1. RESULTATREDOVISNING... 2

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2016

2 INNEHÅLL 1. RESULTATREDOVISNING Inledning Uppgifter Organisation Verksamhetsmål Verksamheten Inledning Ärendeutveckling Ekonomi Kostnad per prestation Utbildningsbidrag Kostnader för nämndens kansli och drift Samverkan Övrigt Resultat i förhållande till de uppställda målen FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar Noter Sammanställning över väsentliga uppgifter UNDERTECKNANDE AV ÅRSREDOVISNINGEN Bilaga 1; Ledamöter i REPN i Uppsala

3 1. RESULTATREDOVISNING 1.1 Inledning Uppgifter Den 1 januari 2004 trädde lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft och den 1 juni 2008 genomfördes vissa ändringar i lagen (SFS 2008:192). Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Den forskning som lagen omfattar får bara utföras om den har godkänts vid en etikprövning. Uppgiften att göra prövningen ligger på regionala etikprövningsnämnder. Det finns sex regionala nämnder belägna i Uppsala, Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Umeå. Nämnderna har också till uppgift att pröva vissa frågor enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. De regionala nämnderna har rätt att ta ut ersättning för prövningen. En regional nämnds beslut kan överklagas till Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) Organisation Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala är indelad i tre avdelningar, två avdelningar som prövar ansökningar som gäller medicinsk forskning och en avdelning som prövar ansökningar som gäller övrig forskning. Varje avdelning består av ordförande och femton övriga ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Av ledamöterna ska tio ha vetenskaplig kompetens och fem företräda allmänna intressen. Ordföranden och ersättare för ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. I respektive avdelning är två vetenskapliga sekreterare utsedda bland de vetenskapliga ledamöterna. Ledningen av nämnden utövas av ordförandena för nämndens tre avdelningar. En av dessa är ordförande vid sammanträde med nämndledningen. Nämnden har sitt kansli vid Uppsala universitet som tillhandahåller kansliresurser. För nämndens ekonomiadministration svarar Statens servicecenter (SSC). Nämnden har således ingen anställd personal. Nämndens upptagningsområde omfattar forskning vid Uppsala, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas samt Gävleborgs län med följande statliga universitet och högskolor; Uppsala universitet, Karlstads universitet, Örebro universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Gävle, Mälardalens högskola samt Sveriges lantbruksuniversitet. Avdelningarna har använt sig av den i 27 tredje stycket etikprövningslagen angivna möjligheten att delegera vissa ärenden. Således har avdelningarna delegerat till ordföranden att efter granskning/föredragning av vetenskaplig sekreterare pröva ansökningar av enklare beskaffenhet såsom ändring av en tidigare godkänd forskning samt ärenden där avdelningen vid sammanträde begär komplettering. 1.2 Verksamhetsmål Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (2003:460, 7-11 ). 2

4 Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna som bestäms av regeringen ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. 1.3 Verksamheten Inledning Etikprövningsnämndens ledamöter och ersättare har varit utsedda av regeringen för perioden På nämndens kansli arbetar två administrativa sekreterare samt en administrativ chef. Nämnden utnyttjar universitetets infrastruktur beträffande kanslilokaler, sammanträdesrum, arkiv, datorstöd m.m. Detta fungerar bra. Antalet inkomna ansökningar var under år stycken. Av dessa var 571 nya ansökningar medan 452 avsåg ändringar av tidigare godkända ansökningar. Antalet ärenden har ökat de senaste åren och inflödet av ansökningar har under år 2016 varit fortsatt högt med ett slutresultat på 65 fler ansökningar än föregående år Ärendeutveckling I tabellerna används följande beteckningar för de olika kategorier av ansökningar som anges i bilaga 2 till förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor: A = B = C = D = E = F = En forskningshuvudman. Mer än en forskningshuvudman. Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner/-objekt har ett omedelbart samband med endast en av huvudmännen. Behandling av personuppgifter. Klinisk läkemedelsprövning. Ändring. För ärenden hänförliga till avdelningarna för medicinsk forskning används beteckningen M och för ärenden hänförliga till avdelningen för övrig forskning används beteckningen Ö. 3

5 Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden Kategori År 2016 År 2015 År 2014 Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda M Ö Totalt totalt M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt A B C D E F Samtliga Kommentar: I tabellen redovisas som avgjorda ärenden de ärenden där nämnden under året fattat beslut om avvisning, godkännande, överlämnande, avslag eller rådgivande yttrande. Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden År 2016 År 2015 År 2014 Möten Avgjorda ärenden Möten Avgjorda ärenden Möten Avgjorda ärenden Medicinsk forskning Övrig forskning Ändringsärenden Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN Kategori År 2016 År 2015 År 2014 Överklagade Överlämnade Överklagade Överlämnade Överklagade Överlämnade M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö A B C D E F 1 Samtliga Under 2016 överklagades fem av den regionala nämndens beslut till CEPN. Alla dessa beslut prövades av CEPN som i två av fallen inte ändrade den regionala nämndens beslut. Tre av besluten ändrades av CEPN som i två fall godkände studien samt i ett fall godkände med vissa villkor. En ansökan överlämnades till CEPN som beslutade att godkänna ansökan. 4

6 1.3.3 Ekonomi Det ekonomiska utfallet redovisas i följande tabeller. Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr Inkomsttitel 2559 Ack. resultat t.o.m 2014 Resultat 2015 Intäkter 2016 Kostnader 2016 Resultat 2016 Ack. resultat utg Budget enl. regleringsbrev Utfall enl. resultaträkning Kommentar: I regleringsbrev för regionala etikprövningsnämnder anges en beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet totalt för samtliga regionala nämnder. Budgeten för intäkter och kostnader år 2016 har fördelats procentuellt i proportion till nämndens tilldelade anslagsbelopp. De kostnader som redovisas ovan är totala kostnader. Nämnden tvingas konstatera att målet om full kostnadstäckning inte uppnås. Se ytterligare kommentarer under avsnitt 1.4, Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr Kategori År 2016 År 2015 År 2014 A B C D E F Summa avgiftsinkomster Kommentar: För att kunna redovisa avgiftsinkomster per kategori (typ) av ansökan har nämnden räknat fram dessa som summan av antal under året inkomna ansökningar per kategori multiplicerat med avgiften för aktuell typ av ansökan. Detta ger ett ungefärligt värde som p.g.a. periodisering m.m. kan avvika något från den ekonomiska redovisningens värde Kostnad per prestation Kostnaden per avgjort ärende blir olika stor beroende på om ärendet tas upp vid ett sammanträde eller om det kan avgöras av ordföranden efter föredragning av vetenskaplig sekreterare. Ett sammanträde kostar i sammanträdesarvoden runt kr (exklusive resekostnader mm för ledamöterna) vartill kommer kostnad för föredragandearvode med cirka 750 kr per ärende. Under år 2016 höll avdelningarna för medicinsk forskning 24 sammanträden och avgjorde 311 ärenden. Sammanträdes- och föredragandearvoden kan då beräknas till (24 x x 750 =) kr eller kr per ärende. Avdelningen för övrig forskning höll 11 sammanträden och avgjorde 160 ärenden, vilket ger sammanträdes- och föredragandearvoden om (11 x x 750 =) kr eller kr per ärende. Under år 2016 avgjordes 428 ansökningar om ändringar av tidigare godkända ansökningar, de allra flesta på delegation av ordförande efter föredragning av vetenskaplig sekreterare. 5

7 De samlade kostnaderna för nämndens verksamhet under år 2016 uppgick till kr. Om man från den summan drar de ovan nämnda sammanträdes- och arvodeskostnaderna om ( =) kr får man vad som kan betecknas som nämndens fasta kostnader, ( =) kr. Om dessa kostnader fördelas lika på samtliga avgjorda ärenden blir den fasta kostnaden per ärende ( =) kr. Denna kostnad kan då sägas motsvara kostnaden för ett ärende som inte avgörs vid sammanträde, medan kostnaden per ärende som avgörs vid sammanträde blir ( =) kr för ärenden avseende medicinsk forskning och ( =) kr för ärenden avseende övrig forskning. Beräkningarna är naturligtvis bara ett sätt att få fram en styckkostnad, men de visar att avgiftsnivån inte är bestämd utifrån den verkliga kostnaden för ärendenas behandling. Nämnden upplever att alltför många ansökningar måste kompletteras för att beslut ska kunna fattas. Det är inte ovanligt att ansökningar måste återremitteras och behandlas på två eller tre sammanträden. Sammantaget innebär det en högre kostnad för de aktuella ärendena. Därutöver är det en större andel av ansökningar om ändringar i tidigare godkända projekt som är så pass omfattande att de inte kan beslutas av ordförande efter föredragning av vetenskaplig sekreterare, utan måste behandlas av en hel avdelning på sammanträde. Även dessa ärenden innebär en högre kostnad för nämnden. Nämndens totala kostnader samt kostnad per avgjort ärende, beräknad enligt ovan, under de senaste tre åren framgår av tabell 6. Tabell 6. Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende. År 2016 År 2015 År 2014 Nämndens kostnader (kr) Kostnad per ärende (kr) Medicinsk forskning Övrig forskning Ändringsärenden Utbildningsbidrag År 2004 tilldelades nämnden ett anslag om tkr för utbildning och uppbyggnad av infrastruktur. Av beloppet har hittills förbrukats tkr, varav 44 tkr år Återstoden av anslaget (275 tkr) beräknas bli förbrukat inom ett år i samband med att nämnden implementerar det nya elektroniska handläggningssystemet Prisma. Det råder dock en oklarhet hur kostnaderna för anslutningen ska fördelas mellan nämnderna, om respektive nämnd ska stå för sin andel eller om nämnden i Linköping ska stå för hela kostnaden och i efterhand begära höjt anslag. Under året har dessa medel främst använts för resekostnader i samband med deltagande i det årliga nationella mötet som år 2016 ägde rum i Lund och en utbildningsdag i Vetenskapsrådets regi Kostnader för nämndens kansli och drift Enligt av regeringen beslutad förordning svarar Uppsala universitet för nämndens kansliresurser. En överenskommelse om detta träffades år 2005 och gäller tills vidare. 6

8 Ersättningen fastställs årligen efter förhandlingar och utbetalas kvartalsvis mot faktura. Ersättningen för åren 2014 och 2015 var tkr respektive tkr. För år 2016 blev kostnaden för kansliet tkr, av vilken lönekostnaden utgör den största delen. Det är även den del som ökar för varje år. Kostnader för lokaler och övriga kostnader har däremot minskat. Ersättningen till värdmyndigheten utgör huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna för nämndens kansli och drift, som år 2016 uppgick till tkr. Utöver ersättningen återfinns här kostnader för ekonomitjänster till Statens servicecenter (SSC), revisionskostnader, postservice och liknande. Kostnaderna för ekonomitjänster, som utförs av SSC, har under de senaste åren ökat markant. Orsaken är att SSC genomfört en avsevärd avgiftshöjning samt därutöver tagit nya fakturahanteringssystem och ekonomisystem i bruk. År 2014 var kostnaden 373 tkr, år tkr och under 2016 var den totala kostnaden 636 tkr. SSC har aviserat att den årliga avgiften för år 2017 kommer vara 672 tkr för deras tjänster Samverkan Den september anordnade Regionala etikprövningsnämnden i Lund det årliga nationella mötet. På mötet deltog ordförandena, de vetenskapliga sekreterarna och den administrativa personalen från samtliga regionala nämnder samt Centrala etikprövningsnämnden. Under dagarna diskuterades aktuella ämnen som är gemensamma för etikprövningsnämnderna. Fokus riktades bland annat mot gränsdragningen mellan forskning och vård, aktuell reproduktionsmedicin, liksom mot etiska frågor inom etnografisk forskning. Dataskyddsförordningen diskuterades och nyheter från Utbildningsdepartementet dryftades. De administrativt ansvariga ordförandena för de regionala nämnderna och kanslimedarbetare från varje nämnd har under året träffats för diskussion av gemensamma frågor. Årets första möte hölls i Stockholm den 15 januari. Den 20 september träffades samtliga i Lund i anslutning till det nationella mötet. De mest frekventa diskussionerna under dessa möten har rört det elektroniska ärendehanteringssystemet, den nya EU-förordningen för kliniska läkemedelsprövningar samt den statliga utredningen om nämndernas framtida organisation. Den administrativa personalen vid kanslierna från samtliga etikprövningsnämnder har årliga möten där gemensamma frågor tas upp. Årets möte hölls den 13 maj i Stockholm. Ordföranden, de vetenskapliga sekreterarna samt den administrativa chefen har under året föreläst om forskningsetik och etikprövning i olika sammanhang, företrädesvis vid universitet och landsting/regioner i upptagningsområdet. Nämnas kan deltagande och föreläsningar om etikprövning och forskningsetik på Nationell konferens för klinisk forskning, Nationell biobanksutbildning, på flertalet forskarutbildningar inom både medicin och farmaci samt humaniora och samhällsvetenskap, på masterprogram för apotekare och klinisk farmaci, för forskare på Gävle högskola samt för nätverket för internrevisorer vid universitet i Mälardalsområdet. Nämnden har tidigare samverkat med Vetenskapsrådet (VR) i en särskild referensgrupp som rådet satt samman med en representant från varje regional etikprövningsnämnd samt företrädare för Centrala etikprövningsnämnden och rådet. VR synes numera ha lagt ner referensgruppen. 7

9 Förberedelserna för en övergång till ett elektroniskt ansöknings- och ärendehandläggningssystem har krävt betydande insatser under året. Etikprövningsnämnderna har satt samman en nationell projektgrupp som jobbar tillsammans med Vetenskapsrådet för att utveckla och anpassa deras system Prisma till att passa nämndernas behov. Den administrativa chefen vid kansliet är en av deltagarna i den nationella projektgruppen. Inför att EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar ska implementeras i Sverige har Läkemedelsverket och etikprövningsnämnderna under hösten och vintern arbetat med det gemensamma regeringsuppdraget att förbereda införandet av en gemensam beslutsprocess i Sverige. Arbetet, som utförs av en gemensam nationell projektgrupp, har tagit mycket tid i anspråk under året och förväntas även fortsättningsvis kräva betydande arbetsinsatser fram till dess att den nya ansökningsportalen är på plats i Bryssel och förordningen träder i kraft. Nämndens administrativa chef är en av deltagarna i den nationella projektgruppen Övrigt Nämnden har tillsammans med Centrala etikprövningsnämnden och de andra regionala etikprövningsnämnderna en gemensam hemsida, som bl.a. innehåller aktuella författningar, ansökningsblankett, vägledning till ansökan, forskningspersonsinformation, information om sammanträdestider samt protokoll. Av nämndens regleringsbrev framgår att återrapportering så långt som det är möjligt ska redovisas könsuppdelad. Därutöver har nämnden i uppdrag att i sin verksamhet tillgodose att män och kvinnor som ansöker om etikprövning får en likvärdig behandling. Nämnden kan inte göra en könsuppdelad rapportering av statistiken kring inkomna ansökningar, dess sökanden och dess beslut. Ansökan om etikprövning lämnas in av forskningshuvudmannen som är en statlig myndighet eller annan juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs. För varje ansökan utses en ansvarig forskare men kön på denne noteras inte i någon del av ansökningsförfarandet. Det som går att redovisa könsuppdelat är nämndens ledamöter. Ledamöterna, vilka utses av regeringen, var den 31 december stycken. Av dessa var 48 kvinnor och 48 män, vilket motsvarar 50 % av respektive kön. Nämndens ledning, som även den utses av regeringen, består av tre ordföranden som samtliga var män. Av de ersättande ordförandena var en kvinna och två män. I verksamheten finns sex ledamöter som är utsedda till vetenskapliga sekreterare, samtliga var män. 1.4 Resultat i förhållande till de uppställda målen Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (7-11 ). Att forskning håller hög etisk kvalitet garanteras av sammansättningen av nämndernas avdelningar. Ordföranden i varje avdelning har lång erfarenhet som domare på hög nivå och är väl skickad att tillämpa de bestämmelser som ligger till grund för etikprövningen. De tio ledamöterna med vetenskaplig kompetens i varje avdelning är samtliga disputerade och har egen erfarenhet av forskning. Genom sina olika specialiteter (se Bilaga 1 med förteckning 8

10 över ledamöter) ger de nämnden en kompetens som spänner över många områden inom den forskning som nämnderna har att pröva. Flertalet av de ledamöter som företräder allmänna intressen har lång erfarenhet av arbete i politiska beslutsorgan. Sammantaget har nämnderna en sammansättning som skapar goda förutsättningar för väl avvägda avgöranden. Ledamöternas behov av kompetensutveckling tillgodoses genom samverkan med CEPN och övriga nämnder, genom egna utbildningsdagar samt genom av Vetenskapsrådet årligen anordnade utbildningsdagar. Nämnden gör alltid en noggrann kontroll av ansökningarna i både formellt och etiskt hänseende. En särskilt viktig del är granskningen av informationen till forskningspersonerna och samtyckesförfarandet. I den delen har de ledamöter som företräder allmänna intressen en viktig funktion eftersom de lättare än fackmännen kan sätta sig in i forskningspersonernas situation. Granskningen mynnar ofta ut i att sökanden måste komplettera sin ansökan. Inte sällan beror det på att de forskningsetiska övervägandena är bristfälligt redovisade. Sökanden måste identifiera och precisera vilka etiska problem som kan uppstå inom eller genom projektet för att nämnden ska få ett tillräckligt underlag för sin etiska bedömning. Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Det faktum att flertalet ärenden på grund av ofullständiga ansökningar inte kan slutbehandlas vid ett sammanträde leder till att snittkostnaden för handläggningen av ett ärende blir långt högre än den borde vara. Med detta förbehåll är nämnden av den uppfattningen att de resurser som nämnden förfogar över har använts på ett effektivt sätt. I ett vidare perspektiv bidrar nämndernas verksamhet därmed till att stärka Sverige som forskningsnation. Nämnden ser dock stora möjligheter till effektivisering genom att digitalisera verksamheten. Allt sedan nämnden bildades 2004 har myndighetens handläggning och hantering av ansökningar skett i pappersform. Att digitalisera ansökningsförfarandet och handläggningen är en stark önskan som framförs från både forskningshuvudmännen och dess företrädare samt nämndens ledamöter då dagens hantering upplevs som belastande och besvärande. En digitalisering skulle innebära stor tidsvinst för forskarna och en tidsbesparande handläggningsprocess vid myndigheten. Större resurser skulle då kunna frigöras till att jobba proaktivt och genom föreläsningar öka kunskapen om etikprövningslagen och vilka krav den ställer på forskningen. Som tidigare nämnts arbetar en nationell projektgrupp tillsammans med Vetenskapsrådet för att utveckla och anpassa Prisma, som är Vetenskapsrådets portal och system för ansökningar, efter etiknämndernas behov. I avvaktan på detta system har nämnden börjat scanna in alla ansökningar och göra dem tillgängliga för nämndens ledamöter i en elektronisk mötesyta som tillhandahålls av värdmyndigheten Uppsala universitet. Nämnden har nyligen slutat ta in papperskopior på ansökningar och kräver numera endast att etikprövningsansökan i original lämnas in. Dessa förändringar har fått stor uppskattning av nämndens ledamöter och sökanden. Därutöver är förändringarna resurssparande. 9

11 Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Enligt förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor ska ärenden avgöras inom de handläggningstider som anges beroende på vad ansökan avser (5-8 ). Där anges att ärenden som gäller klinisk läkemedelsprövning i normalfallet ska avgöras inom 60 dagar. Vidare föreskrivs att handläggningstiden inte bör överstiga 60 dagar för ärenden som avser annan forskning än klinisk läkemedelsprövning respektive 35 dagar för ärenden om ändring av ett godkännande. Under året har tre ärenden gällande klinisk läkemedelsprövning överskridit angiven handläggningstid om 60 dagar. I samtliga ärenden var orsaken att nämnden fick begära en eller två kompletteringar innan de kunde fatta beslut. För ärenden som avser annan forskning än klinisk läkemedelsprövning har den rekommenderade handläggningstiden om högst 60 dagar överskridits i 36 ärenden. För dessa var de främsta orsakerna det stora inflödet av ansökningar under inledningen av sommaren samt därutöver att nämnden varit tvungna att begära en eller flera kompletteringar innan de kunnat fatta beslut då ansökningarna haft innehållsmässiga brister. Handläggningstiden har för ansökan om ändring överskridits i 21 ärenden. Att handläggningstiden överskridits berodde i de allra flesta fallen på att ärendena lämnats till avdelning för beslut på sammanträde då de inte bedömts vara av enklare art. Den genomsnittliga handläggningstiden framgår av följande tabell. Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar för under året avgjorda ärenden Kategori År 2016 År 2015 År 2014 A B C D E F Samtliga Kommentar: Handläggningstiden räknas från dagen när en ansökan är komplett, dvs. när alla nödvändiga handlingar kommit in till nämnden och ansökningsavgiften bokförts på nämndens konto, till dagen för nämndens beslut. Om sedan komplettering begärs av nämnden görs avbrott till dess kompletteringen inkommit. Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. 10

12 I fråga om det ekonomiska målet tvingas nämnden än en gång konstatera att avgiftsintäkterna inte täcker verksamhetens kostnader. Liksom tidigare år är antalet ärenden inte tillräckligt stort för att avgifterna ska täcka kostnaderna. I den promemoria som låg till grund för nämndens organisation uppskattades antalet ärenden bli årligen och summan av intäkter tkr årligen. Även om antalet ärenden börjar närma sig beräknat antal är nämndens bedömning att avgiftsintäkterna även framöver kommer att vara lägre än vad som antogs i förslaget till organisation. Nämnderna har ingen möjlighet att påverka avgiften. I förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor anges i bilaga 2 de avgifter som ska gälla för ansökan om etikprövning. Nämnden inledde året med ett underskott om 121 tkr och tilldelades för år 2016 ett anslag om tkr. Efter begäran tilldelades ytterligare 700 tkr i anslag. Nämnden har under året vidtagit åtgärder för att hålla kostnaderna nere. Övergång till elektronisk distribuering av handlingar och uppsägning av lokaler är två av flera åtgärder som resulterat i att siffrorna har vänt. Nämnden avslutar året med ett överskott om 99 tkr. Detta trots att antalet ärenden har ökat och handläggningstiderna sänkts. Möjligheterna att vidta ytterligare åtgärder är dock begränsade och nämnden ser inte någon möjlighet att reducera kostnaderna så att full kostnadstäckning uppnås. Sammanfattning Nämnden har under året haft ett högt inflöde av ärende, högre än någonsin. Handläggningstiderna har trots högt inflöde minskat och verksamhetens kostnader har varit lägre än de föregående två åren. Nämnden anser att den i betydande grad bidragit till måluppfyllelse inom verksamhetsområdet. Det ekonomiska målet är dock inte realistiskt. Trots att nämnden vidtar åtgärder för att hålla kostnaderna nere bör man räkna med att kostnaderna för nämndens verksamhet kommer att öka och att ökade avgiftsintäkter inte kommer att kompensera kostnadsökningen. 11

13 2. FINANSIELL REDOVISNING 2.1 Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Summa Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Årets kapitalförändring

14 2.2 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Fordringar hos andra myndigheter Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 0 24 Summa 0 24 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 7 Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa 0 0 Skulder m.m. Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

15 2.3 Anslagsredovisning REDOVISNING MOT ANSLAG Anslag (tkr) Not Årets tilldelning enl. regl. brev Ing. överföringsbelopp Omdisponerade anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utg. överföringsbelopp Uo 16 3:12 Ramanslag Regionala etikprövningsn ämnder ap.6 Regionala etikprövningsn ämnden i Uppsala (ram) Summa REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL Inkomsttitel Beräknat Inkomster (tkr) Not belopp 2559 Avgifter för etikprövning av forskning Summa

16 2.4 Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Regionala etikprövningsnämnden i Uppsalas bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Upplysningar av väsentlig betydelse Nämnden har ingen egen anställd personal varför uppgift om anställdas sjukfrånvaro, årsarbetskrafter och medeltalet anställda inte kan lämnas. Kanslipersonalen är anställd av nämndens värdmyndighet (Uppsala Universitet) vilken fakturerar nämnden enligt avtal för utförda tjänster, lokalhyror och användning av kontorsmaskiner. Nämnden har inte några egna anläggningstillgångar, varför lån i Riksgäldskontoret inte är aktuellt. Värderingsprinciper Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp 15

