Jämställdhetsanalys för barnoch utbildningsverksamhet

Transkript

1 Jämställdhetsanalys för barnoch utbildningsverksamhet HANDLEDNING FÖR UTBILDARE Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 1

2 Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 2

3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting genomförde en särskild satsning Program för hållbar jämställdhet för att hjälpa medlemmarna att ge jämställd service till brukare, patienter, elever och andra grupper som vi möter i vardagen. Med statliga medel har vi finansierat 140 utvecklingsarbeten i ett 70-tal kommuner, landsting, regioner och andra organisationer. Den grundläggande strategin för programmet har varit jämställdhetsintegrering, dvs. att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av planering, beslut, genomförande och uppföljning. En förutsättning för detta är att vi kan synliggöra utfallet för kvinnor och män genom könsuppdelad statistik. En stor del av deltagarna i programmet har genomfört egna kartläggningar av verksamheten, eller tagit hjälp av nationella data för att identifiera jämställdhetsbrister. Men att ta fram data är en sak. En helt annan sak är att tolka resultatet och dra rätt slutsatser om vilka förbättringar som behövs och vilka åtgärder som kan leda dit. Vår erfarenhet från programmet är att många kommuner behöver utveckla sin analysförmåga i jämställdhetsarbetet. Vi har därför tagit fram en enkel analysmodell samt en utbildning i jämställdhetsanalys med konkreta övningsexempel. Målgruppen för utbildningen är alla handläggare, verksamhetsutvecklare och andra som har i uppdrag att analysera verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv och presentera förslag till åtgärder. Vi har gjort tre varianter av utbildningen: Barn och utbildning, Samhällsplanering samt Social omsorg. Föreliggande handledning är ett stöd för jämställdhetsstrateger, konsulter och andra som genomför utbildningen lokalt. För oss som jobbar i kommuner, regioner och landsting är det en självklarhet att invånarna inte ska få sämre service eller mindre resurser bara för att de har ett visst kön. Jämställdhet är en rättighet. Men det är också en fråga om kvalitet i verksamheten. Våra beslut blir mer träffsäkra, våra analyser bättre och våra verksamheter mer effektiva när de utgår från människors faktiska behov utan att snedvridas av invanda föreställningar om kvinnor och män. Stockholm i maj 2014 Ulrika Johansson Chef för sektionen för hälsa och jämställdhet Avdelningen för vård och omsorg Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 3

4 Innehåll Utbildning i jämställdhetsanalys... 5 Sjuan en metod för jämställdhetsanalys Jämställhetsutmaningar inom området barn- och utbildning Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 4

5 Utbildning i jämställdhetsanalys en handledning Om materialet Det här materialet är en utbildning i jämställdhetsanalys genom en metod i sju steg, som därför döpts till Sjuan. Materialet omfattar ett 30-tal bilder i Powerpoint, ett faktablad om kända jämställdhetsproblem inom området, en kort beskrivning av metoden, samt denna handledning för dig som ska utbilda kolleger eller andra i jämställdhetsanalys. Här finns också en mall med frågor som kan användas i den övningsuppgift som ingår i utbildningen. Skriv ut faktabladet, beskrivningen av Sjuan samt mallen för jämställdhetsanalys och dela ut till deltagarna. Beskrivningen av Sjuan och faktabladet om jämställdhetsproblem inom samhällsplanering finns också som bilagor i slutet av denna rapport. Bild 1 Jämställdhetsanalys för barn- och utbildningsverksamhet Varmt välkommen till denna utbildning om hur analys kan vara ett redskap för att åstadkomma en mer jämställd barn- och utbildningsverksamhet! Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 5

6 Under denna halvdag kommer vi att gå igenom en analysmetod, Sjuan, och vi kommer att titta närmare på hur den kan användas i ett konkret analysprojekt. Andra dokument som vi kommer att titta på är Faktabladet, en övningsuppgift som vi ska jobba med lite senare, några rapporter om jämställdhet inom barnoch utbildningsverksamheten och ett utdrag ur Svea Rikes lag. Målet med denna halvdag är att du ska vara väl bekant med Sjuan som modell i jämställdhetsarbetet Bild 2 Film Välkommen till analysutbildningen Powerpointbilden är klickbar och länkad till filmen, som ligger på nätet: Bild 3 Varför analys? Varför ska vi göra analyser? [Låt deltagarna titta på Bilden och svara. Nöj dig inte med svaren, utan be dem förklara varför. Och när de förklarar varför så be dem ta ett steg till i varför- Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 6

7 kedjan. Målet är att de ska kunna följa länkarna från kommunens arbete hela vägen till lagtexten.] Att vi inom barn och utbildningssektorn ska jobba för jämställdhet framgår även av: Diskrimineringslagen Arbetsmiljölagen Läroplanerna Allmänna råd för kränkningar och diskriminering FN:s konvention om barnets rättigheter Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på regional och lokal nivå (om kommunen har undertecknat den) Bild 4. Sjuan Vi kommer nu att presentera en enkel analysmetod. Metoden är generell och kan användas i vilket verksamhetsområde som helst. I den här utbildningen kommer vi att tillämpa den inom socialtjänstens verksamhet. Vi kallar analysmetoden för Sjuan, eftersom den är uppbyggd i sju steg: [För vart och ett av stegen visar du upp något eller alla dokument som du kommer att använda för att förklara just det steget.] När du har genomfört en analys enligt Sjuan, så kommer du att ha en bra grund att stå på för att föreslå förändringsåtgärder och att starta ett förändringsprojekt. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 7

8 Bild 5. Dokumentera analysen För att andra ska kunna följa dina tankar behöver du dokumentera ditt arbete. Ibland är det inte andra som ska kunna följa dina tankar, utan du själv, fast ett par år senare. Det som verkar självklart idag kan verka kryptiskt om två år, även för dig själv. Därför är det viktigt att du skriver ner vad du har gjort och hur du har tänkt. På så sätt kan du eller någon annan göra liknande analyser som dessutom går att jämföra med det arbete som du har gjort. [Visa upp ett exempel på minnesanteckningar som är kryptiska. Visa upp ett exempel som faktiskt går att tyda.] Bild 6. Steg 1, hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Uppdraget är grunden och ramen för ditt jämställdhetsarbete. Ett projekt som förbättrar jämställdheten inom uppdragets ramar ökar också verksamhetens måluppfyllnad. Om projektet tar sig an en jämställdhetsutmaning i en verksamhet som ligger utanför uppdraget, så kan det vara ett bra projekt, men Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 8

9 det har inte fört oss närmare målet för vår verksamhet som vi har fått i uppdrag att utföra. Ett bra sätt att ringa in vårt uppdrag är att besvara två grundläggande frågor: För vem finns verksamheten? Vad ska verksamheten leverera? [Gå igenom vad som står skrivet i Sjuan. Titta på uppdragsbeskrivningen från övningsuppgiften. Fördjupa dig inte, ni kommer tillbaka hit senare. För tillfället räcker det med att de vet om att arbetet utgår från uppdraget.] Bild 7. Steg 2, vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten? När du har klart för dig verksamhetens uppdrag är det dags att fundera på vad som kan vara en jämställdhetsutmaning i verksamheten. [Använd Jämställdhetsutmaningar för barn- och utbildningsområdet samt Sjuan för att se vilka temaområden man kan tänka sig. Fråga deltagarna om de på rak arm kan komma på flera. Låt den diskussionen spilla över till fikat.] Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 9

10 Bild 8. Steg 3, vad är din fråga? Nu har du en idé om ett område i din verksamhet som du vill analysera. Ditt nästa steg är att du kommer fram till en specifik fråga ur ett jämställdhetsperspektiv kopplad till uppdraget i din verksamhet. Den fråga som du kommer fram till är grunden till din analys. Om du inte har klart för dig vilken fråga du vill ha svar på vet du heller inte vad du ska göra för att kunna besvara frågan. [Förhoppningsvis har deltagarna kommit på några fler temaområden. Oavsett vilket så kan du använda områdena från Jämställdhetsutmaningar för barn- och utbildningsområdet och läsa upp de föreslagna frågorna därifrån. Fyll på med deltagarnas förslag. Flera av förslagen kanske inte fyller kraven. Påbörja diskussionen om vad som kännetecknar en bra fråga. Svårigheter, fallgropar, tumregler.] Nu är vårt nästa steg att hitta ledtrådar för att kunna besvara frågan. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 10

11 Bild 9. Steg 4, vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan? Nu är det dags för dig att samla material som kan besvara din fråga. Försök att använda material som redan finns i verksamheten. Det kan vara statistik, rapporter, foton, intervjuer, enkäter eller observationer. Om du idag inte har tillräckligt med information för att besvara din fråga kan du komplettera, till exempel genom att du genomför en egen enkät, en observation eller någon annan undersökning. [Här kommer det till diskussion. Låt det ske. Sträva efter att hålla diskussionen konkret. Bättre att tala om exempel, än att prata om undersökningar i allmänhet. Eller om konkreta metoder istället för metodik i allmänhet.] Bild 10. Steg 5, vad säger ledtrådarna? När du har valt och samlat ditt material, beskriv då de mönster du ser i materialet. Vad säger materialet? Vad säger det inte? Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 11

12 Om det är möjligt, jämför resultaten med tidigare resultat i din verksamhet. Du kan med fördel jämföra resultaten med resultat från andra studier på området, som till exempel forskning eller undersökningar som gjorts i en annan kommun. Nu är vi framme vid att se på materialet ur ett genusperspektiv. Här får du användning för dina genuskunskaper: Är könsmönstren ett problem? Vad beror de på? Vilka konsekvenser får de? Behöver de åtgärdas? I och med att du svarar på de här frågorna så har du även lagt grunden till din analys. Nu återstår bara att du dokumenterar din analys. [Använd Sjuan, Jämställdhetsutmaningar för socialt arbete och övningsuppgiften för att ge lite kött på benen.] Bild 11. Steg 6, analysen är klar föreslå åtgärder Nu är analysen är klar. Du har fått grepp om vilka jämställdhetsproblem ni har i verksamheten och förhoppningsvis också vad de kan bero på. Utifrån analysens resultat kan du nu fundera på åtgärder för att komma tillrätta med jämställdhetsbristerna. Åtgärderna ska vara realistiska på både kort och lång sikt med utgångspunkt i analysen. Åtgärderna ska vara genomförbara inom verksamheten och syfta till bättre måluppfyllelse. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 12

13 Bild 12. Steg 7, jämför förslagen till åtgärder Det är viktigt att värdera åtgärderna utifrån om de är lätta eller svåra att genomföra och om de förväntas ge liten eller stor effekt. De bästa åtgärderna är naturligtvis de som är lätta att genomföra och samtidigt ger stor effekt. För att jämföra de olika förslagen kan du placera in dem i ett koordinatsystem, där y- axeln går från svårt till lätt och x-axeln går från liten effekt till stor effekt. Nu ska vi tillämpa metoden på ett fall. Vi föreställer oss vi arbetar vid sektor lärande i en liten kommun och att vi fått i uppdrag att analysera elevernas prestationer på nationella proven i årskurs 6. Med vägledning av Sjuan gör vi en analys. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 13

14 Bild 14 Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Vi börjar med steg 1 i Sjuan: Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Den lagstiftning som främst reglerar elevers utbildning är Skollagen (2010:800). Så här står det i Skollagen: 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skollagen i fulltext Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 14

15 Bild 15 Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Skollagen är formulerad på en övergripande nivå. Läroplanen, som gäller för hela riket, är mer detaljerad. Till exempel står det så här vad gäller kunskapsmål i svenska: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. (Lgr11) Bild 16 Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Nästa steg i analysen är att fundera på jämställdhetsutmaningar inom verksamheten. Vi vet från forskning, SKL:s Öppna jämförelser för grundskolan och Skolverkets statistik att flickor generellt har bättre betyg i skolan än pojkar. Pojkar har generellt sett lägre skolresultat än flickor i de flesta ämnen. Pojkar presterar generellt 10 procent sämre än flickor, men det finns avvikelser Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 15

16 regionalt och lokalt. Skillnaderna är som störst i bild, hem- och konsumentkunskap samt svenska. Skillnaderna är minst i teknik, matematik och engelska. Statistik från Skolverket visar att fler pojkar än flickor avslutar grundskolan med ofullständiga betyg i kärnämnena, svenska, matematik och engelska Bild 18 Vilken är din fråga? Vi har bestämt oss för att titta på hur det går för elever i årskurs 6 vad gäller kunskapsmål i svenska. Bakgrund till denna avgränsning är att eleverna då befinner sig mitt i grundskoletiden. Resultatet från de nationella proven är då en summering av elevernas kunskaper från de tidigare åren samt ett avstamp för elevernas fortsatta kunskapsinhämtning. Vår fråga är: Når kommunens flickor och pojkar i årskurs 6 minst kunskapskrav E i nationella prov i svenska? Bild 19 Vilka ledtrådar finns för att få svar på frågan? Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 16

17 Vi har kommit till det fjärde steget i analysen då vi söker ledtrådar som svarar på frågeställningen. Vi väljer att titta på nationella provet i svenska i åk 6. Det innehåller fyra olika delmoment: muntlighet, läsförståelse, skrivuppgift berättande text, skrivuppgift argumenterande text. Vi jämför resultaten för pojkar och flickor inom varje delmoment och räknar fram skillnader i procentenheter. Enligt Skolverkets riktmärke innebär en liten skillnad en skillnad som är mindre än fyra procentenheter mellan könen. Resultatet från nationella prov i årskurs 6 i kommunen visar att: Det är en större andel tjejer än killar som har nått kravnivån på samtliga delprov i svenska. Störst är könsskillnaden i förmåga att skriva berättande och argumenterande text. Störst skillnad på pojkar och flickors prestationer ser vi i delmoment E. I vår analys väljer vi därför att gå vidare med att göra en fördjupad analys av delprov E där det finns störst könsskillnader. Vi börjar vår analys med det ett första steg. [Klicka fram tabellen över skolprestation och könsskillnader på tre olika skolor.] Vad mer påverkar elevers prestationer än kön? Forskning visar att elever från socioekonomiskt starka områden oftare har bättre skolresultat. Det brukar förklaras med att föräldrarna har hög utbildning och att deras stöd och förväntningar på de egna barnens studieresultat samt skolans ledning påverkas av det. Vi väljer att jämföra flickors och pojkars resultat på nationella prov i svenska i åk 6 i tre socioekonomiskt skilda områden. Vi tittar specifikt på delprov E, skrivuppgift argumenterande text, där vi såg störst könsskillnad. Resultaten visar att: I område 1, som har hög socioekonomisk nivå, har både flickor och pojkar mycket goda resultat. Skillnaderna mellan pojkar och flickor är marginell. Föräldrarnas, lärarnas och elevernas egna förväntningar på att prestera bra i skolan verkar inte påverkas av kön i större utsträckning. I område 2, som har låg socioekonomisk nivå och många utrikesfödda som inte har svenska som första språk, presterar flickorna mycket bättre än pojkarna. Föräldrarnas, lärarnas och elevernas egna förväntningar på att prestera bra i skolan verkar påverkad av kön. Att eleverna generellt har sämst resultat i detta område hör sannolikt samman med att stor andel inte har svenska som första språk. I område 3, som har medelhög socioekonomisk nivå, presterar flickorna mycket bättre än pojkarna. Könsskillnaden är störst i detta område. Även här tycks det Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 17

18 som att föräldrars, lärares och elevernas egna förväntningar på att prestera bra i skolan är påverkat av kön. Jämför man områdena 1,2 och 3 är det tydligt att flickors goda skolresultat är genomgående. I område 2 och 3 har flickor goda studieresultat trots föräldrarnas egen utbildningsnivå, socioekonomiska levnadsnivå, kunskaper i svenska m.m. För pojkar är det tvärtom, deras skolresultat påverkas i hög grad av föräldrarnas livssituation. Endast i område 1 har pojkar goda resultat, där föräldrarna har hög utbildning, goda ekonomiska villkor, svenska som första språk och med eventuella krav på skolledningen. Bild 20 Vad säger ledtrådarna? Vad säger materialet utifrån vår frågeställning: Når kommunens flickor och pojkar i årskurs 6 minst kunskapskrav E i nationella prov i svenska? Våra ledtrådar säger att: Det är en större andel tjejer än killar som har nått kravnivån på samtliga delprov i svenska. Störst är könsskillnaden i förmåga att skriva berättande och argumenterande text. Kön är troligtvis inte det enda som påverkar elevers resultat. En av våra ledtrådar visar att detta gäller i högre grad för pojkar än för flickor, pojkars prestationer är i nivå med flickor endast i områden med hög socioekonomisk nivå. Vi tar hjälp av studier och forskning för att tolka resultaten i det nationella provet för svenska i åk 6: Att vara tjej är att vara duktig i skolan och lägga ner mycket tid och engagemang i skolarbetet. Att vara kille är att ha bra självförtroende och tro att man inte behöver plugga och går det inte bra skyller man på yttre omständigheter. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 18

19 Intresset för ämnet svenska skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Tjejer fostras generellt redan från förskolan att ta ansvar, vilket pojkar inte gör i samma utsträckning. De ledtrådar vi hittills har använt har fokuserat på elevernas egna förutsättningar. Andra intressanta ledtrådar skulle vara att studera skolans resurser och strategiska arbete i årskurs 1 6 i ämnet svenska, för att vi ska få se hur stor roll skolan spelar för att jämna ut skillnader mellan elevers olika förutsättningar. Vi vill få en allmän bild av förutsättningarna för svenskundervisningen. Ledtrådar som vi saknar för att få det är: Andel behöriga lärare i svenska Andel vikarieledd undervisning i svenska Storleken på klasser Vi vill även veta hur man arbetar strategiskt med att stödja elevers språk- läs och skrivutveckling. För att få det behöver vi titta på: Särskild satsning på att utveckla pedagogiken med inriktning på att elever ska kunna skriva svenska Hur man arbetar medvetet med elevers språk- läs och skrivutveckling. Formativ bedömning Högläsning Boksamtal Bild 21 Vilka åtgärder behövs för en förändring? Vi har nu ett problem som vi vill lösa. Vi brainstormar kring möjliga åtgärder för att skolan ska lyckas med att ge killar lika goda förutsättningar som tjejer att lyckas i ämnet svenska och att läsa och skriva det som är en förutsättning för all övrig inlärning i skolan. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 19

20 Vi kommer fram till ett antal förslag: 1. Arbeta systematiskt med elevers läs- och skrivträning från åk 1 2. Utveckla pedagogiken så att den passar alla inlärningsstilar 3. Öka medvetenheten om hur tjejer och killar gör kön i skolan 4. Diskutera antipluggkultur med hjälp av metodmaterialet Machofabriken 5. Lästräning på elevens val 6. Gör ingenting Bild 22 Analysen är klar, vilka åtgärder behövs för en förändring? I ett diagram gör vi en snabb analys av hur svår den föreslagna åtgärden skulle vara att realisera samt vilken effekt den skulle förväntas ha. Utifrån våra genuskunskaper och kännedom om verksamhetsområdet kan vi konstatera: Åtgärd 1: Arbete med elevers läs- och skrivträning är ständigt under utveckling och om det inrymmer ett genusperspektiv så kan resultaten bli än bättre. För att stärka insatser för att läsa och skriva behöver resurser omfördelas, vilket kan vara lite svårt. Åtgärd 2: Ju mer medvetna vi är i den pedagogiska utformningen av undervisningen, desto större möjlighet har både tjejer och killar att ta till sig av kunskaperna. Ett sätt att åstadkomma detta är kompetensutveckling av pedagoger. Vi tror att åtgärden är tämligen enkel men ger en förhållandevis låg utdelning. Åtgärd 3: En större förståelse för att det spelar roll hur vi bemöter tjejer och killar i skolan och deras attityder till skolarbetet, kompisar och personal. Det i sin tur handlar mycket om att reflektera över det egna beteendet som lärare, skolledare, fritidspedagog, och annan skolpersonal. Detta arbete är väldigt krävande, och ger på kort tid begränsad effekt. Däremot tror vi effekten kan vara god på lång sikt. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 20

21 Åtgärd 4: Machofabrikens diskussionsmaterial kring antipluggkultur kan vara ett stöd. Att använda materialet är förhållandevis svårt, det finns konkurrens om tid, men vi tror att effekten kan vara förhållandevis god. Åtgärd 5: Att införa lästräning på elevens val är lätt, då det finns utrymme för detta, men svårt att få elever att komma. Om de elever som har störst behov faktiskt kommer så tror vi att effekten är mycket god. Åtgärd 6: Om vi inte gör någonting kommer ingenting att hända. Nu skriver vi ner hela analysen och överlämnar den till skolledningen, utbildningsförvaltningen och utbildningsnämnden som har ansvar för att styra verksamheten så att de politiska målen förverkligas: Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande årskurs undervisning. Nivån ska motsvara godkänt, där detta är definierat. Med hjälp av vår analys har de ett tydligt beslutsunderlag med olika möjliga åtgärder att förhålla sig till. Fallet är klart. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 21

22 Bild Övning: Fler flickor till ungdomsgården Nu är det dags för övning. Vi föreställer oss att vi är ansvariga för verksamheten på kommunens ungdomsgård. Vi är nyfikna på varför tjejer väljer bort ungdomsgården i stor utsträckning i jämförelse med killar i kommunen. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 22

23 För att göra er analys har ni tre saker: Sjuan En mall för att fylla i de olika stegen i Sjuan. Ledtrådar om verksamheten på fritidsgården. Faktablad om jämställdhetsutmaningar för barn- och utbildningsområdet. [Som utbildare kan du klicka dig fram stegvis genom Sjuan-modellen vartefter gruppen avverkar de olika stegen.] Lycka till! Bild 26 Vilka ledtrådar finns för att få svar på frågan? Här finns ledtrådar. Vad säger dessa oss? Vilka fler ledtrådar behöver vi för att få svar på vår fråga? Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 23

24 Bild 27 Vad säger ledtrådarna? När man tolkar sina egna ledtrådar är det en god idé att jämföra med andra verksamheter som redan arbetat med representation på fritidsgård. I denna artikel kan du läsa om arbetet på Funkabo Fritidsgård i Kalmar. Källa: Bild 29 Exempel på åtgärder Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 24

25 Nu har ni fått tänka på åtgärder. Här presenteras exempel på möjliga åtgärder. Bild 30 Värdera förslagen på åtgärder Analysera förslagen på åtgärder utifrån om de är lätta eller svåra att genomföra, samt om de ger stor eller liten effekt på det problem ni vill åtgärda. I det här fallet alltså: kommer åtgärden att leda till att fler flickor tar del av verksamheten på fritidsgården? Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 25

26 Bild 31 Arbeta vidare På denna sida finner du stödmaterial och tips på var du kan söka mer information. Genom att klicka på länkarna i bilden öppnar du dokumenten. Bild 32 Tack för idag! Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 26

27 Sjuan en metod för jämställdhetsanalys Sjuan är en enkel frågeguide för dig som arbetar med verksamhetsförbättringar ur ett jämställdhetsperspektiv. Frågorna hjälper dig att få överblick över jämställdhetsutmaningar i din verksamhet och vilka förbättringar du kan göra. Skriv ner dina svar på alla frågor. 1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Först av allt måste du ha uppdraget klart för dig. För vem finns verksamheten? Vad ska verksamheten leverera? Uppdraget kanske redan finns formulerat i dina verksamhetsplaner. Annars kan du hitta det i politiskt styrande dokument eller i lagstiftningen på området. 2. Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten? Fundera över jämställdhetsutmaningar i din verksamhet. Du kan hitta uppslag från tidigare forskning (se till exempel de faktablad som ingår i utbildningsmaterialet) eller så har du egna erfarenheter från verksamheten. Du kanske redan känner till flera jämställdhetsutmaningar. I så fall ska du välja en till att börja med. Alternativt kan du utgå från det som betraktas som verksamhetens största utmaning och anlägga ett jämställdhetsperspektiv på det. Här är frågor som hjälper dig att anlägga ett jämställdhetsperspektiv: Uppfyller verksamheten sina mål lika väl för kvinnor som för män? Kan kvinnor och män påverka verksamheten lika mycket? Fördelas resurser (utbildning, material, personaltid, lokaler med mera) jämnt mellan kvinnor och män? Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 27

28 3. Vad är din fråga? Nu behöver du formulera en fråga. Den ska utgå från den jämställdhetsutmaning som du har identifierat i verksamheten. 4. Vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan? Ledtrådar kan vara olika typer av statistik, verksamhetsrapporter, foton, intervjuer, enkäter och observationer med mera. Har du rätt material för att kunna besvara din fråga? Behöver du fler ledtrådar för att besvara frågan? Ska du leta efter mer material eller ska du göra en egen undersökning för att komplettera det material du redan har? Det kan finnas många ledtrådar. Du behöver kunna motivera vilket material du använder, men också vilket du väljer bort och varför du väljer bort det. Var inte rädd för att välja bort, det sparar mycket tid. 5. Vad säger ledtrådarna? Det är under detta steg du faktiskt besvarar din fråga från punkt 3. Studera ditt material och svara på frågorna: Vad säger det? och Vad säger det inte?. Vad ser du för könsmönster? Jämför resultatet med tidigare resultat om det finns. Jämför med andra kända studier, nationella resultat eller forskning på området. Tolka de ledtrådar du har ur ett könsperspektiv. Är mönstren ett problem? Vad beror de på? Vilka konsekvenser får de? Vad behöver åtgärdas? Skriv ner dina resonemang och besvara din fråga från punkt 3. För att andra ska kunna följa dina tankar behöver du dokumentera ditt arbete. Skriv ner vad du har gjort och hur du har tänkt. Lägg krutet på det som är specifikt för din verksamhet. Definitioner av t.ex. genussystemet, jämställdhet, jämställdhetspolitik, kön och genus kan du hämta från Jämställ.nu. Dokumentera varje steg av Sjuan. Beskriv med text vad grafer och tabeller visar. Var noga med källhänvisningar i texten. Skriv texten så att en oinsatt men intresserad läsare kan förstå. Testa ditt utkast på en kollega. Att dokumentera analysen är viktigt eftersom det tydliggör dina resonemang för både dig själv och andra. Det är också viktigt att analyser dokumenteras för att de ska finnas kvar i organisationen över tid. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 28

29 6. Analysen är klar föreslå åtgärder Nu är analysen klar och förbättringsområden identifierade. Sannolikt går det att se vilka åtgärder som verksamheten behöver genomföra. Presentera analysen och diskutera åtgärderna med både din uppdragsgivare och de medarbetare som berörs av verksamheten. Syftet med att presentera analysen för dina kollegor är att ni tillsammans ska kunna formulera åtgärder. För att åtgärderna ska kunna lyckas behövs det beslut om ansvar, befogenheter, tidsramar, budget och sist men inte minst, mål med projektet. Åtgärderna ska vara realistiska på både kort och lång sikt. De ska vara genomförbara inom verksamheten och syfta till en bättre måluppfyllelse. 7. Jämför förslagen till åtgärder Det är viktigt att värdera åtgärderna utifrån om de är lätta eller svåra att genomföra och om de förväntas ge liten eller stor effekt. De bästa åtgärderna är naturligtvis de som är lätta att genomföra och samtidigt ger stor effekt. För att jämföra de olika förslagen kan du placera in dem i ett koordinatsystem, där y-axeln går från svårt till lätt och x-axeln går från liten effekt till stor effekt. Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 29

30 Jämställhetsutmaningar inom området barn- och utbildning I detta dokument finner du redan kända förbättringsområden inom förskola och skola där det kan råda ojämställdhet. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar skapar könsstereotypa mönster Könsstereotypa mönster upprätthålls och görs genom små, oftast omedvetet fattade beslut i vardagen. Dessa kan verka obetydliga vart och ett för sig. Men om de radas på varandra under många års tid, bildar de en helhet som visar på olika krav och olika förväntningar på flickor och pojkar. Det kan leda till att lärare och elever förväntar sig att flickor och pojkar ska bete sig på olika sätt, vara intresserade av olika saker och prestera olika bra. På så vis skapas normer som skiljer sig åt för pojkar och flickor. Pedagoger och annan skolpersonal tenderar också att ställa olika höga krav på flickor och pojkar vilket bland annat kan bidra till lägre betyg för pojkar, medan flickor å andra sidan lider mer av (skol-)stress, ångest och psykosocial ohälsa. Exempel på frågor: Ställer pedagoger likvärdiga krav på flickor och pojkar avseende till exempel studieresultat, uppförande, ansvarstagande? Ledtrådar: Observationer, kollegial handledning, synliggöra lärprocesser. Här kan du läsa mer: Eidevald, Christian, "Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan (Stockholm, 2011). Dolk, Klara, Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. (Stockholm, 2013). Hellman, Anette, Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv, (Stockholm, 2013) SOU 2006:75, Jämställdhet i förskolan: om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete: slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan (Stockholm, 2006) Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 30

31 SOU 2010:99, Flickor, pojkar, individer: om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan, slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i skolan (Stockholm, 2010) Könsstereotyper förekommer ofta i pedagogiskt material och läromedel I bilderböcker är pojkar och män oftare huvudpersoner, och sådana böcker används i förskolan. Lekmaterialet riskerar att bidra till könsstereotypa lekar. I skolan finns könsstereotypa läromedel där könen framställs olika; det kan vara såväl skillnader i hur kvinnor och män framställs som skillnader i hur ofta kvinnor och män förekommer. Detta riskerar att befästa skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. I sex- och samlevnad, biologi, historia och samhällskunskap är jämställdhet och kön inskrivna i kursplanen och kan få ett större utrymme än idag. Exempel på frågor: Beskrivs och presenteras flickor och pojkar, kvinnor och män på könsstereotypa sätt i undervisning och läromedel? På vilket sätt påverkar miljöer och material pojkars och flickors val av aktiviteter? Ledtrådar: Granskning av verksamhetens innehåll och form, till exempel genom text- och bildanalys av läromaterial. Använd till exempel SKL:s granskningsmall för pedagogiskt material och läromedel. Här kan du läsa mer: I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, Skolverket (Stockholm, 2006) SOU 2010:33, Ohlander, Ann-Sofie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan (Stockholm, 2010) SOU 2010:10, Ohlander, Ann-Sofie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan (Stockholm: 2010) Könsperspektiv saknas i undervisningens innehåll och form Trots att skolan och förskolan under lång tid haft som krav att inkludera könoch jämställdhetstänkande i undervisningen är det få som gör det systematiskt. Det gör att det är svårt att ändra de stora mönster kring kön i förskolan och skolan som idag är etablerade. Den här utmaningen hör samman med den första utmaningen i dokumentet (Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar skapar könsstereotypa mönster), men är mer inriktat på undervisningen, alltså det som sker i klassrummet eller i en pedagogstyrd aktivitet i skolan och förskolan. Exempel på frågor: Vilka könsstereotyper går att finna i undervisningen? På vilka sätt bidrar eller motverkar pedagogen könsstereotypa mönster bland pojkar respektive flickor? Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 31

32 Ledtrådar: observation, samtal, filmade pedagogiska situationer, observationer av flickor och pojkars lek eller beteende i pedagogiska situationer. Här kan du läsa mer: Ambjörnsson, Fanny, I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, diss. Stockholms universitet (Stockholm, 2004) Heikkilä, Mia, Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden. Med lärande exempel, Nordiska ministerrådet (Köpenhamn, 2013) Larsson, Håkan, På pojkars planhalva? Jämställda villkor i idrott och hälsa med fokus på flickors och pojkars måluppfyllelse, Skolverket (Stockholm, 2010) Pojkproblemet Under de senaste åren har pojkar lyfts fram på olika sätt i skoldebatten. Det som har varit i fokus har varit pojkars sjunkande skolresultat, eller kanske rättare sagt stabilt lägre skolresultat om man jämför med gruppen flickor. Forskning visar att det ingalunda är alla pojkar som presterar sämre, utan vissa grupper av pojkar. Det är också vissa grupper av flickor som presterar sämre än pojkar som grupp, men dessa talas det sällan om. En del forskare hävdar att pojkproblemet beror på att det accepterade sättet att vara pojke och man, som lyfts fram, inte innehåller att läsa och lära, utan istället att sporta och vara cool. Exempel på frågor: Hur ser skillnaderna i skolprestation ut mellan flickor och pojkar? Hur påverkas flickors och pojkars skolarbete av föreställningar om kön? Ledtrådar: Statistik, observation, samtal Här kan du läsa mer: Nyström, Anne-Sofie, Att synas och lära utan att synas lära: en studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan, Diss. Uppsala universitet (Uppsala 212) Kimmel, Michael S, Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om "pojkkrisen", (Stockholm, 2010) Wernersson, Inga, Könsskillnader i skolprestationer idéer om orsaker? (Stockholm, 2010) Antalet anmälningar om könskränkningar ökar Trots att skolan och förskolan 2006 fick lagkrav på att ha likabehandlingsplaner så ökar antalet anmälningar om kränkningar som går att relatera till kön. Flickor känner sig mer utsatta än pojkar för i stort sett alla former av kränkningar i skolan. Könskränkningar är kränkande behandlingar som har sexuella kopplingar eller kopplingar till kön. Kränkningar som förknippas med offrets kön, könsidentitet eller sexuella läggning berör individens identitet och självbild på ett sätt som ofta är svårt att hantera, särskilt för en ung person. Det Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 32

33 påverkar den psykiska hälsan, självförtroendet och självkänslan och det i sin tur har negativ påverkan på barns lärande. Exempel på frågor: I vilken utsträckning förekommer könskränkningar (i en specifik skola eller rektorsområde)? Ledtrådar: elevenkäter, anmälningar av könskränkningar till skolrådet, till antimobbingsteam och till Diskrimineringsombudsmannen (DO), kartläggning av förekomst av kränkningar till exempel med hjälp av DO:s husmodell ( Här kan du läsa mer: Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Skolverkets rapport 326 (Stockholm, 2009) SOU 2010:79, Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt, Mara Westling Allodi (Stockholm, 2010) Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling. Kvalitetsgranskning, rapport 2010:01, Skolinspektionen (Stockholm, 2010) Kunskapsöversikt: Könskränkningar Annat nyttigt att läsa: Delegationen för jämställdhet i skolans många kunskapsöversikter, finns på: query=deja enkel, Kristina omi i, arie, Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2: om genusfällor och genuskrux i vardagen (Skärholmen, 2009) Odenbring, Ylva, Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar: könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Diss. Göteborgs universitet (Göteborg, 2010) Wernersson, Inga (red.), Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik, Acta Universitatis Gothoburgensis (Göteborg, 2009) kunskapsöversikter Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet 33

34 Jämställdhetsanalys för barn-och utbildningsverksamhet Handledning för utbildare Det här materialet är en utbildning i jämställdhetsanalys genom en metod i sju steg, som därför döpts till Sjuan. Materialet omfattar ett 30-tal bilder i Powerpoint, ett faktablad om kända jämställdhetsproblem inom området, en kort beskrivning av metoden, samt denna handledning för dig som ska utbilda kolleger eller andra i jämställdhetsanalys. Här finns också en mall med frågor som kan användas i den övningsuppgift som ingår i utbildningen. text. Upplysningar om innehållet Magnus, Jacobson, magnus.jacobson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: Ange nummer Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN nr Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: