Stockholms län - Huvudrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholms län - Huvudrapport"

Transkript

1 Demografisk rapport 2013:07 Stockholms län - Huvudrapport Befolkningsprognos /45

2

3 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos / :7

4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Landstingsstyrelsens förvaltning, Tillväxt, miljö och regionplanering och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Rikard Gard, SCB, , Jonas Janegren, SCB, , Anders Karlsson, SCB, , Ulla Moberg, LSF/TMR, , Projektledare: Ulla Moberg LSF/TMR, Stockholm läns landsting Box 22550, Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn: LS

5 Förord Enligt uppdrag från Landstingsstyrelsen ansvarar TMR, Tillväxt, miljö och regionplanering vid Landstingsstyrelsens förvaltning, sedan 1996 för landstingets befolkningsprognoser. Den definitiva huvudprognosen för Stockholms län med tio års prognoshorisont fastställs i augusti och därefter beräknas olika prognoser för de 26 kommunerna i länet och cirka basområden som kan aggregeras till valfria större områdesindelningar. De distribueras elektroniskt inför Landstingets budgetarbete, dokumenteras i ett antal rapporter och presenteras vid ett externt seminarium senare under hösten. På basområdesnivå läggs prognosen in i sjukvårdens databaser. Den finns även tillgänglig för registrerade användare i TMR:s områdesdatabas ODB. Prognoserna utvecklas fortlöpande allt eftersom behoven av planerings- och prognosunderlag förändras. Till exempel görs långsiktiga prognoser till 2045 för att följa utvecklingen av äldre och månadsprognoser per den 1/11 för budgetändamål. Landstinget, kommunerna och andra intresserade bidrar löpande med frågeställningar, vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen fruktsamhet och mortalitet, migration (flyttningar och flyttare), in- och utvandring och utländsk bakgrund, byggande och boende. Resultaten redovisas i rapporter eller dokumenteras på annat sätt. Därutöver bidrar kommunerna i Stockholms län med uppgifter om det planerade bostadsbyggandet, vilket är ett villkor för att göra befolkningsprognoser kopplade till fastigheter inom den geografiskt heltäckande basområdesnivån. Utgångspunkt är SCB:s nationella demografiska prognoser och antaganden om fruktsamhet, dödlighet och in- och utvandring. Dessa utgör grunden för de regionala prognoserna efter komplettering med bland annat den inrikes omflyttningen mellan länet och övriga riket och annan regional demografisk information, till exempel den månads- och kvartalsvisa redovisningen av befolkningsutvecklingen. För närvarande påverkas prognosarbetet mycket av Migrationsverkets höjda planer för flyktinginvandringen till riket, vilka utgör basen för antagandet om invandring till Stockholms län. Uppföljning av befolkningens födelseländer och -bakgrund tillhör de områden där mer information efterfrågas och redovisningen är under utveckling. Befolkningsstatistiken bestäms av Skatteverkets regler för folkbokföring. Under senare år har ett nytt lägenhetsregister byggts upp vid Lantmäteriet, liknande det som funnits i övriga nordiska länder under ett antal år. Kombinerat med den folkbokföring på lägenhet som genomförts av Skatteverket kommer i framtiden möjligheterna att redovisa statistik om bostäder, boende och hushåll att förbättras. Samtidigt följs den demografiska forskningen om familje- och hushållsbildning eftersom den analyserar hur folk lever och bor i realiteten, vilket kan skilja sig från hur man är bokförd enligt reglerna. Projektet att göra basområdesprognoser för Stockholmsregionen är kvalificerat och komplext och kräver en väl sammansatt kompetens. Arbetet utförs därför i en projektgrupp bestående av TMR, SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Projektledare vid TMR och ansvarig för uppdraget är Ulla Moberg. 3

6 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Befolkningsregister och folkbokföring... 6 SCB:s riksprognos Inledning Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner... 9 Befolkningsutvecklingen i länet till Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen Den naturliga befolkningsutvecklingen Migrationen och befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i kommunerna till Planerat bostadsbyggande Boende i nyproduktion Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet Befolkningsutvecklingen i länet till Den demografiska försörjningskvoten Validering av tidigare prognoser Alternativa prognoser Prognoser med hög och låg befolkningstillväxt Alternativa antaganden för fruktsamhet Alternativa antaganden för invandring Alternativ kommunprognos Prognosmetodik Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå Utjämningar Rapporter baserade på förfrågningar om prognosens komponenter Referenser Tabellbilaga

7 Sammanfattning Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under perioden beräknas folkmängden i Stockholms län öka från till personer. Det innebär en ökning med 17 procent, eller en genomsnittlig årlig ökning med personer. Födelsenettot får allt större betydelse för befolkningstillväxten Födelsenettot, den naturliga befolkningsökningen, svarar för 46 procent av befolkningstillväxten i länet sett över hela prognosperioden väntas dock födelsenettot svara för 62 procent av befolkningstillväxten. Flyttningsnettot gentemot övriga Sverige minskar om några år 2012 hade länet ett inrikes flyttningsöverskott gentemot övriga landet på personer. Överskottet väntas ligga på denna nivå under de närmaste åren, men minskar därefter och förväntas om tio år uppgå till personer. Fortsatt hög invandring under de närmaste åren Invandringen till länet uppgick 2012 till personer. Den väntas fortsätta att årligen ligga på denna nivå eller något högre under de närmaste åren. I och med att utvandringen från länet väntas öka från år 2012 till personer år 2022 minskar dock det utrikes flyttningsnettot i slutet av perioden. Andelen utrikesfödda ökar Utrikesfödda personer utgör i nuläget 22 procent av befolkningen i länet. Andelen väntas under prognosperioden öka till 25 procent, en ökning med personer. Folkmängden efter ålder åren 2012 och 2022 En jämförelse för länet mellan 2012 och det sista prognosåret 2022 visar att antalet 0-åringar ökar från till antalet barn i förskoleåldern (1 5 år) ökar från till antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) ökar från till antalet ungdomar i gymnasieåldern (16 19 år) ökar från till , varav antalet 16-åringar ökar med personer antalet i förvärvsaktiv ålder (20 64 år) ökar från till antalet äldre (65 år eller äldre) ökar från till , varav antalet 80 år eller äldre ökar med personer. Samtliga kommuner ökar i folkmängd Folkmängden väntas öka i alla länets 26 kommuner under perioden Stockholms kommun ökar med invånare till , medan Sundbybergs kommun beräknas få den största relativa befolkningstillväxten, 62 procent. Folkmängden i länet nästan 3 miljoner år 2045 Enligt den långsiktiga prognosen som tagits fram för länet förväntas folkmängden år 2045 uppgå till personer. Från och med 2017 väntas folkökningen successivt avta till mitten av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ökningstakt kring personer. Den demografiska försörjningskvoten ökar Försörjningskvoten, beräknad efter antal personer i åldern 0 19 år samt 65 år eller äldre i relation till antal personer i åldern år, uppgick 2012 till 0,65 och väntas 2045 öka till 0,76. 5

8 Befolkningsregister och folkbokföring För att göra befolkningsprognoser används befolkningsstatistik som framställs vid Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken tas fram med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en kopia av Skatteverkets folkbokföring. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar problem i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det. Exempel på detta är personer som avlider eller utvandrar utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Undertäckningen består av personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Den uppstår när födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inträffar över- och undertäckning även när personer skrivs i fel region inom Sverige. Utomnordiska personer som invandrar till Sverige ska folkbokföra sig om de har uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt för EU/EES-medborgare) och har för avsikt att bosätta sig i landet i minst 12 månader. Detsamma gäller vid utvandring. Utvandring under kortare tid än 12 månader ska inte anmälas till folkbokföringen. Asylsökande ingår inte i RTB. De folkbokförs först om och när de får uppehållstillstånd i minst ett år. Utvandrare som inte anmäler sin flyttning utomlands är förmodligen den allvarligaste kvalitetsbristen i såväl folkbokföringen som i RTB. För att folkbokföringen bättre ska överensstämma med den befolkning som faktiskt ska vara folkbokförd i Sverige utreder Skattverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen ska stå utan känd hemvist i mer än cirka två år. Skatteverket har valt att klassificera dessa personers frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det. Befolkningsprognosen för Stockholms län utgår från RTB och är alltså en prognos för den folkbokförda befolkningen. Det innebär till exempel att prognosen över antalet födda avser barn födda av kvinnor folkbokförda i länet och inte antalet barn som kommer att födas på länets sjukhus. Över- och undertäckningsproblematiken i befolkningsstatistiken påverkar prognosen, eftersom folkbokföringsfelen kan orsaka felaktiga mönster i de underlag som används för att ta fram prognosen. Övertäckningen kan orsaka en underskattning av dödligheten i länet om personer som avlidit utomlands inte rapporterats till folkbokföringen vid utflyttningen. De senaste 15 åren har, med undantag för ett år, antalet personer som av Skatteverket förts till utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30-tal och några hundra per år genomfördes en större insats av myndigheten, vilken fick till följd att personer avfördes från folkbokföringen. Hittills i år (augusti 2013) är motsvarande siffra 5 personer. I befolkningsprognosen för länet görs inget separat antagande om antalet personer som förväntas avregistreras som utvandrare till OB eller okänt. 6

9 SCB:s riksprognos Inom ramen för den officiella statistiken tar SCB fram och publicerar en befolkningsprognos för Sverige en gång om året. Vart tredje år görs en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen med hjälp av bedömningar från experter i ett antal referensgrupper. Den senaste fördjupade analysen gjordes För mellanliggande år, som 2013, görs uppföljningar och revideringar av föregående års prognos. Resultaten för 2013 års prognos, som sträcker sig från 2013 till 2060, redovisas i en rapport 1 och i form av tabeller i statistikdatabasen på SCB:s webbplats. Prognoserna om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten förväntas utvecklas. Jämfört med 2012 års prognos har i årets prognos dödligheten justerats det första året medan fruktsamhetsantagandet är oförändrat. Den stora förändringen har gjorts beträffande antagandena om migrationen. Invandringen ligger i årets prognos på en högre nivå under hela prognosperioden, framförallt under åren då antalet invandrade beräknas bli fler per år än i den förra prognosen. Främst beror detta på Migrationsverkets bedömning om en ökad asyl- och anhöriginvandring. Till följd av en ökad invandring väntas också utvandringen att öka, vilket innebär att invandringsnettot på sikt beräknas bli omkring personer. Diagram 1. Riket Förväntad utveckling av invandringen enligt riksprognoserna framtagna 2009, 2011, 2012 och 2013 Antal års riksprognos 2011 års riksprognos 2012 års riksprognos 2013 års riksprognos Statistiska centralbyrån (2013). Sveriges framtida befolkning

10 1. Inledning En stor del av denna rapport ägnas åt att beskriva och analysera resultatet av den befolkningsprognos som tagits fram för Stockholms län med prognoshorisont Prognosen redovisar befolkningen efter tre födelsegrupper; stockholmsfödda (personer födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. Tidigare mönster i befolkningen samt beräkningar och bedömningar av framtida utveckling ligger till grund för framtagandet av prognosen. Resultatet med kommentarer presenteras i kapitel 2. Jämfört med förra årets prognos har i årets prognos en viss nedjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts, men framförallt en uppjustering av invandringen. I kapitel 2 finns också en redovisning av en länsprognos med förlängd prognoshorisont till För länets kommuner har befolkningsprognoser tagits fram med hjälp av tidigare befolkningsutveckling som grund, men även planerna för det framtida bostadsbyggandet ingår i beräkningarna. I kapitel 2 finns en beskrivning av och diskussion kring inflyttningen i nyproduktion samt skillnader mellan byggplaner och färdigställda lägenheter. Även statistik över permanentningar av fritidshus presenteras. På kommunnivå finns ingen uppdelning efter födelsegrupper, eftersom prognoserna skulle bli osäkra på grund av alltför små befolkningsgrupper. Beräkningar och antaganden som ligger till grund för länsprognoser och kommunprognoser beskrivs löpande i samband med redovisningarna. Kapitel 2 avslutas med en redovisning av den demografiska försörjningskvoten. Vid användningen av befolkningsprognoser bör observeras att prognoser är osäkra på lång sikt. I kapitel 3 redovisas valideringar av tidigare gjorda befolkningsprognoser för både länet och kommunerna. Vid sidan av huvudprognosen har också några alternativa prognoser för länet tagits fram, alla med prognoshorisonten Detta för att påvisa den nämnda osäkerheten som finns i befolkningsutvecklingen, men också för att redogöra för utvecklingen under andra möjliga framtida scenarier. Även alternativa kommunprognoser, som inte tar hänsyn till det framtida bostadsbyggandet, har tagits fram för åren Alla de alternativa befolkningsprognoserna redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 beskrivs prognosmetodiken som använts på läns-, kommun-, planområdes- och basområdesnivån. Modellen för framskrivningen av befolkningen, den så kallade kohort-komponentmetoden, tas också upp i detta kapitel. Det sista kapitlet tar upp några studier som gjorts och rapporter som skrivits, dels för att ligga till grund för bedömningarna på regional nivå i prognosarbetet och dels som resultat av förfrågningar. 8

11 2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner I detta kapitel redovisas resultaten av de befolkningsprognoser som tagits fram för Stockholms län och kommuner. Huvudprognosen sträcker sig till år 2022 och redovisas på länsnivå efter tre födelsegrupper stockholmsfödda (födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. På kommunnivå görs ingen uppdelning efter födelsegrupp. I kapitlet redovisas också resultatet av en framskrivning av länsprognosen till Jämfört med förra årets huvudprognos för länet, som sträckte sig från 2012 till 2021, har i årets huvudprognos främst en uppjustering av antagandet om invandringen under prognosperioden gjorts. Därtill beräknas både antalet inrikes inflyttade och antalet inrikes utflyttade ligga på högre nivåer än i 2012 års prognos. Vilken betydelse detta får för resultatet vid jämförelser mellan årets och förra årets prognos redogörs för i kapitel 3 Validering av tidigare prognoser. Befolkningsutvecklingen i länet till uppgick folkmängden i Stockholms län till knappt personer. Under perioden ökade antalet invånare med personer. Den 31 december 2012 hade länet en folkmängd på Vid prognosperiodens slut år 2022 väntas den uppgå till , vilket motsvarar en ökning med 17 procent jämfört med Diagram 2. Stockholms län Folkmängd samt prognos Antal Av dem som 2012 bodde i Stockholms län var 55 procent stockholmsfödda, medan 22 procent var utomlänsfödda och en lika stor andel utrikesfödda. Antalet stockholmsfödda beräknas öka med personer fram till 2022, medan antalet utomlänsfödda förväntas öka med och antalet utrikesfödda med personer väntas antalet utrikesfödda passera antalet utomlänsfödda, och om tio år utgöra en fjärdedel av länets befolkning. Ökningen beror till viss del på ett stort antal inrikes inflyttade, men framförallt på den förväntade framtida invandringen. 9

12 Diagram 3. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp samt prognos Antal Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet Växer Stockholmsregionen på övriga landets bekostnad? Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en vanlig föreställning som var mer sann för 50 år sedan än den är idag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var inflyttningen till Stockholms län betydande för befolkningsutvecklingen. Flyttöverskottet mot övriga riket var under den perioden nästan personer varje decennium. Denna utveckling bröts dock under 1970-talet, en anledning var den så kallade gröna vågen. Det är först under senare år som inflyttningen till länet kommit upp i samma nivåer som på 1960-talet. Ser man på inflyttningen till länet i relation till invånarantalet hade inflyttningen under första halvan av 1900-talet en större påverkan på befolkningsutvecklingen än i nuläget. 2 Tabell 1. Stockholms län Befolkningsförändringar Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flyttningsnetto Invandrade Utvandrade Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto Regionplanekontoret (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. 3 För prognosåren är folkökningen summan av födelsenettot och flyttningsnettot. För 2012 ingår i folkökningen även en justeringspost med 239 personer. Anledningen till justeringsposten är att aviseringarna från Skatteverket om födda, döda och flyttningar inte inkommit till SCB vid tidpunkten för registeruttaget från RTB. 10

13 Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född Åldersfördelningen hos befolkningen påverkar behovet av barnomsorg och äldrevård, och naturligtvis det ekonomiska utfallet av kostnader och intäkter. Vid beräknandet av antalet barn i länet under prognosperioden är fruktsamheten den faktor som främst påverkar befolkningsutvecklingen positivt. Inrikes flyttningar påverkar också antalet barn då de som flyttar in oftast är i barnafödande åldrar. För personer i åldern år är flyttningar den viktigaste faktorn som påverkar befolkningsutvecklingen. Flyttningar, både inrikes och utrikes, är starkt koncentrerade till denna grupp. En ökad flyttningsbenägenhet finns också bland personer som når pensionsåldern hade Stockholms län ett flyttningsunderskott gentemot övriga Sverige på närmare 600 personer i åldern 65 år eller äldre. När det gäller de allra äldsta är dödligheten naturligtvis mest avgörande för befolkningsutvecklingen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en förhållandevis kortsiktig befolkningsprognos som tio år påverkas inte antalet personer i de äldsta åldrarna nämnvärt. Det är snarare kohorternas storlek som påverkar antalet personer i de enskilda åldrarna. Den stora gruppen som föddes på 1940-talet kommer i slutet av prognosperioden upp i de högre åldrarna, och bidrar till ett ökat antal äldre i länet. Diagram 4. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2012 och 2022 Diagram 5. Stockholms län Förändring av befolkningen efter ålder 2012 och 2022 Antal Ålder Ett positivt värde innebär en ökning av befolkningen, ett negativt en minskning. 11

14 För de flesta åldrarna väntas befolkningen öka under prognosperioden. Det finns dock några undantag. Både bland kvinnor och män väntas antalet minska i åldrarna samt år. Antalet åriga kvinnor beräknas minska med personer. Störst ökning förväntas i åldern år bland både kvinnor och män, med respektive personer. Tabell 2. Stockholms län Folkmängd efter kön och några valda åldersgrupper 2012 och 2022 samt folkökning i antal och procent Ålder Folkökning totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Procent , , , , , ,1 därav , , ,3 Totalt ,4 Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar Antalet barn i åldern 0 5 år i Stockholms län beräknas öka med personer mellan 2012 och 2022, vilket motsvarar en ökning med 19 procent. Barn i åldersgruppen 6 15 år ( grundskoleåldern ) förväntas bli , eller 27 procent, fler om tio år än De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med eller 19 procent medan gruppen år beräknas öka med eller 30 procent. Störst ökning procentuellt sett beräknas barn i åldern år svara för. Denna grupp förväntas öka med 38 procent, vilket motsvarar personer. Prognosen för antalet barn i de allra yngsta åldrarna är mer osäker än i andra åldersgrupper eftersom dessa barn i dagsläget ännu inte är födda. Antalet födda barn beräknas med hjälp av antaganden om den framtida fruktsamheten. Diagram 6. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år, år och år samt prognos Antal år 6-9 år år år

15 Befolkningen i åldern år ( gymnasieskoleåldern ) i länet beräknas öka med personer mellan 2012 och 2022, vilket motsvarar en ökning med 15 procent. Den relativt låga ökningen beror på att de stora ålderskullarna födda tidigt på talet, som idag är i dessa åldrar, efterföljs av betydligt mindre kohorter. Under de kommande fyra åren väntas till och med denna åldersgrupp att minska i antal. Antalet 16-åringar väntas dock bli personer, eller 29 procent, fler om tio år än Diagram 7. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 16 år och år samt prognos Antal år 16 år Befolkningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna Under de närmaste tio åren förväntas antalet i åldern år ( arbetsför ålder ) öka i länet med personer eller 14 procent. Antalet personer i åldersgruppen år förväntas öka med personer och motsvarande ökning i gruppen år beräknas bli personer. Procentuellt innebär det en folkökning med 14 procent för båda grupperna. Diagram 8. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år samt prognos Antal år år Befolkningsutvecklingen för de äldre Antalet 65 år eller äldre i länet beräknas öka med personer mellan 2012 och 2022, vilket motsvarar en ökning med 23 procent. Åldersgruppen år väntas öka med personer, medan antalet personer 80 år eller äldre väntas öka med

16 personer. Detta motsvarar en procentuell ökning i respektive grupp med 23 respektive 22 procent. Bland de äldre är flyttningar mindre frekventa än i yngre åldersgrupper och det är främst den framtida dödligheten som påverkar befolkningens storlek. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men för en tidsperiod på tio år märks inte nedgången i dödlighet nämnvärt i befolkningsprognosen. Diagram 9. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och 80- år samt prognos Antal år 80- år Stockholmsfödda Befolkningen som är född i länet har, av naturliga skäl, en betydligt yngre åldersstruktur än de utomlänsfödda och de utrikesfödda var 38 procent av de stockholmsfödda yngre än 20 år. Antalsmässigt väntas denna grupp öka med personer under prognosperioden, vilket innebär att deras andel av alla stockholmsfödda ökar till 40 procent. Antalet stockholmsfödda personer i arbetsför ålder år beräknas öka med personer mellan 2012 och Trots detta kommer andelen att minska från dagens 51 procent till 48 procent om tio år. Gruppen 65 år eller äldre ökar både i antal och relativt sett. Antalet väntas under de kommande tio åren öka med personer, vilket innebär att gruppens andel av alla stockholmsfödda stiger från 11 till 13 procent. Diagram 10. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för stockholmsfödda 2012 och 2022 Antal Ålder 14

17 Utomlänsfödda De utomlänsfödda har en äldre åldersstruktur än övriga födelsegrupper var endast 5 procent av dem yngre än 20 år. Under de kommande tio åren förväntas antalet öka med personer. Antalet personer i åldern år, som 2012 omfattade 68 procent av alla utomlänsfödda, beräknas öka med under samma period. Antalet 65 år eller äldre väntas öka med personer till Andelsmässigt innebär det att alla tre åldersgrupperna ligger kvar på samma nivåer som i nuläget. Det vanligaste födelselänet 2012 bland de utomlänsfödda var Västra Götalands län. I detta län var 12 procent av dem födda, medan 8 procent var födda i Skåne län. Andra vanliga födelselän var Uppsala, Västernorrlands och Södermanlands län. Den högsta medelåldern 2012 hade personer födda i Jämtlands eller Västernorrlands län med 56 år. Lägst medelålder bland de utomlänsfödda, 46 år, hade födda i Hallands län. Som en jämförelse kan nämnas att medelåldern bland de stockholmsfödda var 32 år. Diagram 11. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utomlänsfödda 2012 och 2022 Antal Utrikesfödda De utrikesfödda har en åldersfördelning som påminner om de utomlänsfödda med rätt få unga. Även om gruppen yngre än 20 år beräknas öka de närmaste tio åren med personer ligger dock andelen av samtliga utrikesfödda kvar på samma nivå, 9 procent. Bland de utrikesfödda finns en hög andel i åldern år. Denna grupp väntas öka med personer mellan 2012 och 2022, men andelen minskar ändå från 77 till 76 procent. Antalet personer 65 år eller äldre väntas öka med personer under prognosperioden, och om tio år omfatta 15 procent av de utrikesfödda Ålder Diagram 12. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utrikesfödda 2012 och 2022 Antal Ålder 15

18 Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen Folkmängden i Stockholms län beräknas öka med personer mellan åren 2012 och Under 2012 ökade folkmängden med personer. De kommande åren förväntas en stigande ökningstakt till ett högsta netto på , men från och med 2018 väntas takten avta förväntas en folkökning på personer. Befolkningsutvecklingen beror dels på den naturliga befolkningsökningen (nettodifferensen mellan födda och döda) och dels på flyttningsöverskottet (nettot av in- och utflyttningen). Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten väntas öka under prognosperioden stod födelsenettot för 38 procent och flyttningsnettot för 62 procent av folkökningen, men om tio år beräknas födelsenettot svara för 62 procent och flyttningsnettot för 38 procent av ökningen. Den huvudsakliga anledningen till den stora skillnaden mellan åren är att det utrikes flyttningsnettot väntas minska både genom minskad invandring och ökad utvandring. Sett till hela folkökningen under prognosperioden väntas nästan hälften, 46 procent, av ökningen ( personer) förklaras av den naturliga befolkningsökningen och resten ( personer) utgörs av flyttningsöverskottet. Diagram 13. Stockholms län Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling samt prognos Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning Den naturliga befolkningsutvecklingen Skillnader i födelsenettot mellan åren beror främst på att antalet födda varierar, eftersom antalet döda ligger på en stabil nivå. Födelsenettot i länet förväntas öka alla åren under prognosperioden beräknas det ligga på personer, vilket motsvarar en ökning med 44 procent jämfört med

19 Diagram 14. Stockholms län Födda och döda samt prognos Antal Födda Döda Födelsenetto Döda Antalet döda i Stockholms län har under de senaste 30 åren endast varierat mellan och drygt personer per år. Händelser som i högre grad kan påverkas av individerna själva, till exempel barnafödande och flyttningar, varierar i större utsträckning än dödligheten över åren. Under de kommande tio åren förväntas dock en liten ökning av antalet döda i slutet av perioden, främst på grund av att befolkningen ökar. Antalet döda i befolkningsprognosen har beräknats med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker för de tre födelsegrupperna (stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda). De framtida beräkningarna bygger på SCB:s riksprognos, som antar att medellivslängden kommer att öka och således innebär en reducering av dödsriskerna. Riskerna från riksprognosen justeras efter dödligheten i de olika födelsegrupperna i länet under de senaste åren. Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i vardagligt tal ofta för medellivslängd låg medellivslängden 4 i Stockholms län på 80,9 år för män och 84,3 år för kvinnor. Sedan 1995 har männens medellivslängd ökat med 4,8 år och kvinnornas med 2,3 år. Under de kommande åren väntas medellivslängden öka ytterligare, och år 2022 uppgå till 82,5 år för männen och 85,7 år för kvinnorna. Diagram 15. Stockholms län Medellivslängd efter kön samt prognos Antal år Kvinnor Män Medellivslängden är här beräknad efter förväntade dödsrisker över en ettårsperiod. Till exempel för år 2012 bygger beräkningarna på dödsriskerna för år

20 Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder 5 har under de senaste 15 åren ökat med 2,6 år för män och med 1,2 år för kvinnor. En 65-årig man förväntades år 2012 i genomsnitt leva ytterligare 19,1 år, en 65-årig kvinna 21,6 år. Om tio år beräknas den återstående medellivslängden för personer i denna ålder ökat med ytterligare 1,2 år för både män och kvinnor. Diagram 16. Stockholms län Återstående medellivslängd för 65-åringar efter kön samt prognos Antal år Kvinnor Män Födda 1997 föddes barn i Stockholms län och sedan dess har antalet födda ökat under alla åren utom Under de kommande åren beräknas denna trend att fortsätta och antalet födda öka från år till år. Det leder till att 2022 väntas antalet uppgå till barn, mot nyfödda I prognosen beräknas antalet födda utifrån hur många kvinnor i fruktsam ålder det beräknas finnas i länet samt vilken benägenhet de har att föda barn. Fruktsamhetstalen skiljer sig åt beroende på födelseland och födelselän. Utrikesfödda kvinnor har generellt sett en högre fruktsamhet än inrikesfödda kvinnor. En förklaring kan vara att de kommer till Sverige för att bilda familj. Bland de inrikesfödda har utomlänsfödda kvinnor en högre fruktsamhet än stockholmsfödda kvinnor. Generellt sett är kvinnor som bor i Stockholms län äldre när de får barn än kvinnor i övriga Sverige var moderns medelålder vid barns födelse 32,1 år i länet mot 30,8 år i riket. Bland länets kvinnor är de utrikesfödda yngre när de föder barn jämfört med kvinnor som är födda i Sverige. Utomlänsfödda kvinnor är den grupp som är äldst när de får barn. Beräkningar av det framtida antalet födda och döda används som underlag för budget- och resursberäknande inom vård och omsorg. Liksom dödsfall inte alltid sker i hemkommunen, sker heller inte alla förlossningar i hemkommunen eller ens i hemlänet. Det är därför viktigt att ha i åtanke vid planering av olika verksamheter att denna prognos visar antalet födda barn av mödrar folkbokförda i länet. Asylsökande, korttidsinvandrade eller tillresta som föder barn i Stockholms län ingår alltså inte i prognosen. Vid beräkningen av antalet födda i prognosen används måttet summerad fruktsamhet. Detta mått, ofta förkortat TFR efter engelskans Total Fertility Rate, anger hur många barn en kvinna väntas få under hela sin fruktsamma period (14 54 år) om fruktsamheten vid den aktuella tidpunkten består. 5 Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder är här beräknad över en ettårsperiod. 18

21 Diagram 17. Stockholms län Åldersspecifik fruktsamhet efter födelsegrupp Fruktsamhet 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet Ålder I Sverige varierar antalet födda kraftigt över olika tidsperioder föddes barn, medan antalet 1999 var och 2012 var Det finns flera förklaringar till att fruktsamheten varierar över tid. Den enskildes ställning på arbetsmarknaden, utbildning och ekonomisk situation påverkar barnafödandet. Även familjepolitik och ekonomiska konjunkturer påverkar benägenheten att bilda familj. 6 Fruktsamheten i Stockholms län har, liksom i hela Sverige, ökat under en följd av år sedan slutet av 1990-talet. Bland annat har det blivit vanligare att föda ett tredje barn, framförallt i storstäderna låg den summerade fruktsamheten i länet på 1,99 barn per kvinna. Den har dock sjunkit något under de senaste åren och låg 2012 på 1,87 barn per kvinna, vilket var en något lägre nivå än i hela riket (1,91). Under de närmaste tio åren antas fruktsamheten i riket på sikt att uppgå till 1,94 barn per kvinna. Mellan enskilda år kommer den sannolikt att fortsätta variera liksom tidigare, men variationernas storlek går inte att förutse. Prognosen över antalet födda i länet beräknas med hänsyn tagen till antalet kvinnor i länet och deras åldersstruktur, tidigare fruktsamhetstal i förhållande till riket, migration, födelselän och födelseländer. Fruktsamheten bland stockholmsfödda kvinnor låg 2012 på 1,80 barn per kvinna, motsvarande siffror bland utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor var 1,96 respektive 2,00. Fram till 2022 väntas fruktsamheten öka för alla grupperna med drygt 0,03. Diagram 18. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp samt prognos Summerad fruktsamhet 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet 0, Statistiska centralbyrån (2013). Sveriges framtida befolkning Statistiska centralbyrån (2011). Tredje barnet en ny trend? 19

22 Av de barn som föddes i länet 2003 var födda av en stockholmsfödd moder, av en utomlänsfödd moder och av en utrikesfödd moder. Under senare år har framförallt antalet som föds av en utrikesfödd moder ökat, med fler år 2012 än Relativt sett ökade andelen födda av en utrikesfödd moder från 24 till 31 procent under denna period. Diagram 19. Stockholms län Antal födda efter moderns födelsegrupp Antal Modern född i Stockholms län Modern född i övriga riket Modern född i utlandet Skillnaden i fruktsamhet bland utrikesfödda kvinnor varierar beroende på i vilket land de är födda och hur länge de har varit bosatta i Sverige. Studier visar att kvinnor födda i Norden, EU-länder och länder utanför Europa med hög utvecklingsnivå (till exempel Chile, Sydkorea och USA) har ett fruktsamhetsmönster som i stort liknar de svenskföddas. När det gäller kvinnor födda i Europa utanför EU har de på senare tid närmat sig det mönster för barnafödande som svenskfödda kvinnor har. Även kvinnor födda i medelutvecklade länder utanför Europa (bland annat Irak, Iran och Thailand) tycks närma sig svenskföddas fruktsamhetsmönster. Kvinnor födda utanför Europa i länder med låg utvecklingsnivå (till exempel Somalia och Etiopien) har en högre fruktsamhetsnivå än de svenskfödda. Denna grupp visar inte heller några tydliga tendenser till att närma sig det fruktsamhetsmönster som svenskfödda kvinnor har. 8 När det gäller Stockholms läns kvinnor födda i Somalia har dock skillnaderna gentemot kvinnor födda i Sverige minskat. En grupp som växer är födda i Sverige med föräldrar födda utomlands. Perioden hade 6 procent av barnen som föddes i länet föräldrar som är födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar. Denna föräldragrupp hade lägre fruktsamhetstal än gruppen med minst en inrikes född förälder. Fruktsamhetstalet för länets kvinnor födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar var 1,73 barn per kvinna under , mot 1,92 barn per kvinna för svenskfödda med minst en inrikes född förälder. 9 Prognosen i nuläget bygger på fruktsamheten totalt sett för utrikesfödda kvinnor. Ett projekt vid TMR har studerat resultatet av antalet födda i en länsprognos med en uppdelning efter utrikesfödda mödrars födelseländer. 10 När det gäller föräldrarnas ålder vid första barnets födelse är en tydlig förändring mellan generationerna att senare generationer föder sitt första barn i äldre åldrar jämfört med tidigare. 11. Att många väntar med barnafödandet tills de är etablerade på arbetsmarknaden framkommer i flera studier. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden 8 Statistiska centralbyrån (2012). Betydelsen av tid i Sverige för fruktsamheten. 9 LSF/TMR (2013). Fruktsamhet och mortalitet Prognos LSF/TMR (2012). Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande. 20

23 har länge förskjutits uppåt i åldrarna, beroende på ekonomiska förhållanden och att fler påbörjat högskolestudier. Ett tidigare inträde i högskolan under de senaste åren kan dock tala för att ungdomar i framtiden kommer att etablera sig tidigare på arbetsmarknaden, och att åldern för förstagångsmödrarna därför inte kommer att öka. 12 Migrationen och befolkningsutvecklingen Migrationen eller omflyttningen utgörs av inrikes in- och utflyttningar samt av immigration (invandring) och emigration (utvandring). Från att under och 1990-talet ha växlat i betydelse är det under de senaste åren det utrikes flyttningsnettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttningsnettot bidragit till befolkningsökningen i Stockholms län. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden, även om betydelsen av det utrikes flyttningsnettot minskar. Diagram 20. Stockholms län Inrikes och utrikes flyttningsnetto samt prognos Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning Inrikes omflyttning Individers geografiska rörlighet inom landet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen på regional nivå. Flera faktorer påverkar rörligheten, men generellt sett görs fler flyttningar under högkonjunkturer än under lågkonjunkturer. Flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga Sverige har varierat mellan åren. Till exempel flyttade 1980 endast personer in till länet medan personer flyttade ut, vilket alltså resulterade i ett negativt inrikes flyttningsnetto på personer. Det största positiva inrikes flyttningsnettot under de senaste fyra decennierna inträffade 1997 då fler personer flyttade in till än ut från länet. Under 2012 flyttade personer in till länet från övriga Sverige. Inflyttningen bestod till mer än hälften, 55 procent, av personer födda i Sverige men inte i Stockholms län. Stockholmsfödda som återvände till födelselänet stod för 22 procent och utrikesfödda för en lika hög andel. Inflyttningen väntas under de kommande åren att öka och nå en topp 2017, till stor del beroende på att de stora barnkullarna födda på 1990-talet kommer upp i flyttningsbenägna åldrar. Det finns ingenting i dagsläget som tyder på att flyttningsöverskottet 12 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning

24 kommer att minska och övergå i ett flyttningsunderskott. På sikt kan dock förväntas en viss nedgång i förhållande till dagens flyttningsnetton på till personer. Den stockholmsfödda delen av befolkningen i länet har haft och förväntas även framöver uppvisa ett negativt flyttningsnetto gentemot resten av Sverige. Det beror bland annat på att många barnfamiljer, där föräldrarna är födda utom och barnen födda inom länet, flyttar från länet till övriga Sverige väntas antalet inrikes inflyttade till Stockholms län vara personer, medan antalet som flyttar ut från länet till övriga Sverige förväntas vara personer. Beräkningarna bakom den förväntade omflyttningen mellan Stockholms län och övriga Sverige bygger på inflyttningssannolikheter och utflyttningsrisker per ålder, kön och födelsegrupp. Andra faktorer som kan leda till variationer och som är svåra att förutse och ta hänsyn till är till exempel påverkan av konjunkturer, arbetsmarknad och händelser i omvärlden. Diagram 21. Stockholms län Inrikes omflyttning samt prognos Antal Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttningsnetto Tabell 3. Stockholms län Inrikes omflyttning efter födelsegrupp Inrikes inflyttning Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Inrikes utflyttning Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Inrikes flyttningsnetto Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands

25 Utrikes omflyttning Invandringen, och även utvandringen, till Sverige påverkas av situationen i omvärlden och förändringar i den över tid är därför svåra att förutse. I dagsläget är det främst konflikter och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen som har betydelse för invandringen. Hur många som tillåts invandra påverkas av den svenska migrationspolitiken. För de närmaste 5 10 åren görs relativt detaljerade uppskattningar. Därefter är osäkerheten så stor att det inte är meningsfullt att försöka fånga årliga variationer, utan istället hålls migrationen på en konstant nivå. Bedömningarna bör därför ses som genomsnittsvärden. Antaganden om den framtida migrationen är genuint osäkra. Utvärderingar av tidigare prognoser visar att antaganden baserade på långsiktiga trender ger bättre resultat än sådana som baseras på observationer för ett fåtal år. 13 Under 2012 invandrade personer till Sverige. Invandringen har sedan 2006 årligen legat omkring personer, mot drygt personer i början av talet. Skälet till den högre nivån är ett stort flyktingmottagande 14 och därpå följande anhöriginvandring. Invandringen till Stockholms län uppgick 2012 till personer. Mellan 29 och 33 procent av invandrarna till Sverige har under de senaste sju åren kommit till länet. Det kan jämföras med länets andel av befolkningen i Sverige, som legat mellan 21 och 22 procent under samma period. Av dem som invandrade till länet under 2012 var 87 procent utrikesfödda, 8 procent återvändande stockholmsfödda och 5 procent utomlänsfödda. Den största enskilda grupp som vanligtvis invandrar till Sverige är personer som är födda i Sverige, det vill säga återinvandrade. Detta gäller även för Stockholms län. Andra stora invandrargrupper som kommit till länet under de senaste åren är födda i Polen, Irak och Kina. Under 2012 var personer födda i Syrien den tredje största gruppen. Tabell 4. Stockholms län Invandrade efter födelseland Födelseland Sverige Polen Syrien Irak Kina Indien Finland Iran Grekland Tyskland De 10 vanligaste länderna för år 2012 har tagits med i tabellen. För personer som har ett utomnordiskt medborgarskap registreras även orsaken till invandringen, grund för bosättning var de vanligaste skälen till grund för Med flyktingmottagande menas här flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige. 15 Uppgifterna hämtas av SCB från Migrationsverket. 23

26 bosättning i Sverige familjeband, följt av flykting/skyddsbehov/humanitära skäl och arbete. Skälen till grund för bosättning bland invandrarna till Stockholms län skiljer sig en del från i övriga landet. Det främsta skälet 2012 var familjeband. Anhöriginvandringen utgjorde 45 procent av hela invandringen till länet och i hela riket var motsvarande andel 43 procent. Däremot var andelen med arbete som skäl högre än i riket, 24 mot 15 procent, medan flyktinginvandringen var lägre, 7 mot 19 procent. Tabell 5. Stockholms län Invandrade (medborgare utom Norden) efter grund för bosättning Grund för bosättning Studerande Arbete Familjeband Flykting/skyddsbehov/ humanitära skäl Pensionär/person med tillräckliga medel Annat skäl Okänt skäl Totalt Under de närmaste fem åren väntas invandringen till länet öka till en nivå på drygt personer, för att därefter minska och 2022 uppgå till personer. Nedgången bygger på en förmodad nedgång i invandringen i hela landet. 16 I SCB:s riksprognos har bedömningen gjorts, av SCB:s referensgrupp för migration 17, att invandringen på sikt kommer att sjunka från dagens höga nivåer. För att skatta antalet invandrare till Stockholms län har riksprognosens antaganden för olika födelsegrupper använts som grund utvandrade personer från länet. I prognosen har utvandringen beräknats med hjälp av separata ålders- och könsspecifika utvandringsrisker för de tre födelsegrupperna. En hög invandring följs ofta av en hög utvandring. Detta mönster antas gälla även i framtiden. Att utvandringen väntas öka under prognosperioden beror på att befolkningen som helhet i regionen växer, men också på att antalet utrikesfödda ökar och att dessa generellt har en högre benägenhet att utvandra i förhållande till inrikesfödda. Födelseland och skälet till att invandra påverkar benägenheten att återutvandra. I en statistisk studie på nationell nivå från SCB, Återutvandring efter tid i Sverige 18, framgår att benägenheten att återutvandra är större bland födda i Norden, EU och högt utvecklade länder utanför Europa, än bland födda i övriga Europa och lågt och medelutvecklade länder utanför Europa. Likaså att arbetskraftsinvandrare återutvandrar i betydligt högre utsträckning än personer med asylskäl och anhöriginvandrare väntas utvandringen från länet uppgå till personer. Bland dem som utvandrar beräknas 66 procent vara utrikesfödda, 25 procent stockholmsfödda och 8 procent utomlänsfödda. 16 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad I SCB:s referensgrupp för migration ingår Migrationsverket, Försäkringskassan, Justitiedepartementet, Finansdepartementet, Institutet för framtidsstudier, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet med flera. 18 Statistiska centralbyrån (2011). Återutvandring efter tid i Sverige. 24

27 Som en följd av att invandringen väntas minska samtidigt som utvandringen förväntas öka under prognosperioden kommer det utrikes flyttningsnettot på sikt att minska, och om tio år beräknas uppgå till mot personer år Detta innebär att nettot kommer att halveras. Diagram 22. Stockholms län Utrikes omflyttning samt prognos Antal Invandring Utvandring Utrikes flyttningsnetto Tabell 6. Stockholms län Utrikes omflyttning Invandring Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Utvandring Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Utrikes flyttningsnetto Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Invandrarnas Stockholmsorientering Den största utrikesfödda gruppen bosatta i Stockholms län är födda i Finland bodde i länet 33 procent, personer, av samtliga finlandsfödda i Sverige. Bland bosatta i riket och födda i Turkiet bodde 49 procent i länet. En hög andel, 38 procent eller mer, av dem som var födda i Chile, Iran, Kina, Polen eller Syrien bodde också i länet. Av de största grupperna av utrikesfödda i Sverige hade länet däremot relativt få, 23 procent eller lägre, födda i Danmark, Jugoslavien/Bosnien-Hercegovina, Norge eller Somalia. 25

28 En jämförelse med åren 2000 och 2005 visar att länets andel av födda i Afghanistan eller Somalia minskat år Dessa grupper har i högre grad än tidigare invandrat till Sverige under de senaste åren, och i större utsträckning bosatt sig utanför än i länet. Tabell 7. Stockholms län Andel bosatta av utrikesfödda i länet av alla i riket efter födelseland åren 2000, 2005 och Födelseland Andel i Antal i Födelseland Andel i Antal i Födelseland Andel i Antal i Sthlms riket Sthlms riket Sthlms riket län län län Marocko 63, Marocko 60, Marocko 56, Peru 60, Grekland 55, Etiopien 54, Grekland 54, Etiopien 53, Grekland 53, Turkiet 52, Turkiet 51, Chile 51, Etiopien 50, Chile 49, Estland 50, Chile 49, Syrien 45, Turkiet 48, Frankrike 47, Spanien 45, Eritrea 47, Syrien 47, Estland 44, Frankrike 46, Spanien 47, Sovjetunionen 44, Spanien 44, Estland 43, Frankrike 44, Italien 42, Ryssland 43, Kina 39, Syrien 41, Sovjetunionen 43, Italien 39, Pakistan 41, Kina 41, Somalia 38, Ryssland 41, Italien 40, Ryssland 38, Colombia 39, Storbritannien 39, USA 37, Kina 39, Somalia 38, Storbritannien 37, Iran 38, USA 38, Colombia 36, Sydkorea 37, Colombia 36, Iran 36, Polen 37, Irak 35, Sydkorea 34, USA 37, Finland 34, Finland 33, Bulgarien 36, Iran 34, Irak 33, Storbritannien 36, Sydkorea 33, Österrike 32, Indien 34, Österrike 33, Polen 32, Finland 33, Thailand 33, Afghanistan 29, Litauen 32, Polen 31, Thailand 29, Irak 31, Nederländerna 31, Ungern 28, Ungern 27, Ungern 29, Indien 28, Filippinerna 26, Tyskland 28, Sri Lanka 28, Thailand 25, Filippinerna 28, Tjeckoslovakien 26, Tyskland 24, Indien 27, Filippinerna 26, Libanon 24, Tjeckoslovakien 26, Nederländerna 26, Rumänien 24, Sri Lanka 25, Tyskland 26, Serbien 23, Libanon 25, Libanon 24, Afghanistan 23, Rumänien 22, Rumänien 22, Nederländerna 22, Norge 19, Norge 17, Somalia 22, Jugoslavien 14, Jugoslavien 14, Norge 17, Danmark 12, Vietnam 12, Jugoslavien 14, Vietnam 11, Kroatien 11, Vietnam 13, Kroatien 11, Danmark 10, Bosnien-Herc 11, Bosnien-Herc 9, Bosnien-Herc 9, Danmark 9, De 40 vanligaste länderna för riket och respektive år har tagits med i tabellen. 26

29 I en forskningsstudie med fokus på Stockholms län, Vart tar invandrarna vägen? 19 görs analyser av nyanlända utrikesföddas vidareflyttningar och återflyttningar ur ett stockholmsregionalt perspektiv, där populationen delas upp i olika härkomster; äktenskapsinvandrare, flyktinginvandrare (övriga länder) och arbetskraftsinvandrare från OECD/EU25. Studien följer nyanlända invandrare under fem år, , och därför ingår inte den stora flyktingvågen med början i slutet av En mycket stor andel av Sveriges invandrare har Stockholmsregionen som destination, antingen direkt eller som vidareflyttare. Invandrare från icke OECD-/EU25-länder koncentreras till Stockholms län och inom länet sker vidareflyttning mellan kommuner, från de centrala delarna till förorterna. En annan rapport, Inflyttningen till Stockholmsregionen i ett etniskt perspektiv 20, analyserar flyttningar till samt inom Stockholmsregionen. Studien använder sig av ett longitudinellt material som täcker hela befolkningen i Sverige Av utrikesfödda personer som flyttat till eller inom Stockholms län under perioden flyttade mer än till områden med hög andel utrikesfödda. Med undantag för personer födda i Afrika och västra Asien visade dock analyserna på att generella tendenser och sannolikheter för etniska och socioekonomiska grupper att hamna i speciella bostadsområden minskade under åren Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2022 Förutom en prognos över befolkningen i Stockholms län under de närmaste tio åren har även befolkningsprognoser för länets kommuner tagits fram. Som underlag för att prognostisera den framtida inrikes inflyttningen till respektive kommun har inte bara historiska data använts, utan även sammanställningar av kommunernas planerade bostadsbyggande. Tabell 8. Kommunerna i Stockholms län Folkmängd 2012 och 2022 Kommun Folkmängd Förändring Kommun Folkmängd Förändring Antal Proc Antal Proc Botkyrka Solna Danderyd Stockholm Ekerö Sundbyberg Haninge Södertälje Huddinge Tyresö Järfälla Täby Lidingö Upplands Väsby Nacka Upplands-Bro Norrtälje Vallentuna Nykvarn Vaxholm Nynäshamn Värmdö Salem Österåker Sigtuna Sollentuna Hela länet TMR (2011). Vart tar invandrarna vägen? 20 Regionplanekontoret (2008). Inflyttningen till Stockholmsregionen i ett etniskt perspektiv. 27

30 Samtliga kommuner i länet beräknas få en ökad folkmängd fram till Stockholm är den kommun som antalsmässigt väntas öka sin folkmängd mest beräknas antalet invånare uppgå till , en ökning med invånare eller 18 procent jämfört med Kommunerna Nacka, Solna och Sundbyberg förväntas alla öka sin befolkning med över personer. Den största relativa befolkningstillväxten, 62 procent, väntas för Sundbybergs kommun. Solna kommun väntas öka sin befolkning med 29 procent. Ytterligare två kommuner väntas öka sin folkmängd med över 20 procent, nämligen Nacka och Sigtuna. Danderyds kommun förväntas få den relativt sett minsta befolkningsökningen, 8 procent, vilket motsvarar personer. Även Lidingö kommun väntas få en förhållandevis låg befolkningstillväxt, 9 procent. Karta 1. Stockholms län Beräknad procentuell ökning av folkmängden i kommunerna

31 Stockholms län väntas 2022 ha en yngre befolkning än Sverige totalt sett. Framförallt andelen personer i åldern år förväntas bli betydligt högre, 28 jämfört med 25 procent i hela riket. Andelen 65 år eller äldre väntas däremot att bli lägre i länet än i riket, 16 mot 21 procent. 21 Tabell 9. Kommunerna i Stockholms län Andel av befolkningen i olika åldrar 2022 Kommun Procent Befolkning 0 5 år 6 19 år år år år 80 år totalt antal Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Hela länet Hela riket Bland kommunerna i länet väntas 2022 andelen yngre än 20 år vara störst i Danderyd, Ekerö, Nykvarn, Salem och Vallentuna. I dessa kommuner beräknas andelen uppgå till 30 procent. Solna är den kommun som förväntas ha lägst andel barn och ungdomar, 19 procent. Lägst andel barn upp till fem år väntas Norrtälje kommun få, 6 procent. För 24 av länets 26 kommuner väntas andelen 0 5-åringar uppgå till 8 eller 9 procent. Högst andel 6 19-åringar vid prognosperiodens slut väntas Danderyds kommun få, 22 procent. Solna kommun förväntas få lägst andel, 11 procent, barn och ungdomar i skolåldern. Dessa kommunsiffror kan jämföras med hela riket, där andelarna i åldern 0 5 år och 6 19 år väntas bli 7 respektive 16 procent. 21 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad

32 De kommuner i länet som om tio år väntas ha den högsta andelen personer mellan 20 och 64 år är Solna och Sundbyberg. I dessa kommuner väntas två av tre att vara i arbetsför ålder. Högsta andelen, 38 procent, personer i åldern år återfinns i samma kommuner. De är dessutom de enda kommunerna tillsammans med Stockholm, där andelen åringar förväntas vara högre än andelen åringar. Andelen åringar väntas bli högst i kommunerna Ekerö, Vaxholm och Värmdö, med 34 procent i den äldre arbetsföra åldern. Danderyds kommun väntas få den lägsta andelen åringar, med endast halva befolkningen i arbetsför ålder Siffrorna för kommunerna kan jämföras med hela Sverige, där andelen personer i åldern år väntas bli 56 procent förväntas 28 procent av befolkningen i Norrtälje kommun vara 65 år eller äldre, vilket är en betydligt högre andel än i övriga kommuner i länet. Höga andelar väntas även i kommunerna Nynäshamn och Lidingö, med 24 respektive 21 procent av befolkningen i pensionsåldern. Alla övriga kommuner ligger under den förväntade andelen i riket, 21 procent. Lägst andel väntas i Sundbyberg, med 12 procent 65 år eller äldre. Norrtälje är den kommun som förväntas ha högst andel personer såväl i åldern år som i åldern 80 år eller äldre. Andelen i yngre pensionsålder väntas bli hög även i Nynäshamns kommun, medan andelen i äldre pensionsålder väntas bli hög även i Danderyds kommun. Planerat bostadsbyggande Bostadsbyggande ingår som ovan nämnts som en faktor i kommunprognoserna under hela prognosperioden SCB har ansvarat för insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna för samtliga kommuner i länet. De insamlade planerna har använts till att fördela länets inrikes inflyttade bland kommunerna. Det framtida bostadsbyggandet antas inte påverka invandringen till kommunerna. Vid insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna har kommunerna redovisat planerna för antal färdigställda lägenheter (inflyttningsklara lägenheter). Även ombyggnation ingår i de redovisade planerna men inte då fritidshus permanentas, i de fallen har planerna kompletterats med skattningar. Eftersom den planerade byggnationen används till fördelningen av antalet inrikes inflyttade till länet kan detta påverka resultatet av kommunprognoserna är det en kommun, Nynäshamn, som inte rapporterat in några byggplaner. Förra årets planer ( ) redovisas istället varför 2022 saknas. Byggnadsplanerna omfattas dels av det som kommunerna rapporterat, men även av skattningar för permanentning av fritidshus som bygger på medelvärdet för en tioårsperiod. I själva prognosen används byggnadsplaner som först är reducerade med 20 procent, varefter en skattning för permanentning läggs på. Stockholm är den kommun i länet som planerar att bygga flest antal bostäder, stycken, under Därnäst kommer Nacka kommun, med planer på nya lägenheter och småhus under den närmaste tioårsperioden. Den kommun som planerar att bygga minst är Salem. Här planeras endast 505 bostäder att färdigställas fram till år

33 Diagram 23. Stockholms län Planerat antal nyproducerade bostäder efter kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal Planerna omfattar även de skattade permanentningarna, som bygger på ett medelvärde för den senaste tioårsperioden. Stockholms kommun har uteslutits ur diagrammet för att tydligare redovisa de övriga kommunerna. Insamlade bostadsbyggnadsplaner I detta avsnitt redovisas de insamlade bostadsbyggnadsplanerna från de fem senaste insamlingsomgångarna. 22 I de planer som samlades in 2009 redovisades ett planerat bostadsbyggande under perioden om totalt bostäder i hela länet. Vid insamlingen nästföljande år var antalet planerade bostäder totalt under perioden , vilket är en ökning med bostäder. Under insamlingen 2011, för perioden , kan en större ökning konstateras. Totalt bostäder, vilket är en ökning med Bostadsbyggnadsplanerna som samlats in under 2012 pekar på en fortsatt ökad ambitionsnivå av kommunernas byggande, totalt planerades bostäder under perioden Vid den senaste insamlingen är det planerade byggandet ännu större, totalt planeras bostäder fram till avser de insamlade planerna för Stockholms kommun byggstarter avser planerna för kommunerna Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna byggstarter avser planerna för Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna byggstarter avser planerna byggstarter för Danderyds kommun avser planerna färdigställande för alla kommuner. 31

34 Om de fem insamlingsperioderna jämförs för de år som är gemensamma ( ) var resultatet i 2009 års insamling totalt bostäder, bostäder i 2010 års insamling, bostäder i 2011 års insamling, bostäder i 2012 års insamling och bostäder vid insamlingen år Utfallet skiljer sig från den planerade byggnationen, samtliga år, och det finns en tendens bland kommuner att överskatta det planerade byggandet vilket kan påverka hur länets inrikes inflyttning fördelas bland kommunerna. Diagrammet nedan antyder en puckel av bostäder som förskjuts varje år, det vill säga att planerna dels förskjuts framåt i tiden, men även att planerna har utökats i antal. Diagram 24. Stockholms län Faktiskt bostadsbyggande samt planerat bostadsbyggande insamlat från och med 2009 för varje tioårsperiod Antal Utfall Insamling Insamling Insamling Insamling Insamling Bostadsbyggnadsplaner på kommunnivå 2011 och 2012 Eftersom planerat bostadsbyggande används som underlag i kommunprognoserna är det viktigt inför framtida prognoser att studera och utvärdera skillnaden mellan planer och utfall. På kommunnivå behöver en differens inte betyda så mycket för folkmängden i prognosen, men på lägre regional nivå kan det ha betydelse i de områden där nybyggnationen utgör en större del av hela bostadsbeståndet. Här har en validering gjorts av de insamlade bostadsbyggnadsplanerna under åren 2011 och 2012 för år 2012 mot antalet färdigställda lägenheter Generellt är det planerade bostadsbyggandet överskattat i båda planerna. I de insamlade planerna 2011 överskattades antalet färdigställda bostäder 2012 i 19 av länets 26 kommuner. I planerna som samlades in 2012 för år 2012 överskattades bostadsbyggandet i 21 av kommunerna. Stockholm var den kommun som gjorde den största överskattningen, 582 fler bostäder planerades att färdigställas än vad som blev utfallet under I kommunerna Nynäshamn och Sollentuna färdigställdes mindre än 10 procent av det byggande som planerades. I Nykvarns kommun däremot färdigställdes dubbelt så 32