17 Ersättningar och andra förmåner Nämndens ordföranden 1 och ersättare/andra styrelseuppdrag (tkr) Ersättning Erik Lempert 62 Ordförande avdelning 1 för medicinsk forskning tillika ordförande nämndledning Inga andra uppdrag Madelaine Tunudd 28 Ersättare avdelning 1 för medicinsk forskning Erik Brattgård 48 Ordförande avdelning 2 för medicinsk forskning Inga andra uppdrag Per-Erik Nistér 33 Ersättare avdelning 2 för medicinsk forskning Erik Göransson 50 Ordförande avdelning 3 för övrig forskning Inga andra uppdrag Johan Modin 28 Ersättare avdelning 3 för övrig forskning Anställdas sjukfrånvaro Kanslipersonal som arbetar vid Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala är inte anställd av nämnden utan av värdmyndigheten (Uppsala universitet). Därför redovisas inte anställdas sjukfrånvaro. 1 Enligt förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag redovisas skattepliktiga ersättningar samt uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller aktiebolag för ledande befattningshavare. 16

18 2.4.2 Noter Resultaträkning (tkr) Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av offentligrättsliga avgifter 4 6 Intäkter av andra ersättningar 5 0 Summa 4 6 Not 2 Kostnader för personal Arvoden (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Varav lönekostnader ej anställd personal Sociala avgifter Övriga kostnader för personal Summa Not 3 Övriga driftkostnader Kostnader för nämndens kansli fördelat på: Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kostnader för nämndens kansli Resor, representation och information Köp av varor Köp av tjänster Summa Not 4 Finansiella kostnader Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 4 3 Övriga finansiella kostnader 1 1 Summa 4 4 Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan varit negativ. Not 5 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Avgifter för etikprövning av forskning Summa Kostnader för verksamheten avseende etikprövning av forskning

19 Balansräkning (tkr) Not 6 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0 Fordringar avseende Uppbörd Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel 0 0 Fodringar avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 0 0 Summa Avräkning med statsverket Not 7 Myndighetskapital Myndighetskapital saknas och därför redovisas inte någon specifikationstabell Not 8 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter Leverantörsskulder andra myndigheter Summa Not 9 Kortfristiga skulder Källskatt arvoden Summa Not 10 Upplupna kostnader Upplupna kostnader RRV ÅR Upplupna kostnader SSC ÅR Summa

20 Forts. Balansräkning (tkr) Not 11 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från Kammarkollegiet Summa varav bidrag från som förväntas tas i anspråk: inom tre månader mer än tre månader till ett år mer än ett år till tre år mer än tre år 0 0 Summa Not 12 Övriga förutbetalda intäkter Ej medgivet anslagsöverskridande 0 0 Förutbetalda etikprövningsavgifter Summa Avser periodisering av avgifter som inbetalats i slutet av året, men där prövningsbeslut inte fattats före årsskiftet, inkl avgifter som inbetalats under året, men där ingen ansökan inkommit före årsskiftet. 19

21 Anslagsredovisning Not 13 Uo 16 3:12 ap.6 Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Enligt regeringsbeslutet (beslutsnummer III:3, U2016/00358/F, U2016/04020/F, U2016/04022/F och U2016/04318/F) har Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala tilldelats ytterligare 700 tkr. Enligt regleringsbrevet disponerar Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala en anslagskredit på 171 tkr. Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala hade ett negativt ingående överföringsbelopp. Anslaget är räntebärande. Not Avgifter för etikprövning och forskning I regleringsbrevet anges en beräknad budget på tkr för samtliga regionala etikprövningsnämnder. Budgeten har fördelats procentuellt i proportion till respektive regional etikprövningsnämnds anslagsbelopp. För Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala innebär det cirka 18 % av tkr. Göteborg Linköping Lund Stockholm Umeå Uppsala Totalt tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr 20

22 2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram Riksgäldskontoret Ej tillämpligt Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Avgiftsintäkter Övriga avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som ej disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Anslagskredit Beviljad Utnyttjad Anslag Ramanslag Anslagssparande Bemyndiganden Personal * Driftkostnad per årsarbetskraft Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt Kapitalförändring Årets Balanserad * Myndigheten har ingen anställd personal. 21

23 UNDERTECKNANDE AV ÅRSREDOVISNINGEN Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Uppsala den 17 februari 2017 Johan Modin Maria Wetterstrand Hagström Erik Göransson Ordförande Ordförande Ordförande Avdelning 1 för Avdelning 2 för Avdelning 3 för medicinsk forskning medicinsk forskning övrig forskning 22

