Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos /45

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45"

Transkript

1 Demografisk rapport 2014:04 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos /45

2

3 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos / :4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan

4 Landstingsstyrelsens förvaltning, Tillväxt, miljö och regionplanering och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Ulla Moberg, LSF/TMR, , Alexandra Malm, SCB, , Anders Karlsson, SCB, , Rikard Gard, SCB, , Projektledare: Ulla Moberg LSF/TMR, Stockholm läns landsting Box 22550, Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn: LS

5 Förord Enligt uppdrag från Landstingsstyrelsen ansvarar TMR, Tillväxt, miljö och regionplanering vid Landstingsstyrelsens förvaltning, sedan 1996 för landstingets befolkningsprognoser. Den definitiva huvudprognosen för Stockholms län med tio års prognoshorisont fastställs i augusti och därefter beräknas olika prognoser för de 26 kommunerna i länet och cirka basområden som kan aggregeras till valfria större områdesindelningar. De distribueras elektroniskt inför Landstingets budgetarbete, dokumenteras i ett antal rapporter och presenteras vid ett externt seminarium senare under hösten. På basområdesnivå läggs prognosen in i sjukvårdens databaser. Den finns även tillgänglig för registrerade användare i TMR:s områdesdatabas ODB. Prognoserna utvecklas fortlöpande allt eftersom behoven av planerings- och prognosunderlag förändras. Till exempel görs långsiktiga prognoser till 2045 för att följa utvecklingen av äldre och månadsprognoser per den 1/11 för budgetändamål. Landstinget, kommunerna och andra intresserade bidrar löpande med frågeställningar, vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen fruktsamhet och mortalitet, migration (flyttningar och flyttare), in- och utvandring och utländsk bakgrund, byggande och boende. Resultaten redovisas i rapporter eller dokumenteras på annat sätt. Därutöver bidrar kommunerna i Stockholms län med uppgifter om det planerade bostadsbyggandet, vilket är ett villkor för att göra befolkningsprognoser kopplade till fastigheter inom den geografiskt heltäckande basområdesnivån. Utgångspunkt är SCB:s nationella demografiska prognos och antaganden om fruktsamhet, dödlighet och in- och utvandring. Dessa utgör grunden för de regionala prognoserna efter komplettering med bland annat den inrikes omflyttningen mellan länet och övriga riket och annan regional demografisk information, till exempel den månads- och kvartalsvisa redovisningen av befolkningsutvecklingen. Prognosarbetet påverkas mycket av Migrationsverkets planer för flyktinginvandringen till riket, vilka utgör basen för antagandet om invandring till Stockholms län. Uppföljning av befolkningens födelseländer och -bakgrund tillhör de områden där mer information efterfrågas och redovisningen är under utveckling. Befolkningsstatistiken bestäms av Skatteverkets regler för folkbokföring. Under senare år har ett nytt lägenhetsregister byggts upp vid Lantmäteriet, liknande det som funnits i övriga nordiska länder under ett antal år. Kombinerat med den folkbokföring på lägenhet som genomförts av Skatteverket kommer möjligheterna att analysera boende och bostadshushåll att förbättras med tiden. Samtidigt följs den demografiska forskningen om familje- och hushållsbildning eftersom den analyserar hur folk lever och bor i realiteten, vilket kan skilja sig från hur man är bokförd enligt reglerna. Projektet att göra basområdesprognoser för Stockholmsregionen är kvalificerat och komplext och kräver en väl sammansatt kompetens. Arbetet utförs därför i en projektgrupp bestående av TMR, SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Projektledare vid TMR och ansvarig för uppdraget är Ulla Moberg. 3

6 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Befolkningsregister och folkbokföring... 6 SCB:s riksprognos Inledning Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner... 9 Befolkningsutvecklingen i länet till Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen Den naturliga befolkningsutvecklingen Migrationen och befolkningsutvecklingen Stockholms FA-region Befolkningsutvecklingen i kommunerna till Planerat bostadsbyggande Boende i nyproduktion Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet Befolkningsutvecklingen i länet till Den demografiska försörjningskvoten Validering av tidigare prognoser Alternativa prognoser Alternativa antaganden för fruktsamhet Alternativa antaganden för invandring Alternativa antaganden för inrikes inflyttning Alternativ kommunprognos Prognosmetodik Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå Utjämningar Rapporter om komponentanalyser och demografi Referenser Tabellbilaga

7 Sammanfattning Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under perioden beräknas folkmängden i Stockholms län öka från till personer. Det innebär en ökning med 17 procent, eller en genomsnittlig årlig ökning på personer. Födelsenettot får allt större betydelse för befolkningstillväxten Födelsenettot, den naturliga befolkningsökningen, svarar för 49 procent av befolkningstillväxten i länet sett över hela prognosperioden väntas dock födelsenettot svara för 66 procent av befolkningstillväxten. Flyttningsnettot gentemot övriga Sverige minskar om några år 2013 hade länet ett inrikes flyttningsöverskott gentemot övriga landet på personer. Överskottet väntas minska något under 2014 och därefter öka till en maximalnivå år beräknas nettot bli personer. Fortsatt hög invandring under de närmaste åren Invandringen till länet uppgick 2013 till knappt personer. Under de närmaste åren väntas antalet immigranter öka och år 2016 nå en topp, därefter beräknas en minskning. Utvandringen väntas öka under hela prognosperioden. På sikt blir det således en minskning av det utrikes flyttningsnettot. Andelen utrikesfödda ökar Utrikesfödda personer utgör i nuläget 23 procent av befolkningen i länet. Andelen väntas under prognosperioden öka till 25 procent, en ökning med personer. Folkmängden efter ålder åren 2013 och 2023 En jämförelse för länet mellan 2013 och det sista prognosåret 2023 visar att antalet 0-åringar ökar från till antalet barn i förskoleåldern (1 5 år) ökar från till antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) ökar från till antalet ungdomar i gymnasieåldern (16 19 år) ökar från till , varav antalet 16-åringar ökar med personer antalet i förvärvsaktiv ålder (20 64 år) ökar från till antalet äldre (65 år eller äldre) ökar från till , varav antalet 80 år eller äldre ökar med personer. Samtliga kommuner ökar i folkmängd Folkmängden väntas öka i alla länets 26 kommuner under perioden Stockholms kommun ökar med invånare till , medan Sundbybergs kommun beräknas få den största relativa befolkningstillväxten, 42 procent. Folkmängden i länet drygt 3 miljoner år 2045 Enligt den långsiktiga prognosen som tagits fram för länet förväntas folkmängden år 2045 uppgå till personer. Från och med 2016 väntas folkökningen successivt avta till mitten av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ökningstakt på drygt personer. Den demografiska försörjningskvoten ökar Försörjningskvoten, beräknad efter antal personer i åldern 0 19 år samt 65 år eller äldre i relation till antal personer i åldern år, uppgick 2013 till 0,65 och väntas öka till 0,77 år

8 Befolkningsregister och folkbokföring För att göra befolkningsprognoser används befolkningsstatistik som framställs vid Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken tas fram med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en bearbetad kopia av Skatteverkets folkbokföring. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om bland annat födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar problem i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det, exempel på detta är personer som avlider eller utvandrar utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Undertäckningen består av personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Den uppstår när födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inträffar över- och undertäckning även när personer är folkbokförda i fel region inom Sverige, ett exempel är om en person flyttar till en annan kommun för att studera men står kvar som folkbokförd hos sina föräldrar. Utomnordiska personer som invandrar till Sverige ska folkbokföra sig om de har uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt för EU/EES-medborgare) och har för avsikt att bosätta sig i landet i minst 12 månader. Detsamma gäller vid utvandring. Utvandring under kortare tid än 12 månader ska inte anmälas till folkbokföringen. Asylsökande ingår inte i RTB. De folkbokförs först om och när de får uppehållstillstånd i minst ett år. Utvandrare som inte anmäler sin flyttning utomlands är förmodligen den allvarligaste kvalitetsbristen i folkbokföringen och RTB. För att folkbokföringen bättre ska överensstämma med den befolkning som faktiskt ska vara folkbokförd i Sverige utreder Skattverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen ska stå utan känd hemvist i mer än cirka två år. Skatteverket har valt att klassificera dessa personers frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det. Befolkningsprognosen för Stockholms län utgår från RTB och är alltså en prognos för den folkbokförda befolkningen. Det innebär till exempel att prognosen över antalet födda avser barn födda av kvinnor folkbokförda i länet och inte antalet barn som kommer att födas på länets förlossningskliniker. Över- och undertäckningsproblematiken i befolkningsstatistiken påverkar prognosen, eftersom folkbokföringsfelen kan orsaka felaktiga mönster i de underlag som används för att ta fram prognosen. Övertäckningen kan orsaka en underskattning av dödligheten i länet om personer som avlidit utomlands inte rapporterats till folkbokföringen vid utflyttningen. De senaste 15 åren har, med undantag för ett år, antalet personer som av Skatteverket förts till utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30-tal och några hundra per år genomfördes en större insats av myndigheten, vilken fick till följd att personer avfördes från folkbokföringen. Under det första halvåret 2014 är motsvarande siffra 20 personer. I befolkningsprognosen för länet görs inget separat antagande om antalet personer som förväntas avregistreras som utvandrare till OB eller okänt. 6

9 SCB:s riksprognos Inom ramen för den officiella statistiken tar SCB fram och publicerar en befolkningsprognos för Sverige en gång om året. Vart tredje år görs en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen med hjälp av bedömningar från experter i ett antal referensgrupper. Den senaste fördjupade analysen gjordes För mellanliggande år, som för 2014, görs uppföljningar och revideringar av föregående års prognos. Resultaten för 2014 års prognos, som sträcker sig från 2014 till 2060, redovisas i en rapport 1 och i form av tabeller i statistikdatabasen på SCB:s webbplats. Prognoserna om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten förväntas utvecklas. Befolkningsutvecklingen i riksprognos 2014 är i stora drag densamma som i 2013 års prognos. Jämfört med 2013 års prognos har fruktsamhetsantagandet justerats något för de närmaste åren. För kvinnor födda i Sverige, Norden, EU och länder med högt HDI är antagandena något sänkta för innevarande år samt de närmaste åren och för kvinnor födda i länder med medel eller lågt HDI är antagandena något höjda under de närmaste åren. Dödligheten har justerats endast för år I 2013 års riksprognos gjordes en stor förändring av migrationen i jämförelse med 2012 års prognos. Invandringen justerades till en högre nivå under hela prognosperioden, den största förändringen gjordes för åren Den främsta anledningen till justeringen var Migrationsverkets bedömning om en ökad asyl- och anhöriginvandring. Till följd av en ökad invandring förväntades också utvandringen öka. I den senaste riksprognosen har invandringen justerats upp ytterligare för de närmaste åren. Detta beror till största delen på Migrationsverkets nya bedömning om en ökad asylinvandring. På lång sikt väntas invandringen att ligga på samma nivå som i 2013 års prognos. Diagram 1. Riket Förväntad utveckling av invandringen enligt riksprognoserna framtagna 2011, 2012, 2013 och 2014 Antal års riksprognos 2012 års riksprognos 2013 års riksprognos 2014 års riksprognos Statistiska centralbyrån (2014). Sveriges framtida befolkning

10 1. Inledning En stor del av denna rapport ägnas åt att beskriva och analysera resultatet av den befolkningsprognos som tagits fram för Stockholms län med prognoshorisont Prognosen redovisar befolkningen efter tre födelsegrupper; stockholmsfödda, utomlänsfödda samt utrikesfödda. Tidigare mönster i befolkningen samt beräkningar och bedömningar av framtida utveckling ligger till grund för prognosen. Resultatet med kommentarer presenteras i kapitel 2. I kapitel 2 finns också en redovisning av en länsprognos med förlängd prognoshorisont till För länets kommuner har prognoser tagits fram med hjälp av tidigare befolkningsutveckling som grund, men även planerna för det framtida bostadsbyggandet ingår i beräkningarna. I kapitel 2 finns även en beskrivning av och diskussion kring boende i nyproduktion samt jämförelse mellan byggplaner och färdigställda lägenheter. På kommunnivå finns ingen uppdelning efter födelsegrupper, eftersom prognoserna skulle bli osäkra på grund av alltför små befolkningsgrupper. Beräkningar och antaganden som ligger till grund för länsprognoser och kommunprognoser beskrivs löpande. Kapitel 2 avslutas med en redovisning av den demografiska försörjningskvoten. Vid användningen av befolkningsprognoser bör observeras att prognoser är osäkra på lång sikt. I kapitel 3 redovisas valideringar av tidigare gjorda befolkningsprognoser för både länet och kommunerna. I kapitlet redovisas även skillnaden mellan årets huvudprognos och förra årets prognos lite närmare och vilken betydelse skillnaderna får för resultatet. Vid sidan av huvudprognosen har också några alternativa prognoser för länet tagits fram, alla med prognoshorisont Detta för att påvisa osäkerheten som finns i befolkningsutvecklingen, men också för att redogöra för utvecklingen under andra möjliga framtida scenarier. Även alternativa kommunprognoser, som inte tar hänsyn till det framtida bostadsbyggandet, har tagits fram för åren Alla de alternativa befolkningsprognoserna redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 beskrivs prognosmetodiken som använts på läns-, kommun-, planområdes- och basområdesnivån. Modellen för framskrivningen av befolkningen, den så kallade kohort-komponentmetoden, tas också upp i detta kapitel. Studier av befolkningen och dess storlek, fördelning, sammansättning och förändring över tid kallas demografi. I rapportens sista kapitel (6) beskrivs demografi lite närmare. Kapitel 6 tar även upp några studier som gjorts och rapporter som skrivits, dels för att ligga till grund för bedömningarna på regional nivå i prognosarbetet och dels som resultat av förfrågningar. I samband med prognosarbetet publiceras ett antal årliga rapporter. När det gäller befolkningsprognosen /45 har förutom föreliggande rapport, Stockholms län Huvudrapport, en rapport tagits fram över Fruktsamhet och mortalitet 2013 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. I en annan återkommande rapport presenteras Kommunernas bostadsbyggnadsplaner fram till år Metoden som tillämpas för beräkning av inflyttning till länets kommuner har under 2014 varit föremål för en översyn som redovisas i Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen. Dessutom produceras prognoser och demografiska områdesdata, samt försörjningskvoter, för planområden. 8

11 2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner I detta kapitel redovisas resultaten av de befolkningsprognoser som tagits fram för Stockholms län och kommuner. Huvudprognosen sträcker sig till år 2023 och redovisas på länsnivå efter tre födelsegrupper stockholmsfödda (födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. På kommunnivå görs ingen uppdelning efter födelsegrupp. I kapitlet redovisas också Stockholms funktionella analysregioner (FA-regioner), planerat bostadsbyggande, boende i nyproduktion samt resultatet av en framskrivning av länsprognosen till Kapitlet avslutas med ett avsnitt om den demografiska försörjningskvoten. Befolkningsutvecklingen i länet till uppgick folkmängden i Stockholms län till drygt personer. Under perioden ökade antalet invånare med personer. Den 31 december 2013 hade länet en folkmängd på Vid prognosperiodens slut (år 2023) väntas den uppgå till , vilket motsvarar en ökning med 17 procent jämfört med Diagram 2. Stockholms län Folkmängd samt prognos Antal Av dem som 2013 bodde i Stockholms län var 55 procent stockholmsfödda, medan 22 procent var utomlänsfödda och 23 procent utrikesfödda. Antalet stockholmsfödda beräknas öka med personer fram till 2023, medan antalet utomlänsfödda förväntas öka med och antalet utrikesfödda med personer passerade antalet utrikesfödda antalet utomlänsfödda, och om tio år väntas antalet urikesfödda utgöra en fjärdedel av länets befolkning. Ökningen beror till viss del på ett stort antal inrikes inflyttade, men framförallt på den förväntade framtida invandringen. 9