35 många bostäder som planerat. Även i Solna, Täby och Haninge blev betydligt fler bostäder inflyttningsklara än vad som planerades. Tabell 10. Stockholms län Planerat bostadsbyggande för 2012 insamlat 2011 och 2012 samt faktiskt utfall för 2012 Insamlade planer för 2012 Utfall färdigställda Differens prognos - utfall 2012 Kommun lägenheter 2012 Insamling 2011 Insamling 2012 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt Insamlade planer för kommunerna Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna avser byggstarter, permanentningar ingår inte i dessa. 2 Insamlade planer avser färdigställande av bostäder, permanentningar ingår inte i dessa. Innan ett nytt byggprojekt påbörjas måste en ansökan om bygglov upprättas. Alla byggprojekt blir dock inte av, vilket innebär att antalet beviljade bygglov är fler än antalet bostäder som färdigställs. Det finns planerade bostadsprojekt där bygglovet varit beviljat sedan länge, men inget byggande har påbörjats. Totalt fanns i början av september 2013 beviljade bygglov för nästan lägenheter i länet som ännu ej färdigställts. Av dessa var ej påbörjade projekt. 33

36 Tabell 11. Stockholms län Antal beviljade bygglov för ej påbörjade lägenheter och påbörjade lägenheter som ännu inte rapporterats färdiga Kommun Ej påbörjade 1 Påbörjade men ej färdigställda Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Hela länet Av dessa är 27 procent beviljade under Permanentning av fritidshus Permanentningen av fritidshus är unik för Stockholms län, men det är en handfull kommuner som står för merparten. Föga överraskande är det i de kommuner där det finns ett stort antal fritidshus som permanentningen är som mest omfattande. Permanentningarna ingår i bostadsbyggnadsfaktorn i prognoserna som skattade tal utifrån den historiska datan. Permanentning ses alltså som en variant av nybyggnation i prognoserna. Det är viktigt att ta hänsyn till permanentning för att se hur befolkningen och flyttningar utvecklas i länet. Under 2012 utfördes totalt permanentningar i Stockholms län. Merparten av dessa (44 procent) stod Norrtälje och Värmdö kommun för. Totalt 292 respektive 209 fritidshus gjordes om till permanenta bostäder i dessa kommuner. 34

37 Tabell 12. Stockholms län Permanentning av fritidshus Kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt Boende i nyproduktion Av de som flyttar till nybyggda bostäder så är det större andelar av åringar och 0-18 åringar som flyttar till nybyggda småhus än nybyggda flerbostadshus. Större familjer kan sägas hellre bosätta sig i småhus än i flerbostadshus. Av de som flyttar till nybyggda bostäder väljer gruppen åringar att i större utsträckning bosätta sig i flerbostadshus. En generell tolkning av diagrammet nedan är att man bor hemma med sina föräldrar och familj till 18-års-åldern varefter man flyttar hemifrån till sin första lägenhet i ett flerbostadshus. När det är dags att bilda familj i 30-årsåldern flyttar man till ett småhus med sin familj. I 50-årsåldern flyttar man ut ur småhuset, när barnen flyttat hemifrån, till ett flerbostadshus, och senare i livet till ett seniorboende i flerbostadshus. 35

38 Diagram 25. Stockholms län Åldersfördelning för de boende i nybyggda lägenheter Procent 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Flerbostadhus Småhus Ålder Av de boende i nybyggnation var 20 procent utrikesfödda. Åldersfördelningen bland de som bosätter sig i nybyggnation skiljer sig åt mellan sverigefödda och utrikesfödda. Det verkar vara vanligare att svenska än utrikesfödda småbarnsfamiljer bosätter sig i nybyggnation. Av de utrikesfödda som bosätter sig i nybyggnation är det vanligare att yngre bosätter sig i flerbostadshus och att äldre bosätter sig i småhus. Förskjutningen av ålderskurvan mellan boende i olika hustyper för sverigefödda är lik den för utrikesfödda. Den stora skillnaden fanns bland 0-10 åringarna, speciellt de allra yngsta i denna åldersgrupp. Av de sverigefödda som bodde i nybyggda småhus var 35 procent 0-10 år, medan motsvarande siffra för de som bodde i flerbostadshus var 20 procent. Bland de utrikesfödda i samma ålder bodde 9 procent i småhus och 5 procent i flerbostadshus. Diagram 26. Stockholms län Åldersfördelning för sverigefödda boende i nybyggda lägenheter Procent 6,0 Flerbostadshus 5,0 Småhus 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Ålder 36

39 Diagram 27. Stockholms län Åldersfördelning för utrikesfödda boende i nybyggda lägenheter Procent 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Flerbostadshus Småhus Ålder Boende per lägenhet i småhus och flerbostadshus Nybyggnationens betydelse för inflyttningen är olika stor i olika delar av länet. De nybyggda lägenheterna blir bebodda olika snabbt och med varierande täthet. Boendetätheten defineras här som boende per lägenhet. Hur många som flyttar in i varje lägenhet beror förstås också på hur stor lägenheten är med avseende på boyta och antal rum. Detta har inte varit möjligt att beräkna, vilket gör att det inte går att säga något om eventuell trångboddhet. Tabell 13. Stockholms län Boende i nyproducerade lägenheter per kommun Kommun Nyproducerade lägenheter Antal boende Boende per i flerbostadshus i småhus Totalt nyprod lgh Danderyd Salem Österåker Ekerö Södertälje Upplands Väsby Norrtälje Tyresö Nykvarn Lidingö Vallentuna Stockholm Nacka Huddinge Upplands-Bro Botkyrka Vaxholm Sigtuna Täby Järfälla Haninge Värmdö Sollentuna Solna Sundbyberg Nynäshamn Hela länet

40 Antalet boende per nyproducerad lägenhet beror också på vilken bostadstyp det rör sig om. Småhus (villor eller radhus) är oftast större än lägenheter i flerbostadshus (bostads- eller hyresrätter). De bör således generera fler inflyttade än lägenheter i flerbostadshus. Detta är dock inte alltid entydigt om man studerar antalet boende i nya lägenheter per kommun. Danderyd kommun hade högst genomsnittligt antal boende per nyproducerad lägenhet (2,56) under åren 2011 och Det höga genomsnittet beror säkerligen på att det endast är småhus som färdigställts i kommunen, totalt 27 stycken, under de två åren. I Stockholms kommun, där det nybyggda beståndet till 96 procent bestod av lägenheter i flerbostadshus, var det genomsnittliga antalet boende per nyproducerad lägenhet 1,42. Osäkerhet i statistiken Statistiken har vissa begränsningar, då det är möjligt att redovisa nya lägenheter på som lägst fastighetsnivå. Det kan finnas äldre hus på samma fastighet som de nyproducerade till vilka det också förekommer inflyttning. Viss nyproduktion kan också avse till- eller påbyggnad av befintligt bestånd. Det ger en överskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. För att så långt som möjligt undvika detta problem har statistik endast inhämtats om inflyttning som skett maximalt 90 dagar före färdigställd byggnation. De flesta av flyttningarna under denna tidsperiod antas gå till det nya bostadsbeståndet. Större projekt kan ha färdigställts i olika omgångar men rapporterats när hela projektet är klart. Detta ger en underskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. Det kan alltså finnas boende i lägenheter som kommer att rapporteras som färdigställda först nästa år. Rapporteringen av färdiga småhus är ibland komplicerad för kommunerna och här finns en eftersläpning i statistiken. Viss fördröjning kan också förekomma vid rapportering av flyttningar. Uppgifter som visar att antalet boende är lägre än antalet nyproducerade lägenheter gör att någon av ovanstående orsaker kan misstänkas. Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet I Sverige har det till och med 1990 genomförts ett flertal folk- och bostadsräkningar, där hushållen fick en enkät att besvara. Dessa undersökningar var mycket resurskrävande. Som ett led i arbetet med att förenkla insamlingen har en statistikreform med syfte att möjliggöra framställning av registerbaserad hushålls-, boende- och bostadsstatistik antagits. Den nya metoden innebär att samkörning av olika register görs och för att detta ska vara möjligt behövs bland annat ett lägenhetsregister och att befolkningen folkbokförs på lägenhet i stället för, som tidigare, på fastighet. Arbetet med den registerbaserade hushålls-, boende- och bostadsstatistiken har pågått sedan slutet av 1990-talet. Dock saknades länge en lagstiftning, men efter flera år antogs den 1 juli 2006 Lag (2006:378) om lägenhetsregister och efter ytterligare något år utfärdades föreskrifter i form av Förordning (2007:108) om lägenhetsregister. Därmed var grunden för att fortsätta arbetet etablerad. I genomförandet deltar Lantmäteriet, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges kommuner och SCB, men även fastighetsägare och hyresgäster är viktiga parter i uppbyggnaden och förvaltningen av registret. Det praktiska arbetet med registeruppbyggnaden hos Lantmäteriet innebär bland annat att ge varje lägenhet en unik identitet, vilket ibland inneburit hantering av vissa 38

41 problem som till exempel icke unika adresser, felaktiga lägenhetsnummer samt felaktigheter i fastighetsregistret. Skatteverket genomför komplettering av lägenhetsnummer i folkbokföringen och Sveriges Kommuner och Landsting samordnar arbetet gentemot Sveriges kommuner, vilka ajourhåller Lantmäteriets lägenhetsregister. Lantmäteriet förvaltar registret över lägenheter och SCB sköter statistikproduktionen. Den nya registerbaserade metoden med lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet ska bland annat användas för att uppfylla internationella krav. Sverige har som medlemsland i EU skyldighet att leverera statistik avseende befolkning, hushåll och bostäder (Census) vart tionde år. Första referenstidpunkt är Därutöver ska uppgifterna användas för löpande publicering av nationell hushålls-, boende- och bostadsstatistik och kan även användas för framställning av planeringsunderlag på regional nivå avseende till exempel bostadsförsörjning och resursfördelning. Statistik avseende hushåll respektive boende kommer att publiceras kring årsskiftet 2013/2014. Befolkningsutvecklingen i länet till 2045 Förutom länsprognosen till år 2022 har även en långsiktig prognos för länet tagits fram till år Länsprognos 2045 baseras på den årliga tioåriga länsprognosen och SCB:s senaste antaganden för riket 23. Prognoserna följer varandra under de år som är gemensamma. Utöver en huvudprognos har även några alternativa prognoser tagits fram. Dessa redovisas i kapitel 4. Inledning Demografiska prognoser för länet för längre perioder än tio år har gjorts sedan början av 2000-talet, för olika ändamål och för allt längre perioder; från 2012 för åren Detta ger oss möjligheter att studera livslängd, mortalitet och tillväxten av äldre i en prognos. Stockholms län har under en följd av år, sedan mitten av 1990-talet, haft en hög inflyttning av personer i flyttbenägna och barnafödande åldrar vilket successivt kommer att ge en hög tillväxt av pensionärer. Andra länder och regioner med jämförbara migrations- och åldersstrukturer gör liknande prognoser och drar liknande slutsatser. Idag består den stora puckeln av inflyttade och invandrade åringar, vilka om år ger en äldreboom. Även om dessa föder många barn finns däremellan ett ras i fruktsamheten under depressionen på 1990-talet som ger en mindre inflyttarpopulation om några år. Återstår för invandringen att kompensera för berg- och dalbanan i fruktsamheten när inte längre någon större yngre befolkning finns i övriga riket. I Sverige syns tydliga spår av 40-talisterna, deras barn 60-talisterna och sedan barnbarnen 90-talisterna och det därpå följande raset i fruktsamhet. Med sjunkande fruktsamhet, lägre födelsetal och stigande faktisk livslängd i omvärlden, framför allt i Europa, så kommer många länder i Sveriges omgivning snart att minska i befolkning. Ett dussintal länder i Europa har en fruktsamhet mellan drygt 1 och 1,5 barn per kvinna, vilket innebär att varje kvinna ersätter sig själv och högst 0,5 person till. Babyboomen från andra världskriget och deras barn 60-talisterna syns i många länders åldersstrukturer, och kommer att ge upphov till åtskilliga äldre framöver och senare födelseunderskott. Många länder och regioner är redan nu, och kommer 23 Statistiska centralbyrån (2013). Sveriges framtida befolkning

42 i ännu högre grad i framtiden, att bli beroende av en omfattande inflyttning och invandring för att dämpa skevheter i åldersstruktur och försörjningsbörda. På den regionala nivån utgör de analyser, prognoser och framskrivningar som görs av EU/Eurostat 24 och inom de regionala demografiska forskningsprojekten i EU och övriga världen viktiga underlag för bedömningarna. Kvalificerad migrationsforskning bedrivs vid många institut i Europa och övriga världen 25 och den mest osäkra faktorn är alltid den internationella migrationen, vilket påpekas av flera länder som gjort prognoser och framskrivningar. Se referenslistan för exempel på ett antal länkar. De långsiktiga internationella analyserna utgör basen för uppskattningarna av den globala utvecklingen av migration, fruktsamhet och livslängd som kan komma att påverka Sverige och Stockholmsregionen i framtiden och är således en väsentlig grund i arbetet med de regionala antagandena och förståelsen för utvecklingen i Stockholmsregionen både på kort och på längre sikt. I ett större perspektiv kan migration aldrig bota låga födelsetal. Trots en regionalt gynnsam demografisk utveckling kommer därför den demografiska transitionen också att påverka Sverige och Stockholmsregionen i framtiden. Länsprognos uppgick folkmängden i Stockholms län till personer. Under de närmaste 33 åren väntas den öka med och 2045 uppgå till personer. Antalet stockholmsfödda väntas öka med personer och utgöra 57 procent av länets befolkning år De utomlänsfödda väntas öka med och utrikesfödda med personer, och deras andelar av befolkningen i slutet av prognosperioden vara 19 respektive 24 procent. Diagram 28. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp 2012 samt prognos Antal Totalt Födda i Stockholms län 0 Födda i övriga riket Födda utomlands I genomsnitt väntas folkmängden öka med personer per år under prognosperioden. Den största ökningen väntas under de första fem åren med årliga ökningstal på mellan och drygt Från och med 2017 väntas ökningstakten avta till mitten av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ökning kring personer. Att ök

43 ningstakten sjunker beror under perioden 2018 till början av 2020-talet främst på en förväntad lägre invandring till riket, och därmed också till länet, samtidigt som antalet utvandrade ökar. Från mitten av 2020-talet och tio år framåt är det huvudsakligen ett förväntat minskat födelsenetto, till följd av färre födda och fler döda, som leder till att ökningstakten avtar. Diagram 29. Stockholms län Befolkningsutveckling 2012 samt prognos Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning Tabell 14. Stockholms län Folkmängd och befolkningsförändringar Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inr. inflyttade Inr. utflyttade Inrikes flyttningsnetto Invandrade Utvandrade Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto Åldersfördelningen i Stockholms län väntas förändras under prognosperioden förväntas andelen äldre vara större och andelen i de yngsta åldrarna vara lägre än Jämfört med riket 2045 väntas länet ha en högre andel i de yngre åldrarna och en lägre andel äldre. 41

44 Befolkningens antal väntas öka i samtliga åldersgrupper mellan 2012 och Ökningen varierar dock för olika åldersgrupper. De största antalsmässiga ökningarna, över personer per femårsklass, förväntas för åldrarna 50 54, 55 59, och år. Diagram 30. Stockholms län Befolkningens åldersfördelning 2012 och 2045 jämförd med rikets 2045 Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Stockholms län 2012 Stockholms län 2045 Riket Ålder Diagram 31. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2012 och 2045 Antalet barn i länet i åldern 0 5 år beräknas öka med personer mellan 2012 och 2045, vilket motsvarar en ökning med 25 procent. Antalet barn i grundskoleåldern 6 15 år förväntas bli , eller 40 procent, fler år De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med eller 29 procent medan gruppen år beräknas öka med eller 43 procent. Störst ökning 42

45 procentuellt sett beräknas barn i åldern år svara för. Denna grupp förväntas öka med 56 procent, vilket motsvarar personer. Antalet ungdomar i gymnasieåldern år väntas öka med personer mellan 2012 och 2045, vilket motsvarar en ökning med 42 procent. Diagram 32. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och år 2012 samt prognos Antal år år år Diagram 33. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år 2012 samt prognos Antal år år Fram till 2045 beräknas antalet personer i åldern år öka i länet med personer eller 31 procent. Antalet personer i åldersgruppen år väntas öka med personer och gruppen år väntas öka med personer. Procentuellt innebär det en folkökning med 29 respektive 33 procent. 43

46 Diagram 34. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år 2012 samt prognos Antal år år Antalet 65 år eller äldre beräknas under perioden öka med personer, vilket motsvarar en ökning med 84 procent. Gruppen år väntas öka med personer eller 64 procent, medan antalet 80 år eller äldre, som väntas öka med personer, ökar med 138 procent. Diagram 35. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och 80 år eller äldre 2012 samt prognos Antal år år Benägenheten att få barn varierar som tidigare nämnts mellan olika födelsegrupper. I nuläget är den summerade fruktsamheten i länet lägst för stockholmsfödda kvinnor och högst för utrikesfödda kvinnor. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Under de närmaste åren förväntas fruktsamheten för samtliga födelsegrupper öka något, för att därefter sjunka till nuvarande nivåer i slutet av perioden väntas de stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,81 barn per kvinna. För utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor beräknas fruktsamheten vara 1,96 respektive 2,00. 44

47 Diagram 36. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp 2012 samt prognos Summerad fruktsamhet 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet Riket 0, Den demografiska försörjningskvoten Befolkningsutvecklingens ekonomiska konsekvenser kan bedömas genom att beräkna den så kallade demografiska försörjningskvoten. Försörjningskvoten är ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbetsför ålder (20 64 år). Den kan även beräknas för enskilda åldrar för att se hur olika befolkningsgrupper är beroende av den arbetsföra befolkningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Sålunda beräknas försörjningskvoten för 0 19-åringar genom att sätta antalet personer i åldern 0 19 år i relation till antalet personer i åldern år. På motsvarande sätt tas kvoten för personer 65 år eller äldre fram. I detta avsnitt är måtten på försörjningskvoten beräknade på ovanstående sätt. För att beräkna den faktiska försörjningskvoten bör dock även faktisk pensionsålder och andel faktiskt arbetande (sysselsatta, sysselsättningsgraden) i den arbetsföra befolkningen tas i beaktande. Försörjningskvoten i Stockholms län har ökat under senare år då antalet yngre och äldre har ökat mer än befolkningen i arbetsför ålder. Sett till de senaste 30 åren var försörjningskvoten som lägst åren , då andelen av befolkningen i icke arbetsför ålder var 0,61 i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Det innebar att varje person i arbetsför ålder hade 0,61 personer i icke arbetsför ålder att försörja. Sedan 2003 har försörjningskvoten ökat, och den beräknas fortsätta öka under hela prognosperioden fram till När stora grupper, som exempelvis födda på talet, går i pension ökar försörjningskvoten. Samtidigt kan effekten av de stora pensionsavgångarna mattas något genom att de stora barnkullarna födda i början av talet kommer upp i arbetsför ålder. Även inflyttningen till länet gör att försörjningskvoten hålls nere, då de inflyttade ofta är i arbetsför ålder fanns det i länet personer i arbetsför ålder och personer i icke arbetsför ålder i länet. Befolkningen i arbetsför ålder väntas under de närmaste tio åren öka till personer, och till personer år Samtidigt väntas antalet personer i icke arbetsför ålder att öka till respektive perso- 45

48 ner. Det medför att försörjningskvoten ökar från 0,65 år 2012 till 0,70 år 2022 och till 0,76 vid prognosperiodens slut. Diagram 37. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling samt prognos Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 65+ år 0, Jämfört med riket har Stockholms län en lägre försörjningskvot, både i nuläget och bakåt i tiden låg kvoten på 0,61 i länet jämfört med 0,70 för hela Sverige, och 2012 var den 0,07 enheter högre i riket. Detta mönster förväntas kvarstå, men på en högre nivå. Som nämnts ovan beräknas år 2045 länet ha en försörjningskvot på 0,76 medan den för riket 26 väntas uppgå till 0,86. Diagram 38. Stockholms län och Sverige Försörjningskvoten åren 2000, 2012, 2022 och 2045 Försörjningskvot 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Stockholms län Sverige Någon generell pensionsålder finns inte längre, och den enskilde har i dagsläget rätt att arbeta kvar till 67 års ålder. Det kanske därför inte är helt relevant att begränsa den arbetsföra befolkningen i framtiden till åldern år, särskilt med tanke på att den demografiska situationen framöver talar för att vi kommer att arbeta längre upp i åldrarna. Beräknas försörjningskvoten för länet efter antalet personer i åldern 0 19 år 26 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad

49 samt 69 år eller äldre i relation till antalet personer i åldern år uppgår den 2012 till 0,54 och ökar till 0,65 år 2045, alltså samma värde om 33 år som den traditionella kvoten har i nuläget. Diagram 39. Stockholms län En alternativ (med arbetsför befolkning år) försörjningskvots utveckling samt prognos Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 69+ år 0, Andelen unga, 0 14 år, i relation till den totala befolkningen i Stockholms län har under perioden varit högre än motsvarande andel för åldersgruppen 65 år eller äldre. Detta förhållande beräknas kvarstå under de kommande 20 åren men i mitten av 2030-talet förväntas andelen äldre bli högre än andelen unga. Fram till 2045 beräknas sedan andelen äldre att fortsätta öka, medan andelen unga fortsätter att minska. Diagram 40. Stockholms län Andel i åldrarna 0 14 år och 65 år eller äldre samt prognos Procent år 65+ år Ett sätt att studera åldersstrukturen vid olika tidpunkter är att beräkna ett åldersindex. Här har indexet beräknats genom att antalet personer 65 år eller äldre satts i relation till antalet personer i åldern 0 14 år (med index 100) hade Stockholms län ett åldersindex på 76 medan motsvarande siffra för riket var 94, vilket betyder att länet 47

50 hade en lägre andel äldre i förhållande till andelen yngre än vad Sverige som helhet hade beräknas åldersindexet för länet bli 116 och för riket 146, vilket motsvarar en ökning på 52 respektive 55 procent under perioden Diagram 41. Stockholms län och Sverige Åldersindex (antalet 65 år eller äldre i relation till antalet 0 14 år (index 100)) åren 2000, 2012, 2022 och 2045 Stockholms län Sverige Index Försörjningskvotens utveckling i länets kommuner Variationen mellan kommunerna i länet är stor när det gäller försörjningskvoten. Den lägsta kvoten 2012 hade Solna och Sundbyberg. Dessa kommuner hade en befolkning i icke arbetsför ålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder på 0,52. Den högsta försörjningskvoten hade Danderyd och Lidingö, 0,94 respektive 0,86. Kommunerna Norrtälje, Nynäshamn och Upplands-Bro förväntas få den största ökningen av försörjningskvoten fram till För dessa kommuner väntas den öka med 0,11 eller mer. Sundbyberg är den enda kommun i länet där kvoten väntas minska. Danderyds kommun väntas, liksom i nuläget, ha den högsta kvoten om tio år. Den beräknas då uppgå till 0,99, vilket innebär att en person i arbetsför ålder ska försörja nästan ytterligare en person i de övriga åldrarna. Lidingö och Norrtälje väntas också få en hög försörjningskvot, över 0,90. I Sundbyberg väntas den bli 0,51, vilket betyder att det i befolkningen kommer att vara nästan två personer i arbetsför ålder på en i icke arbetsför ålder. Tabell 15. Kommunerna i Stockholms län Försörjningskvoten 2012 och 2022 Kommun Kommun Botkyrka 0,67 0,71 Sollentuna 0,76 0,80 Danderyd 0,94 0,99 Solna 0,52 0,53 Ekerö 0,82 0,89 Stockholm 0,55 0,60 Haninge 0,68 0,76 Sundbyberg 0,52 0,51 Huddinge 0,67 0,73 Södertälje 0,69 0,74 Järfälla 0,74 0,79 Tyresö 0,79 0,81 Lidingö 0,86 0,92 Täby 0,85 0,90 Nacka 0,74 0,79 Upplands Väsby 0,69 0,74 Norrtälje 0,84 0,95 Upplands-Bro 0,71 0,81 Nykvarn 0,81 0,89 Vallentuna 0,77 0,83 Nynäshamn 0,77 0,88 Vaxholm 0,85 0,88 Salem 0,84 0,90 Värmdö 0,77 0,83 Sigtuna 0,69 0,74 Österåker 0,80 0,88 48

51 3. Validering av tidigare prognoser Vid användningen av befolkningsprognoser ska man vara medveten om att prognoser är osäkra på lång sikt. Det är alltid lättare att prognostisera ett än flera år framåt, vilket illustreras av diagrammet nedan. I detta jämförs åtta prognoser för Stockholms län gjorda åren för år 2012 mot det faktiska utfallet 2012 efter befolkningens ålder. Skillnaderna mellan prognoserna och utfallet är störst för befolkningarna i flyttningsbenägna åldrar samt de yngsta åldrarna. Flyttningar är den komponent som är svårast att prognostisera. Den största osäkerheten finns i åldrarna år, till vilka flyttningarna är starkt koncentrerade. Ett felaktigt antagande om flyttningar påverkar också antalet födda barn i prognosen. Det är även svårt att några år framåt prognostisera antalet barn i de allra yngsta åldrarna, eftersom dessa barn inte är födda då prognosen tas fram utan beräknas med hjälp av fruktsamhetsantaganden. De tidigaste prognoserna underskattade fruktsamheten 2012, vilket ledde till en ganska stor underskattning av antalet barn i unga åldrar. De minsta skillnaderna mellan prognoserna och utfallet fanns i de högsta åldrarna, vilket beror på att flyttningarna bland de äldre är färre och oftast sker inom länet. I de tidigaste prognoserna har unga vuxna flyttare överskattats och äldre underskattats, vilket bland annat beror på att unga vuxna i högre grad flyttar efter avslutade studier. Diagram 42. Stockholms län Differens i antal personer mellan prognoser gjorda för år 2012 och det faktiska utfallet 2012 efter ålder Antal Ålder Positiva värden innebär en överskattning i prognosen, negativa värden en underskattning. Totalt sett överskattade prognosen gjord 2012 folkmängden i länet samma år med personer. Sett till enskilda åldrar var det störst skillnad mellan prognos och utfall beträffande antalet 21-åringar, som överskattades med 340 personer. Antalet födda underskattades med 298 barn. Den komponent som hade bäst träffsäkerhet var antalet döda, som överskattades med 44 personer

52 Den inrikes inflyttningen till länet 2012 överskattades i prognosen med 746 personer. Överskattningen var störst för gruppen utomlänsfödda, 393 personer. De utomlänsfödda stod dock för 55 procent av den totala inflyttningen till länet från övriga Sverige. För stockholmsfödda uppgick överskattningen till 160 personer och för utrikesfödda till 194 personer. Den inrikes utflyttningen från länet underskattades med 674 personer. För stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda underskattades den med 487, 182 respektive 5 personer. Invandringen till länet underskattades i prognosen med personer. Gruppen utrikesfödda underskattades med 911 personer. Anledningen till underskattningen var att statistik för första halvåret 2012 indikerade att antalet invandrade skulle bli personer för helåret. Andra halvåret 2012 invandrade personer fler än under perioden januari juni samma år. Antalet utvandrade från länet underskattades i prognosen med personer, och var den komponent som hade sämst träffsäkerhet. Det var framförallt en underskattning av utvandringen bland utrikesfödda, personer. Anledningen till underskattningen var att utfallet för första halvåret 2012 indikerade att antalet utvandrade skulle bli personer för helåret. Utvandringen ökade dock kraftigt under andra halvåret, drygt fler utvandrade då än under årets första sex månader. Bland annat utvandrade fler till Danmark, Irak, Polen och Storbritannien. Jämförelser mellan 2013 och 2012 års länsprognoser I detta avsnitt jämförs resultaten mellan årets och förra årets huvudprognoser för länet under perioden Värdena för år 2012 i årets prognos är desamma som det faktiska utfallet. Jämfört med förra årets prognos har i årets prognos en viss nedjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts, men framförallt en uppjustering av invandringen. I årets prognos beräknas befolkningen ha en högre tillväxttakt än i 2012 års prognos från 2014 och framåt. För 2021 innebär det att folkmängden förväntas vara personer fler i 2013 års prognos jämfört med förra årets prognos. Diagram 43. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2012 och 2013 av folkmängden Antal års prognos 2013 års prognos En jämförelse av den förväntade ålderssammansättningen för länets befolkning år 2021 enligt årets respektive förra årets prognos visar att skillnaderna är störst för personer i åldern år. I 2013 års prognos beräknas mellan 670 och fler finnas i åldrarna mellan 25 och 39 år än i förra årets prognos, bland annat en effekt av de olika antagandena om invandringens storlek i prognoserna. 50

53 Diagram 44. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2012 och 2013 av befolkningens ålderssammansättning år 2021 Antal års prognos 2013 års prognos Ålder Att jämföra befolkningsutvecklingen i en åldersgrupp under respektive prognosperiod kan resultera i rätt stora skillnader. Som exempel förväntades i förra årets prognos andelen i åldern år öka med 6 procent under tioårsperioden , medan samma åldersgrupp i årets prognos väntas öka med 15 procent mellan 2012 och Orsaken till skillnaden är framförallt att födelsekohorterna varit av olika storlek, och inte olika antaganden för prognoserna. Utfallet för första halvåret 2013 indikerar att drygt 900 färre barn kommer att födas i länet än vad som prognostiserades förra året för En nedjustering i årets prognos av fruktsamhetstalen leder till att antalet födda blir lägre i början av prognosperioden än i 2012 års prognos. Från och med 2018 blir födelsetalen dock högre i årets än i förra årets prognos till följd av en större förväntad befolkning. Halvårsutfallet för 2013 indikerar att antalet döda för hela året kommer att bli drygt 150 personer fler i länet än vad som förväntades för 2013 i förra årets prognos. Under resten av perioden beräknas antalet ligga på en något lägre nivå än i 2012 års prognos. Diagram 45. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2012 och 2013 av antalet födda och döda Antal Födda 2012 års prognos Födda 2013 års prognos Döda 2012 års prognos Döda 2013 års prognos

54 Utfallet för första halvåret 2013 indikerar att inflyttningen till länet från övriga Sverige blir 770 fler än vad som förväntades under 2013 i förra årets prognos. Utflyttningen till andra län i Sverige väntas, baserat på halvårsstatistiken, bli 820 personer fler än i förra årets prognos. Även under resten av perioden väntas både den inrikes inflyttningen och utflyttningen vara något större än vad som beräknades i förra årets prognos. Diagram 46. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2012 och 2013 av antalet inrikes inflyttade och utflyttade Antal Inrikes inflytt 2012 års prognos Inrikes inflytt 2013 års prognos Inrikes utflytt 2012 års prognos Inrikes utflytt 2013 års prognos För 2013 tyder halvårsutfallet på att invandringen till länet blir närmare 500 personer fler än vad som förväntades i förra årets prognos. Under prognosperioden följer invandringen till stor del samma mönster som den antas följa i årets riksprognos, med högre invandringstal än i förra årets riksprognos. Det innebär att invandringen i årets länsprognos ligger på en betydligt högre nivå än i prognosen som togs fram Statistik för första halvåret indikerar att antalet utvandrade från länet blir 290 fler än vad som prognostiserades förra året för Utvandringen väntas öka under prognosperioden, bland annat som en följd av hög invandring och ökande befolkning, men ändå under stora delar av perioden bli något lägre än i förra årets prognos. Diagram 47. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2012 och 2013 av antalet invandrade och utvandrade Antal Invandrade 2012 års prognos Invandrade 2013 års prognos Utvandrade 2012 års prognos Utvandrade 2013 års prognos

55 Förra årets kommunprognoser och utfallet 2012 Vid en jämförelse mellan förra årets kommunprognoser för år 2012 och de faktiska folkmängderna 2012 framgår att den antalsmässiga differensen var störst för Botkyrka kommun. Invånarantalet överskattades i prognosen med 584 personer. För kommunerna Sundbyberg och Huddinge överskattades folkmängden med 397 respektive 326. Underskattningen av folkmängden var störst, 506 personer, för Stockholms kommun. Sett till enskilda komponenter underskattades den inrikes inflyttningen till Stockholm med 863 personer och utvandringen från samma kommun underskattades med 998 personer. Relativt sett överskattades folkmängden i förra årets prognoser mest för Sundbybergs kommun, 1,0 procent jämfört med den faktiska folkmängden För kommunerna Ekerö och Botkyrka överskattades folkmängden med 0,8 respektive 0,7 procent. Den största relativa underskattningen, 0,8 procent, gjordes för Salems kommun. För länets största kommun, Stockholm, underskattades folkmängden med 0,06 procent. Diagram 48. Kommunerna i Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna gjorda 2012 för år 2012 och faktiskt utfall 2012 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal -1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 Procent Positivt värde innebär en överskattning i prognosen mot det faktiska utfallet, negativt värde en underskattning. 53

56 4. Alternativa prognoser Alternativa prognoser används för att belysa osäkerheten i prognosen, men även för att ge en bild av vad som händer med befolkningen under olika (realistiska) scenarier. På länsnivå har två prognoser med olika tillväxttakt tagits fram, en med låg tillväxttakt och en med hög. Därutöver har även två prognoser med alternativ fruktsamhet och två med alternativa invandringsscenarier tagits fram. På kommunnivå har alternativa prognoser tagits fram som exkluderar kommunernas planerade nybyggnation i prognosmodellen. Genom att jämföra med de vanliga kommunprognoserna fås en uppfattning om hur nybyggnationen påverkar befolkningstillväxten. Prognoser med hög och låg befolkningstillväxt I den alternativa prognosen med hög befolkningstillväxt väntas tillväxten ligga på 1,9 procent per år. I alternativet med låg tillväxttakt väntas tillväxten ligga på 0,2 procent per år. En befolkningstillväxt på 0,2 procent är den lägsta och 1,9 procent den högsta tillväxten sedan år Folkmängden år 2045 väntas i det höga alternativet uppgå till personer, vilket innebär en ökning med personer under prognosperioden. I lågalternativet väntas folkmängden år 2045 uppgå till personer, vilket motsvarar en ökning på personer. Jämfört med folkmängden i huvudalternativet blir antalet personer i högalternativet fler, medan folkmängden i lågalternativet blir personer färre år Diagram 49. Stockholms län Folkmängd efter olika tillväxtantaganden Antal Hög tillväxt Huvudantagande Låg tillväxt Alternativa antaganden för fruktsamhet För att undersöka fruktsamhetens påverkan på antalet födda i länet och dess framtida befolkning har prognoser med olika antaganden för fruktsamheten tagits fram. I en prognos har den summerade fruktsamheten antagits ligga på 1,48 barn per kvinna. Detta var nivån år 1999, och är den lägsta fruktsamheten i Stockholms län under de 54

57 senaste 25 åren. En annan prognos har tagits fram med fruktsamhetsantagandet 2,1 barn per kvinna, vilken är densamma som reproduktionsnivån. I prognosen med en summerad fruktsamhet på 1,48 beräknas det födas barn under prognosperioden, vilket kan jämföras med barn i huvudalternativet. Om fruktsamheten under hela prognosperioden antas ligga på 2,1 barn per kvinna beräknas antalet födda barn under perioden bli I genomsnitt beräknas det i de olika alternativa prognoserna födas (1,48) respektive (2,1) barn per år. Vilket kan jämföras med huvudalternativets snitt på barn per år. Diagram 50. Stockholms län Antal födda efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Fruktsamhet = 2,10 Huvudantagande Fruktsamhet = 1, I den alternativa prognosen med en summerad fruktsamhet på 1,48 beräknas folkmängden år 2045 uppgå till personer. I prognosen med en summerad fruktsamhet på 2,1 beräknas motsvarande bli personer. I huvudalternativet beräknas folkmängden vid prognosperiodens slut hamna på personer. Diagram 51. Stockholms län Folkmängd efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Fruktsamhet = 2,10 Huvudantagande Fruktsamhet = 1,

58 Ett alternativt fruktsamhetsscenario påverkar redan på kort sikt befolkningen i de yngre åldrarna, och på längre sikt givetvis även befolkningen i äldre åldrar. Antalet barn i åldersgruppen 0 10 år väntas i prognosen med en fruktsamhet på 1,48 barn per kvinna bli färre år 2045 än i huvudprognosen. I prognosen med en fruktsamhet på 2,1 barn per kvinna beräknas antalet bli fler. Diagram 52. Stockholms län Folkmängd i åldern 0 10 år efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Fruktsamhet = 2,10 Huvudantagande Fruktsamhet = 1, Alternativa antaganden för invandring I detta avsnitt har två prognoser med alternativa invandringsscenarier tagits fram. För att få en uppfattning om den framtida invandringen till Stockholms län används de senaste årens invandring i kombination med riksprognosens antaganden. Som ett led i att ta fram antalet invandrade till länet beräknas andelen invandrade som flyttar till länet av den totala invandringen till Sverige. Invandrarna delas upp i stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Huvudantagandet följer riksprognosens antagande om invandring med en viss andel av rikets totala invandring som förväntas invandra till Stockholms län. I prognosalternativet med låg invandring har länets andel av hela rikets invandring justerats ned så att varje födelsegrupps lägsta observerade andel av rikets totala invandring under den senaste tioårsperioden använts. Antagandet i prognosen med hög invandring utgår från principen att invandringen kommer att se ut som den har gjort under de senaste sex åren, varpå ett medelvärde för åren har använts. I prognosen med medelvärdesantagandet väntas invandringen bli personer under hela perioden , mot i huvudprognosen och i lågandelsprognosen. Det skiljer mer än personer mellan varje antagande, vilket är ett större antal än till exempel folkmängden i Huddinge kommun. 56

59 Diagram 53. Stockholms län Antal invandrade efter olika invandringsantaganden Antal Medelvärde Huvudantagande Låg andel av riket I slutet av prognosperioden väntas befolkningen vara personer enligt prognosen som utgår från medelvärdesantagandet, enligt huvudprognosen och enligt prognosen med antagandet om lägre andelar för länet av rikets totala invandring. Diagram 54. Stockholms län Folkmängd efter olika invandringsantaganden Antal Medelvärde Huvudantagande Låg andel av riket Alternativ kommunprognos I kommunprognoserna ingår det planerade bostadsbyggandet som en komponent som påverkar kommunens framtida inflyttning. Jämförs dessa prognoser med en enkel framskrivning av kommunernas befolkning utan hänsyn till byggplanerna framgår det vilka effekter det framtida bostadsbyggandet har på befolkningsutvecklingen. För Sundbybergs kommun är skillnaden störst i folkmängd mellan prognoserna. Då hänsyn tas till det planerade bostadsbyggandet väntas befolkningen 2022 uppgå till 57

60 personer, jämfört med personer om ingen hänsyn tas till bostadsbyggandet. Det innebär att om befolkningen skrivs fram med det nuvarande bostadsbeståndet, leder det till att befolkningsutvecklingen på tio års sikt blir 26 procent lägre. För Stockholms kommun blir effekten den motsatta. Utan ett planerat bostadsbyggande väntas befolkningen om tio år uppgå till personer, jämfört med personer i den byggbaserade prognosen. Minst skillnad mellan de bägge prognosberäkningarna blir det för Sollentuna kommun, där differensen blir 68 personer. För att undersöka sambandet mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt studerades under 2010 ett antal regressionsmodeller med olika ingående variabler relaterade till byggande. 27 Modellerna visar att det i kommuner som Täby, Solna, Vallentuna och Stockholm finns ett samband mellan byggnation och befolkningsförändring, medan det i kommuner som Nynäshamn, Värmdö, Södertälje och Haninge inte verkar finnas något samband alls. Diagram 55. Kommunerna i Stockholms län Skillnaden i total folkmängd 2022 mellan byggbaserad prognos och trendframskrivning Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal Negativa tal innebär att trendframskrivningen ger en högre befolkning än den byggbaserade prognosen. 27 Regionplanekontoret (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys. Befolkningsprognos

