Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål
|
|
- Jonas Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Manual för samverkansmöten SIP Att leda och delta för att nå gemensamma mål
2 Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av sammansatt stöd. Det kan till exempel handla om personer med omfattande funktionsnedsättning eller personer med komplex problematik av psykisk ohälsa och missbruk eller om barn med behov av insatser från både hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. Sen 2010 finns ett tillägg i såväl socialtjänstlagen (SoL) som hälso- och sjukvårdslagen (HSL) om samordnad individuell plan SIP (Socialstyrelsen, 2013). SIP är ett verktyg för samordning av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården kring brukaren eller barnet/familjen. Samordnad individuell plan SIP omfattar personer i behov av sammansatt stöd i alla åldrar men fokus för det här arbetet är fortsättningsvis barn, ungdomar och deras familjer. För barn och unga är förutom socialtjänst och hälso- och sjukvård även skolan central och Gotland har sedan 2012 en politisk överenskommelse om samverkan kring barn och unga (BUS) där även skolan och fritidsverksamheter ingår i SIP arbetet. SIP (SoL, HSL) Överenskommelse Önskemål, synpunkter och erfarenheter Rutiner Praxis Från lagstiftning om samverkan mellan huvudmän via antagna lokala överenskommelser till rutiner för hur arbetet ska gå till i olika verksamheter är stegen ibland ganska långa. Politiskt antagna överenskommelser räcker inte hela vägen ut i verkligheten där det goda samarbetet ska äga rum. Det behövs minst tre övergripande förutsättningar. För det första behövs en samordnad styrning och ledning, för det andra gemensamma rutiner, material och en gemensam praxis en gemensam karta. Dessa två förutsättningar formar över tid den tredje, en gemensam samverkanskultur som sträcker sig över professions-, verksamhets- och huvudmansgränser. I det följande presenteras först Gotlands samverkansorganisation och sedan en praxis/en manual som arbetats fram tillsammans med 200 medarbetare i hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola i halvdagsseminarier. Det gemensamma arbetet kring SIP har pågått under drygt ett år och lagt grunden för en samverkanskultur inom vilken varje verksamhets särskilda uppdrag respekteras. 2
3 Styrning och ledning i samverkan BarnSam Medarbetare i fem av Region Gotlands förvaltningar möter dagligen barn och ungdomar i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt barnen inom sin egen verksamhet, men det finns frågor och situationer när man behöver hjälpas åt från flera håll för att det ska bli bra. Ibland behöver frågor samordnas även på ledningsnivå. BarnSam består av förvaltningscheferna i de fem förvaltningarna socialförvaltning, barn- och utbildningsförvaltning, hälso- och sjukvårdsförvaltning, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning samt kultur- och fritidsförvaltning som tillsammans med nyckelmedarbetare och folkhälsochefen bildar ett strategiskt utskott till koncernledningsgruppen för Region Gotland. Barnsams operativa motsvarighet är Barnnätverket där verksamhetsnära chefer möts i samarbete och samverkansprojekt. Uppdragsgivare: Regionfullmäktige/Regionstyrelse via Koncernledningsgruppen nhebarnsam: Förvaltningschefer i SOF, HSF, BUF, GVF och KFF tillsammans med ledningskontoret via chef för folkhälsoe Lagar: Förvaltningslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Skollagen, Socialtjänstlagen, LPT, LVU, LSU, PSL, OSL, PUL, Lagen om stöd och service, Föräldrabalken tillsammans med SIP Medarbetare ledningskontoret via chef för folkhälsoenheten och regional verksamhetsledare BarnSam Barnnätverket: Operativa chefer i verksamheter med barn- och ungdomsuppdrag HSF, BUF, GVF och KFF ten och regional verksamhetsledare BarnSam BarnSam ska genom kunskapsbaserat utvecklingsarbete och insatser i samverkan till barn och ungdomar i riskgrupp minska den psykiska ohälsan samt optimera resursanvändningen. politiskt uppdrag BarnSam 3
