utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 77 oktober 2002 pris 20 kr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 77 oktober 2002 pris 20 kr"

Transkript

1 utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 77 oktober 2002 pris 20 kr kritiska eu-fakta nr 77 oktober Bild: ROBERT NYBERG

2 KRITISKA EU-FAKTA Nummer 77 Oktober 2002 Kritiska EU-fakta ges ut av Folkrörelsen Nej till EU Ansvarig utgivare: Eva-Britt Svensson Redaktör: Gösta Torstensson Redaktionsutskott: Thomaz Erixzon, Jan-Erik Gustafsson, Eva-Britt Svensson, Gösta Torstensson Redaktionens adress: Kritiska EU-fakta, c/o Torstensson Rondovägen 312, Skogås tel: e-post: Adressändring & prenumeration: Kritiska EU-fakta, Box Göteborg tel: , fax: FOLKRÖRELSEN NEJ TILL EU Rikskansli & materialkontor Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Heurlinsplats 11 Järntorget, Göteborg tel: fax: e-post: webbadress: Prenumeration Fyra nummer 100 kr medlemsskap inkl. prenumeration 200 kr (arbetslösa, pensionärer och studerande 150 kr, familjer 300 kr) Postgiro Nästa nummer utkommer i december 2002 Manusstopp 1 december 2002 Tryck: Litorapid Media Göteborg 2002 Ingela Mårtensson är ordförande i Folkrörelsen Nej till EU LEDARE Mångfald i EMUmotståndet Den senaste tiden har det bildats flera nya organisationer eller nätverk mot EMU. Tidigt ute var Medborgare mot EMU, som bildades av borgliga politiker med Björn von der Esch (kd) och Margit Gennser (m) i spetsen. Sören Wibe (s) håller på att forma ett nätverk med framför allt kända ekonomer bland andra före detta riksbankschefen Lars Wohlin under parollen Europa JA EMU NEJ. Dessutom byggs det upp socialdemokratiska grupper runt om i landet av EMUmotståndare. Yrkesgrupper mot EMU är också under planering. Det är bra att det synliggörs att det finns en mängd olika grupper i samhället, som är emot valutaunionen. Skälen till varför de tar ställning mot EMU varierar naturligtvis, men motståndet förenar dem. Det gemensamma målet är att få en majoritet av svenska folket att rösta nej till valutaunionen i en kommande folkomröstning. Flera av de nybildade grupperna riktar sig till personer som inte är emot EU men emot EMU. De utgör en ny potential i den kommande kampen inför folkomröstningen som förmodas äga rum nästa år. Var står Folkrörelsen Nej till EU i detta läge och vad är vår roll inför folkomröstningen om EMU? Vår målgrupp är framför allt EU-motståndare och inte minst de som röstade nej vid förra folkomröstningen. Många som då röstade mot EU har tappat engagemanget och tron på att de göra någonting åt situationen. Utvecklingen drivs av ledande politiker mot ett alltmer överstatligt EU varför ska man då bry sig? Det är enormt viktigt att vi får EU-motståndare att gå och rösta i nästa folkomröstning. Det är ett ställningstagande mot utvecklingen av ett Europas Förenta Stater. Om Sverige säger nej till valutaunionen, så är det ett steg i riktningen mot att Sverige ska lämna EU. Det anser till och med en ledarskribent på Dagens Nyheter. Det är också viktigt att vi sprider allsidig information om EMU. Ja-sidans enkla budskap att det handlar om att slippa växla pengar eller Göran Perssons påstående att det är en konsumentfråga vi ska kunna jämföra öl- och vinpriser i olika länder får inte avgöra människors ställningstagande. Det bör finnas en samordning på nejsidan i syfte att informera varandra om olika aktiviteter och utbyta kunskaper och erfarenheter för att stärka EMUmotståndet. Ett viktigt motiv är att gemensamt göra taktiska överväganden under kampanjen fram till omröstningen. Därmed inte sagt att det bör bildas en ny organisation mot EMU. Utåtriktade aktiviteter bör skötas av olika självständiga organisationerna mot EMU, som driver egna kampanjer riktade till sina specifika målgrupper. Det vore dock en styrka för EMUmotståndet om man kunde ha en enad uppfattning i strategiska frågor såsom när folkomröstningen ska äga rum vad vi ska rösta om hur resurserna på nej-sidan ska fördelas vilken officiell information som ska gå ut till medborgarna. Utifrån våra erfarenheter från förra folkomröstningen (1994) bör nätverket ställa följande krav på regeringen: resurserna på ja- och nej-sidan måste vara mer rättvist fördelade anslagen bör fördelas av en oberoende beredningsgrupp och ges i god tid! Förra gången hade ja-sidan 20 gånger mer resurser än nej-sidan. Dessutom deltog utrikesdepartement och riksskatteverket på ja-sidan genom det EU-positiva material som skickades ut till alla medborgare. Så bör det inte få gå till i en demokrati! 2 kritiska eu-fakta nr 77 oktober 2002

3 klipp & kommentarer Persson vill riva ner välfärden I sin bok Den som är satt i skuld är inte fri skriver statsminister Göran Persson: Vi har i Sverige valt att bygga vår välfärd på relativt höga skatter. Om besluten om skatter och utgifter förs över till europeisk nivå är det frågan om en oerhörd förändring för vår samhällsmodell. Så tyckte Göran Persson då om innehållet i EU:s valutaunion EMU. Numera har han svängt helt och vill ha in Sverige i EMU och då blir den naturliga frågan varför han nu vill genomföra en oerhörd föränd-ring av vår samhällsmodell. Vad är det han i så fall tycker är så fel i Sveriges välfärdsmodell att han vill riva ner den i EU:s riktning? UNO KENSTAM Göran Perssons gisslan Margareta Winberg blev nejrörelsens kampanjdrottning inför EU-omröstningen Den rollen kan hon inte inta inför EMU-omröstningen när hon nu blivit vice statsminister. Den nya positionen gör att hon snarare blir något av Göran Perssons gisslan under EMUkampanjen. HENRIK BRORS DN:s inrikeschef, 22 oktober EU:s alkoholflod rinner in I maj inbjöd justitieminister Thomas Bodström till en frågetimme om brottslighet och otrygghet i samhället. Jag ställde följande fråga (och ett par följdfrågor): Varför för du en alkoholpolitik som ökar brottsligheten? Sedan regeringen EUanpassade alkoholpolitiken, med bland annat kraftigt höjda införselkvoter som följd, är nämligen alkoholkonsumtionen den största på 100 år! Resultatet blir mer sjukdom, död, olyckor och våld. Cirka tre fjärdedelar av våldsbrottsligheten är alkoholrelaterad. Bodström hänvisade till socialminister Lars Engqvist. Men inte heller han svarar på huvudfrågan, när han långt om länge uttalar sig. I stället hävdar han frankt att det inte är Sverige som anpassar sig efter EU utan tvärtom! Sverige har nämligen lyckats bibringa EU en större medvetenhet om alkoholens hälsorisker, förklarar Engqvist. Att EU:s alkoholflod håller på att översvämma Sverige, med allt värre alkoholskador som följd, är alltså, om vi får tro Engqvist, mot denna bakgrund inget att oroa sig över. Tydligen bör vi i stället glädja oss åt denna framgång för den svenska alkoholpolitiken! LARS TORSTENSSON miljoner kronor till EU Nästa år ska Sverige betala kronor i medlemsavgift till det EU som de flesta svenskar inte vill veta av. Nästan 24 miljarder kronor. En närmast ofattbar summa miljoner kronor skulle, för att ta ett exempel, räcka till att anställa personer inom vården. Det sägs att vi får tillbaka en del av avgiften. Det är inte sant. Av 11,6 miljarder i så kallade EU-bidrag utgår 8,1 miljarder i jordbruksstöd, framför allt till godsägare och rika storbönder. Vi andra får i stort sett inget tillbaka, annat än EU-dikterad högerpolitik. Vore det inte bättre att använda pengarna till att anställa personer inom vården? Ett lätt val. Sverige ut ur EU! EVA-BRITT SVENSSON Skjortan passar inte alla En gemensam räntepolitik i ett valutaområde innebär med nödvändighet att räntan blir för hög i vissa länder de som behöver stimulera ekonomin och för låg i andra. Detta helt oberoende av hur väl den europeiska centralbanken sköter sitt jobb. Om alla människor skulle tvingas ha skjortor i storlek 38 skulle det alltid finnas de som finner skjortan för trång, och andra som tycker att skjortan är för stor. Iden att en storlek passar alla en ide som genomsyrar hela EMU-projektet, i smått och stort är helt enkelt dålig. Än sämre blir den i dagens globaliserade ekonomi där flexibilitet, rörlighet och förmåga till anpassning till nya situationer blir alltmer avgörande. STEFAN DE VYLDER nationalekonom, GP 22 oktober kritiska eu-fakta nr 77 oktober

4 Göran Perssons tvekar om EMUfolkomröstningen MARKNADEN DROG en lättnandets suck: socialdemokraterna sitter kvar efter riksdagsvalet. En moderatledd regeringen skulle ha gjort det svårare att få ett ja till euron. Detta är bästa resultatet för EMU. Man tror mer på Göran Persson när det gäller EMU och hans ställning förstärktes dessutom genom socialdemokraternas framgång, säger Johan Javeus, som är valutaanalytiker på Handelsbanken, till Svenska Dagbladet. SEB:s chefsekonom Klas Eklund anser också att det blir lättare för en s-regering att driva igenom ett EMU-medlemskap. Om det hade blivit en borgerlig regering, vad hade då hänt med EMU? LO hade kunnat ställa nya krav och valdeltagandet riskerade att bli lägre, säger Klas Eklund, som har ett förflutet i finansdepartementet på Kjell-Olof Feldts tid. Socialdemokraterna såg noga 4 kritiska eu-fakta nr 77 oktober 2002 till att hålla EMU-frågan borta från valrörelsen, väl medvetna om dess potential att splittra partiet ända ner till gräsrotsnivå. Därför gick Göran Persson redan i januari och aviserade en folkomröstning om EMU under På så sätt hoppades han sopa undan frågan från valrörelsen. Det lyckades i stort sett. Med valet överstökat hamnar EMU-frågan överst på den politiska dagordningen. Bils: LARS-ERIK HÅKANSSON DE SOCIALDEMOKRATISKA kriterierna för att Sverige ska kunna gå med i EMU är nu uppfyllda. Det sade Göran Persson i en TT-intervju innan valet. Socialdemokraterna satte vid sin extrakongress för två år sedan upp tre kriterier för svenskt EMU-medlemskap: att lönebildningen ska fungera, att den svenska konjunkturen ska vara i fas med den europeiska och att det ska gå att föra en konjunkturpolitik trots EMU-medlemskapet. Om kriterierna är uppfyllda ska partiets förtroenderåd avgöra, men Persson har redan sin uppfattning klar: Jag kommer att argumentera inför förtroenderådet att vi har nått dit. Min uppfattning är att de är uppfyllda. Klas Eklund, chefsekonom på SEB, ger Persson rätt men konstaterar också: Kriterierna är lösligt satta. I MITTEN AV november tar socialdemokraternas förtroenderåd ställning till om kraven är uppfyllda. Efter mötet med förtroenderåd bjuder Göran Persson in de övriga partiledarna för att överlägga om tidpunkt och former för folkomröstningen. Folkpartiet och moderaterna vill ha en folkomröstning till våren. Vänsterpartiet vill ha gott om tid att förbereda folkomröstningen, vilket talar för nästa höst. Miljöpartiet vill vänta med en beslutande folkomröstning till valet Göran Persson vill ännu inte ange någon tidpunkt för folkomröstningen eller ens säkert säga att den blir av. Men det mesta talar för en tidpunkt i början av nästa höst, kanske i närheten av tidpunkten för riksdagsval alltså i mitten av september. SAMTIDIGT TYDER mycket på att Göran Persson försöker hitta nödutgångar för att, om det behövs, skjuta på folkomröstning. Omröstningen kan försenas om utvidgningen av unionen med de tio nya medlemmarna försenas. Det ställs på sin spets vid toppmötet i Köpenhamn i mitten av december. Skulle utvidgningen haverera får vi en ny EU-opinion i Sverige och då påverkar det också EMU-frågan, sade Persson i början av oktober. En annan faktor som kan skjuta omröstningen på framtiden är det uppblossade budgetbråket i Eurogruppen. Frankrike vägrar att böja sig för EUkommissionens krav på att minska budgetunderskottet och agerar som om det fanns en regel för stora länder och en annan för de små. Det kan göra det svårare för Göran Persson att övertyga svenska folket att rösta ja i en svensk folkomröstning. Den som vill skjuta upp på folkomröstningen har fått ett bra argument, säger professor Lars Calmfors, som varit regeringens EMU-utredare, till Sydsvenska Dagbladet. ÖPPNA KONFLIKTER mellan EMU-länderna kan öka motståndet hos det svenska folket mot att överge kronan för euron. Är det måhända det som Persson anar när han i början av oktober antydde att den svenska folkomröstningen om euron eventuellt skulle kunna senareläggas? Förbereder han en reträtt från det inofficiella beskedet att en folkomröstning om euron ska hållas nästa år? Hursomhelst; Persson kommer inte att gå med på någon folkomröstning innan han är säker på att han har ett betryggande folkflertal bakom ett ja. Han och hans parti vill till varje pris undvika den nesa som två gånger drabbat den danska regeringen då en majoritet röstat för ett nej. Frågan är bara hur han ska få den vissheten. ÄR SVENSKA FOLKET beredda att skrota kronan? Något svar går knappast att uttyda i opinionssiffrorna. Fyra av tio är idag beredda att säga ja, något färre är emot medan nästan en femtedel tvekar. Likadant ser det ut bland partierna. Miljöpartiet, vänstern och centern är emot, övriga partier för. Men det råder djupt oenighet i ja-partierna, särskilt hos socialdemokraterna och kristdemokraterna. GÖSTA TORSTENSSON

5 Sören Wibe, nybliven riksdagsman för socialdemokraterna: Viktigt att visa EMUmotståndets mångfald OM EN TIDIG folkomröstning gynnar ja-sidan kommer anhängarna med all sannolikhet att agera för att få igenom en tidig sådan. Därför måste vi EMUmotståndare vara beredda på ett beslut om datum med kort varsel. Det säger Sören Wibe, nybliven riksdagsledamot för socialdemokraterna och tidigare vice ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Att bli invald i riksdagen var inget som Sören Wibe trodde på allvar. Han hade placerats på s- listans tionde plats i Västerbottens län. Några veckor innan valet bestämde han sig dock för en kort kampanj med en liten budget. Den visade sig att vara lyckad, med kryss var han garanterad en plats i riksdagen. De som röstat på mig vet var jag står, inte minst i EU-frågan, säger en mycket glad riksdagsledamot. EMU ÄR DEN FRÅGA som kommer att sysselsätta Sören Wibe fram till en folkomröstning om svensk anslutning till valutaunionen. Mycket är på gång, berättar han. Det viktigaste just nu är att få igång den socialdemokratiska nej-sidan, tycker jag. Organisationen Socialdemokratiska EU-kritiker med Sören Wibe som ordförande, kommer att vara en del av en ny socialdemokratisk organisation mot EMU. Även två LO-förbund, Handels och Transport, som tagit ställning mot valutaunionen, ska ingå. Vi planerar att mest agera inom partiet för att övertyga våra medlemmar om att rösta nej, säger han. Ett annat projekt som engagerar Sören är att bilda ett nätverk av enskilda personer som är negativa till EMU. Europa ja- EMU nej ska det heta och bestå av professorer, samhällsdebattörer och politiker som kan bidra med sina specialkunskaper och erfarenheter. Carl Hamilton, Håkan Larsson (c) och Margit Gennser (m) är några i nätverket som Sören beskriver som ett kunskapscentrum. Under folkomröstningskampanjen är det viktigt att visa mångfalden på nej-sidan. De olika organisationerna ska agera gentemot sina målgrupper. NÄR EN FOLKOMRÖSTNING kan äga rum har Sören Wibe svårt att gissa. Före regeringens uppgörelse med vänsterpartiet trodde han på ett datum till våren. Men, enligt uppgörelsen, ska man få god tid på sig att förbereda sig. Det tolkar han som en folkomröstning till hösten. Jag har dock lärt mig att aldrig vara för säker i EU-sammanhang, lägger han till. Därför utesluter inte jag möjligheten till en tidig folkomröstning. Och Sören är optimistisk: Vi har bättre möjligheter att vinna den här gången. EMU har redan visat flera svagheter som bevisa på att den inte är bra för ekonomin. Flera tunga ekonomer är på vår sida. Att centerpartiet är mot EMU-medlemskapet är också oerhört viktigt för de borgerliga väljarna. Ett av de tunga argumenten som ja-sidan använder för en anslutning till valutaunionen är prisargumentet. Folket har redan slagit sönder det argumentet. I flera euroländer har stora protester genomförts mot prishöjningarna orsakade av den nya valutan. Verkligheten är på vår sida, säger Sören. Den nyvalda riksdagen ser ut att vara mer positiv till EU och Bengt Dennis säger nej till EMU FÖRRE CHEFEN FÖR riksbanken Bengt Dennis skulle rösta nej till EMU om det vore omröstning i dag. Hans huvudinställning är att vänta och se. Om man ser det historiskt har vi bytt växelkursregim när det varit kriser, när den tidigare regimen inte fungerat. Man kan inte hävda att flytande växelkurs varit till skada för Sverige, tvärtom. Det här är en lysande success story med de sista tio årens flytande växelkurs, det är ett system som fungerat bra och det ska vi vara rädda om, säger Dennis till Dagens Nyheter. Det tyngsta skälet bakom Bengt Dennis ställningstagande är att vi vid ett EMU-inträde förlorar ett viktigt stabiliseringspolitiskt instrument, nämligen penningpolitiken. Vi vet alla att finanspolitiken är ett trubbigt instrument medan penningpolitiken är ett flexibelt instrument som snabbt kan sättas in vid obalanser. På frågan om Sverige klarar att stå utanför EMU, svarar Dennis: Visst klarar vi av det. I den här debatten som är ganska vulgär målar man upp extremer, antingen går Sverige under eller så far vi upp i himlen, det där har ingen förankring i en analys. Vi klarar oss om vi går med och vi kan stå utanför. BENGT DENNIS ÄR den andre i raden av före detta riksbankschefer som säger nej till EMU. I somras skrev bland andra den förre riksbankschefen Lars Wohlin en uppmärksammad debattartikel Dagens Nyheter som starkt argumenterade mot ett EMU än den föregående. Riksdagens båda EU-kritiska partierna, det vill säga miljöpartiet och vänsterpartiet, gick sammantaget tillbaka. Tillsammans har de 47 mandat i den nyvalda riksdagen, jämfört med 59 i den gamla. Bland de nyvalda i de andra riksdagspartierna finns flera EUkritiska röster. Sören Wibe (s) har sällskap av Veronica Palm (s), Bo Bernhardsson (s) och Håkan Larsson (c). Kvar i riksdagen från förra perioden till exempel Björn von der Esch (kd) och Sven Bergström (c). MINNA PYYKÖLÄ medlemskap i EMU. Lars Wohlin har tillsammans med näringslivets Rune Andersson och Per-Olof Eriksson samt ett antal nuvarande och före detta borgerliga riksdagsledamöter bildat en organisation under namnet Medborgare mot EMU. I OVAN NÄMNDA debattartikel gavs följande programförklaring för den nya organisationen: Vi vill argumentera för ett nej i folkomröstningen. Vi vill ge röst åt de breda grupper inom borgerligheten och näringslivet som inser att ett medlemskap i EMU vore utomordentligt farligt för svensk ekonomi. Sverige skulle förlora sin möjlighet att bedriva en självständig ekonomisk politik. EVA-BRITT SVENSSON kritiska eu-fakta nr 77 oktober

6 EMU-reglerna har blivit en ekonomisk tvångströja EU:S SÅ KALLADE stabilitetspakt förbjuder medlemsländerna att ha ett budgetunderskott (offentliga utgifter utöver inkomster) större än 3 procent av BNP. EU:s finansministrar har också beslutat strama åt pakten genom att lova varandra att ha sina budgetar i balans eller överskott Så sent som i somras enades EU:s stats- och regeringschefer om att hålla fast vid dessa mål. Men under de senaste månaderna har det blivit alltmer tydligt att målet om budgetbalans 2004 över hela fältet är orealistiskt. EU:S STATISTIKKONTOR presenterade i september nya tillväxttal för andra kvartalet i år. Siffrorna visar att tillväxten var lägre än väntat: 0,3 procent bland de tolv länder som har infört euron, och 0,4 procent när också Sverige, Danmark och Storbritannien räknas med. I våras gissade EU-kommissionen att tillväxten skulle bli dubbelt så hög. De nya siffrorna får nu kommissionen att sänka förväntningarna på den samlade tillväxten i EU i år från 1,6 till drygt 1 procent. Det står klart att flera länder, i Euron har lett till högre priser SOM MÅNGA EMU-kritiker befarade så har eurointroduktion sedan årsskiftet lett till omfattande smyghöjningar och oskäliga priser. I Tyskland har euron fått öknamnet teuro dvs. något som är dyrt. Bland medelhavsländerna är missnöjet med euron allmänt. Handeln har tagit tillfället i akt att runda av till lockpriser som 2,99 euro istället för de kanske 2,57 eller 2.36 euro som en kopp kaffe kostade när francoch lirepriset översattes till euro. Eller så prissätts kaffekoppen till 3 eller 4 euro, så slipper personalen hantera de irriterande små 6 kritiska eu-fakta nr 77 oktober 2002 synnerhet de största ekonomierna i valutaunionen Tyskland, Frankrike och Italien får svårt att leva upp till sina åtaganden enligt stabilitetspakten att nå budgetbalans till Det finns till och med risk att dessa länders budgetunderskott passerar straffgränsen 3 procent av BNP. Portugal visade sig vid en budgetrevision redan förra året ha passerat den kritiska gränsen med ett budgetunderskott på 4,1 procent av BNP. kopparslantarna. Italienska konsumentorganisationer hävdar att utgifterna för en tvåbarnsfamilj hittills i år har ökat med ca kr. Och den 12 september ordnade de fyra stora italienska konsumentorganisationerna en nationell köpbojkott, som fick stor uppslutning. SEX AV TIO SPANJORER tycker ännu efter ett halvår att euron är en svårhanterad peng, och många anser att eurointroduktionen på grund av prisökningar har lett till minskad turism. I Frankrike har konsumentorganisationen Que Choisir offentligt- EUROOMRÅDET BEFINNER sig i en ekonomisk kris. Tillväxten rasar för varje kvartalsrapport. Arbetslösheten har bitit sig fast på över åtta procent i genomsnitt. Krafttag krävs. Men frågan är hur? Problemet för EMU-länderna är att det ekonomisk-politiska svängrummet är minimalt. De två instrument som EU har till förfogande för att bryta en ekonomisk kris är den överstatliga penningpolitiken som handhas av ECB i Frankfurt samt de enskilda ländernas finanspolitik (statsbudgetarna). Problemet är att räntan inte kan sänkas, eftersom det enligt ECB skulle riskera unionens inflationsmål på högst två procent. Och finanspolitiken kan inte göras mer expansiv, eftersom flera länder redan riskerar att bryta mot stabilitetspakten. Utrymmet för att stimulera en stagnerad ekonomi med hjälp av finanspolitiken är därför praktiskt taget obefintligt. EMU-reglerna har blivit en tvångströja som förhindrar EUländernas ekonomi att ta fart. I denna situation har det höjts röster (främst från Italien och Frankrike) att stabilitetspakten gjort en prognos om 10-procentiga prisökningar under , särskilt i de små butikerna. Folk klagar på högre priser på nästan alla sorters varor och tjänster säger Charalambos Kouris, som är chef för konsumentorganisationen Inka i Aten. Inkas mätningar visar att prisökningarna i Grekland varit närmare 7 procent sedan januari i år. De ökade levnadsomkostnaderna bekymrar grekerna i allt större utsträckning. Därför organiserade de stora konsumentorganisationerna en nationell köpbojkott, som till och med understöddes av finansminister Nikos Christosdoulakis. På tisdagen köper vi ingenting. Ingen mat, inga kläder, ingen bensin uppmanade Inka. KÖPBOJKOTTEN BLEV en succé. Handeln sålde för mindre än 70 procent denna dag. Protesterna har fortsatt senare i september bland annat med en veckolång köpbojkott av frukt och grönsaker, varor som främst på grund av euron stigit med 50 procent under det senaste året. Euron har inte lett till de lägre priser som EMU-anhängarna ständigt hävdar. JAN-ERIK GUSTAFSSON Bild: CHRISTER THEMPTANDER

7 måste mjukas upp. När finansministrarna samlades i Köpenhamn för ett informellt rådsmöte i början av september tillbakavisade en klar majoritet av medlemsländerna en sådan uppmjukning. Den grekiske finansministern Nikolaos Christodoulakis som leder den så kallade Eurogruppen, ett särskilt möte mellan de tolv euroländerna, förnekar att man diskuterat att lätta på regeln om att medlemsländerna får ha mer än tre procents budgetunderskott. Stabilitetspakten ligger fast, sade han. Det är inte stabilitetspakten som ska göras mer flexibel; det är ländernas ekonomier som behöver bli flexiblare för att stimulera tillväxten, sade Spaniens finansminister Rodrigo Rato. EU-KOMMISSIONEN vill också bevara stabilitetspakten. Straffgränsen vid underskott över 3 procent av BNP står kvar och i konsekvens med det har kommissionen inlett den föreskrivna straffprocessen mot Portugal. Paktens mål om att alla länder ska visa balans eller överskott ska inte heller ändras. Däremot kan kommissionen tänka sig en flexiblare tolkning av tidpunkten för när balansmålet ska vara uppnått. Den hittills gällande tidpunkten, senast 2004, står inte i stabilitetspakten, utan är en del av de ekonomiska riktlinjerna, som beslutas årligen. Tidpunkten kan alltså ändras utan att man behöver ändra i stabilitetspakten. Det förslag kommissionen har lagt fram till medlemsländernas finansministrar innebär att de länder som ännu inte är nära budgetbalans ska minska underskottet med 0,5 procentenheter per år. Det skulle innebära att målet om budgetbalans i alla länder först skulle vara nådd om cirka fyra år. DE LÄNDER SOM gynnas mest av denna frist är Frankrike, Tyskland och Italien, som alla har svåra budgetproblem. Det retar de mindre EU-länder som redan tagit hårda tag i svångremmen för att klara kraven i EU:s stabilitetspakt. Hollands, Österrikes och Spaniens finansministrar har kritiserat EU-kommissionen för att den vill ändra spelreglerna. FÖR FÖRSTA GÅNGEN sedan EMU-starten 1999 råder nu en öppen konflikt mellan finansministrarna i Eurogruppen. Det står klart sedan gruppens möte i Luxemburg i början av oktober. EU-kommissionen krävde, med stöd från Europeiska centralbanken, att euroländerna skulle förbinda sig att redan nästa år minska sina underliggande (strukturella) budgetunderskott med 0,5 procent av BNP med målet att nå budgetbalans senast år Efter en lång och bitvis hetsig diskussion ställde Tyskland, Italien och Portugal upp på kommissionens krav. Portugal lovade dessutom att redan i år pressa ner underskottet under tre procent. Frankrikes finansminister Francis Mer vägrade dock ställa upp, med hänvisning till att budgeten för 2003 redan var fastlagd. Regeringen föreslår bland annat skattesänkningar som innebär att underskottet såväl i år som nästa år uppgår till 2,6 procent av bruttonationalprodukten. I ett pressmeddelande efter mötet uppgavs att alla länder utom ett gått med på att minska sina budgetunderskott med minst 0,5 procentenhet per år från FRANKRIKE ÄR FÖR närvarande ensamt i revolten mot stabilitetspakten. En majoritet av EU:s finansministrar motsätter sig ändrade budgetregler. Ändå lär valutaunionens verkliga tungviktare Frankrike, Tyskland och Italien gå segrande ur den pågående striden. Tillsammans har de tre ekonomiska stormakterna kraft att ändra förutsättningarna. Helt enkelt ändra spelreglerna. Tidigare har Tyskland liksom Frankrike och Italien lovat att eliminera sina budgetunderskott till år Nu kommer de tre förmodligen att meddela Bryssel att det inte blir så. Målet är nu istället att få ner underskotten till Det är inte mycket unionen kan göra åt den saken. GÖSTA TORSTENSSON EMU I KORTHET EMU en fråga om höger eller vänster EMU är en utpräglad högervänsterfråga. Det framgår av Sveriges Televisions stora vallokalsundersökning (SVT/Valu 2002). Undersökningen gjorde i samband med valet på ett statistiskt urval av svenska folket och omfattar svar. Av de väljare som beskriver sig som klart vänster säger 56 procent nej och 26 procent ja. Omvänt svarar 70 procent ja och 17 procent nej bland väljare som beskriver sig som klart höger. Av LO:s medlemmar säger 44 procent att de skulle rösta nej medan bara 34 procent skulle rösta ja till EMU. Ökad inflation i euroområdet Under september steg inflationen i euroområdet något. Ökningen från augusti låg på 0,1 procentenheter, från 2,1 procent till 2,2 procent. Det innebär att inflationen nu ligger över det tak Europeiska centralbanken, ECB, att som gräns för en stabil prisutveckling. Under juli låg inflationen på 1,9 procent i EMU-området. I hela EU var inflationen något lägre, 1,8 procent i juli och 1,9 procent i augusti. Den svenska inflationen låg i augusti strax under EU-snittet med 1,7 procent. Högst inflation hade Irland med 4,5 procent och allra lägst inflation hade Tyskland och Storbritannien med 1,0 procent under augusti. Euromynt kan ge nickelallergi Nu är det vetenskapligt bevisat att man kan bli sjuk av euromynt. Forskarna vid den tekniska högskolan i Zürich har visat att mynten för en och två euro avger upp till 320 gånger mer nickel än vad som är tillåtet enligt EU:s direktiv som högsta godtagbara halt för långvarig kroppskontakt, skriver brittiska The Times. Nickel i mynt är framförallt en risk för människor som i sitt arbete hanterar pengar, exempelvis expediter. I Sverige är minst 15 procent av kvinnorna och 2-3 procent av männen drabbade av nickelallergi. Kommunals medlemmar mot EU och EMU Enligt SVT:s valundersökning är nästan hälften eller 46 procent av Kommunals medlemmar mot ett svenskt EMU-medlemskap. Bara 28 procent säger ja till EMU. Dessutom tycker en majoritet eller 41 procent av Sverige ska gå ur EU. 39 procent anser att Sverige ska förbli medlem. Kommunals ledning kommer att få svårt att övertyga sina medlemmar om att EMU är bra för den offentliga sektorn och sysselsättningen. Fortsatt hög arbetslöshet i euroområdet Arbetslösheten i de tolv EMUländerna var 8,3 procent i juli, oförändrat med en reviderad siffra för juni, enligt statistik från EU:s statistikmyndighet Eurostat. I samtliga 15 EU-länder var arbetslösheten 7,7 procent, också det oförändrat från juni. Bland enskilda länder hade Spanien den högsta arbetslösheten, 11,3 procent. Luxemburg hade fortfarande den lägsta arbetslösheten, 2,4 procent. Sverige hade en arbetslöshet på 4,9 procent i juli enligt Eurostat. kritiska eu-fakta nr 77 oktober

8 Sveriges agerande i FN har drastiskt förändrats MARTIN SJÖSTEDT HAR undersökt Sveriges röstande i FN under de senaste tjugo åren och kommit fram till att det skett en drastisk förändring det senaste decenniet. Tidigare röstade Sverige ungefär lika ofta med länder i tredje världen som med västländerna i kontroversiella frågor i FN:s generalförsamling. Idag sker det nästan aldrig att Sverige röstar med u-länderna mot den rika världen. Martin, som studerar vid Göteborgs universitet, har gått igenom alla protokoll gällande omröstningar i generalförsamlingen från och med 1982 fram till Förändringen inträffar i och med Sveriges ansökan till EG för tio år sedan. Martin förklarar förändringen i utrikespolitiken i första hand med ansökan om medlemskap i dåvarande EG. Den svaga ekonomiska utvecklingen är en annan förklaring. Sverige behövde hålla sig på god fot med västländerna med tanke på ekonomiskt utbyte. Martins C-betygsuppsats har titeln En väststat som andra? En studie av europeiseringen av svensk utrikespolitik. Den ligger till grund för en artikel på DN-debatt Stödet till tredje världen minskar av Martin Sjöstedt och Ulf Bjereld (professor i statskunskap). Syfte var att lyfta de utrikespolitiska frågorna som lyst med sin frånvaro i valrörelsen. Det lyckades man nu inte med. DÄREMOT LYCKADES man reta upp Pierre Schori (svensk FNambassadör), som menade att detta inte var en sann bild av svensk utrikespolitik. Schori kunde inte bestrida resultatet som sådant eftersom det bygger på faktiska uppgifter i FN-protokoll. Men han påstod att Sverige inte ändrat sin utrikespolitik utan tvärtom att Sverige genom medlemskapet i EU har påverkat EU-länderna. Men kvar står att Sverige numera nästan aldrig röstar med tredje världen i kontroversiella frågor i FN. Det kan inte Schori förneka. Martin Sjöstedt instämmer inte i Pierre Schoris påstående. Tvärtom menar han att den svenska utrikespolitiken europeiserats och därmed passiviserats de senaste tio åren. Han kritiserar i stället den svenska utrikespolitiken för att inte utnyttja sin röst i EU och försöka påverka den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiken (GUSP) till exempel när det gäller fattigdomsbekämpning, bistånd och EU:s jordbrukspolitik frågor som har betydelse för länder i tredje världen. I DN-ARTIKELN redovisas också hur det officiella besöksutbytet med andra länder förändrats. En tidigare studie av Marie Demker och Cecilia Malmström visade att besök från länder i tredje världen stod för 34 procent av officiella besök till och från Sverige under åren Motsvarande siffra för Västeuropa var 24 procent. Från och med 1990 minskar besöksutbytet med tredje världen till 18 procent och euroepiska länder ökar andelen till 60 procent. Således en markant förändring sker under 90-talet, vilket stärker te- Bilder: ROBERT NYBERG sen om svensk utrikespolitiks europeisering. Under tre decennier förde Sverige en aktiv utrikespolitik, som byggde på en neutralitetspolitik. För att göra trovärdigt att landet skulle förhålla sig neutralt i händelse av krig så gällde det att inte enbart stödja stormakterna. Sverige, som var alliansfritt, tog ofta ställning för fattiga och mindre länder. Artikelförfattarna beskriver den tidigare utrikespolitiken på följande sätt: Genom ett generöst biståndsprogram och ett 8 kritiska eu-fakta nr 77 oktober 2002

9 högt officiellt besöksutbyte med tredje världen framstod Sverige som u-ländernas förkämpe bland i-länderna, och även inom FN försvarade Sverige u- ländernas intressen och stödde bland annat deras krav på en ny ekonomisk världsordning. Statsminister Olof Palme var i detta sammanhang en tongivande personlighet som satte sin prägel på den aktiva politiken genom stöd till tredje världens länder och skarp kritik av stormakternas agerande. Sveriges utrikespolitiska profil skiljde sig således från övriga västländer genom denna uttalade tredje världeninriktning. SJÖSTEDT OCH BJERELD anser att väljarna skulle ha rätt att veta var de olika partierna står i de utrikespolitiska frågorna för valet. Under tiden då neutralitetsdoktrinen gällde fanns en samstämmighet i svensk säkerhetspolitik men nu finns en stor oenighet angående Natomedlemskap, bistånd, etc. Men det ville politikerna inte tala om. INGELA MÅRTENSSON NÄR GRUNDLAGEN ska ändras måste riksdagen ta ställning två gånger med val emellan. Det är ingen tillfällighet. Syftet är att det ska finnas tid för eftertanke och diskussion med väljarna innan landets grundlag ändras. En mycket vis regel. Just nu finns två vilande grundlagsförändringar, som innebär att det ska bli lättare för riksdagen att överlåta makt till Europeiska unionen, EU. Det skandalösa är att detta knappast alls diskuterades i valrörelsen. Förändringarna gäller två punkter i Regeringsformen. För de första kan regeringen om förändringarna fastställs av den tillträdande riksdagen senare i höst i fortsättningen göra överenskommelser inom EU utan att riksdagen behöver höras eller godkänna det slutliga förslaget. För det andra kan riksdagen i fortsättningen i ett enda beslut, om än med tre fjärdedelars majoritet, överlåta beslutanderätt till EU i alla frågor, bortsett från principerna för statsskicket. DET ÄR INGET märkvärdigt med detta, hävdar förespråkarna, det handlar bara om att göra EU effektivare. Statsminister Persson menar att det är ingen fara, det finns ju en stoppkloss, riksdagen kan ju alltid säga nej. Jojo, men han berättar inte att makt som en gång i hastigt mod överlåtits av riksdagen till EU aldrig kan återkallas. Följden av grundlagsändringarna blir att Sverige lättare kan omvandlas från självständig nation till delstat i ett framtida Europas förenta stater. Det verkar som om man vill smyga igenom de här KRÖNIKA En demokratisk skandal förändringarna innan svenska folket har tagit ställning till EMU och fullt ut förstått att starka krafter agerar för att EU ska utvecklas till en europeisk motsvarighet till USA, där Sverige reduceras till en delstat. Att inte grundlagsförändringarna diskuterades i valrörelsen är ingenting mindre än en demokratisk skandal. Tyvärr har jag en känsla av att många av de folkvalda som den 13 juni, dagen före riksdagens högtidliga avslutning, tryckte på ja-knappen till förändringarna inte har riktigt klart för sig vad de egentligen röstade ja till. Risken är uppenbar för att många som senare i höst kommer att rösta ja igen inte heller har funderat över vad deras ställningstagande egentligen innebär. JAG KOMMER ATT rösta nej till grundlagsförändringarna. Det är oacceptabelt att utan bred debatt förändra grundlagen så att riksdagen kan göra sig själv maktlös. Om så sker riskerar regeringsformens högtidliga inledningsord om att all offentlig makt utgår från folket förlora sin innebörd fortare än vi kanske anar när makten flyttar till Bryssel. Det vill jag inte medverka till. HÅKAN LARSSON riksdagsledamot för centerpartiet i Jämtlands län kritiska eu-fakta nr 77 oktober

10 Storbritannien och Italien skärper sina invandrarlagar ITALIEN INFÖR NU EU:s hårdaste invandrarlagar, som i flera avseenden till och med är mer restriktiva än Storbritanniens. De nya italienska bestämmelserna är en radikal skärpning av den tidigare invandringslagen som av premiärminister Silvio Berlusconis regering anses alltför tandlös för att hejda den illegala invandringen. Inrikesminister Giuseppe Pisanu hävdade i ett tal den 15 augusti att det under årets första sju månader hade anlänt över illegala invandrare vilket ska jämföras med under samma period förra året. Hädanefter fordras det fast anställning för icke-eu-medborgare innan de släpps in i Italien. Arbetsgivaren ska garantera lön, kost och logi. Han ska också rapportera till polisen om den anställde slutar eller avskedas. För de som har fått ett fast jobb gäller att de endast får ta med sig 10 kritiska eu-fakta nr 77 oktober 2002 minderåriga eller handikappade barn. De som flera gånger chansar på att ta sig in i landet illegalt hotas av fängelsestraff. Professionella människosmugglare riskerar upp till tolv år bakom galler och böter på motsvarande svenska kronor per flykting. Vidare kommer utländska medborgare från icke-eu-länder att avkrävas fingeravtryck. För att sätta kraft bakom de skärpta lagarna ska också gränspolisen förstärkas med man och modernare utrustning, bland annat fler snabbgående patrullbåtar. STORBRITANNIEN planerar en rad åtgärder som ska göra landet mindre attraktivt för så kallade ekonomiska flyktingar som söker asyl i landet. Inrikesminister David Blunkett presenterade de skärpta reg- Irländarna röstade ja till Nicefördraget PÅSTÅENDET OM att ett nej till Nicefördraget skulle stoppa EU:s planerade utvidgning verkar ha varit avgörande för den irländska folkomröstningen. Knappt 63 procent röstade ja mot drygt 37 procent nej. Ja-sidan har stötts av i stort sett hela det irländska maktetablissemanget; alla större politiska partier, arbetsgivarnas och lantbrukarnas organisationer, fackföreningsrörelsen samt den katolska kyrkan har bedrivit en intensiv och påkostad propagandakampanj för att det irländska folket denna gången skulle rösta ja till Nicefördraget. De gröna, Sinn Fein och små socialistiska partier samt fredsgrupper har stött ett nej. Patricia McKenna, EU-parlamentariker för De gröna, säger att hon är besviken även om resultatet var väntat. Ja-sidan spelade på människors skuldkänslor när det gällde utvidgningen. Men ingen var emot utvidgningen och den hade skett även med ett irländskt nej, säger hon. VÄNSTERPARTIETS EU-parlamentariker Jonas Sjöstedt påpekar det allvarliga i att man inte accepterar ett nej utan pressar folket att säga ja. På så sätt är resultatet ett bakslag för demokratin inom EU, säger han. Med ja-sidan seger i Irland har ett påstått hinder för EU:s fortsatt utvidgning undanröjts. Men ännu återstår många politiska problem att lösa. Bland annat måste EU-ledarna enas om hur stort jordbruks- och regionalstöd kandidatländerna ska erbjudas. Det är de verkliga hindren för EU:s geografiska förstorande. GÖSTA TORSTENSSON lerna i en artikel i tidningen The Times den 7 oktober. Asylpolitiken har blivit en stor fråga på den politiska dagordningen i Storbritannien. Invandrarexperter bedömer att det finns upp emot en miljon illegala invandrare i Storbritannien. Runt människor ansökte om asyl under 2001, främst från Afghanistan och Irak, enligt officiella siffror. PREMIÄRMINISTER Tony Blairs regering försöker att dämpa oron för en befarad våg av flyktingar som försöker ta sig in i landet. En av förändringarna är att de tio länder som enligt planerna ska ansluta sig till EU 2004 kommer att betraktas som säkra för att i förväg hindra människor i dessa länder att söka asyl i Storbritannien, skriver Brunkett. Människor som söker asyl när de redan befinner sig i Storbritannien kommer att nekas understöd om de inte kan förklara hur de tagit sig in i landet, och varför de inte lämnat sin ansökan vid den hamn eller flygplats som de anlände till. En annan förändring är att färre asylsökande än i dag kommer att få stanna i landet av synnerliga skäl trots att deras asylskäl inte godtas. NU ÄR ITALIEN och Storbritannien inte ensamma om hårdare invandringslagar. Även till exempel Spanien aviserar sådana, med bland annat skärpt straff för människosmugglare från fem års fängelse till åtta år och svårare regler för anhöriginvandring. Spanien har också installerat ett israeliskt radarsystem med övervakningskameror för närmare en miljard kronor. Allt för att stoppa flyktingar via Gibraltar sund. GÖSTA TORSTENSSON Bild: ROBERT NYBERG

11 NYHETER I KORTHET Militär styrka nästa år EU beslutade i början av oktober att upprätta en snabbinsatsstyrka före slutet av nästa år trots budgetsvårigheter och andra problem. Samtidigt underströk EU:s försvarsministrar att den nya styrkan om man inte ska konkurrera med den av Nato föreslagna snabbinsatsstyrkan. - Vi enades om ett klart politiskt åtagande att skapa styrkan under nästa år, sade den grekiske försvarsministern Jannos Papantoniou. Frankrike bryter köttbojkott Efter nära sju år beslutade Frankrike i början av oktober att häva importförbudet mot brittiskt nötkött. Det infördes i hela EU 1996 till följd av utbrottet av galna ko-sjukan i Storbritannien. När resten av EU minus Tyskland 1999 upphävde importstoppet höll Frankrike fast vid förbudet. Likaså när även Tyskland tillät import året därpå. Inte ens när Storbritannien i december 2001 fick stöd av EU:s domstol i Luxemburg gav sig Frankrike, trots att domstolen betraktade importstoppet som ett brott mot EU-rätten. Hade inte Frankrike gett med sig nu hade det riskerat att få dagliga böter på motsvarande 1,5 miljoner kronor. Stort missbruk av cannabis Cannabis är fortfarande den vanligaste drogen i Europa visar en rapport gjord av EU:s narkotikabyrå, ECNN. I Sverige uppgav 1 procent av befolkningen mellan 15 och 34 år att de använt cannabis under det senaste året. I Holland, som har en liberal syn på hasch och marijuana, låg användningen på nära 10 procent. I Frankrike, Storbritannien och Irland uppgav runt 17 procent att de använt cannabis, medan motsvarande siffra för Danmark är drygt 13 procent. EU-stöd fastnar i Bryssel Tio miljarder kronor, drygt en miljard euro, som EU avsatt till stöd åt fattiga länder stannar kvar i Bryssel på grund av bristen på demokrati i biståndsländerna. Det säger Koos Richelle, en topptjänsteman i EU-kommissionen, i en intervju med veckotidningen European Voice. De länder som berörs är bland annat Zimbabwe, Haiti, Togo och Liberia. Det är mycket svårt att förbättra situationen i dessa länder, hävdar Koos Richelle. Stora kostnader för utvidgning EU:s utvidgning kan kosta stora pengar för nuvarande medlemsstater. Mardrömsscenariot för Sverige innebär en ökning av EU-avgiften med sex miljarder kronor per år på lång sikt enligt en grov uppskattning av finansdepartementet. Den bygger på att tio nya länder blir medlemmar som planerat 2004 och får det jordbruksoch regionalstöd som EU-kommissionen föreslagit. På kort sikt, , beräknas kostnaden för Sverige bli nästan sex miljarder totalt. EU-byråkratin sväller EU:s institutioner vill öka sina utgifter med 1,5 miljarder kronor nästa är för att klara unionens utvidgning. Hundratals nya byråkrater ska anställas och lokaler byggas om. EU kommer tidigast 2004 att ta emot upp till tio nya medlemsländer och de stora EU-institutionerna säger sig redan nästa år behöva mer pengar för att förbereda sig för utvidgningen. Mest begär EU-kommissionen, som behöver omkring en miljard kronor mer, framför allt för att anställa 500 nya tjänstemän. Slovener värnar sitt oberoende Slovenien som är självständigt sedan 1991, vill lika lite styras av Bryssel som de vill styras av Belgrad. En Eurobarometer undersökning visar att endast 40 procent av Sloveniens befolkning (2 miljoner) önskar gå med i EU. En folkomröstning planeras till nästa år, så till vida medlemskapsavtalet blir klart innan årsskiftet. Baskien vill bli en fri stat Regeringschefen i Baskien Juan José Ibarretxe vill att den nordliga regionen siktar på att bli en fri stat i förbund med Spanien och att de båda ska ha gemensam suveränitet. Den baskiska regionalregeringen kommer att lägga fram förslaget till folkomröstning inom ett år, sade Ibarretxe. Han uppmanade också Spanien att erkänna den baskiska nationaliteten och att ge baskerna total självständighet på det juridiska området. Baskien bör också ha en egen representation i EU. Mer sprit från EU Den skattefria kvoten för sprit, vin och öl som man får ta med sig från ett annat EU-land utökas vid nyår. Spritkvoten ökar från 2 till 5 liter, vinkvoten från 26 till 52 liter och ölkvoten från 32 till 64 liter. För starkvin gäller precis som tidigare att 6 liter vin får föras in i Sverige utan att man behöver skatta för det. Samtidigt ökar mängden starköl som man får privatimportera skattefritt från länder utanför EU från 32 till 64 liter. Den 1 januari 2004 upphör Sveriges undantag från reglerna för privatinförsel av alkohol och tobak från andra EU-länder. De skattefria kvoterna måste då höjas till 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl. Persson vill ha EU-president Statsminister Göran Persson förklarade i en artikel i Expressen den 15 oktober att han är beredd att stödja planerna på en vald president för Europeiska rådet. I det sammanhanget vill statsministern också diskutera hur rollen för EU:s höge utrikespolitiske representant kan förändras. Den nuvarande modellen med ett ordförandeskap som roterar mellan medlemsländerna var sjätte månad, skulle enligt Göran Persson kunna utvecklas till att en grupp av länder tillsammans delar på ansvaret under en längre tid. Göran Persson ser gärna en stark kommission och att EUparlamentet också i fortsättningen ska fungera som demokratiskt forum i EU. Partierna oense om konstitution Moderaterna tycker inte att EU ska ha en egen konstitution. Socialdemokraterna säger varken ja eller nej. Miljöpartiet och vänstern är emot med motiveringen att en konstitution kopplas till en stat. De båda partierna vill inte att EU utvecklas till ett Europas förenta stater. Folkpartiet, centern och kristdemokraterna är positiva till en konstitution. Så har riksdagspartierna svarat när EU 2004-kommittén samlat in partiernas svar på fem framtidsfrågor. Alla partier, utom socialdemokraterna och vänstern, är positiva till att EU-parlamentet får mer makt. V anser att en sådan maktförskjutning skulle ske på de nationella parlamentens bekostnad. kritiska eu-fakta nr 77 oktober

12 Omfattande protestaktioner mot EU i Danmark SEDAN I SOMRAS är Danmark ordförande i Europeiska Unionen. Liksom under det svenska ordförandeskapet förra året, så har den danska regeringen förlagt ministermöten runt om i landet. Häng med till Köpenhamn Inom det nordiska EU-motståndet finns planer på att arrangera bussresor till Köpenhamn för att delta i demonstrationen i Köpenhamn den 14 december. Folkrörelsen Nej till EU:s lokalavdelningar i Stockholm och Göteborg undersöker för närvarande möjligheterna för intresserade att åka till Köpenhamn. Besök Folkrörelsen Nej till EU:s hemsida för mer information Här får du mer information Information om det danska ordförandeskapet finns bland annat på följande adresser: Stop Unionen NGO Forum Stop Volden default.htm Initiative for a Different Europe Officiell webadress dk2002.dk 12 kritiska eu-fakta nr 77 oktober 2002 I slutet av augusti möttes utrikesministrarna i Helsingör. Då arrangerade också EU-motståndet en demonstration mot EU och Unga mod EU en ungdomskonsert. De nordiska nejorganisationerna, däribland Folkrörelsen Nej till EU, deltog i aktiviteterna. EU-motståndet har bildat ett nätverk Stop Unionen 2002, som arrangerar olika aktiviteter i anslutning till ministerrådsmötena i form av demonstrationer, konferenser, konserter och olika slags happenings. Folkebevaegelsen mod EU ingår i Stop Unionen men inte Junibevaegelsen. Stop Unionen har antagit följande paroller: Stoppa unionen Ny nej-rörelse på Island I SOMRAS SAMLADES över hundra personer från olika politiska partier och bildade nej-rörelsen Heimsýn. Alla hade skrivit under en förklaring som säger att det inte ligger i Islands intresse att bli medlem i EU. Heimsýn består av folk både från vänster och höger i isländsk politik, den Vänster-Gröna Alliansen och Självständighetspartiet, men den nya folkrörelsen har också medlemmar från mittenpartierna Socialdemokraterna och Framstegspartiet. I 100+ gruppen återfinns den tidigare ordföranden i isländska LO, vice Försvara välfärd och demokrati Nej till en EU-armé För internationell solidaritet. DET FINNS EN paraplyorganisation NGO Forum Stop Volden med 34 folkliga organisationer bland annat Stop Unionen som tillkommit för att praktiskt samarbeta framför allt i samband med toppmötet i december. Då står denna organisation som arrangör för den demonstration som kommer att hållas i Köpenhamn lördagen den 14 december på eftermiddagen. Målet är att förhindra våld under ordförandeskapet. Inom Stop Volden finns såväl EUmotståndare som kritiker och ordföranden i den isländska lantbrukarföreningen, representanter för fiskerinäringen, unga som äldre, kvinnor och män, folk från hela Island; kort sagt ett brett urval av befolkningen. De tongivande för den nya folkrörelsen heter Ragnar Arnalds, tidigare alltingsledamot för den Vänster-Gröna Alliansen, samt före detta ordförande i Framstegspartiet Steingrimur Hermansson, som också varit statsminister under många år. Det sitter sju personer i styrelsen. Tre från Självständighetspartiet (statsminister David EU-förespråkare. Dessutom har frivilliga organisationer såsom Attac, Rödgröna alliansen och olika socialistiska organisationer bidat ett Forum under namnet The Initiative Towards a Different Europe (ITDE), i syfte att genomföra olika aktiviteter under det danska ordförandeskapet. ITDE, SOM OCKSÅ deltar i NGO Forum Stop Volden, kommer att demonstrera under bland annat följande slogans: stärk demokratiska rättigheter, för ett multikulturellt samhälle, för fred och internationellt samarbete, nej till neo-liberalism och för miljöhänsyn. INGELA MÅRTENSSON Oddsons parti), två från Vänster-Gröna Alliansen, en från Socialdemokraterna och en från Framstegspartiet. Rörelsen ser som sin viktigaste uppgift att delta i debatten om Island och EU, bygga ut organisationen samt ordna debatter. Heimsýn satte i augusti upp ett kansli. Heimsýn, som betyder utblick mot världen, har redan fått mycket uppmärksamhet i isländsk press. Medierna har särskilt uppmärksammat den nya folkrörelsens tvärpolitiska karaktär. HELLE HAGENAU

13 folkrörelsen nej till eu Sundsvall: Monter på torget och seminarier Under Demokrativeckan i Sundsvall, 3-7 september, var Folkrörelsens lokalgrupp aktiv med en informationsmonter i ett tält på torget samt två mycket välbesökta seminarier om demokratin och EU respektive EMU. På seminarierna föreläste Sören Wibe, Peter Eriksson, Jonas Sjöstedt och Kerstin Jacobsson. På bilden syns Gösta Åström och Kerstin Johansson. Stockholm: Välbesökt valstuga vid Sergels torg I nästan två veckor delade totals 30 medlemmar ut material inför riksdagsvalet. Lokalgrupperna i Stockholmsområdet hade frågat ut kandidaterna till riksdagen på valbara platser om vad de anser om EU och EMU. Valstugan stod central i Stockholm, utanför Kulturhuset vid Sergels torg. På bilden Anders Håkansson, Bengt Jönsson, Connie Hjelmar och Gunnel Bergcrantz. kritiska eu-fakta nr 77 oktober

14 Folkrörelsen Nej till EU Box Göteborg Tel Postgiro E-post: Hemsida: Materiallista Antal Böcker Kr/st Nicefördraget - EU: s nya grundlag, Gösta Torstensson (2001) Europeiska Unionens Grundlagar (1999)..150 Lärobok om Europeiska Unionen - efter Amsterdam, G Torstensson (1999) Man är väl flexibel, Robert Nyberg Folkhemskt, Lars-Erik Håkansson Svart på vitt om EU Nr 1/2001 Arbetsliv och arbetsmarknadspolitik i EU, Jan-Erik Gustafsson Nr 2/2001 Vad kostar EU, Sören Wibe.. 15 Nr 1/2002 Sverige är inte till salu Kompendier EMU - Självbestämmande eller anpassning (utdrag kap 10 och 11) Stefan Carlén/ Sören Wibe.. 10 Myter och fakta om EMU, (1999) Vad innebär Calmforsutredningen? Gösta Torstensson, (1996).. 10 EU:s sysselsättningspakt-för EMU och avreglerad arbetsrätt, M Carlstedt (1999) 10 Broschyrer 12 skäl att tacka nej till EMU. *) *)1 ex gratis, 5 ex eller fler 2 kr/st Rockmärken Nej till EU *) Nej till EMU *) Sverige ut ur EU.. 10 *) Skyll inte på mig, jag röstade nej *) *) vid köp av 10 st och fler 6 kr/st Antal Dekaler Kr/st Nej till EMU (avlång) Sverige ut ur EU (avlång) 10 Skyll inte på mig, jag röstade nej (avlång) 10 Nej till EU (rund) 5 Nej till EMU, (rund).. 5 Klistermärken (24 märken/ark) Nej till EU. 5 Sverige ut ur EU.. 5 Ja till kronan - Nej till EMU. 5 Nej till EMU... 5 Vykort (24 märken/ark) Motiv "Vi får inte missa EMU-tåget" Storlek: 20,5x14,5 cm. 10 T-shirts Text Nej till EMU (rund dekal Storlek: Larg Färg: LJUSGRÅ.. 80 Text Sverige ut ur EU/Nej till EMU st/medium st/large st/xlarge Färg: Vit Natur Gull Text EURASSIC PARK _st/small st/medium st/large st/xlarge Färg: Gul Vit Text Jag har fått nog, EU Färg: Grå st/small st/medium st/large Text "Vi får inte missa EMU-tåget" Färg Vit st/small st/medium st/large st/xlarge Porto/fraktkostnader tillkommer Namn... Gatuadress... Postadress... Telefon... Kopiera eller klipp ur listan. Lägg den i ett kuvert och skicka det till Folkrörelsen Nej till EU, Box , Göteborg. Det går också bra att beställa via hemsidan: 14 kritiska eu-fakta nr 77 oktober 2002

15 folkrörelsen nej till eu Lehån prisades i Sundsvall Lars-Erik Håkansson, för våra läsare mer känd som Lehån, tilldelades 2002 års Demokrati- och Frihetspris i samband med Demokrativeckan i Sundsvall i början av september. Lehån tilldelades priset för att han under drygt ett decennium försett den EU-kritiska rörelsen med otaliga såväl humoristiska som skarpsinniga teckningar. Demokrati- och Frihetspriset, som denna gång bestod av en handmålad glasskål från glasriket Småland, utdelas av Folkrörelsen Nej till EU:s styrelse sedan några år. Tidigare pristagare är småbonden Håkan Thornell, statsvetaren Agne Gustavsson och socionomen Kerstin Jacobsson. GÖSTA TORSTENSSON EMU-fonden Pg kritiska eu-fakta nr 77 oktober

16 Posttidning B Avsändare: Kritiska EU-fakta Box Göteborg Kom med i Folkrörelsen Nej till EU Folkrörelsen Nej till EU är en partipolitiskt obunden medlemsorganisation vars mål är att Sverige ska lämna EU. EU:s nya grundlag, Nicefördraget, innebär att unionen tar nya steg i överstatlig riktning. EU får på en rad områden mer makt på medlemsstaternas framför allt de små bekostnad. Ett Europas Förenta Stater tar form med gemensam valuta, gemensam yttergräns, gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, gemensamma militära styrkor osv. En valuta är en av de saker som utmärker en självständig stat. Frågan om den gemensamma valutan euron kan därför inte ses som fristående från den övriga EU-ideologin. EMU är murbräckan för ett Europas Förenta Stater, där inte bara den ekonomiska politiken är överstatlig utan på sikt all övergripande politik och då inte minst säkerhets- och försvarspolitiken. De långt framskridna planerna på att inrätta en militär anfallsstyrka i EU-regi kan således inte skiljas från EMU, utan är en annan sida av samma sak. Det behövs en stark folkrörelse för att stoppa denna negativa utveckling och för att ta Sverige ut ur EU. Därför; kom med i kampen för ett fritt och demokratiskt Sverige. Bli medlem i Folkrörelsen Nej till EU. Det är bara tillsammans vi kan förändra något. Folkrörelsen Nej till EU, Box , Göteborg. Tfn: Fax: E-post: 16 kritiska eu-fakta nr 77 oktober 2002

Borgerliga röster mot EMU

Borgerliga röster mot EMU testemonialgul.qxd 03-07-02 17.40 Sida 1 Borgerliga röster mot EMU MEDBORGARE MOT EMU testemonialgul.qxd 03-07-02 17.40 Sida 2 Det är fel att skrota riksbanken och överge ett system som fungerar bra. En

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Medborgare mot EMU Citatsamling Göran Persson

Medborgare mot EMU Citatsamling Göran Persson Medborgare mot EMU Citatsamling Göran Persson Jag kommer att vara den som i framtiden anklagas eller hyllas för om den här kampanjen blir seriös eller inte seriös. Juli 2003 En viktig fråga - Jag hävdar

Läs mer

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron? PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sverige har förlorat ca 1200 miljarder kronor, sedan vi gick med i EU. Vårt land förlorar varje år ca 100 miljarder kronor som en följd av vårt EU-medlemskap.

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Väljarkontraktet Karin Nelsson Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen

Läs mer

Telemarketing - Fördomar och verklighet

Telemarketing - Fördomar och verklighet Telemarketing - Fördomar och verklighet Att ringa i TM är ett enkelt och inte särskilt tidskrävande sätt att aktivera sig inom MUF. Arin Karapet är ansvarig för TM i Stockholm och arrangerar TM nästan

Läs mer

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Medlemsundersökning 2012 S Utgåva 1 2013-01-04 2 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Presentation av resultat från medlemsundersökningen Förord S genomförde vid årsskiftet 2008/2009 en undersökning

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011 Arbetslösheten Moderaternas rysare För första gången har Socialdemokraterna högre förtroende än Moderaterna i den för folket viktigaste frågan nämligen arbetslösheten.

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Miljömålsberedningen 16 september 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

svenska valrörelsen Ulf Bjereld Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Socialdemokraternas tullar på trogna Det är den lägsta noteringen någonsin för Socialdemokraterna. De har tappat var sjätte väljare på en månad maken till

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet)

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet) Lektion 1 SCIC 13/09/2013 A. Mordet på Anna Lindh a. Lyssna och rapportera (första delen) Förr (2003) Nu (2013) b. Lyssna och rapportera (andra delen) 1. Vem är Eva Frankell? 2. Vad säger hon om Anna Lindh?

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Moderaterna tappar. Juli YouGov Sweden AB Holländargatan 17B Stockholm

Moderaterna tappar. Juli YouGov Sweden AB Holländargatan 17B Stockholm Moderaterna tappar Moderaterna toppar inte längre förtroendet för att kunna lösa arbetslösheten, S är nu rejält om. Socialdemokraterna syns mest och knappar in även på det parti som gör bäst jobb. Fredrik

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Bild: ROBERT NYBERG. kritiska eu-fakta. utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 86 september 2003 gratis. kritiska eu-fakta nr 86 september 2003 1

Bild: ROBERT NYBERG. kritiska eu-fakta. utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 86 september 2003 gratis. kritiska eu-fakta nr 86 september 2003 1 Bild: ROBERT NYBERG kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 86 september 2003 gratis kritiska eu-fakta nr 86 september 2003 1 KRITISKA EU-FAKTA Nummer 86 September 2003 Kritiska EU-fakta

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET

SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET Svenskarna, Nato och Irak-kriget SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET ULF BJERELD Ä nda sedan det kalla krigets slut har den svenska folkopinionen präglats av stabilitet i frågor kring alliansfrihet och Nato-medlemskap.

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro Juli 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro Juli 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro Juli 2011 Moderaterna tappar Moderaterna toppar inte längre förtroendet för att kunna lösa arbetslösheten, S är nu rejält om. Socialdemokraterna syns mest och knappar

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Remiss av rättschefspromemorian, Riksbankens ställning, analys av behovet av grundlagsändringar

Remiss av rättschefspromemorian, Riksbankens ställning, analys av behovet av grundlagsändringar 1997-02-06 Dnr 96-2212 DIR Finansdepartementet Remiss av rättschefspromemorian, Riksbankens ställning, analys av behovet av grundlagsändringar 1 SAMMANFATTNING Fullmäktige tillstyrker att grundlagen ändras

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld Ökat stöd för Nato efter Rysslands krig i Kaukasus? Ökat stöd för NATO efter Rysslands krig i Kaukasus? Ulf Bjereld N atten till den 8 augusti 2008 omringade georgiska soldater utbrytarrepubliken Sydossetiens

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

"Sverige är redo för EMU-medlemskap"

Sverige är redo för EMU-medlemskap DN DEBATT/TORSDAG 22 november 2001 Lars Calmfors anser att fördelarna nu väger tyngre än nackdelarna: "Sverige är redo för EMU-medlemskap" Läget för ett svenskt medlemskap i EMU har ändrats radikalt. Fördelarna

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet

En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet 1 1. Inledning En regional folkomröstning är något historiskt då det aldrig skett i Sverige

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 938 mnkr. Det är en minskning med 772 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Ordförandeskapets arbetsprogram - presentation

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Ordförandeskapets arbetsprogram - presentation Kommenterad dagordning 2005-01-10 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofin-rådets möte den 18 januari 2005 - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 7 januari 1. Antagande av den

Läs mer

2015-03-24 Karin Nelsson. Kristdemokraterna och olika politiska frågor

2015-03-24 Karin Nelsson. Kristdemokraterna och olika politiska frågor 2015-03-24 Karin Nelsson Kristdemokraterna och olika politiska frågor Kristdemokraterna och olika politiska frågor Sverige Tycker har genomfört en undersökning om olika politiska frågor bland allmänheten

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Riksdagen. en kort vägledning

Riksdagen. en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer