Albinism Nyhetsbrev 325

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Albinism Nyhetsbrev 325"

Transkript

1 Nyhetsbrev 325 Ågrenska arrangerar veckovistelser för familjer som har barn och ungdomar med medfödda, sällsynta sjukdomar och syndrom. Verksamheten, som vänder sig till hela familjen, ger föräldrar, barn och syskon en unik möjlighet att träffa andra i samma situation och utbyta kunskap och erfarenhet. Minst lika viktigt är att familjerna får tid att umgås och ha roligt tillsammans. Under en och samma vecka träffas ett antal familjer med barn som har samma diagnos, vistelsen varar från måndag-fredag. Här får föräldrarna genom föreläsningar och diskussioner ta del av aktuell medicinsk forskning, psykosociala aspekter och få information om olika samhällsinstanser. Barnen och deras syskon tas omhand av vårt barnteam och får information som är anpassad efter deras åldrar. Syftet är att underlätta barnens och familjernas vardagsliv. Vistelserna blir ett komplement till habilitering och sjukvård. Under de två utbildningsdagarna mitt i veckan har personal som arbetar med barn med funktionsnedsättningar, samt utomstående föräldrar till barn med sällsynta diagnoser, möjlighet att delta i föreläsningar. Föreläsningarna från vistelsen bearbetas och sammanställs till ett nyhetsbrev som kan liknas vid ett temanummer för den aktuella diagnosen. För att ge ytterligare en dimension på diagnosen så intervjuas en av familjerna. Nyhetsbrevet görs av Ågrenskas redaktör och föreläsarna har givetvis haft möjlighet att läsa igenom och ha kommentarer på sammanfattningarna. Sist i nyhetsbrevet finns dels en lista med länk- och lästips men även en lista med adress och telefonnummer till föreläsarna. Vid denna vistelse är diagnosen Albinism. Ågrenska har haft vistelser inom denna diagnos 2001 och nu 2008.

2 Följande föreläsare medverkade under familjevistelsen; Kerstin Boije af Gennäs, arbetsterapeut, SU/Högsbo sjukhus Syncentralen Göteborg Gunnel Hagberg, utredare, Försäkringskassan, Göteborg Eva Holmberg, överläkare, avd klinisk genetik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra Göteborg. Inga-Stina Fellers, specialpedagogisk rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stockholm Mona Forsberg, förälder, Jönköping Lena Gustafsson, tandsköterska, koordinator, Mun-H-Center, Göteborg Anna Lindfors, socionom, Ågrenska Ingrid Nordberg, specialpedagogisk rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stockholm Kristina Tornqvist, professor, Universitetssjukhuset Lund Ögonkliniken Anders Sjöström, överläkare, docent, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Ögonmottagningen för barn- och ungdom, Göteborg Therese, förälder, Uppsala Övriga Helena Fagerberg Moss, psykolog, Barn och Ungdomsmedicinska mottagningen Kungshöjd, Göteborg. Hon höll på torsdagen strukturerade samtal med föräldrarna. Dessa samtal återges inte i detta nyhetsbrev. Siv Roberts, informationskonsulent, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, SmågruppsCentrum. Hon informerade om deras verksamhet. Sammanfattningen är sammanställd av Susanne Lj Westergren, redaktör Ågrenska. Här når du oss! Adress Ågrenska, Box 2058, Hovås Telefon Telefax Hemsida Redaktör Susanne Lj Westergren Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

3 Innehållsförteckning Följande föreläsare medverkade under familjevistelsen; 2 Basal Medicinsk information om ögat, synutveckling och Albinism (2001 uppdaterat 2008) 4 Att skilja på ögonskador elektriskt 6 Genetiska aspekter på Albinism 8 Intervju med Albus föräldrar 10 Vad Syncentralen gör för barn med albinism 14 Pedagogiska konsekvenser och strategier i förskola och skola 17 Familjesituationen och syskonrollen 20 Föräldraperspektivet 1 - Hur har det gått för mina flickor? 24 Föräldraperspektivet 2 - En berättelse från verkliga livet - Vad vi behöver. 27 Grupparbete kring att leva med albinismens alla konsekvenser 29 Information från Försäkringskassan 31 Samhällets övriga stöd (från 2007) 34 Länkar 36 Lästips 38 Adress och telefonnummer till föreläsarna 39 Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

4 Basal Medicinsk information om ögat, synutveckling och Albinism (2001 uppdaterat 2008) Kristina Tornqvist, professor, Ögonkliniken, Universitetssjukhuset Lund. Har jobbat i 25 år med synskadade barn, gjort mycket forskning kring dessa barns problem. Framför allt kring ögat och dess funktion hos barn med albinism. Ögats anatomi Ögat består av en ögonglob som omges av en främre hornhinna. I främre delen av ögat finns också en vätskefylld kammare, sedan kommer regnbågshinnan som reglerar ljusinsläppet och därefter linsen som möjliggör fokusering av föremål både på nära eller långt håll. På bakre delen av ögonglobens insida finns näthinnan, som bland annat består av synceller som överför ljus till kemiska och sedan elektriska signaler som kan tolkas av hjärnan. De synceller som tar emot ljuset kallas ljusreceptorer och finns i två varianter; stavar och tappar (receptorer för ljus och färg). Signalerna från näthinnan går sedan via synnerven till syncentrum i bakhuvudet, där bilden bearbetas och blir medveten. -Man kan säga att ögat fungerar ungefär som en kamera. Längst fram på ögat sitter hornhinnan som bryter det inkommande ljuset. Därefter träffar ljuset linsen som bryter ljuset ytterligare en gång. Efter passage genom ögongloben bryts ljusstrålarna samman i filmen, det vill säga näthinnan och då ska bilden helst vara skarp i den så kallade gula fläcken/makula. Är man närsynt eller långsynt bryts inte strålarna samman i näthinnan, säger Kristina Tornqvist. Synskärpa Brytningsfel och synskärpa är två olika saker. Två komponenter spelar roll när man pratar om synskärpa; hur skarp bilden är och hur bilden tolkas. Det är näthinnans sinnesceller de så kallade stavarna och tapparna, som reagerar på ljuset och sänder nervimpulser till synnerven och bakre synbanan. Tapparna som finns framför allt i gula fläcken, kräver mer ljus, står för det skarpa seendet och färgseendet. Stavarna finns över hela näthinnan utom i gula fläcken och är ljuskänsliga och svarar för det oskarpa sidoseendet och mörkerseendet. Ögonsymtom Vid albinism kan ögonproblemen vara av olika slag; Reducerat pigment i iris (genomlysbar) Reducerat pigment i ögonbotten (åderhinna) Dåligt utvecklad grop/fovea i gula fläcken Förändrad relation mellan korsade och okorsade fibrer i synnervskorsningen. Nystagmus Alternerande skelning Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

5 -Synintrycken växlar sida i synnervskorsningen, 50 % av synintrycken vi får från vänster synfält växlar i normala fall över till höger sida och vice versa, detta ger upphov till ett stereoseende. Hos barn med albinism korsas 10-90, vilket gör att det blir svårt med stereoseende. -Ett nyfött barn har inte fullgod synskärpa, den mognar efterhand från det barnet är ca 1 månad upp till ca åtta års ålder, då synmognaden är klar. Vid albinism är tiden för synmognaden avsevärt mycket längre och det förekommer ungdomar vars synskärpa först mognat färdigt vid års ålder. Slutsynskärpan kan alltså bli relativt god och i slutänden kan det kvarstående problemet gälla huruvida synskärpan når upp till gränsen för innehav av körkort eller ej. Gränsen ligger på 0,5 på båda ögonen tillsammans. Normal synskärpa är 1,0, säger Kristina Tornqvist. Amblyopi Vid 2 år ålder ser det lilla barnet % av en vuxens syn. Men har man synfel gäller det att träna sin syn annars uppstår det som kallas Amblyopi. Amblyopi är synnedsättning utan organisk förändring i själva ögat och är reversibel under viss perioder. Beror på ogynnsam påverkan på synsystemet under dess utvecklingsfas. Detta förutsätter att den bild av omgivningen som bildas på näthinnan är skarp. Hur behandlas amblyopi? Amblyopi botas inte ögonblickligen med glasögon, utan det tar tid och det är viktigt att synstimulera båda ögonen. Det är viktigt att träna ögat innan 8 årsålder annars går det inte att förbättra. Men barn med albinism kan som tidigare nämnts, ha en längre period av synutveckling. Frågor Hur ser man på operation? Kan melanincellerna flyttas/transplanteras? -Jag är tveksam till den typen av operation, jag tror på andra formar som att tillföra det friska enzymet redan i fosterstadiet. Prognosen i min värld är god, barnen ser inte sista raden men fungerar bra ändå, säger Kristina Tornqvist. Kan man transplantera näthinna? -Ja det sägs att det bör kunna gå men troligen blir synskärpan inte så god, kanske ser man bara ljus och mörker. Alltså inte aktuellt vid albinism. När kan de börja med Kontaktlinser? -Barnet skall själva kunna hantera linsbärandet och det är alltid lättare att ta en ut och svårare att sätta in. Har man dessutom nystagmus kan det vara svårt att få linsen att sitta bra. Det är viktigt att ta ut linserna Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

6 Att skilja på ögonskador elektriskt varje kväll. Vi har sett att det blir ökad kärltillväxt på hornhinnan om man bär dem jämt. Blir nystagmusen bättre och kan man operera bort den? -För en del barn blir den det och jag tycker inte att man skall operera nystagmus, svara hon. Går det att förespå god synutveckling genom att titta på ögonbotten? -Nej det går inte. Skelning och överkorsning? Graden av överkorsning och skelning behöver inte vara orsakade av varandra. -Alla barn skall få en korrekt diagnos för att ge rätt anpassad habilitering och en förbättrad prognos, säger Kristina Tornqvist. Anders Sjöström, docent, barnögonläkare, neurofysiolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg. Är för närvarande gästprofessor i Örebro samt konsult vid ResursCenter Syn, SPSM. Är albinismforskare sedan 25 år tillbaka. Subnormal syn hos barn SVAS kan vara albinism Det finns många orsaker till subnormal syn hos barn (SVAS). En av dem är albinism. -När vi får in ett barn med synproblem till vår ögonklinik, gör vi en undersökning. Beroende på resultatet av denna ställer vi diagnosen. Men ibland kan det vara svårt, då får vi göra en utökad utredning, säger Anders Sjöström. För att kunna bekräfta diagnosen albinism tittar vi efter följande; 1. Annorlunda näthinna eller synnerv, annorlunda pigmentering i näthinna eller iris, avvikande blodkärlsutseende mm. 2. Felaktig utveckling av synnerven och synnervskorsningen; detta ser man ibland direkt vid en klinisk undersökning men ofta behövs speciella metoder som t ex, synfältsundersökning, färgsinnestester, VEP, i vissa fall också en MR-undersöknig (magnetkamera). 3. Tunnare ljusgenomsläpplig regnbågshinna/iris. 4. Försenad synutveckling. 5. Skelning. 6. Ljusskygghet. -Klassisk synskärpa för barn med albinism ligger kring 0,1-0,3. men det finns barn med diagnosen som har en synskärpa kring 0,3-0,9. Det kan dessutom skilja mellan ögonen, men detta är inte en enkelt behandlingsbar amblyopi (se Basal medicinsk information)! Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

7 Gula fläcken eller foveagropen/syngrop innehåller mest tappar och är viktigast för synskärpan. Hos en person med albinism finner man en liten grop eller ingen grop alls. Detta syns när man tittar in i ögat med oftalmoskop. Även iris kan ha förändringar, såsom pigmentbrist, och ibland bli genomskinlig. Kombinerat med förändringarna i ögat har också synnerverna utvecklats onormalt, bland annat genom att alltför många nervfibrer korsar över till den andra hjärnhalvan. Varför det blir så är inte känt. Sammantaget orsakar dessa förändringar sämre synskärpa och sämre samsyn (stereo-syn). -Albinismdiagnosen ställs i klassiska fall vid en klinisk undersökning av ovan punkter. Vid osäkerhet gör vi en VEP-undersökning (Visual Evoked Potentials). Vid denna elektrofysiologiska undersökning, som tar cirka 15 minuter, fäster man 3,5 eller 7 elektroder i hårbotten i nacken. Med hjälp av dem kan man via en förstärkare se och mäta synsignalerna från synbarken i hjärnan och analysera dem precis som vid ett EKG. Vid albinism kan man då se en signal som är särskild för just albinism. Ibland kan man se det med en gång, ibland kan man behöva analysera kurvorna och återkomma med svaret. -Dessa barn har anomala synbanor, och med VEP-undersökningen upptäcker man alltså detta och ser det som en asymmetri på VEPkurvorna. I vårt material finns vanliga barn, mindre vanliga och typiska albino barn. Gemensamt för alla är VEP-förändringarna. Denna typ av VEP-undersökningar utförs ännu så länge bara hos oss i Göteborg. Vad händer i synbanorna? -Hos personer med albinism korsas synbanorna fel. Det blir för många synintryck som korsar över till motsatta hjärnhalvan. Signalerna omkopplas därefter i mitthjärnan på ett felaktigt sätt och det tar längre tid och ger också delvis felaktig information till syncentrum (i nacklobens synbark). Om man blinkar med en lampa mot ett öga på normalseende, så informeras båda hjärnhalvornas syncentra lika mycket på båda sidorna. Men hos albina barn (och vuxna förstås) korsas de flesta synimpulserna över och det blir för mycket impulser på den motsatta sidan (den överkorsade). Som en dålig telefonväxel, kan man säga. Samsynen försvåras också vid för mycket överkorsning, men det finns en viss mängd information som går i andra banor över hjärnbarken som kan ge viss samsyn. -Fördelen med att få en diagnos, är att man kan få rätt hjälp av habilitering, syncentral mm. Och man får reda på att det inte är något farligt. -Det finns en massa mer att göra för barn med oklar synnedsättning, dit barn med albinism ofta hör. Vi borde skapa Barn-Synfonden liksom det finns; Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden med flera. Vi gör en massa på SPSM också, men det räcker inte! Och den Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

8 vanliga vården räcker inte för denna typ av utredningar och forskning, avslutar Anders Sjöström. Frågor Genetiska aspekter på Albinism Vad skiljer elektroretinogram/erg från VEP? -ERG mäter nervcellsaktivitet från ögat, VEP mäter aktivitet från storhjärnans bark. ERG, är detta en uteslutningsdiagnos eller en säker diagnosmetod? -En ganska säker diagnosmetod för många näthinnesjukdomar. Vad är albinoid? En person som inte har en felaktig överkorsning, men kan ha allt annat som är typiskt för albinism, så som skelning, ljushyad och nystagmus. Vid vilken ålder bör man göra VEP? -Barnen behöver ha blivit kring 3 år för då kan man lättare se hur de utvecklats jämfört med jämnåriga. Mellan 1-2 år är det ofta omöjligt att utföra undersökningen (trotsålder!). Annars gör vi VEP på personer från år. Kan man ha albinism i örat? -Pigmentsbrist i örat kan man ha. Detta ger upphov till låg smärtgräns för ljud och kan ligga nere på 85 (decibel) och det är lättare att utveckla tinnitus. Läs tips -Om man googlar på svenska sidor hittar man en hel del, men egentligen inga nya vetenskapliga publikationer. Om man googlar internationellt får man en massa träffar på mig och min forskargrupp, tipsar Anders Sjöström. (Under rubriken läs tips finner du dessa). Ärftlighet är en av de viktigaste orsakerna till sjukdom. Mekanismerna kan variera, allt från avvikelser i kromosomernas antal eller utseende, till förändringar i genernas minsta byggstenar. Detta kan ge upphov till svåra sällsynta diagnoser. Genetiska faktorer är också en medverkande orsak till folksjukdomar. Under senare år har kunskaperna om genetiska orsaker till sjukdom ökat och denna kunskap börjar alltmer utnyttjas i sjukvården. Eva Holmberg, överläkare, avdelningen för klinisk genetik, SU/Östra Göteborg, förklarar de genetiska aspekterna vid albinism. Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

9 -Patienterna kommer till oss för genetisk vägledning via remiss. Ärftlighetsfrågor gäller inte bara patienten själv, men hela familjen. Utifrån kunskap om sjukdomen, dess ärftlighet och utifrån eventuella resultat av genetiska test informeras familjen. Det skall ge personen/familjen så mycket kunskap och förståelse att de kan ta egna informerade beslut, säger Eva Holmberg. Ärftlighet vid albinism Albinism kan ärvas på två sätt. Vid autosomalt recessiv sjukdom är båda föräldrarna bärare av varsitt anlag men är inte sjuka. De barn som får anlaget i dubbel uppsättning får sjukdomen. Okulocutan albinism, OCA, ärvs på detta sätt. Det finns flera olika gener som ger upphov till OCA. Båda mutationerna måste vara i samma gen, två barn med olika former av albinism kan alltså inte få barn med albinism, förklarar hon. X-bundet recessiv sjukdom orsakas av mutation i en gen på X- kromosomen. Mödrarna är vanligen friska bärare. Det är i regel endast pojkar som får denna typ av albinism, så kallad okulär albinism, OA, de har endast en X-kromosom. En kvinna däremot som bär på ett sjukt anlag har även ett friskt anlag på sin andra X-kromosom som kompenserar för det sjuka. En man med en X-bunden recessiv sjukdom ger alltid anlaget vidare till sina döttrar, som då blir friska bärare. Han kan dock inte ge anlaget vidare till sina söner; pojkarna får ju Y-kromosomen från fadern, medan de får sin enda X-kromosom från modern. Vad orsakar albinismen? Nedsatt till ingen produktion av pigmentet melanin på grund av förändring i någon gen viktig för melaninproduktionen. Hos alla ger detta de medfödda ögonförändringarna med bland annat foveahypoplasi och fel korsning av synbanorna, även varierande brist på pigment i hud och hår. Dessa typer av albinism känner man till idag Okulocutan albinism, OCA (med symtom från både ögon och hud) 1. OCA 1; Tyrosinase (TYR, kromosom 11q.) Ett enzym som fungerar i de två första stegen i omvandlingen av tyrosin till melanin. Den vanligaste formen i vår del av världen. Det finns cirka personer med denna variant i Sverige. Alla personer med OCA 1 är hypopigmenterade vid födelsen. OCA 1A; totalbrist av tyrosinase. OCA 1B har viss funktion av tyrosinase (<10 %). De kan få lite pigment i hud och hår med åren. Några kan få så bra hudoch hårpigment att de misstas för att ha okulär albinism (OA). Viktig att skilja på för korrekt ärftlighetsbedömning! 2. OCA 2; P-gen (kromosom 15q), ett membran protein i melanosomen. Har ungefär samma förekomst i vår befolkning Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

10 som TYR-genen med bärarfrekvens på ca 1/100. Vanlig i Afrika och hos afro-amerikaner, med bärarfrekvens på 1/22 i populationer med den högsta förekomsten. 3. OCA3; Tyrosine related protein 1 (TYRP1, kromosom 9p), ett enzym i melanosomen. Ses mest hos afrikaner som får rött hår och röd-brun hy. Mindre ögonsymtom. 4. OCA4; MATP, Membrane-associated transporter protein (kromosom 5p). Liknar OCA2; Vanligast i Japan, också beskrivet i Turkiet och Tyskland. Okulär albinism OA (med symtom från ögonen) 5. OA1; GPR143, (kromosom Xp). Påverkar melanosom biogenesen skall inte förväxlas med OCA1B. Även om man inte har symtom från huden ses avvikande melanosomer i hudbiopsi. Drabbar pojkar, inget pigment i näthinnan, typiska ögonsymtom. Huden är i det närmaste normal. Hos % av anlagsbärande kvinnor ses en ojämn pigmentering av näthinnan och viss genomskinlighet av regnbågshinnan. Fler diagnoser med albinismsymtom Hon tar upp fler diagnoser där albinism kan vara ett symtom bland flera andra, tillexempel Chédiak-Higashi och Hermansky-Pudlak syndromen. Frågor Födelsemärke kan man få det som albino? -Vissa barn kan få detta trots sin albinism. Har barn med albinism svårare att bilda D-vitamin? -Dessa barn har inte sämre förmåga att bilda D-vitamin. -Huden på personer med albinism är inte känslig för annat än för ljus, de har alltså inte lättare för att få eksem eller andra hudproblem, säger Eva Holmberg. Mer ingående genetisk information finns att få på Socialstyrelsens kunskapsdatabas för ovanliga diagnoser, under Albinism. Intervju med Albus föräldrar Albus är en mycket glad, blond liten kille på 2,5 år. Han kommer till Ågrenskas Albinism-vistelse i oktober 2008, tillsammans med bröderna Rasmus 6, Quintus 4 år samt mamma Jonna och pappa Johan. Redan under graviditeten hade vi bestämt att han skulle få heta just Albus, långt innan vi fick reda på att han hade albinism. Det hade Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

11 känts konstigt att helt plötsligt ändra på namnet när vi kallat honom för Albus i tre månader säger Jonna. -Namnet betyder vit på latin men har även en symbolisk betydelse av upplyst, som i den allra visaste av trollkarlar i Harry Potters värld Albus Dumbledor, säger Johan och Jonna och ler med hela hjärtat. Redan på BB -Läkaren på BB tittade väldigt länge på Albus ögon men nämnde aldrig anledningen. Han kommenterade det inte överhuvudtaget och jag tänkte inte mer på det, säger Jonna När de hade varit hemma några veckor tyckte dock Jonna att han inte reagerade med ögonkontakt som de andra pojkarna gjort, men beslöt sig att avvakta ett tag till. När de sedan var på BVC när Albus var sju veckor var det läkaren som tog upp saken och berättade om sina misstankar att allt inte stod rätt till. De fick en remiss till ögonläkare och fick ganska snart komma till ögonkliniken. Både Johan och Jonna har personliga och yrkesmässiga erfarenhet av personer med både medfödda och förvärvade funktionsnedsättningar. Johan blev därför först väldigt orolig att sonen hade en hjärntumör, som ju också kan ha nystagmus som symtom. -Men redan i väntrummet tittat ögonläkaren på Albus och sa har ni albinism i släkten?. Jag berättade då om den så kallade blonda genen vi har i min stora släkt, vi är några riktigt vitblonda som stoltserar med detta utseende mot resten av de övriga som är ganska mörka, berättar Jonna skrattande. Läkaren konstaterade en albinism och berättade även att Albus hade en synskada och att han antagligen hade en synskärpa på 0.1. Hon sa att han i tonåren mycket väl kunde komma att få en skärpa på 0,5-0,7. Så fick de en remiss till syncentralen men de fick ingen skriftlig information eller tips om länkar att söka på. -Jag gick hem och hade en 4 timmar lång kris, slog sedan på datorn och började söka på nätet. Kriser gör mig handlingskraftig och kunskapstörstande, jag blir lugn av att sätta saker i rullning i sådan här situationer. Dagen efteråt gick vi med i SRF, på deras och på Ungasynskadades webbplats finns det mycket bra information, berättar Jonna En greppbar diagnos De fick snart en bild av att albinism ändå är en greppbar diagnos och kände sig lättade över att det inte var värre. -Att bli pappa första gången var egentligen en mer omvälvande händelse som påverkade hela livet totalt. Att bli pappa till en son med albinism har inte inneburit några större konstigheter, säger Johan. Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

12 Johan som är bibliotekarie kände att han hade bra koll på hjälpmedel för synskadade alltifrån taktila böcker till smidiga MP3 spelare. Han såg långt in i framtiden och kände att det fanns mycket som Albus kunde jobba med när han blev vuxen, bara han kunde hantera en dator, kanske hjälpa honom i biblioteket, bara han inte blev helt blind. De två månader det tog innan de fick komma till syncentralen upplevde ändå Jonna som en jobbig tid, med många lösa frågor hängande. Vad innebar egentligen den där synskadan. Väl där fick de bra hjälp och de fick också träffa en fantastik kurator som själv har albinism. Genom henne har de sett att det går att ha ett fullt normalt liv, vad det nu egentligen är, även om man har albinism. Hon har både man och barn och ett jobb som hon verkar trivas ypperligt med. Jonna minns en dag när hon och Albus, då 10 månader, var på lekplatsen och hon lyfte upp en väninnas lilla flicka och höll henne i famnen. -Det var något konstigt med flickan hon stirrade så på mig hela tiden. Då insåg jag att jag vant mig vid Albus sett att kommunicera med mig, utan ögonkontakt, och denna lilla flickas granskande blickar kändes för mig obehagliga och onormala, säger hon. Reaktioner från släkt och vänner -De flesta av vännerna har alla hanterat Albus albinism på ett intresserat och bra sätt. Jonnas pappa tyckte till och med att det kändes lite extra att få ett barnbarn med den blonda genen fullt ut, han blev lite stolt liksom, berättar Jonna. Johans föräldrar har haft det lite svårare att ta till sig fakta och tyckt synd om både sig själva och Johan för att de fått ett handikappat barnbarn. -Inte så att de inte älskar honom lika mycket som de andra men, det har funnits en sorg och en oro där. Det beror antagligen på att de är mer oroligt lagda av naturen. Det är först nu som de vågat passa honom ensamma. Mamma har nog varit rädd för att han skall komma bort eller göra sig illa på grund av sin synnedsättning, tror Johan. Hur upplever Albus det hela? Albus är även öronbarn han har haft många öroninflammationer och tillslut fått plaströr inopererade. Han har även eksem och är mitt uppe i en astmaallergi utredning, så han är sjukhusvan. - Han upplever nog inte något konstigt med sin synskada eftersom han fortfarande är för liten för djupare reflexioner och eftersom han inte vet om något annat sätt att se omvärlden på, säger Johan. Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

13 Att ha syskon i så nära åldrar tror de är positivt, genom dem dras Albus med i lek och får bra stimulans. De behandlar honom inte annorlunda och bråkar som barn gör, utom när han står alldeles framför TV och de själva fogligt makar på sig för att kunna se, då tar de hänsyn till hans handikapp. Dessa stimuli har gjort att det sällan märkas att han har en grav synnedsättning. Vilket extra stöd har ni idag? Syncentralen och vårdbidraget från försäkringskassan är det som hjälpt dem mest att få ett fungerande familjeliv. Även deras andra två barn har diagnoser som gör att det är nödvändigt med mer tid hemma, så båda två jobbar deltid. Att korta dagarna på förskolan och fritis har känts nödvändigt. -Albus är extra trött när han kommer hem från förskolan. Det är enormt ansträngande för ett barn med syskada att hänga med de andra och han är även ljudkänslig. På fritis har man en extra resurs på 25 procent för hela gruppen, det skulle behövas mer. Fröknarna har verkligen en vilja att han skall ha det bra, de tänker på allt från solskydd till extra stunder i stillhet för Albus, berättar Jonna. Hon kan bara beklaga rektorns beslut att inte låta fröknarna få följa med på Ågrenska denna vecka. -De ville så gärna åka för att få veta mer och för att bättre första och kunna hjälpa Albus och hans kamrater. Här hade de träffat andra från kranskommunerna och kunnat bilda ett nätverk av pedagoger, fått kunskap tips och idéer, säger Johan. Syncentralen har också varit en resurs, de har varit med och anpassat hemmet och på förskolan efter Albus behov och även varit med och informerat personalen på förskolan. Vänta inte på hjälpen! Jonna och Johan har båda varit mycket aktiva och tar hela tiden egna initiativ. Det gäller allt från informationssökning, pedagogiska leksaker både hemma och för förskola till kontakter med sjukvården. -Observera det egna barnet och dess behov, jämför inte och strunta i vilken hjälp andra erbjuds och får. Det gäller ert liv och era barn, bara ni vet hur ni vill ha det. Behöver man hjälp så vänta inte på att sjukvård eller annan inrättning skall höra av sig, ligg på och tjata tills ni får som ni vill, uppmanar Johan och Jonna. Ännu vet vi inte vilken sorts albinism som Albus har. -Vår ögonläkare tycker inte det har varit nödvändigt, men vi vill veta. Så vi kommer att fortsätta bearbeta henne tills vi får vår remiss till en genetisk undersökning. Det är klart vi vill veta allt om orsak och ärftlighet, säger de. Jonna oroar sig för att det är hon som är bäraren eftersom hon verkar ha så ljusa anlag själv. Hon känner lite skuld även om hon Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

14 vet att hon inte borde. En oro och skuld hon inte skulle behöva bära på om de bara kunde få reda ut de genetiska frågetecknen. Vad Syncentralen gör för barn med albinism Kerstin Boije af Gennäs, arbetsterapeut, Syncentralen, Göteborg - Syncentralen i Göteborg har ett speciellt barnteam som består av; optiker, ögonläkare, kurator och tre arbetsterapeuter. Men vi har också tillgång till synpedagoger och datatekniker. Andra Syncentraler kan ha andra resurser, säger Kerstin. Gå in på syncentralernas gemensamma webbplats på flera av syncentralerna har sedan egna informativa webbsidor. -Våra patienter är barn och ungdomar från 0 till år eller så länge man studerar. Barn med bara synnedsättning utgör % medan barn med ytterligare funktionshinder utgör %. De kommer på remiss från sina ögonläkare för habilitering, men även för endast glasögon/linser, säger hon. Efter att de fått remissen skickar syncentralen ut en inbjudan om utredning till familjen. Första besöket sker vanligtvis på syncentralen, där familjen får träffa optikern, kuratorn och arbetsterapeuten. Ofta sker en fortsatt utredning på syncentralen, och ibland är det angeläget att komplettera utredningen med ett besök hemma eller på förskola/skola. Med hjälp av de samlade resultaten får man fram en sammanfattande bild av barnets starka och svaga sidor och familjens hela situation. Därefter görs en handlingsplan. Behandling - åtgärder Med utgångspunkt från handlingsplanen ger syncentralen de åtgärder som beslutats. Det kan handla om information till föräldrar, anhöriga och personal på förskola/skola, då vi informerar om synskadan och dess konsekvenser i vardag och skola. Det kan också handla om direkt handledning på individnivå till föräldrar och personal, om hur man kan stötta barnet i vardagliga aktiviteter och skolarbete. Andra åtgärder är direkt riktade till barnet och kan vara boendeträning, läsoch skrivträning, orientering och förflyttningsträning, anpassning av miljö i hem och skola, träning i att använda hjälpmedel, informationsträffar och gruppverksamhet för barn och föräldrar m.m. -I de olika åtgärderna lägger vi särskild tonvikt vid belysning/miljö, kontrast och förstoring. Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