61 5. Prognosmetodik I detta kapitel beskrivs prognosmetoden som används på läns- och kommunnivå i de prognoser som redovisas i denna rapport. Även metodiken som används för att ta fram prognoser på planområdes- och basområdesnivå beskrivs. Till skillnad från kommunprognoserna (och övriga prognoser) är befolkningen i länsprognosen uppdelad i de tre födelsegrupperna stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Hänvisningar görs i detta kapitel till SCB:s riksprognos. Mer om riksprognosen finns att läsa i rapporten Sveriges framtida befolkning Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Modellen som används för framskrivning av folkmängden är den så kallade kohortkomponentmetoden. Den innebär enkelt uttryckt att befolkningen följs genom åren kohortvis och förändras utifrån antalet födda, döda, in- och utflyttade. Formelmässigt kan detta uttryckas: t t 1 t t t t P x = P x 1 + F x - D x + I x -U x där P betecknar befolkningen (antalet individer) i åldern x vid slutet av år t och beräknas t x genom att antalet individer i åldern x-1 vid slutet av föregående år ( P t 1 x 1 ) minskas med t x antalet avlidna i åldern x under år t ( D ), utökas med antalet inflyttade i åldern x under år t ( t t I x ) samt minskas med antalet utflyttade i åldern x under år t ( U x ). Antalet födda under år t ( F ) läggs för födelsegruppen stockholmsfödda till i åldersgruppen 0- t x åringar. Beräkningarna görs separat för respektive kön. In- och utflyttningar delas upp i inrikes respektive utrikes flyttningar, vilka modelleras på olika sätt. Beräkningarna av komponenterna baseras på skattade ålderspecifika fruktsamhetstal, dödsrisker och flyttningsrisker för respektive födelsegrupp. Dessa multipliceras med den folkmängd som kan antas vara utsatt för den aktuella händelsen under året. En person i 20-årsåldern har till exempel en relativt hög risk att flytta och en person över 80 år har en relativt stor risk att avlida. Skattningarna baseras på demografiska data i Stockholms län efter födelsegrupp, ålder och kön. För flyttningar används även demografiska data för övriga riket. Befolkningen boende i övriga riket och dess förändringskomponenter skrivs indirekt fram genom subtraktion av prognosen för Stockholms län från prognosen för riket, formelmässigt uttryckt: Befolkning övriga riket = Befolkning riket enligt riksprognosen Befolkning Stockholms län för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda. De inrikesfödda fördelas sedan på födelsegrupperna stockholmsfödda och utomlänsfödda enligt kön och åldersspecifika andelar enligt tidigare observerade data. Av de boende utanför Stockholms län är i medeltal 29 4 procent stockholmsfödda och 96 procent födda i övriga landet. 28 Statistiska centralbyrån (2013). Sveriges framtida befolkning Per åldersklass, ettårsklasser. 59

62 Figur 1. Schematisk beskrivning av prognosmodellens befolkningsflöden Fruktsamhet Antalet födda i prognosen beräknas genom att den kvinnliga befolkningen i fertil ålder (14 54 år) multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal för de olika födelsegrupperna. Fruktsamhetstalen baseras på antalet födda barn i Stockholms län under de senaste åren och väntas följa samma utveckling under prognosperioden som i hela riket enligt riksprognosen. Dödlighet Antalet kvinnor respektive män i en viss ålder och födelsegrupp som avlider beräknas i prognosen genom att antalet individer i den aktuella gruppen multipliceras med motsvarande skattade dödsrisker. Dödligheten beräknas med hjälp av en justering av de skattade dödsriskerna i riket enligt riksprognosen under prognosperioden. Justeringen görs efter en jämförelse mellan rikets och Stockholms läns dödsrisker för respektive födelsegrupp, kön och åldersgrupp. 30 Under prognosperioden sker en successiv nedjustering av de skattade dödsriskerna för att ta hänsyn till den ökning av medellivslängd som förväntas gälla för riket. Den av SCB antagna relativa årliga dödlighetsförändringen efter ålder och kön väntas alltså gälla även för Stockholms län. Inrikes omflyttning Flyttströmmarna för de olika födelsegrupperna har skattats endogent med hjälp av flyttningsrisker mellan Stockholms län och boende i övriga riket. Flyttningsriskerna är ålders- och könsspecifika och baseras på observerade data för tidigare år. Det totala 30 Beräkningarna har utförts med så kallade SMR-tal (Standard Mortality Rate). 60

Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:04 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2014-2023/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2014 2023/45 2014:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45

Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45 Demografisk rapport 2012:09 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2012-2021/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2012 2021/45 2012:9 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Stockholms län Huvudrapporten - kort version

Stockholms län Huvudrapporten - kort version Demografisk rapport 2015:11 Stockholms län Huvudrapporten - kort version Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete

Läs mer

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2015:07 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms

Läs mer

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:02 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2016 2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2017:02 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2017 2026/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms

Läs mer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer 2011-2020 Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Prognos 2011-2020 2012:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050 Befolkningsprognoser Stockholms län 2017 2026/2050 Alexandra Malm Lo Mildh Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050 Befolkningsprognoser Stockholms län 2016 2025/2050 Lo Mildh Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 213 233 Demografiska bakgrundsfakta 212 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 61 659 3 659 31 Födda 794 425 369 Döda 493 231 262 Inflyttade 4 39 2 225

Läs mer

Stockholms läns prognos Huvudrapport BEFOLKNINGSPROGNOS /60 STOCKHOLMS LÄN DEMOGRAFIRAPPORT 2018:3

Stockholms läns prognos Huvudrapport BEFOLKNINGSPROGNOS /60 STOCKHOLMS LÄN DEMOGRAFIRAPPORT 2018:3 Stockholms läns prognos Huvudrapport BEFOLKNINGSPROGNOS 2018 2027/60 STOCKHOLMS LÄN DEMOGRAFIRAPPORT 2018:3 Befolkningsprognos 2017 2026/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045 Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Översikt ets prognoser Länsprognos 2013 2022 Länsprognos 2013 2045 Alternativa prognoser

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren 1(1) Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren 219 239 Demografiska bakgrundsfakta 218 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 6 983 3 593 3 39 Födda 61 33 28 Döda 118 64 54 Inflyttade 5 269 231

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 215 225 Demografiska bakgrundsfakta 214 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 62 927 31 369 31 558 Födda 732 39 342 Döda 457 227 23 Inflyttade 5 158

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Modellutveckling av demografisk prognos /2040 för Stockholms län

Modellutveckling av demografisk prognos /2040 för Stockholms län Demografisk rapport 219:1 Modellutveckling av demografisk prognos 218 26/24 för Stockholms län Uppdelning av kommunprognoserna i länsprognosens tre födelsegrupper: födda i Stockholms län, i övriga riket

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 217 227 Demografiska bakgrundsfakta 216 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 64 465 32 29 32 256 Födda 815 431 384 Döda 487 212 275 Inflyttade 5 533

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 218-5-24 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun Befolkningsprognos 2019-2028 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Inledning Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos Prognosantaganden Prognosresultat Att använda ett prognosresultat Inledning Befolkningsprognosen

Läs mer

Befolkningsprognos BFP18A

Befolkningsprognos BFP18A R A PPORT Befolkningsprognos 018-08 BFP18A Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar 017... 5 Utfall 017 jämfört med prognos... 7 Prognos 018-08... 9 1. Vallentuna kommun... 9 1.1 Totalbefolkning

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala län år

Befolkningsprognos för Uppsala län år 1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2019:2 2019-04-08 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2019-2028 Norrköpings folkmängd förväntas fortsätta öka kommande tioårsperiod. Antalet födda barn beräknas fortsätta vara

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2018:2 2018-04-06 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2018-2027 Norrköpings folkmängd förväntas fortsätta öka kommande tioårsperiod. Antalet födda barn beräknas fortsätta vara

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 218 228 Demografiska bakgrundsfakta 217 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 66 121 33 99 33 22 Födda 699 361 338 Döda 493 236 257 Inflyttade 6 43

Läs mer

Befolkningsprognos för Linköpings kommun Prognosantaganden

Befolkningsprognos för Linköpings kommun Prognosantaganden Linköpings kommun Analys & Utredning Erik Nygårds tel 013-20 62 87 21 mars 2019 1 Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2019-2028 Prognosantaganden Sammanfattning Kommunprognos 2019-2028 bygger på den

Läs mer

Befolkningsprognos BFP17A

Befolkningsprognos BFP17A R A PPORT Befolkningsprognos 017-07 BFP17A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 016... 4 Utfall 016 jämfört med prognos... 6 Prognos 017-07... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Befolkningsprognos BFP16A

Befolkningsprognos BFP16A R A PPORT Befolkningsprognos 016-06 BFP16A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 015... 4 Utfall 015 jämfört med prognos... 6 Prognos 016-06... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos BFP15A R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2018-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

Befolkningsprognos Gislaved BEFOLKNINGSPROGNOS MED UTBLICK MOT 2030

Befolkningsprognos Gislaved BEFOLKNINGSPROGNOS MED UTBLICK MOT 2030 Befolkningsprognos Gislaved BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2025 MED UTBLICK MOT 2030 1 Jönköpings kommun, stadskontorets utredningsenhet, 2016-01-13 Utredare Lars Lundström Kontakt: www.jonkoping.se/statistik

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 218-227 SOLNA STAD Prognos baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 1-13 8 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS TÄBY KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS TÄBY KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2018-2030 TÄBY KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 4 6 7 8 10 11 12 13 14 15 16 17 18 20 21 Inledning Sammanfattning Folkmängd Försörjningsbörda Förändringskomponenter Antal invånare efter

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2018

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2018 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2018-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2018 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer

Befolkningsprognos Jönköpings län

Befolkningsprognos Jönköpings län Befolkningsprognos Jönköpings län 218 23 På uppdrag av Region Jönköpings län Jönköpings kommun, stadskontorets utredningsenhet, 218-5-29 Utredare Peter Wettermark Kontakt www.jonkoping.se/statistik andreas.zeidlitz@jonkoping.se

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsutveckling 2018 Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2017-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.

Läs mer

Lunds kommuns befolkningsprognos 2018

Lunds kommuns befolkningsprognos 2018 Lunds kommuns befolkningsprognos 218 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 2 86 personer 218 218 förväntas Lunds befolkning vara 123 36 invånare Lunds befolkningsökning 218 och de följande åren

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar. Befolkningsprognos 2018-2027 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 2018-2027.

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg 2-21 Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg men små förändringar i åldersstrukturen Baserat på den senaste årsstatistiken över befolkningen gör Stadskansliet varje år en ny befolkningsprognos för Göteborgs

Läs mer

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder. FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun. Befolkningsprognos 218-227 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 218-227. Prognosen utgår från den

Läs mer

Länsanalys befolkningsprognos

Länsanalys befolkningsprognos Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning

Läs mer

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016 FAKTA uppdaterad senast 22 april 216 Befolkningsprognos 216-225 Befolkning 215 och prognos 225 1+ år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år år 8 6 4 2 2 4 6 8 215 Kvinnor 215 Män 225 Män 225 Kvinnor

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Levererades maj 2019 Gäller folkbokförda Befolkningsprognos 2019 2035 Mikael Müller, kommunstyrelsens förvaltning Totalbefolkningen väntas växa Källa 2008 2018: SCB:s befolkningsstatistik Sida 3 men inte

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN 2017-2030 2018-02-09 BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN 2017-2030 KUND Salems kommun Säby Torg 16 144 80 Rönninge www.salem.se KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Statistikinfo 2018:01

Statistikinfo 2018:01 Statistikinfo 218:1 Linköping ökade med 2 73 invånare Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 73 personer. Det är den tredje största ökningen någonsin i Linköping, och 148 färre än förra året. Vid

Läs mer

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun. Befolkningsprognos 219-228 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 219-228. Prognosen utgår från den

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Norrköping 2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för 2018-2032 2018-05-22 UNDERTITEL 2018-05-22 1 Innehåll Sammanfattande analys... 2 Befolkningsutveckling och prognos för Kronobergs

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2017-2022 KÄVLINGE KOMMUN Prognos baserad på befolkningen 171031 och kommunens byggplaner för prognosperioden STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 218-227 SOLNA STAD Baserad på kommunens byggplaner för perioden samt befolkningen i kommunen 1863 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx:

Läs mer

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun Övergripande planering Befolkningsprognos Umeå kommun 214 223 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 4 214 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Prognos för hela kommunen 4 3 Prognos

Läs mer

Statistikinfo 2017:01

Statistikinfo 2017:01 Statistikinfo 217:1 Rekordökning med 2 851 nya invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 851 personer 216. Det är den största ökningen någonsin i Linköping, och 24 fler än det tidigare

Läs mer

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar. Befolkningsprognos 2019-2028 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 2019-2028.

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Fler än storkar till Göteborg. Göteborg hade för andra året i rad en oväntat stor befolkningstillväxt

Fler än storkar till Göteborg. Göteborg hade för andra året i rad en oväntat stor befolkningstillväxt 1-21 Fler än 7 5 storkar till Göteborg Befolkningsutveckling i Göteborg 29 Göteborg hade för andra året i rad en oväntat stor befolkningstillväxt Det föddes över 7 5 barn i Göteborg under 29. Det är det

Läs mer

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 216 216-5-26 1(17) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 216 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats.

Läs mer

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 13 mars 2015 Jimmy Lindahl tel 013-20 61 76 Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 20 000 15 000 10 000 5 000 Kommunprognos 2015-2024, befolkningsutveckling

Läs mer

Skånes befolkningsprognos 2014-2023

Skånes befolkningsprognos 2014-2023 Skånes befolkningsprognos 214-223 Bilaga Antaganden Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys 214-8-2 FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2016-2025 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste fyra åren har befolkningen ökat med ungefär 950 personer, en årlig ökning på drygt 230 personer. Vetlanda

Läs mer

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 MALMÖ Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering 2014-01-12 Vid ytterligare frågor hör av dig till: Maria Kronogård eller Elisabeth Pålsson

Läs mer

Befolkningsprognos för

Befolkningsprognos för Befolkningsprognos för Umeå kommun 2016 2027 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 9 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Prognos för hela kommunen 4 3 Prognos

Läs mer

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos Va xjo kommun 2017 Befolkningsprognos Va xjo kommun 2017-2025 Avstämning befolkningsprognos 2016 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2017 Metod Resultat befolkningsprognos 2017 Resonemang Sammanfattning 1 Avstämning

Läs mer