ÅRSREDOVISNING REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UPPSALA

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UPPSALA

2 UNDERTECKNANDE AV ÅRSREDOVISNINGEN Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Uppsala den 18 februari 2015 Erik Lempert Erik Brattgård Erik Göransson Ordförande Ordförande Ordförande Medicinsk avdelning 1 Medicinsk avdelning 2 Övrig forskning 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATREDOVISNING... 3 Inledning... 3 Uppgifter... 3 Organisation... 3 Verksamhetsmål... 4 Verksamheten... 4 Inledning... 4 Ärendeutveckling... 4 Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden... 5 Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden... 5 Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN... 5 Ekonomi... 6 Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr... 6 Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr... 6 Kostnad per prestation... 6 Tabell 6. Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende Utbildningsbidrag... 7 Kostnader för nämndens kansli och drift... 7 Samverkan... 8 Övrigt... 8 Resultat i förhållande till de uppställda målen... 9 Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar för under året avgjorda ärenden Sammanfattning RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER Bilaga 1; LEDAMÖTER I REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UPPSALA Bilaga 2; ÖVERENSKOMMELSE MELLAN REPN I UPPSALA OCH UPPSALA UNIVERSITET

4 RESULTATREDOVISNING Inledning Uppgifter Den 1 januari 2004 trädde lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft och den 1 juni 2008 genomfördes vissa ändringar i lagen (SFS 2008:192). Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Den forskning som lagen omfattar får bara utföras om den har godkänts vid en etikprövning. Uppgiften att göra den prövningen ligger på regionala etikprövningsnämnder. Det finns sex regionala nämnder belägna i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Nämnderna har också till uppgift att pröva vissa frågor enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. De regionala nämnderna har rätt att ta ut ersättning för prövningen. En regional nämnds beslut kan överklagas till Centrala etikprövningsnämnden (CEPN). Organisation Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala är indelad i tre avdelningar, två avdelningar som prövar ansökningar som gäller medicinsk forskning och en avdelning som prövar ansökningar som gäller övrig forskning. Varje avdelning består av ordförande och femton övriga ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Av de övriga ledamöterna ska tio ha vetenskaplig kompetens och fem företräda allmänna intressen. Ordföranden och ersättare för ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. I respektive avdelning är vetenskapliga sekreterare utsedda bland de vetenskapliga ledamöterna. Ledningen av nämnden utövas av ordförandena för nämndens tre avdelningar. En av dessa, f.d. lagmannen Erik Lempert, är ordförande vid sammanträde med nämndledningen. Nämnden har sitt kansli vid Uppsala universitet som tillhandahåller kansliresurser. För nämndens ekonomiadministration svarar Statens servicecenter. Nämnden har således ingen anställd personal. Nämndens upptagningsområde omfattar forskning vid Uppsala, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas samt Gävleborgs län med följande statliga universitet och högskolor; Uppsala universitet, Karlstads universitet, Örebro universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Gävle, Mälardalens högskola samt Sveriges lantbruksuniversitet. Avdelningarna har använt sig av den i 27 tredje stycket etikprövningslagen angivna möjligheten att delegera vissa ärenden. Således har avdelningarna delegerat till ordföranden att efter föredragning/granskning av vetenskaplig sekreterare pröva ansökningar av enklare beskaffenhet såsom ändring av en tidigare godkänd forskning samt ärenden där avdelningen vid sammanträde begär komplettering. 3

5 Verksamhetsmål Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (2003:460, 7-11 ). Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna som bestäms av regeringen ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Verksamheten Inledning Etikprövningsnämndens ledamöter och ersättare har utsetts av regeringen för perioden På nämndens kansli arbetar två administrativa sekreterare samt en administrativ samordnare. Nämnden utnyttjar universitetets infrastruktur beträffande kanslilokaler, sammanträdesrum, arkiv, datorstöd, kommunikation m.m. Detta fungerar tillfredsställande. Antalet inkomna ärenden under år 2014 var 964 stycken, vilket är en ökning med 92 ärenden jämfört med föregående år. Antalet inkomna ärenden är det högsta sedan myndigheten bildades Framförallt har antalet ärenden som gäller behandling av personuppgifter samt ärenden som rör ändring av tidigare godkänd forskning ökat. Ärendeutveckling I tabellerna används följande beteckningar för de olika kategorier (typer) av ansökningar som anges i bilaga 2 till förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor: A = B = C = D = E = F = En forskningshuvudman. Mer än en forskningshuvudman. Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner/-objekt har ett omedelbart samband med endast en av huvudmännen. Behandling av personuppgifter. Klinisk läkemedelsprövning. Ändring. För ärenden hänförda till avdelningarna för medicinsk forskning används beteckningen M och för ärenden hänförda till avdelningen för övrig forskning används beteckningen Ö. 4

6 Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden Kategori År 2014 År 2013 År 2012 Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt A B C D E F Samtliga Kommentar: I tabellen redovisas som avgjorda ärenden de ärenden där nämnden under året fattat beslut om avvisning, godkännande, överlämnande, avslag eller rådgivande yttrande. Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden År 2014 År 2013 År 2012 Möten Avgjorda ärenden Möten Avgjorda ärenden Möten Avgjorda ärenden Medicinsk forskning Övrig forskning Ändringsärenden Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN Kategori År 2014 År 2013 År 2012 Överkl Övl Överkl Övl Överkl Övl M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö A B 1 1 C 1 1 D E 1 F Samtliga Under år 2014 överklagades tre ärenden till CEPN. I två ärenden har CEPN fattat beslut, de ändrade i bägge fallen regionala nämndens beslut genom att undanröja villkor som ställts upp i samband med godkännande. Det ärende som överlämnades till CEPN godkändes. 5

7 Ekonomi Det ekonomiska utfallet redovisas i följande tabeller. Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr Inkomsttitel 2559 Ack. resultat utg Resultat 2014 Kostnader 2014 Intäkter 2014 Resultat 2013 Ack. resultat t.o.m Budget enl. regleringsbrev Utfall enl. resultaträkning Kommentar: I regleringsbrev för regionala etikprövningsnämnder anges en beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet totalt för samtliga regionala nämnder. Budgeten för intäkter och kostnader år 2014 har fördelats procentuellt i proportion till nämndens tilldelade anslagsbelopp. De kostnader som redovisas ovan är totala kostnader. Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr Kategori År 2014 År 2013 År 2012 A B C D E F Summa avgiftsinkomster Kommentar: För att kunna redovisa avgiftsinkomster per kategori (typ) av ansökan har nämnden räknat fram dessa som summan av antal under året inkomna ansökningar per kategori multiplicerat med avgiften för aktuell typ av ansökan. Detta ger ett ungefärligt värde som p.g.a. periodisering m.m. kan avvika något från den ekonomiska redovisningens värde. Kostnad per prestation Kostnaden per avgjort ärende blir olika stor beroende på om ärendet tas upp vid ett sammanträde eller om det kan avgöras av ordföranden och vetenskaplig sekreterare efter delegation. Ett sammanträde kostar i sammanträdesarvoden runt kr (exklusive reskostnader mm för ledamöterna) vartill kommer kostnad för föredragandearvode med cirka 750 kr per ärende. Under år 2014 höll avdelningarna för medicinsk forskning 24 sammanträden och avgjorde 346 ärenden. Sammanträdes- och föredragandearvoden kan då beräknas till (24 x x 750 =) kr eller kr per ärende. Avdelningen för övrig forskning höll 10 sammanträden och avgjorde 108 ärenden, vilket ger sammanträdes- och föredragandearvoden om (10 x x 750 =) kr eller kr per ärende. Under år 2014 avgjordes 385 ansökningar om ändringar av tidigare godkända ansökningar, utan att tas upp behandling på sammanträde. 6

