Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50

Transkript

1 Demografisk rapport 2015:07 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50

2 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Ulla Moberg, SLL/TRF, , Lo Mildh, SCB, , Rikard Gard, SCB, , Projektledare: Ulla Moberg Stockholm läns landsting, SLL/TRF Box 22550, Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn: TRN

3 Förord Enligt uppdrag från Landstingsstyrelsen ansvarar Tillväxt- och regionplaneförvaltningen vid Stockholms läns landsting, sedan 1996 för landstingets befolkningsprognoser. Den definitiva huvudprognosen för Stockholms län med tio års prognoshorisont fastställs i augusti och därefter beräknas olika prognoser för de 26 kommunerna i länet och cirka basområden som kan aggregeras till valfria större områdesindelningar. De distribueras elektroniskt inför Landstingets budgetarbete, dokumenteras i ett antal rapporter och presenteras vid ett externt seminarium senare under hösten. På basområdesnivå läggs prognosen in i sjukvårdens databaser och TRF:s områdesdatabas ODB. Prognoserna utvecklas kontinuerligt allt eftersom behoven av planerings- och prognosunderlag förändras. Till exempel görs långsiktiga prognoser till 2050 för att följa utvecklingen av äldre och månadsprognoser per den 1/11 för skatte- och budgetändamål. Landstinget, kommunerna och övriga bidrar löpande med frågor vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen fruktsamhet och mortalitet, migration (flyttningar och flyttare), in- och utvandring, utländsk bakgrund och barn, unga och hushåll. Resultaten redovisas i rapporter eller dokumenteras på annat sätt. Därutöver bidrar kommunerna i länet med uppgifter om det planerade bostadsbyggandet, vilket utgör grunden för att göra befolkningsprognoser kopplade till fastigheter inom den geografiskt heltäckande basområdesnivån. Befolkningsstatistiken bestäms av Skatteverkets regler för folkbokföring. Under senare år har ett nytt lägenhetsregister byggts upp vid Lantmäteriet, liknande de som funnits i övriga nordiska länder under ett antal år. Kombinerat med den folkbokföring på lägenhet som genomförts av Skatteverket kommer möjligheterna att analysera boende och prognosticera bostadshushåll att förbättras. Samtidigt följs därför även utvecklingen av den demografiska forskningen om familje- och hushållsbildning eftersom den undersöker hur folk lever och bor i realiteten, vilket kan skilja sig från hur man är bokförd enligt reglerna. Utgångspunkt är SCB:s nationella demografiska prognos och antaganden om fruktsamhet, dödlighet och in- och utvandring, vilka utgör basen för de regionala prognoserna efter komplettering med bland annat de inrikes flyttningarna mellan länet och övriga riket och övrig regional demografisk information, till exempel den månads- och kvartalsvisa redovisningen av befolkningsutvecklingen. Arbetet påverkas mycket av Migrationsverkets prognoser för flyktinginvandringen till riket, vilka utgör en del av antagandet om invandringen till Stockholms län. Under arbetet med årets prognos har det tydliggjorts att den pågående flyktingkrisen och de flera gånger per år reviderade planerna för asylinvandring medfört att prognoserna är mer osäkra än någonsin och därför också behöver följas upp mer noggrant och oftare än tidigare. Uppföljning av migranternas skäl för invandring och födelseländer och befolkningens bakgrund tillhör de områden som är under utveckling inom sociodemografi. Projektet att göra prognoser för Stockholmsregionen är kvalificerat och komplext och kräver en väl sammansatt kompetens. Arbetet utförs därför i en projektgrupp bestående av TRF, SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Projektledare vid TRF och ansvarig för uppdraget är Ulla Moberg. 3

4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Befolkningsregister och folkbokföring... 7 SCB:s riksprognos Inledning Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner Befolkningsutvecklingen i länet till Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född...13 Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen...18 Den naturliga befolkningsutvecklingen...19 Migrationen och befolkningsutvecklingen...25 Stockholms FA-region...31 Befolkningsutvecklingen i kommunerna till Planerat bostadsbyggande...36 Boende i nyproduktion...40 Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet...43 Befolkningsutvecklingen i länet till Den demografiska försörjningskvoten Validering av tidigare prognoser Alternativa prognoser Alternativa antaganden för fruktsamhet...61 Alternativa antaganden för invandring...62 Alternativa antaganden för inrikes inflyttning...64 Alternativa antaganden för inrikes utflyttning...65 Alternativ kommunprognos Prognosmetodik Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län...69 Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå...71 Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå...73 Utjämningar Rapporter om komponentanalyser och demografi Referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar Tabellbilaga

5 Sammanfattning Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under perioden beräknas folkmängden i Stockholms län öka från till personer. Det innebär en ökning med 17 procent, eller en genomsnittlig årlig ökning på personer. Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten Födelsenettots andel av folkökningen ökar under prognosperioden. Den naturliga befolkningsökningen svarar för 46 procent av befolkningstillväxten i länet sett över hela prognosperioden. År 2024 väntas födelsenettot svara för 54 procent av befolkningstillväxten. Flyttningsnettot gentemot övriga Sverige fortsätter att minska År 2014 hade länet ett inrikes flyttningsöverskott gentemot övriga landet på personer. Överskottet väntas variera något under prognosperioden men väntas minska till personer år 2024, vilket är 8 procent av folkökningen. Fortsatt hög invandring under de närmaste åren Invandringen till länet uppgick 2014 till personer. Under de kommande åren väntas antalet immigranter öka. Den genomsnittliga invandringen till och med år 2024 väntas vara ca personer per år. Utvandringsriskerna har ökat mycket de senaste åren och väntas även öka under Utvandringen väntas öka under hela prognosperioden och på sikt blir det således en minskning av det utrikes flyttningsnettot. Andelen utrikesfödda ökar Utrikesfödda personer utgör i nuläget 23 procent av befolkningen i länet. Andelen väntas under prognosperioden öka till 26 procent, en ökning med personer. Folkmängden 2014 och 2024 En jämförelse för länet mellan 2014 och det sista prognosåret 2024 visar att antalet 0-åringar ökar från till antalet barn i förskoleåldern (1 5 år) ökar från till antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) ökar från till antalet ungdomar i gymnasieåldern (16 19 år) ökar från till , varav antalet 16-åringar ökar med personer antalet i förvärvsaktiv ålder (20 64 år) ökar från till antalet äldre (65 år eller äldre) ökar från till , varav antalet 80 år eller äldre ökar med personer. Den åldrande befolkningen Befolkningen i länet fortsätter att åldras och medelåldern förväntas öka från 38,5 år till 38,9 år mellan åren 2014 och Andelen 65 år och äldre förväntas öka från 15,7 till 16,3 procent och andelen 80 år och äldre från 3,9 till 4,6 procent. Den demografiska försörjningskvoten ökar Försörjningskvoten, beräknad efter antal personer i åldern 0 19 år samt 65 år eller äldre i relation till antal personer i åldern år, uppgick 2014 till 0,65 och väntas öka till 0,78 år

6 Befolkningsutvecklingen i stora drag Stockholms län förväntas växa med personer mellan 2014 och 2024, vilket är en ökning med 17 procent. Ökningen beror på ett positivt födelse- och flyttnetto, vilket betyder att det föds fler än det dör samt att det flyttar in fler än det flyttar ut. Både in- och utrikes flyttnetto är positiva under hela prognosperioden. Orsakerna till folkökningen skiftar under prognosperioden. År 2014 var den huvudsakliga orsaken det utrikes flyttnettot som stod för 48 procent av folkökningen. Födelsenettot utgjorde 40 procent av folkökningen och det inrikes flyttnettot 12 procent. År 2024 väntas den huvudsakliga anledningen till folkökningen istället bero på ett högt födelsenetto på 54 procent. Det utrikes flyttnettot sjunker till 38 procent och det inrikes flyttnettot förväntas utgöra 8 procent av folkökningen. Diagram 1. Stockholms län Folkökningen indelat i nettokomponenter för 2014 och % 40% 38% 54% 12% 8% Födelsenetto Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Invandringen antas öka fram till och med 2021 för att därefter börja avta samtidigt som utvandringen antas öka snabbare än invandringen, vilket är orsaken till att det utrikes flyttnettots betydelse minskar fram till Invandringens storlek bedöms utifrån omvärldssituationen och historiska trender. Att utvandringen antas öka beror på att man observerat ökande emigrationsrisker bland utrikesfödda sedan år 2009 och de förväntas fortsätta öka något under hela prognosperioden. Att det inrikes flyttnettot minskar i betydelse har att göra med ökande utflyttningsrisker hos samtliga födelsegrupper; Stockholmsfödda, Sverigefödda och utrikesfödda. Både inrikes in- och utflyttning ökar men den inrikes utflyttningen ökar snabbare än inflyttningen vilket resulterar i ett minskat flyttnetto. Att födelsenettot får större betydelse 2024 beror dels på minskande dödsrisker eftersom vi förväntas leva längre, dels på att det föds fler barn. Det är framför allt ökningen av antalet utrikesfödda kvinnor i barnafödande åldrar som bidrar till att antalet födda barn ökar men även att antalet Stockholmsfödda kvinnor ökar. 6

7 Befolkningsregister och folkbokföring För att göra befolkningsprognoser används befolkningsstatistik som framställs vid Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken tas fram med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en bearbetad kopia av Skatteverkets folkbokföring. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om bland annat födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar problem i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det, till exempel personer som avlider eller utvandrar utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Undertäckningen består av personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Den uppstår när födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inträffar över- och undertäckning även när personer är folkbokförda i fel region inom Sverige, till exempel om en person flyttar till en annan kommun för att studera men står kvar som folkbokförd hos sina föräldrar. Utomnordiska personer som invandrar till Sverige ska folkbokföra sig om de har uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt för EU/EES-medborgare) och har för avsikt att bosätta sig i landet i minst 12 månader. Detsamma gäller vid utvandring. Utvandring under kortare tid än 12 månader ska inte anmälas till folkbokföringen. Asylsökande ingår inte i RTB. De folkbokförs först om och när de får uppehållstillstånd i minst ett år. Utvandrare som inte anmäler sin flyttning utomlands är förmodligen den allvarligaste kvalitetsbristen i folkbokföringen och RTB. För att folkbokföringen bättre ska överensstämma med den befolkning som faktiskt ska vara folkbokförd i Sverige utreder Skattverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen ska stå utan känd hemvist i mer än cirka två år. Skatteverket har valt att klassificera dessa personers frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det. Befolkningsprognosen för Stockholms län utgår från RTB och är alltså en prognos för den folkbokförda befolkningen. Det innebär till exempel att prognosen över antalet födda avser barn födda av kvinnor folkbokförda i länet och inte antalet barn som kommer att födas på länets förlossningskliniker. Över- och undertäckningsproblematiken i befolkningsstatistiken påverkar prognosen, eftersom folkbokföringsfelen kan orsaka felaktiga mönster i de underlag som används för att ta fram prognosen. Övertäckningen kan orsaka en underskattning av dödligheten i länet om personer som avlidit utomlands inte rapporterats till folkbokföringen vid utflyttningen. De senaste 15 åren har, med undantag för ett år, antalet personer som av Skatteverket förts till utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30- tal och några hundra per år. År 2010 genomfördes en större insats av myndigheten, vilken fick till följd att personer avfördes från folkbokföringen. Under det första halvåret 2015 är motsvarande siffra ungefär 240 personer. I befolkningsprognosen för länet görs inget separat antagande om antalet personer som förväntas avregistreras som utvandrare till OB eller okänt. 7

8 SCB:s riksprognos Inom ramen för den officiella statistiken tar SCB fram och publicerar en befolkningsprognos för Sverige en gång om året. Vart tredje år görs en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen med hjälp av bedömningar från ett antal referensgrupper. Den senaste fördjupade analysen gjordes För mellanliggande år, som för 2014, görs uppföljningar och revideringar av föregående års prognos. Resultaten för 2015 års prognos, som sträcker sig från 2015 till 2060, redovisas i en rapport 1 och i form av tabeller i statistikdatabasen på SCB:s webbplats. Prognoserna om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten förväntas utvecklas. Jämfört med 2014 års riksprognos har fruktsamhetsantagandet justerats ned något för de närmaste åren. För kvinnor födda i Sverige, Norden, EU och länder med högt HDI 2 är antagandena något sänkta för de närmaste åren och för kvinnor födda i länder med medel eller lågt HDI eller i Europa exklusive EU och Norden är antagandena höjda under de närmaste åren. För dödligheten är skillnaderna marginella mellan 2014 och 2015 års prognoser. I 2014 års riksprognos reviderades migrationen till riket upp. År 2015 gjordes en stor upprevidering av invandringen till riket som justerades till en högre nivå under hela prognosperioden, där den största förändringen gjordes i början av prognosperioden. Den främsta anledningen till justeringen var Migrationsverkets bedömning om en ökad asyl- och anhöriginvandring. Till följd av en ökad invandring förväntas också utvandringen öka. Diagram 2. Riket Förväntad utveckling av invandringen enligt riksprognoserna framtagna 2012, 2013, 2014 och 2015 Antal års riksprognos års riksprognos års riksprognos års riksprognos År 1 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning HDI Human Development Index, se t.ex. och 8

9 1. Inledning Denna rapports syfte är att redovisa prognosen för befolkningsutvecklingen i Stockholms län fram till 2024/2050 efter ålder och kön. Prognosen delar upp befolkningen efter tre födelsegrupper; Stockholmsfödda, utomlänsfödda samt utrikesfödda. Tidigare mönster i befolkningen samt beräkningar och bedömningar av framtida utveckling ligger till grund för prognosen. I årets prognosarbete har tre områden uppmärksammats som tillfört en högre osäkerhet kring de bedömningar som gjorts än i tidigare prognosarbeten. Dels är det den ökande invandringen till riket. Tidigare prognosmetoder har baserats på riksprognosen där invandringen till Stockholms län antas utgöra en andel av invandringen till riket. Men i kombination med höjda antaganden om invandring i riksprognosen samt sjunkande andel till länet så har antagandet om invandring till Stockholms län behövt justeras ned. Den andra osäkerheten har varit fruktsamhetens utveckling de senaste åren. I riksprognosen antas fruktsamheten öka de första prognosåren för att senare minska. Riksprognosens ökningstakt för fruktsamheten har applicerats på Stockholms län i de tidigare prognoserna vilket även gjorts i år, även om en sjunkande fruktsamhet de senaste åren för länet har noterats. Det är svårt att avgöra om nedgången är ett trendbrott eller en tillfällighet och därför tillför det osäkerhet till prognosen. Det tredje området är de senaste årens ökade utflyttningsrisker. Ser man till det faktiska utfallet fram till och med sista juni år 2015 verkar även utflyttningsriskerna fortsätta att öka för helåret Emigrationsriskerna för utrikesfödda har ökat och inrikes utflyttningsrisker har ökat för samtliga födelsegrupper. Det är svårt att avgöra om utflyttningsriskerna kommer att fortsätta att öka; 2014 års inrikes utflyttningsrisker är de högsta noterade de senaste tio åren. Ökande trender gör prognoser mer osäkra och i årets prognosarbete har dessa tre områden uppmärksammats som gjort det lite mer osäkert än tidigare. Det är vanskligt att avgöra om man ska extrapolera trender när man arbetar med längre prognoshorisonter och man bör vara försiktig med att anta trendförändringar. Innehållet i den här rapporten börjar med prognosresultatet i kapitel 2. För länets kommuner har prognoser tagits fram med hjälp av tidigare befolkningsutveckling som grund, men även planerna för det framtida bostadsbyggandet ingår i beräkningarna. I kapitel 2 finns även en beskrivning av och diskussion kring boende i nyproduktion samt jämförelse mellan byggplaner och färdigställda lägenheter. På kommunnivå finns ingen uppdelning efter födelsegrupper. Beräkningar och antaganden som ligger till grund för länsprognoser och kommunprognoser beskrivs löpande. Kapitel 2 avslutas med en redovisning av den demografiska försörjningskvoten. Vid användningen av befolkningsprognoser bör observeras att prognoser är osäkra på lång sikt. I kapitel 3 redovisas valideringar av tidigare gjorda befolkningsprognoser för både länet och kommunerna. I kapitlet redovisas även skillnaden mellan årets huvudprognos och förra årets prognos lite närmare och vilken betydelse skillnaderna får för resultatet. Vid sidan av huvudprognosen har också några alternativa prognoser för länet tagits fram, alla med prognoshorisont Detta för att påvisa osäkerheten som 9