24 Bilaga 1; Ledamöter i REPN i Uppsala AVDELNING 1, MEDICINSK FORSKNING Ordinarie Supplerande Ordförande Erik Lempert, f.d. lagman Madelaine Tunudd, kammarrättsråd Ledamöter med vetenskaplig kompetens Per Blomström, kardiologi vetenskaplig sekreterare Jan-Erik Broman, psykiatri Greta Edelstam, obstetrik och gynekologi Ulla Friberg, öron-näsa-hals Jan Gustafsson, pediatrik Ulf Haglund, kirurgi Elisabeth Ronne Engström, neurokirurgi Christer Sundström, patologi, vetenskaplig sekreterare Susanne Tornhamre, biomedicin Anna Cristina Åberg, geriatrik Ann-Christin Johansson, medicinsk vetenskap Fotios Papadopoulos, universitetslektor, psykiatri Anneli Stavreus-Evers, gynekologi och reproduktiv medicin Elisabeth Ståhle, kardiovaskulär epidemiologi Anna Sarkadi, pediatrik Anne Söderlund, fysioterapi Johanna Westerlund, cellbiologi Kenneth Söderhäll, jämförande fysiologi Lars Wallin, omvårdnad Petra von Heideken Wågert, geriatrik Ledamöter som företräder allmänna intressen Rolf Ahlzén Tommy Berger Ann Marie Bergström Daniel Didricksson Hanna Karin Linck Gert Ohlsson Anders Bengtsson Barbro Östling Birthe Fridh Bengt Sandblad 23

25 AVDELNING 2, MEDICINSK FORSKNING Ordinarie Supplerande Ordförande Erik Brattgård, chefsrådman Per-Erik Nistér, f.d. rådman Ledamöter med vetenskaplig kompetens Albert Alm, oftalmiatrik Ulf Högberg, obstetrik och gynekologi Marieann Högman, respirationsfysiologi Brita Karlström, geriatrik Lars von Knorring, psykiatri, vetenskaplig sekreterare Carin Muhr, neurologi Susan Pfeifer, pediatrik, barnonkologi Bengt Simonsson, hematologi, vetenskaplig sekreterare Lars Wiklund, anestesiologi Agneta Yngve, nutrition Janeth Leksell, omvårdnad Torbjörn Linde, invärtesmedicin Peter Nygren, onkologi Mats Eriksson, vårdvetenskap Tom Lundin, katastrofpsykiatri Lars-Gunnar Gunnarsson, neurologi Uwe Ewald, pediatrik Margareta Möller, vårdvetenskap Kerstin Öhrn, omvårdnad Michael Häggman, kirurgi Ledamöter som företräder allmänna intressen Helena Busch-Christensen Ingrid Fredriksson Ola Ström Marianne Utterdahl Margaretha Åkerlind Skuteli Erik Åkerlund Kerstin Åkesson Görel Korkman Mattias Kareliusson Ingvar Nordén 24

26 AVDELNING ÖVRIG FORSKNING Ordinarie Supplerande Ordförande Erik Göransson, f.d. rådman Johan Modin, rådman Ledamöter med vetenskaplig kompetens Lena Almqvist, psykologi Daniela Andrén, nationalekonomi Henry Cöster, systematisk teologi Katarina Elofsson, nationalekonomi Marie-Louise Hall-Lord, omvårdnad Staffan Hygge, miljöpsykologi, vetenskaplig sekreterare David Kronlid, etik och lektor, didaktik Bo Lewin, sociologi, vetenskaplig sekreterare Marie-Louise Danielsson-Tham, livsmedelshygien Greta Ågren, etologi Ann-Margret Rydell, utvecklingspsykologi Gun Sundberg, nationalekonomi Lars Pettersson, historia Birgitta Meurling, etnologi Kristina Haglund, vårdvetenskap Eva Hultin, pedagogik Per Sundman, etik Magnus Frostenson, företagsekonomi Niclas Månsson, pedagogik Minna Gräns, rättsvetenskap Ledamöter som företräder allmänna intressen Sture Beckman Christer Hoel Barbro Larsson Lina Nordquist Michael Williams Olof Johansson Jenny Steen Malin Prenkert Thomas Karlsson Kerstin Monk 25