Minnesanteckningar från Primärvårdsforum 22 november 2016

Transkript

1 Minnesanteckningar 1/5 Minnesanteckningar från Primärvårdsforum 22 november 2016 Plats: Sessionssalen, Regionhuset i Linköping Närvarande: Elin Glad, PVÖ Anna-Karin Schöld, PVV Annette Johansson, PVV Denny Lantz, VC Skänninge Christina Jansson, VC Mjölby Roger Bergeling, VC Borensberg Peter Lindstedt, VC Brinken Ulrika Szigeti, VC Marieberg Karina Möller, Helsa PV Helena Thor, VC Valla Lena Lundgren, Ledningsstaben Liselotte Drotz, Kolmården VC Lotta Selevik, Helsa VC Spiran Mara Kosovic, PVÖ Marie Andersson, Lambohovs VC Anette Lagergren, VC Tannefors Anna Fryksén, VC Vikbolandet Kenneth Andersson, VC Cityhälsan Söder Martin Strömstedt, Ledningsstaben Minna Arrelid, Helsa VC Kneippen och Vilbergen Marianne Axelsson, Johannelunds VC Malin Kreutz, VC Finspång Jennie Visén, Ryds VC Britta Krantz, Kungsgatans VC Linda Wärnelius, VC Mjölby Kada Karlsson, Ledningsstaben Johanna Woltjer, Ledningsstaben Lena Melin Alsén, Ledningsstaben Ulrika Whiss, Ledningsstaben Eva Törnvall, Ledningsstaben Charlotte Sand, Ledningsstaben Inledning Lena Lundgren hälsade alla välkomna. Hälsosamtal Anna Karin Schöld och Elin Glad presenterade resultat från den nationella undersökning Hälsa på lika villkor (HLV) som genomförs årligen av Folkhälsomyndigheten. Några nedslag från enkäten visar att flertalet östgötar upplever sig må bra (72 %). Östgötarna, sett till andelen, röker mest i landet. Det positiva är att trenden visar att andelen rökande östgötar är sjunkande (2006: 14 % och 2016: 8 %). Vad gäller riskfylld alkoholkonsumtion är däremot trenden ökande och 19 % av östgötarna (män 25 %, kvinnor 12 %) har en riskfylld alkoholkonsumtion. Gällande övervikt/fetma är det fetman som ökar både bland män och kvinnor. Kvinnor är mer stressade än män och yngre kvinnor upplever mest stress. Västerbotten har bedrivit hälsoundersökningar sedan 1990 i åldersgrupperna 40, 50 och 60 år och studier visar att dödligheten har minskat med 10 % i motsvarande åldersgrupper i hela Sverige. Forskning visar också att de psykologiska riskfaktorerna för ohälsa är undervärderade. Diskussion i grupp kring om hälsosamtal på vårdcentralerna. Reflektioner: Fungerar bra, bättre resultat ju längre man arbetar med konceptet Svårt att hålla i om personresurser saknas Vilken kompetens behövs för att genomföra samtalen, måste det vara sjuksköterska? Personella resurser, samtal via videolänk kan vara en möjlighet Mest äldre personer som tackar ja till samtalen

2 Minnesanteckningar 2/5 Viktigt att det finns intresse att genomföra samtalen, vem som genomför samtalen spelar mindre roll, det kan vara sjuksköterska, undersköterska, dietist eller annan på VC Tar mycket tid administrativt, positivt att det finns tekniska lösningar som gör arbetet lättare framöver. Webbokning för hälsosamtal sparar administrativ tid Önskemål om tillgång till digital utbildning Behovsanalys Depression och ångest hos unga vuxna Varje år genomförs 3-5 behovsanalyser av tjänstemän vid regionens ledningsstab. HSN beslutar om vilka behovsgrupper/sjukdomsgrupper som skall göras. Till varje behovsanalys finns även en politisk brukardialogberedning, bestående av 7 ledamöter. Brukardialogberedningen genomför intervjuer med patienter och närstående inom behovsgruppen. Syftet med behovsanalyserna är att ge hälso- och sjukvårdsnämnen underlag för en styrning utifrån behov. Konkret innebär det att utifrån de utvecklingsområden som framkommer i behovsanalyserna formuleras politiska löften till patienten. De politiska löftena omvandlas därefter till särskilda utvecklingsområden i form av skall-satser i överenskommelser, avtal och regelböcker. Linda Wärnelius informerade om behovsanalysen Depression och ångest hos unga vuxna som presenterades för hälso- och sjukvårdsnämnden den 8 november. Behovsgruppen definieras som unga personer i ålder år med lindriga till svåra besvär av depression eller ångest. Slutsatser från analysen: Tydliga strukturer för tidig upptäckt behöver utvecklas, både inom skolan och sjukvården Matcha behandling i större utsträckning: olika psykologiska behandlingar och läkemedelsbehandling Det är ett gap mellan tillgång och efterfrågan på psykologisk behandling. Det rekommenderas som första behandlingsalternativ vid de flesta lindriga och medelsvåra besvär och många patienter önskar det som behandling. En rekommendation är att göra en fördjupad analys av efterfrågan och tillgång och utifrån det göra en strategisk långsiktig plan för förebyggande arbete och vård som inkluderar alla vårdnivåer Diskussioner i grupp om vad som bör prioriteras utifrån utvecklingsområden och vad som är rimligt att primärvården får som särskilda utvecklingsområde Reflektioner: PRIO - Högt prioriterat är ökad tillgång till vård för psykisk ohälsa inte enbart i primärvård utan i alla verksamheter som hanterar psykisk ohälsa, elevhälsan, ungdomshälsa, unga vuxna, psykiatrin, etc PRIO Framtagande av vårdprogram/vårdprocessprogram PRIO - Tydliggöra gränsdragning, vem gör vad, elevhälsa, ungdomshälsa, primärvård, men också stärka samverkan mellan olika aktörer 2018 snabb bedömning av psykisk ohälsa & tidiga insatser ökade behandlingsmöjligheter att vårdplaner skrivs, planeras och följs upp Övrigt - En digital VC för hela länet, där man lätt kommer i kontakt med rätt kompetens

3 Minnesanteckningar 3/5 Regelverket kring asylsökande Patientnämnden har under året fått flera klagomål gällande asylsökanden, klagomålen har handlat om att asylsökanden inte fått rätt medicinsk bedömning. Till exempel att medicinsk bedömning gjorts av personal i receptionen, utan medicinsk kompetens. Kada Karlsson, regionjurist, informerade om regelverket kring asylsökande samt vård som kan anstå och vård som inte kan anstå. Vilken vård patienten behöver och hur snabbt han eller hon har behov av den vården måste avgöras av den behandlande läkaren i det enskilda fallet. I Region Östergötland har asylsökande även rätt till fullständig vård på samma villkor som övriga invånare i länet. Länk för mer information: Primärvårdens uppföljning och primärvårdskvalitet Johanna Woltjer informerade om regionens arbete med att skapa bättre uppföljningsmöjligheter. Inom regionen pågår arbete med att utveckla BI Business Intelligence. BI stödjer uppföljning inom flera områden Vården produktion och kvalité. Cosmic Intelligence, Vårddatalager, Läkemedelsuppföljning, Beläggningsrapporter mm. Ekonomi Rebus ekonomi, KPP HR HR kuber, HR rapporter Vision - Region Östergötland ska ha en effektiv BI-verksamhet som med hög kvalitet tillgodoser verksamhetens aktuella behov, och som aktivt stödjer, vägleder och inspirerar till verksamhetsutveckling. Strategiska fokusområden för BI 1. Framtidssäkrad & Dynamisk Arkitektur 2. Tjänsteorienterad Arbetsmodell 3. Fokus på Verksamhet, i synnerhet Vård 4. Datamarknad för Självservice Piloter som kopplats till strategin: 1. Primärvårdens kvalitetsindikatorer, som utgår från de nationella indikatorerna för Primärvårdskvalitet. 2. Diagnostikdata Användargrupper för uppföljning: 1. Verksamhetsnivån Läkare, ssk, arb.ter. ska kunna följa upp sina patienter och deras behandlingsresultat, flöden mm. 2. PE nivån PE ska kunna följa upp kvalitén på de ingående verksamheterna. 3. RÖ nivån Aggregerad uppföljning av resultat ska kunna genomföras och ersätta bland annat dagens kvalitetsrapport.

4 Minnesanteckningar 4/5 Auktorisationsuppföljning av verksamhetsåret 2016 Eva Törnvall informerade om formen för kommande auktorisationsuppföljning. För 2016 kommer kvalitetsrapporten se annorlunda ut, främst med anledning av regionens arbete med BI. Den mall som VC själva fyller i gick ut under november. De inlämnade uppgifterna kommer att hanteras som arbetsmaterial och publiceras inte på Lisa. Ledningsstaben kommer ta fram uppgifter om tillgänglighet, listning, ACG/CNI och medicinska kvalitetsmått. Den nationella patientenkäten beräknas vara klar efter årsskiftet och levereras av SKL. De framtagna medicinska kvalitetsmåtten kommer att presenteras i rapporter där samtliga VC ingår, dvs alla kommer kunna se allas värden. Även dessa rapporter hanteras som arbetsmaterial och publiceras inte på Lisa. Det centrala i uppföljningen är möjligheten för beställaren att ha en dialog med respektive vårdcentral om det som fungerar bra och om det som behöver utvecklas. Utgångspunken är medborgarperspektivet. Utvecklingspotten, systematiskt utvecklinsarbete för primärvård Syftet med utvecklingspotten är att stimulera till att utveckla och pröva nya arbetssätt och metoder. Viktigt att utvecklingsarbetet är relevant för enheten och för patienterna. Möjligheten att anmäla utvecklingsarbete och beviljas medel samt redovisa sitt arbete vid en kvalitetskonferens inom ramen för om utvecklingspotten kommer att fortgå även under Eftersom 2016 var första året med utvecklingspotten är det av värde att förslag till förbättring eller andra synpunkter lämnas till Charlotte eller Eva inför nästa år. Läkemedelsersättning och allmänläkemedel Lena Melin Alsén gick igenom prognos för läkemedel 2016 och 2017 samt ersättningsmodellen för allmänläkemedel. Övriga frågor Övergången till Call Me och eventuella krav på vite Erfarenhet och reflektion av övergången till Call Me är att utbildningsinsatser har släpat efter och alla har inte hunnit gå utbildning. Flertalet vårdcentraler har halkat efter i tillgängligheten. De statistikrapporter som kan tas ut ur Call Me är inte lika användarvänliga som tidigare. Flera patienter har uppgett att man har svårt att uppfatta röstinpratet som upplevs mekaniskt. Viktigt att skicka synpunkter kring Call Me till Cornelia Toneri. Hur tänker beställaren kring vite under december månad? Sedan tidigare har vårdcentralerna informerats om att oktober och november kommer undantas från eventuella krav på vite utifrån bytet av återuppringningssystem, även december månad kommer att undantas.

5 Minnesanteckningar 5/5 Vårdcentralernas tillgänglighet har påverkats under 2016, utifrån faktorer som vårdcentralerna själva inte kunnat påverka och som inte kunnat förutses, såsom ökat inflöde till VC under sommaren pga neddragning inom sjukhusen, samt en oförberedd övergång av återuppringningssystem. Med ovanstående som bakgrund kommer ett omtag göras vad gäller tillgänglighetsmätningar och krav på eventuella åtgärder vid bristande tillgänglighet. Det innebär att 1 januari 2017 kommer utgöra en ny brytpunkt/startpunkt för tillgänglighetsmätningar framöver. I samband med detta kommer även en översyn och justering av krav på åtgärder/konsekvens vid brister att göras. Tillgängligheten är dock mycket viktigt för patienterna, och kommer följas även framöver. Preliminära datum för februari 9 maj 18 oktober 21 november // Charlotte Sand Sekreterare