8 De samlade kostnaderna för nämndens verksamhet under år 2014 uppgick till kr. Om man från den summan drar de ovan nämnda sammanträdes- och arvodeskostnaderna om ( =) kr får man vad som kan betecknas som nämndens fasta kostnader, ( =) kr. Om dessa kostnader fördelas lika på samtliga avgjorda ärenden blir den fasta kostnaden per ärende ( =) kr. Denna kostnad kan då sägas motsvara kostnaden för ett ärende som inte avgörs vid sammanträde, medan kostnaden per ärende som avgörs vid sammanträde blir ( =) kr för ärenden avseende medicinsk forskning och ( =) kr för ärenden avseende övrig forskning. Beräkningarna är naturligtvis bara ett sätt att få fram en styckkostnad, men de visar åtminstone att avgiftsnivån inte är bestämd utifrån den verkliga kostnaden för ärendenas behandling. Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende, beräknad enligt ovan, under de senaste tre åren framgår av tabell 6. Tabell 6. Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende. År 2014 År 2013 År 2012 Nämndens kostnader (kr) Kostnad per ärende (kr) Medicinsk forskning Övrig forskning Ändringsärenden Utbildningsbidrag År 2004 tilldelades nämnden ett anslag om tkr för utbildning och uppbyggnad av infrastruktur. Av beloppet har hittills förbrukats tkr, varav 127 tkr år Återstoden av anslaget (546 tkr) beräknas bli förbrukat inom ett år. Under året har dessa medel främst använts för engångskostnader i samband att Statens servicecenter byter system för elektronisk fakturahantering. Därutöver har medlen använts till att delta i det årliga nationella mötet i Umeå samt att anordna utbildningsdag för ledamöterna i avdelningen för övrig forskning. Kostnader för nämndens kansli och drift Enligt av regeringen beslutad förordning svarar Uppsala universitet för nämndens kansliresurser. En överenskommelse om detta träffades 2005 och gäller tills vidare. Överenskommelsen finns bifogad som bilaga 2. Ersättningen fastställs årligen efter förhandlingar och utbetalas månatligen mot faktura. Ersättningen för åren 2012 och 2013 var tkr respektive tkr. För år 2014 blev kostnaden för kansliet tkr, av vilken lönekostnaden utgör den största delen. Ersättningen till värdmyndigheten utgör huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna för nämndens kansli och drift, som år 2014 uppgick till tkr. Utöver ersättningen återfinns här kostnader för ekonomitjänster, revisionskostnader, postservice och liknande. Nämnden har under året påförts betydande engångskostnader i samband med att Statens servicecenter byter 7

9 system för elektronisk fakturahantering. Därutöver har nämnden under nuvarande mandatperiod fått en större andel ledamöter med relativt lång resväg för att delta i nämndens sammanträden. Detta har medfört ökade kostnader för ledamöternas resor och inkomstbortfall. Sammanfattningsvis bör nämnas att inte heller budgeten för 2015 torde täcka nämndens kostnader. Samverkan Nämnden har samverkat med Vetenskapsrådet i den särskilda referensgrupp som rådet satt samman med en representant från varje regional etikprövningsnämnd samt företrädare för Centrala etikprövningsnämnden och rådet. De administrativt ansvariga ordförandena för de regionala nämnderna och en kanslimedarbetare från varje nämnd har under året träffats för diskussion av gemensamma frågor. Årets första möte hölls i Stockholm den 24 april. Den 23 september träffades samtliga i Umeå i anslutning till det nationella mötet. Slutligen arrangerades ett telefonmöte den 21 november. Den mest frekventa diskussionen under dessa möten har rört det digitala ärendehanteringssystemet. Den september anordnade Regionala etikprövningsnämnden i Umeå det årliga nationella mötet för samtliga ordförande och de vetenskapliga och de administrativa sekreterarna från Centrala etikprövningsnämnden och de regionala nämnderna. Föredrag hölls om biobanker och läkemedelsprövning med föreläsare från Nationella biobanksrådet och Läkemedelsindustriföreningen men även mer allmänna ämnen såsom registerstudier och forskning på utsatta grupper behandlades. Därutöver diskuterades den framtida elektroniska ärendehantering. Den administrativa personalen vid kanslierna från samtliga etikprövningsnämnder har årliga möten där gemensamma frågor tas upp. Årets möte hölls den 16 maj i Lund. Ordföranden samt vetenskapliga sekreterare har under året föreläst om forskningsetik och etikprövning i olika sammanhang, företrädesvis vid universitet och landsting i upptagningsområdet. Nämnas kan exempelvis föreläsning för anställda vid landstinget i Uppsala län, föreläsning för doktorander inom medicin och farmaci vid Uppsala universitet, föreläsning för mastestudenter vid apotekarutbildningen vid Uppsala universitet samt deltagande på seminarium vid den nystartade Skandionkliniken, Nordens första klinik för protonterapi. Övrigt Nämnden har tillsammans med Centrala etikprövningsnämnden och de andra regionala etikprövningsnämnderna en gemensam hemsida, som bl.a. innehåller aktuella författningar, ansökningsblankett, vägledning till ansökan, forskningspersonsinformation och information om sammanträdestider. 8