12 Diagram 3. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp samt prognos Antal Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet Växer Stockholmsregionen på övriga landets bekostnad? Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en vanlig föreställning som var mer sann för 50 år sedan än den är idag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var inflyttningen till Stockholms län betydande för befolkningsutvecklingen. Flyttöverskottet mot övriga riket var under den perioden nästan personer varje decennium. Denna utveckling bröts dock under 1970-talet, en anledning var den så kallade gröna vågen. Det är först under senare år som inflyttningen till länet kommit upp i samma nivåer som på 1960-talet. Ser man på inflyttningen till länet i relation till invånarantalet hade inflyttningen under första halvan av 1900-talet en större påverkan på befolkningsutvecklingen än i nuläget. 2 Tabell 1. Stockholms län Befolkningsförändringar Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flyttningsnetto Invandrade Utvandrade Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto För prognosåren är folkökningen summan av födelsenettot och flyttningsnettot. För 2013 ingår i folkökningen även en justeringspost med 191 personer. Anledningen till justeringsposten är att aviseringarna från Skatteverket om födda, döda och flyttningar inte inkommit till SCB vid tidpunkten för registeruttaget från RTB. 2 Regionplanekontoret (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. 10

13 Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född Åldersfördelningen hos befolkningen påverkar behovet av barnomsorg, skolor, äldreomsorg och vård och det ekonomiska utfallet av kostnader och intäkter. Vid beräknandet av antalet barn i länet under prognosperioden är fruktsamheten den faktor som främst påverkar befolkningsutvecklingen positivt. Inrikes flyttningar påverkar också antalet barn då de som flyttar oftast är i barnafödande åldrar. För personer i åldrarna kring år är flyttningar den viktigaste faktorn som påverkar befolkningsutvecklingen. Flyttningar, både inrikes och utrikes, är starkt koncentrerade till denna grupp. En ökad flyttningsbenägenhet finns också bland personer som når pensionsåldern hade Stockholms län ett flyttningsunderskott gentemot övriga Sverige på närmare 500 personer i åldern 65 år eller äldre. När det gäller de allra äldsta är dödligheten mest avgörande för befolkningsutvecklingen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en förhållandevis kortsiktig befolkningsprognos som tio år påverkas inte antalet personer i de äldsta åldrarna nämnvärt. Det är snarare kohorternas storlek som påverkar antalet personer i de enskilda åldrarna. Den stora gruppen som föddes på 1940-talet kommer i slutet av prognosperioden upp i de högre åldrarna, och bidrar till ett ökat antal äldre i länet. Diagram 4. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2013 och 2023 För de flesta åldrarna väntas befolkningen öka under prognosperioden. Det finns dock några undantag. Både bland kvinnor och män väntas antalet minska i åldrarna samt år. Antalet åriga kvinnor beräknas minska med personer. Störst ökning förväntas i åldern år bland både kvinnor och män, med respektive personer. 11

14 Diagram 5. Stockholms län Förändring av befolkningen efter ålder 2013 och 2023 Antal Ett positivt värde innebär en ökning av befolkningen, ett negativt en minskning. Ålder Sett till enskilda åldrar förväntas den största minskningen mellan 2013 och 2023 för 23-åringarna och den största ökningen för 32-åringarna. Tabell 2. Stockholms län Folkmängd efter kön och ålder 2013 och 2023 samt folkökning i antal och procent Ålder Folkökning totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Procent , , , , , ,6 därav , , ,9 Totalt ,3 Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar Antalet barn i åldern 0 5 år i Stockholms län beräknas öka med personer mellan 2013 och 2023, vilket motsvarar en ökning med 21 procent. Barn i åldersgruppen 6 15 år ( grundskoleåldern ) förväntas bli , eller 25 procent, fler om tio år än De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med eller 18 procent medan gruppen år beräknas öka med eller 23 procent. Störst ökning procentuellt sett beräknas barn i åldern år svara för. Denna grupp förväntas öka med 37 procent, vilket motsvarar personer. Prognosen för antalet barn i de allra yngsta åldrarna är mer osäker än i andra åldersgrupper eftersom dessa barn i dagsläget ännu inte är födda. Antalet födda barn beräknas med hjälp av antaganden om den framtida fruktsamheten. 12

15 Diagram 6. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år, år och år samt prognos Antal år 6-9 år år år Befolkningen i åldern år ( gymnasieskoleåldern ) i länet beräknas öka med personer mellan 2013 och 2023, vilket motsvarar en ökning med 22 procent. Sedan 2010 har antalet i åldersgruppen minskat och gruppen väntas fortsätta att minska i antal under de närmaste åren. Minskningen beror främst på att de stora ålderskullarna födda på tidigt 1990-tal nu tillhör äldre åldersgrupper, och de efterföljande kohorterna är betydligt mindre. Från år 2016 väntas gruppen återigen öka och därefter att öka under resten av prognosperioden. Främsta anledningen är det ökande antalet födda under 2000-talet. Antalet 16-åringar väntas öka under hela prognosperioden, med personer, eller 35 procent mellan 2013 och Diagram 7. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 16 år och år samt prognos Antal år 16 år Befolkningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna Under de närmaste tio åren förväntas antalet i åldern år ( arbetsför ålder ) öka i länet med personer eller 14 procent. Antalet personer i åldersgruppen år förväntas öka med personer och motsvarande ökning i gruppen år beräknas bli personer. Procentuellt innebär det en folkökning på 13 respektive 15 procent för åldersgrupperna. 13

16 Diagram 8. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år samt prognos Antal år år Befolkningsutvecklingen för de äldre Antalet 65 år eller äldre i länet beräknas öka med personer mellan 2013 och 2023, vilket motsvarar en ökning med 23 procent. Åldersgruppen år väntas öka med personer, medan antalet personer 80 år eller äldre väntas öka med personer. Detta motsvarar en procentuell ökning i respektive grupp med 20 respektive 31 procent. Bland de äldre är flyttningar mindre frekventa än i yngre åldersgrupper och det är främst den framtida dödligheten som påverkar befolkningens storlek. Som nämnts tidigare väntas medellivslängden öka i framtiden, men för en tidsperiod på tio år märks inte nedgången i dödlighet nämnvärt i befolkningsprognosen. Diagram 9. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och 80 år eller äldre samt prognos Antal år 80+ år Stockholmsfödda Befolkningen som är född i länet har, av naturliga skäl, en betydligt yngre åldersstruktur än de utomlänsfödda och de utrikesfödda var 38 procent av de stockholmsfödda yngre än 20 år. Antalsmässigt väntas denna grupp öka med personer under prognosperioden, vilket innebär att deras andel av alla stockholmsfödda ökar till 40 procent. Antalet stockholmsfödda personer i arbetsför ålder år beräknas öka med 14

17 personer mellan 2013 och Trots detta väntas andelen att minska från dagens 51 procent till 47 procent om tio år. Gruppen 65 år eller äldre ökar både i antal och relativt sett. Antalet väntas under de kommande tio åren öka med personer, detta innebär att gruppens andel av alla stockholmsfödda stiger från 11 till 13 procent. Diagram 10. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för stockholmsfödda 2013 och 2023 Antal Utomlänsfödda De utomlänsfödda har en äldre åldersstruktur än övriga födelsegrupper var endast 5 procent av dem yngre än 20 år. Under de kommande tio åren förväntas antalet i åldersgruppen öka med personer. Antalet personer i åldern år, som 2013 omfattade 68 procent av alla utomlänsfödda, beräknas öka med under samma period. Andelen 65 år eller äldre utgjorde 28 procent av de utomlänsfödda år Även denna åldersgruppen väntas öka, från till Sett till andelar kommer gruppen 65 år och äldre att minska en procentenhet till 27 procent, medan de övriga åldersgrupperna ligger kvar på samma nivå som tidigare. Det vanligaste födelselänet 2013 bland de utomlänsfödda var Västra Götalands län, 12 procent hade detta som födelselän. Det näst vanligaste födelselänet var Skåne län med 8 procent av de utomlänsfödda. Andra vanliga födelselän var Uppsala, Södermanlands och Västernorrlands län. Den högsta medelåldern 2013 hade personer födda i Västernorrlands och Jämtlands län på 56 år. Lägst medelålder bland de utomlänsfödda, 46 år, hade födda i Hallands län. Som en jämförelse kan nämnas att medelåldern bland de stockholmsfödda var 32 år. Diagram 11. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utomlänsfödda 2013 och 2023 Antal Ålder Ålder 15

18 Utrikesfödda De utrikesfödda har, precis som de utomlänsfödda, en åldersstruktur med få unga. Gruppen yngre än 20 år beräknas dock öka under de närmaste tio åren med personer, men dess andel av samtliga utrikesfödda minskar ändå från 10 till 8 procent. Bland de utrikesfödda finns en hög andel i åldern år. Denna grupp väntas öka med personer mellan 2013 och 2023, men andelen minskar ändå från 77 till 76 procent. Även antalet personer 65 år eller äldre väntas öka under prognosperioden, med personer. Här ökar dock andelen från dagens 14 procent av de utrikesfödda till 15 procent vid prognosperiodens slut. Diagram 12. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utrikesfödda 2013 och 2023 Antal Ålder Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen Folkmängden i Stockholms län beräknas öka med personer mellan åren 2013 och Under 2013 ökade folkmängden med personer. De kommande åren förväntas en stigande ökningstakt till personer år 2016, därefter väntas takten successivt avta förväntas en folkökning på personer. Befolkningsutvecklingen beror dels på den naturliga befolkningsökningen (differensen mellan födda och döda) och dels på flyttningsöverskottet (differensen mellan in- och utflyttningen). Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten väntas öka under prognosperioden stod födelsenettot för 40 procent och flyttningsnettot för 60 procent av folkökningen, men om tio år beräknas födelsenettot svara för 66 procent och flyttningsnettot för 34 procent av ökningen. Sett till hela folkökningen under prognosperioden väntas nästan hälften, 49 procent, av ökningen ( personer) förklaras av den naturliga befolkningsökningen och resten ( personer) utgörs av flyttningsöverskottet. 16

19 Diagram 13. Stockholms län Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling samt prognos Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning Den naturliga befolkningsutvecklingen Skillnader i födelsenettot mellan åren beror främst på att antalet födda varierar, eftersom antalet döda ligger på en stabil nivå. Födelsenettot förväntas öka under prognosperioden och år 2023 hamna på nästan personer, jämfört med drygt personer år Diagram 14. Stockholms län Födda och döda samt prognos Antal Födda Döda Födelsenetto Döda Antalet döda i Stockholms län har sedan 1980 endast varierat mellan strax under till drygt personer per år. Händelser som i högre grad kan påverkas av individerna själva, till exempel barnafödande och flyttningar, varierar i större utsträckning än dödligheten över åren. Under de kommande tio åren förväntas dock en liten ökning av antalet döda i slutet av perioden, främst på grund av att den stora gruppen födda på 1940-talet kommer upp i de äldre åldrarna. Antalet döda i befolkningsprognosen har beräknats med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker för de tre födelsegrupperna (stockholmsfödda, utomlänsfödda och 17

20 utrikesfödda). De framtida beräkningarna bygger på SCB:s riksprognos som antar en reducering av dödsriskerna, vilket innebär en ökning av medellivslängden. Riskerna från riksprognosen justeras efter dödligheten i de olika födelsegrupperna i länet under de senaste åren. Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i vardagligt tal ofta för medellivslängd låg medellivslängden 3 i Stockholms län på 81,2 år för män och 84,5 år för kvinnor. Sedan 1995 har männens medellivslängd ökat med 5,1 år och kvinnornas med 2,6 år. Under de kommande åren väntas medellivslängden öka ytterligare, och år 2023 uppgå till 82,8 år för männen och 85,9 år för kvinnorna. Diagram 15. Stockholms län Medellivslängd efter kön samt prognos Antal år Kvinnor Män Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder 4 har sedan 1995 ökat med 3,1 år för män och med 1,7 år för kvinnor. En 65-årig man förväntades år 2013 i genomsnitt leva ytterligare 19,3 år och en 65-årig kvinna 21,8 år. Om tio år beräknas den återstående medellivslängden för personer i denna ålder ha ökat med ytterligare 1,2 år för män och 1,1 år för kvinnor. Diagram 16. Stockholms län Återstående medellivslängd för 65-åringar efter kön samt prognos Antal år Kvinnor Män Medellivslängden är här beräknad efter förväntade dödsrisker per ålder vid årets slut över en ettårsperiod. Till exempel för år 2013 bygger beräkningarna på dödsriskerna för år Metoden skiljer sig något mot beräkningarna till den officiella statistiken. 4 Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder är beräknad över en ettårsperiod. 18

21 Födda 1997 föddes barn i Stockholms län och sedan dess har antalet födda ökat under alla åren utom föddes barn i länet. Det pratas ofta om de stora kullarna födda i början på 1990-talet. För Sverige totalt är antalet födda fortfarande inte uppe i 90-talets nivå, men antalet födda i Stockholms län ligger däremot på en högre nivå idag än då. Antalet födda i länet väntas även öka under prognosperioden och år 2023 beräknas barn födas av mödrar folkbokförda i länet, att jämföra med toppnoteringen på barn år Anledningen är den allt större folkmängden i kombination med en ökande fruktsamhet under prognosperioden. I slutet av prognosperioden börjar de som föddes i början av talet komma upp i de barnafödande åldrarna (runt 30 år), vilket också bidrar till att antalet födda ökar. I prognosen beräknas antalet födda utifrån hur många kvinnor i fruktsam ålder det beräknas finnas i länet samt vilken benägenhet de har att föda barn. Fruktsamhetstalen skiljer sig åt beroende på födelseland och födelselän. Generellt sett är kvinnor som bor i Stockholms län äldre när de får barn än kvinnor i övriga Sverige var moderns medelålder vid första barnets födelse 30,5 år i länet mot 29,0 år i riket. Sett till alla barn som föds så var moderns medelålder 32,1 år i länet mot 30,8 år i riket. Om länets kvinnor i sin tur delas upp efter födelsegrupp så var medelåldern vid barns födelse för utrikesfödda och stockholmsfödda kvinnor ungefär densamma, 31,6 år. För utomlänsfödda kvinnor var medelåldern 33,4 år. När det gäller föräldrarnas ålder vid första barnets födelse är en tydlig förändring mellan generationerna att senare generationer föder sitt första barn i äldre åldrar jämfört med tidigare. 5 Att många väntar med barnafödandet tills de är etablerade på arbetsmarknaden framkommer i flera studier. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden har länge förskjutits uppåt i åldrarna, beroende på ekonomiska förhållanden och att fler påbörjat högskolestudier. Ett tidigare inträde i högskolan under de senaste åren kan dock tala för att ungdomar i framtiden kan komma att etablera sig tidigare på arbetsmarknaden, och att åldern för förstagångsmödrarna därför inte kommer att öka. 6 Beräkningar av det framtida antalet födda och döda används som underlag för budget- och resursberäknande inom vård och omsorg. Liksom dödsfall inte alltid sker i hemkommunen, sker heller inte alla förlossningar i hemkommunen eller ens i hemlänet. Det är därför viktigt att ha i åtanke vid planering av olika verksamheter att denna prognos visar antalet födda barn av mödrar folkbokförda i länet. Asylsökande, korttidsinvandrade eller besökare som föder barn i Stockholms län ingår inte i prognosen. Vid beräkningen av antalet födda i prognosen används måttet summerad fruktsamhet. Detta mått, ofta förkortat TFR efter engelskans Total Fertility Rate, anger hur många barn en kvinna väntas få under hela sin fruktsamma period (14 54 år) om fruktsamheten vid den aktuella tidpunkten består. 5 Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande. 6 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning

22 Diagram 17. Stockholms län Åldersspecifik fruktsamhet efter födelsegrupp Fruktsamhet Födda i Stockholms län 0.16 Födda i övriga riket 0.14 Födda i utlandet Ålder I Sverige varierar antalet födda kraftigt över olika tidsperioder föddes barn, medan antalet 1999 var och 2013 var Det finns flera förklaringar till att fruktsamheten varierar över tid. Den enskildes ställning på arbetsmarknaden, utbildning och ekonomisk situation påverkar barnafödandet. Även familjepolitik och ekonomiska konjunkturer påverkar benägenheten att bilda familj. 7 På 1980-talet låg den summerade fruktsamheten 8 i Stockholms län på en lägre nivå än i riket. Skillnaderna minskade under 1990-talet och sedan dess ligger fruktsamheten i länet och riket på ungefär samma nivå. 9 Fruktsamheten ökade under 2000-talets första decennium var den summerade fruktsamheten i länet 1,99 barn per kvinna, en nivå som till och med är något högre än i början av 1990-talet, då fruktsamheten låg på 1,98 som högst (1990). En anledning till den höga fruktsamheten kan vara att det bland annat har det blivit vanligare att föda ett tredje barn, framförallt i storstäderna. 10 Under de senaste åren har dock fruktsamheten sjunkit något och låg 2013 på 1,88 barn per kvinna. Under de närmaste tio åren antas fruktsamheten i riket på sikt uppgå till 1,94 barn per kvinna. Mellan enskilda år kommer den sannolikt att fortsätta variera liksom tidigare, men variationernas storlek går inte att förutse. Prognosen över antalet födda i länet beräknas med hänsyn tagen till antalet kvinnor i länet och deras åldersstruktur, tidigare fruktsamhetstal i förhållande till riket, migration, födelselän och födelseländer. Fruktsamheten bland stockholmsfödda kvinnor var 1,81 barn per kvinna år 2013, motsvarande siffra bland utomlänsfödda respektive utrikesfödda kvinnor var 2,01. Utrikesfödda kvinnor har tidigare haft en högre fruktsamhet än utomlänsfödda kvinnor, men nu har de senare kvinnorna kommit ikapp. 11 Under prognosperioden väntas fruktsamheten öka i samtliga födelsegrupper. Ökningen till år 2023 väntas ligga på omkring 0,05 för varje grupp, vilket innebär en summerad fruktsamhet på 1,86 för stockholmsfödda och 2,06 för utrikesfödda och kvinnor födda i övriga riket. 7 Statistiska centralbyrån (2014). Sveriges framtida befolkning Fruktsamhetsberäkningarna baseras på födelseårskohorter, dvs. baserat på moderns ålder vid årets slut. 9 LSF/ TMR (2014). Fruktsamhet och mortalitet Prognos Statistiska centralbyrån (2011). Tredje barnet en ny trend? 11 LSF/ TMR (2014). Fruktsamhet och mortalitet Prognos

23 Diagram 18. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp samt prognos Summerad fruktsamhet 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet 1, Av de barn som föddes år 2003 av mödrar folkbokförda i länet var födda av en stockholmsfödd moder, av en utomlänsfödd moder och av en utrikesfödd moder. Under senare år har framförallt antalet som föds av en utrikesfödd moder ökat, med fler år 2013 än Relativt sett ökade andelen födda av en utrikesfödd moder från 24 till 31 procent under denna period. Diagram 19. Stockholms län Antal födda efter moderns födelsegrupp Antal Modern född i Stockholms län Modern född i övriga riket Modern född i utlandet Skillnaden i fruktsamhet bland utrikesfödda kvinnor varierar beroende på i vilket land de är födda och hur länge de har varit bosatta i Sverige. Studier visar att kvinnor födda i Norden, EU-länder och länder utanför Europa med hög utvecklingsnivå (till exempel Chile, Sydkorea och USA) har ett fruktsamhetsmönster som i stort liknar de svenskföddas. När det gäller kvinnor födda i Europa utanför EU har de på senare tid närmat sig det mönster för barnafödande som svenskfödda kvinnor har. Även kvinnor födda i medelutvecklade länder utanför Europa (bland annat Irak, Iran och Thailand) tycks närma sig svenskföddas fruktsamhetsmönster. Kvinnor födda utanför Europa i länder med låg utvecklingsnivå (till exempel Somalia och Etiopien) har en högre fruktsamhetsnivå än de svenskfödda. Denna grupp visar inte heller några tydliga tendenser till att närma sig det fruktsamhetsmönster som svenskfödda kvinnor har. 12 När det gäller 12 Statistiska centralbyrån (2012). Betydelsen av tid i Sverige för fruktsamheten. 21

24 Stockholms läns kvinnor födda i Somalia har dock skillnaderna gentemot kvinnor födda i Sverige minskat. 13 En grupp som växer är födda i Sverige med föräldrar födda utomlands, därmed ökar också antalet barn som har föräldrar som är födda i Sverige med föräldrar födda utomlands. Perioden hade 6 procent av barnen som föddes i länet inrikes födda föräldrar och utrikesfödda far- och morföräldrar, i början av 1980-talet var andelen knappt 3 procent. Föräldragruppen med utrikesfödda föräldrar hade lägre fruktsamhetstal än gruppen med minst en inrikes född förälder. Fruktsamhetstalet för länets kvinnor födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar var 1,73 barn per kvinna under , mot 1,92 barn per kvinna för inrikes födda med minst en inrikes född förälder. 14 Prognosen i nuläget bygger på fruktsamheten totalt sett för utrikesfödda kvinnor. Ett projekt vid TMR har studerat resultatet av antalet födda i en länsprognos med en uppdelning efter utrikesfödda mödrars födelseländer. 15 Migrationen och befolkningsutvecklingen Migrationen eller omflyttningen utgörs av inrikes in- och utflyttningar samt av immigration (invandring) och emigration (utvandring). Från att under och 1990-talet ha växlat i betydelse är det under 2000-talet det utrikes flyttningsnettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttningsnettot bidragit till befolkningsökningen i Stockholms län. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden, även om betydelsen av det utrikes flyttningsnettot väntas minska efter år Inrikes omflyttning Individers geografiska rörlighet inom landet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen på regional nivå. Flera faktorer påverkar rörligheten, men generellt sett görs fler flyttningar under högkonjunkturer än under lågkonjunkturer. Flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga Sverige har varierat mellan åren. Till exempel flyttade 1980 endast personer in till länet medan personer flyttade ut, vilket alltså resulterade i ett negativt inrikes flyttningsnetto på personer. Det största positiva inrikes flyttningsnettot under de senaste fyra decennierna inträffade 1997 då fler personer flyttade in till än ut från länet. Under 2013 flyttade personer in till länet från övriga Sverige. Inflyttningen bestod till mer än hälften, 54 procent, av personer födda i Sverige men inte i Stockholms län. Stockholmsfödda som återvände till födelselänet stod för 23 procent och utrikesfödda för en lika hög andel. Inflyttningen väntas öka under de kommande åren och nå en topp 2018, därefter väntas en svag minskning. Mönstret beror till stor del på att de stora barnkullarna födda i början på 1990-talet nu befinner sig i de flyttningsbenägna åldrarna och att de i slutet av prognosperioden lämnar denna grupp. Det finns ingenting i dagsläget som tyder på att flyttningsöverskottet kommer att övergå i ett flyttningsunderskott. På sikt kan dock väntas en viss nedgång i förhållande till dagens flyttningsnetton. Vid prognosperiodens slut väntas nettot ligga på drygt personer, då antalet inrikes inflyttade till Stockholms län beräknas vara personer och antalet inrikes utflyttade personer. Den stockholmsfödda delen av befolkningen i länet har haft och förväntas även framöver uppvisa ett negativt flyttningsnetto gentemot resten av Sverige. Det beror 13 LSF/TMR (2014). Fruktsamhet och mortalitet Prognos LSF/TMR (2014). Fruktsamhet och mortalitet Prognos LSF/TMR (2012). Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos

25 bland annat på att många barnfamiljer, där föräldrarna är födda utom och barnen födda inom länet, flyttar från länet till övriga Sverige. Beräkningarna bakom den förväntade omflyttningen mellan Stockholms län och övriga Sverige bygger på in- och utflyttningsrisker per ålder, kön och födelsegrupp. Faktorer som kan leda till variationer och som är svåra att förutse och ta hänsyn till är till exempel påverkan av konjunkturer, arbetsmarknad och händelser i omvärlden. Utflyttningen av utrikesfödda från länet till övriga Sverige uppgick 2008 till personer. Sedan 2010 har antalet ökat årligen uppgick antalet inrikes utflyttade bland de utrikesfödda till Ökningen kan delvis förklaras av den ökande befolkningen utrikesfödda i länet, år 2008 låg antalet på knappt mot dagens närmare Ytterligare en förklaring är att utflyttningsriskerna bland utrikesfödda har ökat för varje år sedan Antalet inrikes utflyttningar bland utrikesfödda väntas fortsätta öka under prognosperioden, och år 2023 beräknas utrikesfödda lämna länet. Anledningarna till det ökande antalet är både en ökad befolkning och att utflyttningsriskerna har höjts för gruppen i jämförelse med förra årets prognos. Diagram 20. Stockholms län Inrikes omflyttning samt prognos Antal Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttningsnetto Tabell 3. Stockholms län Inrikes omflyttning efter födelsegrupp Inrikes inflyttning Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Inrikes utflyttning Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Inrikes flyttningsnetto Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands

26 Utrikes omflyttning Invandringen till och även utvandringen från Sverige påverkas av situationen i omvärlden och förändringar över tid är därför svåra att förutse. I dagsläget är det främst konflikter och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen som har betydelse för invandringen. De senaste åren har även arbetskraftsinvandringen växt och medfört att den ekonomiska konjunkturen åter fått en allt större betydelse. Hur många som tillåts invandra påverkas av den svenska migrationspolitiken. När den utrikes omflyttningen skattas i riksprognosen görs detaljerade antaganden för de närmaste åren som därefter går över i en mer långsiktig trend. Eftersom migrationen kan variera kraftigt från år till år ska de långsiktiga antagandena ses som genomsnittsvärden. 16 Antaganden om den framtida migrationen är osäkra. Utvärderingar av tidigare prognoser visar att antaganden baserade på långsiktiga trender ger bättre resultat än sådana som baseras på observationer för ett fåtal år. 17 Under 2013 invandrade personer till Sverige. Det är den högsta nivån någonsin. Utvandringen däremot planade ut och minskade något efter tre års uppgång, totalt utvandrade personer år De senaste tio åren har in- och utvandringen till Sverige varit högre än under någon annan tidsperiod. Arbetskraftsinvandring, flyktinginvandring, familjeanknytning, återinvandring och återutvandring har alla tillsammans legat till grund för de senaste årens höga tal. Tidigare har endast ett av dessa invandringsskäl legat till grund för det som dominerat in- och utvandringen. 18 Av de som invandrade till Sverige under 2013 bosatte sig 28 procent i Stockholms län. Det kan jämföras med länets andel av Sveriges totala folkmängd som låg på 22 procent. Den antalsmässiga invandringen till länet uppgick till personer, vilket var något lägre än under Av dem som invandrade till länet under 2013 var 86 procent utrikesfödda, 9 procent återvändande stockholmsfödda och 5 procent utomlänsfödda. Den största enskilda grupp som vanligtvis invandrar till Sverige är personer som är födda i Sverige, det vill säga återinvandrade. Detta gäller även för Stockholms län. Andra stora invandrargrupper som kommit till länet under de senaste åren var födda i Syrien, Polen och Indien. Tabell 4. Stockholms län Invandrade efter födelseland Födelseland Sverige Syrien Polen Indien Kina Finland Somalia Irak USA Iran De 10 vanligaste länderna för år 2013 har tagits med i tabellen. 16 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning Statistiska centralbyrån (2009). Sveriges framtida befolkning Statistiska centralbyrån (2013). Flera skäl till invandring idag. 24

27 För personer som har ett utomnordiskt medborgarskap registreras även orsaken till invandringen, grund för bosättning var de vanligaste skälen för invandring i Sverige familjeband, följt av flykting/skyddsbehov/humanitära skäl och arbete. Skälen för invandring bland dem som flyttar direkt till Stockholms län skilde sig en del från i övriga landet. Det främsta skälet var dock även här familjeband. Anhöriginvandringen utgjorde 39 procent av den utomnordiska invandringen till länet mot 41 procent i hela riket. Däremot var arbetskraftsinvandring vanligare än flyktinginvandring till länet. Andelen med arbete som skäl uppgick till 21 procent mot rikets 12 procent och flyktinginvandringen till 12 procent mot 28 procent i riket. Under de närmaste åren väntas invandringen till länet öka till en högsta nivå på personer år 2016, för att därefter minska och 2023 uppgå till personer. Nedgången bygger på en förmodad nedgång i invandringen i hela landet. 20 I SCB:s riksprognos har bedömningen gjorts, av SCB:s referensgrupp för migration 21, att invandringen på sikt kommer att sjunka från dagens höga nivåer. För att skatta antalet invandrare till Stockholms län har riksprognosens antaganden för olika födelsegrupper använts som grund utvandrade personer från länet. I prognosen har utvandringen beräknats med hjälp av separata ålders- och könsspecifika utvandringsrisker för de tre födelsegrupperna. En hög invandring följs ofta av en hög utvandring. Detta mönster antas gälla även i framtiden. Att utvandringen väntas öka under prognosperioden beror på att befolkningen som helhet i regionen växer, men också på att antalet utrikesfödda ökar och att de generellt har en högre benägenhet att utvandra i förhållande till inrikesfödda. Födelseland och skälet till att invandra påverkar benägenheten att återutvandra. I en statistisk studie på nationell nivå från SCB 22 framgår att benägenheten att återutvandra är större bland födda i Norden, EU och högt utvecklade länder utanför Europa, än bland födda i övriga Europa och lågt eller medelutvecklade länder utanför Europa. Likaså att arbetskraftsinvandrare återutvandrar i betydligt högre utsträckning än personer med asylskäl och anhöriginvandrare väntas utvandringen från länet uppgå till personer. Bland dem som utvandrar beräknas 66 procent vara utrikesfödda, 26 procent stockholmsfödda och 8 procent utomlänsfödda. Som en följd av att invandringen väntas minska samtidigt som utvandringen förväntas öka under prognosperioden kommer det utrikes flyttningsnettot på sikt att minska, och om tio år beräknas nettot uppgå till mot personer år Detta innebär mer än en halvering fram till år Uppgifterna hämtas av SCB från Migrationsverket. 20 Statistiska centralbyrån (2014). Sveriges framtida befolkning I SCB:s referensgrupp för migration ingår Migrationsverket, Försäkringskassan, Justitiedepartementet, Finansdepartementet, Institutet för framtidsstudier, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet med flera. 22 Statistiska centralbyrån (2011). Återutvandring efter tid i Sverige. 25

28 Diagram 21. Stockholms län Utrikes omflyttning samt prognos Antal Invandring Utvandring Utrikes flyttningsnetto Tabell 5. Stockholms län Utrikes omflyttning Invandring Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Utvandring Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Utrikes flyttningsnetto Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Stockholms FA-region Stockholms län är en gemensam bostads- och arbetsmarknad och definintionsmässigt byter man bostad när man flyttar/ändrar folkbokföring inom länet, och man betraktas inte som pendlare mellan arbete och bostad belägna i olika kommuner inom länet. Men det finns många som arbetar i Stockholms län som inte är bosatta inom länet och det finns många kommuner från vilka pendlingsmöjligheterna in till länet kan anses vara bra. För att täcka in denna typ av arbetsmarknad delas Sverige upp i 72 så kallade funktionella analysregioner (FA-regioner). Tillväxtanalys beskrivning av en FA-region är: En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. 23 I Stockholms FA-region ingår, förutom alla

29 kommuner inom länet, även kommunerna Håbo, Gnesta, Strängnäs, Trosa, Knivsta, Tierp, Uppsala, Enköping, Östhammar och Heby, dvs totalt 36 kommuner. För närvarande genomför Tillväxtanalys en översyn av den funktionella analysregionen. Stockholms FA-region har en ca 15 procent större befolkning och 17 procent fler bostadsbytare och givevis kan det påverka prognoserna att bostads- och arbetsmarknaden är större än länsgränsen som härstammar från 1968 då man införlivade Stockholms kommun i länet och sedan dess även har gjort andra förändringar av kommunindelningen. I detta sammanhang bör man komma ihåg och dessutom poängtera att prognosen ligger till grund för ekonomisk planering baserad på den folkbokförda befolkningen och att den administrativa länsgränsen har stor betydelse även om den inte syns och märks geografiskt och fysiskt. Diagram 22. Stockholms län och FA-regionen Flyttarnas fördelning och flyttningsnetto Bostadsbytare avser flyttningar inom länet respektive FA-regionen. Notera att Stockholms län utgör en stor del av FA-regionen. Som komplement till rapporten 2014:8 som analyserar in- och utflyttningsfälten till och från Stockholmsregionen visas i tabellen nedan in- och utflyttningen mellan de administrativa regioner som Sveriges län utgör och de tio övriga kommunerna som idag ingår i Stockholms FA. Som framgår dominerar Uppsala kommun, Västra Götalands och Skåne län det positiva nettot medan Södermanland och övriga kommuner utanför länsgränsen ger ett underskott. 27

30 Tabell 6. Stockholms län Inrikes omflyttning mellan länet och övriga län i Sverige samt kommunerna i Stockholms FA-region utanför länet 2013 Län/ Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flytt- FA-kommun till Stockholms län från Stockholms län ningsnetto från till för Stockholms län Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Håbo Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar Gnesta Strängnäs Trosa Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2023 Förutom en prognos över befolkningen i Stockholms län för de närmaste tio åren har även befolkningsprognoser för länets kommuner tagits fram. Som underlag för att prognostisera den framtida inrikes inflyttningen till respektive kommun har inte endast historiska data använts, utan även sammanställningar av kommunernas planerade bostadsbyggande. 28

31 Tabell 7. Kommunerna i Stockholms län Folkmängd 2013 och 2023 Kommun Befolkning Förändring Kommun Befolkning Förändring Antal Proc Antal Proc Botkyrka Solna Danderyd Stockholm Ekerö Sundbyberg Haninge Södertälje Huddinge Tyresö Järfälla Täby Lidingö Upplands Väsby Nacka Upplands-Bro Norrtälje Vallentuna Nykvarn Vaxholm Nynäshamn Värmdö Salem Österåker Sigtuna Sollentuna Hela länet Samtliga kommuner i länet beräknas få en ökad folkmängd fram till Stockholm är den kommun som antalsmässigt väntas öka sin folkmängd mest väntas antalet invånare uppgå till , en ökning med invånare eller 17 procent jämfört med Kommunerna Nacka och Solna förväntas öka sin befolkning med över personer. Den största relativa befolkningstillväxten, 42 procent, väntas för Sundbybergs kommun. Solna kommun väntas öka sin befolkning med 30 procent. Ytterligare fyra kommuner väntas öka sin folkmängd med över 20 procent, nämligen Järfälla, Nacka, Sigtuna och Vallentuna. Danderyds kommun förväntas få den relativt sett minsta befolkningsökningen, 6 procent, vilket motsvarar personer. Även Lidingö kommun väntas få en förhållandevis låg befolkningstillväxt, 8 procent. 29

32 Karta 1. Stockholms län Beräknad procentuell ökning av folkmängden i kommunerna Stockholms län väntas 2023 ha en yngre befolkning än Sverige totalt sett. Framförallt andelen personer i åldern år förväntas bli betydligt högre, 28 jämfört med 25 procent i hela riket. Andelen 65 år eller äldre väntas däremot att bli lägre i länet än i riket, 16 mot 21 procent. 30

33 Tabell 8. Kommunerna i Stockholms län Andel av befolkningen i olika åldrar 2023 Kommun Procent Befolkning 0 5 år 6 19 år år år år 80+ år totalt antal Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Hela länet Hela riket Bland kommunerna i länet väntas andelen yngre än 20 år vara störst i Ekerö, Nykvarn, Salem och Vallentuna år I dessa kommuner beräknas andelen uppgå till 30 procent. Solna är den kommun som förväntas ha lägst andel barn och ungdomar, 19 procent. Lägst andel barn upp till fem år väntas Norrtälje kommun få, 6 procent. För 23 av länets 26 kommuner väntas andelen 0 5-åringar uppgå till ca 8 eller 9 procent. Högst andel 6 19-åringar vid prognosperiodens slut väntas Danderyds kommun få, 22 procent. Solna kommun förväntas få lägst andel, 11 procent, barn och ungdomar i skolåldern. Dessa kommunsiffror kan jämföras med hela riket, där andelarna i åldern 0 5 år och 6 19 år väntas bli 7 respektive 16 procent. De kommuner i länet som om tio år väntas ha den högsta andelen personer mellan 20 och 64 år är Solna och Sundbyberg. I dessa kommuner väntas två av tre vara i arbetsför ålder. Högsta andelen i åldern år återfinns även i dessa kommuner, 38 procent i Solna och 35 procent i Sundbyberg. De är dessutom de enda kommunerna tillsammans med Stockholm, där andelen åringar förväntas vara högre än andelen åringar. Andelen åringar väntas bli högst i kommunerna Vaxholm, Ekerö och Värmdö, med 34 procent i den äldre arbetsföra åldern. Lägsta 31

34 andelen åringar, 51 procent, väntas kommunerna Danderyd och Norrtälje få. Siffrorna för kommunerna kan jämföras med hela Sverige, där andelen personer i åldern år väntas bli 55 procent förväntas 28 procent av befolkningen i Norrtälje kommun vara 65 år eller äldre, vilket är en betydligt högre andel än i övriga kommuner i länet. Höga andelar väntas även i kommunerna Nynäshamn och Lidingö, med 23 respektive 21 procent av befolkningen i pensionsåldern. Alla övriga kommuner ligger under den förväntade andelen i riket, 21 procent. Lägst andel väntas i Sundbyberg, med 13 procent 65 år eller äldre. Vid en uppdelning av åldersgruppen 65 år eller äldre i två grupper, väntas Norrtälje ha högst andel personer av alla länets kommuner såväl i åldern år som i åldern 80 år eller äldre. Andelen i yngre pensionsålder väntas bli hög även i Nynäshamns kommun, medan andelen i äldre pensionsålder väntas bli hög även i kommunerna Danderyd och Lidingö. Planerat bostadsbyggande Bostadsbyggande ingår som ovan nämnts som en faktor i kommunprognoserna under hela prognosperioden SCB har ansvarat för insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna för samtliga kommuner i länet. De insamlade planerna har använts till att fördela länets inrikes inflyttade bland kommunerna. Det framtida bostadsbyggandet antas inte påverka invandringen till kommunerna. Vid insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna har de flesta kommunerna redovisat planerna för antalet färdigställda lägenheter (inflyttningsklara lägenheter). Ibland har kommuner dock inte möjlighet att redovisa planerat antal färdigställda lägenheter utan redovisar istället planerat antal byggstarter under prognosperioden. Eftersom den planerade byggnationen används till beräkningen av antalet inrikes inflyttade kan detta påverka resultatet av kommunprognoserna var det en kommun, Vallentuna, som redovisade byggstarter istället för planerat antal färdigställda lägenheter. Utöver helt nybyggda fastigheter så ingår även ombyggnation i de redovisade planerna. I tidigare prognoser har permanentningar ingått, men har från och med årets prognos uteslutits. Anledningen är att det visat sig att statistiken över permanentningar är väldigt otillförlitlig. I prognosen används byggnadsplaner som är reducerade med 20 procent. I detta kapitel redovisas dock de ursprungliga planerna, utan reducering. Stockholm är den kommun i länet som planerar att bygga flest antal bostäder, stycken, under Därnäst kommer Nacka kommun, med planer på nya lägenheter och småhus under den närmaste tioårsperioden. Den kommun som planerar att bygga minst är Salem. Här planeras endast lite drygt 770 bostäder att färdigställas till år

35 Diagram 23. Stockholms län Planerat antal nyproducerade bostäder 2014 efter kommun för åren Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal Stockholms kommun har uteslutits ur diagrammet för att tydligare redovisa de övriga kommunerna. Antalet planerade bostäder i Stockholm under prognosperioden är knappt Insamlade bostadsbyggnadsplaner I detta avsnitt redovisas de insamlade bostadsbyggnadsplanerna från de fem senaste insamlingsomgångarna. 24 I de planer som samlades in 2010 redovisades ett planerat bostadsbyggande under perioden om totalt bostäder i hela länet. Vid insamlingen nästföljande år var antalet planerade bostäder totalt för perioden , alltså en ökning med bostäder. Under insamlingen 2012, för perioden , ökade antalet ytterligare, totalt bostäder. Bostadsbyggnadsplanerna som samlades in under 2013 pekade på en fortsatt ökad ambitionsnivå av kommunernas byggande, totalt planerades bostäder under perioden Vid den senaste insamlingen kan konstateras ytterligare en ökning av byggplanerna, totalt planeras närmare bostäder fram till Det är den största ambitionsökningen under perioden, nästan fler än vid insamlingen under Under 2013 har alternativa byggplaner för Stockholms kommun tagits fram som anger att nya bostäder kommer att färdigställas till år Dessutom har i Stockholmsförhandlingen en överenskommelse träffats om en utbyggnad av tunnelbanan, som beräknas innebära ett tillskott av bostäder i berörda kommuner till I promemorian Alternativa byggplaner (LSF/TMR, avser planerna för kommunerna Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna byggstarter har Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna redovisat byggstarter Danderyds kommun och 2014 Vallentuna kommun avser planerna färdigställande för alla kommuner. 25 LSF/TMR (2014:01). Alternativa byggplaner - Prognos

36 2014:01) redovisas effekterna av planerna på de inomregionala befolkningsprognoserna för Stockholms län. För de kommuner som saknar långsiktiga planer har ett genomsnitt av tidigare planer införts för de sista åren i prognosen. Prognoserna är robusta och påverkas generellt föga av de nya bostadsbyggnadsplanerna som införts på bas- och planområdesnivå. Att inte prognoserna påverkas beror inte bara på att länet har en miljon bostäder och att byggandet uppgår till mindre än en procent per år. Det är sedan länge känt att det inte finns något samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt på länsnivå men det gäller också i många kommuner. Som olika studier av inflyttningen visat sedan 1990-talet så är de centrala kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg mottagarkommuner och sedan omfördelas befolkningen inomregionalt till övriga kommuner både inom länet och inom FA, på den inomregionala bostadsmarknaden. Det är inte svårt att visa att det finns ett omedelbart samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt när ett tidigare tomt område exploateras, men ju mer som byggs och ju längre tiden går desto otydligare blir sambanden eftersom de demografiska händelserna så småningom tar överhanden och byggkänsligheten minskar, vilket gör att tillskottet av nyproducerade bostäder får mindre betydelse i en modell. Om de fem insamlingsperioderna jämförs för de år som är gemensamma ( ) var resultatet i 2010 års insamling totalt bostäder, i 2011 års insamling , i 2012 års insamling , i 2013 års insamling bostäder och vid insamlingen år 2014 totalt bostäder. Resultatet av jämförelsen visar på att byggplanerna har utökats för perioden för varje år som gått. För samtliga år skilde sig utfallet av antalet bostäder från den planerade byggnationen och visar att byggandet överskattas konsekvent. Diagrammet nedan antyder en puckel av bostäder som förskjuts framåt och ökar i antal för varje år. Diagram 24. Stockholms län Faktiskt bostadsbyggande samt planerat bostadsbyggande insamlat från och med 2010 för varje tioårsperiod Antal Utfall Insamling Insamling Insamling Insamling Insamling

37 Bostadsbyggnadsplaner på kommunnivå 2012 och 2013 Eftersom planerat bostadsbyggande används som underlag i kommunprognoserna är det viktigt inför framtida prognoser att studera och utvärdera skillnaden mellan planer och utfall. En överskattning av byggplanerna påverkar prognosernas utfall eftersom planerma påverkar hur länets inrikes inflyttning fördelas mellan kommunerna. På kommunnivå behöver dock inte alltid en differens betyda så mycket för folkmängden i prognosen, men på lägre regional nivå kan det ha betydelse i de områden där nybyggnationen utgör en större del av hela bostadsbeståndet. En validering har gjorts av de insamlade bostadsbyggnadsplanerna under åren 2012 och 2013 för år 2013 mot antalet färdigställda lägenheter I de insamlade planerna 2012 överskattades antalet färdigställda bostäder 2013 i 18 av länets 26 kommuner. I planerna som samlades in 2013 för år 2013 överskattades bostadsbyggandet i 14 av kommunerna. Stockholm är den kommun som gjorde den största överskattningen, 387 fler bostäder planerades att färdigställas i byggplanerna insamlade 2013 än vad som blev utfallet under I kommunerna Vaxholm och Nynäshamn färdigställdes mindre än 40 procent av det byggande som planerades. I Huddinge kommun däremot färdigställdes fyra gånger fler bostäder än vad som planerats. Även i Lidingö, Danderyd och Sundbyberg blev betydligt fler bostäder inflyttningsklara än vad som planerades, mer än dubbelt så många färdigställdes. Tabell 9. Stockholms län Planerat bostadsbyggande för 2013 insamlat 2012 och 2013 samt faktiskt utfall för 2013 Insamlade planer för 2013 Utfall färdigställda Differens prognos - utfall 2013 Kommun lägenheter 2013 Insamling 2012 Insamling 2013 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt Insamlade planer för Danderyd avser byggstarter. Inga permanentningar ingår. 2 Samtliga insamlade planer avser färdigställda bostäder. Inga permanentningar ingår. 35