4 En gemensam karta SIP processen Syftet med samordnad individuell SIP är att samordna pågående kontakter, stöd och insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst samt skola och fritidsverksamhet kring barn och unga. Mer om olika verksamheters uppdrag kan man läsa i BUS -överenskommelsen Gotland på barnsam. Nedan åskådliggörs SIP processen. Startpunkt Barn eller ungdom med pågående kontakter, stöd och insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola eller fritidsverksamheter och där det finns ett behov av samordning Möte med familjen Informera familjen om SIP möjligheter och begränsningar. Formulera syfte med mötet tillsamman med familjen. Få skriftligt samtycke till SIP möte. Kallelse Skicka kallelse om tid via mail och brevkallelse med deltagare och syfte. Eventuellt förmöte med professionella eller familj Om samtycke finns kan ibland ett arbetsmöte behövas med professionella Ibland behöver familjen ett förmöte för att sortera och formulera BUS broschyr BUS broschyr SIP rutin SIP rutin Samtyckesblankett Kallelseblankett Checklista SIP Informationsmaterial om SIP Tolk Anhöriga Skola Sjukvård Förskola Polis Socialtjänst Vårdnadshavare Elevhälsa Kultur och fritid Försäkringskassa 4
5 Alla professionella deltagare har ett gemensamt ansvar för att det blir ett bra möte. Varje verksamhet kommer in i mötet med sina planeringar med barnet/ungdomen och familjen. SIP handlar om att göra en gemensam plan. Den här manualen handlar om att kvalitetssäkra SIP mötet och samarbetet som följer därefter. Bilden nedan illustrerar förutsättningarna; syfte, sammanhang och roller för ett effektivt samarbete och resultat av SIP. Strecken på tvären mellan person och roll visar på det filter vi behöver för att ta med det professionella och funktionella av oss in i mötet. Följande hör inte hemma på mötet men kan behöva hitta andra forum för att lösas Beställningar typ ni ska göra! Reda ut frågor mellan verksamheter Reda ut oenigheter inom familjen eller som rör en förälder Skola Rota i historien filter filter SIP mötets innehåll: Pågående kontakter, stöd och insatser Barnet/ungdomens/ familjens delaktighet Framåtsyftande samordnade aktiviteter Sätta upp mål Följa upp Jag/Vi kan göra eller erbjuda Samordning av pågående kontakter, stöd och insatser Tydlighet ansvarsfördelning Helhetsbild gemensam för både professionella och familjen Nå gemensamma mål på ett effektivt sätt för barnet/ ungdomen filter Familjen Socialtjänst Hälso- och sjukvård 5
6 Roller i SIP Förberedelser Kallelse Samtliga professionella deltagare Ha kännedom om SIP och om andra verksamheters uppdrag Ha mandat från och kunna representera sin verksamhet Prioritera SIP mötet Vara påläst och känna till syftet med mötet Deltagarrollen omfattar samtliga professionella som närvarar vid SIP mötet. De har ett gemensamt ansvar för att mötet blir konstruktivt. För rollerna som mötesledare, dokumenterare och kontaktperson tillkommer funktioner som beskrivs nedan. Mötesledare (kallande) Samtala med barnet/familjen om SIP Få skriftligt samtycke Säkerställa pågående kontakter vid HSF och SOF Ordna vid behov ett förmöte med familjen eller om samtycke finns med någon annan verksamhet Om inte du, ordna någon som leder mötet Utse någon som dokumenterar Om tolk avsätt mer tid Planera mötet i tid och rum Kalla med tydliga tidsramar Boka lämplig lokal Planera för familjens och barnets delaktighet Kallelse enbart tid i mail men syfte ska skickas i slutet kuvert som separat kallelse. Dokumenterare Se över möjligheterna till dokumentation i lokalen eller tag med själv Kontaktperson Material Folder Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) Rutinkort Samtyckesblankett Checklista SIP Kallelse via mail eller telefon samt brev (mall) Allt material finns för utskrift på hemsidan Råd kring barnets/ungdomens/familjens delaktighet följer på sidan 8 6
7 Mötet Efterarbete Aktivt dela information Berätta vad som pågår i den egna verksamheten och vad man kan erbjuda därifrån Tala lätt svenska i mötet Ha inställningen - vad kan jag och min verksamhet bidra med? Ställ frågor till andra men beställ/begär inte vad andra ska göra! Bidra till framåtsyftande planering av stöd, aktiviteter, insatser Ha ett icke-dömande förhållningssätt Värna om familjens delaktighet Förmedla hopp! Journalför SIP Genomför planerat arbete Använd dokumenten råd till mötesledare och SIP mallen Tydliggör ramar och syfte med mötet Lägga an en positiv ton i mötet Håll i presentation av deltagare Håll i tiden Vid uppföljning: utvärdera pågående arbete Var uppmärksam på familjens reaktioner, se till att de blir delaktiga Se till att tydliga mål formuleras tillsammans med tydliga aktiviteter som gör vägen dit klar Avsluta med att planera uppföljning Påminn om uppföljning Dokumenterar i SIP-mallen. Helst på dator under pågående möte så att alla kan få ett utskrivet exemplar av SIP när mötet avslutas Tala och skriv på lätt svenska i mötet Sammanfatta mötet om inte annat beslutas Utses vid behov i slutet av mötet för att hålla samman kontakten med familjen fram till uppföljningsmöte Hålla kontakten med barnet/ungdomen/familjen Någon som familjen kan ringa Blankett för SIP Blankett för uppföljning av SIP Råd till mötesledare SIP Tidsplan (dagordning) SIP Utvärdering 7
8 Råd kring barns, ungdomars och föräldrars delaktighet I Barnkonventionen och i såväl Hälso- och sjukvårdslagen som Socialtjänstlagen understryks alla individers rätt till information och delaktighet i det som rör dem. Alla möten behöver således förberedas och anpassas så att barnet/ungdomen och familjen görs delaktiga. Inför SIP mötet När man planerar ett SIP möte bör man tidigt tänka efter kring hur barnet/ungdomen och familjen ska vara delaktiga. Informera om sekretess och få vårdnadshavares skriftliga samtycke till SIP. Diskutera med barnet/ungdomen och familjen om vilka som ska kallas till SIP mötet. De kan behöva informeras om för- och nackdelar med icke-professionellas medverkan i mötet utifrån sekretessynpunkt. Diskutera hur barnet/ungdomen och familjen kan vara delaktig i mötet. Ju mer de har kunnat förbereda sig och tänka igenom mötet innan, desto större är förutsättningarna för ett aktivt deltagande för barnet/ungdomen och familjen under själva mötet. Formulera tillsammans med barnet/ungdomen och familjen syftet med SIP mötet och vilka mål man vill uppnå. Ibland kräver detta ett förmöte. Anpassa mötets tid och lokal utifrån barnet/ungdomen och familjens förutsättningar. SIP mötet Presentera om möjligt syfte och mål tillsammans med barnet/ungdomen och familjen. En whiteboard i rummet och pennor som fungerar underlättar tydlig kommunikation. Ibland behövs kommunikativt stöd via t ex bilder. Barnet/ungdomen kan vara med en stund på mötet och sedan kan man återkoppla efteråt om man inte orkar hela tiden. Barnet/ungdomen kan finnas tillgängliga per telefon om man inte vill/orkar vara med på mötet. Om barnet/ungdomen inte är med på mötet bör någon av mötesdeltagarna utses att vara deras representant i SIP mötet. Diskutera vad barnet/ungdomen och familjen kan göra för att nå målen. Efter SIP mötet Bestäm hur barnet/ungdomen och familjen kan be om hjälp om något inte fungerar. Klargör hur kontakt med verksamheter eller kontaktperson ska ske om nya lägen uppstår eller omnågot är oklart. Tid och rum Det är bra om det finns dator och skrivare i möteslokalen för enklare dokumentation. Någon typ av visuell tidsplanering och ett tidshjälpmedel kan hjälpa alla i mötet att bli medvetna om tidsramen. För att även hinna sammanfatta och dokumentera och kopiera SIP blanketten så behövs ofta minuter till mötet beroende på omfattning. Material till familjen Information om SIP Information om SIP (lättläst) 8
9 Tidsplan och hjälpmedel för SIP mötet När man planerar inför ett SIP möte kan man behöva fråga sig om mötet på något sätt behöver anpassas kommunikativt, kognitivt eller fysiskt. Kunskaper om anpassningar av möten utifrån olika funktionsnedsättningar finns i flera verksamheter i Region Gotland t ex habiliteringen och Got IT (HSF) och särskolan (BUF) och LSS (SOF). Ett vanligt stöd i möten är tidshjälpmedel som t ex en timstock. I tidsplanen nedan är färgsättningen gjord utifrån timstockens färger för ett möte på totalt 60 minuter. Även visualiseringar av dagordningen/tidsplanen på t ex en whiteboard kan vara ett stöd. Läs mer om kognitivt stöd på och Inledning Nuläge Mål och vägen dit Sammanfattning Avslutning 9
10 Råd inför SIP mötet Alla deltagande professionella oavsett vilken verksamhet de företräder har ett ansvar att tillsammans med mötesledaren skapa ett så tydligt och konstruktivt SIP möte som möjligt Var uppmärksam på barnet/ungdomen och familjens reaktioner under hela mötet och bidra till deras delaktighet Påminn om enkelt språk utan fackuttryck Råd till mötesledare Mötesledaren balanserar mellan att företräda sin egen verksamhet och att företräda helheten i mötet. Är mötet komplicerat kan man be någon vara enbart mötesledare så att man själv som kallande kan företräda sin verksamhet Hälsa välkommen och informera om syftet med mötet och rollen som mötesledare. Lotsa frågan framåt och fastna inte i diskussioner man inte kan påverka just nu. Informera om sekretessen för samtliga närvarande på mötet. Håll tiden se till att den avsatta tiden för mötet hålls! Visa eventuellt tiden med hjälp av tidsplanering eller tidshjälpmedel. Låt alla i gruppen säga sitt namn och berätta vilken verksamhet de representerar. Upprepa syftet med mötet och de mål och önskvärda lägen som barnet/ungdomen och familjen redan formulerat. Formulera mål. Var så konkret som möjligt. Se till att var och en beskriver konkret vilken insats de ska utföra så att målet nås. Se till att den som dokumenterar hinner med. Sammanfatta mål och vägen dit. Stäm av med barnet/ungdomen och familjen. Förtydliga vem som är kontaktperson om sådan utses i mötet. Bestäm datum för uppföljning. Bidra med ett kontrollerat engagemang så att inte din egen eller någon annans iver tar över. 10