10 Resultat i förhållande till de uppställda målen Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (7-11 ). Att forskning håller hög etisk kvalitet garanteras av sammansättningen av nämndernas avdelningar. Ordföranden i varje avdelning har lång erfarenhet som domare på hög nivå och är därmed väl skickad att tillämpa de bestämmelser som ligger till grund för etikprövningen. De tio ledamöterna med vetenskaplig kompetens är samtliga disputerade och har egen erfarenhet av forskning. Genom sina olika specialiteter (se Bilaga 1 med förteckning över ledamöter) ger de nämnden en kompetens som spänner över många områden inom den forskning som nämnderna har att pröva. Flertalet av de ledamöter som företräder allmänna intressen har lång erfarenhet av arbete i politiska beslutsorgan. Sammantaget har nämnderna en sammansättning som skapar goda förutsättningar för väl avvägda avgöranden. Ledamöternas behov av kompetensutveckling tillgodoses dels genom samverkan med CEPN och övriga nämnder, dels genom egna utbildningsdagar. Nämnden gör alltid en noggrann kontroll av ansökningarna i både formellt och etiskt hänseende. En särskilt viktig del är granskningen av informationen till forskningspersonerna och samtyckesförfarandet. I den delen har de ledamöter som företräder allmänna intressen en viktig funktion eftersom de lättare än fackmännen kan sätta sig in i forskningspersonernas situation. Granskningen mynnar ofta ut i att sökanden måste komplettera sin ansökan. Inte sällan beror det på att de forskningsetiska övervägandena är bristfälligt redovisade. Sökanden måste identifiera och precisera vilka etiska problem som kan uppstå inom eller genom projektet för att nämnden ska få ett tillräckligt underlag för sin etiska bedömning. Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Nämnden är av den uppfattningen att de resurser som nämnden förfogar över har använts på ett effektivt sätt. I ett vidare perspektiv bidrar nämndernas verksamhet därmed till att stärka Sverige som forskningsnation. Nämnden ser möjligheter till effektivisering när en övergång till ett digitalt ärendehanteringssystem genomförs fullt ut. Detta är ett önskemål såväl från forskarhåll som från ledamotshåll, då den nuvarande pappershanteringen upplevs som besvärande. Hantering innebär dryga kopierings- och portokostnader för såväl nämnder som forskare och förbrukar en ansenlig mängd papper som till stor del destrueras efter avslutad handläggning. Den är inte heller lämplig av arbetsmiljöskäl för såväl administrativ personal som ledamöter. 9

11 Ett framtida system bör i hög grad vara gemensamt för alla etikprövningsnämnder, inklusive den centrala. Nämnderna hanterar samma typer av ärenden och i vissa fall förs ärenden över mellan nämnder (felsänt, överklagat eller överlämnat för avgörande). I likhet med övriga etikprövningsnämnder förfogar dock inte myndigheten själv över vare sig de ekonomiska, personella eller kompetensmässiga resurserna för att på egen hand ta fram, driftsätta eller förvalta den typen av system och teknik som skulle fordras. En gemensam arbetsgrupp utsedd av de regionala nämnderna arbetar för tillfället, efter anvisning av Utbildningsdepartementet, med Vetenskapsrådet i syfte att övergå till elektronisk ärendehantering i Prisma som är Vetenskapsrådets portal och system för ansökningar. Det kan ifrågasättas om denna lösning är den optimala. Prisma, som hittills inte fungerat efter förväntningarna, är inte anpassat till etikprövningsnämndernas behov och framstår som kostsamt i förhållande till den effektivitetsvinst som förespeglas. Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Enligt förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor ska ärenden avgöras inom de handläggningstider som anges beroende på vad ansökan avser (5-8 ). Där anges att ärenden som gäller klinisk läkemedelsprövning i normalfallet ska avgöras inom dagar. Vidare föreskrivs att handläggningstiden inte bör överstiga 60 dagar för ärenden som avser annan forskning än klinisk läkemedelsprövning respektive 35 dagar för ärenden om ändring av ett godkännande. Under året har 2 ärenden gällande klinisk läkemedelsprövning överskridit angiven handläggningstid om 60 dagar. I båda ärendena krävdes omfattande kompletteringar vilket medförde att handläggningstiden blev längre än brukligt. I ansökningar om ändring av tidigare godkänd forskning i klinisk läkemedelsforskning har fyra ärenden överskridit en handläggningstid om 35 dagar. Orsaken har framförallt varit att ändringen inte bedömdes vara av enklare art utan lämnades till hel avdelning för beslut. För ärenden som avser annan forskning än klinisk läkemedelsprövning har den rekommenderade handläggningstiden om högst 60 dagar överskridits i 47 stycken. Även här är den främsta orsaken att nämnden begärt en eller flera kompletteringar innan de kunnat fatta beslut. Handläggningstiden har för ansökan om ändring överskridits i 27 ärenden, flertalet beroende på att ärendena lämnats till hel avdelning för beslut då de inte bedömts vara av enklare art. 10

12 Den genomsnittliga handläggningstiden framgår av följande tabell. Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar för under året avgjorda ärenden Kategori År 2014 År 2013 År 2012 A B C D E F Samtliga Kommentar: Handläggningstiden räknas från dagen när en ansökan är komplett, dvs. när alla nödvändiga handlingar kommit in till nämnden och ansökningsavgiften bokförts på nämndens konto, till dagen för nämndens beslut. Om sedan komplettering begärs av nämnden görs avbrott till dess kompletteringen inkommit. Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. I fråga om det ekonomiska målet tvingas nämnden än en gång konstatera att avgiftsintäkterna inte täcker verksamhetens kostnader. Liksom tidigare år är antalet ärenden inte tillräckligt stort för att avgifterna ska täcka kostnaderna. I den promemoria som låg till grund för nämndens organisation uppskattades antalet ärenden bli årligen och summan av intäkter tkr årligen. Nämndens bedömning är att antalet ärenden inte kommer att öka mer än marginellt. Avgiftsintäkterna kommer även framöver att vara små i förhållande till vad som antogs i förslaget till organisation. Nämnderna har ingen möjlighet att påverka avgiften. I förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor anges i bilaga 2 de avgifter som ska gälla för ansökan om etikprövning. Nämnden vidtar åtgärder för att hålla kostnaderna nere. Sammanfattning Nämnden anser att den i betydande grad bidragit till måluppfyllelse inom verksamhetsområdet. Det ekonomiska målet är dock inte realistiskt. Ärendena är ofta i behov av omfattande komplettering för att kunna godkännas och det är vanligt förekommande att ärenden återremitteras till sammanträde både en och två gånger innan beslut kan fattas. Därtill kommer ökade kostnader för ledamöternas resor och inkomstbortfall. Trots att nämnden vidtar åtgärder för att hålla kostnaderna nere bör man räkna med att kostnaderna för nämndens verksamhet kommer att öka och att ökade avgiftsintäkter inte kommer att kompensera kostnadsökningen. 11

13 RESULTATRÄKNING (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Övriga driftkostnader Summa Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Årets kapitalförändring

14 BALANSRÄKNING (tkr) Not TILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Fordringar hos andra myndigheter Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 8 Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa 0 0 Skulder m.m. Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

15 ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT ANSLAG Anslag (tkr) Not Ing. överföringsbelopp Årets tilldelning enl. regl. brev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Uo 16 3:12 Ramanslag Regionala etikprövningsnämnder ap.6 Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala (ram) Summa REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL Inkomsttitel Beräknat Inkomster (tkr) Not belopp 2559 Avgifter för etikprövning av forskning Summa

16 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Regionala etikprövningsnämnden i Uppsalas bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Upplysningar av väsentlig betydelse Nämnden har ingen egen anställd personal varför uppgift om anställdas sjukfrånvaro, årsarbetskrafter och medeltalet anställda inte kan lämnas. Kanslipersonalen är anställd av nämndens värdmyndighet (Uppsala Universitet) vilken fakturerar nämnden enligt avtal för utförda tjänster, lokalhyror och användning av kontorsmaskiner. Nämnden har inte några egna anläggningstillgångar varför lån i Riksgäldskontoret inte är aktuellt. Värderingsprinciper Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp 15

17 Uppgifter om nämndens ordföranden 1 /ersättare (tkr) Ersättning Erik Lempert 59 Ordförande avdelning 1 tillika ordförande nämndledning Inga andra uppdrag Madelaine Tunudd 30 Ersättare avdelning 1 Erik Brattgård 49 Ordförande avdelning 2 Inga andra uppdrag Per-Erik Nistér 29 Ersättare avdelning 2 Erik Göransson 48 Ordförande avdelning 3 Inga andra uppdrag Johan Modin 30 Ersättare avdelning 3 Anställdas sjukfrånvaro Kanslipersonal som arbetar vid Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala är inte anställd av nämnden utan av värdmyndigheten (Uppsala universitet). Därför redovisas inte anställdas sjukfrånvaro. 1 Enligt förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag redovisas skattepliktiga ersättningar samt uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller aktiebolag för ledande befattningshavare. 16

18 Noter Resultaträkning (tkr) Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av offentligrättsliga avgifter 2 2 Summa 2 2 Not 2 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 7 14 Summa 7 14 Not 3 Kostnader för personal Arvoden (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal Summa Not 4 Övriga driftkostnader Kostnader för nämndens kansli fördelat på: Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kostnader för nämndens kansli Prisma-elektronisk ansökan Övriga driftkostnader Summa Not 5 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Etikprövningsavgifter Summa

19 Balansräkning (tkr) Not 6 Förutbetalda kostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Not 7 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0 Fordringar avseende Uppbörd Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 6-65 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 0 0 Summa Avräkning med statsverket Not 8 Myndighetskapital Myndighetskapital saknas och därför redovisas inte någon specifikationstabell Not 9 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter Leverantörsskulder andra myndigheter Summa

20 Forts. Balansräkning (tkr) Not 10 Leverantörsskulder Den ökade leverantörsskulden beror på kostnader för byte av EFH-system. Not 11 Övriga kortfristiga skulder Källskatt arvoden Återbetalning av etikprövningsavgifter 3 22 Summa Not 12 Upplupna kostnader Upplupna arvoden inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Not 13 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från Kammarkollegiet Summa varav bidrag från som förväntas tas i anspråk: inom tre månader mer än tre månader till ett år mer än ett år till tre år Summa Not 14 Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda etikprövningsavgifter Summa

21 Anslagsredovisning Not 15 Uo 16 3:12 ap.6 Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Enligt regleringsbrevet disponerar Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala en anslagskredit på 170 tkr. Under 2014 har myndigheten utnyttjat 7 tkr av krediten. Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala får disponera hela ingående överföringsbeloppet, 65 tkr, då detta understiger 3 % av föregående års tilldelning tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är räntebärande. Not Avgifter för etikprövning och forskning I regleringsbrevet anges en beräknad budget på tkr för samtliga regionala etikprövningsnämnder. Budgeten har fördelats procentuellt i proportion till respektive regional etikprövningsnämnds anslagsbelopp. För Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala innebär det cirka 16 % av tkr. Göteborg Linköping Lund Stockholm Umeå Uppsala Totalt tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr 20