10 finns i befolkningsutvecklingen, men också för att redogöra för utvecklingen under andra möjliga framtida scenarier. Även alternativa kommunprognoser, som inte tar hänsyn till det framtida planerade bostadsbyggandet, har tagits fram för åren Alla de alternativa befolkningsprognoserna redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 beskrivs prognosmetodiken som använts på läns-, kommun-, planområdes- och basområdesnivån. Modellen för framskrivningen av befolkningen är kohort-komponentmetoden. Studier av befolkningen och dess storlek, fördelning, sammansättning och förändring över tid kallas demografi. I rapportens sista kapitel (6) beskrivs demografi lite närmare. Kapitel 6 tar även upp några studier som gjorts och rapporter som skrivits, dels för att ligga till grund för bedömningarna på regional nivå i prognosarbetet och dels som resultat av förfrågningar. I samband med prognosarbetet publiceras ett antal årliga eller intermittenta rapporter. När det gäller befolkningsprognosen /50 har förutom föreliggande rapport, Stockholms län Huvudrapport, den årliga rapporten Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden tagits fram. I en återkommande bilaga till Huvudrapporten redovisas en sammanfattning av insamlingen av Kommunernas bostadsbyggnadsplaner fram till år 2030 och i en annan bilaga, Kommunprognoser, sammanfattas prognoserna för 10 år framåt på kommunnivå. Dessutom produceras Planområdesprognoser och demografiska områdesdata som redovisar aggregat av basområdesprognoser och demografisk information. Regressionsmetoden som tillämpas för beräkning av inflyttningen till länets kommuner var under 2014 föremål för en översyn och utveckling. År 2015 gjordes ytterligare revideringar av modellen som redovisas i Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen. Under rådande osäkerheter kan vissa analyser och studier komma att prioriteras som fokuserar på flyktingmigrationen och asylsökande, utrikesföddas vidareflyttningar inom riket, den ökande utflyttningen och utvandringen från länet samt den sjunkande fruktsamheten. 10

11 2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner I detta kapitel redovisas resultaten av de befolkningsprognoser som tagits fram för Stockholms län och kommuner. Huvudprognosen sträcker sig till år 2024 och redovisas på länsnivå efter tre födelsegrupper Stockholmsfödda (födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. På kommunnivå görs ingen uppdelning efter födelsegrupp. I kapitlet redovisas också Stockholms funktionella analysregioner (FA-regioner), planerat bostadsbyggande, boende i nyproduktion samt resultatet av en framskrivning av länsprognosen till Kapitlet avslutas med ett avsnitt om den demografiska försörjningskvoten. Befolkningsutvecklingen i länet till 2024 År 1968 uppgick folkmängden i Stockholms län till drygt personer. Under perioden ökade antalet invånare med personer. Den 31 december 2014 hade länet en folkmängd på Vid prognosperiodens slut (år 2024) väntas den uppgå till , vilket motsvarar en ökning med 17 procent jämfört med Diagram 3. Stockholms län Folkmängd samt prognos Antal År Av dem som 2014 bodde i Stockholms län var 55 procent Stockholmsfödda, medan 22 procent var utomlänsfödda och 23 procent utrikesfödda. Antalet Stockholmsfödda beräknas öka med personer fram till 2024, medan antalet utomlänsfödda förväntas öka med och antalet utrikesfödda med personer. År 2013 passerade antalet utrikesfödda antalet utomlänsfödda, och om tio år väntas antalet urikesfödda utgöra en fjärdedel av länets befolkning. Ökningen beror till viss del på den inrikes in- och utflyttningen i olika grupper, men framförallt på den förväntade framtida invandringen. 11

12 Diagram 4. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp samt prognos Antal Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet År Växer Stockholmsregionen på övriga landets bekostnad? Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en föreställning som var mer sann för 50 år sedan än idag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var inflyttningen till Stockholms län betydande för befolkningsutvecklingen. Flyttöverskottet mot övriga riket var under den perioden nästan personer per decennium. Denna utveckling bröts dock under 1970-talet, då inflyttningen minskade under den gröna vågen. Ser man på inflyttningen till länet i relation till invånarantalet hade inflyttningen under första halvan av talet en större påverkan på befolkningsutvecklingen än i nuläget. 3 Tabell 1. Stockholms län Befolkningsförändringar Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flyttningsnetto Invandrade Utvandrade Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto För prognosåren är folkökningen summan av födelsenettot och flyttningsnettot. För 2014 ingår i folkökningen även en justeringspost med 293 personer. Anledningen till justeringsposten är att aviseringarna från Skatteverket om födda, döda och flyttningar inte inkommit till SCB vid tidpunkten för registeruttaget från RTB. 3 Regionplanekontoret (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. 12

13 Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född Åldersfördelningen hos befolkningen påverkar behovet av barnomsorg, skolor, äldreomsorg och vård och det ekonomiska utfallet av kostnader och intäkter. Antalet födda barn beräknas med fruktsamhetsmått som i sin tur påverkas av antalet kvinnor i barnafödande åldrar. För personer i åldrarna kring år är flyttningar den viktigaste faktorn som påverkar befolkningsutvecklingen. Flyttningar, både inrikes och utrikes, är starkt koncentrerade till denna åldersgrupp. En ökad flyttningsbenägenhet finns också bland personer i pensionsåldern. År 2014 hade Stockholms län ett flyttningsunderskott gentemot övriga Sverige på 560 personer i åldern 65 år eller äldre. När det gäller de allra äldsta är dödligheten mest avgörande för befolkningsutvecklingen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en förhållandevis kortsiktig befolkningsprognos som tio år påverkas inte antalet personer i de äldsta åldrarna nämnvärt. Det är snarare kohorternas storlek som påverkar antalet dödsfall i de enskilda åldrarna. Den stora gruppen som föddes på talet kommer i slutet av prognosperioden upp i de högre åldrarna, och bidrar till ett ökat antal äldre i länet. Diagram 5. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2014 och 2024 För de flesta åldrarna väntas befolkningen öka under prognosperioden. Det finns dock några undantag. Bland kvinnor väntas antalet minska i åldrarna år samt år, med 860 respektive personer. Män i åldrarna år väntas minska med 220 personer. Störst ökning förväntas i åldern år bland både kvinnor och män, med respektive personer, vilket är personer födda i samband med babyboomen

14 Diagram 6. Stockholms län Förändring av befolkningen efter ålder 2014 och 2024 Antal Ett positivt värde innebär en ökning av befolkningen, ett negativt en minskning. Ålder Sett till enskilda åldrar förväntas den största minskningen mellan 2014 och 2024 för 24-åringarna och den största ökningen för 33-åringarna. Tabell 2. Stockholms län Folkmängd efter kön och ålder 2014 och 2024 samt folkökning i antal och procent Ålder Folkökning totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Procent , , , , , ,0 därav , , ,2 Totalt ,4 Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar Antalet barn i åldern 0 5 år i Stockholms län beräknas öka med personer mellan 2014 och 2024, vilket motsvarar en ökning med 20 procent. Barn i åldersgruppen 6 15 år (grundskoleåldern) förväntas öka till , eller med 22 procent. De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med eller 15 procent medan gruppen år beräknas öka med eller 20 procent. Störst ökning procentuellt sett beräknas barn i åldern år svara för. Denna grupp förväntas öka med 36 procent, vilket motsvarar personer. Prognosen för antalet barn i de allra yngsta åldrarna är mer osäker än i andra åldersgrupper eftersom dessa barn i dagsläget ännu inte är födda. 14

15 Diagram 7. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år, år och år samt prognos Antal år 6-9 år år år År Befolkningen i åldern år (gymnasieskoleåldern) i länet beräknas öka med personer mellan 2014 och 2024, vilket motsvarar en ökning med 30 procent. Sedan 2010 har antalet i åldersgruppen minskat och gruppen väntas fortsätta att minska i antal under Minskningen beror främst på att de stora ålderskullarna födda på tidigt 1990-tal nu tillhör äldre åldersgrupper, och att de efterföljande kohorterna är betydligt mindre. Från och med nästa år väntas gruppen återigen öka och därefter fortsätta öka under resten av prognosperioden. Främsta anledningen är det ökande antalet födda under 2000-talet. Antalet 16-åringar väntas öka under hela prognosperioden, med personer, eller 38 procent mellan 2014 och Diagram 8. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 16 år och år samt prognos Antal år 16 år År Befolkningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna Under de närmaste tio åren förväntas antalet i åldern år (arbetsför ålder) öka i länet med personer eller 14 procent. Antalet personer i åldersgruppen år förväntas öka med personer och motsvarande ökning i gruppen år beräknas bli personer. Procentuellt innebär det en folkökning på 14 respektive 15 procent för åldersgrupperna. 15

16 Diagram 9. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år samt prognos Antal år år År Befolkningsutvecklingen för de äldre Antalet 65 år eller äldre i länet beräknas öka med personer mellan 2014 och 2024, vilket motsvarar en ökning med 22 procent. Åldersgruppen år väntas öka med personer, medan antalet personer 80 år eller äldre väntas öka med personer. Detta motsvarar en procentuell ökning i respektive grupp med 16 respektive 40 procent. Bland de äldre är flyttningar mindre frekventa än i yngre åldersgrupper och det är främst den framtida dödligheten som påverkar befolkningens storlek. Som nämnts tidigare väntas medellivslängden öka i framtiden, men för en tidsperiod på tio år märks inte nedgången i dödlighet nämnvärt i befolkningsprognosen. Diagram 10. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och 80 år eller äldre samt prognos Antal år 80+ år År Stockholmsfödda Befolkningen som är född i länet har, av naturliga skäl, en betydligt yngre åldersstruktur än de utomlänsfödda och de utrikesfödda. År 2014 var 37 procent av de Stockholmsfödda yngre än 20 år. Antalsmässigt väntas denna grupp öka med personer under prognosperioden, vilket innebär att deras andel av alla Stockholmsfödda ökar till 40 procent. 16

17 Antalet Stockholmsfödda personer i arbetsför ålder år beräknas öka med personer mellan 2014 och Trots detta väntas andelen minska från dagens 51 procent till 47 procent om tio år. Gruppen 65 år eller äldre ökar både i antal och relativt sett. Antalet väntas under de kommande tio åren öka med personer. Detta innebär att gruppens andel av alla Stockholmsfödda stiger från 12 till 13 procent. Diagram 11. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för Stockholmsfödda 2014 och 2024 Antal Ålder Utomlänsfödda De utomlänsfödda har en äldre åldersstruktur än övriga födelsegrupper. År 2014 var endast 4 procent av dem yngre än 20 år. Under de kommande tio åren förväntas antalet i åldersgruppen öka med personer. Antalet personer i åldern år, som 2014 omfattade 68 procent av alla utomlänsfödda, beräknas öka med under samma period. Andelen 65 år eller äldre utgjorde 28 procent av de utomlänsfödda år Även denna åldersgruppen väntas öka, från till Sett till andelar ökar gruppen 20 år och yngre med en procentenhet, till 5 procent, medan gruppen 65 år och äldre minskar med en procentenhet, till 27 procent. Andelen åringar ligger kvar på samma nivå som tidigare. Diagram 12. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utomlänsfödda 2014 och 2024 Antal Ålder 17

18 Utrikesfödda De utrikesfödda har, precis som de utomlänsfödda, en åldersstruktur med få unga. Gruppen yngre än 20 år beräknas dock öka under de närmaste tio åren med personer, men dess andel av samtliga utrikesfödda minskar ändå från 10 till 9 procent. Bland de utrikesfödda finns en hög andel i åldern år. Denna grupp väntas öka med personer mellan 2014 och 2024, men gruppens andel stannar kvar på samma nivå som tidigare, 76 procent. Även antalet personer som är 65 år eller äldre väntas öka under prognosperioden, med personer. Här ökar andelen från dagens 14 procent av de utrikesfödda till 15 procent vid prognosperiodens slut. Diagram 13. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utrikesfödda 2014 och 2024 Antal Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen Folkmängden i Stockholms län beräknas öka med personer mellan åren 2014 och Under 2014 ökade folkmängden med personer. För prognosperioden förväntas en stigande ökningstakt till personer år 2020, därefter väntas takten successivt avta. År 2024 förväntas en folkökning på personer. Befolkningsutvecklingen beror dels på den naturliga befolkningsökningen (differensen mellan födda och döda) och dels på flyttningsöverskottet (differensen mellan in- och utflyttningen). Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten väntas öka under prognosperioden. År 2014 stod födelsenettot för 40 procent och flyttningsnettot för 60 procent av folkökningen, men om tio år beräknas födelsenettot svara för 54 procent och flyttningsnettot för 46 procent av ökningen. Sett till hela folkökningen under prognosperioden väntas nästan hälften, 46 procent, av ökningen ( personer) förklaras av den naturliga befolkningsökningen och resten ( personer) utgörs av flyttningsöverskottet Ålder 18

19 Diagram 14. Stockholms län Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling samt prognos Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning År Den naturliga befolkningsutvecklingen Skillnader i födelsenettot mellan åren beror främst på att antalet födda varierar, då antalet döda ligger på en stabil nivå. Födelsenettot förväntas öka under prognosperioden och år 2024 vara personer, jämfört med år Diagram 15. Stockholms län Födda och döda samt prognos Antal Födda Döda Födelsenetto År Döda Antalet döda i Stockholms län har sedan 1980 varierat mellan strax under och drygt personer per år. Händelser som i högre grad kan påverkas av individerna själva, till exempel barnafödande och flyttningar, varierar i större utsträckning än dödligheten. Under de kommande tio åren förväntas dock en liten ökning av antalet döda i slutet av perioden, främst på grund av att den stora gruppen födda på 1940-talet kommer upp i de äldre åldrarna. Antalet döda i befolkningsprognosen har beräknats med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker för de tre födelsegrupperna. De framtida beräkningarna bygger på SCB:s riksprognos som antar en reducering av dödsriskerna, vilket 19

20 innebär en ökning av medellivslängden. Riskerna från riksprognosen justeras efter dödligheten i de olika födelsegrupperna i länet för de senaste åren. Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i vardagligt tal ofta för medellivslängd. År 2014 låg medellivslängden 4 i Stockholms län på 81,2 år för män och 84,7 år för kvinnor. Sedan 1995 har männens medellivslängd ökat med 5,1 år och kvinnornas med 2,8 år. Under de kommande åren väntas medellivslängden öka ytterligare, och år 2024 uppgå till 82,9 år för männen och 85,9 år för kvinnorna. Diagram 16. Stockholms län Medellivslängd efter kön samt prognos Antal år Kvinnor Män År Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder 5 har sedan 1995 ökat med 3,1 år för män och med 1,8 år för kvinnor. En 65-årig man förväntades år 2014 i genomsnitt leva ytterligare 19,4 år och en 65-årig kvinna 21,9 år. Om tio år beräknas den återstående medellivslängden för personer i denna ålder ha ökat med ytterligare 1,4 år för män och 1,0 år för kvinnor. Diagram 17. Stockholms län Återstående medellivslängd för 65-åringar efter kön samt prognos Antal år Kvinnor Män År 4 Medellivslängden är här beräknad efter förväntade dödsrisker per ålder vid årets slut över en ettårsperiod. Till exempel för år 2014 bygger beräkningarna på dödsriskerna för år Metoden skiljer sig något mot beräkningarna till den officiella statistiken. 5 Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder är beräknad över en ettårsperiod. 20

21 Födda År 1997 föddes barn i Stockholms län och sedan dess har antalet födda ökat under alla år utom 2011 och År 2014 föddes barn i länet. För Sverige totalt är antalet födda ännu inte uppe i nivån i 90-talets början, men antalet födda i Stockholms län ligger däremot på en högre nivå idag än då. Antalet födda väntas öka under prognosperioden och år 2024 beräknas barn födas av mödrar folkbokförda i länet. Anledningen är den ökande folkmängden av kvinnor i barnafödande åldrar. I slutet av prognosperioden har de som föddes i början av 1990-talet nått de barnafödande åldrarna runt 30 år, vilket också kommer att bidra till att antalet födda ökar. I prognosen beräknas antalet födda utifrån hur många kvinnor i fruktsam ålder det beräknas finnas i länet samt vilken benägenhet de har att föda barn. Fruktsamhetstalen skiljer sig åt beroende på födelsegrupp. Generellt sett är kvinnor som bor i Stockholms län äldre när de får barn än kvinnor i övriga Sverige. År 2014 var moderns medelålder vid första barnets födelse 30,6 år i länet mot 29,1 år i riket. Sett till alla barn som föds så var moderns medelålder 32,1 år i länet mot 30,8 år i riket. Om länets kvinnor i sin tur delas upp efter födelsegrupp så var medelåldern vid barns födelse för utrikesfödda 31,8 år och 31,6 år för Stockholmsfödda. För utomlänsfödda kvinnor var medelåldern 33,4 år. När det gäller föräldrarnas ålder vid första barnets födelse är en tydlig förändring att senare generationer föder sitt första barn i äldre åldrar jämfört med tidigare. 6 Att många väntar med barnafödandet tills de är etablerade på arbetsmarknaden framkommer i flera studier. Ett tidigare inträde i högskolan under senare år kan dock tala för att ungdomar i framtiden kan komma att etablera sig tidigare, och att åldern för förstagångsmödrarna därför inte kommer att öka. 7 Liksom dödsfall inte alltid sker i hemkommunen, sker heller inte alla förlossningar i hemkommunen eller ens i hemlänet. Det är därför viktigt att ha i åtanke att denna prognos visar antalet barn födda av mödrar folkbokförda i länet. Asylsökande, korttidsinvandrade eller besökare som föder barn i Stockholms län ingår inte i prognosen. Diagram 18. Stockholms län Åldersspecifik fruktsamhet efter födelsegrupp Fruktsamhet 0,20 0,18 Födda i Stockholms län 0,16 Födda i övriga riket 0,14 Födda i utlandet 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, Ålder 6 Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande. 7 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning

22 Vid beräkningen av antalet födda i prognosen används måttet summerad fruktsamhet, som beräknas med åldersspecifika sannolikheter att föda barn. Detta mått anger hur många barn en kvinna väntas få under hela sin fruktsamma period (14 54 år) om fruktsamheten vid den aktuella tidpunkten består. I Sverige varierar antalet födda kraftigt över olika tidsperioder. År 1990 föddes barn, medan antalet 1999 var och 2014 var det Det finns flera förklaringar till att fruktsamheten varierar över tid. Den enskildes ställning på arbetsmarknaden, utbildning, ekonomisk situation, familjepolitik och ekonomiska konjunkturer, påverkar benägenheten att bilda familj. 8 På 1980-talet låg den summerade fruktsamheten 9 i Stockholms län på en lägre nivå än i riket. Skillnaderna minskade under 1990-talet och sedan dess ligger fruktsamheten i länet och riket på ungefär samma nivå. 10 År 2010 var den summerade fruktsamheten i länet 1,99 barn per kvinna, en nivå som till och med är något högre än i början av 1990-talet, då fruktsamheten låg på 1,98 som högst. En anledning till den höga fruktsamheten kan vara att det bland annat blivit vanligare att föda ett tredje barn, framförallt i storstäderna. 11 Under de senaste åren har dock fruktsamheten sjunkit och låg 2014 på 1,84 barn per kvinna i länet. Under de närmaste tio åren antas fruktsamheten i riket på sikt uppgå till 1,94 barn per kvinna. Prognosen över antalet födda i länet beräknas med hänsyn tagen till antalet kvinnor i länet och deras åldersstruktur, tidigare fruktsamhetstal i förhållande till riket, migration, födelselän och födelseländer. Fruktsamheten bland Stockholmsfödda kvinnor var 1,75 barn per kvinna år Motsvarande siffra bland utomlänsfödda var 1,94 respektive 2,01 för utrikesfödda kvinnor. Utrikesfödda kvinnor har tidigare haft en högre fruktsamhet än utomlänsfödda kvinnor, men skillnaden mellan utrikesfödda och inrikesfödda kvinnor minskar. 12 Under prognosperioden väntas fruktsamheten öka i samtliga födelsegrupper. Ökningen till år 2024 väntas ligga omkring 0,06 för samtliga födelseregioner, vilket innebär en summerad fruktsamhet på 1,81 för Stockholmsfödda, 2,07 för utrikesfödda samt 2,00 för kvinnor födda i övriga riket. 8 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning Fruktsamhetsberäkningarna baseras på födelseårskohorter, det vill säga baserat på moderns ålder vid årets slut. 10 SLL/TRF (2015). Fruktsamhet och mortalitet Prognos Statistiska centralbyrån (2011). Tredje barnet en ny trend? 12 SLL/TRF (2015). Fruktsamhet och mortalitet Prognos

23 Diagram 19. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp samt prognos Summerad fruktsamhet 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet 1, År Av de barn som föddes år 2004 av mödrar folkbokförda i länet var födda av en stockholmsfödd moder, av en utomlänsfödd moder och av en utrikesfödd moder. Under senare år har framförallt antalet som föds av en utrikesfödd moder ökat, med fler år 2014 än Relativt sett ökade andelen födda av en utrikesfödd moder från 25 till 32 procent, vilket beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar för den födelsegruppen blivit fler. Diagram 20. Stockholms län Antal födda efter moderns födelsegrupp Antal Modern född i Stockholms län Modern född i övriga riket Modern född i utlandet År Skillnaden i fruktsamhet bland utrikesfödda kvinnor varierar beroende på i vilket land de är födda och hur länge de har varit bosatta i Sverige. Studier visar att kvinnor födda i Norden, EU-länder och länder utanför Europa med hög utvecklingsnivå (till exempel Chile, Sydkorea och USA) har ett fruktsamhetsmönster som i stort liknar de svenskföddas. När det gäller kvinnor födda i Europa utanför EU har de på senare tid närmat sig det mönster för barnafödande som svenskfödda kvinnor har. Även kvinnor födda i medelutvecklade länder utanför Europa (bland annat Irak, Iran och Thailand) tycks närma sig svenskföddas fruktsamhetsmönster. Kvinnor födda utanför Europa i länder med låg utvecklingsnivå (till exempel Somalia och Etiopien) har en högre fruktsamhetsnivå än de svenskfödda. Denna grupp visar inte heller några tydliga tendenser till att närma sig det 23

24 fruktsamhetsmönster som svenskfödda kvinnor har. 13 När det gäller Stockholms läns kvinnor födda i Somalia har dock skillnaderna gentemot kvinnor födda i Sverige minskat. 14 En grupp som växer är födda i Sverige med föräldrar födda utomlands, därmed ökar också antalet barn som har föräldrar som är födda i Sverige vars föräldrar är födda utomlands. Perioden hade 6 procent av barnen som föddes i länet inrikes födda föräldrar och utrikesfödda far- och morföräldrar. I början av 1980-talet var andelen knappt 3 procent. Föräldragruppen med utrikesfödda föräldrar hade lägre fruktsamhetstal än gruppen med minst en inrikes född förälder. Fruktsamhetstalet för länets kvinnor födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar var 1,71 barn per kvinna under , mot 1,90 för Sverigefödda med minst en inrikes född förälder. 15 Prognosen i nuläget bygger på fruktsamheten totalt sett för utrikesfödda kvinnor. Ett projekt vid TRF har studerat resultatet av antalet födda i en länsprognos med en uppdelning efter utrikesfödda mödrars födelseländer. 16 Fruktsamheten är lägre 2014 än 2009 för samtliga födelsegrupper förutom kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar där den är densamma. Antalet födda barn sjunker för kvinnor födda i Sverige, men om man bara ser till dem som har två utrikesfödda föräldrar så ökar antalet födda för den gruppen eftersom antalet kvinnor i den gruppen ökar. I årets prognos har det inte tagits hänsyn till kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Men skillnaden i fruktsamhet mellan denna födelsegrupp och de tre övriga antyder att det kan ge bättre skattningar vilket ska implementeras i nästa års prognosarbete. 13 Statistiska centralbyrån (2012). Betydelsen av tid i Sverige för fruktsamheten. 14 SLL/TRF (2015). Fruktsamhet och mortalitet Prognos SLL/TRF (2015). Fruktsamhet och mortalitet Prognos SLL/TRF (2012). Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos

25 Tabell 3. Stockholms län Fruktsamhetens utveckling efter moderns födelsegrupp Moderns födelseregion År Antal kvinnor i barnafödande åldrar 1 Andelen kvinnor i barnafödande åldrar 3 Antal födda barn Summerad fruktsamhet Kvinnor födda i Stockholm , , , , , , , , , , , ,75 Kvinnor födda utanför Stockholm, i Sverige , , , , , , , , , , , ,94 Kvinnor födda utanför Sverige , , , , , , , , , , , ,01 Kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar , , , , , , , , , , , ,65 1 Barnfödande åldrar definieras som kvinnor mellan år 2 De tre översta tabellerna summerar upp till totalnivåerna för länet men den här tabellen överlappar med individer från de två översta tabellerna och kan därför inte summeras med dessa. 3 Andelen kvinnor i förhållande till totalt antal kvinnor i barnafödande åldrar för hela länet för respektive födelseregion Migrationen och befolkningsutvecklingen Migrationen utgörs av inrikes in- och utflyttningar samt av immigration och emigration. Från att under och 1990-talet ha växlat i betydelse är det under 2000-talet det utrikes flyttningsnettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttningsnettot bidragit till befolkningstillväxten i Stockholms län. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Inrikes omflyttning Individers geografiska rörlighet inom landet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen på regional nivå. Flera faktorer påverkar rörligheten, men generellt sett görs fler flyttningar under högkonjunkturer än under lågkonjunkturer SOU 2007:35, Flyttning och pendling i Sverige, Bilaga 3 till Långtidsutredningen

26 Flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga Sverige har varierat mellan åren. Till exempel flyttade 1980 endast personer in till länet medan personer flyttade ut, vilket alltså resulterade i ett negativt inrikes flyttningsnetto på personer. Det största positiva inrikes flyttningsnettot under de senaste fyra decennierna inträffade 1997 då fler personer flyttade in till än ut från länet. År 2004 låg antalet utrikes födda i länet på mot dagens Utflyttningen från länet till övriga Sverige uppgick 2004 till personer. Sedan 2010 har antalet ökat årligen och år 2014 uppgick antalet inrikes utflyttade bland de utrikesfödda till De inrikes utflyttningarna bland utrikesfödda väntas fortsatt öka under prognosperioden, och år 2024 beräknas lämna länet. Anledningarna till ökningen är både en ökad befolkning och att utflyttningsriskerna antas ligga på en hög nivå även i fortsättningen. Diagram 21. Stockholms län Inrikes utflyttning efter födelsegrupp och ålder för 2004, 2014 och

27 Under 2014 flyttade personer in till länet från övriga Sverige. Inflyttningen bestod till mer än hälften, 53 procent, av personer födda i Sverige men inte i Stockholms län. Stockholmsfödda som återvände till födelselänet stod för 23 procent och utrikesfödda för 24 procent. Inflyttningen väntas öka under de kommande åren och nå en topp 2019, därefter väntas en svag minskning. Detta beror till stor del på att de stora barnkullarna födda i början på 1990-talet nu befinner sig i de flyttningsbenägna åldrarna och att de i slutet av prognosperioden lämnar denna grupp. Det finns ingenting i dagsläget som tyder på att flyttningsöverskottet kommer att övergå i ett flyttningsunderskott. På sikt kan dock väntas en viss nedgång i förhållande till dagens flyttningsnetton. Vid prognosperiodens slut väntas nettot ligga på drygt personer, då antalet inrikes inflyttade till Stockholms län beräknas vara personer och antalet inrikes utflyttade personer. Den Stockholmsfödda delen av befolkningen i länet har haft och förväntas även framöver uppvisa ett negativt flyttningsnetto gentemot resten av Sverige. Det beror bland annat på att många barnfamiljer, där barnen är födda i länet och föräldrarna utom länet, flyttar från länet till övriga Sverige. Beräkningarna bakom den förväntade omflyttningen mellan Stockholms län och övriga Sverige bygger på in- och utflyttningsrisker per ålder, kön och födelsegrupp. Faktorer som kan leda till variationer och som är svåra att förutse och ta hänsyn till är till exempel påverkan av konjunkturer, arbetsmarknad och händelser i omvärlden. Tabell 4. Stockholms län Inrikes omflyttning efter födelsegrupp Inrikes inflyttning Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Inrikes utflyttning Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Inrikes netto Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands

28 Diagram 22. Stockholms län Inrikes omflyttning samt prognos Utrikes omflyttning Invandringen till och även utvandringen från Sverige påverkas av situationen i omvärlden och förändringar över tid är därför svåra att förutse. I dagsläget är det främst konflikter och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen som har betydelse för invandringen. Även arbetskraftsinvandring står för en betydande del och beror på den ekonomiska konjunkturen. Hur många som tillåts invandra påverkas av den svenska migrationspolitiken. När den utrikes omflyttningen skattas i riksprognosen görs detaljerade antaganden för de närmaste åren som därefter går över i en mer långsiktig trend. Eftersom migrationen kan variera kraftigt från år till år ska de långsiktiga antagandena ses som genomsnittsvärden. 18 Antaganden om den framtida migrationen är osäkra. Utvärderingar av tidigare prognoser visar att antaganden baserade på långsiktiga trender ger bättre resultat än sådana som baseras på observationer för ett fåtal år. 19 Under 2014 invandrade personer till Sverige. Det är den högsta nivån någonsin. Utvandringen har ökat de senaste fem åren, undantaget 2013 då antalet minskade något. Totalt utvandrade personer år De senaste tio åren har in- och utvandringen till Sverige varit högre än under någon annan tioårsperiod. Arbetskraftsinvandring, flyktinginvandring, familjeanknytning, återinvandring och återutvandring har alla tillsammans legat till grund för de senaste årens höga tal. Tidigare har endast ett av dessa skäl legat till grund för det som dominerat in- och utvandringen. 20 Av de som invandrade till Sverige under 2014 bosatte sig 27 procent i Stockholms län. Det kan jämföras med länets andel av Sveriges totala folkmängd som låg på 23 procent. Antalet invandrade till länet uppgick till personer, vilket var något högre än under Av dem som invandrade till länet under 2014 var 87 procent utrikesfödda, 8 procent återvändande Stockholmsfödda och 5 procent utomlänsfödda. Den största enskilda grupp som vanligtvis invandrar till Sverige är personer som är födda i Sverige, det vill säga återinvandrade. År 2014 var dock den största gruppen födda i Syrien. I Stockholms län var Sverigefödda, 18 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning Statistiska centralbyrån (2009). Sveriges framtida befolkning Statistiska centralbyrån (2013). Flera skäl till invandring idag. 28

29 liksom tidigare år, den största invandrargruppen. Andra stora invandrargrupper som kommit till länet under de senaste åren var födda i Syrien, Polen och Indien. Tabell 5. Stockholms län Invandrade efter födelseland Födelseland Sverige Syrien Polen Indien Kina Finland Storbritannien och Nordirland Irak USA Tyskland De 10 vanligaste länderna för år 2014 har tagits med i tabellen. För personer som har ett utomnordiskt medborgarskap registreras även orsaken till invandringen till Sverige, grund för bosättning. 21 År 2014 var de vanligaste skälen familjeband, följt av flykting/skyddsbehov/humanitära skäl och arbete. Skälen bland dem som invandrat till Stockholms län skilde sig en del från i övriga landet. Det främsta skälet var dock även här familjeband. Anhöriginvandringen utgjorde 35 procent av den utomnordiska invandringen till länet mot 34 procent i hela riket. Däremot var arbetskraftsinvandring vanligare än flyktinginvandring till länet. Andelen med arbete som skäl uppgick till 15 procent mot rikets 8 procent och flyktinginvandringen till 11 procent mot 33 procent i riket. Under de närmaste åren väntas invandringen till länet öka till en högsta nivå på personer år 2021, för att de nästkommande åren minska och 2024 uppgå till personer. Nedgången bygger på en förmodad nedgång i invandringen i hela landet. 22 I SCB:s riksprognos har bedömningen gjorts, av SCB:s referensgrupp för migration 23, att invandringen på sikt kommer att sjunka från dagens höga nivåer. För att skatta antalet invandrare till Stockholms län har riksprognosens antaganden för olika födelsegrupper använts som grund. År 2014 utvandrade personer från länet. I prognosen har utvandringen beräknats med hjälp av separata ålders- och könsspecifika utvandringsrisker för de tre födelsegrupperna. En hög invandring följs ofta av en hög utvandring. Detta mönster antas gälla även i framtiden. Att utvandringen väntas öka under prognosperioden beror på att befolkningen som helhet i regionen växer, men också på att antalet utrikesfödda ökar och att de generellt har en högre benägenhet att utvandra i förhållande till inrikesfödda. Födelseland och skälet till att invandra påverkar benägenheten att återutvandra. I en statistisk studie på nationell nivå från SCB 24 framgår att benägenheten att återutvandra är större bland födda i Norden, EU och högt utvecklade länder utanför Europa, än bland födda i övriga 21 Uppgifterna hämtas av SCB från Migrationsverket. 22 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning I SCB:s referensgrupp för migration ingår Migrationsverket, Försäkringskassan, Justitiedepartementet, Finansdepartementet, Institutet för framtidsstudier, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet med flera. 24 Statistiska centralbyrån (2011). Återutvandring efter tid i Sverige. 29

30 Europa och lågt eller medelutvecklade länder utanför Europa. Likaså att arbetskraftsinvandrare återutvandrar i betydligt högre utsträckning än personer med asylskäl och anhöriginvandrare. År 2024 väntas utvandringen från länet uppgå till personer. Bland dem som utvandrar beräknas 72 procent vara utrikesfödda, 21 procent Stockholmsfödda och 6 procent utomlänsfödda. Som en följd av att invandringen väntas minska samtidigt som utvandringen förväntas öka under prognosperioden kommer det utrikes flyttningsnettot på sikt att minska, och om tio år beräknas nettot uppgå till mot personer år Detta innebär en minskning med knappt 20 procent fram till år På grund av flyktingkrisen och det stora antalet asylsökande till riket kommer den f.n. mycket osäkra prognosen för länet att följas upp löpande. Tabell 6. Stockholms län Utrikes omflyttning Invandring Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Utvandring Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Utrikes netto Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Diagram 23. Stockholms län Utrikes omflyttning samt prognos

31 Stockholms FA-region Stockholms län är en gemensam bostads- och arbetsmarknad och definintionsmässigt byter man bostad när man flyttar/ändrar folkbokföring inom länet och betraktas inte som pendlare mellan olika kommuner inom länet. Det finns också flera kommuner utanför länet till och från vilka pendlingsmöjligheterna kan anses vara bra. För att täcka in denna typ av arbetsmarknad delas Sverige upp i så kallade funktionella analysregioner (FA-regioner). Tillväxtanalys beskrivning av en FA-region är: En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. 25 I Stockholms FA-region ingår, förutom alla kommuner inom länet, även kommunerna Håbo, Gnesta, Strängnäs, Trosa, Knivsta, Tierp, Uppsala, Enköping, Östhammar och Heby, och from 2015 (FA15) även Flen, dvs totalt 37 kommuner. Vid revideringen 2014 minskade antalet FA från tidigare 72 till 60. Stockholms FA-region hade enligt omfattningen 2014 med 36 kommuner en ungefär 18 procent större befolkning år 2014 och 20 procent fler bostadsbytare än Givetvis kan det påverka prognoserna att bostads- och arbetsmarknaden är större än länsgränsen som härstammar från 1968 då man införlivade Stockholms kommun i länet och man sedan dess även har gjort flera andra förändringar av kommunindelningen. Prognosen som baseras på den folkbokförda befolkningen syftar till att ligga till grund för ekonomisk planering, men den administrativa länsgränsen kan ha stor betydelse även om den inte syns och märks geografiskt och fysiskt. Diagram 24. Stockholms län och FA-regionen Flyttarnas fördelning och flyttningsnetto Bostadsbytare avser flyttningar inom länet respektive FA-regionen. Notera att Stockholms län utgör en stor del av FA-regionen. Förra året gjordes en rapport 2014:08 för att analysera in- och utflyttningsfält till och från Stockholmsregionen 26 baserad på EquiPop-metoden med koordinatsatta individer. Som komplement visas i tabellen nedan in- och utflyttningen mellan de administrativa regioner som Sveriges län utgör och de tio övriga kommunerna som idag ingår i Stockholms FA enligt omfattningen t.o.m Som framgår SLL/TRF (2014). Kartläggning av in- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen. 31

32 dominerar Västra Götalands, Örebro, Östergötlands och Skåne län det positiva nettot, och bland kommunerna Uppsala kommun, medan Södermanlands och Uppsala län och övriga kommuner utanför länsgränsen ger ett underskott. Tabell 7. Stockholms län Inrikes omflyttning mellan länet och övriga län i Sverige samt kommunerna i Stockholms FA-region utanför länet 2014 Län/ Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flytt- FA-kommun till Stockholms län från Stockholms län ningsnetto från till för Stockholms län Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Håbo Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar Gnesta Strängnäs Trosa Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2024 Förutom en prognos över befolkningen i Stockholms län för de närmaste tio åren har även befolkningsprognoser för länets kommuner tagits fram. Som underlag för att prognostisera den framtida inrikes inflyttningen till respektive kommun har inte endast historiska data använts, utan även sammanställningar av kommunernas planerade bostadsbyggande. Samtliga kommuner i länet beräknas få en ökad folkmängd fram till

33 Karta 1. Stockholms län Beräknad procentuell ökning av folkmängden i kommunerna

34 Stockholm är den kommun som i antal väntas öka sin folkmängd mest. År 2024 väntas antalet invånare uppgå till , en ökning med invånare eller 16 procent jämfört med Kommunerna Nacka och Sundbyberg förväntas öka sin befolkning med över personer. Den största relativa befolkningstillväxten, 48 procent, väntas för Sundbybergs kommun. Järfälla kommun väntas öka sin befolkning med 24 procent. Ytterligare sex kommuner väntas öka sin folkmängd med över 20 procent, nämligen Botkyrka, Nacka, Sigtuna och Solna, Tyresö och Värmdö. Danderyds kommun förväntas få den relativt sett minsta befolkningsökningen, 6 procent, vilket motsvarar personer. Även Lidingö och Norrtälje kommun väntas få en förhållandevis låg befolkningstillväxt, 9 procent. Tabell 8. Kommunerna i Stockholms län Folkmängd 2014 och 2024 Kommun Befolkning Förändring Kommun Befolkning Förändring Antal Proc Antal Proc Botkyrka Solna Danderyd Stockholm Ekerö Sundbyberg Haninge Södertälje Huddinge Tyresö Järfälla Täby Lidingö Upplands Väsby Nacka Upplands-Bro Norrtälje Vallentuna Nykvarn Vaxholm Nynäshamn Värmdö Salem Österåker Sigtuna Sollentuna Hela länet Stockholms län väntas 2024 ha en yngre befolkning än Sverige totalt. Det kommer däremot finnas lika stor andel 0 5-åringar (8 procent) och 6 19-åringar (17 procent) i riket och länet. Framförallt andelen personer i åldern år förväntas bli betydligt högre, 28 jämfört med 26 procent i hela riket. Andelen 65 år eller äldre väntas däremot bli lägre i länet än i riket, 17 jämfört med 20 procent. Bland kommunerna i länet väntas andelen yngre än 20 år vara störst i Salem, Ekerö, Vallentuna och Huddinge år I dessa kommuner beräknas andelen uppgå till 30 procent för Salem och Ekerö, 29 procent för Vallentuna och Huddinge. Solna är den kommun som förväntas ha lägst andel barn och ungdomar, 20 procent. Lägst andel barn upp till fem år väntas Norrtälje kommun ha, 6 procent. För 21 av länets 26 kommuner väntas andelen 0 5-åringar vara 8 procent eller högre. Högst andel 6 19-åringar vid prognosperiodens slut väntas Salems kommun få, 22 procent. Solna kommun förväntas få lägst andel barn och ungdomar i skolåldern, 11 procent. Dessa kommunsiffror kan jämföras med hela riket och länet, där andelarna i åldern 0 5 år och 6 19 år väntas bli 8 respektive 17 procent. De kommuner i länet som om tio år väntas ha den högsta andelen personer mellan 20 och 64 år är Solna och Sundbyberg. I dessa kommuner väntas två av tre vara i arbetsför ålder. Högsta andelen i åldern år återfinns även i dessa kommuner, 37 procent i Solna och 35 procent i Sundbyberg. De är dessutom de 34

35 enda kommunerna tillsammans med Stockholm, där andelen åringar förväntas vara högre än andelen åringar. Andelen åringar väntas bli högst i kommunerna Vaxholm, Värmdö och Ekerö, med 34 procent eller mer i den äldre arbetsföra åldersgruppen. Lägsta andelen åringar, 51 procent, väntas kommunerna Danderyd och Norrtälje få. Siffrorna för kommunerna kan jämföras med hela Sverige, där andelen personer i åldern år väntas bli 56 procent. Tabell 9. Kommunerna i Stockholms län Andel av befolkningen i olika åldrar 2024 Kommun Procent Befolkning 0 5 år 6 19 år år år år 80+ år totalt antal Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Hela länet Hela riket År 2024 förväntas 29 procent av befolkningen i Norrtälje kommun vara 65 år eller äldre, vilket är en betydligt högre andel än i övriga kommuner i länet. Höga andelar väntas även i kommunerna Nynäshamn, Lidingö och Danderyd, med 23 procent av befolkningen i pensionsåldern för Nynäshamn och 21 procent för Lidingö och Danderyd. Alla övriga kommuner ligger under den förväntade andelen i riket, 21 procent. Lägst andel väntas i Sundbyberg, med 13 procent i gruppen 65 år eller äldre. Vid en uppdelning av åldersgruppen 65 år eller äldre i två grupper, väntas Norrtälje ha högst andel personer av alla länets kommuner såväl i åldern år som i åldern 80 år eller äldre. Andelen i yngre pensionsålder väntas bli hög även i Nynäshamns kommun, medan andelen i äldre pensionsålder väntas bli hög även i kommunerna Danderyd och Lidingö. 35

36 Planerat bostadsbyggande Bostadsbyggande ingår som ovan nämnts som en faktor i kommunprognoserna under hela prognosperioden SCB har ansvarat för insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna i samtliga kommuner i länet. Planerna har använts till att fördela länets inrikes inflyttade bland kommunerna. Det framtida bostadsbyggandet antas inte påverka invandringen till kommunerna. Tidigare år har inte alla kommuner haft möjlighet att redovisa planerat antal färdigställda lägenheter utan istället redovisat planerat antal byggstarter under prognosperioden. Årets insamling av planer har dock resulterat i att alla kommuner redovisat planerna för färdigställda lägenheter (inflyttningsklara lägenheter). Eftersom den planerade byggnationen används till beräkningen av antalet inrikes inflyttade ökar detta kommunprognosernas precision jämfört med tidigare år. Utöver nybyggda fastigheter så ingår även ombyggnation i de redovisade planerna. Före 2013 ingick, i kombination med insamling, permanentningar som en skattad komponent i prognoserna. Eftersom statistiken över permanentningar visat sig vara mycket otillförlitlig, ingår det nu endast undantagsvis. För årets insamling redovisar endast Tyresö permanentningar som ombyggnation. Diagram 25. Stockholms län Planerat antal nyproducerade bostäder 2015 efter kommun för åren Stockholms kommun har uteslutits ur diagrammet för att tydligare redovisa de övriga kommunerna. Antalet planerade bostäder i Stockholm under prognosperioden är knappt

37 I prognosen används byggnadsplaner som är reducerade med 20 procent. I detta kapitel redovisas dock de ursprungliga planerna, utan reducering. Stockholm är den kommun i länet som planerar att bygga flest antal bostäder, stycken, under Därnäst kommer Nacka kommun, med planer på nya lägenheter och småhus under den närmaste tioårsperioden. Den kommun som planerar att bygga minst är Salem. Här planeras endast lite drygt 650 bostäder att färdigställas till år Sundbyberg, Nacka och Upplands-Bro planerar att bygga mest under den kommande tioårsperioden i förhållande till folkmängden Nynäshamn, Salem och Södertälje planerar bygga minst relativt sett till folkmängden. Insamlade bostadsbyggnadsplaner I detta avsnitt redovisas de insamlade bostadsbyggnadsplanerna från de fem senaste insamlingsomgångarna. 27 I de planer som samlades in 2011 var antalet planerade bostäder totalt för perioden Under insamlingen 2012, för perioden , var planerna totalt bostäder. Bostadsbyggnadsplanerna som samlades in under 2013 pekade på en fortsatt ökad ambitionsnivå av kommunernas byggande, totalt planerades bostäder under perioden Vid insamlingen för 2014 ökade byggplanerna till närmare bostäder fram till Det är den största ambitionsökningen de senaste åren, 18 procent fler än vid insamlingen under Byggnadsplanerna för 2015 har ökat till drygt bostäder. Det är en ambitionsökning med 13 procent för den kommande tioårsperioden gentemot förra årets planer. I Stockholmsförhandlingen har en överenskommelse träffats om en utbyggnad av tunnelbanan, som beräknas innebära ett tillskott av bostäder i berörda kommuner till I promemorian Alternativa byggplaner (TRF, 2014:01) redovisas planernas effekt på de inomregionala befolkningsprognoserna för Stockholms län. För de kommuner som saknar långsiktiga planer har ett genomsnitt av tidigare planer införts för de sista åren i prognosen. Prognoserna är robusta och påverkas generellt föga av de nya bostadsbyggnadsplanerna som införts på bas- och planområdesnivå. Att inte prognoserna påverkas beror inte bara på att länet har en miljon bostäder och att byggandet uppgår till mindre än en procent per år. Det är sedan länge känt att det inte finns något tydligt linjärt samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt på länsnivå men det gäller också i många kommuner. Som olika studier av inflyttningen visat sedan 1990-talet så är de centrala kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg mottagarkommuner och sedan omfördelas befolkningen inomregionalt till övriga kommuner både inom länet och inom FA, på den inomregionala bostadsmarknaden. Det är inte svårt att visa att det finns ett omedelbart samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt när ett tidigare tomt område exploateras, men ju mer som byggs och ju längre tiden går desto otydligare blir sambanden eftersom de demografiska händelserna så småningom tar överhanden och byggkänsligheten minskar, vilket gör att tillskottet av nyproducerade bostäder får mindre betydelse i en modell. 27 År 2011 har Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna redovisat byggstarter. År 2012 Danderyds kommun och 2014 Vallentuna kommun. År 2013 och 2015 avser planerna färdigställande för alla kommuner. 28 SLL/TRF (2014:01). Alternativa byggplaner - Prognos

38 Om de fem insamlingsperioderna jämförs för de år som är gemensamma ( ) var resultatet i 2011 års insamling totalt bostäder, i 2012 års insamling , i 2013 års insamling , i 2014 års insamling bostäder och vid insamlingen år 2015 totalt bostäder. Resultatet av jämförelsen visar att byggplanerna har utökats för perioden för varje år som gått. För samtliga år skilde sig utfallet av antalet bostäder från den planerade byggnationen och visar att byggandet överskattas konsekvent. Diagrammet nedan antyder en puckel av bostäder som förskjuts framåt och ökar i antal för varje år. Diagram 26. Stockholms län Faktiskt bostadsbyggande samt planerat bostadsbyggande insamlat från och med 2011 för varje tioårsperiod Antal Utfall Insamling Insamling Insamling Insamling Insamling År Bostadsbyggnadsplaner på kommunnivå 2013 och 2014 Eftersom planerat bostadsbyggande används som underlag i kommunprognoserna är det viktigt inför framtida prognoser att studera och utvärdera skillnaden mellan planer och utfall. En överskattning av byggplanerna påverkar prognosernas utfall eftersom planerna påverkar hur länets inrikes inflyttning fördelas mellan kommunerna. På kommunnivå behöver dock inte alltid en differens betyda så mycket för folkmängden i prognosen, men på lägre regional nivå kan det ha betydelse i de områden där nybyggnationen utgör en större del av hela bostadsbeståndet. En validering har gjorts av de insamlade bostadsbyggnadsplanerna under åren 2013 och 2014 för år 2014 mot antalet färdigställda lägenheter I de insamlade planerna 2013 överskattades antalet färdigställda bostäder 2014 i 17 av länets 26 kommuner. I planerna som samlades in 2014 överskattades bostadsbyggandet för 2014 i 16 av kommunerna. De relativt sett största överskattningarna gjordes av Vaxholm och Salem, där endast 7 respektive 17 procent av de planerade bostäderna färdigställdes. De största relativa underskattningarna gjordes i Danderyd och Österåker. Österåker byggde nästan dubbelt så många bostäder än vad som planerades. Danderyd byggde 16 gånger fler bostäder än 38

39 planerat. Den stora relativa underskattningen i Danderyd beror på lågt antal planerade bostäder. Tabell 10. Stockholms län Planerat bostadsbyggande för 2014 insamlat 2013 och 2014 samt faktiskt utfall för 2014 Insamlade planer för 2014 Utfall färdigställda Differens prognos - utfall 2014 Kommun lägenheter 2014 Insamling 2013 Insamling 2014 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt Samtliga insamlade planer avser färdigställda bostäder. Inga permanentningar ingår. 2 Insamlade planer för Vallentuna avser byggstarter. Inga permanentningar ingår. Innan ett nytt byggprojekt påbörjas måste en ansökan om bygglov upprättas. Alla byggprojekt blir dock inte av, vilket innebär att antalet beviljade bygglov är fler än antalet bostäder som färdigställs. Det finns planerade bostadsprojekt där bygglovet varit beviljat sedan länge, men inget byggande har påbörjats. Totalt fanns i slutet av september 2015 beviljade bygglov för drygt lägenheter i länet som ännu ej färdigställts. Av dessa var ej påbörjade projekt. Värt att notera är att det dock finns en viss fördröjning i rapporteringen av färdigställda bostäder. 39

40 Tabell 11. Stockholms län Antal beviljade bygglov för ej påbörjade lägenheter och påbörjade lägenheter som ännu inte rapporterats färdiga (september 2015) Kommun Ej påbörjade 1 Påbörjade men ej färdigställda Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt Av dessa är 62 procent beviljade under I årets siffror är inte bygglov som aldrig kommer att påbörjas inkluderade i tabellen. Det handlar exempelvis om bygglov som är återkallade. Det är främst bygglov beviljade under tidigare år vilket gör att en större andel av ej påbörjade bygglov nu återfinns under senare år. Boende i nyproduktion Av dem som flyttar till nybyggda bostäder så flyttar större andelar av åringar och 0 17-åringar, dvs familjer, till nybyggda småhus än nybyggda flerbostadshus. Av dem som flyttar till nybyggda bostäder bland åringar väljer fler att bosätta sig i flerbostadshus än i småhus. En generell tolkning av diagrammet nedan är att man bor hemma med sina föräldrar och familj till 18-årsåldern varefter många flyttar hemifrån till sin första lägenhet i ett flerbostadshus. När det är dags att bilda familj i 30-årsåldern går flytten till ett småhus. I 50-årsåldern, när barnen flyttar hemifrån, väljer många att flytta ifrån småhuset till ett flerbostadshus. 40

41 Diagram 27. Stockholms län Åldersfördelning för de boende i nybyggda lägenheter Procent 6,0 Flerbostadhus 5,0 Småhus 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Ålder Av de boende i nyproduktion var 22 procent utrikesfödda, vilket kan jämföras med att andelen utrikesfödda av länets befolkning år 2014 uppgick till 23 procent. Av de boende i nyproducerade småhus var 15 procent utrikesfödda, mot 25 procent utrikesfödda av de boende i nyproducerade flerbostadshus. Åldersfördelningen bland dem som bosatte sig i nybyggnation skilde sig åt mellan Sverigefödda och utrikesfödda. Den största skillnaden fanns bland åringarna, 95 procent av barnen som bodde i nybyggda hus var födda i Sverige. I de allra yngsta åldrarna var andelen Sverigefödda ännu större. Till viss del förklaras detta av att utrikesfödda ofta kommer till Sverige när de är lite äldre. Inflyttning till nybyggda flerbostadshus sker oftast i något yngre åldrar än inflyttning till småhus. En skillnad mellan grupperna var dock att för de utrikesfödda som bodde i nybyggda småhus skedde inflyttningen något tidigare än för Sverigefödda. Diagram 28. Stockholms län Åldersfördelning för Sverigefödda boende i nybyggda lägenheter Procent 6,0 Flerbostadshus 5,0 Småhus 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Ålder 41

42 Diagram 29. Stockholms län Åldersfördelning för utrikesfödda boende i nybyggda lägenheter Procent 7,0 Flerbostadshus 6,0 Småhus 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Ålder Boende per lägenhet i nyproducerade småhus och flerbostadshus Nybyggnationens betydelse för inflyttningen är olika stor i olika delar av länet. Nybyggda lägenheter blir bebodda olika snabbt och med varierande täthet. Boendetätheten defineras här som boende per lägenhet. Hur många som flyttar in i varje lägenhet beror förstås också på hur stor lägenheten är med avseende på boyta och antal rum. Tabell 12. Stockholms län Boende i nyproducerade lägenheter per kommun Kommun Nyproducerade lägenheter 1 Antal boende Boende per Flerbostadshus Småhus Totalt nyprod lgh Vaxholm ,47 Salem ,45 Vallentuna ,17 Ekerö ,86 Nacka ,83 Järfälla ,82 Södertälje ,52 Stockholm ,52 Haninge ,51 Nykvarn ,51 Österåker ,40 Huddinge ,37 Täby ,34 Upplands Väsby ,32 Upplands-Bro ,28 Värmdö ,21 Sigtuna ,05 Nynäshamn ,05 Botkyrka ,76 Danderyd ,73 Lidingö ,72 Sundbyberg ,72 Norrtälje ,70 Solna ,69 Sollentuna ,67 Tyresö ,58 Totalt innefattar samtliga nybyggda bostäder, även bostäder som ingen hunnit flytta in i. 42

43 Antalet boende per nyproducerad lägenhet beror också på vilken bostadstyp det är. I allmänhet ger nybyggda småhus fler inflyttade per bostad än flerbostadshus. Vaxholms kommun hade högst genomsnittligt antal boende per nyproducerad lägenhet (2,47) under åren 2013 och Det höga genomsnittet berodde troligtvis på att endast småhus färdigställdes i kommunen, totalt 17 stycken, under de två åren. I Stockholms kommun, där det nybyggda beståndet till 95 procent bestod av lägenheter i flerbostadshus, var det genomsnittliga antalet boende per nyproducerad lägenhet 1,52. Osäkerhet i statistiken Statistiken har vissa begränsningar, då nya bostäder tidigare redovisats på fastighetsnivå. Sedan några år tillbaka folkbokförs befolkningen på lägenhet. Förhoppningsvis kan boende i nyproduktion i framtiden tas fram genom att använda lägenhetsregistret. Nackdelen med att använda fastighetsnivån som lägsta nivå är att det kan finnas äldre hus på samma fastighet som de nyproducerade till vilka det också förekommer inflyttning. Viss nyproduktion kan också avse till- eller påbyggnad av befintligt bestånd. Det ger en överskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. För att om möjligt undvika detta problem har statistik endast inhämtats om inflyttning som skett högst 90 dagar före färdigställd byggnation. De flesta av flyttningarna under denna tidsperiod antas gå till det nya bostadsbeståndet. Större projekt kan ha färdigställts i olika omgångar men rapporterats när hela projektet är klart. Detta ger en underskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. Det kan alltså finnas boende i lägenheter som kommer att rapporteras som färdigställda först nästa år. Rapporteringen av färdiga småhus är komplicerad och här finns eftersläpningar i statistiken. Viss fördröjning kan också förekomma vid rapportering av flyttningar. Uppgifter som visar att antalet boende är lägre än antalet nyproducerade lägenheter gör att ovanstående orsaker kan misstänkas. Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet I Sverige har det till och med 1990 gjorts ett flertal resurskrävande folk- och bostadsräkningar, där hushållen fick en enkät att besvara. För att förenkla insamlingen antogs en statistikreform med syfte att möjliggöra framställning av registerbaserad hushålls-, boende- och bostadsstatistik. Arbetet med den registerbaserade hushålls-, boende- och bostadsstatistiken har pågått sedan slutet av 1990-talet. I genomförandet har Lantmäteriet, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges kommuner och SCB deltagit, men även fastighetsägare och hyresgäster är viktiga parter i uppbyggnaden och förvaltningen av registret. Lägenhetsregistret regleras genom Lag (2006:378) om lägenhetsregister och Förordning (2007:108) om lägenhetsregister. Den nya registerbaserade metoden med lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet ska bland annat användas för att uppfylla internationella krav. Sverige har som medlemsland i EU skyldighet att leverera statistik avseende befolkning, hushåll och bostäder (Census) vart tionde år. Statistik för första referenstidpunkten, 31 december 2011, levererades i mars Därutöver ska uppgifterna användas för löpande publicering av nationell hushålls-, boende- och bostadsstatistik och även för framställning av planeringsunderlag på regional nivå avseende till exempel resursfördelning. 43

44 Befolkningsutvecklingen i länet till 2050 Förutom länsprognosen till år 2024 har även en långsiktig prognos för länet tagits fram till år Länsprognos 2050 baseras på den årliga tioåriga länsprognosen och SCB:s senaste antaganden för riket. 29 Prognoserna följer varandra under de år som är gemensamma. Utöver en huvudprognos har även några alternativa prognoser tagits fram. Dessa redovisas i kapitlet Alternativa prognoser (kapitel 4). Inledning Demografiska prognoser för länet för längre perioder än tio år har gjorts sedan början av 2000-talet, för olika ändamål och för allt längre perioder. Från 2012 har långsiktiga prognoser till år 2045 tagits fram och från och med 2015 görs prognoser fram till Det ger möjligheter att studera bland annat livslängd, mortalitet och tillväxten av äldre i en längre prognos. Stockholms län har under en följd av år, sedan mitten av 1990-talet, haft en hög inflyttning av personer i flyttbenägna och barnafödande åldrar vilket successivt kommer att ge en hög tillväxt av pensionärer. Idag består den stora puckeln av inflyttade och invandrade åringar, vilka om drygt 30 år kommer att ge en äldre-boom. Även om dessa föder många barn finns sedan depressionen på 1990-talet ett ras i fruktsamheten som snart ger en mindre inflyttarpopulation. I Sverige syns tydliga spår av 40-talisterna, deras barn 60-talisterna, barnbarnen 90-talisterna och raset i fruktsamhet. Liknande resonemang förs kring den internationella migrationen. Babyboomen från andra världskriget och deras barn 60-talisterna syns i många länders åldersstrukturer och ger upphov till åtskilliga äldre men eftersom kvinnorna i länderna i framför allt EU och övriga Europa har låg fruktsamhet, år 2013 på mellan 1,28 (Portugal) och 2,16 (Kosovo), innebär detta att kvinnorna i många länder inte ersätter befolkningen, dvs. födelseunderskott. 30 Enligt vissa beräkningar 31 kommer då så småningom migrationen att minska när födelsetalen sjunker och befolkningarna åldras, framför allt i Europa. Många länder och regioner minskar sin befolkning och blir beroende av en omfattande inflyttning och invandring för att dämpa skevheter i försörjningsbördan. På den regionala nivån utgör de analyser, prognoser och framskrivningar som görs av EU/Eurostat och inom de regionala demografiska forskningsprojekten i EU och övriga världen viktiga underlag för bedömningarna av bland annat framtida försörjningsbördor och arbetskraftsbehov. 32 Kvalificerad migrationsforskning bedrivs vid många institut 33 ; den mest osäkra faktorn är alltid den internationella migrationen, vilket påpekas av flera analytiker som gjort prognoser och framskrivningar. Trots en regionalt gynnsam demografisk utveckling kommer därför också Sverige och Stockholmsregionen att påverkas och den utvecklingen har redan börjat. Se avsnittet i slutet om referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar, för ett antal exempel. 29 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning Google utvecklingsindikatorer 31 Till exempel Sander, N., Abel, Guy J. & Riosmena, F. (2013)

45 Länsprognos 2050 År 2014 uppgick folkmängden i Stockholms län till lite drygt personer. Under prognosperioden väntas den öka med och 2050 uppgå till personer. Ökningen fördelat på kvinnor och män väntas bli respektive Idag bor kvinnor och män i Stockholms län (vilket är en fördelning på 50 procent per kön). År 1968 var fördelningen kvinnor och män i befolkningen 52 respektive 48 procent. Den antalsmässiga skillnaden mellan könen varierade därefter under ett antal år, men sedan 1988 har skillnaden i länet minskat för varje år och väntas även fortsätta minska fram till Från 2024 fram till 2030 väntas det finnas fler män än kvinnor men från 2031 och fram till 2050 beräknas det återigen finnas fler kvinnor än män i Stockholm. Vid prognosperiodens slut väntas befolkningen i länet fördelas på kvinnor och män. Anledningen till att skillnaden mellan antalet kvinnor och män förväntas minska beror på att männens medellivslängd förväntas öka snabbare än kvinnornas under prognosperioden. 34 Fördelningen av kvinnor och män påverkas också av skillnader i åldersstruktur mellan könen och variationer i flyttnettot. Diagram 30. Stockholms län Folkmängd samt prognos uppdelat på kön Antal Kvinnor Män År Antalet Stockholmsfödda väntas öka med personer från 2014 till 2050 och vid prognosperiodens slut utgöra 56 procent av länets befolkning. De utomlänsfödda väntas öka med och utrikesfödda med personer, motsvarande 18 respektive 26 procent av befolkningen år Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning

46 Diagram 31. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp 2014 samt prognos Antal Totalt Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda utomlands År I genomsnitt väntas folkmängden öka med personer per år under prognosperioden. Den största ökningen väntas under perioden 2016 fram till början av 2020-talet för att därefter börja avta och fortsätta avta resten av prognosperioden. Att ökningstakten sjunker i början av 2020-talet beror främst på ett sjunkande utrikes flyttnetto. Från mitten av 2020-talet och tio år framåt sjunker både födelsenettot och det utrikes flyttnettot. Folkökningen fortsätter att minska från mitten av 2030-talet, trots att födelsenettot ökar. Det beror på att minskningen av flyttnettot är större än ökningen av födelsenettot. Diagram 32. Stockholms län Befolkningsutveckling 2014 samt prognos Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning År 46

47 Tabell 13. Stockholms län Folkmängd och befolkningsförändringar Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inr. inflyttade Inr. utflyttade Inrikes flyttningsnetto Invandrade Utvandrade Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto Åldersfördelningen i Stockholms län väntas förändras under prognosperioden. År 2050 förväntas andelen äldre vara högre och andelen i de yngsta åldrarna vara lägre än Även andelen i åldrarna 20 till början av 50-årsåldern, vilken utgör en stor del av den arbetsföra befolkningen, väntas vara lägre år 2050 jämfört med Jämfört med riket 2050 väntas länet ha en högre andel mellan 25 år upp till nästan 60-års ålder samt en lägre andel äldre från ungefär 60 år och uppåt. Befolkningens antal väntas öka i samtliga åldersgrupper mellan 2014 och Ökningen varierar dock för olika åldersgrupper. De största antalsmässiga ökningarna, över personer per femårsklass, förväntas för åldrarna 55 59, 60 64, och år. 35 Diagram 33. Stockholms län Stockholms län och rikets åldersfördelningar år 2014 och 2050 Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Stockholms län 2014 Stockholms län 2050 Riket 2014 Riket Ålder 35 Åldersgrupperna är ordnade efter ålder och inte efter vilken grupp som har den största ökningen. 47

48 Diagram 34. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2014 och 2050 Antalet barn i länet i åldern 0 5 år beräknas öka med personer mellan 2014 och 2050, vilket motsvarar en ökning med 25 procent. Antalet barn i grundskoleåldern 6 15 år förväntas bli , eller 35 procent fler, år De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med eller 27 procent medan gruppen år beräknas öka med eller 35 procent. Störst ökning procentuellt sett av barn i grundeskoleåldern beräknas barn i åldern år svara för. Denna grupp förväntas öka med 50 procent, vilket motsvarar personer. Antalet ungdomar i gymnasieåldern år väntas öka med personer mellan 2014 och 2050, vilket motsvarar en ökning med 49 procent. Diagram 35. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och år 2014 samt prognos Antal år år år År 48

49 Diagram 36. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år 2014 samt prognos Antal år år År Fram till 2050 beräknas antalet personer i åldern år öka i länet med personer eller 31 procent. Antalet personer i åldersgruppen år väntas öka med personer och gruppen år väntas öka med personer. Procentuellt innebär det en folkökning på 28 respektive 34 procent. Diagram 37. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år 2014 samt prognos Antal år år År Antalet 65 år eller äldre beräknas under perioden öka med personer, vilket motsvarar en ökning med 89 procent. Gruppen år väntas öka med personer eller 60 procent, medan antalet 80 år eller äldre, som väntas öka med personer, ökar med 176 procent. (Se diagram 38 på nästa sida.) 49

50 Diagram 38. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och 80 år eller äldre 2014 samt prognos Antal år 80+ år År Benägenheten att få barn varierar som tidigare nämnts mellan olika födelsegrupper i länet. I nuläget är den summerade fruktsamheten lägst för Stockholmsfödda kvinnor och högst för utrikesfödda kvinnor. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Under de närmaste åren förväntas fruktsamheten för samtliga födelsegrupper öka något, eftersom ökningstakten antas följa riksprognosen, för att därefter sjunka till nuvarande nivåer i slutet av perioden. År 2050 antas de Stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,73 barn per kvinna. Fruktsamheten antas bli 1,92 för kvinnor födda i övriga riket och 1,99 för utrikesfödda kvinnor. Diagram 39. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp 2014 samt prognos Summerad fruktsamhet 2,10 2,00 1,90 1,80 1, Födda i Stockholms län Födda i utlandet Födda i övriga riket Riket År 50

51 Den demografiska försörjningskvoten För att bland annat bedöma ekonomiska konsekvenser av befolkningsutvecklingen kan den teoretiska demografiska försörjningskvoten beräknas. Försörjningskvoten är ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbetsför ålder (20 64 år). Den kan även beräknas för enskilda åldrar för att se hur olika befolkningsgrupper är beroende av den arbetsföra befolkningen. Till exempel beräknas försörjningskvoten för 0 19-åringar genom att sätta antalet personer i åldern 0 19 år i relation till antalet personer i åldern år. På motsvarande sätt tas kvoten för personer 65 år eller äldre fram. I detta avsnitt är måtten på försörjningskvoten beräknade på ovanstående sätt. För att beräkna den faktiska försörjningskvoten bör dock även faktisk pensionsålder och andel faktiskt arbetande (sysselsatta, sysselsättningsgraden) i den arbetsföra befolkningen tas i beaktande. Den demografiska försörjningskvoten i Stockholms län har ökat under senare år då antalet yngre och äldre har ökat mer än befolkningen i arbetsför ålder. Sett till de senaste 30 åren var försörjningskvoten som lägst åren , då andelen av befolkningen i icke arbetsför ålder var 0,61 i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Det innebär att varje person i arbetsför ålder hade 0,61 personer i icke arbetsför ålder att försörja, förutom sig själva. Sedan 2001 har försörjningskvoten ökat, och den beräknas öka under prognosperioden fram till När stora grupper, exempelvis de som är födda på talet, går i pension ökar försörjningskvoten. Samtidigt kan effekten av de stora pensionsavgångarna mattas något genom att de stora barnkullarna födda i början av 1990-talet kommer upp i arbetsför ålder. Även inflyttningen till länet gör att försörjningskvoten hålls nere, då de inflyttade ofta är i arbetsför ålder. År 2014 fanns det personer i arbetsför ålder och personer i icke arbetsför ålder i länet. Befolkningen i arbetsför ålder väntas under de närmaste tio åren öka till personer, och till personer år Samtidigt väntas antalet personer i icke arbetsför ålder öka till respektive personer. Det medför att försörjningskvoten ökar från 0,65 år 2014 till 0,70 år 2024 och till 0,78 vid prognosperiodens slut. Diagram 40. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling samt prognos Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 65+ år 0, År Jämfört med riket har Stockholms län en lägre försörjningskvot, både i nuläget och bakåt i tiden. År 2000 låg kvoten på 0,61 i länet jämfört med 0,70 för hela 51

52 Sverige, och 2014 var den 0,65 i länet och 0,73 i riket. Försörjningskvoterna för både län och rike förväntas öka under hela prognosperioden för att till slut uppgå till 0,86 för riket och 0,78 för länet. Diagram 41. Stockholms län och Sverige Försörjningskvoten åren 2000, 2014, 2024 och 2050 Stockholms län Sverige Försörjningskvot En generell pensionsålder finns inte längre; den enskilde har rätt att arbeta kvar till 67 års ålder. Det är därför inte helt relevant att begränsa den arbetsföra befolkningen i framtiden till åldern år, med tanke på att den demografiska situationen framöver talar för att vi kommer att arbeta längre upp i åldrarna. Beräknas försörjningskvoten för länet efter antalet personer i åldern 0 19 år samt 69 år eller äldre i relation till antalet personer i åldern år uppgår den 2014 till 0,55 och väntas öka till 0,66 år Den beräknas alltså om drygt 35 år ligga på samma nivå som den traditionella kvoten för länet ligger på i nuläget. Diagram 42. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling (med arbetsför befolkning år) åren samt prognos Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 69+ år 0, År Andelen unga, 0 14 år, i relation till den totala befolkningen i länet har under perioden varit högre än motsvarande andel för åldersgruppen 65 år eller äldre. Detta förhållande beräknas kvarstå under de kommande 20 åren men i mitten av 2030-talet förväntas andelen äldre bli högre än andelen unga. Fram till 2050 beräknas sedan andelen äldre att fortsätta öka, medan andelen unga fortsätter att minska. 52

53 Diagram 43. Stockholms län Andel i åldrarna 0 14 år och 65 år eller äldre samt prognos Procent år År Ett sätt att studera åldersstrukturen vid olika tidpunkter är att beräkna ett åldersindex. Här har indexet beräknats genom att antalet personer 65 år eller äldre satts i relation till antalet personer i åldern 0 14 år (med index 100). År 2000 hade Stockholms län ett åldersindex på 76 medan motsvarande siffra för riket var 94, vilket betyder att länet hade en lägre andel äldre i förhållande till andelen yngre än vad Sverige som helhet hade. År 2050 beräknas åldersindexet för länet bli 123 och för riket 135, vilket motsvarar en ökning på 60 respektive 44 procent under perioden Diagram 44. Stockholms län och Sverige Åldersindex (antalet 65 år eller äldre i relation till antalet 0 14 år (index 100)) åren 2000, 2014, 2024 och 2050 Stockholms län Sverige Index Försörjningskvotens utveckling i länets kommuner Variationen mellan kommunerna i länet är stor när det gäller försörjningskvoten. Den lägsta kvoten 2014 hade Solna och Sundbyberg. Dessa kommuner hade en befolkning i icke arbetsför ålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder på 0,52. Den högsta försörjningskvoten, 0,94, hade Danderyds kommun. Norrtälje och Ekerö förväntas få den största ökningen av försörjningskvoten fram till För dessa kommuner väntas den öka med 0,10 respektive 0,09 53

54 enheter. Vaxholm är den enda kommunen i länet där försörjningskvoten förväntas minska, med 0,03 enheter. Danderyds kommun väntas, liksom i nuläget, ha den högsta kvoten om tio år. Den beräknas då uppgå till 0,97, vilket innebär att en person i arbetsför ålder ska försörja nästan ytterligare en person i de övriga åldrarna. Kommunerna Norrtälje, Ekerö och Lidingö väntas också få en hög försörjningskvot, 0,90 eller mer. Solna kommun väntas ha den lägsta kvoten på 0,54, vilket innebär att det i befolkningen kommer att vara nästan två personer i arbetsför ålder på en i icke arbetsför ålder. I förra årets promemoria Demografiska försörjningskvoter för planområden (SLL/TRF 2014:03, rev.) har åldersstrukturer och försörjningskvoter beräknats för länets 243 planområden för åren 2013 och 2023, resultaten visas i tabeller och på kartor. Tabell 14. Försörjningskvoter efter kommun för åren 2014 och 2024 Kommun Förändring Botkyrka 0,67 0,70 0,03 Danderyd 0,94 0,97 0,03 Ekerö 0,83 0,91 0,09 Haninge 0,69 0,73 0,04 Huddinge 0,68 0,73 0,05 Järfälla 0,75 0,76 0,01 Lidingö 0,87 0,90 0,04 Nacka 0,76 0,78 0,02 Norrtälje 0,85 0,95 0,10 Nykvarn 0,80 0,85 0,05 Nynäshamn 0,79 0,87 0,08 Salem 0,86 0,89 0,03 Sigtuna 0,68 0,73 0,04 Sollentuna 0,75 0,78 0,03 Solna 0,52 0,54 0,03 Stockholm 0,56 0,62 0,06 Sundbyberg 0,52 0,57 0,05 Södertälje 0,68 0,72 0,03 Tyresö 0,79 0,80 0,01 Täby 0,85 0,88 0,03 Upplands Väsby 0,70 0,73 0,04 Upplands-Bro 0,73 0,80 0,07 Vallentuna 0,78 0,83 0,05 Vaxholm 0,87 0,84-0,03 Värmdö 0,78 0,81 0,03 Österåker 0,81 0,84 0,03 54

55 3. Validering av tidigare prognoser Vid användningen av befolkningsprognoser ska man vara medveten om att prognoser är osäkra på lång sikt. Det är alltid lättare att prognostisera ett än flera år framåt, vilket illustreras av diagrammet nedan. I detta jämförs åtta prognoser för Stockholms län gjorda åren för år 2014 mot det faktiska utfallet 2014 efter befolkningens ålder. Skillnaderna mellan prognoserna och utfallet är störst för befolkningarna i de flyttningsbenägna samt de yngsta åldrarna. Flyttningar är den komponent som är svårast att prognostisera. Den största osäkerheten finns i åldrarna år, till vilka flyttningarna är starkt koncentrerade. Ett felaktigt antagande om flyttningar påverkar också antalet födda barn i prognosen. Det är även svårt att några år framåt prognostisera antalet barn i de allra yngsta åldrarna. Dessa barn är ju inte födda då prognosen tas fram, utan beräknas med hjälp av fruktsamhetsantaganden. Några av de tidigaste prognoserna underskattade fruktsamheten 2014, vilket ledde till en ganska stor underskattning av antalet barn i unga åldrar. De minsta skillnaderna mellan prognoserna och utfallet fanns i de högsta åldrarna, vilket beror på att flyttningarna bland de äldre är färre och oftast sker inom länet. Diagram 45. Stockholms län Differens i antal personer mellan prognoser gjorda för år 2014 och det faktiska utfallet 2014 efter ålder Antal Ålder Positiva värden innebär en överskattning i prognosen, negativa värden en underskattning. Totalt sett överskattade prognosen gjord 2014 folkmängden i länet samma år med personer. Sett till enskilda åldrar var det störst skillnad mellan prognos och utfall beträffande antalet 31-åringar, som överskattades med 220 personer. Antalet födda överskattades med 80 barn, medan antalet döda underskattades med 130 personer. Den inrikes inflyttningen till länet 2014 överskattades i prognosen med 40 personer. För gruppen utomlänsfödda, som stod för 53 procent av den totala inflyttningen till länet från övriga Sverige, var överskattningen drygt

56 personer. Överskattningen av antalet inrikes inflyttade för de utrikesfödda uppgick till 50 personer medan den bland de Stockholmsfödda underskattades med 120 personer. Den inrikes utflyttningen från länet underskattades med 140 personer. För Stockholmsfödda och utomlänsfödda underskattades den med 160 respektive 30 personer, medan den för utrikesfödda överskattades med 50 personer. Invandringen till länet underskattades i prognosen md personer. För utrikesfödda underskattades den med 460 personer. Av andelen invandrade stod Stockholmsfödda för 8 procent, och de underskattades i prognosen med 420 personer. Den komponent som hade sämst träffsäkerhet i prognosen var utvandringen från länet, som underskattades med personer. Utvandringen underskattades för samtliga födelselandsgrupper med 40 för de Stockholmsfödda, 160 för de utomlänsfödda och för de utrikesfödda. Huvudorsaken till prognosmissen får dock tillskrivas en rensning i folkbokföringsregistret. Under hösten 2014 påbörjade Skatteverket ett utökat utredningsarbete som bland annat innebar att personer med upphörda uppehållstillstånd kontrollerades. Om misstanke fanns att en person inte längre vistades i Sverige avregistrerades han eller hon som utvandrad till okänt land. Bara under november december avfördes på så sätt personer i länet från folkbokföringen. Jämförelser mellan 2014 och 2015 års länsprognoser I detta avsnitt jämförs resultaten mellan årets och förra årets huvudprognoser för länet under perioden Värdena för år 2014 i årets prognos är desamma som det faktiska utfallet. Jämfört med förra årets prognos har i årets prognos en viss nedjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts. In- och utflyttningen mellan Stockholms län och övriga Sverige ligger i årets prognos på en högre nivå. Utvandringen har också justerats upp. Men framförallt är det invandringen som på sikt har justerats upp i årets prognos jämfört med 2014 års prognos. Diagram 46. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2014 och 2015 av folkmängden Antal års prognos 2015 års prognos År En jämförelse av den förväntade ålderssammansättningen för länets befolkning år 2023 enligt årets respektive förra årets prognos visar att skillnaderna är störst för yngre barn och unga vuxna. I 2015 års prognos beräknas mellan 684 och

57 färre finnas i åldrarna 3 8 år än i förra årets prognos, och mellan 716 och 914 fler i åldrarna år. Detta är bland annat en effekt av olika antaganden om fruktsamhetens och invandringens storlek i prognoserna. Diagram 47. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2014 och 2015 av befolkningens ålderssammansättning år 2023 Antal års prognos 2015 års prognos Ålder Att jämföra befolkningsutvecklingen i en åldersgrupp under respektive prognosperiod kan resultera i stora skillnader. I förra årets prognos förväntades andelen i åldern år öka med 22 procent under tioårsperioden , medan samma åldersgrupp i årets prognos väntas öka med 30 procent mellan 2014 och Orsaken är framförallt att födelsekohorterna varit av olika storlek, och inte olika antaganden för prognoserna. Utfallet för första halvåret 2015 indikerar att färre barn kommer att födas i länet än vad som prognostiserades förra året för Även under resten av perioden blir födelsetalen lägre i årets än i förra årets prognos till följd av lägre förväntade fruktsamhetstal. Halvårsutfallet för 2015 indikerar att antalet döda för hela året kommer att bli nästan 400 fler i länet än vad som förväntades för 2015 i förra årets prognos. Under resten av perioden beräknas antalet mestadels ligga på en något lägre nivå än i 2014 års prognos. Diagram 48. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2014 och 2015 av antalet födda och döda Antal Födda 2014 års prognos Födda 2015 års prognos Döda 2014 års prognos Döda 2015 års prognos År 57

58 Utfallet för första halvåret 2015 indikerar att inflyttningen till länet från övriga Sverige blir fler än vad som förväntades under 2015 i förra årets prognos. Utflyttningen till andra län i Sverige väntas, baserat på halvårsstatistiken, bli personer fler än i förra årets prognos. Även under resten av perioden väntas både den inrikes inflyttningen och utflyttningen vara betydligt större än vad som beräknades i förra årets prognos. En del av anledningen till den ökande inrikes inflyttningen är den ökande invandringen till riket; en större folkmängd i övriga riket innebär fler personer som kan flytta in till Stockholms län. Diagram 49. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2014 och 2015 av antalet inrikes inflyttade och utflyttade Antal Inrikes inflytt 2014 års prognos Inrikes inflytt 2015 års prognos Inrikes utflytt 2014 års prognos Inrikes utflytt 2015 års prognos År För 2015 tyder halvårsutfallet på att invandringen till länet blir personer färre än vad som förväntades i förra årets prognos. Under resten av prognosperioden väntas invandringen däremot bli högre än i 2014 års prognos och ligga på nivån personer per år. Skillnaden mot förra årets prognos är att den förra i högre grad följde mönstret i riksprognosen, med en hög invandring i början av perioden beroende på Migrationsverkets kortsiktiga planer och en snabb nedgång, och att den senare prognosen för i år utjämnats. Det innebär att för åren skiljer det mer än personer i invandringstalen mellan prognoserna. Statistik för första halvåret indikerar att antalet utvandrade från länet blir fler än vad som prognostiserades förra året för Till en betydande del kan detta tillskrivas den tidigare nämnda utökade kontrollen av Skatteverket och avregistreringen som utvandrad till okänt land. Utvandringen väntas bli högre även under resten av prognosperioden än i förra årets prognos, bland annat som en följd av hög invandring och även ökade utvandringsrisker. 58

59 Diagram 50. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2014 och 2015 av antalet invandrade och utvandrade Antal Invandrade 2014 års prognos Invandrade 2015 års prognos Utvandrade 2014 års prognos Utvandrade 2015 års prognos År Jämförelse mellan länsprognoserna framtagna under åren I detta avsnitt jämförs resultaten avseende antalet födda och antalet döda mellan huvudprognoserna för länet framtagna 2011, 2012, 2013, 2014 och Värdena för första året i varje prognos är faktiskt utfall. Diagrammen visar hur utvecklingen i länet och riket och förändringen av antagandena på riksnivå påverkat varje länsprognos. I 2011 års prognos antogs en lägre utveckling av fruktsamheten på sikt än i prognoserna Årets prognos ligger på en liknande nivå i födelsetal som 2011-prognosen för åren , men därefter ökar antalet födda snabbare än i de andra prognoserna. Det innebär att år 2020 väntas (2015 års prognos) i jämförelse med barn (2011 års prognos) födas. Diagram 51. Stockholms län Jämförelse över förväntat 1 antal födda mellan prognoserna framtagna 2011, 2012, 2013, 2014 och års prognos 2015 års prognos År 1 Första året i varje prognos är faktiskt utfall 2011 års prognos 2012 års prognos 2013 års prognos För antalet döda är scenariot det omvända. I den tidiga prognosen framtagen 2011 förväntades lägre medellivslängd än i de senare prognoserna. Det högsta antalet år 2020 beräknades i 2011 års prognos, döda, vilket kan jämföras med i 2015 års prognos. 59

60 Diagram 52. Stockholms län Jämförelse över förväntat 1 antal döda mellan prognoserna framtagna 2011, 2012, 2013, 2014 och års prognos 2015 års prognos År 1 Första året i varje prognos är faktiskt utfall 2011 års prognos 2012 års prognos 2013 års prognos Förra årets kommunprognoser och utfallet 2014 Vid en jämförelse mellan förra årets kommunprognoser för år 2014 och de faktiska folkmängderna 2014 framgår att den relativt sett största överskattningen gjordes för Upplands-Bro kommun, 1,1 procent jämfört med den faktiska folkmängden För Solna kommun överskattades folkmängden med 0,7 procent. Den största relativa underskattningen, 0,8 procent, gjordes för Sundbybergs kommun. För Stockholm, kommunen med den största antalsmässiga skillnaden mellan prognos och utfall, var överskattningen av folkmängden 0,1 procent. Diagram 53. Kommunerna i Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna gjorda 2014 för år 2014 och faktiskt utfall Positivt värde innebär en överskattning i prognosen mot det faktiska utfallet, negativt värde en underskattning. Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 60-1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 Procent

61 4. Alternativa prognoser Alternativa prognoser används för att belysa osäkerheten i prognosen, men även för att ge en bild av vad som händer med befolkningen under olika (möjliga) scenarier. På länsnivå har alternativa prognoser för fruktsamhet, invandring, inrikes inflyttning och inrikes utflyttning fram till 2050 tagits fram. På kommunnivå har alternativa prognoser fram till 2024 tagits fram som exkluderar kommunernas planerade nybyggnation i prognosmodellen. Genom att jämföra med de vanliga kommunprognoserna fås en uppfattning om hur nybyggnationen påverkar befolkningstillväxten. Det första prognosåret 2015 är detsamma för samtliga alternativa prognoser och är skattat utifrån det faktiska utfallet fram till sista juni Alternativa antaganden för fruktsamhet För att undersöka fruktsamhetens påverkan på antalet födda i länet och dess framtida befolkning har prognoser med olika antaganden för fruktsamheten tagits fram. Två olika alternativa prognoser har studerats och jämförts med huvudprognosen. I lågalternativet antas den summerade fruktsamheten ligga på 1,48 barn per kvinna. Det var nivån år 1999 och är den lägsta summerade fruktsamheten i Stockholms län under de senaste 25 åren. I prognosen med det högsta fruktsamhetsantagandet antas den summerade fuktsamheten vara 2,10 barn per kvinna, vilket är detsamma som reproduktionsnivån. I prognosen med den lägsta fruktsamheten väntas barn födas, i prognosen med hög fruktsamhet beräknas det födas barn under prognosperioden. Detta kan jämföras med barn i huvudalternativet. I genomsnitt beräknas det i de olika alternativa prognoserna födas (1,48), (huvudalternativet) respektive (2,10) barn per år. Diagram 54. Stockholms län Antal födda efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Fruktsamhet=2, Huvudantagande Fruktsamhet=1, År I den alternativa prognosen med lägst fruktsamhet beräknas folkmängden år 2050 uppgå till personer. I huvudalternativet beräknas folkmängden samma år uppgå till personer och i prognosen med högst fruktsamhet beräknas motsvarande bli personer. 61

62 Diagram 55. Stockholms län Folkmängd efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Fruktsamhet=2,1 Huvudantagande Fruktsamhet=1, År Ett alternativt fruktsamhetsscenario påverkar redan på kort sikt befolkningen i de yngre åldrarna, och på längre sikt givetvis även befolkningen i äldre åldrar. Antalet barn i åldersgruppen 0 10 år väntas i prognosen med en fruktsamhet på 1,48 bli färre år 2050 än i huvudprognosen. I prognosen med en fruktsamhet på 2,10 beräknas antalet bli fler än i huvudprognosen. Diagram 56. Stockholms län Folkmängd i åldern 0 10 år efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Fruktsamhet=1, År Alternativa antaganden för invandring Fruktsamhet=2,1 Huvudantagande I detta avsnitt har två prognoser med alternativa invandringsscenarier tagits fram. För att få en uppfattning om den framtida invandringen till Stockholms län används de senaste årens invandring i kombination med riksprognosens antaganden. Som ett led i att ta fram antalet invandrade till länet beräknas andelen invandrade som flyttar till länet av den totala invandringen till Sverige. Immigrationen delas upp i tre grupper; Stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Huvudantagandet följer riksprognosens antagande om invandring med en 62

63 viss andel av rikets totala invandring som förväntas invandra till Stockholms län. Beräkningen är utjämnad med glidande medelvärde. I prognosalternativet med låg invandring har invandringen justerats ned med 10 procent under hela prognosperioden. I prognosalternativet med hög invandring baseras länets invandring på riksprognosens högalternativ. I alternativet med låg invandring väntas invandringen bli personer under hela perioden , mot i huvudprognosen och i alternativet med hög invandring. Det är en skillnad på mellan det höga alternativet och huvudprognosen och en skillnad på personer mellan huvudprognosen och det låga alternativet. Vid en jämförelse mellan de två alternativa prognoserna beräknas antalet invandrade bli totalt fler under prognosperioden i prognosen med det höga invandringsantagandet än i prognosen med det låga antagandet. Diagram 57. Stockholms län Antal invandrade efter olika invandringsantaganden Antal Hög invandring Huvudantagande Låg invandring År I slutet av prognosperioden väntas befolkningen vara personer enligt prognosen med hög invandring, enligt huvudprognosen och enligt prognosen med låg invandring. Det innebär en skillnad på mellan högalternativet och huvudprognosen och mellan lågalternativet och huvudprognosen. Folkmängden i prognosen med ett högt invandringsantagande beräknas således bli fler än i prognosen med ett lågt invandringsantagande. 63

64 Diagram 58. Stockholms län Folkmängd efter olika invandringsantaganden Antal Hög invandring Huvudantagande Låg invandring År Alternativa antaganden för inrikes inflyttning I det här avsnittet har två alternativa prognoser för inrikes inflyttning tagits fram; ett alternativ med låg inflyttning baserat på 2015 års riksprognos med låg nettoinvandring, samt ett alternativ med hög inflyttning baserat på 2015 års riksprognos med hög nettoinvandring. 36 Inrikes inflytt till Stockholms län beräknas utifrån riksprognosen genom att en viss andel av rikets befolkning antas flytta till Stockholms län. I och med det påverkas länets inrikes inflyttning av antagandet om invandring till riket genom den multiregionala prognosmodellen. I den alternativa prognosen med hög inrikes inflyttning väntas inflyttningen bli personer år 2050 vilket är personer fler än huvudantagandet. I alternativet med låg inrikes inflyttning väntas den inrikes inflyttningen bli personer per år vilket är en skillnad på personer gentemot huvudantagandet. Vid en jämförelse mellan de alternativa prognoserna beräknas antalet inrikes in-flyttade bli fler år 2050 i prognosen med det höga antagandet än i progno-sen med det låga antagandet. Anledningen till att den alternativa prognosen med det låga alternativet är väldigt låg är på grund av den kraftigt minskade invandringen till riket enligt riksprognosens scenario med låg nettoinvandring. Det låga scenariot bör bedömas utifrån dess effekter på lång sikt. I prognosalternativet med låg inrikes inflyttning väntas folkmängden bli personer år 2050 medan den väntas bli personer med hög inrikes inflyttning. I huvudantagandet väntas folkmängden bli personer. Huvudantagandet ligger närmare det höga alternativet än det låga alternativet. Mellan de två alternativa prognoserna beräknas en skillnad på personer vid prognosperiodens slut. 36 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning

65 Diagram 59. Stockholms län Antal inrikes inflyttade efter olika inflyttningsantaganden Antal Hög inrikes inflytt Huvudantagande Låg inrikes inflytt År Diagram 60. Stockholms län Folkmängd efter olika inflyttningsantaganden Antal Hög inrikes inflytt Huvudantagande Låg inrikes inflytt År Alternativa antaganden för inrikes utflyttning Till det här avsnittet har två alternativa prognoser för inrikes utflyttning tagits fram; ett högt alternativ där den procentuella ökningen av flyttriskerna mellan 2013 och 2014 antas för varje prognosår och ett lågt alternativ där flyttriskerna för barnfamiljer och unga vuxna (0 40-åringar) sänks med 10 procent. Enligt den alternativa prognosen med hög inrikes utflyttning kommer utflyttningen att öka från personer år 2015 till personer år 2050, det är en ökning med 31 procent. Enligt det låga alternativet ökar utflyttningen till personer och enligt huvudprognosen ökar utflyttningen till personer per år. Den totala utflyttningen under hela prognosperioden beräknas bli personer enligt det höga alternativet, personer enligt det låga och personer i huvudprognosen. Det skiljer personer mellan det låga alternativet, där utflyttningsrisken för 0 40-åringar sänkts med 65

66 10 procent, och det höga alternativet, där senaste årets procentuella ökning av utflyttningsriskerna använts. Diagram 61. Stockholms län Antal inrikes utflyttade efter olika utflyttningsantaganden Antal Hög inrikes utflytt Huvudantagande Låg inrikes utflytt År Folkmängden beräknas bli personer år 2050 enligt alternativet med höga utflyttningsrisker. Enligt huvudprognosen beräknas folkmängden bli personer och enligt det låga alterntivet för inrikes utflytt väntas folkmängden växa till personer. Det skiljer personer i folkmängd mellan det höga och det låga alternativet. Diagram 62. Stockholms län Folkmängd efter olika utflyttningsantaganden Antal Hög inrikes utflytt Huvudantagande Låg inrikes utflytt År Ser man till 0 40-åringarna, det vill säga barnfamiljer och unga vuxna, beräknas den åldersgruppen öka i antal fram till slutet av 2020-talet för att därefter vara stabil kring ungefär för huvudprognosen och sedan i mitten av talet öka i förändringstakt. Enligt huvudprognosen beräknas det finnas personer år 2050 i åldrarna 0 40 år. Motsvarande siffra för den alternativa prog- 66

67 nosen med höga utflyttningsrisker beräknas bli och personer enligt det låga alternativet. Diagram 63. Stockholms län Folkmängd 0-40 år efter olika utflyttningsantaganden Antal Hög inrikes utflytt Huvudantagande Låg inrikes utflytt År Alternativ kommunprognos I kommunprognoserna ingår det planerade bostadsbyggandet som en komponent som påverkar kommunernas framtida inflyttning. Jämförs dessa prognoser med en enkel framskrivning av kommunernas befolkning utan hänsyn till byggplanerna framgår det vilka effekter det framtida bostadsbyggandet har på befolkningsutvecklingen och hur länets inrikes inflyttning fördelas bland kommunerna. Den inrikes inflyttningen till länet är satt som tak, vilket innebär att om en kommun ökar sin inrikes inflytt från övriga Sverige så måste inrikes inflytt från övriga Sverige minska till en annan kommun. Skillnaden mellan trendframskrivning och byggprognos är störst för Stockholms kommun. År 2024 beräknas personer fler bo i kommunen om ingen hänsyn tas till planerad nybyggnation. Folkmängden i kommunen väntas då bli Relativt sett är skillnaden störst för Nynäshamns kommun, där väntas folkmängden bli enligt trendframskrivningen men om man tar hänsyn till nybyggnation. För Nacka kommun blir effekten motsatt. Den byggbaserade prognosen ger större folkmängd än trendframskrivningen; år 2024 väntas folkmängden bli med byggprognosen men enligt trendframskrivningen. För att undersöka sambandet mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt studerades under 2010 ett antal regressionsmodeller med olika ingående variabler relaterade till byggande. 37 Modellerna visar att det i kommuner som Solna, Stockholm, Täby och Vallentuna finns ett samband mellan byggnation och befolkningsförändring, medan det i kommuner som Haninge, Nynäshamn, Södertälje och Värmdö inte verkar finnas något samband alls. År 2014 gjordes en översyn av byggmodellen för att anpassa regressionsmodellerna för varje kommun. Det resulterade i att modellen från 2010 revi- 37 SLL/TRF (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys. Befolkningsprognos

68 derades för vissa kommuner. År 2015 gjordes ytterligare revidering av modellen 38. Mer om detta kan läsas i kapitel 5, Prognosmetodik. Diagram 64. Kommunerna i Stockholms län Skillnaden i total folkmängd 2024 mellan byggbaserad prognos och trendframskrivning Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal Negativa tal innebär att trendframskrivningen ger en högre befolkning än den byggbaserade prognosen. 38 SLL/TRF Demografisk rapport 2015:06, Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning 68

69 5. Prognosmetodik I detta kapitel beskrivs prognosmetoden som används på läns- och kommunnivå i de prognoser som redovisas i denna rapport. Även metodiken som används för att ta fram prognoser på plan- och basområdesnivå beskrivs. Till skillnad från kommunprognoserna (och övriga prognoser) är befolkningen i länsprognosen uppdelad i de tre födelsegrupperna Stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Hänvisningar görs i detta kapitel till SCB:s riksprognos 39. Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Modellen som används för framskrivning av folkmängden är den så kallade kohort-komponentmetoden. Den innebär enkelt uttryckt att befolkningen följs genom åren kohortvis och förändras utifrån antalet födda, döda och in- och utflyttade. Formelmässigt kan detta uttryckas: t 1 t P = P + F - t x x 1 x t D + x I -U t x t x t där P betecknar befolkningen (antalet individer) i åldern x vid slutet av år t och x beräknas genom att antalet individer i åldern x-1 vid slutet av föregående år t 1 t ( P ) minskas med antalet döda i åldern x under år t ( x 1 D ), utökas med antalet x inflyttade i åldern x under år t ( I t ) samt minskas med antalet utflyttade i åldern x x t t under år t ( U ). Antalet födda under år t ( x F ) läggs för födelsegruppen Stockholmsfödda till i åldersgruppen 0-åringar. x Beräkningarna görs separat för respektive kön. In- och utflyttningar delas upp i inrikes respektive utrikes flyttningar, vilka modelleras på olika sätt. Beräkningarna av komponenterna baseras på skattade åldersspecifika fruktsamhetstal, dödsrisker och flyttningsrisker för respektive födelsegrupp. Dessa multipliceras med folkmängden för respektive komponent, för varje år. Risken att flytta är detsamma som sannolikheten att flytta. En person i 20-årsåldern har till exempel en relativt hög risk att flytta och en person över 80 år har en relativt hög risk att dö. Skattningarna baseras på demografiska data i Stockholms län efter födelsegrupp, ålder och kön. För flyttningar används även demografiska data för övriga riket. Befolkningen boende i övriga riket och dess förändringskomponenter skrivs indirekt fram genom subtraktion av prognosen för Stockholms län från prognosen för riket, formelmässigt uttryckt: Befolkning övriga riket = Befolkning riket enligt riksprognosen Befolkning Stockholms län för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda. De inrikesfödda fördelas sedan på födelsegrupperna Stockholmsfödda och utomlänsfödda enligt köns- och åldersspecifika andelar enligt tidigare observerade data. 39 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning

70 Figur 1. Schematisk beskrivning av prognosmodellens befolkningsflöden Fruktsamhet Antalet födda i prognosen beräknas genom att den kvinnliga befolkningen i fertil ålder (14 54 år) multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal för de olika födelsegrupperna. Fruktsamhetstalen baseras på antalet födda barn i Stockholms län under de senaste åren och väntas följa samma utveckling under prognosperioden som i hela riket enligt riksprognosen. Dödlighet Antalet kvinnor respektive män i en viss ålder och födelsegrupp som avlider beräknas i prognosen genom att antalet individer i den aktuella gruppen multipliceras med motsvarande skattade dödsrisker. Dödligheten beräknas med hjälp av en justering av de skattade dödsriskerna i riket enligt riksprognosen under prognosperioden. Justeringen görs efter en jämförelse mellan rikets och Stockholms läns dödsrisker för respektive födelsegrupp, kön och åldersgrupp. 40 Under prognosperioden sker en successiv nedjustering av de skattade dödsriskerna för att ta hänsyn till den ökning av medellivslängd som förväntas gälla för riket. Den av SCB antagna relativa årliga dödlighetsförändringen efter ålder och kön väntas alltså gälla även för Stockholms län. 40 Beräkningarna har utförts med så kallade SMR-tal (Standard Mortality Rate). 70

71 Inrikes omflyttning Flyttströmmarna för de olika födelsegrupperna har skattats med hjälp av flyttningsrisker mellan Stockholms län och boende i övriga riket. Flyttningsriskerna är ålders- och könsspecifika och baseras på observerade data för tidigare år. Det totala antalet in- respektive utflyttningar varierar därmed under prognosperioden med befolkningens åldersstruktur i länet och i övriga riket. 41 Figur 2. Modellen för inrikes omflyttning Inflyttade = Befolkning i övriga riket inflyttningsrisker Befolkning i Stockholms län Befolkning i övriga riket Utflyttade = Befolkning i Stockholms län utflyttningsrisker Invandring och utvandring Invandringen för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda antas följa rikets utveckling enligt riksprognosen. Andelen som invandrar till Stockholms län av rikets totala invandring under prognosperioden antas vara samma som den genomsnittliga andelen under de senaste åren. Antagandet om invandring utjämnas i efterhand med glidande medelvärde för att få fram den underliggande trenden. På samma sätt har antalet Sverigefödda återvändande invandrare till Stockholms län delats upp efter Stockholmsfödda och utomlänsfödda. Antalet invandrare fördelas sedan efter kön och i åldersgrupper efter observerat mönster i motsvarande födelsegrupper. Antalet utvandrare i de olika födelsegrupperna beräknas utifrån köns- och åldersspecifika utvandringsrisker. Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå Precis som i länsprognosen används kohort-komponentmetoden i kommunprognoserna. Framskrivningen av folkmängden i respektive kommun är dessutom beroende av resultatet från framskrivningen av länets folkmängd, då resultatet konsistensberäknas mot denna. På kommunnivå tas prognosen inte fram uppdelad på födelsegrupper, utan endast för totalbefolkningen. Antalet personer per ålder och kön, summerade över länets kommuner, överensstämmer därför med motsvarande summerad totalbefolkning för de tre födelsegrupperna som prognostiserats för länet. Detsamma gäller för förändringskomponenterna i kommunerna; antalet födda och döda (per ålder och kön) summerar till det prognostiserade antalet på länsnivå. Konsistensberäkningarna för kommunernas flyttningar delas upp i inomregionala flyttningar inom Stockholms län och flyttningar till och från övriga län, per kön och ålder. Kommunernas flyttningar till och från 41 Antalet inrikes inflyttningar beror således på hur många som väntas bo i övriga riket, enligt SCB:s riksprognos, och därmed har en risk att flytta in till länet. Modellen kan jämföras med den så kallande poolmodellen som används i Gula Serien 3:2007, Befolkningsprognos 2006 för perioden Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller. Riktade flyttningar och pendling.. 71

72 övriga län och utlandet summerar till länets totala in- och utflyttning. Det innebär att kommunernas totala flyttningsnetton summerar till länets flyttningsnetto. Beräkning av antalet födda i respektive kommun Antalet födda barn per kommun beräknas utifrån antalet kvinnor i fertil ålder samt skattade åldersspecifika fruktsamhetstal. Fruktsamhetstalen för totalbefolkningen i länsprognosen används, men med en kommunal nivåjustering efter medelnivån på det summerade fruktsamhetstalet i kommunerna i förhållande till länet för de senaste åren. Efter det att antalet födda barn under ett år har beräknats för varje kommun konsistensjusteras antalet, så att det totala antalet nyfödda för samtliga kommuner stämmer överens med länsprognosens antal. Beräkning av antalet döda per kön och ålder i respektive kommun Antalet döda per ålder, kön och kommun beräknas utifrån antalet personer per ålder och kön samt skattade ålders- och könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna som använts baseras på riksprognosen för den framtida dödligheten. Eftersom rikets framtida dödlighet används i prognoserna innebär det att reduktionskvoterna (som medför en i framtiden ökad medellivslängd) på riksnivå appliceras på kommunnivån. Det innebär generellt att dödligheten sjunker under prognosperioden. Dödsriskerna på riksnivå har justerats regionalt för kvinnor och män i fem åldersintervall: 20 49, 50 64, 65 79, och år. Justeringarna är gjorda efter en jämförelse mellan kommunernas dödlighet och länets. Om en kommuns dödsrisker för en redovisningsgrupp inte påvisbart skiljer sig från länets nivå har länsnivån använts. För åldrarna 0 19 har ingen justering gjorts. När antalet döda per kommun beräknats görs en konsistensjustering så att det totala antalet döda, summerat över kommunerna per ålder och kön, stämmer överens med antalet döda i länsprognosen. Beräkning av inrikes inflyttning och invandring till respektive kommun Inflyttarna fördelas efter observerad inflyttningsfördelning per kön och ålder till respektive kommun de senaste åren. En uppdelning görs efter inflyttare från annan kommun i länet, inflyttare från annat län och invandrare från utlandet. Invandringen till kommunerna utgår från observerade data de senaste åren och konsistensberäknas så att totalen stämmer överens med invandringen i länsprognosen. Nivån på den inrikes inflyttningen bestäms genom en för varje kommun anpassad linjär regressionsmodell enligt (1) eller (2) och använder sig av data om planerad nyproduktion av bostäder (upp till för två år sedan), utflyttning (inklusive utvandring), döda, födda och immigration. Inrikes inflyttning = β 0 + β 1 nya lgh i flerbostadshus + β 2 nya lgh i småhus + β 3 utflyttning + β 4 döda + β 5 födda + β 6 immigration + β 7 8 nya lgh i flerbostadshus 1 till 2 år sedan + β nya lgh i småhus 1 till 2 år sedan (1) 72

73 Inrikes inflyttning = β 0 + β 1 nya lgh totalt + β 2 utflyttning + β 3 döda + β 4 födda + β 5 immigration + β 6 7 nya lgh totalt 1 till 2 år sedan (2) β-parametrarna bestäms efter observerade data Antalet inflyttare till en kommun beräknas utifrån det i kommunen observerade förhållandet mellan inflyttning och nybyggda bostäder. Den tillämpade modellen garanterar inte att ett stort planerat byggande i en kommun genererar ett stort antal inflyttare. Parametrarna i regressionsmodellerna varierar en hel del mellan kommunerna. År 2015 gjordes en översyn och modellutveckling med fördröjningseffekter för nyproduktionen av bostäder och immigration. 42 Den inrikes inflyttningen delas därefter upp i inflyttning från kommuner inom Stockholms län respektive inflyttning från annat län efter de genomsnittliga andelarna av den totala inrikes inflyttningen Resultaten efter summering av de två inflyttningskomponenterna för samtliga kommuner konsistensjusteras därefter mot länsprognosen. Det gör att de inomregionala flyttningarna mellan kommunerna i Stockholms län tar ut varandra och att summan av nettoflyttningen mellan dem blir noll. Beräkning av inrikes utflyttning och utvandring från respektive kommun Utflyttningen från respektive kommun beräknas utifrån köns- och åldersspecifika utflyttningsrisker. Dessa risker bygger på tidigare års utflyttning från kommunerna. Utflyttningen delas upp i utflyttning till annan kommun inom Stockholms län, utflyttning till annat län och utvandring. De åldersspecifika flyttningsriskerna antas vara oförändrade under prognosperioden. När utflyttningarna från samtliga kommuner beräknats, konsistensjusteras totalsumman av utflyttningar till annat län och utlandet mot utflyttningarna från länet i länsprognosen. Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå Metoden för prognoser på plan- och basområdesnivå skiljer sig till viss del från metoden för den kommunala nivån, särskilt när det gäller flyttningar. Regionala mönster kombinerade med TYKO-grupperingar 43 med riksutjämnade värden har använts för att få jämna inflyttningsfördelningar och utflyttningsrisker per planoch basområde. Modellen för den inrikes inflyttningen är uppdelad i tre delar, inflyttning till det gamla beståndet, inflyttning till nybyggda småhus och inflyttning till nybyggda flerbostadshus, med separata fördelningar som sedan summeras till antal inflyttade per ålder och kön. Fördelningarna för nybyggnationen är hämtade från de boendes åldersfördelning i de tre senaste årens nybyggnation på riksnivå. 42 SLL/TRF Demografisk rapport 2015:06, Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Se även rapporterna SLL/TRF (2014:10) Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys och SLL/TRF (2010:11) Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 43 TYKO-gruppering innebär att fastigheter som har likartad befolkningsstruktur och likartad befolkningsutveckling har förts samman till homogena grupper. 73

74 Utjämningar Flyttningsriskerna och flyttningsfördelningarna i kommunprognosen utjämnas med hjälp av en så kallad smoothing spline transformation. Metoden går ut på att utifrån de observerade värdena hitta en utjämnad kurva som så långt som möjligt liknar den ordinarie kurvan. Vid utjämningen väljs en parameter (smoothingparameter) som bestämmer graden av utjämning. Smoothingparametern är olika för olika fördelningar. Ju större parameter, desto större utjämning. För flyttningarna till och från utlandet har en relativt stor smoothingparameter valts, då den ordinarie kurvan innehåller färre observationer än för den inrikes flyttningen. Beräkningarna har gjorts med proceduren proc transreg i SAS. Utjämningar görs på alla inflyttningsfördelningar och utflyttningsrisker i kommunprognosen. På plan- och basområdesnivån görs utjämningar av immigrationsfördelningarna och emigrationsriskerna, då dessa inte använder sig av TYKO Mer om förfarandet när det gäller utjämningar och flyttfördelningar i kommunprognosen finns beskrivet i SLL/TRF (2011:05). Bilaga - Utjämningar i kommunprognosen. 74

75 6. Rapporter om komponentanalyser och demografi Vad är demografi? Ordet demografi kommer från grekiskans demo (folk) och graphein (att beskriva) och är vetenskapen om en befolknings storlek, fördelning, sammansättning och förändring över tid. En befolkning kan i stora drag förändras genom tre olika skeenden, födslar, dödsfall och migration. Dessa tre händelser brukar benämnas demografiska händelser och påverkar på individnivå. När flera personer i befolkningen genomgår dessa händelser blir de demografiska processer på samhällsnivå. Inom dessa områden studeras vitt skilda händelser så som giftermål, samboförhållanden, sjukdomsförlopp, föräldraledighet, arbetsmarknader och jämställdhet, för att få en ökad förståelse för relationen mellan befolkningens egenskaper och beteenden och samhället. Demografiska händelser studeras över tid för att urskilja mönster och förändringar, och på så sätt förklara förekomster och göra antaganden om den framtida utvecklingen. 45 Demografi delas in i tre huvudområden; social, ekonomisk och medicinsk demografi. Dessa tar sats i olika företeelser och har olika användningsområden, men de påverkar och påverkas alla av varandra och är alla tre viktiga att ha i åtanke vid analyserandet av demografi, oavsett gren. Den sociala demografin handlar om att förstå befolkningens sammansättning och förändringar utifrån ett socialt perspektiv, m.a.o. hur samhället påverkar människans beteende, och hur människans beteende påverkar samhället. Ekonomisk demografi handlar i mångt och mycket om hur människors beteende påverkar och påverkas av ekonomin. Även här handlar det om ett ömsesidigt beroende mellan människan och ekonomin. Medicinsk demografi ägnar sig åt sambanden mellan människor och olika medicinska åkommor samt dödlighet. Rapporter om komponentanalyser I tidigare stadier av prognosarbetet fokuserade analyserna på det som var möjligt med den demografiska statistik och de metoder som då var tillgängliga. I takt med att prognoserna och den demografiska statistiken utvecklats och befolkningen växt och diversifierats har också komplexiteten i förfrågningarna och kraven på kvalificerade analyser ökat. Framförallt gäller det barnafödande, barn och mödrar, fruktsamhet och mortalitet, livslängd och äldre, migration och migranter samt utrikesfödda och utländsk bakgrund, där frågorna återkommer. Syftet med rapporterna är framförallt analyserande och förklarande vem, med vilka egenskaper och om möjligt varför, och hur påverkar det prognoserna genom prognosmodellerna och antagandena? Med utgångspunkt från depressionen under andra halvan av 1990-talet då inflyttningen till länet från övriga riket ökade kraftigt (men fruktsamheten och invandringen minskade) gjordes ett antal forskningsstudier vid KTH: Flyttningar som förnyar Stockholmsregionen, Migration och förnyelse av Stockholmsregionen, Migration över Östersjön till Stockholmsregionen samt Stockholmarnas flyttningar till och från högskolestudier och efter det Stockholmsflyttare under 100 år. 45 Dribe, Martin och Stanfors Maria, Demografins grunder,

76 I studien Alla vi stockholmare inflyttare, återflyttare och infödda, studeras migrationen till Stockholmsregionen och i Kompetens och konkurrens studeras konkurrensen mellan regionerna om arbetskraften i olika branscher. I En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på utvecklingen i Mälardalen på NUTS5-nivå analyseras befolkningsutvecklingen ur ett hållbarhetsperspektiv utvecklad inom ESPON-projektet Demographic trends. Under slutet av 2000-talet gjordes Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet som är en statistisk registerstudie med detaljerad redovisning av olika gruppers flyttningar. Rapporten behandlar ingående både in- och utvandring och inrikes flyttningar under perioden , där speciellt omständigheterna under 1990-talet utmärker sig. Rapporten har flera elektroniska kommunbilagor. Inflyttningen till Stockholmsregionen i ett etniskt perspektiv redovisar analyser av individers flyttningar till samt inom Stockholmsregionen longitudinellt över tiden. Bostads- och boendekarriärer och flyttrisker för olika etniska och socioekonomiska grupper studeras med regressionsanalyser. Segregationsindex beräknas för olika etniska grupper. Resultaten redovisas ned till basområdesnivå på bland annat många kartor. I en serie studier baserade på bland annat ett omfattande enkätmaterial om flyttningar och flyttmotiv har olika sociodemografiska grupper och deras motiv och egenskaper analyserats. Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige och Pensionspuckeln 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen redovisar analyser av olika typer av flyttare och deras bakomliggande skäl. I en liknande rapport Vart tar invandrarna vägen? delas utrikesfödda in i olika grupper och deras vidareflyttningar studeras över tiden. Med fokus på den stora ökningen av barn i länet har barnfamiljernas flyttmotiv undersökts i studien Varför flyttar svenska barnfamiljer? och i rapporten Barnfamiljernas flyttningar kring sekelskiftet 2000 analyseras barnfamiljernas ursprung, tillväxt, flyttmönster och vissa socioekonomiska egenskaper under olika perioder. I två studier med hjälp av den nyutvecklade metoden EquiPop, kartläggs dels In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen som i ett omfattande kartmaterial redovisar samtliga bebodda koordinater i Sverige och benägenheten att flytta till och från ett antal olika delar i Stockholms län, och dels Segregation i Stockholmsregionen som beräknar k-närmsta grannar med hjälp av koordinatsatta individers attribut inom olika k-avstånd. Den ökande segregationen är ett resultat både av in- och utflyttningen och också av individers vidareflyttningar och bostadsbyten inom regionen. 76

77 Referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar SLL/TRF (2015:10). Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Demografisk rapport, Befolkningsprognos /50 SLL/TRF (2015:08). Bostadsbyggnadsplaner - bilaga till Stockholms läns Huvudrapport. Demografisk rapport, Befolkningsprognos /50 SLL/TRF (2015:06). Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Demografisk rapport, Befolkningsprognos /2050 SLL/TRF (2015:05). Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv. Demografisk rapport, Befolkningsprognos /2050 SLL/TRF (2015:02). Demografiska prognoser för Stockholms län fördelat på kommunnivå. Demografisk rapport, Befolkningsprognos /50 SLL/TRF (2014:9) Segregation i Stockholmsregionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos /2045. SLL/TRF (2014:8) Kartläggning av in- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos /2045 SLL/TRF(2014:1). Alternativa byggplaner. Demografisk rapport, Befolkningsprognos /2045 SLL/TRF (2013:4). Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet Demografisk rapport, Befolkningsprognos /45 SLL/TRF(2012:10) Varför flyttar svenska barnfamiljer? Demografisk rapport, Befolkningsprognos /45 SLL/TRF(2012:5) Hushåll och familjer i förändring: samtida studier och forskning om den Andra Demografiska Transitionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos /45 SLL/TRF (2012:4) Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos Demografisk rapport, Befolkningsprognos /40 SLL/TRF(2011:5). Utjämningar i kommunprognosen. Befolkningsprognos SLL/TRF (2011:4). Vart tar invandrarna vägen? Vidareflyttning under 00-talet bland nyanlända flykting-, arbets- och äktenskapsinvandrare. Befolkningsprognos SLL/TRF (2011:2). Pensionspuckeln 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos SLL/TRF (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län - Regressionsanalys. Befolkningsprognos SLL/TRF (2010:5). Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige. Befolkningsprognos SLL/TRF (2008:3). Inflyttningen till Stockholmsregionen i ett etniskt perspektiv. Befolkningsprognos SLL/TRF (2007:3). Multiregionala prognosmodeller. Befolkningsprognos RTK (Rapport 2007:2). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet KTH: SLL/TRF (2009:6). En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på utvecklingen i Mälardalen på NUTS5-nivå. Befolkningsprognos RTK (2004). Stockholmsflyttare under 100 år. Johansson, M. & Persson, L.O. RTK (2002:5). Alla vi stockholmare inflyttare, återflyttare och infödda. Gula Serien RTK (2001:5). Kompetens och konkurrens. Gula Serien RTK (PM 1998:16). Stockholmarnas flyttningar till och från högskolestudier RTK (Rapport 1998:5). Migration över Östersjön till Stockholmsregionen RTK (Rapport 1998:4). Migration och förnyelse av Stockholmsregionen RTK (PM 1997:16). Flyttningar som förnyar Stockholmsregionen 77

78 SCB: Statistiska centralbyrån (SCB) (2015). Sveriges framtida befolkning Statistiska meddelanden BE 18 SM 1401 Statistiska centralbyrån (SCB) (2013). Flera skäl till invandring idag. Välfärd 1/2013 Statistiska centralbyrån (SCB) (2012). Betydelsen av tid i Sverige för fruktsamheten. Demografiska rapporter 2012:2 Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). Olika generationers barnafödande. Demografiska rapporter 2011:3 Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). Tredje barnet en ny trend? Demografiska rapporter 2011:1 Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). Återutvandring efter tid i Sverige. Bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj 2011:1 Övrigt: Dribe, Martin och Stanfors Maria (2010). Demografins grunder. SNS Förlag Gumucio, I. (2008) Tillbaka till framtiden. En studie av demografin runt Medelhavet. Arbetsrapporter, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, nr Sander, N., Abel, Guy J. & Riosmena, F. (2013). Global Estimates of International Migration Flow Data. VID, Vienna Institute of Demography, Working Papers 7/2013. Van der Gaag, N. & De Beer, J., NIDI (2014) From demographic dividend to demographic burden: the impact of population ageing on potential economic growth in Europe. Paper submitted for publication in TESG, presented at the EPC in Budapest, June 2014 < SOU (2007:35). Långtidsutredningen. Flyttning och pendling i Sverige Länkar: trends.html

79 Tabellbilaga Tabell 1a. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) ,totalt Ålder År Totalt

80 Tabell 1a. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) , totalt forts. Ålder År

81 Tabell 1b. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) , kvinnor Ålder År Totalt

82 Tabell 1b. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) , kvinnor forts. Ålder År

83 Tabell 1c. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) , män Ålder År Totalt

84 Tabell 1c. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) , män forts. Ålder År

85 Tabell 2a. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) , totalt Ålder År Totalt Tabell 2b. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) , kvinnor Ålder År Totalt Tabell 2c. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) , män Ålder År Totalt

86 Tabell 3a. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) , Stockholmsfödda Ålder År Totalt Tabell 3b. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) , utomlänsfödda Ålder År Totalt Tabell 3c. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) , utrikesfödda Ålder År Totalt

87 Tabell 4. Stockholms län - Folkmängd efter kommun Kommun År Totalt Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

88 Tabell 5. Stockholms län Utomlänsfödda efter födelselän 2014 Födelselän Antal personer Andel i procent Totalt Västra Götaland ,2 Skåne ,5 Uppsala ,2 Södermanland ,4 Västernorrland ,3 Östergötland ,3 Gävleborg ,0 Norrbotten ,8 Dalarna ,5 Västmanland ,8 Västerbotten ,8 Örebro ,2 Jönköping ,9 Kalmar ,6 Värmland ,5 Jämtland ,1 Blekinge ,9 Kronoberg ,9 Gotland ,9 Halland ,7 Okänt ,4 Tabell 6. Stockholms län Medelålder efter födelselän 2014 Födelselän Medelålder 1 Jämtland 56 Västernorrland 56 Blekinge 55 Norrbotten 55 Gävleborg 53 Västerbotten 53 Gotland 53 Värmland 52 Kalmar 52 Dalarna 51 Östergötland 50 Södermanland 50 Kronoberg 50 Västmanland 50 Jönköping 49 Örebro 49 Skåne 48 Västra Götaland 48 Uppsala 48 Halland 46 Stockholm 33 1 Medelåldern för en grupp har beräknats som summan i dagar av allas åldrar vid årets slut dividerat med antalet personer och 365,25 dagar. 88

89 Tabell 7. Stockholms län Befolkningsprognos i sammandrag År Folkmängd Födda Döda Födelse- Inrikes Inrikes Invandrade Utvandrade Flyttnings- Folk- Tillväxtper den netto inflyttade utflyttade netto ökning takt 31/ , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

90 Tabell 8a. Stockholms län Befolkningsprognos efter ålder (funktionella åldersklasser), totalt År Ålder 0-5 år 6-9 år år år år år år år 80+ år

91 Tabell 8b. Stockholms län Befolkningsprognos efter ålder (funktionella åldersklasser), kvinnor År Ålder

92 Tabell 8c. Stockholms län Befolkningsprognos efter ålder (funktionella åldersklasser), män År Ålder

93 93

94 Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige 2010:05 Pensionspuckeln, 55+ flyttningar 2011:02 Vart tar invandrarna vägen? 2011:04 Födda efter mödrarnas födelseländer 2012:04 Hushåll och familjer i förändring 2012:05 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 2012:10 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet :04 Barn och barnfamiljer i tillväxtregion 2013:05 Alternativa byggplaner 2014:01 Demografiska försörjningskvoter för planområden 2014:03 In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen 2014:08 Segregation i Stockholmsregionen 2014:09 Prognosmetoder och modeller 2014:10 Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för :01 Demografiska prognoser för Stockholms län , kommunnivå 2015:02 Barn och unga och deras familjer 2013/ :03 Mångfaldsindex och utrikesföddas Stockholmsorientering 2015:04 Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv 2015:05 Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning 2015:06 Befolkningsprognos /50 Stockholms län-huvudrapport 2015:07 Bostadbyggnadsplaner till prognoserna /30/50, bilaga 2015:08 Kommunprognoser , sammanfattning, bilaga 2015:09 Fruktsamhet & mortalitet :10 94