Yrkesorientering & Branschanalys ITE305

Transkript

1 Yrkesorientering & Branschanalys ITE305 Rapport Yrkesorientering Emilia Gillström Textdesign Mälardalens Högskola

2 Innehåll Introduktion 3 Kontaktuppgifter 3 Val av arbetsplats 4 Arbetsplats 4 Swecon 4 Lantmännen 4 Placering 6 Internkommunikations-avdelningen 7 Social arbetsmiljö 8 Utrustning 8 Sociala medier 8 Metod 9 Kvalitativa intervjuer 9 Introduktion & presentationer 9 Problematik 9 Arbetsuppgifter 10 Intranätet 10 Extern hemsida 11 Introduktionsdagar 11 Bildhantering 11 Nyhetsbrev 12 Presentationer 13 Sociala medier 13 Handledare 14 Kontakter 14 Sammanfattning och slutsatser 15 Erfarenheter från utbildningen 15 Slutsatser 15 Litteratur jag haft nytta av 16 Källförteckning 16 2

3 Introduktion Kontaktuppgifter Arbetsgivare: Lantmännen Swecon Besöksadress: Bolindervägen Eskilstuna Handledare: Pernilla Pelizzoli Position: Ansvarig för intern kommunikation. Telefonnummer: / Mailadress: 3

4 Val av arbetsplats Anledningen till att jag valde att vara på Lantmännen/Swecon var för att de erbjöd arbetsuppgifter som var intressanta och som jag kände skulle vara givande för mig. Eftersom jag jobbade med extern kommunikation, med sociala medier och marknadskommunikation i somras ville jag se hur intern kommunikation fungerade. Förväntningarna var därför att jag skulle lära mig mycket, se skillnader i de olika kommunikationsformerna och få utöva mina kunskaper i verkligheten. Jag kom i kontakt med företaget genom att skicka in mitt CV i ett mail där jag skrev att jag sökte en praktikplats. Kort därpå hörde de av sig och bjöd in mig till en intervju där vi diskuterade arbetsuppgifter med mera. Arbetsplats Swecon Swecon är auktoriserade återförsäljare av Volvos anläggningsmaskiner, det vill säga åt Volvo Construction Equipment. Swecon har anläggningar i hela Sverige, i Tyskland och i Baltikum. Swecon har 41 anläggningar och cirka 400 anställda bara i Sverige. Sedan 12 år tillbaka har Swecon ägts av Lantmännen, innan dess var bolaget Volvo-ägt (Murman ). Fram tills för cirka 2 år sedan har Swecon styrts i egen regi, men då började Lantmännen integrera dem i koncernen mer och mer (Murman ). Idag håller man fortfarande på att integrera olika typer av datasystem med mera för att Swecon ska ha alla Lantmännens system. Bara 2 dagar innan jag började lanserades ett nytt gemensamt intranät. Lantmännen Lantmännen har sina rötter i lantmannaföreningar som bildades redan på 1800-talet när bönder gick ihop för att dels få bättre inköpspriser och dels få bättre kvalitetskontroller. Även idag ägs Lantmännen av bönder, närmare sådana. (www. lantmannen.se) Koncernen är verksam i 19 länder och har cirka anställda. 4

