Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos /45

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45"

Transkript

1 Demografisk rapport 2012:09 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos /45

2 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos / :9

3 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Landstingsstyrelsens förvaltning, Tillväxt, miljö och regionplanering och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Anders Karlsson, SCB, , Margareta Carlsson, SCB, , Alexandra Malm, SCB, , Ulla Moberg, LSF/TMR, , Projektledare: Ulla Moberg LSF/TMR, Stockholm läns landsting Box 22550, Stockholm Besök: Västgötagatan 2 Tfn: , Fax: LS

4 Förord Enligt uppdrag från Landstingsstyrelsen ansvarar TMR, Tillväxt, miljö och regionplanering vid Landstingsstyrelsens förvaltning, sedan 1996 för landstingets befolkningsprognoser. Huvudprognosen för Stockholms län med 10 års prognoshorisont fastställs i augusti och därefter beräknas olika prognoser för de 26 kommunerna i länet och cirka basområden som kan aggregeras till valfria större områdesindelningar. De distribueras elektroniskt inför höstens budgetarbete, dokumenteras i ett antal rapporter och presenteras vid ett externt seminarium senare under hösten. För övrigt utvecklas prognoserna fortlöpande allt eftersom behoven av planeringsoch prognosunderlag förändras. Till exempel utvecklas långsiktiga framskrivningar till 2045 för att följa utvecklingen av äldre och månadsprognoser per den 1/11 för budgetändamål. Ytterligare prognoser för de demografiska komponenterna är under utveckling. Landstinget, kommunerna och andra intresserade bidrar löpande med frågeställningar, vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen fruktsamhet och mortalitet, migration (flyttningar och flyttare), in- och utvandring och utländsk bakgrund, byggande, boende och pendling. Resultaten redovisas i rapporter eller dokumenteras på annat sätt. På basområdesnivå läggs prognosen in i sjukvårdens databaser. Den finns även tillgänglig för registrerade användare i TMR:s områdesdatabas ODB. Utgångspunkt är SCB:s nationella demografiska prognoser och antaganden om fruktsamhet, dödlighet och in- och utvandring. Dessa utgör grunden för de regionala prognoserna efter komplettering med bland annat inrikes flyttningarna mellan länet och övriga riket och annan regional demografisk information, till exempel den månads- och kvartalsvisa redovisningen av befolkningsutvecklingen. Jämfört med tidigare är skillnaden framför allt att en uppjustering av antaganden om fruktsamheten gjorts. Därutöver bidrar kommunerna i Stockholms län med uppgifter om det planerade bostadsbyggandet, vilket är ett villkor för att göra befolkningsprognoser kopplade till fastigheter inom den geografiskt heltäckande basområdesnivån. Befolkningsstatistiken bestäms av Skatteverkets regler för folkbokföring. Under har ett nytt lägenhetsregister byggts upp vid Lantmäteriet, liknande det som funnits i övriga nordiska länder under ett antal år. Kombinerat med den folkbokföring på lägenhet som genomförs av Skatteverket under kommer i framtiden exempelvis möjligheterna att redovisa statistik om bostäder och boende att förbättras. Samtidigt följs den demografiska forskningen om familje- och hushållsbildning eftersom den analyserar hur folk lever och bor i realiteten, vilket kan skilja sig från hur man är bokförd enligt reglerna. Projektet att göra basområdesprognoser för Stockholmsregionen är kvalificerat och komplext och kräver en väl sammansatt kompetens. Arbetet utförs därför i en projektgrupp bestående av TMR, SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Projektledare vid TMR och ansvarig för uppdraget är Ulla Moberg. 3

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Befolkningsregister och folkbokföring... 6 SCB:s riksprognos Inledning Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner Befolkningsutvecklingen i länet till Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född...12 Den demografiska försörjningskvoten Befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper Den naturliga befolkningsutvecklingen Migrationen och befolkningsutvecklingen Den totala befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i kommunerna till Planerat bostadsbyggande Boende i nyproduktion Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet Befolkningsutvecklingen i länet till Validering av tidigare prognoser Alternativa prognoser Prognoser med hög och låg befolkningstillväxt Alternativa antaganden för fruktsamhet Alternativt antagande för invandring Alternativ kommunprognos Prognosmetodik Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå Utjämningar Referat av rapporter om prognosens komponenter Vart tar invandrarna vägen? Återutvandring efter tid i Sverige Pensionspuckeln 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på utvecklingen i Mälardalen på NUTS5-nivå Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige Inflyttningen till stockholmsregionen i ett etniskt perspektiv Referenser Tabellbilaga

6 Sammanfattning Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under perioden beräknas folkmängden i Stockholms län öka från till personer. Det innebär en ökning med 17 procent, eller en genomsnittlig årlig ökning med personer. Födelsenettot får allt större betydelse för befolkningstillväxten Födelsenettot, den naturliga befolkningsökningen, svarar för 48 procent av befolkningstillväxten i länet sett över hela prognosperioden väntas dock födelsenettot svara för två tredjedelar av befolkningstillväxten. Flyttningsnettot gentemot övriga Sverige minskar om några år 2011 hade länet ett inrikes flyttningsöverskott gentemot övriga landet på personer. Överskottet väntas ligga på denna nivå under de närmaste åren, men minskar därefter och förväntas 2021 uppgå till personer. Invandringen på fortsatt hög nivå men sjunker på sikt Invandringen till länet uppgick 2011 till personer. Den väntas fortsätta att årligen uppgå till personer de närmaste åren, men därefter minska och 2021 bli personer. En hög invandring följs oftast av en hög utvandring, och utvandringen från länet väntas öka från år 2011 till personer år Det innebär att det utrikes flyttningsnettot minskar med 69 procent under perioden. Andelen utrikesfödda ökar Utrikesfödda personer utgör i nuläget 22 procent av befolkningen i länet. Andelen väntas under prognosperioden öka till 24 procent, en ökning med personer. Folkmängden efter ålder åren 2011 och 2021 En jämförelse mellan ingångsåret 2011 och sista prognosåret 2021 visar att antalet 0-åringar ökar från till antalet barn i förskoleåldern (1 5 år) ökar från till antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) ökar från till antalet ungdomar i gymnasieåldern (16 19 år) ökar från till antalet i arbetsför ålder (20 64 år) ökar från till antalet äldre (65 år eller äldre) ökar från till antalet personer 80 år eller äldre ökar med Samtliga kommuner ökar i folkmängd Folkmängden väntas öka i alla länets 26 kommuner under perioden Stockholms stad ökar med invånare till , medan Sundbyberg beräknas få den största relativa befolkningstillväxten, 55 procent. Folkmängden i länet närmar sig 3 miljoner år 2045 Enligt den långsiktiga prognos som tagits fram för länet till 2045 förväntas folkmängden det året uppgå till personer. Från och med 2016 väntas folkökningen successivt avta till mitten av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ökningstakt kring personer. 5

7 Befolkningsregister och folkbokföring För att göra befolkningsprognoser används befolkningsstatistik som framställs vid Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken tas fram med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en kopia av Skatteverkets folkbokföring. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar problem i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det. Exempel på detta är personer som avlider eller utvandrar utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Undertäckningen består av personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Den uppstår när födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inträffar över- och undertäckning även när personer skrivs i fel region inom Sverige. Utomnordiska personer som invandrar till Sverige ska folkbokföra sig om de har uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt för EU/EES-medborgare) och har för avsikt att bosätta sig i landet i minst 12 månader. Detsamma gäller vid utvandring. Utvandring under kortare tid än 12 månader ska inte anmälas till folkbokföringen. Asylsökande ingår inte i RTB. De folkbokförs först om och när de får uppehållstillstånd i minst ett år. Utvandrare som inte anmäler sin flyttning utomlands är förmodligen den allvarligaste kvalitetsbristen i såväl folkbokföringen som i RTB. För att få folkbokföringen att bättre överensstämma med den befolkning som faktiskt ska vara folkbokförd i Sverige utreder Skattverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen ska stå utan känd hemvist i mer än cirka två år. Skatteverket har valt att klassificera dessa personers frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det. Befolkningsprognosen för Stockholms län utgår från RTB och är alltså en prognos för den folkbokförda befolkningen. Det innebär till exempel att prognosen över antalet födda avser barn födda av kvinnor folkbokförda i länet och inte antalet barn som kommer att födas på länets sjukhus. Över- och undertäckningsproblematiken i befolkningsstatistiken påverkar prognosen, eftersom folkbokföringsfelen kan orsaka felaktiga mönster i de underlag som används för att ta fram prognosen. Övertäckningen kan orsaka en underskattning av dödligheten i länet om personer som avlidit utomlands inte rapporterats till folkbokföringen vid utflyttningen. De senaste 15 åren har, med undantag för ett år, antalet personer som av Skatteverket förts till utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30-tal och några hundra per år genomfördes en större insats av myndigheten, vilken fick till följd att personer avfördes från folkbokföringen. Hittills i år (augusti 2012) är motsvarande siffra 22 personer. I befolkningsprognosen för länet görs inget separat antagande om antalet personer som förväntas avregistreras som utvandrare till OB eller okänt. 6

8 SCB:s riksprognos Inom ramen för den officiella statistiken tar SCB fram och publicerar en befolkningsprognos för Sverige en gång om året. Vart tredje år görs en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen med hjälp av bedömningar från experter i ett antal referensgrupper. Vid ett sådant tillfälle redovisas, utöver ett huvudalternativ, även alternativa framskrivningar. För mellanliggande år görs uppföljningar och revideringar av föregående års prognos. Prognosen 2012 är framtagen efter den typ av fördjupad analys som görs med tre års mellanrum. Resultaten för prognosen, som sträcker sig från 2012 till 2060, redovisas i en rapport 1 och i form av tabeller i statistikdatabasen på SCB:s webbplats. Prognoserna om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten förväntas utvecklas. Jämfört med prognosen från 2009, som före årets var den senaste mer reviderade prognosen, ger 2012 års prognos en större folkmängd skiljer det personer mellan de bägge prognoserna, 11,6 mot 10,7 miljoner invånare. I 2011 års riksprognos, som byggde på en revidering och framskrivning av 2009 års prognos, beräknades folkmängden till 10,9 miljoner år Att folkmängden blir så pass mycket större i årets prognos beror på höjda fruktsamhetsantaganden, förväntan om större invandring samt sänkta dödlighetsantaganden. I antagandet om barnafödandet görs antaganden om hur många barn kvinnor i genomsnitt får i framtiden var det summerade fruktsamhetstalet 1,90 barn per kvinna. I riksprognosen 2012 antas denna nivå också gälla framöver. Diagram 1. Riket Summerad fruktsamhet enligt riksprognoserna 2009, 2011 och 2012 Summerad fruktsamhet 2,20 2,00 1,80 1,60 1,40 1, års riksprognos 2011 års riksprognos 2012 års riksprognos 1, Förväntad summerad fruktsamhetsutveckling i Sverige enligt SCB:s riksprognoser framtagna 2009 (stor revidering), 2011 (smärre revidering) och 2012 (stor revidering). 1 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning

9 I antagandena om dödlighetsutvecklingen fortsätter dödligheten att minska, där flera faktorer spelar in. Medellivslängden för kvinnor antas i 2012 års prognos öka från 84 år 2011 till 89 år För männen beräknas under samma period en ökning från 80 till 87 år. När det gäller in- och utvandringen antas i riksprognosen 2012 att invandringen blir större än utvandringen under hela prognosperioden. Utrikes nettot är störst i början av perioden, som en följd av antagandet om en fortsatt stor invandring de närmaste åren. Främst beror detta på Migrationsverkets bedömning om en ökad asyl- och anhöriginvandring. De närmaste åren beräknas utrikes nettot uppgå till mellan och per år. På sikt antas en nivå på omkring personer, vilken är ett resultat av en invandring på runt och en utvandring på omkring personer. Diagram 2. Riket Antal invandrade enligt riksprognoserna 2009, 2011 och 2012 Antal års riksprognos 2011 års riksprognos 2012 års riksprognos Förväntad utveckling av invandringen till Sverige enligt SCB:s riksprognoser framtagna 2009 (stor revidering), 2011 (smärre revidering) och 2012 (stor revidering). 8

10 1. Inledning En stor del av denna rapport ägnas åt att beskriva och analysera resultatet av den befolkningsprognos som tagits fram för Stockholms län med prognoshorisont Prognosen redovisar befolkningen efter tre födelsegrupper; stockholmsfödda (personer födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. Tidigare mönster i befolkningen samt beräkningar och bedömningar av framtida utveckling ligger till grund för framtagandet av prognosen. Resultatet med kommentarer presenteras i kapitel 2. Jämfört med förra årets prognos har framför allt en viss uppjustering av fruktsamhetstalen och i slutet av prognosperioden en viss nedjustering av invandringen gjorts i antagandena för länet. I kapitel 2 finns även en kort redovisning av en länsprognos med förlängd prognoshorisont till För länets kommuner har befolkningsprognoser tagits fram med hjälp av tidigare befolkningsutveckling som grund, men även planerna för det framtida bostadsbyggandet ingår i beräkningarna. I kapitel 2 finns en beskrivning av och diskussion kring inflyttningen i nyproduktion samt skillnader mellan byggplaner och färdigställda lägenheter. Kommunprognoserna presenteras också i kapitel 2. På kommunnivå finns ingen uppdelning efter födelsegrupper, eftersom prognoserna skulle bli osäkra på grund av alltför små befolkningsgrupper. Beräkningar och antaganden som ligger till grund för länsprognoser och kommunprognoser beskrivs löpande i samband med redovisningarna i kapitel 2. Vid användningen av befolkningsprognoser bör observeras att prognoser är osäkra på lång sikt. I kapitel 3 redovisas valideringar av tidigare gjorda befolkningsprognoser för både länet och kommunerna. Vid sidan av huvudprognosen har också några alternativa prognoser för länet tagits fram, alla med prognoshorisonten Detta för att påvisa den osäkerhet som finns i befolkningsutvecklingen, men också för att redogöra för utvecklingen under andra möjliga framtida scenarion. Även en alternativ kommunprognos som inte tar hänsyn till det framtida bostadsbyggandet har tagits fram för åren Alla de alternativa befolkningsprognoserna redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 beskrivs prognosmetodiken som använts på läns-, kommun-, planområdes- och basområdesnivån. Modellen för framskrivningen av befolkningen, den så kallade kohort-komponentmetoden, tas också upp i detta kapitel. Rapportens sista kapitel sammanfattar resultaten från några studier som gjorts, dels för att ligga till grund för bedömningarna på regional nivå i prognosarbetet och dels som resultat av förfrågningar. 9

11 2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner I detta kapitel redovisas resultaten av de befolkningsprognoser som tagits fram för Stockholms län och kommuner. Huvudprognosen sträcker sig till år 2021 och redovisas på länsnivå efter tre födelsegrupper stockholmsfödda, utomlänsfödda samt utrikesfödda. På kommunnivå görs ingen uppdelning efter födelsegrupp. I kapitlet redovisas också resultatet av en framskrivning av länsprognosen till Jämfört med förra årets huvudprognos för länet, som sträckte sig från 2011 till 2020, har i årets huvudprognos en uppjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts. Därtill beräknas antalet döda under perioden ligga på en lägre nivå än i 2011 års prognos. Invandringen antas i 2012 års prognos sjunka mer i slutet av perioden än i förra årets prognos. Vilken betydelse detta får för resultatet vid jämförelser mellan årets och förra årets prognos redogörs för i kapitel 3 Validering av tidigare prognoser. Befolkningsutvecklingen i länet till uppgick folkmängden i Stockholms län till knappt personer. Under perioden har antalet invånare ökat med mer än personer. Den 31 december 2011 hade länet en befolkning på Vid prognos-periodens slut 2021 förväntas den uppgå till Det motsvarar en ökning med 17 procent jämfört med Diagram 3. Stockholms län Folkmängd Antal Befolkningsutvecklingen i Stockholms län samt förväntad utveckling Den röda punkten visar 2011 års befolkning. 10

12 Av dem som år 2011 bodde i Stockholms län var 56 procent stockholmsfödda, 23 procent utomlänsfödda och 22 procent utrikesfödda. Antalet stockholmsfödda beräknas öka med personer fram till år 2021, medan antalet utomlänsfödda förväntas öka med och antalet utrikesfödda med personer. Antalet utrikesfödda beräknas vara fler än antalet utomlänsfödda år Om tio år kommer de utrikesfödda att utgöra 24 procent av länets befolkning, och de utomlänsfödda 20 procent. Diagram 4. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp Antal Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet Befolkningen i Stockholms län 2011 samt förväntad utveckling redovisad efter födelsegrupp. Tabell 1. Stockholms län Befolkningsförändringar Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flyttningsnetto Invandrade Utvandrade Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto

13 Växer Stockholmsregionen på övriga landets bekostnad? Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en vanlig föreställning som var mer sann för 50 år sedan än den är idag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var inflyttningen till Stockholms län betydande för befolkningsutvecklingen. Flyttöverskottet mot övriga riket var under den perioden nästan personer varje decennium. Ser man på inflyttningen till länet i relation till invånarantalet hade inflyttningen under första halvan av 1900-talet en större påverkan på befolkningsutvecklingen än i nuläget. 2 Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född Åldersfördelningen hos befolkningen påverkar behovet av barnomsorg och äldrevård, och naturligtvis utfallet av kostnader och intäkter. Vid beräknandet av antalet barn i länet under prognosperioden är fruktsamheten den faktor som främst påverkar befolkningsutvecklingen positivt. Inrikes flyttningar påverkar också antalet barn då de som flyttar in oftast är i unga åldrar. Det är också välkänt att personer som flyttat in ofta lämnar länet när det första eller andra barnet är fött. För personer i åldern år är flyttningar den viktigaste faktorn som påverkar befolkningsutvecklingen. Flyttningar, både inrikes och utrikes, är starkt koncentrerade till denna grupp. En ökad flyttningsbenägenhet finns också bland personer som når pensionsåldern hade Stockholms län ett flyttningsunderskott gentemot övriga Sverige på över 500 personer i åldern 65 år eller äldre. När det gäller de allra äldsta är dödligheten naturligtvis mest avgörande för befolkningsutvecklingen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en förhållandevis kortsiktig befolkningsprognos som tio år påverkas inte antalet personer i de äldsta åldrarna nämnvärt. Det är snarare kohorternas storlek som påverkar antalet personer i de enskilda åldrarna. Den stora gruppen som föddes på 1940-talet kommer i slutet av prognosperioden upp i de högre åldrarna, och bidrar till ett ökat antal äldre i länet. Antalet personer i åldern år beräknas under de närmaste tio åren öka med personer, vilket motsvarar en ökning med 27 procent. Antalet personer i åldern 80 år eller äldre väntas under samma period öka med personer, eller 17 procent. Tabell 2. Stockholms län Folkmängd efter ålder och kön 2011 och 2021 samt folkökning i antal och procent Ålder Folkökning totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Procent , , , , , ,4 därav , ,6 Totalt ,5 2 Regionplanekontoret (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. 12

14 Mellan åren 2011 och 2021 väntas antalet barn 15 år eller yngre öka med personer, vilket motsvarar en ökning med 24 procent. Antalet ungdomar i gymnasieåldern år förväntas bli fler. Åldersgruppen år väntas under prognosperioden öka med personer. Antalet 65 år eller äldre förväntas öka med personer, vilket innebär en ökning med 24 procent. Totalt beräknas länets folkmängd öka med personer under de kommande tio åren. Diagram 5. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2011 och 2021 Befolkningspyramid för Stockholms län år 2011 och Faktisk åldersstruktur 2011 samt förväntad åldersstruktur För de flesta åldrarna väntas befolkningen öka under prognosperioden. Det finns dock några undantag. Antalet kvinnor i åldrarna 20 24, samt år väntas minska. Störst minskning, personer, väntas ske i gruppen år. Åldrar med förväntad minskande befolkning bland männen är samt år, där minskningen beräknas bli respektive personer. 13

15 Diagram 6. Stockholms län Förändring av folkmängden efter ålder 2011 och 2021 Antal Ålder Skillnad mellan antalet personer i Stockholms län 2011 och den beräknade befolkningen Ett positivt värde innebär en ökning av befolkningen, ett negativt en minskning. I åldern 100 ingår även personer som är över 100 år. Befolkning efter ålder och födelsegrupp Åldersfördelningen i de tre födelsegrupperna stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda skiljer sig åt. Den främsta skillnaden är att de stockholmsfödda har en betydligt yngre åldersstruktur än de utomlänsfödda och de utrikesfödda var 38 procent av de stockholmsfödda yngre än 20 år, jämfört med 5 respektive 9 procent bland de utomlänsfödda och utrikesfödda. Stockholmsfödda Befolkningen som är född i länet har, som nämnts ovan, en väsentligt högre andel barn och ungdomar än de övriga födelsegrupperna. Antalsmässigt väntas de stockholmsfödda yngre än 20 år öka med personer under prognosperioden, vilket innebär att deras andel av alla stockholmsfödda ökar med två procentenheter till 40 procent. Antalet stockholmsfödda personer i arbetsför ålder år beräknas öka med personer mellan 2011 och Trots detta kommer andelen att minska från dagens 51 procent till 48 procent om tio år. Gruppen äldre ökar både i antal och relativt sett. Antalet 65 år eller äldre väntas under prognosperioden öka med personer till drygt personer utgjorde de äldre 11 procent av den stockholmsfödda befolkningen, om tio år beräknas deras andel uppgå till 13 procent. 14

16 Diagram 7. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för stockholmsfödda 2011 och 2021 Antal Ålder Åldersfördelning för stockholmsfödda 2011 samt den beräknade åldersfördelningen Utomlänsfödda De utomlänsfödda har, av naturliga skäl, en äldre åldersstruktur än födda inom länet var endast 5 procent av dem yngre än 20 år. Under de närmaste tio åren förväntas antalet öka med personer. Antalet personer i arbetsför ålder år, som 2011 omfattade 68 procent av alla utomlänsfödda, beräknas öka med personer till de närmaste tio åren. Antalet 65 år eller äldre väntas öka med personer till Andelsmässigt innebär detta att alla tre åldersgrupperna ligger kvar på samma nivåer som i nuläget. Det vanligaste födelselänet 2011 bland de utomlänsfödda var Västra Götalands län. I detta län var 12 procent av dem födda, medan 8 procent var födda i Skåne län. Andra vanliga födelselän var Uppsala, Västernorrlands och Södermanlands län. Den högsta medelåldern 2011 hade personer födda i Jämtlands eller Västernorrlands län med 56 år. Lägst medelålder bland de utomlänsfödda, 46 år, hade personer födda i Hallands län. Som jämförelse kan nämnas att de stockholmsfödda hade en medelålder på 32 år. 15

17 Diagram 8. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utomlänsfödda 2011 och 2021 Antal Åldersfördelning för utomlänsfödda 2011 samt den beräknade åldersfördelningen Ålder Utrikesfödda Under den närmaste tioårsperioden beräknas antalet personer som är utrikesfödda öka med personer utgjorde gruppen 22 procent av hela länets befolkning, och andelen förväntas växa till 24 procent år Ökningen beror till viss del på att många utrikes födda flyttar från övriga Sverige till Stockholms län, men framförallt på den framtida invandringen. De utrikesfödda har en åldersfördelning som påminner om de utomlänsfödda med förhållandevis få unga. Gruppen unga förväntas antalsmässigt öka de närmaste tio åren med personer, andelen personer under 20 år ligger dock kvar på ungefär samma nivå, 9 procent var antalet i åldern år personer och om tio år beräknas antalet uppgå till personer. Den äldsta gruppen 65 år eller äldre ökar med personer till personer. Detta medför att andelen äldre bland de utrikesfödda ökar från 14 till 15 procent under prognosperioden. 16

18 Diagram 9. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utrikesfödda 2011 och 2021 Antal Ålder Åldersfördelning för utrikesfödda 2011 samt den beräknade åldersfördelningen Den demografiska försörjningskvoten För att bedöma befolkningsutvecklingens ekonomiska konsekvenser kan den demografiska försörjningskvoten beräknas. Försörjningskvoten är ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbetsför ålder (20 64 år). Måttet kan även beräknas för enskilda åldrar för att se hur olika grupper av befolkningen är beroende av den arbetsföra befolkningen ur ett ekonomiskt perspektiv, till exempel är försörjningskvoten för 0 19-åringar beräknad genom att sätta antalet personer i åldern 0 19 år i relation till antalet personer i åldern år. I detta avsnitt är mått på försörjningskvoten beräknade enligt ovan. För att beräkna en faktisk försörjningskvot bör dock även faktisk pensionsålder och andel faktiskt arbetande i den arbetsföra befolkningen tas i beaktande. Försörjningskvoten i Stockholms län har ökat under senare år då antalet yngre och äldre har ökat mer än befolkningen i arbetsför ålder. Sett till de senaste 30 åren var försörjningskvoten som lägst åren , då andelen av befolkningen i icke arbetsför ålder var 0,61 i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Det vill säga att varje person i arbetsför ålder hade 0,61 personer i icke arbetsför ålder att försörja. Sedan år 2003 har försörjningskvoten ökat, och den beräknas fortsätta öka under den närmaste tioårsperioden. När stora grupper, som exempelvis födda på 1940-talet, går i pension ökar försörjningskvoten. Samtidigt kan effekten av de stora pensionsavgångarna mattas något av att de stora barnkullarna födda i början av 1990-talet kommer upp i arbetsför ålder. Även inflyttningen till länet gör att försörjningskvoten hålls nere, då de inflyttade ofta är i arbetsför ålder fanns det personer i arbetsför ålder och personer i icke arbetsför ålder i länet. Befolkningen i arbetsför ålder väntas öka till personer till år Samtidigt väntas antalet personer i icke arbetsför ålder att öka till personer. Det medför att försörjningskvoten ökar från 0,65 till 0,70. 17

19 Diagram 10. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 65+ år 0, Försörjningskvoten i Stockholms län samt förväntad utveckling Försörjningskvoten för 0 19 år är antalet personer i åldern 0 19 i relation till antalet personer i åldern år. Försörjningskvoten för personer som är 65 år eller äldre beräknas på motsvarande sätt. Andelen unga, 0 14 år, i relation till den totala befolkningen i Stockholms län har under perioden varit högre än motsvarande andel för åldersgruppen 65 år eller äldre. Detta förhållande beräknas kvarstå de närmaste 20 åren men i början av 2030-talet förväntas andelen äldre bli högre än andelen unga. Fram till 2045 (enligt länsprognosen till år 2045, som redovisas mer utförligt i slutet av kapitel 2) beräknas sedan andelen äldre att fortsätta öka medan andelen unga fortsätter att minska. Diagram 11. Stockholms län Andel i åldrarna 0 14 år och 65 år eller äldre Procent år 65+ år Andel 0 14 år respektive 65 år eller äldre i relation till den totala befolkningen i Stockholms län samt förväntad andel

20 Jämförelse mellan Stockholms län och Sverige En jämförelse av uppgifter för Stockholms län och Sverige har gjorts avseende relationen mellan äldre och yngre samt försörjningskvoten för åldersgrupperna 0 19 år och 65 år eller äldre. Uppgifterna gäller fakta för år 2000 och beräknade uppgifter för 2021 och 2045 (enligt länsprognoserna till 2021 respektive 2045 och riksprog-nosen). För att studera åldersstrukturen kan ett åldersindex beräknas. Åldersindexet i detta avsnitt är beräknat som antalet personer 65 år eller äldre i relation till antalet personer i åldern 0 14 år (med index 100) hade Stockholms län ett åldersindex på 76 och motsvarande siffra för Sverige var 94, vilket betyder att Stockholms län hade en mindre andel äldre i relation till de unga än vad Sverige som helhet hade. Till år 2045 beräknas åldersindexet för Stockholms län att vara 116 och för Sverige 145, vilket motsvarar en ökning på 53 respektive 54 procent under perioden. Diagram 12. Stockholms län och Sverige Jämförelse av åldersindex åren 2000, 2021 och Stockholms län Sverige Index Åldersindex för Stockholms län och Sverige 2000 samt förväntat åldersindex för 2021 och Åldersindexet är antal personer 65 år eller äldre i relation till antal personer i åldern 0 14 år. Försörjningskvoten för personer i åldersgrupperna 0 19 år och 65 år eller äldre beräknas öka, både i Stockholms län och Sverige som helhet, under perioden 2000 till ligger försörjningskvoten på en lägre nivå i Stockholms län (0,61) jämfört med Sverige (0,70). Att Stockholms län har en lägre försörjningskvot än Sverige förväntas kvarstå år 2045, men på en högre nivå. För Stockholms län beräknas försörjningskvoten bli 0,77 och för Sverige 0,86. 19

21 Diagram 13. Stockholms län och Sverige Försörjningskvoten för åldersgrupperna 0 19 år och 65 år eller äldre 2000, 2021 och 2045 Försörjningskvot 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Stockholms län Sverige Försörjningskvoten för åldersgrupperna 0 19 år och 65 år eller äldre i Stockholms län och Sverige 2000 samt förväntad försörjningskvot 2021 och Försörjningskvoten för personer i åldergrupperna 0 19 år och 65 år eller äldre är antalet personer i åldern 0 19 och 65 år eller äldre i relation till den arbetsföra befolkningen (20 64 år). Befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar Befolkningen i åldern 0 12 år i Stockholms län beräknas öka med personer under de närmaste tio åren, vilket motsvarar en ökning med 22 procent. Antalet barn i åldern 0 5 år väntas öka med personer, vilket motsvarar en ökning med 17 procent. Barn i åldersgruppen 6 9 år förväntas öka med personer eller 21 procent. Störst ökning procentuellt sett beräknas antalet barn i åldersgruppen år svara för. Denna grupp förväntas öka med 35 procent under de närmaste tio åren, vilket motsvarar personer. Prognosen för antalet barn i de allra yngsta åldrarna är mer osäker än i andra åldersgrupper eftersom dessa barn i dagsläget ännu inte är födda. Antalet födda barn beräknas med hjälp av antaganden om den framtida fruktsamheten. 20

22 Diagram 14. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och år Antal år 6-9 år år Befolkningsutveckling i Stockholms län för barn i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och år samt förväntad utveckling Befolkningen i åldern år i länet beräknas öka med personer under prognosperioden, vilket motsvarar en ökning med 17 procent. Antalet ungdomar i gymnasieåldern, år, ökar dock endast med personer. Den relativt låga ökningen beror på att de stora ålderskullarna födda tidigt på 1990-talet, som idag är i dessa åldrar, efterföljs av betydligt mindre kohorter. Antalet personer i åldern år ökar med personer fram till år 2021, vilket motsvarar en ökning med 33 procent. Diagram 15. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år Antal år år Befolkningsutveckling i Stockholms län för ungdomar i åldrarna år och år samt förväntad utveckling

23 Befolkningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna 1980 uppgick länets befolkning i arbetsför ålder, år till personer, vilket motsvarade 60 procent av den totala befolkningen. Sedan dess har denna åldersgrupp ökat och antalet personer i arbetsför ålder uppgick år 2011 till personer och utgjorde 61 procent av länets befolkning. Under de närmaste tio åren förväntas antalet öka med ytterligare personer. Andelen personer i arbetsför ålder av länets totala befolkning väntas dock minska något, till 59 procent. Antalet personer i åldersgruppen år förväntas öka med personer och motsvarande ökning i åldersgruppen år beräknas bli personer. Vid prognosperiodens slut förväntas antalet personer i åldersgrupperna uppgå till respektive personer. Diagram 16. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år Antal år år Befolkningsutveckling i Stockholms län för personer i åldrarna år och år samt den förväntade utvecklingen Befolkningsutvecklingen för de äldre 1980 fanns personer i länet som var 65 år eller äldre uppgick antalet till personer, och gruppen förväntas öka med ytterligare personer fram till år 2021, vilket motsvarar en ökning på 24 procent. Den största ökningen på personer förväntas i åldersgruppen år, samtidigt som antalet personer 80 år och äldre ökar med personer. Detta motsvarar en procentuell ökning i respektive grupp med 27 respektive 17 procent. I dessa åldrar är flyttningar mindre frekventa än i yngre åldersgrupper och det är främst den framtida dödligheten som påverkar befolkningens storlek. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en tidsperiod på tio år märks inte nedgången i dödlighet nämnvärt i befolkningsprognosen. 22

24 Diagram 17. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och 80 år eller äldre Antal år 80+ år Befolkningsutveckling i Stockholms län för personer i åldrarna år och 80 år och äldre samt den förväntade utvecklingen Den naturliga befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen beror dels på den naturliga befolkningsökningen (nettodifferensen mellan födda och döda) och dels på flyttningsöverskottet (nettot av in- och utflyttningen). När det gäller födelsenettot är det främst antalet födda som bidrar till att nettot varierar, eftersom antalet döda ligger på en jämn nivå. Födelsenettot i länet förväntas öka under alla åren från och med beräknas det ligga på personer, vilket motsvarar en ökning med 42 procent jämfört med Diagram 18. Stockholms län Födda och döda Antal Födda Döda Födelsenetto Förändringen i antal födda, döda och födelsenetto samt förväntad utveckling

25 Döda Dödligheten är den förändringskomponent som är mest stabil över tid. Händelser som i högre grad kan påverkas av individerna själva, till exempel barnafödande och flyttningar, varierar i större utsträckning än dödlighet över åren. Antalet döda i Stockholms län har under de senaste 30 åren varierat mellan och drygt personer per år. Under prognosperioden förväntas dock en liten ökning under de sista åren, främst eftersom befolkningen i länet ökar. Antalet döda i befolkningsprognosen har beräknats med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker för de tre födelsegrupperna (stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda). De framtida beräkningarna bygger på SCB:s riksprognos, som antar att medellivslängden kommer att öka och således innebär en reducering av dödsriskerna. Riskerna från riksprognosen justeras efter dödligheten i de olika födelsegrupperna i länet under de senaste åren. Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i vardagligt tal ofta för medellivslängd låg medellivslängden 3 i Stockholms län på 80,5 år för män och 84,4 år för kvinnor. Sedan 1995 har männens medellivs-längd ökat med 4,3 år och kvinnornas med 2,5 år. Under de kommande åren väntas medellivslängden öka ytterligare, och år 2021 uppgå till 82,3 år för männen och 85,6 år för kvinnorna. Diagram 19. Stockholms län Medellivslängd efter kön Antal år Kvinnor Män Medellivslängd i Stockholms län samt prognostiserad medellivslängd För åren under prognosperioden bygger beräkningarna på förväntade dödsrisker under respektive år. Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder 4 har under de senaste 15 åren ökat med 2,4 år för män och med 1,6 år för kvinnor. En 65-årig man förväntades år 2011 i genomsnitt leva ytterligare 18,7 år, en 65-årig kvinna 21,8 år. Om tio år 3 Medellivslängden är här beräknad över en ettårsperiod. Till exempel för år 2011 bygger beräkningarna på dödsriskerna för år Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder är här beräknad över en ettårsperiod. 24

26 beräknas den återstående medellivslängden för personer i denna ålder ökat med ytterligare 1,4 år för männen och 1,0 år för kvinnorna. Diagram 20. Stockholms län Återstående medellivslängd för 65-åringar efter kön Antal år Kvinnor Män Återstående medellivslängd i Stockholms län vid 65 års ålder samt prognostiserad återstående medellivslängd vid 65 års ålder För åren under prognosperioden bygger beräkningarna på förväntade dödsrisker under respektive år. Födda 1997 föddes barn i Stockholms län och sedan dess har antalet födda ökat årligen fram till Ett trendbrott skedde 2011 med nyfödda, vilket var färre barn än föregående år. Under prognosperioden väntas antalet födda öka från år till år från och med I prognosen beräknas antalet födda utifrån hur många kvinnor i fruktsam ålder det beräknas finnas i länet samt vilken benägenhet de har att föda barn. Fruktsamhetstalen skiljer sig åt beroende på födelseland och födelselän. Utrikesfödda kvinnor har generellt sett en högre fruktsamhet än inrikesfödda kvinnor. Även utomlänsfödda kvinnor har en högre fruktsamhet än stockholmsfödda kvinnor. För utrikesfödda kvinnor kan en förklaring till högre fruktsamhetstal vara att de kommer till Sverige för att bilda familj. Generellt sett är kvinnor som bor i Stockholms län äldre när de får barn än kvinnor i övriga Sverige var moderns medelålder vid barns födelse 32,1 år i länet mot 30,8 år i riket. Bland länets kvinnor är de utrikesfödda yngre när de föder barn jämfört med kvinnor som är födda i Sverige. Utomlänsfödda kvinnor är den grupp som är äldst när de får barn. Beräkningar av det framtida antalet födda och döda kan användas som underlag för budget- och resursberäknande inom vård och omsorg. Liksom alla dödsfall inte sker i hemkommunen, sker heller inte alla förlossningar i hemkommunen eller ens i hemlänet. Det är därför viktigt att ha i åtanke vid planering av olika verksamheter att prognosen visar antalet födda barn av mödrar folkbokförda i länet. Asylsökande, korttidsinvandrade eller tillresta som föder barn i Stockholms län ingår med andra ord inte i prognosen. 25

27 Diagram 21. Stockholms län Åldersspecifik fruktsamhet efter födelsegrupp Fruktsamhet 0,20 Födda i Stockholms län 0,18 Födda i övriga riket 0,16 Födda i utlandet 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, Ålder Genomsnittlig åldersspecifik fruktsamhet för kvinnor i Stockholms län efter födelsegrupp Vid beräkningen av antalet födda i befolkningsprognosen används måttet summerad fruktsamhet. Detta mått, som ofta förkortas TFR efter engelskans Total Fertility Rate, anger hur många barn en kvinna väntas få under hela sin fruktsamma period (14 49 år) om fruktsamheten vid den aktuella tidpunkten består. I Sverige varierar antalet födda kraftigt över olika tidsperioder föddes barn, medan antalet år 1999 var och år 2011 var Det finns flera förklaringar till att fruktsamheten varierar över tid. Den enskildes ställning på arbetsmarknaden, utbildning och ekonomisk situation påverkar barnafödandet. Även familjepolitik och konjunkturen påverkar benägenheten att bilda familj. 5 Fruktsamheten i Stockholms län har, liksom i hela Sverige, ökat under en följd av år sedan slutet av 1990-talet. Det har bland annat blivit vanligare att föda ett tredje barn, framförallt i storstäderna låg den summerade fruktsamheten i länet på 1,99 barn per kvinna. Den sjönk dock under 2011 till 1,88 barn per kvinna, vilket var en något lägre nivå än i hela riket (1,90). Under de närmaste tio åren antas fruktsamheten i riket på sikt att uppgå till 1,94 barn per kvinna. Mellan enskilda år kommer den med all säkerhet att fortsätta variera liksom tidigare, men det finns ingen möjlighet att förutse sådana variationer. Prognosen över antalet födda i länet beräknas med hänsyn tagen till antalet kvinnor i länet och deras åldersstruktur, tidigare fruktsamhetstal i förhållande till riket, migration, födelselän och födelseländer. Benägenheten att föda barn varierar mellan olika födelsegrupper i länet. Fruktsamheten bland stockholmsfödda kvinnor låg 2011 på 1,81 barn per kvinna, motsvarande siffror bland utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor var 1,96 respektive 2,03. Fram till 2021 väntas fruktsamheten öka för alla grupperna med omkring 0,04. Det leder till att detta år väntas antalet födda uppgå till barn. 5 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning Statistiska centralbyrån (2011). Tredje barnet en ny trend? 26

28 Diagram 22. Stockholms län Summerad fruktsamhet efter födelsegrupp Summerad fruktsamhet 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet 0, Summerad fruktsamhet för kvinnor i Stockholms län efter födelsegrupp samt förväntad utveckling Av de barn som föddes år 2003 i Stockholms län var födda av en stockholmsfödd moder, av en utomlänsfödd moder och av en utrikesfödd moder. Under senare år har framförallt antalet som föds av en utrikesfödd moder ökat, med fler år 2011 än Relativt sett ökade andelen födda av en utrikesfödd moder från 24 till 30 procent under denna period. Diagram 23. Stockholms län Antal födda efter moderns födelsegrupp Antal Modern född i Stockholms län Modern född i övriga riket Modern född i utlandet Antal födda i Stockholms län efter moderns födelsegrupp Skillnaden i fruktsamhet bland utrikesfödda kvinnor varierar beroende på i vilket land de är födda och hur länge de har varit bosatta i Sverige. Studier visar att kvinnor födda i Norden, EU-länder och länder utanför Europa med hög utvecklingsnivå (till exempel Chile, Sydkorea och USA) har ett fruktsamhets-mönster som i 27

29 stort liknar de svenskföddas. När det gäller kvinnor födda i Europa utanför EU har de på senare tid närmat sig det mönster för barnafödande som svenskfödda kvinnor har. Även kvinnor födda i medelutvecklade länder utanför Europa (bland annat Irak, Iran och Thailand) tycks närma sig svenskföddas fruktsamhetsmönster. Trots detta är skillnaderna när det gäller barnafödande fortfarande stora. Kvinnor födda utanför Europa i länder med låg utvecklingsnivå (till exempel Somalia och Etiopien) har en högre fruktsamhetsnivå än de svenskfödda. Denna grupp visar heller inte några tydliga tendenser till att närma sig det fruktsamhetsmönster som svenskfödda kvinnor har. 7 Prognosen i nuläget bygger på fruktsamheten totalt sett för utrikesfödda kvinnor. Ett projekt inom länsprognos har delat in antalet födda efter utrikesfödda mödrars födelseländer. 8 När det gäller föräldrarnas ålder vid första barnets födelse är en tydlig förändring mellan generationerna att senare generationer föder sitt första barn i äldre åldrar jämfört med tidigare var förstagångsföderskan i Sverige i genomsnitt 24,1 år, medan hon år 2011 var 28,9 år. Motsvarande ålder för förstagångsföderskan i Stockholm 1971 var 24,8 år och 40 år senare 30,4 år. Att många väntar med barnafödandet tills de är etablerade på arbetsmarknaden framkommer i flera studier. En förklaring är kopplingen mellan föräldraförsäkringen och tidigare inkomst från förvärvsarbete. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden har länge förskjutits uppåt i åldrarna, beroende på ekonomiska förhållanden och att fler påbörjat högskolestudier. Ett tidigare inträde i högskolan under de senaste åren kan dock tala för att ungdomar i framtiden kommer att etablera sig tidigare på arbetsmarknaden, och att åldern för förstagångsmödrarna därför inte kommer att öka. 10 Migrationen och befolkningsutvecklingen Migrationen utgörs av inrikes in- och utflyttningar samt av immigration (invandring) och emigration (utvandring). Från att under och 1990-talet ha växlat i betydelse är det under de senaste åren det utrikes flyttnings-nettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttningsnettot bidragit till befolkningsökningen i Stockholms län. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden, även om betydelsen av det utrikes flyttningsnettot minskar. 7 Statistiska centralbyrån (2012). Betydelsen av tid i Sverige för fruktsamheten. 8 LSF, TMR (2012). Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande. 10 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning

30 Diagram 24. Stockholms län Flyttningsnetto Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto Inrikes, utrikes och totalt flyttningsnetto för Stockholms län samt förväntad utveckling Inrikes flyttningar Individers geografiska rörlighet inom landet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen på regional nivå. Flera faktorer påverkar rörligheten, men generellt sett görs fler flyttningar under högkonjunkturer än under lågkonjunkturer. Flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga Sverige har varierat mellan åren. Till exempel flyttade 1980 endast personer in till länet medan personer flyttade ut, vilket alltså resulterade i ett negativt inrikes netto på närmare personer. Det största positiva inrikes nettot under de senaste fyra decennierna inträffade 1997 då fler personer flyttade in till än ut från länet. Under 2011 flyttade personer in till länet från övriga Sverige. Inflyttningen bestod till mer än hälften, 55 procent, av personer födda i Sverige men inte i Stockholms län. Stockholmsfödda som återvände till födelselänet stod för 22 procent och utrikesfödda för en lika hög andel. Under de närmaste åren väntas inflyttningen mestadels öka och nå en topp år 2017, till stor del beroende på att de stora barnkullarna födda på 1990-talet kommer upp i flyttningsbenägna åldrar. Det finns ingenting i dagsläget som tyder på att flyttningsöverskottet kommer att minska och övergå i ett flyttningsunderskott. På sikt kan dock förväntas en viss nedgång i förhållande till dagens flyttningsnetto på personer. Den stockholmsfödda delen av befolkningen i länet har haft och förväntas även framöver uppvisa ett negativt flyttningsnetto gentemot resten av Sverige. Det beror bland annat på att många barnfamiljer, där föräldrarna är födda utom och barnen födda inom länet, flyttar från länet till övriga Sverige väntas antalet inrikes inflyttade till Stockholms län vara personer, medan antalet som flyttar ut från länet till övriga Sverige förväntas vara personer. Beräkningarna bakom de förväntade flyttningarna mellan Stockholms län och övriga Sverige i prognosen bygger på inflyttningssannolikheter och utflyttningsrisker per ålder, kön och födelsegrupp. Andra faktorer som kan leda till variationer och som är svåra att förutse och ta hänsyn till är till exempel påverkan av konjunkturer, arbetsmarknad och händelser i omvärlden. 29

31 Diagram 25. Stockholms län Inrikes flyttningar Antal Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttningsnetto Inrikes inflyttning, utflyttning och flyttningsnetto för Stockholms län samt förväntad utveckling Tabell 3. Stockholms län Inrikes flyttningar Inrikes inflyttning Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Inrikes utflyttning Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Inrikes flyttningsnetto Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands

32 In- och utvandring Invandringen till Sverige och Stockholms län kan snabbt påverkas av situationen i omvärlden. Migrationen kan variera kraftigt över tiden och förändringar i den är därför svåra att förutse. In- och utvandringen till och från Sverige beror både på förhållanden i landet och utanför. Idag påverkar främst konflikter och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen invandringen till Sverige. Den svenska migrationspolitiken är också avgörande för hur många som tillåts invandra. För de närmast kommande 5 10 åren görs relativt detaljerade uppskattningar. För tiden därefter är osäkerheten så pass stor att det inte är meningsfullt att försöka fånga årliga variationer utan istället hålls migrationen på en konstant nivå. Bedömningarna bör därför ses som genom-snittsvärden. Bedömningar av, eller antaganden om, den framtida migrationen är genuint osäkra. Utvärderingar av tidigare prognoser visar att antaganden baserade på långsiktiga trender ger bättre resultat än antaganden som baseras på observationer för ett fåtal år. 11 Under 2011 invandrade drygt personer till Sverige. Invandringen har sedan 2006 årligen legat omkring personer, mot drygt personer i början av 2000-talet. Skälet till den högre nivån är ett stort flyktingmottagande 12 och därpå följande anhöriginvandring, framförallt från Irak. Invandringen till Stockholms län uppgick under år 2011 till personer. Mellan 29 och 33 procent av invandrarna till Sverige har under de senaste sex åren kommit till länet. Det kan jämföras med länets andel av befolkningen i Sverige, som legat mellan 21 och 22 procent under samma period. Av dem som invandrade till länet under 2011 var 86 procent utrikesfödda, 8 procent återvändande stockholmsfödda och 5 procent utomlänsfödda. Den största enskilda grupp som vanligtvis invandrar till Sverige är personer som är födda i Sverige, det vill säga återinvandrade. Detta gäller även för Stockholms län. Andra stora invandrargrupper som kommit till länet under de senaste åren är födda i Polen, Irak och Kina. Tabell 4. Stockholms län Invandrade efter födelseland Födelseland Sverige Polen Irak Kina Finland Iran Indien Syrien Tyskland Turkiet De 10 vanligaste länderna för år 2011 har tagits med i tabellen Med flyktingmottagande menas här flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige. 31

33 För personer som har ett utomnordiskt medborgarskap registreras även orsaken till invandringen, grund för bosättning var de vanligaste skälen till grund för bosättning i Sverige familjeband, följt av flykting/skyddsbehov/humanitära skäl och arbete. Studier, som tidigare varit ett vanligt skäl, minskade under 2011 med nästan 70 procent jämfört med En orsak till detta var sannolikt att från och med höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som är medborgare i ett land utanför EU, EES samt Schweiz. Skälen till grund för bosättning bland invandrarna till Stockholms län skiljer sig en del från i övriga landet. Det främsta skälet år 2011 var familjeband. Anhöriginvandringen utgjorde 41 procent av hela invandringen till länet 2011, lika stor andel som i hela riket. Däremot var andelen med arbete som skäl högre än i riket, 26 mot 17 procent, medan flyktinginvandringen var lägre, 6 mot 17 procent. Tabell 5. Stockholms län Invandrade (medborgare utom Norden) efter grund för bosättning Födelseland Studerande Arbete Familjeband Flykting/skyddsbehov/ humanitära skäl Pensionär/person med tillräckliga medel Annat skäl Okänt skäl Totalt Under de närmaste två åren väntas invandringen till länet öka något och sedan ligga på en nivå strax över personer, för att i slutet av prognosperioden minska och 2021 uppgå till personer. Nedgången bygger på en förmodad nedgång i invandringen i hela landet. 14 I SCB:s riksprognos har bedömningen gjorts, av SCB:s referensgrupp för migration 15, att invandringen på sikt kommer att sjunka från dagens höga nivåer. För att skatta antalet invandrare till Stockholms län har riksprognosens antaganden för olika födelsegrupper använts som grund utvandrade personer från Stockholms län. I prognosen har utvandringen beräknats med hjälp av separata ålders- och könsspecifika utvandringsrisker för de tre födelsegrupperna. En hög invandring följs ofta av en hög utvandring. Detta mönster antas gälla även i framtiden. Att utvandringen väntas öka för varje år under prognosperioden beror på att befolkningen som helhet i regionen växer, men också på att antalet utrikesfödda ökar och att dessa generellt har en högre benägenhet att utvandra i förhållande till inrikesfödda. Födelseland och skälet till att invandra påverkar benägenheten att återutvandra. I en statistisk studie på 13 Uppgifterna hämtas av SCB från Migrationsverket. 14 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad I SCB:s referensgrupp för migration ingår Migrationsverket, Försäkringskassan, Justitiedepartementet, Finansdepartementet, Institutet för framtidsstudier, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet med flera. 32

34 nationell nivå från SCB, Återutvandring efter tid i Sverige 16, framgår att benägenheten att återutvandra är större bland födda i Norden, EU och högt utvecklade länder utanför Europa, än bland födda i övriga Europa och lågt och medelutvecklade länder utanför Europa. Likaså att arbetskraftsinvandrare återutvandrar i betydligt högre utsträckning än personer med asylskäl och anhöriginvandrare. Ett referat av denna studie finns i kapitel väntas utvandringen från länet uppgå till personer. Bland dem som utvandrar beräknas 64 procent vara utrikesfödda, 26 procent stockholmsfödda och 9 procent utomlänsfödda. Som en följd av att invandringen väntas minska samtidigt som utvandringen förväntas öka under prognosperioden kommer det utrikes flyttningsnettot att minska, och om tio år beräknas uppgå till mot personer år Detta innebär en minskning av nettot med 69 procent. Diagram 26. Stockholms län Utrikes flyttningar Antal Invandring Utvandring Utrikes flyttningsnetto Invandring, utvandring och utrikes flyttningsnetto för Stockholms län samt förväntad utveckling åren I en forskningsstudie med fokus på Stockholms län, Vart tar invandrarna vägen? 17 görs analyser av nyanlända utrikesföddas vidareflyttningar och återflyttningar ur ett stockholmsregionalt perspektiv, där populationen delas upp i olika härkomster; äktenskapsinvandrare, flyktinginvandrare (övriga länder) och arbetskraftsinvandrare från OECD/EU25. Studien följer nyanlända invandrare under fem år, , och därför ingår inte den stora flyktingvågen med början i slutet av En mycket stor andel av Sveriges invandrare har Stockholmsregionen som destination, antingen direkt eller som vidareflyttare. Invandrare från icke OECD- /EU25-länder koncentreras till Stockholms län och inom länet sker vidareflyttning mellan kommuner, från de centrala delarna till förorterna. Ett referat av rapporten finns i kapitel 6. Studien kommer att vidareutvecklas. 16 Statistiska centralbyrån (2012). Återutvandring efter tid i Sverige. 17 TMR (2011). Vart tar invandrarna vägen? 33

35 Tabell 6. Stockholms län Utrikes flyttningar Invandring Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Utvandring Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Utrikes flyttningsnetto Totalt Födda i Sthlms län Födda i övr. riket Födda utomlands Den totala befolkningsutvecklingen Befolkningen i Stockholms län förväntas öka med totalt personer mellan åren 2011 och Nästan hälften, 48 procent, av ökningen ( personer) förklaras av den naturliga befolkningsökningen och resten ( personer) utgörs av flyttningsöverskottet. Länets folkmängd ökade under år 2011 med personer. Under de kommande åren beräknas en liknande ökningstakt, men från och med 2017 förväntas den avta beräknas folkökningen bli personer. Födelsenettots betydelse för tillväxten antas öka under perioden och om tio år svara för 66 procent av befolkningsökningen mot 34 procent för flyttningsnettot. Motsvarande andelar 2011 var 35 procent för födelsenettot respektive 65 procent för flyttningsnettot. Den huvudsakliga anledningen till den stora skillnaden mellan åren är att det utrikes flyttningsnettot väntas minska både genom minskad invandring och ökad utvandring. 34

36 Diagram 27. Stockholms län Befolkningsutveckling Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Befolkningsökning Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling för Stockholms län samt förväntad utveckling Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2021 Förutom en prognos för befolkningen i Stockholms län har även befolkningsprognoser för länets kommuner tagits fram. I detta avsnitt presenteras resultaten av dessa kommunprognoser. Som underlag för att prognostisera den framtida inrikes inflyttningen till respektive kommun har inte bara historiska data använts, utan även sammanställningar av kommunernas planerade bostadsbyggande. Samtliga kommuner i länet väntas få en ökad folkmängd under de kommande tio åren. Stockholm är den kommun som antalsmässigt förväntas öka sin folkmängd mest beräknas antalet invånare uppgå till , en ökning med invånare eller 17 procent jämfört med Kommunerna Solna, Sundbyberg och Nacka väntas alla öka sin befolkning med över personer. Den största relativa befolkningstillväxten, 55 procent, förväntas för Sundbybergs kommun. Solna kommun väntas öka sin befolkning med 35 procent. Ytterligare fyra kommuner väntas öka sin folkmängd med över 20 procent, nämligen Nacka, Vallentuna, Vaxholm och Värmdö. Danderyds kommun väntas få den relativt sett minsta befolkningsökningen, 5 procent, vilket motsvarar drygt personer. Även Lidingö kommun väntas få en förhållandevis låg befolkningstillväxt, 6 procent. 35

37 Tabell 7. Kommunerna i Stockholms län Folkmängd 2011 och prognos för 2021 Kommun Befolkning Förändring Antal personer Procent Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Hela länet Stockholms län förväntas år 2021 ha en yngre befolkning än Sverige totalt sett. Framförallt andelen personer i åldern år väntas bli betydligt högre, 28 jämfört med 25 procent i hela riket. 18 Andelen 65 år eller äldre förväntas däremot att bli lägre i länet än i riket, 16 mot 21 procent. Bland kommunerna i länet väntas år 2021 andelen yngre än 20 år vara störst i Danderyd, Ekerö, Nykvarn, Salem och Vallentuna. I dessa kommuner beräknas andelen uppgå till 30 procent. Solna är den kommun som förväntas ha lägst andel barn och ungdomar, 19 procent. Lägst andel barn upp till fem år väntas Norrtälje kommun få, 6 procent. För 24 av länets 26 kommuner väntas andelen uppgå till 8 eller 9 procent. Danderyd och Ekerö är de kommuner som förväntas ha den största andelen 6 19-åringar vid prognosperiodens slut. Andelen i denna ålder kommer då att uppgå till 22 procent. Lägst andel barn och ungdomar i skolåldern förväntas i Solna kommun, med 11 procent. Dessa kommunsiffror kan jämföras med hela riket, där andelarna i åldern 0 5 år och 6 19 år väntas bli 7 respektive 16 procent. 18 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad

38 Karta 1. Stockholms län Beräknad procentuell ökning av folkmängden i kommunerna De kommuner i länet som om tio år väntas ha den högsta andelen personer mellan 20 och 64 år är Solna och Sundbyberg. I dessa kommuner väntas 66 procent av befolkningen att vara i arbetsför ålder. Högsta andelen, 39 respektive 38 procent, personer i åldern år återfinns i samma kommuner. De är dessutom de enda kommunerna tillsammans med Stockholm, där andelen åringar förväntas bli högre än andelen åringar. Andelen åringar väntas bli högst i kommunerna Ekerö, Vaxholm och Värmdö, med 34 procent i den äldre arbetsföra åldern. Danderyds kommun väntas få den lägsta andelen åringar, med endast 50 procent av befolkningen i arbetsför ålder år Siffrorna för kommunerna kan jämföras med hela Sverige, där andelen personer i åldern år väntas bli 56 procent. 37

39 2021 förväntas 28 procent av befolkningen i Norrtälje kommun vara 65 år eller äldre, vilket är en betydligt högre andel än i övriga kommuner i länet. Höga andelar väntas även i kommunerna Nynäshamn och Lidingö, med 23 respektive 21 procent av befolkningen i pensionsåldern. Alla övriga kommuner ligger under den förväntade andelen i riket, som väntas bli 21 procent. Lägst andel väntas i Sundbyberg med 12 procent 65 år eller äldre. Norrtälje är den kommun som förväntas ha högst andel personer såväl i åldern år som i åldern 80 år eller äldre. Andelen i yngre pensionsålder väntas bli hög även i Nynäshamns kommun, medan andelen i äldre pensionsålder väntas bli hög även i Danderyds kommun. Tabell 8. Kommunerna i Stockholms län Andel av befolkningen i olika åldrar 2021 Kommun Procent Befolkning 0 5 år 6 19 år år år år 80 år totalt antal Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Hela länet Hela riket Variationen mellan kommunerna i länet är stor när det gäller försörjningskvoten. Den lägsta kvoten år 2011 hade kommunerna Solna, Sundbyberg och Stockholm. Dessa kommuner har en befolkning i icke arbetsför ålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder på drygt 0,50. Den högsta försörjningskvoten hade kommunerna Danderyd och Lidingö, 0,95 respektive 0,86. 38

40 Kommunerna Norrtälje, Upplands-Bro och Nynäshamn förväntas få den största ökningen av försörjningskvoten fram till år För dessa kommuner väntas den öka med 0,10 eller mer. Sundbyberg är den enda kommun i länet där kvoten väntas minska. Danderyds kommun som i nuläget har den högsta försörjningskvoten väntas också ha den högsta om tio år. Den beräknas då uppgå till 1,00, vilket innebär att en person i arbetsför ålder ska försörja ytterligare en person i de övriga åldrarna. Norrtälje, Lidingö och Täby är också kommuner som väntas få en hög försörjningskvot, över 0,90. I Solna och Sundbyberg väntas den bli 0,51, vilket betyder att det i befolkningen kommer att vara nästan två personer i arbetsför ålder på en i icke arbetsför ålder. Tabell 9. Kommunerna i Stockholms län Försörjningskvoten 2011 och 2021 Kommun Kommun Botkyrka 0,67 0,72 Sollentuna 0,76 0,81 Danderyd 0,95 1,00 Solna 0,51 0,51 Ekerö 0,81 0,90 Stockholm 0,55 0,60 Haninge 0,68 0,77 Sundbyberg 0,52 0,51 Huddinge 0,67 0,73 Södertälje 0,69 0,74 Järfälla 0,74 0,80 Tyresö 0,79 0,81 Lidingö 0,86 0,93 Täby 0,84 0,92 Nacka 0,74 0,80 Upplands Väsby 0,68 0,75 Norrtälje 0,83 0,95 Upplands-Bro 0,69 0,81 Nykvarn 0,81 0,90 Vallentuna 0,76 0,83 Nynäshamn 0,77 0,87 Vaxholm 0,85 0,89 Salem 0,84 0,90 Värmdö 0,76 0,82 Sigtuna 0,69 0,75 Österåker 0,79 0,88 Planerat bostadsbyggande Bostadsbyggande ingår som en faktor i kommunprognoserna under hela prognosperioden SCB har ansvarat för insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna för samtliga kommuner i länet. De insamlade planerna har använts för att beräkna antalet inrikes inflyttade till kommunerna. Det framtida bostadsbyggandet antas inte påverka invandringen till kommunerna. Vid insamling av bostadsbyggnadsplaner har kommunerna ibland inte möjlighet att redovisa planerat antal färdigställda lägenheter utan redovisar istället planerat antal byggstarter under prognosperioden. Eftersom den planerade byggnationen används till beräkningen av antalet inrikes inflyttade kan detta påverka resultatet av kommunprognoserna är det en kommun, Danderyd, som redovisar byggstarter istället för planerat antal färdigställda lägenheter. 39

41 Diagram 28. Stockholms län Planerat antal nyproducerade bostäder efter kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal Planerad nyproduktion 19 av bostäder under prognosperioden som använts i kommunprognoserna. Den planerade nyproduktionen i Stockholms stad har uteslutits ur diagrammet för att tydligare redovisa de övriga kommunerna. Antalet planerade lägenheter i Stockholms stad uppgår till under prognosperioden. Stockholms stad, som inte finns med i diagrammet ovan, planerar att bygga bostäder under prognosperioden. Bland länets övriga kommuner planerar Nacka att bygga flest antal bostäder, ska byggas under den närmaste tioårsperioden. Den kommun som planerar att bygga minst under prognosperioden är Salem. Här planeras endast 570 bostäder att färdigställas fram till år Insamlade bostadsbyggnadsplaner I detta avsnitt redovisas de insamlade bostadsbyggnadsplanerna från de fem senaste insamlingsomgångarna. 20 I de planer som samlades in 2008 redovisades ett planerat bostadsbyggande under perioden om totalt bostäder i hela länet. Vid insamlingen nästföljande år var antalet planerade bostäder betydligt färre, totalt under 19 Insamlade planer för Danderyds kommun avser byggstarter avser de insamlade planerna för Stockholms stad byggstarter avser planerna för kommunerna Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna byggstarter avser planerna för Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna byggstarter avser planerna byggstarter för Danderyds kommun. 40

42 perioden , vilket kan bero på den ekonomiska kris som Sverige påverkades av under insamlingsåret Under insamlingen 2010, för perioden , kan en viss ökning konstateras (totalt bostäder) men nivån är fortfarande lägre än vid insamlingen som gjordes Bostadsbyggnadsplanerna som samlats in under 2011 pekar på en återhämtning inom byggbranschen, totalt planerades bostäder under perioden Vid den senaste insamlingen är byggplanerna än mer positiva. Totalt planeras bostäder fram till Om de fem insamlingsperioderna jämförs för de år som är gemensamma ( ) var resultatet i 2008 års insamling totalt bostäder, bostäder i 2009 års insamling, bostäder i 2010 års insamling, bostäder i 2011 års insamling samt bostäder vid insamlingen år Diagrammet nedan antyder en puckel av bostäder som förskjuts längs med tidsaxeln med varje insamlingsperiod. Diagram 29. Stockholms län Faktiskt bostadsbyggande samt planerat bostadsbyggande enligt planer insamlade under 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012 Antal Utfall Insamling 2008 Insamling 2009 Insamling 2010 Insamling 2011 Insamling Diagrammet ovan visar de insamlade bostadsbyggnadsplanerna 21 för respektive prognosår och insamlingsperiod. Den gula stapeln visar utfallet för åren Planerna har samlats in för den närmaste tioårsperioden och därför slutar 2008 års planer redan Att planera det framtida bostadsbyggandet har varit svårt för kommunerna under och efter den ekonomiska krisen. Det är fortfarande svårt att uppskatta den framtida byggnationen, men kommunernas planer tyder ändå på en uppgång i bostadsbyggandet i framtiden. Även om lågkonjunkturen har vänt får det följd avser de insamlade planerna byggstarter för Stockholms stad avser planerna byggstarter för kommunerna Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna avser planerna byggstarter för Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna avser planerna byggstarter för Danderyds kommun. 41

43 verkningar framöver. Det minskade antalet byggstarter leder till ett mindre och variationsfattigare utbud av bostäder, enligt bedömare bland kommunerna. Bostadsbyggnadsplaner på kommunnivå 2010 och 2011 Eftersom planerat bostadsbyggande används som underlag i kommunprognoserna är det viktigt inför framtida prognoser att studera och utvärdera skillnaden mellan planer och utfall. På kommunnivå behöver en differens inte betyda så mycket för folkmängden i prognosen men på lägre regional nivå kan det ha betydelse i de områden där nybyggnationen utgör en större del av hela bostadsbeståndet. Här har en validering gjorts av de insamlade bostadsbyggnadsplanerna under åren 2010 och 2011 för år 2011 mot antalet färdigställda lägenheter Generellt är det planerade bostadsbyggandet överskattat i båda planerna. I de insamlade planerna 2010 överskattades antalet färdigställda bostäder 2011 i 18 av 21 kommuner 22. En bidragande orsak till överskattningen kan tänkas vara den finansiella kris som inträffade under hösten 2008 och fortsatte under 2009, med minskade investeringar i bostadsbyggande som följd. I planerna som samlades in 2011 för år 2011 överskattades bostadsbyggandet i 18 av 23 kommuner 23. Stockholm var den kommun som gjorde den största överskattningen, 660 fler bostäder planerades att färdigställas än vad som blev utfallet under I kommunerna Danderyd och Vaxholm färdigställdes mindre än 10 procent av det byggande som planerades. I Nykvarns kommun däremot färdigställdes mer än dubbelt så många bostäder som planerat. Även i Sollentuna och Södertälje blev betydligt fler bostäder inflyttningsklara än vad som planerades. 22 Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna är borttagna på grund av att de insamlade planerna bestod av byggstarter. 23 Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna är borttagna på grund av att de insamlade planerna bestod av byggstarter. 42

44 Tabell 10. Stockholms län Planerat bostadsbyggande för 2011 insamlat 2010 och 2011 samt faktiskt utfall för 2011 Insamlade planer för 2011 Utfall färdigställda Differens prognos - utfall 2011 Kommun lägenheter 2011 Insamling 2010 Insamling 2011 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt Insamlade planer för kommunerna Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna avser byggstarter. 2 Insamlade planer för kommunerna Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna avser byggstarter. Innan ett nytt byggprojekt påbörjas måste en ansökan om bygglov upprättas. Alla byggprojekt blir dock inte av, vilket innebär att antalet beviljade bygglov är fler än antalet bostäder som färdigställs. Det finns planerade bostadsprojekt där bygglovet varit beviljat sedan länge, men inget byggande har påbörjats. Totalt fanns i början av oktober 2012 beviljade bygglov för lägenheter i länet som ännu ej färdigställts. Av dessa var ej påbörjade projekt. 43

45 Tabell 11. Stockholms län Antal beviljade bygglov för ej påbörjade lägenheter och påbörjade lägenheter som ännu inte rapporterats färdiga Kommun Ej påbörjade 1 Påbörjade men ej färdigställda Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn 8 81 Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt Av dessa är 27 procent beviljade under Permanentning av fritidshus Permanentningen av fritidshus är unik för Stockholms län, men det är en handfull kommuner som står för merparten. Föga överraskande är det i de kommuner där det finns ett stort antal fritidshus som permanentningen är som mest omfattande. Permanentningarna ingår i bostadsbyggnadsfaktorn i prognoserna. 44

46 Tabell 12. Stockholms län Permanentning av fritidshus Kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt Under år 2011 utfördes totalt permanentningar i Stockholms län. Merparten av dessa (42 procent) stod Norrtälje och Värmdö kommun för. Totalt 261 respektive 163 fritidshus gjordes om till permanenta bostäder i dessa kommuner. Boende i nyproduktion Bland boende i nyproducerade bostäder i Stockholms län finns en stor andel yngre barn och personer i åldrarna runt år, vilket tyder på att barnfamiljer i större utsträckning än andra flyttar till nya bostäder. En orsak till detta kan vara att många exempelvis väljer att byta till en större bostad när familjen blir större. 45

47 Diagram 30. Stockholms län Åldersfördelning för de boende i nybyggda lägenheter Procent Flerbostadhus 3.5 Småhus Ålder De boendes åldersfördelning i nyproducerade lägenheter i länet fördelad på flerbostadshus och småhus. Åldersfördelningarna för boende i nybyggda småhus respektive flerbostadshus är väldigt lika, med den skillnaden att boendet i flerbostadshusen är förskjuten till lägre åldrar och i småhusen till något högre. En anledning kan vara att barnfamiljer med äldre vuxna har både fler och äldre barn och högre inkomster. De nybyggda flerbostadshusen har också en något större andel boende i åldrarna över 50 år, vilket bland annat kan bero på att många väljer att flytta från småhus till lägenhet i flerbostadshus då barnen flyttat hemifrån. Utrikesfödda flyttar i mindre utsträckning än svenskfödda till nybyggnation. Detta gäller framför allt de nyproducerade småhusen. Andelen utrikesfödda i länet är 22 procent (2011) och endast 14 procent av de boende i de nyproducerade småhusen under åren var utrikesfödda. I flerbostadshus var motsvarande andel 20 procent. Boende per lägenhet i småhus och flerbostadshus Nybyggnationens betydelse för inflyttningen är olika stor i olika delar av länet. De nybyggda lägenheterna blir bebodda olika snabbt och med varierande täthet. Boendetätheten defineras här som boende per lägenhet. Hur många som flyttar in i varje lägenhet beror förstås också på hur stor lägenheten är med avseende på boyta och antal rum. Detta har inte varit möjligt att beräkna, vilket gör att det inte går att säga något om eventuell trångboddhet. Antalet boende per nyproducerad lägenhet beror också på vilken bostadstyp det rör sig om. Småhus (villor eller radhus) är oftast större än lägenheter i flerbostadshus (bostads- eller hyresrätter). De bör således generera fler inflyttade än lägenheter i flerbostadshus. Detta är dock inte alltid entydigt om man studerar antalet boende i nya lägenheter per kommun. Lidingö kommun hade högst genomsnittligt antal boende per nyproducerad lägenhet (2,66) under åren 2010 och Det höga genomsnittet beror säkerligen på att det endast är småhus som färdigställts i kommunen, totalt 38 stycken, under de två åren. I Stockholms stad, där det nybyggda beståndet till 95 procent bestod av 46

48 lägenheter i flerbostadshus, var det genomsnittliga antalet boende per nyproducerad lägenhet endast 1,34, vilket är vad som kan förväntas i flerbostadshus. Tabell 13. Stockholms län Boende i nyproducerade lägenheter per kommun Kommun Nyproducerade lägenheter Antal boende Boende per i flerbostadshus i småhus Totalt nyprod lgh Lidingö ,66 Danderyd ,54 Österåker ,50 Ekerö ,17 Södertälje ,92 Solna ,82 Nacka ,68 Norrtälje ,60 Vaxholm ,57 Salem ,54 Tyresö ,38 Stockholm ,34 Täby ,23 Huddinge ,22 Nykvarn ,10 Upplands Väsby ,08 Vallentuna ,89 Sigtuna ,79 Botkyrka ,74 Järfälla ,60 Upplands-Bro ,60 Sollentuna ,41 Värmdö ,40 Sundbyberg ,28 Haninge ,23 Nynäshamn ,14 Totalt Osäkerhet i statistiken Statistiken har vissa begränsningar, då det är möjligt att redovisa nya lägenheter på som lägst fastighetsnivå. Det kan finnas äldre hus på samma fastighet som de nyproducerade till vilka det också förekommer inflyttning. Viss nyproduktion kan också avse till- eller påbyggnad av befintligt bestånd. Det ger en överskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. För att så långt som möjligt undvika detta problem har statistik endast inhämtats om inflyttning som skett maximalt 90 dagar före färdigställd byggnation. De flesta av flyttningarna under denna tidsperiod antas gå till det nya bostadsbeståndet. Större projekt kan ha färdigställts i olika omgångar men rapporterats när hela projektet är klart. Detta ger en underskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. Det kan alltså finnas boende i lägenheter som kommer att rapporteras som färdigställda först nästa år. Rapporteringen av färdiga småhus är ibland komplicerad för kommunerna och här finns en eftersläpning i statistiken. Viss fördröjning kan också förekomma vid rapportering av flyttningar. Uppgifter som visar att antalet boende är lägre än antalet nyproducerade lägenheter gör att någon av ovanstående orsaker kan misstänkas. 47

49 Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet I Sverige har det till och med 1990 genomförts ett flertal folk- och bostadsräkningar, där hushållen fick en enkät att besvara. Dessa undersökningar var mycket resurskrävande. Som ett led i arbetet med att förenkla insamlingen har en statistikreform med syfte att möjliggöra framställning av registerbaserad hushålls-, boende- och bostadsstatistik antagits. Den nya metoden innebär att samkörning av olika register görs och för att detta ska vara möjligt behövs bland annat ett lägenhetsregister och att befolkningen folkbokförs på lägenhet i stället för, som tidigare, på fastighet. Arbetet med den registerbaserade hushålls-, boende- och bostadsstatistiken har pågått sedan slutet av 1990-talet. Dock saknades länge en lagstiftning, men efter flera år antogs den 1 juli 2006 Lag (2006:378) om lägenhetsregister och efter ytterligare något år utfärdades föreskrifter i form av Förordning (2007:108) om lägenhetsregister. Därmed var grunden för att fortsätta arbetet etablerad. I genomförandet deltar Lantmäteriet, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges kommuner och SCB men även fastighetsägare och hyresgäster är viktiga parter i uppbyggnaden och förvaltningen av registret. Det praktiska arbetet med registeruppbyggnaden hos Lantmäteriet innebär bland annat att ge varje lägenhet ett nummer och att koppla de boende till sin bostads lägenhetsnummer, vilket ibland inneburit hantering av vissa problem som till exempel icke unika adresser, felaktiga lägenhetsnummer samt felaktigheter i folkbokföringsregistret och fastighetsregistret. Skatteverket genomför komplettering av lägenhetsnummer i folkbokföringen och Sveriges Kommuner och Landsting samordnar arbetet gentemot Sveriges kommuner, vilka ajourhåller Lantmäteriets lägenhetsregister. Lantmäteriet förvaltar registret över lägenheter och SCB sköter statistikproduktionen. Den nya registerbaserade metoden med lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet ska bland annat användas för att uppfylla internationella krav. Sverige har som medlemsland i EU skyldighet att leverera statistik avseende befolkning, hushåll och bostäder (Census) vart tionde år. Första referenstidpunkt är Därutöver ska uppgifterna användas för löpande publicering av nationell hushålls-, boende- och bostadsstatistik och kan även användas för framställning av planeringsunderlag på regional nivå avseende till exempel bostadsförsörjning och resursfördelning. Statistik från dessa källor beräknas kunna vara tillgänglig med start under hösten

50 Befolkningsutvecklingen i länet till 2045 Detta avsnitt redovisar resultatet av den befolkningsprognos som tagits fram för Stockholms län till år Denna prognos och den tidigare presenterade länsprognosen till år 2021 följer varandra under de år som är gemensamma. Utöver en huvudprognos har även alternativa prognoser tagits fram. Dessa redovisas i kapitel påbörjades också ett utvecklingsarbete med långsiktiga kommunprognoser till år Även här följer prognoserna varandra under åren som är gemensamma, och efter de tio första åren antas bostadsbyggnadsplanerna ligga på ett genomsnitt av tidigare års planer. De första kommunresultaten redovisas i Demografisk rapport 2012:2 (TMR). Inledning Demografiska prognoser för länet för längre perioder än 10 år har gjorts sedan år 2007, först fram till 2025, sedan till 2030 och från 2010 till år ets länsprognos 2045 baseras på den årliga 10-åriga länsprognosen och SCB:s senaste antaganden för riket publicerade i Sveriges framtida befolkning , Demografiska rapporter 2012:2 24 (SCB). På den regionala nivån utgör de analyser, prognoser och framskrivningar som görs av EU/Eurostat 25 och de regionala demografiska forskningsprojekten inom EU, till exempel ESPON 26 viktiga underlag för bedömningarna. Därutöver görs också kvalificerade beräkningar och analyser av UN Population Division 27, IAOS 28 och U.S. Census Bureau 29. Kvalificerad migrationsforskning bedrivs vid många institut i världen, exempelvis MPI, Migration Policy Institute 30 i Washington DC och Global Utmaning 31 i Stockholm, för att nämna ett par, och i många andra länder i Europa och världen studeras aspekter på den demografiska utvecklingen ingående i mängder av projekt 32. De långsiktiga internationella analyserna utgör basen för uppskattningarna av den globala utvecklingen av migration, fruktsamhet och livslängd som kan komma att påverka Sverige och Stockholmsregionen i framtiden och är således en väsentlig grund i arbetet med de regionala antagandena och förståelsen för utvecklingen i Stockholmsregionen både på kort och på längre sikt. I ett större perspektiv kan migration aldrig bota låga födelsetal. Trots en regionalt gynnsam demografisk utveckling kommer därför den demografiska transitionen också att påverka Sverige och Stockholmsregionen i framtiden. Med sjunkande fruktsamhet, lägre födelsetal och stigande faktisk livslängd i omvärlden, framför allt i Europa, så kommer många länder i Sveriges omgivning snart att minska sin befolkning. Åldersstrukturen förskjuts mot färre yngre, fler äldre och färre i arbetsföra åldrar. Många länder och regioner kommer att bli beroende av en omfattande inflyttning för att dämpa skevheten i försörjningskvoten. Hög inflyttning aspx?PublObjId= ends.html

51 innebär att ålderspyramiden förstärks i de flyttningsbenägna åldrarna, vilket i sin tur innebär en kraftig ökning av antalet pensionärer längre fram. Stockholmsregionen har för närvarande en puckel kring 37-årsåldern vilket kommer att medföra en äldreboom om cirka 30 år. Andra länder och regioner med jämförbara migrationsoch ålderstrukturer gör liknande prognoser och drar liknande slutsatser. Ett halvdussin länder i Europa, däribland Sverige, har idag relativt hög fruktsamhet vilket innebär en fruktsamhet kring reproduktionsnivån 2,1 barn per kvinna. Ett dussintal länder i Europa har en fruktsamhet mellan drygt 1 och 1,5 barn per kvinna vilket innebär att varje kvinna ersätter sig själv och högst 0,5 person till. Babyboomen från andra världskriget syns i många länders ålderstrukturer och kommer att ge upphov till åtskilliga pensionärer framöver och senare födelseunderskott, i synnerhet i Europa. I Sverige syns tydliga spår av 40-talisterna, deras barn 60-talisterna och sedan barnbarnen 90-talisterna. I ålderstrukturen för Sverige syns dessvärre också tydligt följderna av att fruktsamheten rasade från 2,1 under babyboomsåren kring 1991 ner till cirka 1,5 under krisåren Efter raset i fruktsamhet var födelseöverskottet i Sverige negativt under ett antal år men folkökningen höll sig över nollstrecket tack vare viss invandring. Detta ras syns fortfarande i länsprognos även om man sannolikt, genom den multiregionala prognosmodellen, kan förvänta sig att åtskilliga födda som senare närmar sig de flyttbenägna åldrarna kommer att flytta till länet under ett antal år längre fram. Variationerna i kohortstorlekar består och babyboomen från tidigt 1990-tal kommer senare att ge upphov till stora kullar barnbarnsbarn till 40-talisterna. I de senaste beräkningarna av fruktsamheten i Sverige har uppjusteringar gjorts då det idag inte verkar som om fruktsamheten kommer att sjunka fullt så mycket som tidigare antagits. Dessa mycket små uppjusteringar får stora konsekvenser för födelsetalen framöver. Barnen till de tidiga 90-talisterna blir betydligt fler än tidigare beräknats. I förlängningen ger detta så småningom också fler personer i flyttbenägna åldrar, vilket sammantaget innebär att cirka 30 procent av rikets uppräkning av den framtida folkmängden till följd av de nya antagandena kan beräknas tillfalla Stockholms län. Fruktsamhetens små decimaler får alltså stora konsekvenser. Likaså ger en längre livslängd betydligt fler äldre. Den mest osäkra faktorn är som alltid den internationella migrationen, vilket påpekas av flera länder som gjort prognoser och framskrivningar. Länsprognos uppgick folkmängden i Stockholms län till nästan invånare. Under de närmaste 34 åren väntas den öka med drygt personer och uppgå till år

52 Diagram 31. Stockholms län Folkmängd Antal Befolkningen i Stockholms län 2011 samt förväntad utveckling I genomsnitt väntas folkmängden öka med personer per år under prognosperioden. Den största ökningen väntas under de första fem åren med en ökningstakt kring per år. Från och med 2016 väntas folkökningen avta successivt till mitten av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ökning kring personer. Att ökningstakten minskar beror under perioden 2016 till början av 2020-talet främst på en förväntad lägre invandring till riket, och därmed också till länet, samtidigt som antalet utvandrade ökar. Från och med mitten av 2020-talet och tio år framåt är det huvudsakligen ett förväntat minskat födelsenetto, till följd av minskat antal födda och ökat antal döda, som leder till att ökningstakten avtar. Diagram 32. Stockholms län Befolkningsutveckling Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Befolkningsökning Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling för Stockholms län 2011 samt förväntad utveckling

53 Tabell 14. Stockholms län Folkmängd och befolkningsförändringar Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inr. inflyttade Inr. utflyttade Inrikes flyttningsnetto Invandrade Utvandrade Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto Åldersfördelningen i Stockholms län kommer att förändras under den långa prognosperioden beräknas andelen äldre vara större och andelen i de yngsta åldrarna vara mindre än Jämfört med riket 2045 förväntas länet ha en högre andel i de yngre åldrarna och en lägre andel äldre. Diagram 33. Stockholms län Befolkningens åldersfördelning 2011 och 2045 jämfört med riket 2045 Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 Stockholms län 2011 Stockholms län 2045 Riket ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Åldersfördelning i Stockholms län 2011 samt förväntad åldersfördelning i länet och riket Ålder Befolkningen väntas öka i samtliga åldersgrupper mellan 2011 och Ökningen varierar dock för olika åldersgrupper. De största antalsmässiga ökningarna, över personer per femårsklass, förväntas för åldrarna 50 54, 55 59, och år. 52

54 Diagram 34. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2011 och 2045 Befolkningspyramid för Stockholms län år 2011 och Faktisk åldersstruktur 2011 samt förväntad åldersstruktur Befolkningen i åldern 0 12 år i Stockholms län förväntas öka med personer mellan 2011 och 2045, vilket motsvarar en ökning med 31 procent. Antalet barn i åldern 0 5 år väntas öka med personer eller 25 procent, och antalet 6 9- åringar väntas öka med personer eller 31 procent. Största relativa ökningen, 48 procent, förväntas för barn i åldern år som antalsmässigt ökar med personer. Diagram 35. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och år Antal år år år Befolkningen i Stockholms län i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och år 2011 samt förväntad utveckling

55 Befolkningen i åldern år väntas under perioden öka med personer, vilket motsvarar en ökning med 40 procent. Antalet åringar förväntas öka med personer eller 51 procent, och antalet ungdomar år väntas öka med personer eller 34 procent. Diagram 36. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år Antal år år Befolkningen i Stockholms län i åldrarna år och år 2011 samt förväntad utveckling Befolkningen i arbetsför ålder år väntas öka under de kommande 35 åren med 30 procent till personer år Antalet i åldern år förväntas öka med personer eller 29 procent, och åldersgruppen år väntas öka med personer eller 30 procent. Diagram 37. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och år Antal år år Befolkningen i Stockholms län i åldrarna år och år 2011 samt förväntad utveckling Antalet personer som är 65 år eller äldre väntas under perioden öka med personer, vilket motsvarar en ökning med 86 procent. Gruppen år 54

56 förväntas öka med personer eller 67 procent, medan gruppen 80 år eller äldre, som väntas öka med personer, mer än fördubblas. Diagram 38. Stockholms län Folkmängd i åldrarna år och 80 år eller äldre Antal år 80+ år Befolkningen i Stockholms län i åldrarna år och 80 år eller äldre 2011 samt förväntad utveckling Som ett resultat av att antalet personer i icke arbetsför ålder förväntas öka mer än antalet personer i arbetsför ålder, ökar även den demografiska försörjningskvoten. Totalt sett väntas försörjningskvoten öka från 0,65 år 2011 till 0,77 år Den del av försörjningskvoten som personer i åldern 65 år eller äldre svarar för väntas öka för varje år under hela prognosperioden, från 0,25 till 0,36. Kvoten för befolkningen i åldern 0 19 år väntas pendla mellan 0,39 och 0,44, och vara som högst kring år Diagram 39. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling Försörjningskvot 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 65+ år 0, Försörjningskvoten i Stockholms län samt förväntad utveckling Försörjningskvoten för 0 19 år är antalet personer i åldern 0 19 i relation till antalet personer i åldern år. Försörjningskvoten för personer som är 65 år eller äldre beräknas på motsvarande sätt. 55

57 Som nämnts tidigare varierar benägenheten att få barn mellan olika födelsegrupper. I nuläget är den summerade fruktsamheten i länet lägst för stockholmsfödda kvinnor, och högst för utrikesfödda kvinnor. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Under de närmaste åren förväntas fruktsamheten för samtliga födelsegrupper öka något, för att därefter sjunka till nuvarande nivåer i slutet av perioden väntas de stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,82 barn per kvinna. För utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor beräknas fruktsamheten samma år vara 1,97 respektive 2,04. Diagram 40. Stockholms län Summerad fruktsamhet efter födelsegrupp Summerad fruktsamhet 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet Riket 0, Summerad fruktsamhet för kvinnor i Stockholms län efter födelsegrupp 2011 samt förväntad utveckling

58 3. Validering av tidigare prognoser Vid användningen av befolkningsprognoser gäller det att ha i åtanke att prognoser är osäkra på lång sikt. Det är alltid lättare att prognostisera ett år än flera år framåt, vilket illustreras av diagrammet nedan. Här jämförs åtta prognoser för Stockholms län gjorda åren för år 2011 mot det faktiska utfallet 2011 efter befolkningens ålder. Det syns tydligt att skillnaderna är som störst för befolkningen i flyttningsbenägna åldrar samt för befolkningen i de allra yngsta åldrarna. De tidigaste prognoserna för länet underskattade fruktsamheten år Prognoserna som gjordes åren underskattade antalet födda med mellan och 1 900, vilken ledde till en ganska stor underskattning av antalet barn i unga åldrar. Prognosen som togs fram 2011 underskattade födelseantalet med 384 barn. Diagram 41. Stockholms län Differens i antal personer mellan prognoser gjorda för år 2011 och det faktiska utfallet 2011 efter ålder Antal Ålder Differens mellan prognos och utfall för Stockholms län Positivt värde motsvarar en överskattning i prognosen, negativt värde en underskattning. Totalt sett överskattade prognosen gjord 2011 folkmängden i länet samma år med personer. De relativa skillnaderna var dock större om man ser till vissa specifika åldrar, exempelvis överskattades antalet 24-åringar med 436 personer. Flyttningar är den komponent som är svårast att prognostisera. Den största osäkerheten finns i åldrarna år, till vilka flyttningarna är starkt koncentrerade. Ett felaktigt antagande om flyttningar påverkar också antalet födda barn i prognosen. De minsta skillnaderna mellan prognos och utfall fanns i de högsta åldrarna, vilket beror på att flyttningarna i de åldersgrupperna är färre och 57

59 oftast sker inom länet. Det är även svårt att några år framåt prognostisera barn i de allra yngsta åldrarna, eftersom dessa barn inte är födda då prognosen tas fram utan beräknas med hjälp av fruktsamhetsantaganden. Jämförelse av årets prognos mot prognosen 2011 I texten och diagrammen nedan redovisas resultaten av en jämförelse mellan årets läns- och kommunprognoser med förra årets prognoser för perioden Värdena för år 2011 i årets prognos är samma värden som det faktiska utfallet. Jämfört med förra årets huvudprognos för länet har i årets huvudprognos en uppjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts. Därtill beräknas antalet döda under perioden ligga på en lägre nivå än i 2011 års prognos. Invandringen antas i 2012 års prognos sjunka mer i slutet av perioden än i förra årets prognos. Nedan redovisas mer i detalj utvecklingen för de olika befolkningskomponenterna. Förra årets länsprognos överskattade 2011 års befolkning med personer. Skillnaden mellan prognos och utfall berodde på att de för en befolkningsökning positiva flyttningskomponenterna samverkade med de negativa för att öka differensen. Sålunda överskattades den inrikes inflyttningen och invandringen, medan den inrikes utflyttningen och utvandringen underskattades. I årets prognos beräknas befolkningen ha en något högre tillväxttakt än i 2011 års prognos under hela prognosperioden utom åren 2012 och För år 2020 innebär det att folkmängden förväntas vara något större, personer, i 2012 års prognos jämfört med förra årets prognos. Diagram 42. Stockholms län Jämförelse av länets folkmängd mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal års prognos 2012 års prognos Folkmängden i Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive Att jämföra befolkningsutvecklingen i en åldersgrupp under respektive prognosperiod (för 2011 års prognos perioden och för 2012 års prognos ) kan resultera i rätt stora skillnader. Som exempel förväntades i förra årets prognos andelen i åldern år öka med 39 procent mellan 2010 och 2020, medan samma åldersgrupp i årets prognos väntas öka med 35 procent mellan

60 och Orsaken till skillnaden i exemplet ovan är framförallt att födelsekohorterna varit av olika storlek, och inte olika antaganden i prognoserna. För att jämföra hur lika eller olika prognosernas utfall är studeras istället ett gemensamt prognosår för bägge prognoserna. Jämförs den förväntade ålderssammansättningen för länets befolkning år 2020 enligt årets respektive förra årets prognos är differenserna störst för personerna i de yngsta åldrarna (som är födda under prognosperioden). I 2012 års prognos beräknas 2020 mellan 500 och fler barn finnas i åldrarna mellan 0 och 7 år än i förra årets prognos, en effekt av olika antaganden om fruktsamheten i prognoserna. Ett något lägre antal av befolkningen beräknas i årets prognos än i förra årets prognos vara i åldrarna mellan 20 och 35 år, delvis ett resultat av den förmodade lägre invandringen i slutet av prognos-perioden. De minskade dödsriskerna i årets prognos leder till att antalet i de högre åldrarna 2020 beräknas vara något större än i förra årets prognos. Diagram 43. Stockholms län Jämförelse av befolkningens ålderssammansättning 2020 mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal års prognos 2012 års prognos Ålder Åldersfördelning för befolkningen i Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive Antalet födda år 2011 underskattades i 2011 års prognos med 512 barn. Utfallet för första halvåret 2012 indikerar att antalet födda barn blir något lägre än vad som prognostiserades förra året för Att antalet födda ligger på en högre nivå i årets prognos jämfört med förra årets prognos under resten av perioden beror främst på ett högre antagande om fruktsamhetstalen i årets riksprognos än i förra årets riksprognos. 59

61 Diagram 44. Stockholms län Jämförelse av antalet födda mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal års prognos 2012 års prognos Antalet födda i Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive Antalet döda år 2011 överskattades med 1 person i förra årets länsprognos, och var den komponent som hade bäst träffsäkerhet. Utfallet för första halvåret 2012 indikerar att antalet döda 2012 kommer att bli färre än vad som förväntades för 2012 i förra årets prognos. Antalet döda beräknas även under resten av perioden ligga på en lägre nivå än i 2011 års prognos, en följd av bland annat sänkta dödstal i årets riksprognos. Diagram 45. Stockholms län Jämförelse av antalet döda mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal års prognos 2012 års prognos Antalet döda i Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive Den inrikes inflyttningen till länet år 2011 överskattades förra året med 504 personer. Överskattningen var störst för gruppen utrikesfödda, vars inrikes inflyttning överskattades med 209 personer. För stockholmsfödda underskattades den med 124 personer och för utomlänsfödda, som står för 55 procent av den inrikes inflyttningen, överskattades den med 171 personer. Utfallet för första halvåret

62 indikerar att den inrikes inflyttningen för 2012 blir något större än vad som förväntades för 2012 i förra årets prognos. Diagram 46. Stockholms län Jämförelse av antalet inrikes inflyttade mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal års prognos 2012 års prognos Antalet inrikes inflyttade till Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive Invandringen till länet överskattades förra året med personer, och var den komponent som hade sämst träffsäkerhet. Överskattningen var störst, personer, för gruppen utrikesfödda. Anledningen till överskattningen var att utfallet för första halvåret 2011 indikerade att antalet invandrade skulle bli närmare personer för helåret. Invandringen gick dock ned kraftigt under andra halv-året. För 2012 tyder utfallet för första halvåret på att invandringen för hela året blir något lägre än vad som förväntades i förra årets prognos. Under prognosperioden följer invandringen samma mönster som invandringen antas följa i årets riksprognos, med betydligt högre invandringstal än i förra årets riksprognos. Diagram 47. Stockholms län Jämförelse av antalet invandrade mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal års prognos 2012 års prognos Antalet invandrade till Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive

63 Totalt underskattades den inrikes utflyttningen från länet med 639 personer. För stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda underskattades den med 305, 259 respektive 75 personer. Relativt sett var underskattningen av samma storlek för alla födelsegrupperna. Halvårsutfallet för 2012 tyder på att antalet inrikes utflyttade kommer att bli nästan 900 fler än vad som förväntades i förra årets prognos för Diagram 48. Stockholms län Jämförelse av antalet inrikes utflyttade mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal års prognos 2012 års prognos Antalet inrikes utflyttade från Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive Antalet utvandrade från länet underskattades i förra årets prognos med personer. Det var framförallt en underskattning av utvandringen bland utrikesfödda, med personer. Utvandringen bland stockholmsfödda och utomlänsfödda underskattades med 360 respektive 162 personer. Anledningen till underskattningen var att utfallet för första halvåret 2011 indikerade att antalet utvandrade skulle bli drygt personer för helåret. Utvandringen ökade dock kraftigt under andra halvåret. Utfallet för första halvåret 2012 tyder på att antalet utvandrade hamnar på en något högre nivå än den som beräknades i förra årets prognos för Antalet förväntas öka under prognosperioden, bland annat som en följd av hög invandring och ökande befolkning. 62

64 Diagram 49. Stockholms län Jämförelse av antalet utvandrade mellan prognoserna framtagna 2011 och 2012 Antal års prognos 2012 års prognos Antalet utvandrade från Stockholms län under prognosperioden enligt prognoserna framtagna 2011 respektive Vid en jämförelse mellan förra årets kommunprognoser för år 2011 och de faktiska folkmängderna 2011 framgår att den antalsmässiga differensen var störst för Sigtuna kommun. Invånarantalet överskattades i prognosen med 796 personer. Underskattningen av befolkningen var störst, 151 personer, för Upplands-Bro kommun. Även relativt sett överskattades folkmängden mest för Sigtuna kommun. Överskattningen i förra årets prognos uppgick till 1,9 procent jämfört med den faktiska folkmängden Beträffande de övriga kommunerna där folkmängden i prognosen översteg den faktiska folkmängden, var överskattningen 0,8 procent eller mindre. Den största relativa underskattningen, 0,6 procent, av folkmängden gjordes för Upplands-Bro kommun. För länets största kommun, Stockholm, överskattades befolkningen med 608 personer, vilket motsvarar 0,07 procent. 63

65 Diagram 50. Stockholms län Jämförelse mellan kommunprognoserna gjorda 2011 för år 2011 och faktiskt utfall 2011 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal Differens i antal personer mellan kommunprognoser gjorda 2011 för år 2011 och utfall för kommunerna i länet Positivt värde motsvarar en överskattning i prognosen. 64

66 Diagram 51. Stockholms län Jämförelse (i procent) mellan kommunprognoserna gjorda 2011 för år 2011 och faktiskt utfall 2011 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker -1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Procent Relativ differens i procent mellan kommunprognoser gjorda 2011 för år 2011 och utfall för kommunerna i länet Positivt värde motsvarar en överskattning i prognosen. 65

67 4. Alternativa prognoser Alternativa prognoser används för att belysa osäkerheten i prognosen, men även för att ge en bild av vad som händer med befolkningen under olika (realistiska) antaganden. På länsnivå har två prognoser med olika tillväxttakt tagits fram, en med låg tillväxttakt och en med hög. Därutöver har även tre prognoser med alternativ fruktsamhet och en med ett alternativt invandringsscenario tagits fram. På kommunnivå har en alternativ prognos tagits fram som exkluderar kommunernas planerade nybyggnation i prognosmodellen. Genom att jämföra med den vanliga byggbaserade kommunprognosen fås en uppfattning om hur nybyggnationen påverkar befolkningstillväxten. Prognoser med hög och låg befolkningstillväxt I den alternativa prognosen med hög befolkningstillväxt väntas tillväxten ligga på 1,9 procent per år. I alternativet med låg tillväxttakt väntas tillväxten ligga på 0,2 procent per år. En befolkningstillväxt på 0,2 procent är den lägsta och 1,9 procent är den högsta tillväxten sedan år Folkmängden år 2045 väntas i det höga alternativet uppgå till personer, vilket innebär en ökning med personer under prognosperioden. I lågalternativet väntas folkmängden år 2045 uppgå till personer, vilket motsvarar en ökning på personer. Jämfört med folkmängden i huvudalternativet blir antalet personer i högalternativet fler, medan folkmängden i lågalternativet blir personer färre år Diagram 52. Stockholms län Folkmängd efter olika tillväxttakter Antal Hög tillväxt Huvudantagande Låg tillväxt Befolkningsutveckling under prognosperioden efter olika antaganden om tillväxt. Tillväxten antas ligga på 1,9 procent i den alternativa prognosen med hög tillväxt och 0,2 procent i den alternativa prognosen med låg tillväxt. 66

68 Alternativa antaganden för fruktsamhet För att undersöka fruktsamhetens påverkan på antalet födda i länet och dess framtida befolkning har prognoser med olika antaganden för fruktsamheten tagits fram. I en prognos har den summerade fruktsamheten antagits ligga på 1,48 barn per kvinna. Detta var nivån år 1999, och är den lägsta fruktsamheten i Stockholms län under de senaste 25 åren. En annan prognos har tagits fram med fruktsamhetsantagandet 2,1 barn per kvinna, samma som reproduktionsnivån. Därutöver har en tredje prognos som bygger på förra årets riksprognos tagits fram. I huvudalternativet bygger den framtida fruktsamheten i Stockholms län till viss del på antagandena i 2012 års riksprognos. Jämfört med 2011 års riksprognos är fruktsamheten i årets riksprognos högre för alla år utom för Det innebär att i den alternativa prognosen kommer den summerade fruktsamheten att ligga på en lägre nivå för alla år utom Diagram 53. Stockholms län Antal födda efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Huvudantagande Fruktsamhet=1.48 Fruktsamhet= Fruktsamhet förra riksprog Antalet födda under prognosperioden efter fyra olika antaganden om fruktsamhet. I prognosen med en summerad fruktsamhet på 1,48 beräknas det födas barn under prognosperioden vilket kan jämföras med barn i huvudalternativet. Om fruktsamheten under hela prognosperioden antas ligga på 2,1 barn per kvinna beräknas antalet födda barn under perioden bli Motsvarande antal i prognosen som baseras på den tidigare riksprognosen är I genomsnitt beräknas det i de olika alternativa prognoserna födas (1,48), (2,1) respektive (tidigare risprognos) barn per år. Vilket kan jämföras med huvudalternativets snitt på barn per år. 67

69 Diagram 54. Stockholms län Folkmängd efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Huvudantagande Fruktsamhet=1.48 Fruktsamhet= Fruktsamhet förra riksprog Befolkningsutveckling under prognosperioden efter fyra olika antaganden om fruktsamhet. I den alternativa prognosen med en summerad fruktsamhet på 1,48 beräknas folkmängden år 2045 uppgå till personer. I prognosen med en summerad fruktsamhet på 2,1 och en fruktsamhet som baseras på den gamla riksprognosen beräknas motsvarande bli respektive personer. I huvudalternativet beräknas folkmängden vid prognosperiodens slut hamna på personer. Ett alternativt fruktsamhetsscenario påverkar redan på kort sikt befolkningen i de yngre åldrarna, och på längre sikt givetvis även befolkningen i äldre åldrar. I diagrammet visas hur befolkningen i åldersgruppen 0 10 år utvecklas under prognosperioden. Diagram 55. Stockholms län Folkmängd i åldern 0 10 år efter olika fruktsamhetsantaganden Antal Huvudantagande Fruktsamhet=1.48 Fruktsamhet= Fruktsamhet förra riksprog Befolkningsutveckling i åldersgruppen 0 10 år under prognosperioden efter fyra olika antaganden om fruktsamhet. 68

70 Antalet barn i åldersgruppen 0 10 år väntas i prognosen med en fruktsamhet på 1,48 barn per kvinna bli färre år 2045 än i huvudprognosen. I prognosen med en fruktsamhet på 2,1 barn per kvinna beräknas antalet bli fler. Skillnaden mellan länsprognosen som baseras på den gamla riksprognosen (alternativ prognos) och den nya riksprognosen (huvudalternativet) är mindre och det beräknas finnas barn fler med de nya antagandena i jämförelse med de gamla. Alternativt antagande för invandring I detta avsnitt har en prognos med ett alternativt invandringsscenario tagits fram. För att få en uppfattning om den framtida invandringen till Stockholms län används de senaste årens invandring i kombination med riksprognosens antaganden. Som ett led i att ta fram antalet invandrade till länet beräknas andelen invandrade som flyttar till länet av den totala invandringen till Sverige. Invandrarna delas upp i utrikesfödda och inrikesfödda, som i sin tur delas upp i ytterligare grupper. I den alternativa prognosen har justeringar för andelen utrikesfödda som flyttar till Stockholms län gjorts. De utrikesfödda har delats in i grupperna Norden exklusive Sverige, EU exklusive Norden, Europa exklusive EU och Norden samt länder utom Europa med hög, medel respektive låg HDI (Human Development Index). I stället för att anta att invandringen från alla grupper ökar eller minskar, så har den antagits minska från några och öka från andra vilket möjligen är mer realistiskt. I grupperna EU exklusive Norden, Europa exklusive EU och länder med hög HDI exklusive Europa har andelen justerats upp med 10 procent. I grupperna Länder med medel respektive låg HDI har andelen justerats ned med 10 procent. Andelen invandrade från Norden exklusive Sverige har lämnats orörd. Det mest orealistiska i detta scenario är förmodligen raset under en kort period kring 2020, vilket beror på den tekniska konstruktionen av de nationella antagandena och att länets andel beräknas till omkring 30 procent av rikets invandring. Diagram 56. Stockholms län Invandringen vid ett alternativt antagande om invandring Antal 35000, , , , , ,0 5000,0 Huvudantagande Alternativt antagande, Antalet immigranter under prognosperioden vid ett alternativt invandringsantagande. 69

71 Fram till år 2018 är invandringen högre i huvudprognosen, därefter väntas invandringen i den altenativa prognosen vara störst. Vid en jämförelse över hela prognosperioden väntas antalet immigranter bli fler i den alternativa prognosen än i huvudantagandet. Eftersom skillnaderna i immigrationen är relativt små, är även differensen mellan befolkningen i de två prognoserna liten. Befolkningen i huvudprognosen väntas vara högre än den alternativa prognosen fram till 2022, därefter vänder det och befolkningen i den alternativa prognosen blir större väntas befolkningen i den alternativa prognosen ligga på , i jämförelse med huvudprognosens Alternativ kommunprognos I kommunprognoserna ingår det planerade bostadsbyggandet som en komponent som påverkar den framtida inflyttningen. Jämförs dessa prognoser med en enkel framskrivning av kommunernas befolkning utan hänsyn till byggplanerna framgår det vilka effekter det framtida bostadsbyggandet har på befolkningsutvecklingen. För Sundbybergs kommun är skillnaden störst i folkmängd mellan prognoserna. Då hänsyn tas till det planerade bostadsbyggandet väntas befolkningen 2021 uppgå till personer, jämfört med personer om ingen hänsyn tas till bostadsbyggandet. Det innebär att om befolkningen skrivs fram med det nuvarande bostadsbeståndet leder det till att befolkningsutvecklingen på tio års sikt blir 24 procent lägre. För Stockholms stad blir effekten den motsatta. Utan ett planerat bostadsbyggande väntas befolkningen om tio år uppgå till personer, jämfört med personer i den byggbaserade prognosen. Minst skillnad mellan de bägge prognosberäkningarna blir det för Vallentuna kommun, där differensen blir 107 personer. För att undersöka sambandet mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt studerades under 2010 ett antal regressionsmodeller med olika ingående variabler relaterade till byggande. 33 Modellerna visar att i kommuner som Täby, Solna, Vallentuna och Stockholm finns ett samband mellan byggnation och befolkningsförändring medan det i kommuner som Nynäshamn, Värmdö, Södertälje och Haninge inte verkar finnas något samband alls. 33 Regionplanekontoret (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län - Regressionsanalys. Befolkningsprognos

72 Diagram 57. Stockholms län Skillnaden i total folkmängd mellan byggbaserad prognos och trendframskrivning 2021 efter kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Antal Skillnaden i befolkning 2021 mellan en prognos som tar hänsyn till planerat bostadsbyggande och en prognos med enkel framskrivning. Negativa tal innebär att trendframskrivningen ger en högre befolkning än den byggbaserade prognosen. 71

73 5. Prognosmetodik I detta kapitel beskrivs prognosmetoden som används på läns- och kommunnivå i de prognoser som redovisas i denna rapport. Även metodiken som används för att ta fram prognoser på planområdes- och basområdesnivå beskrivs. Till skillnad från kommunprognoserna (och övriga prognoser) är befolkningen i länsprognosen uppdelad i de tre födelsegrupperna stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Hänvisningar görs i detta kapitel till SCB:s riksprognos. Mer om riksprognosen finns att läsa i rapporten Sveriges framtida befolkning , Demografiska rapporter 2012:2 (SCB 2012). Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Modellen som används för framskrivning av folkmängden är den så kallade kohortkomponentmetoden. Den innebär enkelt uttryckt att befolkningen följs genom åren kohortvis och förändras utifrån antalet födda, döda, in- och utflyttade. Formeln nedan beskriver detta mer formellt: P = t x P + t 1 x 1 t F x - t D x + I -U t P x betecknar befolkningen (antalet individer) i åldern x vid slutet av år t och beräknas genom att antalet individer i åldern x-1 vid slutet av föregående år ( minskas med antalet avlidna i åldern x under år t ( D ), utökas med antalet t x t x t x P ) t x inflyttade i åldern x under år t ( I t x ) samt minskas med antalet utflyttade i åldern x under år t ( U ). Antalet födda under år t ( F ) läggs för födelsegruppen stockholmsfödda till i åldersgruppen 0-åringar. Beräkningarna görs separat för de olika könen. In- och utflyttningar delas upp i inrikes respektive utrikes flyttningar vilka modelleras på olika sätt. Beräkningarna av komponenterna i formeln baseras på skattade ålderspecifika fruktsamhetstal, dödrisker och flyttningsrisker för respektive födelsegrupp. Dessa multipliceras med den folkmängd som kan antas vara utsatt för den aktuella händelsen under året. En person i 20-årsåldern har till exempel en relativt hög risk att flytta och en person över 80 år har en relativt stor risk att avlida. Skattningarna baseras på demografiska data i Stockholms län efter födelsegrupp, ålder och kön. För flyttningar används även demografiska data för övriga riket. Befolkningen boende i övriga riket och dess förändringskomponenter skrivs indirekt fram genom subtraktion av prognosen för Stockholms län från prognosen för riket, formelmässigt uttryckt Befolkning övriga riket = Befolkning riket enligt riksprognosen Befolkning Stockholms län för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda. De inrikesfödda fördelas sedan in i födelsegrupperna stockholmsfödda och utomlänsfödda enligt kön och åldersspecifika andelar enligt tidigare observerade data. Av de boende utanför Stockholms län är i medeltal 34 4 procent stockholmsfödda och 96 procent födda i övriga landet. 34 Per åldersklass, ettårsklasser. t x t 1 x 1 72

74 Figur 1. Schematisk beskrivning av prognosmodellens befolkningsflöden Fruktsamhet Antalet födda i prognosen beräknas genom att den kvinnliga befolkningen i fertil ålder (14 49 år) multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal för de olika födelsegrupperna. Fruktsamhetstalen baseras på antalet födda barn i Stockholms län under de senaste åren och väntas följa samma utveckling under prognosperioden som i hela riket enligt riksprognosen. 73

Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:04 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2014-2023/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2014 2023/45 2014:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Stockholms län - Huvudrapport

Stockholms län - Huvudrapport Demografisk rapport 2013:07 Stockholms län - Huvudrapport Befolkningsprognos 2013-2022/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2013 2022/45 2013:7 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2015:07 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms

Läs mer

Stockholms län Huvudrapporten - kort version

Stockholms län Huvudrapporten - kort version Demografisk rapport 2015:11 Stockholms län Huvudrapporten - kort version Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete

Läs mer

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:02 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2016 2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer 2011-2020 Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Prognos 2011-2020 2012:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050 Befolkningsprognoser Stockholms län 2017 2026/2050 Alexandra Malm Lo Mildh Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050

Befolkningsprognoser Stockholms län /2050 Befolkningsprognoser Stockholms län 2016 2025/2050 Lo Mildh Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 217 227 Demografiska bakgrundsfakta 216 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 64 465 32 29 32 256 Födda 815 431 384 Döda 487 212 275 Inflyttade 5 533

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 215 225 Demografiska bakgrundsfakta 214 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 62 927 31 369 31 558 Födda 732 39 342 Döda 457 227 23 Inflyttade 5 158

Läs mer

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos BFP15A R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 213 233 Demografiska bakgrundsfakta 212 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 61 659 3 659 31 Födda 794 425 369 Döda 493 231 262 Inflyttade 4 39 2 225

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045 Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Översikt ets prognoser Länsprognos 2013 2022 Länsprognos 2013 2045 Alternativa prognoser

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder. FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Innehållsförteckning Inledning... 1 Befolkningsförändringar Strängnäs kommun år 2014... 2 Befolkningsförändring på församlingsnivå år 2014... 3 Prognosuppföljning... 6 Befolkningsutveckling,

Läs mer

Skånes befolkning 2013

Skånes befolkning 2013 EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2016-2025 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste fyra åren har befolkningen ökat med ungefär 950 personer, en årlig ökning på drygt 230 personer. Vetlanda

Läs mer

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats.

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun Övergripande planering Befolkningsprognos Umeå kommun 214 223 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 4 214 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Prognos för hela kommunen 4 3 Prognos

Läs mer

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016 FAKTA uppdaterad senast 22 april 216 Befolkningsprognos 216-225 Befolkning 215 och prognos 225 1+ år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år år 8 6 4 2 2 4 6 8 215 Kvinnor 215 Män 225 Män 225 Kvinnor

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2017-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Norrköping 2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun. BEFOLKNINGSPROGNOS 217-226 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 217-226. Prognosen utgår från den

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2013 2022 AVDELNINGEN FÖR REGIONAL UTVECKLING STAB/ENHETEN FÖR SAMHÄLLSANALYS 1 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 7 Fler

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun. BEFOLKNINGSPROGNOS 215 224 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 215-224. Prognosen utgår från den

Läs mer

Befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen Demografisk rapport 213:1 Befolkningsutvecklingen 212 Befolkningsprognos 213-222/45 Befolkningsutvecklingen 212 i Stockholms län 213:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos Va xjo kommun 2017 Befolkningsprognos Va xjo kommun 2017-2025 Avstämning befolkningsprognos 2016 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2017 Metod Resultat befolkningsprognos 2017 Resonemang Sammanfattning 1 Avstämning

Läs mer

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 18 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 1 Utgiven av Region Värmland, 2016. Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida:

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 MALMÖ Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering 2014-01-12 Vid ytterligare frågor hör av dig till: Maria Kronogård eller Elisabeth Pålsson

Läs mer

Skånes befolkningsprognos 2014-2023

Skånes befolkningsprognos 2014-2023 Skånes befolkningsprognos 214-223 Bilaga Antaganden Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys 214-8-2 FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av

Läs mer

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024

Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 13 mars 2015 Jimmy Lindahl tel 013-20 61 76 Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2015-2024 20 000 15 000 10 000 5 000 Kommunprognos 2015-2024, befolkningsutveckling

Läs mer

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun. Befolkningsprognos Foto: Anders Rolfsson 2016-2025 för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 2016-2025.

Läs mer

Befolkningsprognos Malmö

Befolkningsprognos Malmö Rapport Befolkningsprognos Malmö 2013-2018 Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta: Malmö stadskontor, Avdelningen för samhällsplanering Maria Kronogård maria.kronogard@malmo.se eller 040-34 17

Läs mer

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos Va xjo kommun Befolkningsprognos Va xjo kommun 2015-2023 Avstämning befolkningsprognos 2014 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2015 Metod Resultat befolkningsprognos 2015 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar. BEFOLKNINGSPROGNOS Foto: Anders Rolfsson 2016-2025 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2016-2024 Avstämning befolkningsprognos 2015 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2016 Metod Resultat befolkningsprognos 2016 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi RAPPORT Befolkningsprognos för Danderyds kommun 2013-2022 2013-04-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 ÄNGELHOLMS KOMMUN Prognos baserad på byggplanerna för åren 2016-2025 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post:

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 216 216-5-26 1(17) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 216 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND BEFOLKNINGS PROGNOS 2017-2026 REGION GOTLAND Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare

Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare BEFOLKNINGS PROGNOS 2017-2026 LJUSDALS KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx:

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING FAKTA I KORTHET Nr. 8 2015 VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING Foto: Øyvind Lund Hur en region utvecklas är beroende av de människor som finns i regionen. Det är människorna som bygger utvecklingen. En mångfald

Läs mer

Statistikinfo 2017:01

Statistikinfo 2017:01 Statistikinfo 217:1 Rekordökning med 2 851 nya invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 851 personer 216. Det är den största ökningen någonsin i Linköping, och 24 fler än det tidigare

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

Prognos baserad på kommunens befolkning samt kommunens egna byggplaner för perioden

Prognos baserad på kommunens befolkning samt kommunens egna byggplaner för perioden BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2031 TJÖRNS KOMMUN Prognos baserad på kommunens befolkning 2016-09-30 samt kommunens egna byggplaner för perioden STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS LJUSDALS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS LJUSDALS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 LJUSDALS KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx:

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS GRÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS GRÖNKÖPINGS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 GRÖNKÖPINGS KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS KUNGÄLVS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS KUNGÄLVS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 KUNGÄLVS KOMMUN Prognos baserad på befolkningen i kommunen 160731 samt kommunens byggplaner för prognosperioden STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31,

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS KÄVLINGE KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2021 KÄVLINGE KOMMUN Byggbaserad prognos STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb:

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS MJÖLBY KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS MJÖLBY KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 MJÖLBY KOMMUN Baserad på invånarna i kommunen 20161031 samt kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS STENUNGSUND KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS STENUNGSUND KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2017-2026 STENUNGSUND KOMMUN Byggbaserad prognos beräknat på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post:

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

FÖRORD Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta:

FÖRORD Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta: FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av den ekonomiska utvecklingen samt prognoser över sysselsättning och befolkning. Region Skåne tar därför årligen fram befolkningsprognoser

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND

BEFOLKNINGS PROGNOS REGION GOTLAND BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 REGION GOTLAND Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS NYBRO KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS NYBRO KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 NYBRO KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS ÅMÅLS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS ÅMÅLS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2025 ÅMÅLS KOMMUN Baserad på invånarna i kommunen per 160731 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS VAXHOLMS STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS VAXHOLMS STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2035 VAXHOLMS STAD Prognos baserad på kommunens byggplaner för perioden 2016-2035 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80

Läs mer

Enköping växer 2015-2024. Foto: Getty Images. Befolkningsprognos. Enköpings kommun

Enköping växer 2015-2024. Foto: Getty Images. Befolkningsprognos. Enköpings kommun Enköping växer 2015-2024 Foto: Getty Images Befolkningsprognos Enköpings kommun Sammanfattning Enköpings kommuns befolkning beräknas öka med cirka 5 000 invånare och 13 procent, från 40 656 år 2013 till

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEFOLKNINGS PROGNOS 2015-2024 ÄNGELHOLMS KOMMUN Byggbaserad prognos STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb:

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS ÖREBRO KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS ÖREBRO KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2017-2026 ÖREBRO KOMMUN Prognos baserad på kommunens byggplaner (alternativ normal) för åren 2017-2026 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN Prognos baserad på kommunens byggplaner

BEFOLKNINGSPROGNOS ÄNGELHOLMS KOMMUN Prognos baserad på kommunens byggplaner BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 ÄNGELHOLMS KOMMUN Prognos baserad på kommunens byggplaner 2017-2026 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post:

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012 Kommunkontoret 1 (12) Utvecklingsavdelningen 212-4-19 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 212 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 232 personer 212

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS PITEÅ KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS PITEÅ KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2016-2040 PITEÅ KOMMUN Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare, baserad på befolkningen i kommunen 160630 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA

Läs mer