Marknadsstudie. Flervånings trähus i Tyskland och Japan. Sammanfattning, oktober 1998 V E R K E T FÖR INNOVATIONSSYSTEM

Transkript

1 Marknadsstudie Flervånings trähus i Tyskland och Japan Sammanfattning, oktober 1998 V E R K E T FÖR INNOVATIONSSYSTEM

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verket för innovationssystem, Flervånings trähus i Tyskland 1 VINNOVA, bildades den första januari 2001 och har numera Flervånings trähus i Japan 4 ansvar för NUTEK-tekniks Trä- och byggprogram samt programmet för Möbler och interiöra produkter Rapporten kan beställas från Nordic Timber Council Drottning Kristinas väg STOCKHOLM Tfn: Fax:

3 Flervånings trähus i Tyskland Makroekonomiska Indikatorer Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland har varit god under 90-talet. Sammanslagningen av de två tyska staterna har haft stor påverkan på ekonomin. Prognoserna visar på tillväxt mellan 2-3 % fram till Befolkningen stiger, främst genom invandring, fram till Hushållen blir allt mindre, ökningstakten på hushållsantalet är kraftigare än för befolkningsmängden. De två främsta bostadsköpargrupperna, år och år, ökar under närmaste 15-årsperiod. Totalt sett styr därför demografiska faktorer fram mot ett stigande byggande. Bostadsbyggandet har varit högst under 90-talet, med lägenheter per år efter ROT-sektorn har varit stor, inte minst p.g.a. eftersatt underhåll i Östra Tyskland. ROT står för 27 % av det totala byggandet. Hus med trästomme har 9 % av det totala byggandet. Antalet flervåningshus i trä är marginellt - och huvudsakligen försöksbyggen. Prognoser från olika institut pekar på ett byggande av enheter per år under 2000-talets början. Utvecklingen går mot större småhusandel. ROT-sektorn bedöms få en stabil tillväxt med 2 % per år. Drivkrafter i byggprocessen Tyskland har en i jämförelse med övriga Europa stark ekonomi, men de ekonomiska trenderna har inget specifikt inflytande på val av byggsystem. Flervåningshus i trä behöver inte nödvändigtvis positioneras i lågprissegmentet. Flervåningshus i trä uppfyller alla teknologiska krav i modernt byggande. Alla tecken talar för en ökad utveckling mot systembyggande, och därmed fördelar för material som kan prefabriceras. Sociologiska trender i stort har ingen relevans för val av byggsystem. Den ekologiska trenden är däremot ett starkt stöd för flervåningshus i trä. Värt att notera är dock att den ekologiska trenden i stort sett fått allt sitt genomslag i en- och tvåfamiljshussektorn. Byggpolitiska tendenser är ett stöd, men inget avgörande starkt stöd, för flervåningshus i trä. För utländska byggsystem och leverantörer talar två faktorer: Bostadsrättsföreningar har en positiv uppfattning om utländska byggleverantörer, den inhemska prefabindustrin och träbyggindustrin är I dag inte alls aktiv i flervåningshussektorn. och Normer och bestämmelser Bygglagstiftningen i Tyskland består huvudsakligen av ramlagar, med markanvändningsförordningen och respektive förbundslands egen bygglag som främsta inslag. Bygglagarna tar normalt inte hänsyn till materialet i byggnaden. TYSKLAND I 1

4 För flervåningshus finns en nationell bindande norm. Ansvarsförhållandet för byggfrågor i Tyskland varierar, förbundsrepubliken, förbundslandet och den enskilda kommunen kan ha avgörandet i olika byggfrågor. I korthet gäller i dag att trevånings bostadshus med trästomme i de flesta fall kan uppföras utan problem - definitionen är att golvet i det översta våningsplan som innehåller bostadsrum, får befinna sig högst 7 meter ovanför markytan. Det är möjligt att uppföra högre byggnader som saknar boningsrum. Forskningsarbete på högre bostadshus i trä pågår. Eventuella lagändringar anses ligga minst 5 år i framtiden. Tillämpningen av normerna bygger i huvudsak på att flervånings trähus byggs som prefabricerade element, men utesluter inte platsbygge. Den enda punkt där det finns stora variationer mellan förbundsländernas lagstiftning och tillämpning av ramlagar är brandskydd. Några förbundsländer kräver högre brandklasser, som försvårar och fördyrar flervåningsbyggande i trä. De tyska lagarna och DIN-normerna är skrivna så att de gäller alla material. Normerna är svåra att sätta sig in i, även för yrkesfolk. Bygglovsgivande myndigheter använder sällan i praktiken det spelrum som faktiskt finns i bestämmelserna, utan hanterar kraven som om de vore absoluta. Attitydundersökning Flervåningshusbyggande och flerfamiljshusbyggande i trä ökar i Tyskland. Ökningen börjar från en lång nivå, förändringarna går långsamt, men framtiden bedöms som positiv eftersom många aspekter talar för trä, inte minst ekologi. Däremot finns det ett enligt yrkesfolket motstånd mot trä hos allmänheten, dels av tradition, dels p.g.a. dåliga erfarenheter av undermåligt träbyggande direkt efter kriget. Detta motstånd framstår inte lika självklart efter intervjuerna med privatpersoner, snarare är det fråga om okunnighet om trä och träbyggande. Marknadsmöjligheterna för flervåningshus i trä finns därför framför allt där byggherren aktivt tar del i det framtida brukandet av byggnaden, t.ex. offentligt byggande och allmännyttiga bostäder. Unga människor verkar vara en given målgrupp. Flervåningshus i trä för avsalu, vare sig det gäller hela byggnaden eller lägenhetsvis, bedöms som svårt. Det finns skäl för propagandainsatser för flervåningshus i trä gentemot investerare, byggherrar och entreprenörer. Allmänheten verkar också ha en närmast total okunnighet om trä som byggmaterial i allmänhet och i flervåningsbyggande i synnerhet. Det finns i dag i Tyskland en kostnadsstruktur i byggandet som inte medger träbyggande att bli så billigt som det skulle kunna vara. Träbyggandets starka sidor är arkitektoniska möjligheter, systemlösningar, prefabriceringsmöjligheter, ekologiska faktorer och snabbhet i byggskedet. De svaga sidorna är ovana hos de inblandade parterna, vilket bl.a. leder till att rationalitet i byggandet kräver komplicerade och dyra projekteringar. 2 I TYSKLAND

5 Byggarna kan bygga flerfamiljshus i trä, men behöver mer detaljerade underlag än för de material de är mer vana med. Myndigheterna är neutrala till val av material och byggteknik, men anser sig för litet kunniga på träsidan. Politiska beslut har lett till skilda brandbestämmelser som gör flervåningshus i trä besvärligare att bygga i vissa förbundsländer. Anmärkningsvärt i hela intervjuserien i Tyskland är att respondenterna i mycket liten grad har uppehållit sig kring brand- och ljudproblem. En uppenbar tolkning är att brand- och ljudfrågor inte uppfattas som avgörande i Tyskland. T Y S K L A N D I 3

6 Flervånings trähus i Japan Makroekonomiska Indikatorer En kraftig utveckling efter kriget har gjort Japan till en av världens ledande ekonomier. Tillväxten dalade till nästan noll Sedan har en viss återhämtning skett. Japans ekonomi påverkas nu starkt av den asiatiska krisen. Tidigare prognoser för 1998 har fått skrivas ned. Japans kraftiga befolkningsökning från 80 miljoner 1945 till 126 miljoner i dag kommer att avta. Efter 2015 minskar befolkningen i landet. Åldersgruppen år är mest benägen till bostadsköp. Hus i Japan har byggts som en förbrukningsartikel. Normal livslängd är 27 år. Detta ger givetvis ett högre nybyggande än i andra industriländer var det totala nybyggandet 1,6 miljoner enheter. Andelen trähus i byggandet har under 90-talet legat på %. Flervåningshus i trä har ökat kraftigt de senaste åren och var 1996 ca enheter. ROT-sektorn är förhållandevis obetydlig i Japan. Nybyggandet bedöms minska under de kommande 20 åren. Trä bedöms öka sin andel, bl.a. på grund av ökat generationsboende, nya rationellare trähus och ökad import. Normer, bestämmelser och hinder Den normativa, detalj reglerande Building Standards Law har gällt sedan Lagen innehåller alla minimikrav för byggande i Japan. Olika lokala och regionala bestämmelser ökar sedan på kraven, framför allt genom en uppdelning av all tätbebyggelser i brandriskzoner, med olika hårda och dyra byggkrav. Bygglovsprocessen liknar den svenska, men bygglov utfärdas av en tjänsteman, inte av en nämnd. Eftersom träbyggande är det "normala" byggandet i Japan är faktiskt kraven på ritningar och beräkningar lägre på ett trähus än för ett motsvarande i annat material. I princip begränsas flerfamiljshus i trä till 3 1/2 våning och högst m2 boyta. Avsteg kan göras om speciella brandskyddsåtgärder vidtas. Under 1998 har övergången till en ny egenskapsbaserad lag för den privata sektorn inletts. Lagens tolkning och praktiska effekter är ännu okänd, men den är avsedd att ge lättnader och förbilliganden i byggandet, inte minst på trähussidan. Drivkrafter i byggprocessen Den ekonomiska utvecklingen har bl.a. koncentrerat arbetstillfällena till storstäderna, och därmed drivit upp kostnaderna för boendet. Det komplicerade distributionssystemet i Japan har bidragit till att hålla priserna uppe. 4 I JAPAN

7 Befolkningen i Japan väntas öka fram till år Därefter följer en svag nergång. Åldersgruppen år (stabiliseringsfasen i familjebildningen) har största drivkraften på byggandet. Demografiska förändringar där befolkningen blir äldre och antalet personer per hushåll minskar är positivt för byggande av flervåningshus. En nedgång i byggandet kommer, men först efter Antalet snickare som har kunskaper i att bygga traditionella Post-and-Beam-hus har minskat, och kommer att fortsätta att minska. Detta påskyndar övergång till prefabricering och till import. 40 % av komponenterna till traditionella hus kommer i dag från precutters. Trä är redan det billigaste definierade materialet för byggande. Prefabricering och precut leder till ytterligare kostnadssänkningar. Kostnaderna pressas också när nya produkter kommer in på marknaden. Fokusering på lägre kostnader i byggandet påverkar också flervåningshus i trä positivt. Miljö har inte varit något större debattämne i byggandet i Japan. Det börjar dock intressera fler och fler, dels när det gäller avsättning av inhemsk skog till rekreation, dels när det gäller hälsovänliga material i byggandet. Japan har en allmän myndighetsambition och tendens mot större bostadsyta. Attitydundersökning En intervjuundersökning har genomförts i Japan våren Den visar att det japanska folket har starka preferenser för trä i enfamiljshus, men att preferenserna bara delvis slår igenom när det gäller flerfamiljshus i flera våningar. Flerfamiljshus i trä byggs av lagskäl bara upp till tre och en halv våning. Hos intervjuade fackmän finns en förväntning att ännu högre hus i trä kommer att bli tillåtna i en överblickbar framtid. Arkitekten har det största inflytandet på materialvalet, därnäst hustillverkaren. Prefabricering är vanligare på flervåningssidan än på privathussidan. Byggandet har styrts av ett normativt och mycket detaljerat regelverk. Fackmännens uppfattning är att regelverket har varit svårt att förstå och svårtillämpat. Regelverket är nu under förändring till att bli performance based, att kräva en funktion och ge exempel på lösningar som uppfyller den funktionen. Fackmännen uppskattar den förändringen och tror att den skall vara till praktisk och ekonomisk fördel för träbyggandet. Flervåningshus i trä är i dag en ekonomiskt fördelaktig lösning i Japan. Brandoch ljudisolering är de stora problemen. Ljudisoleringen kan eftersättas något för att byggnaden inte skall fördyras. Underhållskostnaderna är inte avgörande för materialval. I Japan betraktas även ett flervåningshus som en förbrukningsartikel. Att köpa hus, eller lägenhet i hus, jämställs med att köpa en konsumtionsvara. Priset vid köptillfället är därför oftast viktigare än inbyggda kvalitetsfaktorer. Byggandet av flervåningshus i trä har influerats starkt av utländska aktörer, framför allt USA (teknik) och Kanada (material). Villkoren för lån och försäkring skiljer sig inte från andra material. JAPAN I 5

8 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM Stockholm Telefon , fax