Elektronmikroskopisk bild på hästinfluensavirus. Viruset på bilden är det som orsakade hästinfluensa på Solvalla 1979 och virusstammen heter därför
|
|
- Jan-Erik Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Elektronmikroskopisk bild på hästinfluensavirus. Viruset på bilden är det som orsakade hästinfluensa på Solvalla 1979 och virusstammen heter därför Solvalla/79.
2 Virussjukdomar hos häst BERNDT KLINGEBORN Virusabort, influensa och virusarterit tre virusorsakade sjukdomar som på olika sätt vållar problem inom hästsporten. De ekonomiska konsekvenserna av sjuka hästar, föl som aborteras och isolerade stallar där hästarna inte kan tränas och tävlas är mycket stora. Här beskrivs vad de svenska forskarna kommit fram till. Virusforskningens historia Tidigt i Sverige satsades forskningsmedel på att finna ny kunskap om virusinfektioner hos häst. Redan 1969 inrättades en grupp vid avdelningen/institutionen för virologi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Veterinärhögskolan (från 1977 Sveriges lantbruksuniversitet, SLU). Gruppen bestod av en forskare och laboratoriepersonal under ledning av Zvonimir Dinter som var den förste innehavaren av professuren i virologi, vilken inrättades Gruppen studerade ekvint herpesvirus 1 (abortvirus) med inriktning på karakterisering av levande vaccinstammar och "vilda" sjukdomsframkallande stammar. Medel för denna forskning kom till stora delar från Svenska Travsällskapet, Veterinärhögskolan, SVA och Jordbrukets Forskningsråd. I Sverige var en sådan målmedveten satsning på hästens virussjukdomar någonting helt nytt och detta var starten för uppbyggnaden av en internationellt sett högkvalitativ forskning inom området. Idag finns en etablerad forskning på främst hästens arteritvirus och influensavirus i Sverige. Stödet från ATGs forskningskommitté till åtskilliga projekt rörande hästens virussjukdomar har i stort varit kontinuerligt sedan det skapades för drygt 20 år sedan och är och har varit ovärderligt för den kunskap vi idag har inom området. Det går inte att beskriva i detalj resultaten av alla de projekt som tilldelats anslag, utan koncentreras till beskrivningen av resultaten av tre forskningsområden: ekvina herpesvirus, ekvint influensavirus samt ekvint arteritvirus. Ekvina herpesvirus Ekvina (hästens) herpesvirus finns i fyra varianter och orsakar bland annat s k virusabort, övre luftvägsinfektion och centralnervösa störningar. Den forskning som har bedrivits på främst ekvint herpesvirus 1 (EHV-1) har inriktats på att bygga upp kunskap om vacciner, virus sjukdomsframkallande förmåga och nya tekniker för att påvisa infektion med ekvina herpesvirus. I den tidiga forskningen under 1970-talet inriktades ansträngningarna mot att karakterisera vaccinstammar och bedöma befintliga vacciners kvalitet, både levande och avdödade vacciner. Resultaten var inte så upplyftande då inte något vaccin gav ett fullgott skydd mot övre luftvägssjukdom, abort eller förlamning (pares). Än idag finns det inte ett bra vaccin, men många internationella forsknings-
3 grupper arbetar med frågeställningen. Redan 1970 arbetade den svenska forskningsgruppen med uppgiften att finna s k markörer hos vaccinvirus. Tanken var att finna en egenskap hos vaccinvirus som inte delades av andra "vilda" virusstammar (de stammar som orsakar sjukdom). Först på 1990-talet blev vaccinstammar med markörer ett krav för vacciner mot ett flertal sjukdomar såsom pseudorabies, infektiös bovin rhinotrakeit och klassisk svinpest. I de sistnämnda fallen kopplas markörsystemen till diagnostiska system, där man i ett blodprov från djuret kan påvisa om befintliga antikroppar är orsakade av vaccination och/eller av en naturlig smitta med "vilt" virus. Djur som är vaccinerade kan också infekteras med "vilt" virus och har då antikroppar mot båda typerna av virus. Man hittar dem eftersom markören saknas hos det vilda viruset och kan då sätta in åtgärder så att smittan inte sprids vidare. I vacciner mot EHV-1 har den svenska DTT-markören använts internationellt under flera år för att hos vaccinerade ston som aborterat visa om aborten orsakats av "vilt" virus eller vaccinvirus. Endast i mycket sällsynta fall orsakades aborten av vaccinvirus. DTT-markören visade också på kvalitativa skillnader mellan olika EHV-1 stammar. Skillnaden kunde användas för att särskilja virusstammar från varandra, vilket ledde till beteckningen EHV-1 subtyperna 1 och 2. Det var först 1981 som en australisk/amerikansk grupp visade att dessa subtyper av virus var klart skilda från varandra genetiskt, d v s virus arvsmassa var lika endast till ca 14 % mellan subtyperna. Denna upptäckt ledde till en ny era i forskningen och subtyp 1 fick behålla namnet EHV-1, medan subtyp 2 fick namnet ekvint herpesvirus 4 (EHV-4). Det kunde visas att EHV-1 orsakar övre luftvägsinfektion, abort och pares, medan EHV-4 nästan uteslutande endast ger upphov till övre luftvägsinfektion. Centralnervös form påvisades ett utbrott i Sverige av den centralnervösa formen (paresformen) av EHV-1. Några år tidigare hade sjukdomsformen uppmärksammats vid ett utbrott på Irland. Utbrottet i Sverige gav en ny inriktning för EHV-1 forskningen. Symtombilden vid pares kan vara varierande, från lätt vinglighet (slinger) på bakbenen till att hästen blir liggande, inte kan resa sig och måste avlivas. Pareser förekommer sporadiskt i landet varje år. Den svenska gruppen kunde, tillsammans med andra grupper, visa att viruset inte infekterar hjärn- och ryggmärgsvävnad direkt. Det orsakar istället skador i kärl som försörjer hjärna och ryggmärg, dels genom direkt virusangrepp, dels genom riklig bildning av skadliga s k immunkomplex, som består av virus och antikroppar bundna till varandra, i blodet. Varför pareser uppträder hos vissa hästar är inte helt klarlagt, men är sannolikt beroende av den individuella hästens förmåga att bilda ett bra cellförmedlat immunsvar. Tillsammans med en forskargrupp vid Guy s Hospital Medical School i London visades att hästar som inte tillfrisknade efter en EHV-1 pares, hade antikroppar mot ett kroppseget protein som finns i nervskidor kallat P2. Denna s k autoimmuna reaktion orsakades sannolikt av att skadan i hjärna och ryggmärg ledde till att P2 kunde exponeras för en immunreaktion som normalt inte sker, då P2 finns dold i nervskidan. Metoden kunde med stor sannolikhet förutsäga vilka hästar som skulle tillfriskna eller inte efter en pares. Under 1990-talet utvecklades nya diagnostiska metoder, t ex togs en molekylärgenetisk metod (polymerase chain reaction, PCR) fram för att påvisa EHV-1 i aborterade foster. Denna teknik är mycket känslig och snabb och ersätter gamla klassiska tekniker såsom odling i cellkultur, vilka normalt kan ta upp till 2 veckor innan resultatet kan lämnas. Genom utveckling av en metod att påvisa antikroppar (ELISA) av en australisk grupp kunde man för första gången särskilja immunsvaret mot EHV-1 och EHV-4 hos en häst i samma blodprov. En fältstudie med material från Sverige, Island och Sudan kunde
4 visa att EHV-1 och EHV-4 har helt olika spridningsmönster i hästpopulationen. Antikroppar mot EHV-4 fanns hos 95 till 99 % av hästarna, medan mot EHV-1 hos endast 8 till ca 30 % av hästarna. Dessa resultat visar att EHV-4 och EHV-1 smittar på olika sätt och ger underlag till att utforma effektiva åtgärder för att förhindra smittspridning med EHV-1. Ekvint influensavirus A1 och A2 är två typer av hästinfluensavirus. A1 finns dock bara i vaccin numera och det är alltså A2 som är orsaken till hästinfluensa i Sverige idag. Under den stora influensaepidemin med A2-virus på Solvalla 1979 startade ett framgångsrikt samarbete mellan virologerna på SVA och SLU. Denna forskning har internationellt legat i frontlinjen de sista 20 åren och resulterat i 4 doktorsavhandlingar inom influensaområdet. Vid utbrottet 1979 visades att en ny variant av A2- virus gett upphov till utbrottet. Befintliga vacciner gav inte ett fullgott skydd på grund av att den nya varianten avvek tillräckligt för att undvika den immunitet som vaccinationen orsakat. Redan före utbrottet pågick en intensiv debatt i hästägar-/tränarkretsar om att influensavacciner gav oacceptabla biverkningar i form av framför allt långvariga prestationsnedsättningar. Ett vaccinationsobligatorium för tävlande travhästar hade funnits från 1975 och upphävdes i slutet av På grund av denna kritik utarbetades ett vaccinationsförsök, där hästar födda 1977 deltog. Försöket utformades så att kodade lösningar användes, varvid ingen hade kunskap om vilket preparat som innehöll vaccin respektive placebolösning. Först vid försökets avslutning 1981 bröts koden och resultatet kunde offentliggöras.
5 Resultatet visade att biverkan var något större i vaccingrupperna, men anmärkningsvärt låg med hänsyn till den oro som förekom före försöksstarten. Studiet av hästarnas prestanda visade entydigt att det inte förekom någon långvarig prestationsnedsättning på grund av vaccinbiverkningar. Viruset förändrar sig. Forskningen inriktades på karakterisering av A2-varianter på proteinnivå och gennivå och en nationell bevakning av smittläget. Detta är mycket viktigt eftersom förändringar i virus omedelbart måste beaktas för att förändra befintliga vacciner genom att i vaccinet inkludera de virusvarianter som cirkulerar och orsakar sjukdom i hästpopulationen. Under 1980-talet och början av 1990-talet fanns ett vaccinationsobligatorium för travoch galopphästar, vilket förhindrade allvarliga sjukdomsutbrott. Två stora influensautbrott skedde under 1991 och isolerat virus visades avvika markant från befintliga vaccinstammar som användes i Sverige. Tyvärr upphävdes vaccinationsobligatoriet 1992, vilket har lett till att vi därefter har en pågående smittspridning i den svenska travhästpopulationen med 20 till över 100 utbrott per år. Vaccinationsfrekvensen är inte tillräckligt hög för att förhindra en ständigt pågående smittspridning. Under mitten och slutet av 1990-talet visade forskargruppen att två genetiskt åtskilda varianter cirkulerade parallellt i den svenska hästpopulationen, en s k europeisk och en amerikansk variant. Det visade sig också senare vara fallet i andra europeiska länder. Denna situation har lett fram till att de flesta hästinfluensavacciner idag innehåller, förutom influensavirus A1, två A2-stammar; en europeisk och en amerikansk variant. Gruppens forskning har bl a lett till att den tillsammans med 5 andra internationella laboratorier är medlem i Equine Influenza Expert Surveillance Panel som träffas varje år och utbyter erfarenheter om smittläget i världen. Ekvint arteritvirus Under den första hälften av 1980-talet finansierade ATG ett tvärvetenskapligt projekt för att belysa ett betydande problem hos tävlingshästar, "poor performance syndrome". Det typiska symtomet är att hästen har en oväntad formsvacka där den inte orkar distansen ut på träning eller tävling. Denna forskning visade att orsakerna till syndromet är mycket komplext och en samverkan mellan många faktorer såsom felaktig nutrition, infektioner, genetiska orsaker och/eller miljöfaktorer. SVAs avdelning för virologi deltog i projektet och ett intressant resultat var att infektioner med hästens arteritvirus ökade i hästpopulationen under hela projektperioden. Arteritvirus orsakar i sin akuta sjukdomsfas blödningar genom skadeangrepp i små blodkärl. Viruset orsakar också abort hos dräktiga ston. I Sverige hade vid den tidpunkten inte virusinfektionen kopplats till någon sjukdom. Under senare tid har sjukdomsutbrott kunnat knytas till infektion med arteritvirus, men de har varit få. Genom samarbete med amerikanska forskare kunde gruppen visa att svenska stammar tillhörde både europeiska och amerikanska varianter, men inte tycktes vara sjukdomsframkallande. Under senare delen av talet visade amerikanska forskare att smitta med arteritvirus underhölls genom att många hingstar som genomgått infektionen blev smittbärare med virus ständigt förekommande i sin sperma. I Sverige genomfördes en spermaundersökning av avelshingstar , och det kunde visas att över 40 % av hingstarna var smittbärare. Aborterade foster undersöktes också för att få en uppfattning om aborten orsakats av arteritvirus. Ingen sådan abort konstaterades. Nya metoder för att hitta virus. Forskargruppen utvecklade under mitten av 1990-talet molekylärgenetiska metoder för att påvisa arteritvirus i sperma. Detta är en överlägsen metod för att säkert påvisa virus. Arteritvirusstammar från hela världen kartlades genetiskt, vilket är viktigt för att kunna ha en uppfattning om vilken/vilka stammar som skall ingå i ett framtida vaccin. Idag finns endast ett
6 levande vaccin som används främst i USA, men inte är godkänt för användning i många europeiska länder. Forskargruppen ansökte om ett EU-anslag 1999 tillsammans med de främsta grupperna inom området i Europa samt knutna till projektet en grupp från Japan och en från USA. Som första EU-projekt någonsin för en sjukdom hos häst bifölls ansökan med ett bidrag på totalt över 9 miljoner svenska kronor över en 3-årsperiod. Ett problem blev snart uppenbart, att den normalt stipulerade medfinansieringen från de svenska forskningsråden uteblev. Mycket förtjänstfullt gick då Agria och ATG in och stödde projektet. Projektet avslutas i början av 2002 och resultaten är över förväntan. Forskarna har lyckats att framställa en s k komplementär DNAsträng av arvsmassan, som hos arteritvirus är av RNA-typ. Detta innebär att man relativt lätt kan manipulera arvsmassan och ta bort eller byta ut vissa regioner, allt för att kartlägga var i arvsmassan den sjukdomsframkallande förmågan är belägen. Flera av dessa manipulerade virus testas genom infektionsförsök på häst. En fortsättning på projektet planeras och en ny ansökan har lämnats in till EU-kommissionen inom det femte ramprogrammet. LÄSA MER Nordengrahn A, Merza M, Svedlund G, Ronéus M, Treiberg Berndtsson L, Lindholm A, Drummer H E, Studdert M J, Abusugra I, Gunnarsson E & Klingeborn B. A field study of the application of a type-specific test distinguishing antibodies to equine herpesvirus-4 and -1. I: Wernery U, Wade J F, Mumford J A & Kaaden O-R, red. Proc 8th int conf equine inf dis. Newmarket, R&W Publications, 1999, Oxburgh L & Klingeborn B. Cocirculation of two distinct lineages of equine influenza virus subtype H3N8. J Clin Microbiol 1999, 37, Stadejek T, Björklund H, Ros Bacunana C, Ciabatti I M, Scicluna M T, Amaddeo D, McCollum W H, Autorino G L, Timoney P J, Paton D J, Klingeborn B & Belak S. Genetic diversity of equine arteritis virus. J Gen Virol 1999, 80,
Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?
Herpesvirus Det har en negativ klang för de flesta av oss! Herpesvirus tillhör familjen Herpesviridae, en stor familj DNA-virus som orsakar sjukdom hos såväl djur som människor. Namnet herpes har grekiskt
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merSmittsamma sjukdomar hos häst
Smittsamma sjukdomar hos häst Inledning Hästar liksom andra djur och människor kan drabbas av olika smittsamma sjukdomar. En del sjukdomar hos djur är så allvarliga att de kan orsaka påfrestningar på samhället.
Läs merNär hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.
När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.
Läs merVaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder
Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri
Läs merEnterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016
Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016 Statistik Smittskydd, 2017-02-21, Eva Lundmark 2 Antal fall, trend och smittländer Det totala antalet EHEC-fall i Sverige har ökat under den senaste 10-årsperioden.
Läs merZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden
ZA5222 Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH 287 INFLUENZA Q1. Avser du att vaccinera dig mot vanlig influensa i år? Ja, jag är redan vaccinerad... 1 Ja,
Läs mer2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6
Bilaga 1. Slutlig Rådspromemoria 2005-12-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruks- och fiskerådet) den 20 22 december 2005 Dagordningspunkt Punkt 6 Rubrik: Aviär influensa
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merArv + miljö = diabetes?
Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade
Läs merFörbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg
Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige Professor Anders Sönnerborg 2 MSB:s kontaktpersoner: Sara Brunnberg 010-240 4087 Publikationsnummer: MSB1000 - april 2016 3 Förord Humant immunbrist
Läs merInfluensarapport för vecka 41, 2016 Denna rapport publicerades den 20 oktober 2016 och redovisar influensaläget vecka 41 (10-16 oktober).
Influensarapport för vecka 41, 2016 Denna rapport publicerades den 20 oktober 2016 och redovisar influensaläget vecka 41 (10-16 oktober). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...
Läs merPandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,
Läs merDen gåtfulla kopplingen mellan vaccin och narkolepsi
Den gåtfulla kopplingen mellan vaccin och narkolepsi Vaccinet Pandemrix ökar risken för att barn ska drabbas av sömnsjukan narkolepsi. Men forskarna förstår inte varför. Just nu undersöks tre huvudspår.
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merKvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?
Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en
Läs merSaken: Deltagande i tävling trots smitta i stall. Riktighet i hästägarförsäkran/ryttarförsäkran
SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Disciplinnämnden Ärende nr 2018:11 a Anmälare: Svenska Ridsportförbundet Anmäld: Saga Suovanen, född 1999, licensnummer 65738 Häst: NuEllerAllrie, licensnummer 263840 Saken: Deltagande
Läs merSå skyddar du hästen från kvarka
Så skyddar du hästen från kvarka Varje år drabbas i snitt ett femtiotal stall av kvarka där en eller flera hästar insjuknar. Kvarkan, som är en smittsam bakterie, ställer till stora bekymmer för både hästar
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA Utfärdad den 20 november 1986 AFS 1986:23 2 SKYDD MOT BLODSMITTA Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merInfluensa och vinterkräksjuka
Influensa och vinterkräksjuka hur skyddar vi vårdtagarna och oss själva? Amelie Magnander Hygienläkare Smittskydd Vårdhygien Det finns effektiva sätt att minska spridningen av både influensa och vinterkräksjuka!
Läs merKontroll av ekvint arteritvirus (EAV) i Sverige
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Kontroll av ekvint arteritvirus (EAV) i Sverige Malin Parming Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet,
Läs merBCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset
BCG - vaccin Vaccin mot tuberkulos Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset Tuberkulos Droppsmitta Hög smittsamhet - låg sjukdomsrisk Störst risk inom 2 år från smittillfället
Läs merInformation till försökspersoner i studie med vaccin mot pandemi (H1N1) och säsongsinfluensa
Deltagarnummer: Information till försökspersoner i studie med vaccin mot pandemi (H1N1) och säsongsinfluensa Du tillfrågas härmed om att delta i en vaccinstudie mot influensa orsakad av H1N1 (svininfluensa)
Läs merPandemi vad innebär r det?
Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt
Läs merEkvin virusarterit. Kristin Selling. Uppsala Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap Ekvin virusarterit Kristin Selling Uppsala 2017 Veterinärprogrammet, examensarbete för
Läs merMyter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).
Myter att krossa om influensa och influensavaccination Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot). Influensa är väl ändå en rätt harmlös sjuka? En missuppfattning
Läs merSHF- H Slutrapport, december Projekttitel: Betydelsen av lågvirulenta virus och subkliniska luftvägsinfektioner hos svenska travhästar.
Projekttitel: Betydelsen av lågvirulenta virus och subkliniska luftvägsinfektioner hos svenska travhästar. Rapportens författare: K Ståhl, H Back, S Zohari, S Mudrasoli, N LeBlanc, C Baule, L Treiberg
Läs merInfluensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum
WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir
Läs merVaccination mot virusabort ett svenskt perspektiv
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Vaccination mot virusabort ett svenskt perspektiv Agnes Sjödahl Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet,
Läs merRekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION
REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation
Läs merMyter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).
Myter att krossa om influensa och influensavaccination Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot). Influensa är väl ändå en rätt harmlös sjuka? En missuppfattning
Läs merVaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare
Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa
Läs merKryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Läs merMedicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen
Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: 0101 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2016 09 21 Totalpoäng: 59,5 p Parasitologi, 5 p Mykologi, 5 p Virologi, 23,5 p p Bakteriologi,
Läs merFRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA.
FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA. Omslagsbild: Ulla Zimmerman, Matlandetambassadör i Blekinge och producent av KRAV-uppfödda lamm. Lena Zimmerman. Bild på räv sid 3: Karin Bernodt, SVA
Läs merHepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark
Hepatit B 2016 Statistik Smittskydd, 2017-01-31, Eva Lundmark Trend och analys Virushepatit har blivit en ledande orsak till dödsfall i världen enligt en artikel i The Lancet (1). Sjukdomarna orsakar fler
Läs merSmittrisker vid internationell transport av hästar
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Smittrisker vid internationell transport av hästar - en studie av afrikansk hästpest, ekvin influensa och ekvin virusarterit
Läs merPatient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder
Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller
Läs merRekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010
Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi
Läs merFinns det mer difteri än vi hittar i landet? Eva Lindhusen Lindhé
Finns det mer difteri än vi hittar i landet? Difteri i Sverige med omnejd Stora utbrottet i Göteborg 1983-84 nedgångna i begränsad population med närkontakt. Pga brist i vaccinprogram i samband med Sovjetunionens
Läs merBeredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland
1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional
Läs merVaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet
Vaccination för prevention av infektionssjukdomar Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet Smittkoppor Epidemier med hög dödlighet Orsakas av ett
Läs merInfluensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken
Influensa Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Start för influensavaccination 2016 9:e november Sammanfattning Smittsam luftvägsinfektion som orsakar
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merEn uppföljning av analysresultat av EAV (serologi och virus) på seminhingstar i Sverige år 2002 och 2005.
En uppföljning av analysresultat av EAV (serologi och virus) på seminhingstar i Sverige år 2002 och 2005. Emelie Strand Handledare: Anne-Marie Dalin Inst. för kliniska vetenskaper, avd för komparativ reproduktion,
Läs merInfluensasäsongen 2017/2018
Influensasäsongen 2017/2018 Influensa Sverige Provtagningen ökar (ange enhet via Infoga sidfot) 2018-10-08 laboratorieverifierade fall Influensa Jönköping 80 70 60 50 40 30 2015-2016 2016-2017 2017-2018
Läs merBILAGA I PRODUKTRESUMÉ
BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Proteq West Nile injektionsvätska, suspension för häst 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje dos om 1 ml innehåller: Aktiv
Läs merOm livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.
Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen
Läs merInfluensavaccination som särskilt vaccinationsprogram
00076-2016-1.1.3 Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,
Läs merEbolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer
Läs merInfluvac 15 mikrog HA / 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta , Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Influvac 15 mikrog HA / 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta 6.7.2016, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1
Läs merSMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA
SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK Maria Nöremark, SVA 2018-10-30 Vilket av dessa djur bär på en smittsam sjukdom? Går det alltid att se om ett djur bär på en smittsam sjukdom? Ibland är det väldigt
Läs merHepatit B 2015. Statistik
Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar
Läs merAnvändning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006
Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010 Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 02/2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C02/2006 ISBN 951-740-601-0
Läs merFakta om pneumokocker och vaccin
Fakta om pneumokocker och vaccin Invasiv (allvarlig) pneumokocksjukdom är en fruktad sjukdom. Dödligheten är hög och de som överlever hjärnhinneinflammation får ofta bestående men. Barn under två år är
Läs merInfluensarapport för vecka 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar influensaläget vecka 7 (9-15/2).
Influensarapport för 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar influensaläget 7 (9-15/2). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Läs merInfluensa och graviditet
Influensa och graviditet sjukdom och vaccination Mödrahälsovårdsutbildning Mars 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Influensa är fr.a. ett fågelvirus 16 H och 9 N Influensa -epidemi Säsongs-influensa
Läs merSå fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten
Så fungerar vacciner Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten Så fungerar vacciner Innehåll Vaccintyper Vaccininducerat immunsvar Vaccinationsserier antal doser och ålder
Läs merInfluensa. Fredrik Idving
Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare
Läs mersjukdomsrapportering 2007 statens veterinärmedicinska anstalt 2008-06-01
sjukdomsrapportering 2007 statens veterinärmedicinska anstalt 2008-06-01 Innehåll Introduktion. 3 SVAs roll i sjukdomsövervakning och 5 sjukdomsbekämpning Bluetongue 8 Fågelinfluensa 12 Infektiös Pankreas
Läs merPresentation av regelverk
Presentation av regelverk 2019-02-23 Kjell Carnbrandt Glenn Larsson Viruset och sjukdomen Virus av släktet Lagovirus orsakar: RVHD: Rabbit Viral Hemorrhagic Disease RHDV2: Rabbit Hemorrhagic Disease Viral
Läs merEn skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.
Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken
Läs merFakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.
1 Fakta om mässling 1. Vad orsakar mässling? Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 2. Är mässling farligt? Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan
Läs merKliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet
Kliniskt forskningscentrum Laborativ verksamhet Vid Kliniskt forskningscentrum (KFC) finns möjlighet att få laborativ hjälp i olika forskningsprojekt samt möjlighet för egen laborativ verksamhet. Laboratoriet
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 180908 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (Inactivated varicella zoster vaccine in autologous haemopoietic stem-cell transplant recipients:
Läs merTillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
Läs merOm influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Läs merInfluensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Läs merBehöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?
Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se
Läs merInfluensarapport för vecka 14, 2015 Denna rapport publicerades den 9 april 2015 och redovisar influensaläget vecka 14 (30/3-5/4).
Influensarapport för 14, 2015 Denna rapport publicerades den 9 april 2015 och redovisar influensaläget 14 (30/3-5/4). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merInfluensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Läs merKronisk fästingburen borrelios
Kronisk fästingburen borrelios Sven Bergström Professor i mikrobiologi I denna presentation kommer jag att redogöra för ihärdiga infektioner som är relaterade till Borrelia-bakterier, dvs. kronisk fästingburen
Läs merRingorm och regnskållor. Distriktsveterinärerna tipsar
Ringorm och regnskållor Distriktsveterinärerna tipsar RINGORM OCH REGNSKÅLLOR Exempel på ringormsangrepp. Foto: Bengt Ekberg, SVA. 2 Ringorm och regnskållor Hästar får ibland förändringar i huden. Något
Läs merA-vitaminbehandling vid RP
A-vitaminbehandling vid RP Sedan nästan 20 år har man använt behandling med vitamin A för att om möjligt bromsa synförsämringen vid främst klassisk RP. Det har också kommit varningar på senare tid för
Läs merLivmodern, sperman och fostret hästreproduktionsforskning
Livmodern, sperman och fostret hästreproduktionsforskning under två decennier MATS H T TROEDSSON Sperma deponeras direkt in i livmodern vid betäckning/seminering hos häst. Därför måste livmodern snabbt
Läs meratt som svar på remiss Vaccination mot hepatit B till Socialdepartementet avge upprättat förslag till yttrande.
$Jbf 2Ö(H
Läs merMedicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen
Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2016 11 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 56,5 p Parasitologi,5 p Mykologi,6 p Virologi, 21,5 p p Bakteriologi,
Läs merHPV-vaccin: expertmyndighetens roll. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Solna
HPV-vaccin: expertmyndighetens roll Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Solna SMI:s bedömningar av HPVvacciner Referensgruppen för vaccinfrågor (REFVAC) har vid två tillfällen ingående diskuterat HPV-vaccinerna;
Läs merRekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013
REKOMMENDATION Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 6000 www.thl.fi
Läs merBVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!
BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD står för Bovin Virus Diarré, vilket betyder virusdiarré hos nötkreatur. Sjukdomen är vanlig bland nötkreatur över hela världen. Under det senaste årtiondet
Läs merPNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?
PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN? Vad är pneumokocksjukdom? Till pneumokocksjukdom räknas ett antal olika sjukdomar, som orsakas av en vanlig bakterie vid namn Streptococcus pneumoniae (pneumokocker).
Läs merBältros kan bryta ut när som helst
Bältros kan bryta ut när som helst 10 brännande frågor om bältros 1. Vad är bältros? Bältros är en virussjukdom som orsakas av återaktivering av det virus som ger upphov till vattkoppor. För att drabbas
Läs merFakta om vaccinationen Hälsodeklaration
Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av
Läs merDet bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt ö
Det bästa sättet att skydda sig mot infektion av hepatit A och B är genom vaccination. Det finns också flera saker du kan tänka på avseende sexuellt överförd infektion av hepatit C. Hepatit A är en leverinflammation
Läs merKurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen
UPPSALA UNIVERSITET Inst för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi Sid l (16) KODAD TENTA Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007 Tid: Plats: 30 mars 2012, kl 08.00-13.00
Läs merHepatit B i Östergötland 2017
Hepatit B i Östergötland 2017 Statistik Smittskydd och vårdhygien, 2018-03-08, Eva Lundmark Trend och analys I Östergötland sjönk antalet fall kraftigt under 2017 från året innan, 93 till 56 fall. Antalet
Läs merOlovligt utsatt karp kan smitta. Anders Hellström, Statens veterinärmedicinska anstalt
Olovligt utsatt karp kan smitta Anders Hellström, Statens veterinärmedicinska anstalt Vikten av smittskydd på odlad fisk Vatten, sprider lätt smittämnen. Det är svårt att se på en fisk att den är sjuk.
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 21 från Caroline Lucas, Bart Staes och Satu Hassi för Verts/ALE-gruppen
24.10.2005 B6-0548/21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 21 Skäl Da (nytt) Da. Den största risken för en influensapandemi kommer från asiatiska länder där denna HPAI-virusstam har spritt sig under två års tid, trots fortlöpande
Läs merRekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Läs merVilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?
Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man
Läs merPRODUKTRESUMÉ. Immunorenad tetanus toxoid 70 IU/ml $ * HAI: Haemagglutination inhibition titre $ högst 200 mikrogram.
PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Equip FT vet injektionsvätska, suspension 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En dos om 2 ml innehåller följande: Aktiv(a) substans(er):
Läs merKroppen del 2 Stencilhäfte
Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin
Läs merRekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus
Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merPersonalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med
Läs merTilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET
ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet
Läs merFrågor och svar om de nya reglerna för att resa med sällskapsdjur
Frågor och svar Nya regler för att resa med sällskapsdjur i och utanför EU Inledning Den 29 december 2014 infördes nya EU-regler för att resa med sällskapsdjur och nya pass för djuren. Här kan du läsa
Läs merKarolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta
Tuberkulos Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos - hur vanligt är det? Ca 9-10 miljoner insjuknar årligen i TBC Ca 2 miljoner dödsfall årligen Flest sjukdomsfall i Afrika och Asien Sverige: ca 600-700
Läs merVaccination mot HPV för flickor
Manus till utbildningsmaterialet Vaccination mot HPV för flickor Version 2012-02-27 Vaccination mot HPV för flickor Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinationsprogrammet för
Läs merEn sax för gener kan få Nobelpris
En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris
Läs mer