11 Checklista SIP FÖRBEREDELSER Ha egen kännedom om SIP och om andra verksamheters uppdrag/roll Läs om olika verksamheters uppdrag i slutet av BUS överenskommelsen Gotland på Barnet/ungdomen har pågående kontakt med verksamheter i både SOF och HSF Samtala med familjen/barnet/ungdomen om SIP Beskriv både möjligheter och begränsningar med SIP Samtala om barnet/ungdomen/familjens mål och delmål med SIP Planera för barnets/familjens delaktighet Familjen samtycker skriftligt till SIP möte/arbete och planerar vilka som bör kallas Behövs tolk eller andra kommunikativa/kognitiva/fysiska anpassningar? Avsätt i så fall mer tid för planering och möte Hur lång tid är lämpligt och vilken lokal? Boka. Tänk på placeringen i rummet. Check KALLELSE Kalla och ha med både start och stopptid i kallelsen Kalla mötesdeltagare med omsorg så det om möjligt inte blir för många Den kallande leder oftast mötet. Om inte, utse mötesledare Utse någon som dokumenterar mötet Läs på inför SIP mötet så att du kommer uppdaterad till mötet Ha vid behov ett förmöte med barnet/ungdomen/familjen för att skapa förutsättningar för delaktighet och formulera mål Om samtycke finns, ha vid behov ett förmöte med de professionella Planera mötet så att varje del av mötet ryms inom det utsatta tiden Tänk igenom hur du som deltagare/mötesledare hanterar frågor som inte hör hemma på SIP mötet när de kommer upp Planera för ett möte på enkel svenska utan fackuttryck GENOMFÖRANDE Inled mötet med presentation av mötesledaren, syfte och roller Presentera den som dokumenterar samt säg något om sekretess och samtycke Låt övriga mötesdeltagare presentera sig med barnet/ungdomen/familjen i fokus Påminn om syftet och om de mål som familjen eventuellt redan formulerat Om familjen och barnet inte deltar i mötet var extra noga med att hålla tråden till det de formulerat innan Formulera konkreta tydliga delmål/mål Beskriv nuläget kort Presentera aktuella verksamheters stöd och insatser Samtala om önskvärda lägen/mål/delmål för barn/ungdomen och familj Sammanfatta mötet och stäm av mot dokumentationen Avsätt tid för uppföljning inkl vem som kallar Förtydliga vem som är kontaktperson Se till att alla får en SIP med efter mötet EFTERÅT Registrera i journal. Lämna ex till chef eller på annat sätt samla antal Red ut eventuella gråzoner mellan professionella efter mötet Genomför planerade aktiviteter Planera utvärdering av det gemensamma arbetet till uppföljningen 11
12 Barnsam Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress VISBY Tel (vxl) E-post Hemsida
Manual för samverkansmöten SIP, barn. Att leda och delta för att nå gemensamma mål
Manual för samverkansmöten SIP, barn Att leda och delta för att nå gemensamma mål Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av sammansatt
Läs merManual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål
Manual för samverkansmöten SIP Att leda och delta för att nå gemensamma mål Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av sammansatt
Läs merFoto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA
Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA 2016-05-02 Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av
Läs merFoto: HK Andersson/Scandinav. Foto: HK Andersson/Scandinav Simple. Manual för samverkansmöten SIP VUXNA
Foto: HK Andersson/Scandinav Simple Foto: HK Andersson/Scandinav Manual för samverkansmöten SIP VUXNA 2016-05-02 Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring
Läs merBUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan
Läs merSamverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merChecklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP
Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merSamverkansrutin för landsting och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merSamordnad individuell plan SIP SIP
Samordnad individuell plan SIP SIP Innehåll 1. Vad och varför Vad är vad? SIP-arbete Varför är det viktigt att använda SIP 3. Start och förberedelser Bedöma behov och starta ett SIP-arbete Samtycke Familjens/anhörigas
Läs merRiktlinje för samordnad individuell plan, SIP
Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver
Läs merSamordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan
Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merSIP Samordnad Individuell Plan
SIP Samordnad Individuell Plan Rutin Antaget av Socialförvaltningens ledningsgrupp Antaget 2018-10-12 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Verksamhetsutvecklare RUTIN 2(7) 1. Inledning Enligt Socialtjänstlagen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merSamverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015
Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015 Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Föräldrar Social tjänst Hälso och sjukvård Skola Skolan Lärande
Läs merUtgångspunkt för den lokala överenskommelsen
Lokal överenskommelse om samarbete mellan X kommun och xx närhälsa och yy privat vårdgivare samt Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen, kring Barn och unga för psykisk hälsa Utgångspunkt för
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merMaria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se
Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad
Läs merSamverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merKlargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.
Lokal rutin för personal inom Stockholms stads äldreomsorg och Landstingets hälso- och sjukvård för samverkan och upprättande av samordnad individuell plan (SIP) Version 2016-08-26 1 Version 2016-08-26
Läs merMålgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merRutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala
Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala Socialförvaltning, Motala kommun Beslutsinstans: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting
Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs merSamordnad individuell plan - SIP. Charlotte Agnevik Jonsson
Samordnad individuell plan - SIP Charlotte Agnevik Jonsson Jag lever mitt liv mellan stuprören SIP Lagstadgad rättighet sedan 2010 Sjuk och i behov av samordning av insatser från både hälso-och sjukvården
Läs merSIP samordnad individuell plan
SIP samordnad individuell plan Forum funktionshinder 20 mars 2018 Rebecca Hedenstedt, Samverkansstrateg Hässelby-Vällingby Vad är När ska SIP göras? Vad är När ska SIP göras? Vilka personer kan få Vad
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,
Läs merSamordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Hälso och sjukvårdsledningens administrativa 1.0 5 enhet Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Lind Beredningsgruppen
Läs merSamordnad individuell plan, SIP
Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP
Läs merVerksamhetsberättelse BarnSam 2013
2014-01-02 Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 Medarbetare i fem av Region Gotlands förvaltningar möter dagligen barn och ungdomar i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt barnen inom sin egen verksamhet,
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merSamordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs merVälkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser.
Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. 1 Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar
Läs merSamordnad individuell plan (SIP)
Samordnad individuell plan (SIP) Rutiner och material för LGS-området 2013-03-27 Projekt in- och utskrivningsklar patientvårdkedjan för de mest sjuka äldre www.samverkanstorget.se Skärgårdsgatan 4 414
Läs merRUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den
Läs merSamordnad Individuell Plan SIP
Version 2016-05-26 Samordnad Individuell Plan SIP för barn och ungdomar För (Namn på barn/ungdom) När ett barn eller en ungdom har behov av insatser både från socialtjänst och från hälso- och sjukvård,
Läs merPlan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014
Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och
Läs merLATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Läs merSIPBox. Ett verktyg för samordning
SIPBox Ett verktyg för samordning HandläggarBox Innehåll Innehåll Kort 1 Vad är en SIP? "Vad är SIP" förklarar vad en SIP är och varför SIP används. Kort 2 SIPProcessen En förklaring de steg som SIPprocessen
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Viveca Axelsson, Socionom, terapeut. viveca.axelsson@skl.se 08-452 74 32 viveca.axelsson@skl.se Samordnad individuell plan, SIP Barn och unga Asylsökande och nyanlända SIP ett redskap
Läs merPraktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2017 INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA OCH MÅLBILD... 3 BEHOV AV SAMORDNING... 4 SAMTYCKE... 4 PLANERING INFÖR SAMORDNINGSMÖTET... 4 KAN EN LEGAL
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merDet räcker att en av huvudmännen gör bedömningen att en individuell plan behövs för att skyldigheten ska inträda för båda parter.
1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans upprätta en individuell plan om det behövs för
Läs merSamordnad individuell plan
Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt
Läs merTill dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2 Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver samverka för
Läs merDet är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.
VÄSTBUS PÅ VÄSTRA HISINGEN - SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGAS BÄSTA Sammanfattning om Västbus Vad och för vem? Västbus är en överenskommelse med riktlinjer om samverkan för barn och unga, 0-20 år, med sammansatt
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs merSamordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson
Samordnad individuell plan Sävsjö 2014-08-28 Eva Karlsson Iréne Josephson Hemsjukvård Hemtjänst Arbetsterapeut Sjukgymnast Kontaktperson Kurator/psykolog Biståndshandläggare Läkare Försäkringskassa Innehåll
Läs merETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP
Vård och omsorgsprojektet ETT GOTT LIV VAR DAG Samordnad individuell plan, SIP Rutinen gäller för Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Samordnad individuell plan,
Läs merSamverkan kring personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring personer i behov av särskilt stöd Region Samverkan kring personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska samverkan ske mellan kommun
Läs merTillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan
Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad
Läs mer1. Samverkansavtal kring barn i behov av särskilt stöd
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-10-24 DNR BUN 2013.311 EVA LOD SID 1/2 ENHETSCHEF 08 587 852 02 EVA.LOD@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Samverkansavtal
Läs merÖverenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering
Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering 2015-02-05 Bakgrund Komplement till Avtal mellan Landsting och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (16)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (16) Socialnämndens arbetsutskott 2013-10-08 95 Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - BUS (SN 2012.076) Arbetsutskottets beslut Socialnämnden
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merSamverkan Social ReKo
2018-06-01 Samverkan Social ReKo Arbetsordning och dokumentstruktur för samverkan mellan Region Västernorrland och länets kommuner avseende socialtjänst och hälso- och sjukvård 2 Innehållsförteckning 1
Läs merSamverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merSAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås
SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Lena Arvidsson Processledare http://www.vardsamverkan.se/samla Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet och samverkan med ett hälsofrämjande förhållningssätt.
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merLokal överenskommelse för Trepartssamverkan
Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan mellan X kommun, Skaraborgs Sjukhus, Närhälsan, privata vårdgivare om samarbete och samordning av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende barn och ungdomar upp till 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt Vägledning
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merVårdsamverkan Lerum och Alingsås
Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Lena Arvidsson Processledare http://www.vardsamverkan.se/samla Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet och samverkan med ett hälsofrämjande förhållningssätt.
Läs merRUTIN FÖR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)
2015-02-20 Rubrik specificerande dokument Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Susanne Rydéhn, Ingrid Gustafsson, Marie Cesares Olsson, Katarina Fardelin
Läs merVästbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet
Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet Fastställd av delregional styrgrupp för Västbus inom LGS 2013-12-05 Vi samverkar i LGS-området Bakgrund Målgruppen för Västbus är barn och unga
Läs merDOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merVägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län
Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Inledning... 3 Syftet med SIP... 3 Mål med SIP... 3 Målgrupper för
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merRutiner för samverkan SSPF i Borås Stad
Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutinerna antagna av styrgruppen för SSPS 2017-08-30 Rutinerna revideras senast 2019-03-31 1 Samverkan SSPF i Borås Stad Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid, SSPF,
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merAnvänd SIP ett verktyg vid samverkan
PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merFörlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län
Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till
Läs merUppföljning av BUS- överenskommelsen 2015
21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner
Läs mer12. Ny skolorganisation Beslut - i. Information från förvaltningen. ii. Bilaga ss 170- i. NIU
KALLELSE Arbetsutskott onsdag den 4 september 2013 (inför nämnd 18 september 2013) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) Vid förhinder v g kontakta Helena Wottle 0498-269444, e-post: helena.wottle@gotland.se
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merInformation om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg
Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs mer