15 Belysning Tillräcklig ljusnivå ger möjlighet till bättre synskärpa, längre arbetsavstånd, mindre förstoringsbehov och större synfält. När man har en synnedsättning behöver man oftast mer ljus än andra, men kan samtidigt vara mer känslig för bländning och fel ljus. Barn med albinism behöver ofta dämpat ljus. Infallande dagsljus kan behöva begränsas med hjälp av ljusgenomsläppliga gardiner eller markiser. Det är också viktigt att förse barnet med rätt glasögon som dämpar ljuset såväl genom färgat glas som täckande bågar. Ibland kan man behöva ha olika glasögon vid olika aktiviteter och tidpunkter under dagen. Vid allmänbelysningen så ska man tänka på att belysningen bör vara jämn. Ljuskällorna får inte vara öppna och behöver också kunna dämpas via dimmer. För åtgärder när det gäller allmänbelysning och avskärmning av infallande ljus i bostaden kan bidrag sökas från kommunen. Platsbelysning som lyser direkt på det man jobbar med kan fås som hjälpmedel. Kontrast - Det hjälper ofta väldigt mycket att tänka på kontrasterna i omgivningen. En färgad tallrik som ger kontrast mot maten underlättar i matsituationen. Kontrastmålade konturer på pusslet eller tågbanan gör det lättare att se var pusselbiten ska ligga eller var tåget ska köra. Kontrastmålning på lekplatsens kanter och staket underlättar vid förflyttning mellan de olika lekredskapen. Utskjutande hörn och trappkanter kan markeras i avvikande färg allt för att underlätta i vardagen. Förstoring Förstoring får man genom att göra själva materialet större eller genom att förkorta avståndet och titta närmare på föremålet. När barnet har svårt att upptäcka detaljer kan ett förstoringsglas vara till hjälp, det finns handhållna eller de att ställa direkt på det man tittar på. Behöver man ha större förstoring och större helhet kan man använda så kallad CCTV som är en förstorings-tv/läs-tv som består av en kamera och en dataskärm. CCTV kan antingen användas som närkamera och förstora det som ligger på bordet eller som avståndskamera och förstora det som finns längre bort i till exempel klassrummet. Ibland kan en kikare vara det bästa sättet att förstora. -Det finns flera hjälpmedel att börja tidigt med om intresse finns, både för hem och skola. Hjälpmedel Glasögon med eller utan styrka och olika mörkhetsgrad Daisy-spelare för skolböcker och vanliga böcker Vit käpp som stöd eller markering för omgivningen. Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

16 Dator ett bra hjälpmedel i läsa och skrivsituationer. -Men vi får inte förskriva själva datorn utan programvaran, säger hon. Ergonomi Det är extra viktigt med en bra arbetsställning för ett barn med synskada, då barnet oftare har ett kortare läsavstånd och gärna näsan i bänken. Frågor Kan man få bidrag till skärmen/tv? -Ja, det kan man få men bestämmelserna är lite olika i landet. Så hör med era syncentraler. Det är behovet som skall styra, man behöver ofta göra en utredning. Vad är en Tango Touch? - Tangentbordsprogram för synskadade, med hjälp av programmet kan man träna upp sin förmåga att hantera ett vanligt PC-tangentbord. Vilka datahjälpmedel är poppis bland barnen? -Vi har inte spel på syncentralen för utlåning. Vänd er gärna till Datateken* i er kommun. Där kan man få hjälp med utprovning av lämpligt dataspel/utrustning och hyra dataspel. *Datatek är till för barn och ungdomar, 0-18 år, med behov av särskilt stöd och som befinner sig på nivån före läs- och skrivkunnighet. Gå in på Datateksföreningens webbplats och sök upp ert Datatek. Var kan man annars låna taktila och bra leksaker för barn med synnedsättning? -Vissa syncentraler i landet lånar ut leksaker under en period. Alla syncentraler ger tips på lämpliga leksaker och var man kan köpa dem. Aktivitetsförmåga och vårdbidrag -Kartläggning av barnets funktions- och aktivitetsförmåga görs på syncentralen. Föräldrarna kan sedan begära ett intyg som beskriver barnets svårigheter och vad föräldrarna behöver lägga mer tid på jämfört med normalseende barn. Intyget kan sedan användas som underlag vid ansökan om vårdbidrag från försäkringskassan. Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

17 Pedagogiska konsekvenser och strategier i förskola och skola Inga-Stina Fellers och Ingrid Nordberg, utbildare/specialpedagoger på Resurscenter Syn, Stockholm. Information om Resurscenter syn Resurscenter syn är ett nationellt resurscenter inom Specialpedagogiska skolmyndigheten. Centret är förlagt till både Stockholm (Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler på Kungsholmen) och Örebro (i anslutning till Ekeskolan). Här erbjuds specialpedagogisk utredning för barn och ungdomar med synskada samt barn och ungdomar med synskada och ytterligare funktionshinder. Också information till och utbildning av lärare och annan personal samt av vårdnadshavare ges. Specialpedagogisk utredning Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder genom Resurscenter syn fördjupad specialpedagogisk utredning av barn och ungdomar med synskada. Utredningen sker på hemorten och vid resurscentret i Stockholm eller Örebro och alltid i samverkan med lokala resurser. Syfte Syftet med en utredning vid Resurscenter syn är att utifrån en tvärvetenskaplig helhetssyn med synspecifik kompetens: Belysa individens olika förmågor samt specifika behov när lärandemiljön utformas. Ge individen ökad insikt om den egna funktionsnedsättningen och hur han/hon bäst skall kunna tillvarata och vidareutveckla sina möjligheter och färdigheter. Ge pedagoger strategier för att utforma en inkluderande lärandemiljö där individen ges möjlighet till aktivitet, delaktighet och lärande. Innehåll En specialpedagogisk utredning kan innebära bedömning/beskrivning av individens förutsättningar och specialpedagogiska behov, till exempel: Funktionell synförmåga och behov av hjälpmedel Utvecklingsnivå/funktionsnivå Socialt samspel och kommunikationsförmåga Val av läs- och skrivmedium En utredning kan även innebära specialpedagogiskt stöd För att möjliggöra för eleven att nå målen i den individuella utvecklingsplanen. I de synspecifika kärnområdena- punktskrift, orientering och förflyttning samt ADL. I de skolämnen som ingår i läroplanen. Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

18 Tvärvetenskapligt arbetslag Utredningen genomförs av ett tvärvetenskapligt arbetslag som kan bestå av till exempel specialpedagog, arbetsterapeut, barnneurolog, kurator, optiker, psykolog, sjukgymnast synpedagog och ögonläkare. Arbetslaget sätts samman utifrån pedagogiska frågeställningar som formuleras inför varje utredning. Frågeställningarna utformas i samarbete med föräldrar och i vissa fall personal vid syncentral och habilitering. Frågeställningar kan också utformas av enbart föräldrar i de fall barnet inte är inskrivet i kommunal verksamhet. Pedagogiska konsekvenser och strategier vid Albinism -Det är väl känt att nedsatt synförmåga kan vara ett hinder för både den allmänna utvecklingen och synutvecklingen. Man måste veta något om barnets synförutsättningar för att kunna sätta in stimulans och andra åtgärder på rätt nivå. Det ger större trygghet då man umgås med barnet. Det gäller att hjälpa barnet till bästa möjliga totala utveckling. - Barn med albinism har en underpigmentering i ögat detta medför att gula fläcken (centrum för detaljseende) och synnerven utvecklas på ett annorlunda sätt. Barnen har ofta skelning, ögondarr (nystagmus) och brytningsfel. Detaljseendet påverkas medan synfält, färgseende och mörkerseende utvecklas normalt. En del barn är bländningskänsliga på grund av underpigmenteringen i regnbågshinnan och näthinnan, förklarar de. Definition av synskada Måttligt synsvag; , kan läsa vanlig text (svartskrift) med eller utan hjälpmedel. De med albinism ligger inom detta område. Uttalat synsvag; kan läsa svartskrift med hjälpmedel. Ibland behövs kraftigt förstorande hjälpmedel till exempel CCTV Gravt synskadad/blind; Mycket små eller inga synrester. Synskärpa mindre än De flesta som är gravt synskadade har punktskrift som huvudläsmedium med talbok som komplement då de läser. Delsynfunktioner -När barnet kan lika på lika går det att använda standardiserade syntest vid en synbedömning. BUST/BildUppfattningsSynskärpeTest, LH och bokstavstest är exempel på några test som används. Synskärpa på långt och nära håll Det är viktigt att ta reda på synskärpa och synförmåga både på nära och långt håll. På långt håll för att kunna förstå hur nära måste man komma barnet och hur mycket man bör syntolka. På nära håll med tanke på närarbete redan när de är små. Vilken storlek kan barnet se? Behöver bilden eller texten förstoras upp? I god tid före skolan ska man fundera över hur läsningen ska gå till. Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

19 Synfält Det område man kan överblicka utan att röra ögonen, huvudet eller kroppen Färgseende Förmågan att urskilja även snarlika nyanser. När barnen är riktigt små ser man om de kan hantera grundfärgerna, blå, gul, röd och grön. Sedan finns det ett svårare färgtest, som även innehåller olika nyanser, för de lite äldre barnen och ungdomarna. Mörkerseende Adaptationsförmåga i dagsljus, skymning och mörker. Mörkeradaptation gör att vi kan se vid svag belysning. Bländningskänslighet och mörkerseende beskriver vår förmåga att anpassa synsystemet till olika ljusnivåer. Kontrastseende Kontrastkänslighet är den förmåga, som gör det möjligt att upptäcka skillnaden mellan olika ytors ljushet. Mäts ofta med mörkare och ljusare grå figurer mot vit bakgrund. Ögonmotorik Basfunktioner som att fixera och hålla kvar blicken och även överblicka. Precisa ögonrörelser för att kunna läsa, spela dataspel och kunna följa med blicken i sveprörelser. Visuell perception/att tolka och förstå det man ser Visuell perception handlar om att kunna välja bort det som inte är viktigt. Att tolka och känna igen ansikten samt att lära sig klockan är ofta svårt. Att skapa inre bilder, t ex att se årstiderna inom sig är ytterligare exempel på vad som kan vara svårt när man har en visuell perceptionsstörning. I de test psykologerna genomför ingår bedömning av den visuella perceptionen. Strategier och åtgärder vid ljuskänslighet Det är viktigt att förbereda förskolan och skolan Markis, skolskyddsgardiner, parasoll ute vid sandlåda mm Belysning, färgsättning, inte kritvita väggar som bländar, bra kontraster, dimmer Placering: hur sitter barnet, kanske med ryggen mot fönstret? Hur placerar läraren sig i klassrummet för att inte stå i motljus? Solglasögon med sidoskydd, keps Materialval, ej blanka bilder, inplastat, blanka golv inte bra, whiteboard bländar gärna. Andra tips som kommer fram är; En liten kikare för att t ex avläsa skrivtavlan eller gatuskyltar, kan ibland vara användbar. Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

20 Det är betydelsefullt att barnen själva ges möjlighet att lära sig hantera sina hjälpmedel så tidigt som möjligt. När man tränar sig att hantera sina hjälpmedel, bör det ske vid speciella träningstillfällen. Man bör t ex inte träna sig att använda sina läsglasögon samtidigt som man lär sig läsa. Syntolka i vardagen, dvs. komplettera visuell information med verbal. En vikarieinstruktion kan vara bra, så att vikarier snabbt får veta exempelvis hur stora bokstäverna skall vara på tavlan och annan nödvändig, kortfattad information. Inte hjälpa till för mycket, inte vara där och ta bort hindren innan barnet har fått försöka klara sig själv, utan barnen måste få ta vissa egna smällar. Hjälpmedlen kan användas rent pedagogiskt även för andra barn och ungdomar, t ex CCTV: n. Familjesituationen och syskonrollen Förfrågan Förfrågan om specialpedagogisk utredning sker alltid till Specialpedagogiska skolmyndigheten regionkontor. Specialpedagogiska utredningar är avgiftsfria och när utredningen sker vid resurscentret i Stockholm eller Örebro ersätts familjens resekostnader. Föräldrautbildning Resurscenter syn erbjuder kurser för familjer som har barn med synskada i förskoleåldern. Kurserna vänder sig enbart till föräldrar/vårdnadshavare. Kursprogrammet utformas med hänsyn till barnets synstatus, ålder och behov i övrigt. Utbildningen sker vid resurscentret i Stockholm eller på barnets hemort. Andreas Tallborn, verksamhetschef, sjuksköterska, Lyckans backe Vallda. -Det finns kraft i ordet syskonskap. Syskonskap rustar oss för socialtumgänge i livet även utanför familjen. Ett syskon är en motbild och någon att mäta de egna förmågorna gentemot. Att få ett syskon med funktionsnedsättning innebär att detta blir annorlunda, man kan inte mäta sig med varandra på lika villkor, säger Andreas Tallborn. Andreas har under många år jobbat med och forskat kring hur det är att vara syskon till någon med funktionsnedsättningar. Och hur speciella den omvärld är som de lever i. - Under våra studier har vi fått många och ganska lika frågor från syskonen oavsett deras syskons diagnoser. Alla tycker det är viktigt att få prata om sitt syskonskap och det dilemma som det innebär. Och det Nyhetsbrev nr 325 Ågrenska

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 1 VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Multilens 8-sidBb. SV 05-11-11 10.17 Sida 2 Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor

Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Arbetsplats: Ögonkliniken, barnmedicin/habilitering, syncentralen Sunderby sjukhus, Norrbotten Sida 1 (6) Vårdkedja CVI, (Cerebral Visual Impairment) Diagnosnummer H47,7 förändring i bakre synbanor Inom

Läs mer

Hål i gula fläcken. makulahål

Hål i gula fläcken. makulahål Hål i gula fläcken makulahål Gula fläcken Ögats insida är klädd med en tunn hinna, näthinnan. Den består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Syncellerna

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Funktionell syn misa.moller@folkhalsan.fi

Funktionell syn misa.moller@folkhalsan.fi Funktionell syn Pargas - Kårkulla December 2013 Misa Möller/ Ped.mag. och mag. i synpedagogik och synnedsättning Folkhälsans Resurscenter misa.moller@folkhalsan.fi Synskador Orsak Synsystemet Viktiga steg

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 , vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT EN PILOTSTUDIE AV ROXOR-FILTER MED FRÅGAN: KAN MAN FÖRSTÄRKA SYNINTRYCK OCH SAMTIDIGT MINSKA BLÄNDNING? av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Det synliga ljuset och kantfilter Det

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Albinism, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 364

Albinism, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 364 Nyhetsbrev 364 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionsnedsättning bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller problematik,

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning. Innehållsförteckning Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning Gilitigt från och med 2008-05-15 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 24 Material och utrustning

Läs mer

MÄNNISKAN OCH LJUSET

MÄNNISKAN OCH LJUSET MÄNNISKAN OCH LJUSET Inom fysiken definierar man ljus som en elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Det är alltså elektromagnetisk strålning som ger bilder på ögats

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid diabetes Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Syn och synprövning Marie Fällmar Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Skelprocessen Bild 1 Bild 2 1-2 Mask för strabism hos barn, konvergent (1)

Läs mer

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ola Sandgren Universitetslektor, överläkare Enheten för oftalmiatrik Redan när man föds kan man ha symtom som beror på en ärftlig ögonsjukdom. Man kan också få symtom

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Information och praktiska tips vid synnedsättning

Information och praktiska tips vid synnedsättning Information och praktiska tips vid synnedsättning Information från Syncentralen Habiliteringen Solvändan Åbovägen 14 351 88 Växjö 1 Innehåll Kort om Syncentralen... 3 Synnedsättningen förändrar vardagen...

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL

TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL TESTMATERIAL 04 24 04 24 12 BLODANALYSMATERIEL Synpedagog i samråd med L och/eller diabetessjuksköterska vid klinik som behandlar patient med diabetes mellitus. Förskrivning ska ske i samråd med syncentral.

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Gråstarrsoperation och sedan?

Gråstarrsoperation och sedan? Gråstarrsoperation och sedan? Eva Mönestam Docent, överläkare Ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus Operation av gråstarr är det vanligaste kirurgiska ingreppet i den industrialiserade världen. Under

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Ögonmottagningen Ögonkliniken. Till dig som ska opereras för grå starr

Ögonmottagningen Ögonkliniken. Till dig som ska opereras för grå starr Ögonmottagningen Ögonkliniken Till dig som ska opereras för grå starr Hur ser ögat ut? Regnbågshinna Gula fläcken Pupill Synnerv Hornhinna Lins Näthinna Grå starr? Vad är det? Grå starr innebär att linsen

Läs mer

Retinitis Pigmentosa. Hur är det att leva med en obotlig ögonsjukdom idag och hur ser framtiden ut? Finns det hopp om bot eller behandling?

Retinitis Pigmentosa. Hur är det att leva med en obotlig ögonsjukdom idag och hur ser framtiden ut? Finns det hopp om bot eller behandling? Retinitis Pigmentosa Hur är det att leva med en obotlig ögonsjukdom idag och hur ser framtiden ut? Finns det hopp om bot eller behandling? Sofia Mirshahi PROJEKTARBETE 100 p Naturvetenskapliga programmet

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation

Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Version 5 Bra att veta om grå starr och gråstarrsoperation Patientinformation VAD ÄR GRÅ STARR? Grå starr, eller katarakt, är en grumling i ögats lins. Linsen ligger alldeles innanför pupillen. Utveckling

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014 Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR Oktober 2014 Ett barn, en person! SLO syndrom ger olika grad och kombination av funktionsnedsättningar Alla personer med SLO är unika! Alla med SLO utvecklas

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Vilken hjälp från skolan kan mitt barn få? Vart vänder jag mig för att få en utredning? Hur kan jag få hjälpmedel? Forum funktionshinder

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Presentation av våra gruppverksamheter. Våren och hösten 2015

Presentation av våra gruppverksamheter. Våren och hösten 2015 Synverksamheten Göteborg Gruppverksamheter Synverksamheten Göteborg Presentation av våra gruppverksamheter Våren och hösten 2015 Synverksamheten erbjuder gruppbehandlingar och informationsträffar. Grupperna

Läs mer

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) HSN 1309-1033 Handläggare: Aime Laur Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-02-13, p 5 Förslag att införa glasögonbidrag för synkorrigering till barn

Läs mer

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Bilaga 3 till Prevents skrift Syn och belysning i arbetslivet (sidhänvisningar till

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp

LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp Informationsmaterial om risker med laserpekare i trafiken. Informationen är främst riktad till förare (buss, spårvagn, tåg, flyg), polis, räddningstjänst,

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Barn med katarakt Information till familjen

Barn med katarakt Information till familjen Barn med katarakt Information till familjen Innehåll Ögat och den normala synutvecklingen 3 Kongenital katarakt - Medfödd grå starr 3 Amblyopi ( lazy eye ) 4 Praktiska konsekvenser av amblyopi 4 Diagnostik

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sid 1 av 10 Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din

Läs mer