situation kan utvisning ske utan att punkt b e genomförts. OBS! Tillsynsansvaret kvarstår. [26]

27 Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se [27]