5 Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, livsmedel och energi. De är verksamma inom 10 olika affärsområden: Lantmännen Lantbruk (kärnverksamhet inom koncernen som producerar, utvecklar, säljer med mera; foder, växtodling, spannmål, oljeväxter, logistik och transport) Svalöf Weibull (producerar och säljer olika frösorter) Lantmännen Anläggnings- och Lantbruksmaskiner (Lantmännen maskin som säljer bland annat Valtra-, Frendtmaskiner och tröskor med mera och Swecon som säljer Volvos anläggningsmaskiner) Lantmännen Energi (tillverkar och säljer smörjmedel, rapsbaserat biodiesel, drivmedelsetanol, pellets och briketter till uppvärmning, fjärrvärmeanläggningar mm.) Lantmännen Mills (tillverkar, utvecklar och marknadsför mjöl, pasta, mjölmixer, flingor, gryn med mera.) Lantmännen Axa (gör också livsmedel, några av Lantmännen Axas varumärken är bland annat Kungsörnen, GoGreen, Axa, Start med mera.) Lantmännen Unibake (tillverkar och säljer bland annat frysta bröd/bakverk som wienerbröd, korvbröd med mera som till exempel Korvbrödsbagarn och Schulstad) Lantmännen Kronfågel (producerar kyckling som säljs bland annat under varumärken som Kronfågel, Stinas kyckling m.m.) Lantmännen Granngården (en butikskedja som säljer Lant-, skogs-, djur-, trädgård- och husprodukter) Lantmännen Invest (olika bolag som gör bland annat hund- och kattmat av märket Doggy, näringsprodukter till hästar av märket Krafft, tillverkar livsmedel till medicinskt ändamål, utför mikrobiologiska analyser med mera) Dessa affärsområden är uppdelade i fyra divisioner; Lantbruk, Livsmedel, Energi och Maskin. 5

6 Placering Den avdelningen jag vart på heter Division Maskin. I divisionen jobbar cirka 2000 personer i ytterligare 3 uppdelningar; Lantmännen Maskin, Swecon och Agro Oil. På kontoret i Eskilstuna där jag vart jobbar mestadels av personalen på Swecon, dock är den interna kommunikationsavdelningen för hela divisionen placerad här. Avdelningen består av min handledare, och under dessa fyra veckor även av mig. Det jobbar cirka personer på min arbetsplats (Murman ), sedan finns det även kontor för tjänstemän som är placerade på andra orter men som jobbar här då och då. På Swecons huvudkontor finns följande avdelningar placerade; Förmarknad (t.ex. inköp) Eftermarknad (jobbar t.ex. med reservdelar och liknande till anläggningsmaskiner) Servicemarknad (ser till att servicen sköts som den ska) Marknadskommunikation (jobbar med sociala medier, webbsida, broschyrer, annonser, all övrig kommunikation som sker med kunder) Interkommunikation (den avdelningen jag vart på som har hand om alla den interna kommunikationen som intranät, personalinformation, nyhetsbrev med mera) Ekonomiavdelning Personalavdelning IT-avdelning Miljö- och kvalitetsavdelning Försäljningsavdelning (försäljningschef, regionschef, dock inga säljare) Ledningsgrupp 6

7 Internkommunikation På den interna kommunikationsavdelningen får man dagliga uppdrag där olika personer exempelvis mailar över texter/meddelanden de vill ska synas på intranätet. De vill även ha hjälp med att rätta till felaktiga uppgifter eller liknande på intranätet. Andra uppgifter som uppstår på avdelningen kan vara att hjälpa till med tekniska problem med intranät, hjälpa till med att skapa företagspresentationer eller liknande till exempelvis försäljnings-/ personalchef med mera. Fasta uppgifter är till exempel att skapa nyhetsbrev varje månad som ska gå ut till alla anläggningar i divisionen. Man jobbar även aktivt med att sprida kommunikationsverktygen (som att målgruppsanpassa texter) till chefer och andra ledare. Projekt som är på gång är att på lära ut användningen av datorer samt officeprogram som word och powerpoint till all personal runt om på anläggningarna, en kunskap som saknas mer än den finns idag (Pelizzoli ). Månadsmöten med såväl divisionen som koncernen står också på schemat som fasta arbetsuppgifter för min handledare. Där ska hon presentera sin kommunikationsplan och hur hon arbetar för att nå denna. Det är även från koncernen de flesta av arbetsuppgifterna beslutas. 7

8 Social arbetsmiljö På kontoret finns gemensamma fikapauser 2 gånger om dagen, det finns även ett lunchrum som delas tillsammans med Volvo Construction Equipments personal. Eftersom det är flextid som råder på kontoret tar man fikarast om man vill/hinner och man äter lunch när man vill. Flextiden har även gällt mig som praktikant. Utrustning På Swecons huvudkontor, där jag haft mitt kontor, finns modern utrustning. Jag har haft tillgång till program som InDesign, Photoshop (båda av version CS4), Outlook, Lotus Notes och såklart Officepaketet. Det jag har jobbat mest i är det nylanserade intranätet, som har haft Sharepoint som plattform. Program som InDesign och Photoshop är inget som ligger som standard på alla datorer utan det beställs efter behov till personal som behöver det (Murman ). I Sharepoint finns olika nivåer av behörigheter. Det finns redaktörer, publicister och skribenter. Det är även olika redaktörer/publicister per division. I den division jag gjort min praktik finns endast 1 anställd som jobbar med intern kommunikation. Därför fungerar hon både som redaktör, publicist men även högst ansvarig för all interkommunikation (Pelizzoli ), både formellt och informellt. Bolaget jobbar mycket med livemeetings, telefonmöten etc. för att effektivisera möten samt dra ner på onödiga resor (Pelizzoli ), det vill säga för att vara klimatsmarta samt spara pengar i form av reseersättningar, bränslekostnader med mera. Sociala medier De använder sig i viss utsträckning av sociala medier. Lantmännen har facebook, twitter, youtube samt bloggar som drivs av personal under upplärning samt av nyckelpersoner inom företaget ( Swecon har en facebooksida som de delar med Volvo Construction Equipment, samma sak gäller twitter och youtube. Med delade sidor avser jag Swecons sidor som Volvo litar på att de sköter. Eftersom Swecon är Volvos ansikte utåt på svenska marknaden har Volvo ingen egen aktivitet i dessa sociala medier. (Rigö ) 8

9 Metod Kvalitativa intervjuer Förutom att skugga min handledare, genom att till exempel vara med på möten med mera, har jag också utfört kvalitativa intervjuer med olika personer på företaget. För att få en grund att stå på och förstå hur företaget kommit dit de är idag, samt hur de jobbat fram olika policys, arbetssätt med mera började jag min undersökning med att intervjua personer som jobbat längst på bolaget, bland annat datasamordnaren Ulf Murman. För att få en bredare förståelse för hur företaget jobbar med bland annat kommunikation inåt och utåt har jag haft kvalitativa intervjuer med följande personer; ansvarig för intern kommunikation Pernilla Pelizzoli och ansvarig för marknadskommunikation Fredrik Rigö. Till intervjuerna har jag förberett ett par grundfrågor och sedan utgått från svaren och ställt följdfrågor från dessa. De har båda tagit sig tid med min intervju och även visat kommunikationspolicys samt riktlinjer för sociala medier som är tagna av koncernen/ eller med samarbetspartnern Volvo. Introduktion & presentationer Under min första vecka på arbetsplatsen fick jag introduktion i form av olika presentationer. Det var även introduktionsdagar för 33 stycken nyanställda i koncernen som jag fick delta i. Jag gick därför på en del av presentationerna och kunde få mycket information om koncernen, arbetssätt med mera. Research på intranätet och i presentationsmaterial utgjorde också en del av min studie, samt fotografering av olika moment och delar av arbetsplatsen. Problematik I de lokaler jag suttit finns endast personal som jobbar på Swecon, som är en specifik del i divisionen. Personalen känner en stark tillhörighet till just detta bolag och identifierar sig inte med Lantmännen eller deras varumärke. Detta är en svårighet för att se hur koncernen fungerar i stort. De har precis börjat jobba i gemensamma program och sakta gå in i Lantmännens grafiska profil, till exempel genom att använda det nya intranätet och inte ha ett eget intranät för bara Swecon. Många av medarbetarna vill inte använda det nya intranätet och anser att deras eget var bättre, trots att det nya är mycket tydligare, mer användarvänligt och målgruppsanpassat. Detta har inte påverkat min sociala tillhörighet i gruppen, men har försvårat vissa moment som exempelvis research om koncernen och insikt i marknadskommunikationsriktlinjer för hela koncernen och inte bara Swecon. 9

10 Arbetsuppgifter Intranätet Mitt huvudsakliga arbete har varit att redigera och publicera artiklar i Sharepoint. I vissa fall har jag hämtat upp artiklar, redigerat texten i dessa och sedan publicerad dem i intranätet och lagt till länkning mellan olika sidor på baksidan av intranätet. En del webbsidor på intranätet har jag byggt själv från grunden, det vill säga skapat dem, lagt till text, målgruppsanpassat, målgruppstyrt och publicerat dem. En del av dessa sidor har jag även byggt undersidor till och lagt in anpassat material. Andra befintliga sidor har jag fått redigera och godkänna publicering på. För att kunna målgruppsanpassat innehållet har jag fått lita mycket på de målgruppsanalyser som redan gjorts. Dels för att målgruppen består av cirka 2000 personer och är placerade på över 41 anläggningar över hela Sverige, vilket innebär att jag på grund av avstånd och deras extremt dåliga datoranvändning (mail eller liknande) inte kunnat utföra kvantitativa/kvalitativa undersökningar. Och dels eftersom den målgruppsanalys som gjorts är grundligt utförd och har hög trovärdighet. Målgruppen består till stor del av anställda som varken har datorvana och delvis har svårt att läsa. Avsändarna till artiklarna på intranätet är ofta tjänstemän, som personalchef, vd, ekonomiansvarig etc., som gärna använder ett invecklat fackspråk i sina artiklar. På grund av detta har jag fått redigera artiklarna rätt mycket för att målgruppen ska kunna läsa artiklarna och förstå dem. Till exempel har jag använt ett direkt tilltal, du, bytt ut facktermer samt gjort kortare stycken, eftersom detta gör att texten blir mer lättläst (Sundin 2007). På mitt kontor har oftast intranätet och Sharepoint varit igång. En viktig del av mina arbetsuppgifter har vart att målgruppsanpassa informationen. Eftersom intranätet var nytt var det en hel del artiklar/dokument att publicera. 10

11 Introduktionsdagar för nyanställda. På den externa hemsidan jobbade bara med bildhantering Dessa bilder är ett exempel på bilder som jag tillverkade i Photoshop. Den för att lättare kunna illustrera vilka värdeord som hörde till Swecon och vilka som tillhörde samarbetspartners, till en företagspresentation. Därför valde jag att lägga värdeorden i text på en bakgrund som liknar Swecons loggas bakgrund. Den andra för att tydliggöra vilken tjänst bilden föreställde. Extern hemsida Den externa hemsidan har jag jobbat mindre med, eftersom jag vart på avdelningen för intern kommunikation. Dock har jag lagt till information, främst i form av bilder på personal på den externa hemsidan. Detta har jag gjort genom Lotus Notes, vilket är ett internt system, och sedan synkroniserat programmet så att informationen uppdaterats på den externa hemsidan. Introduktionsdagar Utöver den introduktionen jag fick min allra första dag med genomgång av koncernen i stort, grafisk profil, kommunikationspolicy och genomgång i sharepoint, deltog jag även delvis i introduktionsdagarna för nyanställda. Bildhantering För att skapa bilder anpassade till dels intranätet och dels den externa hemsidan har jag jobbat mycket i Photoshop. Dels för att beskära dem och dels för att komprimera dem så att de anpassar sig för webb och på så sätt ser rätt ut när jag publicerar dem. Jag tillverkade även egna bilder i Photoshop för att använda i exempelvis brödtext samt i presentationer. Anledningen till att jag la in bilder i brödtexten på en del artiklar var delvis för att få en snyggare layout och delvis för att göra det lättare för målgruppen att läsa texten samt förstå informationen, vilket bilder ofta gör (Sundin 2007). Jag var med och tog emot de nyanlända, gjorde i ordning deras namnskyltar och såg till att de fick dem vid ankomst. 11

12 Divisionen har två olika nyhetsbrev eftersom det fortfarande finns slitningar i de olika bolagen.till exempel Swecon-anställda tycker fortfarande att de tillhör enbart Swecon och inte Lantmännen. Nyhetsbrev Till månadsbrevet som går ut varje månad fick jag skriva artiklar samt utforma layouten utifrån den grafiska profil som fanns. Artiklarna skrevs efter texter som skickades till vår avdelning. Det vill säga att jag sammanställde artiklar utefter texter ur internrapporter, beslut och så vidare. För att kunna få en bra och målgruppsanpassad text tog jag främst ut den viktigaste informationen, ställde följdfrågor till informationsägaren och sammanställde sedan texten i en kortare artikel. Texten skrev jag på lättläst svenska och utan facktermer för att målgruppen ska kunna läsa artikeln. Efter att jag bearbetat texten en första gång lät jag den vila en dag för att sedan bearbeta den igen. Detta för att kunna korta den ytterligare och verkligen framhäva det absolut vikitgaste i texten. När jag skrivit texter både till nyhetsbreven och till intranätet har jag jobbat utefter den upp och ned vända triangeln, där jag börjar med det absolut viktigaste och sedan jobbar mig nedåt. Detta har jag gjort dels för att det ingår i koncernens kommunikationspolicy och dels för att det är ett effektivt sätt att utforma artiklar på. Målgruppen kanske inte har tid/intresse till att läsa klart hela artikeln och om de bara läser början får de ändå den viktigaste informationen. Layoutmässigt jobbade jag efter en befintlig mall. Mallen bestod i stort sätt av färdiga placeringar beroende på vilken avsändare texten hade (vd högst upp till vänster och så vidare). Bilderna fick jag välja själv, typsnitt var förbestämt men jag fick typografera själv så att det såg bra ut. Till exempel lade jag till kapitäler samt kernade texten så att den ej blev gluggig. 12

13 Presentationer Företaget använder sig av presentationer, oftast i form av powerpoints, när de har möten/besök av leverantörer, kunder eller när de har introduktioner av nyanställda. För att få en presentation som är målgruppsanpassad och med bra läslighet, läsbarhet och läsvärde började jag med att göra en målgruppsanalys och en omvärldsanalys. Jag utgick bland annat från mig själv som ny på företaget. Materialet är anpassat utefter dessa analyser där jag fick fram att målgruppen ville ha med följande i en företagspresentation; vad gör företaget och varför, vilka är de, vad har de för position på marknaden, vilka produkter och tjänster erbjuder dem och vart finns de. Sociala medier Att hantera de sociala medierna ingick egentligen inte i mina tänkta arbetsuppgifter. Dock ansåg jag att de inte sköttes optimalt och fungerade så som de skulle. Jag ansåg till exempel att man bör vara mer aktiv på twitter för att kunna synas där. Flödet bestod endast av automatiska uppdatering som skickades direkt från facebook och utan en enda haschtag (#). Därför la jag fram problematiken för marknadschefen och erbjöd mig att hjälpa till med detta under de veckorna jag var kvar, eftersom jag hade tid över till detta. Han bad mig att sköta twitterkontot under den tiden jag var kvar och även tipsa om hur de kunde använda mediet bättre, synas mera men på ett resurseffektivt sätt. Jag började därför att bevaka twitter, lägga till intressanta bolag under följa, som till exempel Svevia, AtlasCopco och andra bolag som berör Swecons verksamhet. Jag började även haschtagga tweetsen för att kunna synas, var aktiv i diskussioner om aktuella ämnen som snöröjning, stormen med mera. Förutom detta tyckte jag det var viktigt att de som uppdaterar exempelvis facebook börjar tagga innehållet redan där (med haschtags) för att slippa gå in och göra ett dubbelarbete i twitter. På så sätt blir det resurseffektivt och man får ändå med de viktiga haschtaggsen på twitter. Detta lade jag fram till marknadschefen som såg till att det infördes på marknadsavdelningen. 13

14 Handledare Min handledare är ansvarig för den interna kommunikationen på arbetsplatsen. Hon har jobbat med interkommunikation cirka 15 år och har tidigare varit på bland annat Ericsson och Volvo (Pelizzoli ). Efter hon jobbat på Ericsson bestämde hon sig för att komplettera sin erfarenhet med studier och läste därför Textdesign på Mälardalens Högskola (Pelizzoli ). Därefter erbjöds hon jobb på Volvo och idag jobbar hon på Lantmännen/Swecon. Som ny på Swecon började hon med att åka runt till alla anläggningar runt om i Sverige för att se vad de tyckte fungerade och inte inom intern kommunikation i koncernen. Resultatet blev att det fanns och fortfarande finns slitningar i koncernen, hos de olika företagen som slagits ihop. (Pelizzoli ) Informationen behövde även bli tydligare och därför har man arbetat fram ett nytt intranät. Efter två års arbete lanserades det nya intranätet, lagom tills jag kom. Som ansvarig för intern kommunikation ansvarar Pernilla dels för intranätet, månadsbrev och annan kommunikation som sker inom koncernen. Hon hjälper bland annat till att ta fram informationsmaterial som presentationer, broschyrer och liknande. författarna till artiklarna för att diskutera/kontrollera innehållet i artiklarna jag har redigerat samt publicerat. För att kunna publicera information på twitter har jag även fått dubbelkolla uppgifter med marknadsassistenter, produktspecialister med mera. Jag har även haft kontakt med övriga kommunikationsavdelningar inom koncernen, på andra divisioner. Andra kontakter jag har haft är med medarbetare inom koncernen som skickat nyheter som ska läggas ut på intranätet till mig. Detta är till exempel verkstadschefer, rekryteringsansvariga med mera. Jag har även haft mycket kontakt med datasamordnaren på kontoret och delvis även marknadsavdelningen. Personer som jag har haft främst kontakt med: Pernilla Pelizzoli (handledare och ansvarig för den interna kommunikationen) Ulf Murman (datasamordnare och IT-ansvarig) Fredrik Rigö (ansvarig för marknadskommunikationsavdelningen) Pirkko Thim (personalchef) Petra Engström Haraldsson (kvalitets- och miljöchef) Birgitta Nilsson (marknadsföringskoordinator) Kontakter Eftersom jag arbetat på en avdelning där det endast är 1 anställd har min främsta kontakt varit med henne. Dock har jag även vart i kontakt med 14

15 Sammanfattning och slutsatser Att få vara ute på en arbetsplats är otroligt viktigt för utbildningen. Dels för att knyta kontakter och skaffa erfarenhet utanför böcker och skolarbeten. Och dels för att inse att ibland kan man inte gå på teorierna fullt ut utan måste se till den specifika situationen och anpassa sig efter den. Det är till exempel inte alltid en ekonomichef godkänner att man förvandlar dennes kvartalsrapport till en lättläst text. De vill gärna att facktermer och byråkratspråket ska finnas där, trots att hela målgruppen inte kan ta del av den informationen. Där måste man lära sig att kompromissa. Detta är något jag tyckt varit svårt, att våga skriva om artiklar skrivna av till exempel vd eller annan ur ledningsgruppen. Speciellt inför de interna nyhetsbreven. Detta berodde mycket på att jag kände att det kanske är något fackuttryck som jag inte förstår, det kanske är denna jargong som finns eller den här policyn kanske måste vara skriven såhär. Dock fick jag lära mig att det skulle ändras, eftersom att alla skulle förstå. Men just det där med att våga såga en auktoritets text eller liknande har jag tyckt vart svårt. Det finns även en del problematik som inte kan lösas enkelt, allt är inte svart eller vitt. På min arbetsplats har det till exempel funnits slitningar när de kommer till identitet, varumärke och grafisk profil. Detta har att göra med den nyligen gjorda uppköpningen från Lantmännens sida. En del ur personalen har svårt att acceptera den nya identiteten och den gröna grafiska profilen. Därför finns fortfarande ett eget informationsblad tillsammans med det gemensamma. Att lära sig hur man hanterar sådana slitningar, hur man jobbar mot olika kommunikationsmål och alltid sätter målgruppen i centrum oavsett påtryckningar från högre chefer har varit väldigt nyttigt för mig. När man kommer som ny på en arbetsplats vågar man inte riktigt säga ifrån eller gå mot strömmen, därför uppskattar jag att jag fått vara med under denna stora omställning på arbetsplatsen och lärt mig hur man hanterar motgångar och motsträviga kollegor. Erfarenheter från utbildningen Att kunna målgruppsanpassa information och texter är något jag haft stor nytta av i min yrkesorientering. Även erfarenheter i olika publiceringssystem har hjälpt mig mycket med arbetet i Sharepoint. Att dessutom kunna korrigera typografi med mera har hjälpt mig när jag har gjort företagspresentationer och redigerat olika texter så att de har blivit korrekta samt layoutmässigt mer läsliga. Det har även varit skönt att känna igen olika moment i till exempel projekt eller liknande, som målgruppsanalyser, omvärldsanalyser med mera. Att få se hur man använder teorierna i verkligheten och vilken nytta man har av dem, som till exempelvis kognitionslära, typografi, texthantering med mera har varit häftigt. Även när det gäller hantering av sociala medier så kunde jag delta i diskussioner kring hur de bör användas med mera, på grund av tidigare kunskap och erfarenheter. Att kunna omvandla en rapport till en artikel skulle inte varit lika lätt om jag inte haft denna utbildning. Slutsatser Min teorigrund har hjälpt mig i många moment på min yrkesorientering. Utan den hade jag kanske inte kunnat utföra mina arbetsuppgifter lika bra eller på ett korrekt sätt. Det känns skönt att kunna förstå olika moment, tillvägagångssätt och problematiker en kommunikationsavdelning ställs inför. Och att faktiskt kunna bidra med något, istället för att bara observera, har känts bra. Det jag saknar i utbildningen är fler tillfällen till praktik. Även om kurserna ger en bra teoretisk grund att stå på så är det på en faktisk arbetsplats man får utöva sina kunskaper och lära sig hur man använder dem i verkligheten. Att ha praktik handlar också om att skaffa sig erfarenheter, referenser och framförallt kontakter för det kommande yrkeslivet. 15

16 Min yrkesorientering har gett mig en chans att knyta nya kontakter, få visa framfötterna på en arbetsplats och på så sätt få bra referenser. Jag har också fått lära mig att anpassa mina kunskaper efter arbetsuppgifterna, lära mig ett nytt system som Sharepoint och se hur kommunikationsarbete kan variera. Jag tror också det skulle vara nyttigt att kunna jämföra olika arbetsplatser, hur just de jobbar med kommunikation, grafiska profiler med mera, för att få en bredare erfarenhet. Detta skulle man kunna göra om man får möjlighet att vara på olika arbetsplatser under utbildningen. Litteratur jag haft nytta av Under min yrkesorientering har jag haft nytta av främst denna litteratur: Lättläst - Maria Sundin (2007) Intern kommunikation - Jan Strid (1999) Effektiv visuell kommunikation - Bo Bergström (2004) Intervjuteknik - Björn Häger (2007) Källförteckning Tryckta källor Sundin Maria, Lättläst så funkar det, Studentlitteratur. ISBN Muntliga källor Intervju Pernilla Pelizzoli, Eskilstuna , samt Intervju Ulf Murman, Eskilstuna Intervju Fredrik Rigö, Eskilstuna Elektroniska källor hämtad hämtad hämtad