PRAKTIKRAPPORT. Praktikrapport Annika Persson Yrkesorientering och Branchanalys Textdesign år apn09008@student.mdh.se

Transkript

1 PRAKTIKRAPPORT Praktikrapport Annika Persson Yrkesorientering och Branchanalys Textdesign år apn09008@student.mdh.se Praktikplats: JFS & Co Djurgårdsvägen Eskilstuna Telefon: Fax: E-post: info@jfs.nu Organisationsnummer:

2 BAKGRUND Att det blev den här praktikplatsen var lite av en slump. Jag sökte från början praktik som redigerare på lokaltidningen Folket, men de hade varken tid eller plats. Chefredaktören, Marie Hillblom, beklagade detta och försökte hjälpa mig genom att kontakta Eskilstuna Kurirens reklamateljé och höra sig för på andra ställen. Hon tipsade mig också om JFS hon trodde att jag ändå skulle få roligare där än på folket. Jag kontaktade därför JFS och hade turen att få komma dit. MIN PRAKTIKPLATS JFS är en tidnings- och reklambyrå som har funnits i 10 år. JFS kom till efter att Mikael Jeppe kommunikation och Franks reklamateljé slogs ihop. Mikael Jeppe, Lasse Frank och Per Skogsberg drev först byrån tillsammans, men idag är bara Mikael kvar. Kontoret ligger vid gamla stan i Eskilstuna, och har tre anställda: Mikael Jeppe, Kristina Eder och Anders Weston. Sedan har de några vikarier och frilansare som hoppar in vid behov. Min handledare, Mikael, är chef och äger 90% av företaget. Han har en bakgrund som journalist på Folket och jobbar fortfarande som nattchef och redigerare när de behöver hjälp. På JFS jobbar han främst som skribent men gör även vissa trycksaker. Kristina är min andra handledare. Hon äger 10% av företaget. Hon har jobbat på JFS i fyra år. Hon har också jobbat på folket och lärde känna Mikael där. Där började hon jobba extra redan när hon slutat nian och fortsatte sedan heltid efter gymnasiet, som skribent men också redigerare. Efter sin tid på folket jobbade hon som anställd på tidningen Nötkött, som sedan blev en av JFS kunder. Anders har jobbat på JFS sedan början på Han kom in på jobbet genom en annons hos arbetsförmedlingen. Han kommer från Stockholm, med en utbildning på Grafiska institutet och jobb på olika byråer i Stockholm. På JFS jobbar han som grafisk formgivare, ett jobb som han beskriver som varierande, även om alla uppgifter inte är lika roliga. Arbetsprocessen fungerar olika för de olika tidningarna. Ibland får han färdigt material från annat håll som han ska placera in, och ibland skapas allt på byrån och möjligheten att föra en dialog under arbetets gång blir större. Arbetsdagarna ser väldigt olika ut och har sina toppar då det är mycket att göra och väldigt stressigt. De jobbar både regionalt och nationellt, då vissa av deras tidningar är rikstäckande. I dagsläget har de tre till fem återkommande kunder och Mikael säger att de inte letar efter några nya, de har tillräckligt att göra ändå. MIN UTBILDNING I FÖRHÅLLANDE TILL PRAKTIKEN Som textdesigner sysslar jag med både att skriva och att formge, något som jag hoppas på att få prova på här. Jag tycker framförallt att tidningsdesign är roligt, och därför känns det extra bra att få vara på en byrå som sysslar framförallt med detta. Tidningar tillhör deras huvudproduktion, även om de gör reklam då och då. De arbetar mot både offentliga och privata kunder, bland annat folktandvården, Södertälje och Uppsala kommun och

3 hur man kan ta sig an yrket på bästa sätt och hur man genomför intervjuer. Som tur var fick jag också mycket övning i att skriva artiklar i kursen innan denna, Skrivande i ett medieperspektiv. Jag har även tagit till Svenska skrivregler när jag skrivit, för att vara säker på att jag har behandlat språket i artiklarna rätt. Även om jag känner mig ganska säker på min svenska så kan det ändå vara bra att dubbelkolla regler och normer, när det man skriver verkligen ska tryckas. Jag har använt mig av Typografisk handbok och Effektiv visuell kommunikation till de saker jag har designat. Båda dessa böcker är böcker vi har använt oss mycket av i kurser med grafisk formgivning. De ger ett bra stöd i formgivningsregler. Svensk mjölk. Min handledare beskriver att det är lättare med privata än offentliga kunder, eftersom de offentliga kunderna måste gå igenom offentlig upphandling innan de kan bestämma något. METOD För att få reda på så mycket som möjligt om min praktikplats passade jag på att fråga ut alla vid enskilda tillfällen. Jag följde dem när de åkte ut på uppdrag och satt bredvid när de jobbade på kontoret, för att se hur de arbetade. Litteratur Eftersom jag visste att jag antagligen kommer att få göra intervjuer och skriva artiklar passade jag på att läsa i Reporter av Björn Häger. Den innehåller flera tips om PÅ KONTORET Socialt Eftersom de är så få och alla jobbar med olika saker blir det lätt så att gemenskapen faller bort. Man äter när man har tid och jobbar de tider som man behöver. De som jobbar här verkar också vara väldigt olika människor, så det kan ju definitivt vara en av anledningarna till att de väljer att äta lunch var för sig. Ibland äter de dock lunch tillsammans och i alla fall Kristina och Anders har med sig matlåda. Mikael är allt som oftast ute på jobb och äter sällan lunch på kontoret. Han brukar däremot ta med sig fika varje dag han jobbar inne, något som de andra inte verkar uppskatta nämnvärt. Det är synd, eftersom fikapauser på jobbet är det som brukar föra ett arbetslag samman. De pratade om julbord men tyvärr bokade de aldrig in något, vilket är synd eftersom det hade varit intressant att få se hur deras relation var privat.

4 Materielt Kontoret använder macdatorer,. Just den jag fick sitta vid har Mac OS X version De använder indesign, photoshop och illustrator för deras produktioner. Vid datorn jag satt vid var det CS4, men vid Anders dator var det CS5.5. Han är även den enda som har en imac 27, vilket inte är så konstigt eftersom han är den grafiska formgivaren på kontoret. I övrigt var kontoret väldigt stökigt, överallt utom vid Anders plats, vilket jag tycker passa ganska bra in på hur de är som personer. Anders verkar vara lite pedantisk som person och i sitt arbete, medan Mikael och Kristina är lite slarviga och excentriska. UPPGIFTER Intervjuer Jag fick göra tre intervjuer under min tid på tidningen. Intervjuerna planerades in ungefär en vecka innan jag skulle genomföra dem, och jag fick därför gott om tid på mig att skriva frågor. Att skriva frågor är något som vi har pratat om i flera kurser, bland annat i kurserna Informationssökning och yrkesetik och Skrivande i ett medieperspektiv. Det som alla poängterade å det grövsta var att det skulle vara öppna frågor, alltså frågor som inte kan besvaras med antingen ja eller nej. Detta gäller framförallt när man pratar med ovana intervjupersoner eller personer som inte vill bli intervjuade. Jag hade detta i åtanke när jag skrev mina frågor, och varje sluten fråga jag skrev försökte jag formulera om den till en öppen fråga istället. Gillar du att jobba här? kan istället bli Vad gillar du med ditt jobb?. Björn Häger pratar i reporter om att skriva frågor, och att de ska vara öppna, enkla, konkreta och fokuserade (sida 185, 2009). Jag lyckades inte göra alla så perfekta, men har man några stycken sådana så kan intervjupersonen få prata lite fritt. Till exempel Hur ser en vanlig arbetsdag ut? och Hur kommer det sig att du började här? kan vara bra frågor.

5 I textdesign har vi pratat mycket om att anpassa oss efter målgruppen och göra texten begriplig för så många människor som möjligt. Detta har jag haft användning av på praktikplatsen. En av mina arbetsuppgifter var till exempel att intervjua en tjej som ska tävla i OS nästa år. Hon sysslar med segling och hon använde sig av den jargongen när jag bad henne beskriva sin sport. Då är det upp till mig som informationsdesigner att kunna bena ut begreppen och förklara dem på ett sätt så att alla läsare förstår vad som menas. Jag avslutade texten med en faktaruta om OS-segling, eftersom det nog kan vara många som inte är så insatta i hur det fungerar. Artikeln var för Dina tänder, så dess läsare är antagligen som du och jag och förkunskaperna om segling är väldigt begränsade. En av de viktigaste sakerna vi fick lära oss i Skrivande i ett medieperspektiv var att man måste lära sig att vara intresserad av sitt intervjuoffer, oavsett vad det gäller. Det var något jag fick lära mig i praktiken på praktiken så att säga, då jag fick åka till Uppsala på ett arbetsplatsreportage. Till tidningen Kommunal i Uppsala fick jag då intervjua och skriva om en kille som jobbade som transportör på Akademiska sjukhuset. Hans jobb gick ut på att skjutsa patienter till och från röntgen, ett relativt innehållslöst yrke och kanske svårt att bygga ett reportage på. Kristina var med mig för att fota, och tur var nog det. Mina intervjufrågor tog slut ganska snabbt och jag tyckte att jag hade fått ut allt som gick från det yrket, men tack vare hennes frågvishet och erfarenhet med liknande jobb kunde jag ändå få ihop en artikel. Jag märkte det även då jag följde med henne när hon åkte ut på jobbuppdrag. Hennes intervjuteknik är mer raffinerad och det känns mer som att hon har en konversation än en intervju när hon pratar med sina intervjuoffer. I Reporter står det om intervjuteknik och att man ska lyssna aktivt. Man ska visa att man vill höra mer, hålla ögonkontakt och visa att man lyssnar genom att summera eller följa upp med ifyllnadsfrågor som Hur menar du då? Varför är det så? (Häger, sida 188, 2009). Kristina var väldigt bra på det, vilket inte är så konstigt eftersom hon har långt mycket mer erfarenhet än jag. Björn Häger skriver också att man inte ska tänka på nästa fråga (sida 188, 2009) vilket var var ett av mina största problem, då jag kände mig oförberedd och inte riktigt hann med. Grafisk formgivning En annan uppgift var att skapa ett brevhuvud, en webbanner och en roll-up till Svensk tennis öst, SvTÖ. På hemsidan hade de från början bara en enkel bild med loggan på. Svensk tennis väst har ett blått brevhuvud med siluetter, som spelar tennis och den var ordförande förtjust i och efterfrågade därför något liknande. De hade som förening färgerna svart och rött och ville därför ha något med dessa. Jag gjorde tre förslag. Två som jag gillade mest, i några olika versioner, och sedan en med två silhuetter som spelar tennis. Mina tre förslag

6 Min handledare Mikael sa något som jag inte tänkt på tidigare. Ibland när man jobbar med att göra material åt kunder kan det hända att kunderna har vissa önskemål eller efterfrågar saker som man själv inte gillar eller håller med om. Men det är trots allt de som betalar så det är bättre att göra en kompromiss än att strunta i deras idéer totalt. Man skulle ju aldrig acceptera att man går till en restaurang och beställer en oxfilé men får lax istället, för att kocken tyckte att det skulle passa bättre. Sen måste man ju självklart få använda sina kunskaper och sin expertis för att göra det så bra som möjligt, det är ju trots allt därför som kunden kommer till dig. Det var med hans ord i åtanke som jag gjorde den med silhuetterna, det var också den som tennisföreningen gillade mest. Till roll-upen och hemsidan ville de ha ett kollage med spelare, likt tennis.se har. Jag gjorde några olika förslag med kollage. Men det var inte det lättaste, eftersom till skillnad från tennis.se bilder så är SvTÖs bilder inte lika professionella. De är inte heller tagna i liknande miljö med liknande ljus, och då kan det vara svårt att få ihop det, speciellt om man som jag inte är någon Photoshopexpert. Men ordförande gillade mina förslag och Mikael sa att SvTö skulle slå de andra föreningarna med hästlängder, vilket vi får hoppas på att de gör. På grund av olika omständigheter blev jag även tvungen att hoppa in som ersättare för Anders i slutspurten av tidningen Nötkött, vilket var kul och lärorikt. Det mesta var klart, men jag fick göra några uppslag och rätta till korrfel. Det blev mycket pusslande, för på en artikel var det alldeles för mycket information på alldeles för lite plats på och på en annan var det tvärt om. Tennis.se, SvtÖ nuvarande webbhuvud och mitt förslag.

7 Jobbig avstavning och horunge i ett uppslag i Kommunal. Jag fick även göra några sidor i Kommunal, som var lite friare i sin form än Nötkött. Eftersom typsnitt och storlek på text redan var bestämt fick jag pussla med andra saker. Det som jag framförallt hade i åtanke för båda tidningarna var att radlängden var optimal för läsande. Enligt Typografisk handbok ska satsbredden ligga minst 35 och max 65 tecken (Hellmark, sida 31, 2009). Jag försökte få textraderna att ligga på ca 40 tecken per rad. Ett stort problem jag hade var horungar och dåliga avstavningar. Det krävde stort pusslande och starka nerver från min sida, då det blev bra på ett håll, men sämre på ett annat. Återigen finns hjälp i Typografisk handbok, som har ett hel bilaga dedikerad åt detta. (Hellmark, sida 130, 2009) LÄRDOMAR OCH INSIKTER När man kommer ut på praktik vill man gärna tro att man kan allt och visa sig duktig, men det visar sig ganska snabbt att man har mycket kvar att lära. Men samtidigt kan man oftast mer än vad de på praktikplatsen tror och på något sätt blir det ett fint möte där båda känner att de fick ut något av erfarenheten. Jag känner att jag har bidragit med något till min praktikplats, kanske inte just med mina erfarenheter inom informationsdesign, men i alla fall mina åsikter och kunskaper och min vilja att lära mig. Jag har lärt mig väldigt mycket på min praktikplats och jag känner att jag verkligen har fått ut något att vara här. Jag har utvecklat min intervjuteknik, mitt sätt att skriva och mitt öga för detaljer vid formgivning. Jag har lärt mig om hur branschen fungerar och att det inte alltid är en utbildning som är vägen till ett jobb, oftast är kontakter viktigare. Att bara få in en fot någonstanns kan vara avgörande och leda till en massa nya saker. Något annat som jag fick lära mig är att man oftast kommer ihåg mer än vad man tror. När man intervjuar någon skriver man bara ner hastiga utdrag av det som sägs och när man kollar igenom vad man skrivit frågar man sig hur fasiken ska jag få ihop det här till en artikel? Men när jag väl började skriva på reportaget kom mer och mer fram allt efter jag

8 skrev. Helt plöstligt har man 4000 tecken och informationen har blivit återgiven på ett bra och sanningsenligt sätt. En fördel med att jobba på en liten byrå och allt sker inhouse, är att man måste vara lite av en allkonstnär, precis som vi informationsdesigners utbildar oss till att vara. På en stor byrå eller tidning har man en roll, t ex skribent eller art director, men på en liten byrå måste man kunna lite av båda för att verksamheten ska fungera. Under min tid på praktiken fick jag intervjua (både i person och via telefon), skriva, korrekturläsa, illustrera, göra layout, formge olika material som roll-ups och brevhuvud, vara fotoassistent och fotografera. Variationen är lärorik och det känns nyttigt att ha några olika saker att jobba med samtidigt. Tryter inspirationen för den ena saken kan man sitta och jobba med nåt annat ett tag. Det är också bra att få prova på många saker för att verkligen få känna efter vad det är man vill göra. Jag känner tydligare nu att tidningslayout är något för mig, även om jag fortfarande älskar att skriva. LITTERATUR Häger, Björn Reporter, 2009, Nordstedts Finland Hellmark, Christer Typografisk handbok, 2009, Ordfront Stockholm Jag kan känna att något som saknats i min utbildning är fler möjligheter att skriva artiklar. Det kan vara artiklar utifrån intervjuer, rapporter, presskonferenser eller möten. Det är något som man kommer att göra nästan oavsett vilken sorts skribent man är, en informatör som lägger upp nyheter internt och externt skriver lika mycket som en skribent för en tidning gör. Det känns även som att det har varit för lite grafisk form i utbildning. Eftersom det är en högskoleutbildning så ska det vara mycket teori, men den praktiska erfarenheten är alltid värd så mycket mer.