38 Innan ett nytt byggprojekt påbörjas måste en ansökan om bygglov upprättas. Alla byggprojekt blir dock inte av, vilket innebär att antalet beviljade bygglov är fler än antalet bostäder som färdigställs. Det finns planerade bostadsprojekt där bygglovet varit beviljat sedan länge, men inget byggande har påbörjats. Totalt fanns i slutet av september 2014 beviljade bygglov för drygt lägenheter i länet som ännu ej färdigställts. Av dessa var ej påbörjade projekt. Värt att notera är att det dock finns en viss fördröjning i rapporteringen av färdigställda bostäder. Tabell 10. Stockholms län Antal beviljade bygglov för ej påbörjade lägenheter och påbörjade lägenheter som ännu inte rapporterats färdiga (september 2014) Kommun Ej påbörjade 1 Påbörjade men ej färdigställda Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt Av dessa är 72 procent beviljade under I årets siffror är inte bygglov som aldrig kommer att påbörjas inkluderade i tabellen. Det handlar exempelvis om bygglov som är återkallade. Främst är det bygglov beviljade under tidigare år vilket gör att en större andel av ej påbörjade bygglov nu återfinns under senare år. Boende i nyproduktion Av dem som flyttar till nybyggda bostäder så flyttar större andelar av åringar och 0 17 åringar till nybyggda småhus än nybyggda flerbostadshus. Familjer kan sägas bosätta sig hellre i småhus än i flerbostadshus. Av dem som flyttar till nybyggda bostäder bland åringar väljer fler att bosätta sig i flerbostadshus än i småhus. En generell tolkning av diagrammet nedan är att man bor hemma med sina föräldrar och familj till 18-årsåldern varefter många flyttar hemifrån till sin första lägenhet i ett flerbostadshus. När det är dags att bilda familj i 30-årsåldern går flytten till ett småhus. 36

39 I 50-årsåldern, när barnen flyttar hemifrån, väljer många att flytta ifrån småhuset till ett flerbostadshus. Diagram 25. Stockholms län Åldersfördelning för de boende i nybyggda lägenheter Procent 6,0 Flerbostadhus 5,0 Småhus 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Ålder Av de boende i nyproduktion var 21 procent utrikesfödda, vilket kan jämföras med att andelen utrikesfödda av den totala befolkningen uppgick till 23 procent. En något större andel av den sverigefödda än den utrikesfödda befolkningen bodde alltså i nyproduktion i Stockholms län. Av de boende i nyproducerade småhus var 14 procent utrikesfödda, mot 23 procent utrikesfödda av de boende i nyproducerade flerbostadshus. Åldersfördelningen bland dem som bosatte sig i nybyggnation skilde sig åt mellan sverigefödda och utrikesfödda. Den största skillnaden fanns bland 0 10 åringarna, 95 procent av barnen som bodde i nybyggda hus var födda i Sverige. I de allra yngsta åldrarna var andelen sverigefödda ännu större. Till viss del förklaras detta av att utrikesfödda ofta kommer till Sverige när de är lite äldre. Inflyttning till nybyggda flerbostadshus sker oftast i något yngre åldrar än inflyttning till småhus. En skillnad mellan grupperna var dock att för de utrikesfödda som bodde i nybyggda småhus skedde inflyttningen något tidigare än för sverigefödda. Diagram 26. Stockholms län Åldersfördelning för sverigefödda boende i nybyggda lägenheter Procent 7,0 Flerbostadshus 6,0 Småhus 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Ålder 37

40 Diagram 27. Stockholms län Åldersfördelning för utrikesfödda boende i nybyggda lägenheter Procent 7,0 Flerbostadshus 6,0 Småhus 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Ålder Boende per lägenhet i nyproducerade småhus och flerbostadshus Nybyggnationens betydelse för inflyttningen är olika stor i olika delar av länet. Nybyggda lägenheter blir bebodda olika snabbt och med varierande täthet. Boendetätheten defineras här som boende per lägenhet. Hur många som flyttar in i varje lägenhet beror förstås också på hur stor lägenheten är med avseende på boyta och antal rum. Tabell 11. Stockholms län Boende i nyproducerade lägenheter per kommun Kommun Nyproducerade lägenheter Antal boende Boende per Flerbostadshus Småhus Totalt nyprod lgh Nykvarn ,26 Ekerö ,09 Salem ,95 Vallentuna ,79 Österåker ,70 Nacka ,68 Södertälje ,60 Stockholm ,48 Huddinge ,33 Täby ,32 Upplands Väsby ,28 Sigtuna ,28 Vaxholm ,27 Botkyrka ,27 Upplands-Bro ,19 Tyresö ,12 Järfälla ,04 Norrtälje ,87 Haninge ,81 Nynäshamn ,77 Lidingö ,74 Sollentuna ,70 Sundbyberg ,62 Danderyd ,60 Solna ,48 Värmdö ,42 Totalt innefattar samtliga nybyggda bostäder, även bostäder som ingen hunnit flytta in i. 38

41 Antalet boende per nyproducerad lägenhet beror också på vilken bostadstyp det rör sig om. Småhus är oftast större än lägenheter i flerbostadshus. I allmänhet genererar således nybyggda småhus fler inflyttade än lägenheter i flerbostadshus. Nykvarns kommun hade högst genomsnittligt antal boende per nyproducerad lägenhet (2,26) under åren 2012 och Det höga genomsnittet berodde troligtvis på att endast småhus färdigställdes i kommunen, totalt 39 stycken, under de två åren. I Stockholms kommun, där det nybyggda beståndet till 95 procent bestod av lägenheter i flerbostadshus, var det genomsnittliga antalet boende per nyproducerad lägenhet 1,48. Osäkerhet i statistiken Statistiken har vissa begränsningar, då nya bostäder tidigare redovisats på fastighetsnivå. Sedan några år tillbaka folkbokförs befolkningen på lägenhet, men detta register är fortfarande under uppbyggnad. Förhoppningsvis kan boende i nyproduktion i framtiden tas fram genom att använda lägenhetsregistret. Nackdelen med att använda fastighetsnivån som lägsta nivå är att det kan finnas äldre hus på samma fastighet som de nyproducerade till vilka det också förekommer inflyttning. Viss nyproduktion kan också avse till- eller påbyggnad av befintligt bestånd. Det ger en överskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. För att så långt som möjligt undvika detta problem har statistik endast inhämtats om inflyttning som skett maximalt 90 dagar före färdigställd byggnation. De flesta av flyttningarna under denna tidsperiod antas gå till det nya bostadsbeståndet. Större projekt kan ha färdigställts i olika omgångar men rapporterats när hela projektet är klart. Detta ger en underskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. Det kan alltså finnas boende i lägenheter som kommer att rapporteras som färdigställda först nästa år. Rapporteringen av färdiga småhus är ibland komplicerad för kommunerna och här finns en eftersläpning i statistiken. Viss fördröjning kan också förekomma vid rapportering av flyttningar. Uppgifter som visar att antalet boende är lägre än antalet nyproducerade lägenheter gör att någon av ovanstående orsaker kan misstänkas. Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet I Sverige har det till och med 1990 genomförts ett flertal folk- och bostadsräkningar, där hushållen fick en enkät att besvara. Dessa undersökningar var mycket resurskrävande. Som ett led i arbetet med att förenkla insamlingen har en statistikreform med syfte att möjliggöra framställning av registerbaserad hushålls-, boende- och bostadsstatistik antagits. Den nya metoden innebär att samkörning av olika register görs och för att detta ska vara möjligt behövs bland annat ett lägenhetsregister och att befolkningen folkbokförs på lägenhet i stället för, som tidigare, på fastighet. Arbetet med den registerbaserade hushålls-, boende- och bostadsstatistiken har pågått sedan slutet av 1990-talet. I genomförandet deltar Lantmäteriet, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges kommuner och SCB, men även fastighetsägare och hyresgäster har varit och är viktiga parter i uppbyggnaden och förvaltningen av registret. Lägenhetsregistret regleras genom Lag (2006:378) om lägenhetsregister och Förordning (2007:108) om lägenhetsregister. Det praktiska arbetet med registeruppbyggnaden hos Lantmäteriet innebär bland annat att ge varje lägenhet en unik identitet, vilket ibland inneburit hantering av vissa problem som till exempel icke unika adresser, felaktiga lägenhetsnummer samt felaktigheter i fastighetsregistret. Skatteverket genomför komplettering av lägenhetsnummer i folkbokföringen och Sveriges Kommuner och Landsting samordnar arbetet gentemot Sveriges kommuner, 39

42 vilka ajourhåller Lantmäteriets lägenhetsregister. Lantmäteriet förvaltar registret över lägenheter och SCB sköter statistikproduktionen. Den nya registerbaserade metoden med lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet ska bland annat användas för att uppfylla internationella krav. Sverige har som medlemsland i EU skyldighet att leverera statistik avseende befolkning, hushåll och bostäder (Census) vart tionde år. Statistik för första referenstidpunkten, 31 december 2011, levererades i mars Därutöver ska uppgifterna användas för löpande publicering av nationell hushålls-, boende- och bostadsstatistik och kan även användas för framställning av planeringsunderlag på regional nivå avseende till exempel bostadsförsörjning och resursfördelning. De första publiceringarna av statistik, baserat på den nya metoden, avseende hushåll, boende respektive bostäder har publicerats i december 2013 (avseende år 2012) samt under första halvåret 2014 (avseende år 2013). Befolkningsutvecklingen i länet till 2045 Förutom länsprognosen till år 2023 har även en långsiktig prognos för länet tagits fram till år Länsprognos 2045 baseras på den årliga tioåriga länsprognosen och SCB:s senaste antaganden för riket. 26 Prognoserna följer varandra under de år som är gemensamma. Utöver en huvudprognos har även några alternativa prognoser tagits fram. Dessa redovisas i kapitlet Alternativa prognoser (kapitel 4). Inledning Demografiska prognoser för länet för längre perioder än tio år har gjorts sedan början av 2000-talet, för olika ändamål och för allt längre perioder. Från 2012 har långsiktiga prognoser till år 2045 tagits fram. Detta ger möjligheter att studera livslängd, mortalitet och tillväxten av äldre i en prognos. Stockholms län har under en följd av år, sedan mitten av 1990-talet, haft en hög inflyttning av personer i flyttbenägna och barnafödande åldrar vilket successivt kommer att ge en hög tillväxt av pensionärer. Andra länder och regioner med jämförbara migrations- och åldersstrukturer gör liknande prognoser och drar liknande slutsatser. Idag består den stora puckeln av inflyttade och invandrade åringar, vilka om år kommer att ge en äldreboom. Även om dessa föder många barn finns däremellan ett ras i fruktsamheten under depressionen på 1990-talet som ger en mindre inflyttarpopulation om några år. Det återstår för invandringen att kompensera för berg- och dalbanan i fruktsamheten när inte längre någon större yngre befolkning finns i övriga riket. I Sverige syns tydliga spår av 40-talisterna, deras barn 60-talisterna och sedan barnbarnen 90-talisterna och det därpå följande raset i fruktsamhet. Med sjunkande fruktsamhet, lägre födelsetal och stigande faktisk livslängd i omvärlden, framför allt i Europa, så kommer många länder i Sveriges omgivning snart att minska i befolkning. Länderna i EU samt Norge hade 2012 en fruktsamhet på mellan 1,28 (Portugal) och 2,01 (Frankrike och Irland) barn per kvinna (källa: Google utvecklingsindikatorer), vilket innebär att kvinnorna inte ersätter befolkningen. I 13 av länderna var fruktsamheten högst 1,5 och i endast sex av länderna, däribland Sverige, var fruktsamheten minst 1,8. Babyboomen från andra världskriget och deras barn 60- talisterna syns i många länders åldersstrukturer, och kommer att ge upphov till åtskilliga äldre framöver och senare födelseunderskott. Många länder och regioner är redan nu, och kommer i ännu högre grad i framtiden, att bli beroende av en omfattande 26 Statistiska centralbyrån (2014). Sveriges framtida befolkning

43 inflyttning och invandring för att dämpa skevheter i åldersstruktur och försörjningsbörda. På den regionala nivån utgör de analyser, prognoser och framskrivningar som görs av EU/Eurostat 27 och inom de regionala demografiska forskningsprojekten i EU och övriga världen viktiga underlag för bedömningarna bland annat av framtida försörjningsbörda och arbetskraftsbehov. Kvalificerad migrationsforskning bedrivs vid många institut i Europa och övriga världen 28 och den mest osäkra faktorn är alltid den internationella migrationen, vilket påpekas av flera länder som gjort prognoser och framskrivningar. Se kapitlet Referenser för exempel på ett antal länkar. De långsiktiga internationella analyserna utgör basen för uppskattningarna av den globala utvecklingen av migration, fruktsamhet och livslängd som kan komma att påverka Sverige och Stockholmsregionen i framtiden och är således en väsentlig grund i arbetet med de regionala antagandena och förståelsen för utvecklingen i Stockholmsregionen både på kort och på längre sikt. I ett större perspektiv kan migration aldrig bota låga födelsetal. Trots en regionalt gynnsam demografisk utveckling kommer därför den demografiska transitionen också att påverka Sverige och Stockholmsregionen i framtiden och den utvecklingen har redan börjat. Länsprognos uppgick folkmängden i Stockholms län till lite drygt personer. Under prognosperioden väntas den öka med och 2045 uppgå till personer. Ökningen fördelat på kvinnor och män väntas bli respektive Idag bor kvinnor och män i Stockholms län (vilket är en fördelning på 50 procent per kön) var fördelningen kvinnor och män i befolkningen 52 respektive 48 procent. Den antalsmässiga skillnaden mellan könen varierade därefter under ett antal år, men sedan 1988 har skillnaden i länet minskat för varje år och väntas även fortsätta minska fram till Därefter ökar skillnaden igen, men då väntas antalet män istället vara större än antalet kvinnor. Vid prognosperiodens slut väntas befolkningen i länet fördelas på kvinnor och män. Anledningen till den förändrade fördelningen är att dödligheten bland männen antas minska snabbare än bland kvinnorna. 29 Diagram 28. Stockholms län - Folkmängd samt prognos uppdelat på kön Antal Kvinnor Män Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning

44 Antalet stockholmsfödda väntas öka med personer från 2013 till 2045 och vid prognosperiodens slut utgöra 57 procent av länets befolkning. De utomlänsfödda väntas öka med och utrikesfödda med personer, och deras andelar av befolkningen beräknas bli 18 respektive 24 procent år Diagram 29. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp 2013 samt prognos Antal Totalt Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda utomlands I genomsnitt väntas folkmängden öka med personer per år under prognosperioden. Den största ökningen väntas under perioden med en årlig ökning på mellan ca och Från och med 2019 väntas ökningstakten avta till i slutet av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ökning på drygt personer. Att ökningstakten sjunker i början beror främst på en förväntad lägre invandring samtidigt som antalet utvandrade ökar. Från mitten av 2020-talet och tio år framåt är det huvudsakligen ett förväntat minskat födelsenetto, till följd av färre födda och fler döda, som leder till att ökningstakten avtar. Diagram 30. Stockholms län Befolkningsutveckling 2013 samt prognos Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning

45 Tabell 12. Stockholms län Folkmängd och befolkningsförändringar Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inr. inflyttade Inr. utflyttade Inrikes flyttningsnetto Invandrade Utvandrade Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto Åldersfördelningen i Stockholms län väntas förändras under prognosperioden förväntas andelen äldre vara större och andelen i de yngsta åldrarna vara lägre än Även andelen i åldrarna år, vilket utgör en stor del av den arbetsföra befolkningen, väntas vara lägre år 2045 jämfört med Jämfört med riket 2045 väntas länet ha en högre andel i de yngre åldrarna och en lägre andel äldre. Befolkningens antal väntas öka i samtliga åldersgrupper mellan 2013 och Ökningen varierar dock för olika åldersgrupper. De största antalsmässiga ökningarna, över personer per femårsklass, förväntas för åldrarna 15 19, 50 54, 55 59, och år. 30 Diagram 31. Stockholms län Befolkningens åldersfördelning 2013 och 2045 jämförd med rikets 2045 Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Stockholms län 2013 Stockholms län 2045 Riket Ålder 30 Åldersgrupperna är ordnade i åldersordning och inte efter vilken grupp som har den största ökningen. 43

46 Diagram 32. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2013 och 2045 Antalet barn i länet i åldern 0 5 år beräknas öka med personer mellan 2013 och 2045, vilket motsvarar en ökning med 26 procent. Antalet barn i grundskoleåldern 6 15 år förväntas bli , eller 39 procent fler, år De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med eller 28 procent medan gruppen år beräknas öka med eller 40 procent. Störst ökning procentuellt sett beräknas barn i åldern år svara för. Denna grupp förväntas öka med 56 procent, vilket motsvarar personer. Antalet ungdomar i gymnasieåldern år väntas öka med personer mellan 2013 och 2045, vilket motsvarar en ökning med 50 procent. Diagram 33. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och år 2013 samt prognos Antal år år år

47 Diagram 34. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år 2013 samt prognos Antal år år Fram till 2045 beräknas antalet personer i åldern år öka i länet med personer eller 30 procent. Antalet personer i åldersgruppen år väntas öka med personer och gruppen år väntas öka med personer. Procentuellt innebär det en folkökning på 28 respektive 33 procent. Diagram 35. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år 2013 samt prognos Antal år år Antalet 65 år eller äldre beräknas under perioden öka med personer, vilket motsvarar en ökning med 81 procent. Gruppen år väntas öka med personer eller 60 procent, medan antalet 80 år eller äldre, som väntas öka med personer, ökar med 143 procent. 45

48 Diagram 36. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och 80 år eller äldre 2013 samt prognos Antal år 80+ år Benägenheten att få barn varierar som tidigare nämnts mellan olika födelsegrupper i länet. I nuläget är den summerade fruktsamheten lägst för stockholmsfödda kvinnor, medan fruktsamhetstalet för utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor är detsamma. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Under de närmaste åren förväntas fruktsamheten för samtliga födelsegrupper öka något, för att därefter sjunka till nuvarande nivåer i slutet av perioden väntas de stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,83 barn per kvinna. För både utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor beräknas fruktsamheten vara 2,03. Diagram 37. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp 2013 samt prognos Summerad fruktsamhet 2,10 2,00 1,90 1,80 Födda i Stockholms län Födda i utlandet Riket 1, Den demografiska försörjningskvoten Födda i övriga riket För att bland annat bedöma ekonomiska konsekvenser av befolkningsutvecklingen kan den så kallade demografiska försörjningskvoten beräknas. Försörjningskvoten är ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbets- 46

49 för ålder (20 64 år). Den kan även beräknas för enskilda åldrar för att se hur olika befolkningsgrupper är beroende av den arbetsföra befolkningen. Till exempel beräknas försörjningskvoten för 0 19-åringar genom att sätta antalet personer i åldern 0 19 år i relation till antalet personer i åldern år. På motsvarande sätt tas kvoten för personer 65 år eller äldre fram. I detta avsnitt är måtten på försörjningskvoten beräknade enligt ovanstående sätt. För att beräkna den faktiska försörjningskvoten bör dock även faktisk pensionsålder och andel faktiskt arbetande (sysselsatta, sysselsättningsgraden) i den arbetsföra befolkningen tas i beaktande. Försörjningskvoten i Stockholms län har ökat under senare år då antalet yngre och äldre har ökat mer än befolkningen i arbetsför ålder. Sett till de senaste 30 åren var försörjningskvoten som lägst åren , då andelen av befolkningen i icke arbetsför ålder var 0,61 i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Det innebär att varje person i arbetsför ålder hade 0,61 personer i icke arbetsför ålder att försörja. Sedan 2001 har försörjningskvoten ökat, och den beräknas öka under prognosperioden fram till När stora grupper, som exempelvis födda på 1940-talet, går i pension ökar försörjningskvoten. Samtidigt kan effekten av de stora pensionsavgångarna mattas något genom att de stora barnkullarna födda i början av 1990-talet kommer upp i arbetsför ålder. Även inflyttningen till länet gör att försörjningskvoten hålls nere, då de inflyttade ofta är i arbetsför ålder fanns det personer i arbetsför ålder och personer i icke arbetsför ålder i länet. Befolkningen i arbetsför ålder väntas under de närmaste tio åren öka till personer, och till personer år Samtidigt väntas antalet personer i icke arbetsför ålder att öka till respektive personer. Det medför att försörjningskvoten ökar från 0,65 år 2013 till 0,71 år 2023 och till 0,77 vid prognosperiodens slut. Diagram 38. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling samt prognos Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 65+ år 0, Den könsuppdelade försörjningskvoten har under de senaste decennierna varit högre för kvinnor än för män, och väntas så förbli även framöver. Skillnaden mellan kvinnor och män har minskat och kommer fortsätta att minska uppgick kvoten för kvinnor till 0,70 och för män till 0,62, medan den i nuläget är 0,68 respektive 0,63 och år 2045 beräknas bli 0,79 respektive 0,76. Den huvudsakliga anledningen till detta 47

50 mönster är att kvinnorna i genomsnitt lever längre än männen, men att skillnaden i medellivslängd minskar över tid mellan könen. Diagram 39. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling efter kön samt prognos Försörjningskvot 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 Totalt 0,55 Kvinnor Män 0, Jämfört med riket har Stockholms län en lägre försörjningskvot, både i nuläget och bakåt i tiden låg kvoten på 0,61 i länet jämfört med 0,70 för hela Sverige, och 2013 var den 0,08 enheter högre i riket. Detta mönster förväntas kvarstå, men på en högre nivå. Som nämnts ovan beräknas länet år 2045 ha en försörjningskvot på 0,77, medan den för riket väntas uppgå till 0,85. Diagram 40. Stockholms län och Sverige Försörjningskvoten åren 2000, 2013, 2023 och 2045 Stockholms län Sverige 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Försörjningskvot Någon generell pensionsålder finns inte längre, och den enskilde har i dagsläget rätt att arbeta kvar till 67 års ålder. Det är kanske därför inte helt relevant att begränsa den arbetsföra befolkningen i framtiden till åldern år, särskilt med tanke på att den demografiska situationen framöver talar för att vi kommer att arbeta längre upp i åldrarna. Beräknas försörjningskvoten för länet efter antalet personer i åldern 0 19 år samt 69 år eller äldre i relation till antalet personer i åldern år uppgår den 2013 till 0,54 och ökar till 0,66 år 2045, alltså nästan samma värde om 32 år som den traditionella kvoten har i nuläget. 48

51 Diagram 41. Stockholms län En alternativ (med arbetsför befolkning år) försörjningskvots utveckling samt prognos Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 69+ år 0, Andelen unga, 0 14 år, i relation till den totala befolkningen i Stockholms län har under perioden varit högre än motsvarande andel för åldersgruppen 65 år eller äldre. Detta förhållande beräknas kvarstå under de kommande 20 åren men i mitten av 2030-talet förväntas andelen äldre bli högre än andelen unga. Fram till 2045 beräknas sedan andelen äldre att fortsätta öka, medan andelen unga fortsätter att minska. Diagram 42. Stockholms län Andel i åldrarna 0 14 år och 65 år eller äldre samt prognos Procent år Ett sätt att studera åldersstrukturen vid olika tidpunkter är att beräkna ett åldersindex. Här har indexet beräknats genom att antalet personer 65 år eller äldre satts i relation till antalet personer i åldern 0 14 år (med index 100) hade Stockholms län ett åldersindex på 76 medan motsvarande siffra för riket var 94, vilket betyder att länet hade en lägre andel äldre i förhållande till andelen yngre än vad Sverige som helhet hade beräknas åldersindexet för länet bli 115 och för riket 146, vilket motsvarar en ökning på 51 respektive 56 procent under perioden

52 Diagram 43. Stockholms län och Sverige Åldersindex (antalet 65 år eller äldre i relation till antalet 0 14 år (index 100)) åren 2000, 2013, 2023 och 2045 Stockholms län Sverige Index Försörjningskvotens utveckling i länets kommuner Variationen mellan kommunerna i länet är stor när det gäller försörjningskvoten. Den lägsta kvoten 2013 hade Solna och Sundbyberg. Dessa kommuner hade en befolkning i icke arbetsför ålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder på 0,52. Den högsta försörjningskvoten, 0,94, hade Danderyds kommun. Norrtälje och Nynäshamn förväntas få den största ökningen av försörjningskvoten fram till För dessa kommuner väntas den öka med 0,10 eller mer. Kvoten väntas öka för alla länets kommuner. Danderyds kommun väntas, liksom i nuläget, ha den högsta kvoten om tio år. Den beräknas då uppgå till 0,98, vilket innebär att en person i arbetsför ålder ska försörja nästan ytterligare en person i de övriga åldrarna. Kommunerna Norrtälje, Lidingö och Täby väntas också få en hög försörjningskvot, över 0,90. Solna kommun väntas ha den lägsta kvoten på 0,53, vilket innebär att det i befolkningen kommer att vara nästan två personer i arbetsför ålder på en i icke arbetsför ålder. Om försörjningskvoten delas upp på kön fanns den högsta försörjningskvoten 2013 i Danderyd för båda könen, 0,95 bland kvinnorna och 0,93 bland männen. Den lägsta försörjningskvoten bland kvinnorna fanns i Sundbyberg (0,55) och för männen i Solna (0,47). Vid prognosperiodens slut väntas den högsta försörjningskvoten för kvinnorna i Norrtälje och Danderyd, med 0,98. För männen ligger Danderyd fortfarande högst, men på en lite högre nivå med 0,98. Lägst försörjningskvot år 2023 väntas för båda könen i Solna, 0,56 för kvinnorna och 0,50 för männen. I promemorian Demografiska försörjningskvoter för planområden (LSF/TMR 2014:03, rev.) har åldersstrukturer och försörjningskvoter beräknats för länets 243 planområden för åren 2013 och 2023, resultaten visas i tabeller och på kartor. 50

53 Tabell 13. Kommunerna i Stockholms län Försörjningskvoten uppdelat på kön och totalt 2013 och 2023 samt förändring mellan åren Kommun Förändring Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Botkyrka 0,69 0,66 0,67 0,73 0,69 0,71 0,04 0,03 0,03 Danderyd 0,95 0,93 0,94 0,98 0,98 0,98 0,03 0,05 0,04 Ekerö 0,81 0,84 0,83 0,88 0,92 0,90 0,07 0,08 0,07 Haninge 0,71 0,67 0,69 0,78 0,72 0,75 0,07 0,05 0,06 Huddinge 0,70 0,65 0,68 0,75 0,71 0,73 0,05 0,06 0,06 Järfälla 0,77 0,73 0,75 0,80 0,77 0,79 0,03 0,04 0,04 Lidingö 0,87 0,85 0,86 0,92 0,91 0,92 0,05 0,06 0,06 Nacka 0,75 0,74 0,75 0,79 0,79 0,79 0,03 0,05 0,04 Norrtälje 0,87 0,82 0,84 0,98 0,94 0,96 0,12 0,11 0,12 Nykvarn 0,81 0,83 0,82 0,86 0,87 0,87 0,05 0,05 0,05 Nynäshamn 0,80 0,76 0,78 0,90 0,87 0,88 0,10 0,10 0,10 Salem 0,87 0,84 0,85 0,91 0,88 0,89 0,04 0,04 0,04 Sigtuna 0,70 0,66 0,68 0,76 0,71 0,74 0,06 0,05 0,06 Sollentuna 0,77 0,74 0,76 0,80 0,79 0,80 0,03 0,05 0,04 Solna 0,56 0,47 0,52 0,56 0,50 0,53 0,00 0,02 0,01 Stockholm 0,58 0,53 0,56 0,64 0,60 0,62 0,05 0,07 0,06 Sundbyberg 0,55 0,49 0,52 0,58 0,53 0,55 0,02 0,04 0,03 Södertälje 0,73 0,65 0,69 0,79 0,70 0,75 0,06 0,05 0,06 Tyresö 0,81 0,77 0,79 0,82 0,78 0,80 0,02 0,00 0,01 Täby 0,87 0,84 0,86 0,91 0,90 0,91 0,05 0,06 0,05 Upplands Väsby 0,71 0,68 0,70 0,77 0,73 0,75 0,06 0,05 0,06 Upplands-Bro 0,73 0,72 0,72 0,82 0,79 0,81 0,10 0,08 0,09 Vallentuna 0,78 0,76 0,77 0,84 0,82 0,83 0,05 0,05 0,05 Vaxholm 0,85 0,87 0,86 0,87 0,88 0,88 0,02 0,01 0,02 Värmdö 0,78 0,79 0,78 0,81 0,84 0,82 0,03 0,05 0,04 Österåker 0,81 0,80 0,81 0,88 0,86 0,87 0,08 0,06 0,07 51

54 3. Validering av tidigare prognoser Vid användningen av befolkningsprognoser ska man vara medveten om att prognoser är osäkra på lång sikt. Det är alltid lättare att prognostisera ett än flera år framåt, vilket illustreras av diagrammet nedan. I detta jämförs åtta prognoser för Stockholms län gjorda åren för år 2013 mot det faktiska utfallet 2013 efter befolkningens ålder. Skillnaderna mellan prognoserna och utfallet är störst för befolkningarna i flyttningsbenägna åldrar samt de yngsta åldrarna. Flyttningar är den komponent som är svårast att prognostisera. Den största osäkerheten finns i åldrarna år, till vilka flyttningarna är starkt koncentrerade. Ett felaktigt antagande om flyttningar påverkar också antalet födda barn i prognosen. Det är även svårt att några år framåt prognostisera antalet barn i de allra yngsta åldrarna, eftersom dessa barn inte är födda då prognosen tas fram utan beräknas med hjälp av fruktsamhetsantaganden. De tidigaste prognoserna underskattade fruktsamheten 2013, vilket ledde till en ganska stor underskattning av antalet barn i unga åldrar. De minsta skillnaderna mellan prognoserna och utfallet fanns i de högsta åldrarna, vilket beror på att flyttningarna bland de äldre är färre och oftast sker inom länet. Diagram 44. Stockholms län Differens i antal personer mellan prognoser gjorda för år 2013 och det faktiska utfallet 2013 efter ålder Antal Ålder Positiva värden innebär en överskattning i prognosen, negativa värden en underskattning. Totalt sett överskattade prognosen gjord 2013 folkmängden i länet samma år med 730 personer. Sett till enskilda åldrar var det störst skillnad mellan prognos och utfall beträffande antalet 21-åringar, som överskattades med 400 personer. Antalet födda underskattades med 220 barn. Döda brukar vara den mest stabila och träffsäkraste komponenten i prognoser, så dock inte denna gång. Relativt sett avled färre under andra halvåret 2013 än under motsvarande period åren dessförinnan, vilket medförde att prognosen som byggde på utfallet första halvåret 2013 överskattade antalet döda med 390 personer. 52

55 Den inrikes inflyttningen till länet 2013 överskattades i prognosen med 360 personer. Överskattningen var störst för gruppen utomlänsfödda, drygt 360 personer. De utomlänsfödda stod dock för 54 procent av den totala inflyttningen till länet från övriga Sverige. För utrikesfödda uppgick överskattningen till 53 personer medan antalet inrikes inflyttade stockholmsfödda underskattades med 56 personer. Den inrikes utflyttningen från länet underskattades med knappt 710 personer, och var den komponent som hade sämst träffsäkerhet. För stockholmsfödda och utomlänsfödda underskattades den med 480 respektive 240 personer, medan den för utrikesfödda överskattades med 16 personer. Anledningen till underskattningen var att utfallet för första halvåret 2013 indikerade att antalet utflyttare skulle bli personer för helåret. Utflyttningen under andra halvåret 2013 ökade dock relativt sett mer än vad den gjort under motsvarande period de senaste åren. Totalt flyttade personer från länet till övriga Sverige under juli december, vanligast var till Uppsala, Skåne, Västra Götalands eller Södermanlands län. Invandringen till länet överskattades i prognosen med 470 personer. För utrikesfödda överskattades den med 390 personer. Den komponent som hade bäst träffsäkerhet var antalet utvandrade från länet, som överskattades med 5 personer. För utrikesfödda överskattades dock utvandringen med 370 personer, medan den underskattades för stockholmsfödda och utomlänsfödda med 290 respektive 73 personer. Jämförelser mellan 2014 och 2013 års länsprognoser I detta avsnitt jämförs resultaten mellan årets och förra årets huvudprognoser för länet under perioden Värdena för år 2013 i årets prognos är desamma som de faktiska utfallen. Jämfört med förra årets prognos har i årets prognos en viss uppjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts, men framförallt en justering av invandringen. I årets prognos beräknas befolkningen ha en högre tillväxttakt än i 2013 års prognos från 2015 och framåt, med undantag för år För 2022 innebär det att folkmängden förväntas vara personer fler i 2014 års prognos jämfört med förra årets prognos. Diagram 45. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2013 och 2014 av folkmängden Antal års prognos 2014 års prognos En jämförelse av den förväntade ålderssammansättningen för länets befolkning år 2022 enligt årets respektive förra årets prognos visar att skillnaderna är störst för barn i de yngsta åldrarna. I 2014 års prognos beräknas mellan 310 och 640 fler finnas i åldrarna 0 7 år än i förra årets prognos, bland annat en effekt av de olika antagandena om fruktsamhetens storlek i prognoserna. 53

56 Diagram 46. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2013 och 2014 av befolkningens ålderssammansättning år 2022 Antal års prognos 2014 års prognos Ålder Att jämföra befolkningsutvecklingen i en åldersgrupp under respektive prognosperiod kan resultera i rätt stora skillnader. Som exempel förväntades i förra årets prognos andelen i åldern år öka med 15 procent under tioårsperioden , medan samma åldersgrupp i årets prognos väntas öka med 22 procent mellan 2013 och Orsaken till skillnaden är framförallt att födelsekohorterna varit av olika storlek, och inte olika antaganden för prognoserna. Utfallet för första halvåret 2014 indikerar att drygt färre barn kommer att födas i länet än vad som prognostiserades förra året för Under resten av prognosperioden blir födelsetalen dock högre i årets än i förra årets prognos till följd av högre förväntade fruktsamhetstal. Halvårsutfallet för 2014 indikerar att antalet döda för hela året kommer att hamna på samma nivå i länet som förväntades för 2014 i förra årets prognos. Under resten av perioden beräknas antalet mestadels ligga på en något lägre nivå än i 2013 års prognos. Diagram 47. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2013 och 2014 av antalet födda och döda Antal Födda 2013 års prognos Födda 2014 års prognos Döda 2013 års prognos Döda 2014 års prognos Utfallet för första halvåret 2014 indikerar att inflyttningen till länet från övriga Sverige blir 520 fler än vad som förväntades under 2014 i förra årets prognos. Utflyttningen till 54

57 andra län i Sverige väntas, baserat på halvårsstatistiken, bli drygt personer fler än i förra årets prognos. Under resten av perioden väntas den inrikes inflyttningen mestadels vara något större och utflyttningen under de flesta åren vara något mindre än vad som beräknades i förra årets prognos. Diagram 48. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2013 och 2014 av antalet inrikes inflyttade och utflyttade Antal Inrikes inflytt 2013 års prognos Inrikes inflytt 2014 års prognos Inrikes utflytt 2013 års prognos Inrikes utflytt 2014 års prognos För 2014 tyder halvårsutfallet på att invandringen till länet blir 660 personer färre än vad som förväntades i förra årets prognos. Under prognosperioden följer invandringen mönstret i årets riksprognos, med en hög invandring i början av perioden. Jämfört med förra årets länsprognos ligger invandringen i årets prognos på en högre nivå under åren , för att därefter ligga på en lägre nivå. Statistik för första halvåret indikerar att antalet utvandrade från länet blir färre än vad som prognostiserades förra året för Utvandringen väntas öka under prognosperioden, bland annat som en följd av hög invandring och ökande befolkning, men ändå bli något lägre än i förra årets prognos. Diagram 49. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2013 och 2014 av antalet invandrade och utvandrade Antal Invandrade 2013 års prognos Invandrade 2014 års prognos Utvandrade 2013 års prognos Utvandrade 2014 års prognos Jämförelse mellan länsprognoserna framtagna under åren I detta avsnitt jämförs resultaten avseende antalet födda och antalet döda mellan huvudprognoserna för länet framtagna 2010, 2011, 2012, 2013 och Värdena för 55

58 första året i varje prognos är faktiskt utfall. Diagrammen visar hur utvecklingen i länet och riket och förändringen av antagandena på riksnivå påverkat varje länsprognos. I 2010 års prognos antogs en betydligt lägre utveckling av fruktsamheten på sikt än i de senare prognoserna. ets prognos ligger på en betydligt högre nivå på sikt än 2010 års prognos, år 2019 väntas (2014 års prognos) i jämförelse med barn (2010 års prognos) födas. Diagram 50. Stockholms län Jämförelse över förväntat 1 antal födda mellan prognoserna framtagna 2010, 2011, 2012, 2013 och års prognos 2014 års prognos Första året i varje prognos är faktiskt utfall 2010 års prognos 2011 års prognos 2012 års prognos För antalet döda är scenariot det omvända, i de tidiga prognoserna framtagna 2010 och 2011 antogs en betydligt högre dödlighet än i de senare prognoserna. Det högsta antalet år 2019 beräknades i 2011 års prognos, döda. Vilket kan jämföras med i 2014 års prognos. Diagram 51. Stockholms län Jämförelse över förväntat 1 antal döda mellan prognoserna framtagna 2010, 2011, 2012, 2013 och års prognos Första året i varje prognos är faktiskt utfall 2010 års prognos 2011 års prognos 2012 års prognos 2013 års prognos 56

59 Förra årets kommunprognoser och utfallet 2013 Vid en jämförelse mellan förra årets kommunprognoser för år 2013 och de faktiska folkmängderna 2013 framgår att den antalsmässiga differensen var störst för Stockholms kommun. Invånarantalet överskattades i prognosen med personer. För Nacka kommun överskattades folkmängden med 300. Underskattningen av folkmängden var störst, 286 personer, för Haninge kommun. Sett till enskilda komponenter underskattades den inrikes utflyttningen från Stockholms kommun med personer och den inrikes inflyttningen till Haninge kommun med 341 personer. Relativt sett överskattades folkmängden i förra årets prognoser mest för Nykvarns kommun, 0,7 procent jämfört med den faktiska folkmängden För Upplands Väsby kommun överskattades folkmängden med 0,5 procent. Den största relativa underskattningen, 0,6 procent, gjordes för Sundbybergs kommun. För Stockholm, kommunen med den största antalsmässiga skillnaden mellan prognos och utfall, var överskattningen av folkmängden 0,1 procent. Diagram 52. Kommunerna i Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna gjorda 2013 för år 2013 och faktiskt utfall 2013 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal -1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 Procent Positivt värde innebär en överskattning i prognosen mot det faktiska utfallet, negativt värde en underskattning. 57

60 4. Alternativa prognoser Alternativa prognoser används för att belysa osäkerheten i prognosen, men även för att ge en bild av vad som händer med befolkningen under olika (realistiska) scenarier. På länsnivå har alternativa prognoser för fruktsamhet, invandring och inrikes inflyttning tagits fram. På kommunnivå har alternativa prognoser tagits fram som exkluderar kommunernas planerade nybyggnation i prognosmodellen. Genom att jämföra med de vanliga kommunprognoserna fås en uppfattning om hur nybyggnationen påverkar befolkningstillväxten. Alternativa antaganden för fruktsamhet För att undersöka fruktsamhetens påverkan på antalet födda i länet och dess framtida befolkning har prognoser med olika antaganden för fruktsamheten tagits fram. Tre olika alternativa prognoser har studerats och jämförts med huvudprognosen. I det lägsta alternativet antas den summerade fruktsamheten ligga på 1,48 barn per kvinna, detta var nivån år 1999 och är den lägsta summerade fruktsamheten i Stockholms län under de senaste 25 åren. I prognosen med det högsta fruktsamhetsantagandet antas den summerade fuktsamheten vara 2,10 barn per kvinna, vilket är detsamma som reproduktionsnivån. I den sista alternativa prognosen antas den summerade fruktsamheten vara den lägsta observerade i varje födelsegrupp under den senaste 10- årsperioden (nedan kallad mellanalternativet). Stockholmsfödda mammor antas ha en fruktsamhet på 1,69 (2005), utomlänsfödda 1,82 (2004) och utrikesfödda 2,00 (2005). I prognosen med den lägsta fruktsamheten väntas barn födas, medan det i mellanalternativet beräknas födas barn under prognosperioden. Detta kan jämföras med barn i huvudalternativet. Om fruktsamheten under hela prognosperioden antas vara 2,1 barn per kvinna beräknas antalet födda barn under perioden bli I genomsnitt beräknas det i de olika alternativa prognoserna födas (1,48), (mellanalternativ) respektive (2,10) barn per år, vilket kan jämföras med huvudalternativets snitt på barn per år. Diagram 53. Stockholms län Antal födda efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Fruktsamhet=2, Huvudantagande Mellanalternativ Fruktsamhet=1, I den alternativa prognosen med lägst fruktsamhet beräknas folkmängden år 2045 uppgå till personer. I mellanalternativet beräknas folkmängden samma år 58

61 uppgå till personer och i prognosen med högst fruktsamhet beräknas motsvarande bli personer. Detta kan jämföras med huvudalternativets folkmängd vid prognosperiodens slut på personer. Diagram 54. Stockholms län Folkmängd efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Fruktsamhet=2,1 Huvudantagande Mellanalternativ Fruktsamhet=1, Ett alternativt fruktsamhetsscenario påverkar redan på kort sikt befolkningen i de yngre åldrarna, och på längre sikt givetvis även befolkningen i äldre åldrar. Antalet barn i åldersgruppen 0 10 år väntas i prognosen med en fruktsamhet på 1,48 bli färre år 2045 än i huvudprognosen. I mellanalternativet förväntas åldergruppen vara färre och i prognosen med en fruktsamhet på 2,10 beräknas antalet bli fler än i huvudprognosen Diagram 55. Stockholms län Folkmängd i åldern 0 10 år efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Fruktsamhet=2, Huvudantagande Mellanalternativ Fruktsamhet=1, Alternativa antaganden för invandring I detta avsnitt har två prognoser med alternativa invandringsscenarier tagits fram. För att få en uppfattning om den framtida invandringen till Stockholms län används de 59

62 senaste årens invandring i kombination med riksprognosens antaganden. Som ett led i att ta fram antalet invandrade till länet beräknas andelen invandrade som flyttar till länet av den totala invandringen till Sverige. Invandrarna delas upp i stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Huvudantagandet följer riksprognosens antagande om invandring med en viss andel av rikets totala invandring som förväntas invandra till Stockholms län. I prognosalternativet med låg invandring har födelsegruppen utrikesfödda justerats ned med 10 procent under hela prognosperioden, invandringen för inrikesfödda antas följa huvudprognosen. I prognosalternativet med hög invandring antas invandringen vara 10 procent högre än i huvudprognosen under de första 10 åren, för att sedan öka till 15 procent 2019 och till 20 procent från 2024 och resten av perioden. I alternativet med låg invandring väntas invandringen bli personer under hela perioden , mot i huvudprognosen och i alternativet med hög invandring. Det är en skillnad på mellan det höga alternativet och huvudprognosen och en skillnad på personer mellan huvudprognosen och det låga alternativet. Vid en jämförelse mellan de två alternativa prognoserna beräknas antalet invandrade bli totalt fler under prognosperioden i prognosen med det höga invandringsantagandet än i prognosen med det låga antagandet. Diagram 56. Stockholms län Antal invandrade efter olika invandringsantaganden Antal Hög invandring Huvudantagande Låg invandring I slutet av prognosperioden väntas befolkningen vara personer enligt prognosen med hög invandring, enligt huvudprognosen och enligt prognosen med låg invandring. Det innebär en skillnad på mellan högalternativet och huvudprognosen och mellan lågalternativet och huvudprognosen. Folkmängden i prognosen med ett högt invandringsantagande beräknas således bli fler än i prognosen med ett lågt invandringsantagande. 60

63 Diagram 57. Stockholms län Folkmängd efter olika invandringsantaganden Antal Hög invandring Huvudantagande Låg invandring Alternativa antaganden för inrikes inflyttning I det här avsnittet har två alternativa prognoser för inrikes inflyttning tagits fram; ett alternativ med låg inflyttning baserat på 2012 års riksprognos med låg nettoinvandring, samt ett alternativ med hög inflyttning baserat på 2012 års riksprognos med hög nettoinvandring. 31 Inrikes inflytt till Stockholms län beräknas utifrån riksprognosen genom att en viss andel av rikets befolkning antas flytta till Stockholms län. Prognosen med antagande om hög inrikes inflyttning och prognosens huvudantagande följer varandra i början av prognosperioden. Anledningen är att 2012 års alternativa riksprognos med hög nettoinvandring ligger i nivå med 2014 års riksprognos huvudantagande. ets riksprognos har till och med lite högre invandring i början av prognosperioden än högalternativet från Det gör att högalternativet för inrikes inflyttning är lägre än huvudantagandet. I den alternativa prognosen med hög inrikes inflyttning väntas inflyttningen vara personer år 2045 vilket är personer fler gentemot huvudantagandet. Alternativet med låg inrikes inflyttning väntas ha en inflyttning på personer vilket är en skillnad på personer gentemot huvudantagandet. Vid en jämförelse mellan de alternativa prognoserna beräknas antalet inrikes inflyttade bli fler år 2045 i prognosen med det höga antagandet än i prognosen med det låga antagandet. 31 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning

64 Diagram 58. Stockholms län Antal inrikes inflyttade efter olika inflyttningsantaganden Antal Hög inrikes inflytt Huvudantagande Låg inrikes inflytt I prognosalternativet med låg inrikes inflyttning väntas folkmängden bli personer år 2045 medan den väntas bli personer med hög inrikes inflyttning. I huvudantagandet väntas folkmängden bli personer. Huvudantagandet ligger alltså närmare det höga alternativet än det låga alterntivet. Mellan de två alternativa prognoserna beräknas en skillnad på personer vid prognosperiodens slut. Diagram 59. Stockholms län Folkmängd efter olika inflyttningsantaganden Antal Hög inrikes inflytt Huvudantagande Låg inrikes inflytt Alternativ kommunprognos I kommunprognoserna ingår det planerade bostadsbyggandet som en komponent som påverkar kommunernas framtida inflyttning. Jämförs dessa prognoser med en enkel framskrivning av kommunernas befolkning utan hänsyn till byggplanerna framgår det vilka effekter det framtida bostadsbyggandet har på befolkningsutvecklingen och hur länets inrikes inflyttning fördelas bland kommunerna. Skillnaden mellan trendframskrivning och byggprognos är störst för Stockholms kommun beräknas personer fler bo i Stockholm om ingen hänsyn tas till planerad nybyggnation. Folkmängden i kommunen väntas då bli år

65 För Sundbybergs kommun blir effekten motsatt. Den byggbaserade prognosen ger större folkmängd än trendframskrivningen; år 2023 väntas folkmängden bli personer med byggprognosen men endast med trendframskrivningen. Det innebär alltså att en byggbaserad prognos leder till att folkmängden blir fler än om ingen hänsyn tas till planerad nybyggnation. I flera kommuner är skillnaden mindre än 1 procent vilket innebär att en prognos som tar hänsyn till planerad nybyggnation inte påverkar resultatet nämnvärt. För att undersöka sambandet mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt studerades under 2010 ett antal regressionsmodeller med olika ingående variabler relaterade till byggande. 32 Modellerna visar att det i kommuner som Solna, Stockholm Täby och Vallentuna finns ett samband mellan byggnation och befolkningsförändring, medan det i kommuner som Haninge, Nynäshamn, Södertälje och Värmdö inte verkar finnas något samband alls gjordes en översyn av byggmodellen för att anpassa regressionsmodellerna efter varje kommun. Det resulterade i att modellen från 2010 reviderades för vissa kommuner. Mer om detta kan läsas i kapitel 5, Prognosmetodik. Diagram 60. Kommunerna i Stockholms län Skillnaden i total folkmängd 2023 mellan byggbaserad prognos och trendframskrivning Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal Negativa tal innebär att trendframskrivningen ger en högre befolkning än den byggbaserade prognosen. 32 Regionplanekontoret (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys. Befolkningsprognos

66 5. Prognosmetodik I detta kapitel beskrivs prognosmetoden som används på läns- och kommunnivå i de prognoser som redovisas i denna rapport. Även metodiken som används för att ta fram prognoser på plan- och basområdesnivå beskrivs. Till skillnad från kommunprognoserna (och övriga prognoser) är befolkningen i länsprognosen uppdelad i de tre födelsegrupperna stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Hänvisningar görs i detta kapitel till SCB:s riksprognos 33. Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Modellen som används för framskrivning av folkmängden är den så kallade kohortkomponentmetoden. Den innebär enkelt uttryckt att befolkningen följs genom åren kohortvis och förändras utifrån antalet födda, döda, in- och utflyttade. Formelmässigt kan detta uttryckas: t P x = P + t 1 x 1 t F x - t D x + I -U t x t x t där P x betecknar befolkningen (antalet individer) i åldern x vid slutet av år t och t 1 beräknas genom att antalet individer i åldern x-1 vid slutet av föregående år ( P x 1 ) t minskas med antalet döda i åldern x under år t ( D x ), utökas med antalet inflyttade i åldern x under år t ( t t I x ) samt minskas med antalet utflyttade i åldern x under år t ( U x ). t Antalet födda under år t ( F x ) läggs för födelsegruppen stockholmsfödda till i åldersgruppen 0-åringar. Beräkningarna görs separat för respektive kön. In- och utflyttningar delas upp i inrikes respektive utrikes flyttningar, vilka modelleras på olika sätt. Beräkningarna av komponenterna baseras på skattade ålderspecifika fruktsamhetstal, dödsrisker och flyttningsrisker för respektive födelsegrupp. Dessa multipliceras med den folkmängd som kan antas vara utsatt för den aktuella händelsen under året. Risken att flytta är detsamma som sannolikheten att flytta. En person i 20-årsåldern har till exempel en relativt hög risk att flytta och en person över 80 år har en relativt hög risk att dö. Skattningarna baseras på demografiska data i Stockholms län efter födelsegrupp, ålder och kön. För flyttningar används även demografiska data för övriga riket. Befolkningen boende i övriga riket och dess förändringskomponenter skrivs indirekt fram genom subtraktion av prognosen för Stockholms län från prognosen för riket, formelmässigt uttryckt: Befolkning övriga riket = Befolkning riket enligt riksprognosen Befolkning Stockholms län för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda. De inrikesfödda fördelas sedan på födelsegrupperna stockholmsfödda och utomlänsfödda enligt köns- och åldersspecifika andelar enligt tidigare observerade data. 33 Statistiska centralbyrån (2014). Sveriges framtida befolkning

67 Figur 1. Schematisk beskrivning av prognosmodellens befolkningsflöden Fruktsamhet Antalet födda i prognosen beräknas genom att den kvinnliga befolkningen i fertil ålder (14 54 år) multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal för de olika födelsegrupperna. Fruktsamhetstalen baseras på antalet födda barn i Stockholms län under de senaste åren och väntas följa samma utveckling under prognosperioden som i hela riket enligt riksprognosen. Dödlighet Antalet kvinnor respektive män i en viss ålder och födelsegrupp som avlider beräknas i prognosen genom att antalet individer i den aktuella gruppen multipliceras med motsvarande skattade dödsrisker. Dödligheten beräknas med hjälp av en justering av de skattade dödsriskerna i riket enligt riksprognosen under prognosperioden. Justeringen görs efter en jämförelse mellan rikets och Stockholms läns dödsrisker för respektive födelsegrupp, kön och åldersgrupp. 34 Under prognosperioden sker en successiv nedjustering av de skattade dödsriskerna för att ta hänsyn till den ökning av medellivslängd som förväntas gälla för riket. Den av SCB antagna relativa årliga dödlighetsförändringen efter ålder och kön väntas alltså gälla även för Stockholms län. Inrikes omflyttning Flyttströmmarna för de olika födelsegrupperna har skattats med hjälp av flyttningsrisker mellan Stockholms län och boende i övriga riket. Flyttningsriskerna är åldersoch könsspecifika och baseras på observerade data för tidigare år. Det totala antalet in- 34 Beräkningarna har utförts med så kallade SMR-tal (Standard Mortality Rate). 65

68 respektive utflyttningar varierar därmed under prognosperioden med befolkningens åldersstruktur i länet och i övriga riket. 35 Figur 2. Modellen för inrikes omflyttning Inflyttade = Befolkning i övriga riket inflyttningsrisker Befolkning i Stockholms län Befolkning i övriga riket Utflyttade = Befolkning i Stockholms län utflyttningsrisker Invandring och utvandring Invandringen för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda antas följa rikets utveckling enligt riksprognosen. Andelen som invandrar till Stockholms län av rikets totala invandring under prognosperioden antas vara samma som den genomsnittliga andelen under de senaste åren. På samma sätt har antalet sverigefödda återvändande invandrare till Stockholms län delats upp efter stockholmsfödda och utomlänsfödda. Antalet invandrare fördelas sedan efter kön och i åldersgrupper efter observerat mönster i motsvarande födelsegrupper. Antalet utvandrare i de olika födelsegrupperna beräknas utifrån köns- och åldersspecifika utvandringsrisker. Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå Precis som i länsprognosen används kohort-komponentmetoden i kommunprognoserna. Framskrivningen av folkmängden i respektive kommun är dessutom beroende av resultatet från framskrivningen av länets folkmängd, då resultatet konsistensberäknas mot denna. På kommunnivå tas prognosen inte fram uppdelad på födelsegrupper, utan endast för totalbefolkningen. Antalet personer per ålder och kön, summerade över länets kommuner, överensstämmer därför med motsvarande summerad totalbefolkning för de tre födelsegrupperna som prognostiserats för länet. Detsamma gäller för förändringskomponenterna i kommunerna; antalet födda och döda (per ålder och kön) summerar till det prognostiserade antalet på länsnivå. Konsistensberäkningarna för kommunernas flyttningar delas upp i inomregionala flyttningar inom Stockholms län och flyttningar till och från övriga län, per kön och ålder. Kommunernas flyttningar till och från övriga län och utlandet summerar till länets totala in- och utflyttning. Det innebär att kommunernas totala flyttningsnetton summerar till länets flyttningsnetto. Beräkning av antalet födda i respektive kommun Antalet födda barn per kommun beräknas utifrån antalet kvinnor i fertil ålder samt skattade åldersspecifika fruktsamhetstal. Fruktsamhetstalen för totalbefolkningen i länsprognosen används, men med en kommunal nivåjustering efter medelnivån på det summerade fruktsamhetstalet i kommunerna i förhållande till länet för de senaste åren. 35 Antalet inrikes inflyttningar beror således på hur många som väntas bo i övriga riket, enligt SCB:s riksprognos, och därmed har en risk att flytta in till länet. Modellen kan jämföras med den så kallande poolmodellen som används i Gula Serien 3:2007, Befolkningsprognos 2006 för perioden Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller. Riktade flyttningar och pendling. 66

Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45

Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45 Demografisk rapport 2012:09 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2012-2021/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2012 2021/45 2012:9 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Stockholms län - Huvudrapport

Stockholms län - Huvudrapport Demografisk rapport 2013:07 Stockholms län - Huvudrapport Befolkningsprognos 2013-2022/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2013 2022/45 2013:7 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2015:07 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms

Läs mer

Stockholms län Huvudrapporten - kort version

Stockholms län Huvudrapporten - kort version Demografisk rapport 2015:11 Stockholms län Huvudrapporten - kort version Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete

Läs mer

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:02 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2016 2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050 Befolkningsprognoser Stockholms län 2017 2026/2050 Alexandra Malm Lo Mildh Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050 Befolkningsprognoser Stockholms län 2016 2025/2050 Lo Mildh Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer 2011-2020 Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Prognos 2011-2020 2012:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 215 225 Demografiska bakgrundsfakta 214 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 62 927 31 369 31 558 Födda 732 39 342 Döda 457 227 23 Inflyttade 5 158

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 213 233 Demografiska bakgrundsfakta 212 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 61 659 3 659 31 Födda 794 425 369 Döda 493 231 262 Inflyttade 4 39 2 225

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 217 227 Demografiska bakgrundsfakta 216 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 64 465 32 29 32 256 Födda 815 431 384 Döda 487 212 275 Inflyttade 5 533

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045 Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Översikt ets prognoser Länsprognos 2013 2022 Länsprognos 2013 2045 Alternativa prognoser

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna

Läs mer

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos BFP15A R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder. FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2017-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2016-2025 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste fyra åren har befolkningen ökat med ungefär 950 personer, en årlig ökning på drygt 230 personer. Vetlanda

Läs mer

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun Övergripande planering Befolkningsprognos Umeå kommun 214 223 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 4 214 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Prognos för hela kommunen 4 3 Prognos

Läs mer

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016 FAKTA uppdaterad senast 22 april 216 Befolkningsprognos 216-225 Befolkning 215 och prognos 225 1+ år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år år 8 6 4 2 2 4 6 8 215 Kvinnor 215 Män 225 Män 225 Kvinnor

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Norrköping 2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Innehållsförteckning Inledning... 1 Befolkningsförändringar Strängnäs kommun år 2014... 2 Befolkningsförändring på församlingsnivå år 2014... 3 Prognosuppföljning... 6 Befolkningsutveckling,

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun. BEFOLKNINGSPROGNOS 215 224 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 215-224. Prognosen utgår från den

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun. BEFOLKNINGSPROGNOS 217-226 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 217-226. Prognosen utgår från den

Läs mer

Statistikinfo 2017:01

Statistikinfo 2017:01 Statistikinfo 217:1 Rekordökning med 2 851 nya invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 851 personer 216. Det är den största ökningen någonsin i Linköping, och 24 fler än det tidigare

Läs mer

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos Va xjo kommun 2017 Befolkningsprognos Va xjo kommun 2017-2025 Avstämning befolkningsprognos 2016 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2017 Metod Resultat befolkningsprognos 2017 Resonemang Sammanfattning 1 Avstämning

Läs mer

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 13 mars 2015 Jimmy Lindahl tel 013-20 61 76 Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 20 000 15 000 10 000 5 000 Kommunprognos 2015-2024, befolkningsutveckling

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2015-03-03 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2015-03-03 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi RAPPORT Befolkningsprognos för Danderyds kommun 2013-2022 2013-04-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar. BEFOLKNINGSPROGNOS Foto: Anders Rolfsson 2016-2025 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för

Läs mer

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun. Befolkningsprognos Foto: Anders Rolfsson 2016-2025 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 2016-2025.

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012 Kommunkontoret 1 (12) Utvecklingsavdelningen 212-4-19 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 212 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 232 personer 212

Läs mer

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats.

Läs mer

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017. Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017. Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1401 Sveriges framtida befolkning 2014 2060 The future population of Sweden 2014 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 ÄNGELHOLMS KOMMUN Prognos baserad på byggplanerna för åren 2016-2025 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post:

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 MALMÖ Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering 2014-01-12 Vid ytterligare frågor hör av dig till: Maria Kronogård eller Elisabeth Pålsson

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND BEFOLKNINGS PROGNOS 2017-2026 REGION GOTLAND Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare

Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare BEFOLKNINGS PROGNOS 2017-2026 LJUSDALS KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx:

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS GRÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS GRÖNKÖPINGS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 GRÖNKÖPINGS KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

Prognos baserad på kommunens befolkning samt kommunens egna byggplaner för perioden

Prognos baserad på kommunens befolkning samt kommunens egna byggplaner för perioden BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2031 TJÖRNS KOMMUN Prognos baserad på kommunens befolkning 2016-09-30 samt kommunens egna byggplaner för perioden STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2021 KÄVLINGE KOMMUN Byggbaserad prognos STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb:

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS LJUSDALS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS LJUSDALS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 LJUSDALS KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx:

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS KUNGÄLVS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS KUNGÄLVS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 KUNGÄLVS KOMMUN Prognos baserad på befolkningen i kommunen 160731 samt kommunens byggplaner för prognosperioden STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31,

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS MJÖLBY KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS MJÖLBY KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 MJÖLBY KOMMUN Baserad på invånarna i kommunen 20161031 samt kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS STENUNGSUND KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS STENUNGSUND KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2017-2026 STENUNGSUND KOMMUN Byggbaserad prognos beräknat på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post:

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2016-2024 Avstämning befolkningsprognos 2015 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2016 Metod Resultat befolkningsprognos 2016 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Befolkningsprognos Malmö

Befolkningsprognos Malmö Rapport Befolkningsprognos Malmö 2013-2018 Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta: Malmö stadskontor, Avdelningen för samhällsplanering Maria Kronogård maria.kronogard@malmo.se eller 040-34 17

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos Va xjo kommun Befolkningsprognos Va xjo kommun 2015-2023 Avstämning befolkningsprognos 2014 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2015 Metod Resultat befolkningsprognos 2015 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS ÅMÅLS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS ÅMÅLS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 ÅMÅLS KOMMUN Baserad på invånarna i kommunen per 160731 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS VAXHOLMS STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS VAXHOLMS STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2035 VAXHOLMS STAD Prognos baserad på kommunens byggplaner för perioden 2016-2035 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2013 2022 AVDELNINGEN FÖR REGIONAL UTVECKLING STAB/ENHETEN FÖR SAMHÄLLSANALYS 1 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 7 Fler

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 REGION GOTLAND Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS NYBRO KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS NYBRO KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 NYBRO KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 18 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 1 Utgiven av Region Värmland, 2016. Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida:

Läs mer

Skånes befolkningsprognos 2014-2023

Skånes befolkningsprognos 2014-2023 Skånes befolkningsprognos 214-223 Bilaga Antaganden Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys 214-8-2 FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS PITEÅ KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS PITEÅ KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2040 PITEÅ KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare, baserad på befolkningen i kommunen 160630 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEFOLKNINGS PROGNOS 2015-2024 ÄNGELHOLMS KOMMUN Byggbaserad prognos STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb:

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 216 216-5-26 1(17) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 216 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer