Svarstips för studentexamensprovet i hälsokunskap

Transkript

1 Svarstips för studentexamensprovet i hälsokunskap Vad avses med följande termer och förkortning? a) generiskt läkemedel Ett generiskt läkemedel är ett läkemedel som har utvecklats och förts till marknaden efter att originalläkemedlets patentskydd tagit slut. Ett generiskt läkemedel är ofta billigare än ett originalläkemedel som produceras som ett resultat av en lång utvecklingsprocess. Ett generiskt läkemedel motsvarar originalläkemedlet med avseende på den aktiva substansen eller de aktiva substanserna. 1 poäng: Av svaret framgår att ett generiskt läkemedel är ett läkemedel som motsvarar det ursprungliga preparatet. Två poäng får man för tilläggsuppgifter. b) WHO 1 poäng Begreppet har definierats antingen på engelska eller på svenska. För två poäng behövs några exempel på organisationens verksamhet. c) toxicitet 1 poäng Man har nämnt att toxicitet betyder ett ämnes giftighet för organismen. I ett tvåpoängssvar tar man fram t.ex. betydelsen av koncentration och exponeringstid.

2 2. Diskutera och bedöm med hjälp av exempel det sociala stödets betydelse för hälsan. Det sociala stödet kan vara betydelsefullt för hälsan t.ex. på följande sätt: 1. Stöder den psykiska hälsan: bygga upp identiteten, att uppleva sig själv som viktig, uppleva livet som meningsfullt, stärkning av självkänslan. 2. Hjälper att sköta om hälsan. 3. Stöder att söka sig till hälsovårdstjänsterna. 4. Lindrar verkan av stress. 5. Sjuklighet: otillräckligt stöd eller bristande socialt nätverk kan öka risken att insjukna. 6. Främjar återhämtning; ibland kan ett stöd som menar gott förlänga problemet, t.ex. smärtbeteendet. 7. Vid anpassning till långtidssjukdom är stödgruppen viktig I svaret har skribenten begrundat och bedömt det sociala stödets betydelse för hälsan med hjälp av 3 4 exempel. Exempel finns presenterade från åtminstone två av hälsans dimensioner. Begreppet socialt stöd och hur det tar sig uttryck är i viss mån belyst i svaret. I svaret har skribenten mångsidigare tagit fram det sociala stödets uttrycksformer och begrundat och bedömt det tidigare nämnda (5-6 exempel) och mera ingående det sociala stödets såväl positiva som eventuella negativa effekter. 3. Jämför mjölkallergi och laktosintolerans Jämförelser kan göras till exempel ur följande synvinklar: Orsak Mjölkallergi (= mjölkproteinallergi) är en allergisk sjukdom där kroppens immunsystem reagerar mot en allergen i mjölken. Laktosintolerans är ett tillstånd, där mjölksocker d.v.s. laktos inte absorberas i tunntarmen. Tarmslemhinnans celler har för lite av enzymet laktas som bryter ner laktos.

3 Målgrupp och prevalens Mjölkallergi är en relativt ovanlig form av allergi. Cirka 3 % av barnen lider av mjölkallergi, Laktosintolerans visar sig ofta först i vuxen ålder, ibland även hos barn i skolåldern. Orsaken är genetisk. Det uppskattas att cirka 20 % av den vuxna befolkningen lider av laktosintolerans. Symptom Mjölkallergi orsakar främst symptom i matsmältningskanalen, hudsymptom samt svullnad i läppar och munslemhinnan. Som värst kan svårbehandlat ödem störa andningen och leda till anafylaktisk chock. Symptomen på laktosintolerans varierar individuellt i intensitet. För en del människor kan redan små mängder mjölksocker leda till långvarig diarré och ansamling av luft i tarmen, andra kan använda små mängder mjölkprodukter utan symptom. Behandling Mjölkallergi behandlas genom att undvika alla produkter som innehåller mjölkprotein. Behandlingen av laktosintolerans går ut på att minska eller undvika mjölksockerhaltiga produkter i kosten. Jämförelser har gjorts ur 2-3 synvinklar (t.ex. prevalens, ålder, vem som får symptom, skäl och orsaker, symptom, hur allvarligt, lämpliga/olämpliga livsmedel, vård). Om endast mjölkallergi eller laktosintolerans har beskrivits, kan man få. Om mjölkallergi och laktosintolerans har blandats ihop, får man inga poäng för svaret. Jämförelser har gjorts ur 4-5 synvinklar. Terminologin som används är vederbörlig. 4. Bedöm och diskutera de positiva och negativa effekterna av ett sådant här program som behandlar hälsofrågor. Eventuella positiva verkningar på individen: 1. Programmet underhåller och är avkopplande.

4 2. Programmet ger, tack vare deltagarnas erfarenhet, stöd till personer i samma situation. 3. Till vardagens problem får man funktionsmodeller och handlingssätt. 4. Diskussionen om ämnet kan öka, man uppmuntras till att söka hjälp. 5. Egna problem jämförs och speglas med problemen som framställs i programmet, så att de får de rätta perspektiven och jämförelseobjekt. 6. Ökar kunskap och allmänbildning. Möjliga negativa verkningar på individen 1. Programmet kan ha följder för de medverkande (man blir stämplad, man blir beskylld) samt för åskådarna t.ex. rädslor eller ångest, problemen kan växa. 2. I programmet kan det komma fram sådana faktorer som hör till hemligstämplade ämnen eller utomstående eller minderåriga personer som i andra hand är kopplade till det behandlade ämnet. 3. Att se på programmet kan förorsaka ångest hos tittaren, missförstånd, överpsykologisering av den egna vardagen. Möjliga positiva verkningar kulturellt och samhälleligt: 1. Attityden till t.ex. psykiska problem kan bli öppnare, man behöver inte gömma problemen och fördomarna och missförstånden minskar. 2. Medvetenheten om problemen och vilka faktorer som påverkar dem ökar. 3. Diskussionen kan utvidgas och bli mera offentlig genom andra medier. Möjliga negativa verkningar kulturellt och samhälleligt 1. Attityden och förhållningssättet till psykiska problem e.d. kan även förändras till mera negativ, underhållning eller det kan uppstå stereotypiska fantasier om de lidande. Det avvikande intresserar mera än det vanliga. 2. Programmet ger en fel och en alldeles för förenklad modell av problemen eller sjukdomarna och hur lättlösta de är. Problemens bakgrund, helhetsbild samt kontext kommer inte tillräckligt fram och det individuella betonas istället för t.ex. problemens samhälleliga orsaker. 3. Terapiarbetets långsiktighet och kontinuitet kommer inte fram. 4. Ökningen av hjälpbehovet kan man inte garantera, köer uppstår. Den finska praxisen motsvarar inte de handlingsmodeller som programmet ger. 5. Programmet kan förstärka programledarens, psykologens hjälteroll och de vanliga människornas, som är gäster, hjälplöshet och behov av hjälp. 6. Vardagens psykologisering, förstärkning av nyhjälplöshet, medikalisering. 7. Programmet har ett kommersiellt syfte och det innehåller även smygreklam. Gör man på detta sätt pengar på människans illamående? Var går gränsen för utnyttjandet av de svaga? Programmet kan vara sensationssökande. 8. Känslan av hot och av otrygghet kan bli allmännare och sprida sig.

5 I svaret har skribenten funderat på programmets påverkan både på individen och på kulturens och samhällets nivå med några exempel. Svaret är rätt så ytligt. Om svaret enbart har behandlat antingen positiva eller negativa verkningar kan man ge högst 2 poäng. Skribenten har mera mångsidigt och moget begrundat programmets verkan än i 3-poängssvaret, såväl på individ- som på kultur- och samhällsnivå med hjälp av 3 olika exempel. 5. Figurerna nedan visar resultat från enkäten Hälsa i skolan om ungdomars alkoholbruk åren Resultaten gäller elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan samt första och andra årets studerande i gymnasiet. a) Vad berättar figurerna om ungdomars alkoholbruk? (2p) Resultaten visar att under perioden har ungdomarnas alkoholbruk minskat, nykterheten ökat, och man undviker allt mer att bli berusad. Hos yngre elever är förändringen kraftigare än hos gymnasieelever. 1 poäng Av svaret framgår att vanan att konsumera alkohol varje vecka har minskat, nykterhet har blivit allt vanligare och drickande i avsikt att bli berusad har minskat. Två poäng kräver att man i svaret nämner skillnaderna mellan högstadie- och gymnasieeleverna. b) Vilka faktorer kan förklara huvudresultaten i figurerna? (4 p) Uppfattningarna om alkohol och berusning inom ungdomskulturen kan ha blivit mindre attraktiva eller negativa. Invandrarnas och religiösa gruppers alkoholvägran kan fungera som exempel. Den sociala kontrollen av alkoholbruk har ökat. Alkoholupplysningen och -undervisningen har delvis förändrats, och når eventuellt sin målgrupp bättre än tidigare. Strängare uppfostran. Nykterism kan vara en del i skapandet av en identitet och image. Ökad hälsomedvetenhet och flera alternativa aktiviteter. Alkoholskatten. Förlusten av självkontroll.

6 Individualitet, värdesättande av originalitet. 2 poäng I svaret presenteras minst tre olika förklaringar till minskad alkoholkonsumtion och berusningsdrickande, samt till ökad avhållsamhet. 4 poäng I svaret presenteras minst fem olika förklaringar till dessa fenomen. Svaret är mångsidigare än det tidigare, mer strukturerat och tolkningarna är välmotiverade. 6. Beskriv ett sådant experiment där man utreder den smärtlindrande effekten på människor av en värkmedicin som man håller på att utveckla. Ur svaret framgår det att i undersökningen behövs åtminstone två grupper som man kan jämföra med varandra, den/de som får smärtmedicin och placebogruppen och att mätningar bör göras åtminstone före och efter medicineringen. Skribenten har förklarat slumpens betydelse och/eller blindtestets verkning, samt begrundat forskningsuppställningen och de utmaningar och problem som hör ihop vid mätning av smärta samt tillförlitligheten som knyter an till forskningsuppställningen. 7. Diskutera med hjälp av exempel hur man kan förebygga mobbning i skolan. Synvinklar på förebyggande av mobbning A. Nationellt och lokalt beslutsfattande och kontroll 1. Lagstiftning, normer för genomförande av undervisning, grunderna för den nationella läroplanen, grund- och fortbildning i frågan. 2. Kommunala läroplaner och andra riktlinjer för säkerhet som styr skolornas och läroanstalternas aktiviteter, ordningsregler, uppföljning av förekomsten av mobbning och förebyggande verksamhet. 3. Nationella långsiktiga program för förebyggande av mobbning och våld, utveckling

7 av verksamhetsmodeller och kontroll (KiVa skola, Skolfreden, Vaakamalli etc.). 4. Budget för tillräckligt med personal i skolorna. B. Att bygga en trygg skolmiljö 1. Övervakningskameror, rastövervakning, skolmiljön mobbningsförebyggande planerad. C. Fostran och upplysning 1. Förmedling av information om mobbning och olika modeller för att ingripa. 2. Att leda in den samhälleliga debatten på förebyggande av olika typer av våld. 3. Ökande av kunskap och förståelse på både nationell och lokal nivå: på vilka olika sätt mobbning manifesteras, dess natur som gruppfenomen, samt hur var och en kan påverka förekomsten förebyggande. 4. Utveckling av läroplaner (ämnen som hälsokunskap) och elevvården samt fortbildning för undervisnings- och elevvårdspersonalen. 5. Främjande av kunskaper och färdigheter att ingripa i mobbning i samarbete mellan studenter, lärare, elevvård och hem och skola. 6. Utbildning för utveckling av hälsofrämjande och inkluderande lärmiljöer. D. Utveckling av skolans aktiviteter och uppföljning och övervakning av välbefinnandet i skolan 1. Utveckling av en kultur som stöder gemenskap, delaktighet och goda vanor. 2. Utveckling av samarbetet mellan hemmen och skolan så att det stöder föräldrarnas engagemang. 3. Regler inom skolan för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier, sätta sig in i dessa samt uppdatera dem kontinuerligt. 4. Utveckling av elevvården. 5. Direkt ingripande i mobbning. 6. Uppföljning av arbetsklimatet i skolan och av välbefinnandet hos elever. E. Stödtjänster och erbjudande av stöd 1. Stöd till enskilda elever och hela skolgemenskapen som förebyggande åtgärd. 2. Utveckling av ett elevvårdsteam. 3. Tidigt stöd för både mobbade och mobbare via elevvården, samarbete mellan föräldrarna. 4. Samarbete med externa stödnätverk (social- och hälsovården, polisen, ungdomsarbete). Mobbningsförebyggande beskrivs ur minst två olika synvinklar med hjälp av exempel. Mobbningens kollektiva natur framgår av svaret.

8 Mobbningsförebyggande beskrivs ur minst fyra perspektiv, och exempel på dessa ges. Svaret innehåller ett värderande förhållningssätt. Svårigheterna att förebygga mobbning framgår. 8. Hur har hälsotjänsterna för studerande vid universitet och yrkesskolor organiserats i Finland? Den centrala skillnaden mellan hälsovårdstjänster som berör studerande vid yrkeshögskolor och universitet är att universitetsstuderande till grundexamen får sina tjänster via Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS), och yrkeshögskolestuderande som en del av kommunens hälsotjänster. I svaret har skribenten beskrivit huvuddragen av hur yrkeshögskolorna (kommunens hälsovårdstjänster) och universiteten ordnat studerandenas hälsovårdstjänster (SHVS). Skribenten har nämnt 1-2 exempel av tjänsterna. I svaret har skribenten mångsidigare beskrivit arrangemangen av hälsovårdstjänsterna med 4-5 exempel. +9. FINSEX-undersökningen av finländarnas sexualitet och parrelationer täcker fyra årtionden från 1970-talet framåt. I ett internationellt perspektiv är undersökningen unik. I inget annat land än Finland har det gjorts någon så långvarig undersökning av förändringar i sexualvanor och värderingar. I undersökningen beskrivs förändringen i den finländska sexualkulturen bland annat så här: Finländarnas attityder har blivit mer toleranta gentemot nästan alla slags sexuella företeelser. Svaren i undersökningen visar att t.ex. sex utan kärlek och sex i tillfälliga relationer allmänt accepteras mycket mer på 2000-talet än för några årtionden sedan. Också kvinnors sexuella initiativ accepteras i stor utsträckning, och homosexuellt beteende uppfattas i huvudsak som en privat angelägenhet som samhället inte skall blanda sig i. (övers.) Osmo Kontula, Suomalaisten seksuaalikulttuuri (Finländarnas sexualkultur) (2006)

9 +9. Utgå från resultaten i FINSEX-undersökningen och diskutera vilka faktorer som kan förklara förändringen i den finländska sexualkulturen. 1. Sexualkulturen har förändrats till mera liberal och mångfasetterad. 2. Media: t.ex. sexistisk reklam har ökat. 3. Ökad jämlikhet. 4. Plikter har förändrats till rättigheter. 5. Grunden för kunskap om sexualiteten förändrades. Undervisning som kopplades till synd och moral ändrades till att bygga på medicinsk vetenskap. 6. Sexualitet ses som en kraftresurs och som en faktor som främjar hälsa. 7. Prevention. 8. Sexualundervisningen blev allmännare i skolan. 9. Homosexualitet accepteras. 10. Teknologins utveckling och förmedlingen av information har blivit enklare och har ökat möjligheten att få tag på kunskap och intryck om sex, sexualitet, pornografi. 11. Hedonism, betoningen av njutning och vällust i människornas tankevärld, hedonistiska värden. 12. Lagstadgade förändringar gällande t.ex. abort, sexuell inriktning och äktenskap. 13. Könsmognad i allt yngre ålder. I svaret bedömer skribenten några faktorer som kan förklara förändringen i den finländska sexualkulturen. Svaret är rätt så ytligt och tolkningarna är svagt motiverade. I svaret begrundar skribenten mera mångsidigt (minst 4-5 faktorer) faktorer som har påverkat förändringarna i den finländska sexualkulturen. Motiveringarna är mera sakligt framförda. 8 poäng Svaret är mer fördjupat och mera analytiskt, de faktorer som påverkat förändringen i sexualkulturen. I svaret bedömer man kritiskt både positiva och negativa orsaker till förändringen Presentera mekanismerna bakom klimatuppvärmningens effekter på människors hälsa Värmeböljor är förknippade med ökad dödlighet och sjuklighet. Bl.a. ökar belastningen på hjärtat, och särskilt äldre personer och personer med hjärt- och kärlsjukdomar utgör en riskgrupp. Detta tär på kroppens förmåga att tåla infektioner,

10 vilket i sin tur kan öka risken för sjuklighet och dödlighet. Sjukdomsspridning o Malariamyggorna o Fästningar o Värmekänsliga infektionssjukdomar såsom infektioner orsakade av livsmedel (t.ex. salmonella) Förändringar grödornas avkastning: Svält kan leda till flyktingskap, förslumning (flyktingläger/slumområden är ofta ohygieniska och sjukdomar sprids lätt). Migration (t.ex. livsmedel och tillgången på vatten, stigande havsnivåer): Befolkningens flyttningsrörelser kan leda till tryck på lokala hälso- och sjukvårdssystem, vilket i sin tur t.ex. leder till att vårdköerna blir långa. Ökning av extrema väderförhållanden. UV-strålning. Problem som härrör sig till dricksvatten. En stigande vattentemperatur kan orsaka ökning av skadliga algblomningar, som i sin tur kan orsaka till exempel utslag, magbesvär, feber. Längre allergisäsonger, och nya typer av allergener kan uppkomma. Oro och rädsla kan öka. I svaret har beskrivits den globala uppvärmningens effekter på människors hälsa, via 3-4 verkningsmekanismer. Beskrivningen av verkningsmekanismerna är ytlig. Svaret innehåller minst 5 verkningsmekanismer. Verkningsmekanismerna har granskats i förhållande till minst två dimensioner av hälsa. 8 poäng Svaret presenterar ett brett sortiment av den globala uppvärmningens påverkningsmekanismer med hänsyn till alla tre dimensioner av hälsan. Både positiva och negativa hälsoeffekter presenteras. Verkningsmekanismerna beskrivs korrekt och insiktsfullt. Extra förtjänst: I svaret beskrivs svårigheterna att korrekt bedöma hälsokonsekvenserna av den globala uppvärmningen. Vetamix 2013.